Forskningsprogrammet ARTTU2 ur Vörå kommuns synvinkel Vörå kommunfullmäktige 24.1.2019 Marianne Pekola-Sjöblom Forskningschef, Kommunförbundet Marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi Twitter: @M_PekolaSjoblom
Om innehållet Allmänt om forskningsprogrammet ARTTU2 Några resultat från beslutsfattarundersökningen 2017 Resultat från Kommuninvånarundersökningen inkl jämförelser 2008-2017 ARTTU2 / M. Pekola-Sjöblom / Vörå 24.1.2019 2 [pvm]
Kommunforskningsprogram vid Kommunförbundet sedan år 1995 KommunFinland 2004: 1995-2004 47 kommuner Paras-ARTTU: 2008-2012 40 kommuner ARTTU2 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019
Forskningskommuner i ARTTU2-programmet (2014-2018) 40 kommuner av olika typ och storlek i olika delar av Finland representativt urval av kommunfältet. Kommunstorlek Under 5000 Inv. 5000 10 000 inv. 10 001 20 000 inv. 20 001 50 000 inv. 50 001 100 000 inv. över 100 000 inv. Kommunerna Hirvensalmi, Keitele, Paltamo, Petäjävesi, Rautalampi, Vimpeli Askola*, Hattula, Enare, Kimitoön, Parkano, Pudasjärvi, Säkylä*, Vörå Kuusamo, Kankaanpää, Keuruu, Korsholm, Liperi, Nivala, Sibbo Hollola, Karleby, Kurikka*, Lempäälä, Raseborg, Reso, Torneå Kotka, Salo, St Michel, Tavastehus, Vasa, Villmanstrand Esbo, Jyväskylä, Tammerfors, Uleåborg, Vanda, Åbo *flyttats till högre storleksklass under forskningsprogramsperiod pga. att invånartalet ökat ARTTU2 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019 4
Forskningshelheten 2014-2018 Delprojekt med mera fokuserade frågor Personalen som strategisk resurs Invånare Samhällsstruktur och livskraft Landskapsoch sotereform Sotetjänster Skol-/bildningsväsendet Realtidsutvärdering av reformer Ekonomi Demokrati och beslutsfattande Kommunens roll i förändring Ledarskap och ägarstyrning ARTTU2 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019
ARTTU2: Flera forskningsmiljöer och forskare Arbetshälsoinstitutet: Jari Hakanen, Lotta Harju, Anna Laaksonen, Piia Seppälä. Lapplands universitet: Hanna Vakkala. Tammerfors universitet: Pentti Meklin, Jari Stenvall, Kristiina Engblom- Pelkkala. Uleåborg universitet: Toni Ahlqvist, Jonne Hytönen, Niina Kotavaara. Vasa universitet: Riitta Viitala, Anu Hakonen, Susanna Arpiainen. Åbo Akademi: Siv Sandberg. Åbo universitet: Sami Tantarimäki, Anni Törhönen. Östra Finland universitet: Petri Kahila, Timo Hirvonen, Pasi Saukkonen, Tomi Voutilainen, Tommi Oikarinen, Niko Vartiainen, Isamaria Räsänen. FCG: Anni Antila, Jarmo Asikainen, Heikki Miettinen, Jussi Kukkonen, Heli Moilala. Kommunförbundet: Marianne P-S, Arto Koski, Soile Paahtama, Heikki Pukki, Sirkka-Liisa Piipponen, Jarkko Majava, Sanna Lehtonen, Terttu Pakarinen, Kaija Majoinen, Jenni Airaksinen. + Sipoo: Marja Teljamo. ARTTU2 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019 6 25.1.2019
ARTTU2: Många samarbetspartner (med finansiering) Kommunförbundet (2014-2018) 40 forskningskommuner (2015-2018) Keva (2016-2018) Finansministeriet (2015-2017) Miljöministeriet (2015-2017) Utbildnings- och kulturministeriet (2017) Social- och hälsovårdsministeriet (2015) Arbetarskyddsfonden (huvudfinansiär för personalundersökningen) Olika forskningspartners ARTTU2 / M. Pekola-Sjöblom / januari 20189 7 25.1.2019
ARTTU2 / M. Pekola-Sjöblom / kesäkuu 2018 www.kommunforbundet.fi/arttu2
Kommunbesök/-ARTTU2- tillställningar år 2018: Obs! Inkluderar länkar till korta videoklipp Våren: Nivala * 2.3.2018 Keitele * 30.5.2018 Kuusamo * 4.6.2018 Parkano * 11.6.2018 Hollola * 14.6.2018 Hösten: Hattula * 20.8.2018 Vanda * 23.8.2018 Torneå * 30.8.2018 Uleåborg * 31.8.2018 Kurikka * 3.9.2018 Petäjävesi * 4.9.2018 Keuruu * 10.9.2018 Karleby * 24.9.2018 Vasa * 25.9.2018 Kankaanpää * 4.10.2018 Kimitoön * 11.10.2018 Kotka * 19.11.2018 Sibbo * 11.12.2018 Esbo * 13.12.2018 2019: Vörå 24.1.2019 År 2017: St Michels 6.3.2017 Salo 22.5.2017 Lempäälä 17.8.2017 Korsholm 29.8.2017 Säkylä 3.10.2017 År 2016: Esbo 14.1.2016 Vanda 3.3.2016 Rautalampi 23.11.2016 År 2014: Sibbo 20.5.2014 Tammerfors 26.6.2014 ARTTU2-videoterveiset osa 1 *(Rautalampi, Jyväskylä, Lappeenranta, Mustasaari, Säkylä, Vaasa, Kurikka, Mikkeli ja Vantaa) ARTTU2-videotervehdykset osa 2 *(Lempäälä, Hollola, Askola, Keuruu ja Nivala) ARTTU2:lle odotetaan innokkaasti jatkoa * (Tutkimusohjelman hyödyistä ja hankkeen jatkosta puhumassa Inarin, Kuusamon, Lappeenrannan, Mikkelin, Sipoon, Tornion ja Nivalan kunnan-/kaupunginjohtajat) ARTTU2 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019
Vörå som en del av forskningsprogrammet Uppgifter om kommuner med 5 000 10 000 invånare Kommun Landskap Invånarantal 31.12.2017 Förändringsklass (2005-2015) Askola* Nyland 4 990 kraftigt växande (+12,1%) Parkano Birkaland 6 562 minskande (-7,8%) Vörå Österbotten 6 616 stabil (-0,5%) Kimitoön Egentliga Finland 6 793 minskande (-7,4%) Enare Lappland 6 869 minskande (-3,4%) Säkylä* Satakunta 6 903 kraftigt minskande (-10,3%) Pudasjärvi Norra Österbotten 8 103 kraftigt minskande (-9,5%) Hattula Egentliga Tavastland 9 610 växande (+4,4%) Fusion? År? (Antal fusionskommuner Paras- ARTTUkommun 2008-2012? KS2004- kommun 1995-2004? nej nej Nej nej nej Nej 2007, 2011 ja Nej 2009 ja delvis (Kimito) nej nej nej 2016 nej nej nej Ja ja nej Nej nej ARTTU2-kommuner på Österbotten: Korsholm, Vasa, Vörå.
Några resultat från Beslutsfattarundersökningen 2017 Vem: Enkäten gjorts av Åbo Akademi och Kommunförbundet som en del av forskningsprogrammet ARTTU2. Hur och när: Elektroniskt enkät i februari-mars 2017 (motsvarande enkät på hösten 2015). Målgrupp: Alla medlemmar i fullmäktige och styrelse, ordföranden i nämnder samt medlemmar i ledningsgruppen. Beslutsfattarenkäten i Vörå: Våren 2017: 21 av 37 svarade (57%) Hösten 2015: 31 av 93 svarade (33%) Det framgångsrika Finland skapas lokalt ARTTU2 / Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019 11 [pvm]
Beslutsfattarnas bedömningar om hur hemkommunen placerar sig i en tilltänkt tävling om bra att bo och leva i. % bedömer att kommunen klarar sig bra bra (4+5) Vörå: % anser att hemkommunen skulle klara sig bra eller mycket bra 2010: 97 % 2015: 77 % 2017: 53 % Vöyri 5000-10000 as. kunnat Kaikki ARTTU2-kunnat 53 74 73 0 20 40 60 80 100 12 [pvm] ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Beslutsfattarnas åsikter om de viktigaste egenskaperna i en bra hemkommun. % svaranden som nämnt bland de tre viktigaste egenskaperna 2017. (Vörå N=21) Beslutsfattarna i Vörå 2017: 1. Bra boendemiljö 2. God service 3. Trygghet Bra boendemiljö God service Trygghet Goda försörjningsmöjligheter Goda trafikförbindelser Naturrikedom och närhet till naturen Familj och andra närstående Bra boende Lokal samhörighet, fungerande grannrelationer 35 30 33 31 38 33 39 29 24 19 23 14 20 22 14 12 11 10 11 12 48 65 66 62 66 66 0 20 40 60 80 100 Vörå Kommuner 5 000-10 000 inv. Alla ARTTU2-kommuner 81 ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Kommunbeslutsfattarnas åsikter om landskapsoch vårdreformen och dess effekter När du tänker på den planerade vård- och landskapsreformen ur din egen kommuns synvinkel, upplever du att reformerna för med sig fler positiva eller negativa förändringar för följande saker? ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019 14 [pvm]
De kommunala beslutsfattarnas svar på frågan När du tänker på den planerade vård- och landskapsreformen ur din egen kommuns synvinkel, upplever du att reformerna för med sig fler positiva eller negativa förändringar för följande saker? Svarsfördelning, våren 2017 (%, N=981). Kommunens påverkningsmöjligheter gentemot staten 53 34 8 5 Kommunens påverkningsmöjligheter på landskapsnivå 52 29 16 3 Den kommunala demokratin och beslutsfattandet 43 36 19 Utbudet av social- och hälsovårdstjänster i kommunen 41 35 20 4 Kommunalekonomin 37 33 27 3 Kommunens möjligheter att förbli en självständig 24 36 37 3 Kommunen som attraktiv arbetsgivare 21 54 17 8 Utbudet av bildnings- och kulturtjänster i kommunen 6 51 39 4 Fler negativa än positiva förändringar Fler positiva än negativa förändringar 0 20 40 60 80 1 Lika många negativa som positiva förändringar Jag vet inte ARTTU2: Beslutsfattarundersökningen 2017 & Utvärdering i realtid (REA). Siv Sandberg, ÅA
ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017: När du tänker på den planerade vård- och landskapsreformen ur din egen kommuns synvinkel, upplever du att reformerna för med sig fler positiva eller negativa förändringar för följande saker? % upplever att reformerna för med sig fler negativa än positiva förändringar. VÖRÅ 2017: 1. Kommunens påverkningsmöjligheter gentemot staten (91%) 2. Utbudet av social- och hälsovårdstjänster i kommunen (76%) 3. Kommunens påverkningsmöjligheter på landskapsnivå (71%) 4. Den kommunala demokratin och beslutsfattandet (57%) 5. Kommunens möjligheter att förbli en självständig kommun i framtiden (57%) 6. Kommunalekonomin (43%) 7. Kommunen som attraktiv arbetsgivare (29%) 8. Utbudet av bildnings- och kulturtjänster i kommunen (10%) 16 [pvm] ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Åtgärder för att förbättra kommunens livskraft och kommuninvånarnas välmående ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019 17 [pvm]
Beslutsfattarnas uppfattningar om åtgärder för att förbättra kommunens livskraft och kommuninvånarnas välmående. % valt följande åtgärder bland sju (7) viktigaste (23 åtgärder allt som allt). Våren 2017. Alla ARTTU2-kommuner: 1. Planläggning och markanvändning (82%) 2. Utvecklingsprojekt som utvecklar näringsverksamheten (62%) 3. Att genomföra kommunala upphandlingar så att de stärker den lokala livskraften och det lokala välmåendet (45%) 4. Bostadspolitik (45%) 5. Kollektivtrafik (42%) 6. Samarbete med lokala företag (38%) 7. Utveckling av kommunens service (38%) 8. Utveckling av utbildningsmöjligheter (38%) VÖRÅ: 1. Bostadspolitik (67%) 2. Planläggning och markanvändning (62%) 3. Att erbjuda verksamhetslokaler åt företag (57%) 4. Utvecklingsprojekt som utvecklar näringsverksamheten (57%) 5. Att utnyttja digitaliseringens möjligheter (43%) 6. Marknadsföring av kommunen (43%) 7. Samarbete med grannkommunerna (38%) 8. Att aktivt försöka locka verksamhet och evenemang till orten (38%) 18 [pvm] ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Beslutsfattarnas åsikter om inflytande, stämningen, beredningen av beslut och om strategier ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019 19 [pvm]
Beslutsfattarnas åsikter om hur stort inflytande följande grupper eller aktörer har på det politiska beslutsfattandet i kommunen. % anser att följande grupper/aktörer har stort inflytande (4+5). Vörå vs. övriga kommuner 2017. Styrelsen 100 96 94 Kommun- eller stadsdirektören 86 85 83 Fullmäktige 67 60 64 Nämnderna 52 59 55 Du själv 26 35 52 Andra ledande tjänsteinnehavare 43 62 64 0 20 40 60 80 100 Vörå Kommuner 5 000-10 000 inv. Alla ARTTU2-kommuner 20 [pvm] ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Beslutsfattarnas åsikter om den allmänna stämningen mellan olika parter när kommunala angelägenheter ska skötas. % anser att stämningen är bra (4+5). Vörå vs. övriga kommuner. Mellan de ledande tjänsteinnehavarna och personalen Mellan partigrupperna Mellan kommuninvånarna och de förtroendevalda 38 37 67 50 51 60 57 46 50 Index för allmän stämning (på skalan 1-5; ju högre värde, desto bättre) Vörå 2015: 3,33 2017: 3,40 Mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna Inom partigrupperna 29 45 47 49 60 61 Placering 20/40 ARTTU2- kommuner tot. 2017: 3,39 0 20 40 60 80 100 Vörå Kommuner 5 000-10 000 inv. Alla ARTTU2-kommuner Ny rapport publicerats 24.1.2019 21 ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Beslutsfattarnas åsikter om följande aspekter av tjänsteinnehavarnas beredning våren 2017. % instämmer med påståenden (4+5). Vörå vs. övriga kommuner.. Tjänsteinnehavarna ger vid behov tilläggsinformation till stöd för beslutsfattandet 75 77 94 Beslutsförslagen är tydliga 59 59 75 Ärendena kommer upp till behandling i rätt tid 43 42 63 Beredningen av ärenden är öppen och transparent Beredningstexterna innehåller tillräckligt med bakgrundsinformation 39 40 56 50 50 48 0 20 40 60 80 100 Vörå Kommuner 5 000-10 000 inv. Alla ARTTU2-kommuner 22 ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Beslutsfattarnas bedömningar om den egna kommunens verksamhetsförutsättningar, mandatperioden 2017 2021. ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019 23 [pvm]
Beslutsfattarnas bedömningar om den egna kommunens verksamhetsförutsättningar, mandatperioden 2017 2021 Svarsfördelning i ARTTU2-kommunerna våren 2017. (N=976) Det lokala näringslivet utveckling 92 7 1 Finlands ekonomiska utveckling 82 14 4 Vård- och landskapsreformen 79 16 5 Lagstiftning och statlig styrning 71 23 6 Befolkningsförändringar 66 26 8 Digitalisering 49 36 15 Förändrade värden och vanor hos befolkningen 38 40 23 Invandring 24 31 46 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % i stor utsträckning (4+5) neutral (3) i liten utsträckning (1+2) 24 [pvm] ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Beslutsfattarnas bedömningar om den egna kommunens verksamhetsförutsättningar, mandatperioden 2017 2021 % anser att påverkar mycket (4+5). Våren 2017. Beslutsfattarna i Vörå: 1. Lagstiftning och statlig styrning (91%) ** 2. Det lokala/regionala näringslivets utveckling (86%) 3. Vård- och landskapsreformen (81%) * 4. Finlands ekonomiska utveckling (67%) 5. Befolkningsförändringar (43%) 6. Digitalisering (38%) 7. Invandring (29%) ** 8. Förändrade värden och vanor hos befolkningen (14%) Lagstiftning och statlig styrning Det lokala/regionala näringslivets utveckling Vård- och landskapsreformen Finlands ekonomiska utveckling Befolkningsförändringar Digitalisering Invandring Förändrade värden och vanor hos befolkningen Vörå vs. andra kommuner: 91 75 71 86 91 92 81 79 79 67 83 82 43 57 66 38 43 49 29 14 24 14 34 38 0 20 40 60 80 100 Vörå Kommuner 5 000-10 000 inv. Alla ARTTU2-kommuner 25 [pvm] ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Beslutsfattarundersökning: Summering för Vörå kommun Bedömning om bra att bo och leva i försämrat sedan 2015. Bra boendemiljö klart viktigast egenskap i en bra hemkommun, trygghet betonas mera än i övriga kommuner. Landskaps- och vårdreformen anses föra med sig klart mera negativa än positivia förändringar. Bostadspolitik mest populär åtgärd för att förbättra kommunens livskraft och kommuninvånarnas välmående. Olika grupper och aktörer, även du själv, anses ha stort inflytande på det politiska beslutsfattandet. Den allmänna stämningen mellan de flesta olika parter helt bra. Förbättring från år 2015. Stämningsindex 2017 på mellannivå. Tjänsteinnehavarnas beredning upplevs vara bättre än i genomsnitt. Lagstiftning och statlig styrning upplevs påverka mest på egna kommunens verksamhetsförutsättningar. -> Bra resultat, men förbättra kan man alltid 26 [pvm] ARTTU2 Beslutsfattarundersökning 2017 / Siv Sandberg / MPS januari 2019
Några resultat från Kommuninvånarundersökningen 2017 Det framgångsrika Finland skapas lokalt 27 8pvm]
Invånarundersökning 2017 Förtroende/tillit Servicetillfredsställelse Inverkan på direkta delaktighetsformer Kommunalt beslutsfattande Kommunala service Deltagande Förnyande av kommunala service samt sote-reform Identifikation/ samhörighet Identifiering med hemkommunen Tidigare invånarenkäter: ARTTU2-, Paras-ARTTU- och KommunFinland 2004 enkäter åren 1996, 2000, 2004, 2008, 2011 och 2015.
Kommuninvånarundersökning 2017: Målgrupp: Invånare minst 18 år (ej högre åldersgräns) Totalurval: 32 450 invånare i 40 ARTTU-kommuner Kommunvisa urval: 250-1900. När och hur: Postenkät 22.2. 12.5.2017. Möjligt att besvara elektroniskt. Svar: Ca 11 700 invånare sammanlagt, dvs 36%. Ansvarig: Kommunförbundet, Kommunutveckling, demokrati och ledarskap, forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom VÖRÅ: URVAL, ANTAL SVAR samt SVARSPROCENT: 2017: 185/400 = 46 % 2015: 187/400 = 47 % 2011: 169/300 = 56 % 2008: 146/300 = 49 % Det framgångsrika Finland skapas lokalt 29 [pvm]
Invånarenkät 2017: Bakgrundsuppgifter om svarande (N=185) Kön: Kvinna 55 % Man 45% Åldersklass: 18-29 år 13 % 30-39 år 11 % 40-49 år 18 % 50-59 år 15 % 60-69 år 19 % 70+ år 24 % Modersmål: Svenska 90 % Finska 10 % Utbildning: Folk-/grundskola 23 % Student, yrkesskola/-kurs 31 % Examen på inst.-/skolnivå 25 % Lägre/högre högskolexam 21 % Tjänsteställning: Ledande, högre/lägre Tjänsteinnehavare 10 % Arbetstagare 29 % (Lantbruks)företagare 14 % Pensionär 34 % Student, arbetslös osv. 13 % I vilken kommundel bor man: I kommuncentrum 24 % I utkanten av centrum 20 % I ett glesbygdsområde 56 % Kommundel: Vörå 50 % Maxmo 16 % Oravais 34 % ARTTU2 / Invånarundersökning 2017 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019
Tillfredsställelsen med livssituationen Hur nöjd är du med din livssituation? ARTTU2 / Invånarundersökning 2017 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019 31 [pvm]
Vöråbornas tillfredsställelse med sin livssituation jämfört med alla ARTTU-kommuner. % nöjd eller mycket nöjd, n = max 177. 100 Vörå ARTTU-kommuner sammanlagt 90 80 70 69 73 67 68 70 72 66 77 60 50 40 30 20 10 0 2008 2011 2015 2017
Förmågan att sköta ärenden med hemkommunen ARTTU2 / Invånarundersökning 2017 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019 33 [pvm]
Vöråbornas bedömning om sin förmåga att sköta ärenden med hemkommunen jämfört med alla ARTTU-kommuner. % svarande bedömde som bra eller mycket bra åren 2008, 2011, 2015 & 2017. (n= max 185) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 58 63 65 68 53 53 58 60 2008 2011 2015 2017 Vörå ARTTU2-kommuner sammanlagt
Identifieringen/samhörigheten med hemkommunen och andra områden Finländare identifierar sig främst med sitt land, sedan sin hemkommun och mer sällan med sitt landskap ARTTU2 / Invånarundersökning 2017 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019 35 [pvm]
Vöråbornas identitet Hemkommunen ur invånarenkäten 2017 Ca 80% svarat rätt på frågan Hemkommun:, dvs svarat Vörå eller Vöyri, men resten har svarat så här: Maxmo Oravainen Oravainen/ Vöyri Oravais Oravais (vörå) Oravais= Vörå Vörå - Oravais Vörå, Maxmo kommundel 36 [pvm]
Invånarenkät 2017: Kommuninvånarnas identifiering med olika områden Svarsfördelningen i samtliga ARTTU2-kommunerna år 2017. (%, N= 10 412 11 099) Finland Hemkommun De nordiska länderna Bostadsområde By/kommundel Europa Region Landskap Annan kommun EU 60 59 56 53 51 44 44 36 30 85 32 32 28 26 28 30 28 37 33 11 12 15 16 17 21 19 23 32 38 4 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % i (ganska) hög grad (4+5) ej lite, ej mycket lite (1+2) Nyhet 1.6.2017 ARTTU2 / Invånarundersökning 2017 / M. Pekola-Sjöblom / januari 2019
Invånarenkäter 2015 och 2017: Vöråbornas identifiering med olika områden % svaranden identifierar sig i hög grad åren 2015 och 2017. (svaralternativen 4+5, N= max 185) By/kommundel Bostadsområde Finland De nordiska länderna Hemkommun Region Landskap Europa Annan kommun EU 20 21 26 33 34 38 43 68 67 60 65 67 64 58 61 57 61 53 51 51 2015 2017 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Vöråbornas identifiering med hemkommunen åren 2008, 2011, 2015 ja 2017. Medelvärden på skalan 1-5; ju högre värde, desto starkare identifiering. (N-2017 = max 350). 5 4,5 4 3,5 3,58 3,51 3,57 3,66 3 2,5 2 1,5 1 2008 2011 2015 2017
Vöråbornas identifiering med lokala helheter 2017 enligt kommundel. % svaranden identifierar sig mycket (4+5) (n=max 185) 1. 2. 3. I vilken kommundel bor man (enligt svarandes egen åsikt): I kommuncentrum Bostadsområde (71%) Hemkommun (63%) By/kommundel (57%) I utkanten av centrum By/kommundel (74%) Hemkommun (72%) Bostadsområde (67%) I ett glesbygdsområde By/kommundel (69%) Bostadsområde (61%) Hemkommun (57%) Kommundel (fd. kommunfördelning): Vörå Bostadsområde (71%) By/kommundel (69%) Hemkommun (69%) Maxmo By/kommundel (55%) Bostadsområde (50%) Hemkommun (31%) Oravais By/kommundel (70%) Hemkommun (64%) Bostadsområde (63%) Vörå kommun tot. Kommundel (67%) Bostadsområde (65%) Hemkommun (61%) 40 [pvm]
Bedömningar om hur hemkommunen placerar sig i en tilltänkt tävling om bra att bo och leva i 41 [pvm]
Kommuninvånarnas bedömningar om hur hemkommunen placerar sig i en tilltänkt tävlng om bra att bo och leva i 1996 2017. Samtliga forskningskommuner. (%-fördelning, N-2017= 11 582) 1996 47 32 22 KommunFinland kommuner (47) 2000 2004 43 52 34 33 23 15 Paras-ARTTUkommuner (40) 2008 2011 50 51 32 33 18 16 ARTTU2- kommuner (40) 2015 2017 56 58 30 31 14 11 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % bra ej bra, ej dåligt dåligt 25.1.2019
Invånarundersökning 2017: Bedömningar om hur hemkommunen placerar sig i en tilltänkt tävling om bra att bo och leva i Svarsfördelning %, Vörå 2008, 2011, 2015 och 2017. % bedömer att kommunen klarar sig bra bra (4+5). (Ntot= 11 582, Vörå max 185). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 6 8 13 9 26 27 32 39 68 65 55 52 2008 2011 2015 2017 Bra Ej bra, ej dåligt Dåligt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vörå Alla ARTTU-kommuner 68 65 55 56 58 50 51 52 2008 2011 2015 2017
Vöråbornas bedömningar om hur hemkommunen placerar sig i en tilltänkt tävling om bra att bo och leva i % svaranden bedömer att klara sig bra eller mycket bra. (N= 182) Dåligt (1+2) Ej dåligt, ej bra (3) I vilken kommundel bor man (enligt svarandes egen åsikt): I kommuncentrum 7 42 51 I utkanten av centrum 14 22 64 I ett glesbygdsområde 9 43 48 Kommundel (fd. kommunfördelning): Vörå 9 28 63 Maxmo 7 53 40 Oravais 11 46 43 Vörå kommun tot. 9 39 52 Bra (4+5) Det framgångsrika Finland skapas lokalt 44 [pvm]
De viktigaste egenskaperna i en bra hemkommun 45 [pvm]
Invånarenkät 2017: Kommuninvånarnas åsikter om de viktigaste egenskaperna i en bra hemkommun. % svaranden valt bland de tre (3) viktigaste egenskaperna. (N-2017= 11 582) Kommunstorlek 1.viktigast 2. viktigast 3. viktigast under 5 000 inv. Närhet till naturen (45%) Bra boendemiljö (40%) God service, trygghet (38%) 5 000-10 000 inv. God service (45%) Bra boendemiljö (44%) Närhet till naturen (41%) 10 001-20 000 inv. God service (48%) Bra boendemiljö (42%) Närhet till naturen, trygghet (40%) 20 001-50 000 inv. God service (51%) Bra boendemiljö (46%) Trygghet (37%) 50 001-100 000 inv. God service (48%) Bra boendemiljö (46%) Trygghet (35%) över 100 000 inv. Bra boendemiljö, god service (49%) Goda trafikförbindelser (38%) Trygghet (34%) Samtliga svaranden God service (48%) Bra boendemiljö (46%) Trygghet (36%) 46 [pvm]
Vöråbornas åsikter om de viktigaste egenskaperna i en bra hemkommun. % svaranden nämnt bland de tre viktigaste egenskaperna 2017. (N=185) God service Bra boendemiljö Trygghet Närhet till naturen Familj och andra närstående Goda försörjningsmöjligheter Goda trafikförbindelser Lokal samhörighet och fungerande grannrelationer Bra boende 28 27 23 16 16 41 38 38 58 0 20 40 60 80 100
Vöråbornas åsikter om de viktigaste sakerna i en bra hemkommun 2017 enligt kommundelen. % svaranden nämnt bland de tre (3) viktigaste egenskaperna. (N=185) I vilken kommundel bor man (enligt svarandes egen åsikt): I kommuncentrum I utkanten av centrum I ett glesbygdsområde Kommundel (fd. kommunfördelning): Vörå Maxmo Oravais 1. viktigast 2. viktigast 3. viktigast God service (69%) God service (58%) God service (52%) God service (65%) Närhet till naturen (63%) God service (55%) Bra boendemiljö (56%) Trygghet (44%) Närhet till naturen (47%) Bra boendemiljö (52%) God service (43%) Goda försörjningsmöjligheter (40%) Trygghet (38%) Goda försörjningsmöjligheter (39%) Trygghet (37%) Trygghet (45%) Bra boendemiljö (33%) Trygghet, närhet till naturen (32%) Vörå kommun tot. God service (58%) Bra boendemiljö (41%) Trygghet, närhet till naturen (38%) Det framgångsrika Finland skapas lokalt 48 [pvm]
Hur följer kommuninvånarna med verksamheten och beslutsfattandet? 49 [pvm]
Hur följer vöråborna med kommunens verksamhet och beslutsfattande år 2017. Svarsfördelning, (%, N= max 185.) Regional dagstidning 56 25 9 10 Radio eller TV 44 35 13 8 Lokal dagstidning, gratistidning e.d. 42 38 10 10 Kommunens informationsblad eller andra 40 36 14 10 Informationsblad för föreningar/bostadsområdet 20 30 28 22 Sociala medier 19 21 16 44 Kommunens webbsidor 8 25 35 32 Föreningars/bostadsområdets e.d. webbsidor 3 17 38 42 ofta ibland sällan inte alls 0 20 40 60 80 100 Sociala medier (ofta+ibland): 2011: 21% 2015: 30% 2017: 40%
Förtroendet för det kommunala beslutsfattandet 51 [pvm]
Paras-ARTTU- och ARTTU2-invånarundersökningar 2008, 2011, 2015 ja 2017: Kommuninvånarnas förtroende för det kommunala beslutsfattandet Vörå vs. alla ARTTU2-kommuner. Medelvärde för på skalan 1-5; ju högre värde, desto positivare. (Vörå N=185) Vörå ARTTU2-kommuner tot. 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 3,30 3,30 2,88 2,93 2,77 2,83 2,89 2,92 2,50 2,00 1,50 1,00 2008 2011 2015 2017 Index för förtroende består av 6 enskilda påståenden.
Kommuninvånare och kommunal service 53 [pvm]
Vöråbornas åsikter om skötseln av kommunal service våren 2017. Medelvärden på skalan 1-5; mycket dåligt skött, 5=mycket bra skött. (n=max 185). Bibliotekstjänster Återvinning Sjukskötarens/hälsovårdarens Medborgar- och arbetarinstitut Avfallshantering Grundläggande utbildning, åk 1-6 Barndagvård Gymnasieutbildning HC Läkarmmottagning Idrottstjänster Tandvård Sjukhusvård Grundläggande utbildning, åk 7-9 Serviceboende för äldre Förskoleundervisning Service för handikappade Hemservice för äldre Byggnadstillsyn Hemservice för barnfamiljer Mödra- och barnrådgivning Kulturtjänster Institutionsvård för äldre Familjerådgivning Barnskyddstjänster Hemsjukvård HC bäddavdelning Elev-/studerandevård Skolhälsovård Morgon-/eftermiddagsverksamhet Kommunalteknik Skolskjuts Ungdomstjänster Yrkesutbildning Kommunens tomtutbud Utkomststöd Renhållning av miljön Specialundervisning Planläggning Kommunens bostadsutbud Mentalvårdstjänster Missbrukarvård Kollektivtrafik Väg- och gatuskötseln 2,33 2,65 2,90 3,18 4,39 4,37 4,37 4,24 4,31 4,36 4,20 4,18 4,18 4,17 4,09 4,16 4,17 4,09 4,07 4,05 4,05 4,04 4,00 4,00 3,95 3,95 3,92 3,89 3,89 3,88 3,85 3,85 3,83 3,70 3,78 3,80 3,70 3,65 3,40 3,50 3,57 3,60 3,40 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 54
Vöråbornas åsikter om kommunal service 2017: Nästan hälften av enskilda verksamheter i kommunal service upplevts som mycket väl skötta (20 av 43 enskilda kommunala service) Medelvärden på skalan 1-5 minst 4,0. (Service som fått medelvärde över 4,25 med fetstil) - Bibliotekstjänster - Återvinning - Sjukskötarens/hälsovårdarens mottagning - Medborgar- och arbetarinstitut - Avfallshantering - Grundläggande utbildning, åk 1-6 - Barndagvård - Gymnasieutbildning - Hälsocentralens läkarmottagning - Idrottstjänster - Tandvård - Sjukhusvård - Grundläggande utbildning, åk 7-9 - Serviceboende för äldre - Förskoleundervisning - Service för handikappade - Hemservice för äldre - Byggnadstillsyn - Hemservice för barnfamiljer - Mödra- och barnrådgivning Kritiska åsikter: (medelvärde under 3,0) - Väg- och gatuskötseln - Kollektivtrafik - Missbrukarvård (medelvärde över 3, men under 3,25) - Mentalvårdstjänster 55 [pvm]
Kommuninvånundersökning 2017: Tillfredsställelse med kommunal service i Vörå kommun 2017 vs. alla ARTTU2-kommuner Medelvärden för indexer på skalan 1-5; ju högre värde, desto positivare. (Vörå N=185, ARTTU2 tot N= xx) 5,00 4,50 4,00 4,30 4,21 4,20 Vörå ARTTU2-kommuner tot. 4,08 4,01 3,92 3,87 3,70 3,64 3,99 3,81 3,50 3,31 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Kultur&fritid Hälsovård Utbildning Social service Tekniska tjänster Allmän tillfredsställelse 5/40 3/40 2-4/40 1/40 8-11/40 3/40
Direkta deltagande- och påverkningsformer 57 [pvm]
Vöråborna som användare av direkta deltagande- och påverkningskanaler samt utvärdering av deras inverkan 2017. Mest använda direkta kanaler: (% använt) Deltagit i någon förening eller organisation (56%) Deltagit i talkoarbete till förmån för näromgivningen (53%) Undertecknat ett upprop/en adress (50%) Besvarat kommunens kund-/eller brukarenkät (47%) Kontaktat kommunens tjänsteinnehavare (37%) Deltagit i föräldramöten i dagis, skolan osv. (37%) Direkta kanaler som anses ha mest inverkan/effekter: (% anser som bra sätt) Talkoarbete till förmån för näromgivningen (52%) Deltagande i någon förening eller organisation (50%) Deltagande i föräldramöten i dagis, skolan osv. (49%) Kontakt med kommunens tjänsteinnehavare (46%) Deltagande i kommundels/byaråds verksamheter (40%) 58 [pvm]
Användning av direkta påverkningskanaler och åsikter om deras effekter 2008-2017. Vörå vs. alla ARTTU-kommuner. Medelvärden på skalan 0-16 (användning) och 1-5 (effekter). Ju högre värde, desto positivare. Vörå ARTTU2-kommuner tot. Vörå ARTTU2-kommuner tot. 10,00 5,00 9,00 4,50 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 4,29 4,20 4,49 3,94 3,43 3,35 3,47 3,48 4,00 3,50 3,00 2,50 3,27 3,33 3,11 3,08 3,11 3,04 3,14 3,14 3,00 2,00 1,00 2,00 1,50 0,00 2008 2011 2015 2017 1,00 2008 2011 2015 2017
Summa summarum: Invånarnas inställning till hemkommunen Vörå enligt invånarundersökningens huvudindikatorer 60 [pvm]
Kommuninvånundersökning 2017: Huvudindikatorer för Vörå kommun 2017 jämfört med alla ARTTU2-kommuner Medelvärden för index på skalan 1-5; ju högre värde, desto positivare. (Vörå N=185, ARTTU2 tot N= xx) Användning av direkta påverkningskanaler (0-16) Servicetillfredsställelse 3,48 3,99 3,81 4,49 Servicetillgänglighet Samhörighet med egen kommun "Bra att bo och leva" -tävling Inverkan av direkta delaktighetsformer Förtroende för det kommunala beslutsfattandet 2,93 2,92 3,33 3,14 3,66 3,66 3,49 3,61 3,94 3,71 Vörå ARTTU2- kommuner tot. 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 61 [pvm]
Kommuninvånundersökning 2017: Huvudindikatorer för Vörå kommun 2017 enligt kommundel. Medelvärden för index på skalan 1-5; ju högre värde, desto positivare. (N=max 185). Vörå Maxmo Oravais Vörå kommun tot. Servicetillfredsställelse 4,09 3,97 3,87 3,99 Servicetillgänglighet 4,01 3,88 3,85 3,94 Samhörighet med sin hemkommun Inverkan av direkta delaktighetsformer Förtroende för det kommunala beslutsfattandet 3,81 3,19 3,66 3,66 3,33 3,39 3,31 3,33 2,97 2,89 2,90 2,93 62 [pvm]
Kommuninvånundersökning 2017: Huvudindikatorer för Vörå kommun 2017 enligt modersmål. Medelvärden för index på skalan 1-5; ju högre värde, desto positivare. (N=max 185). finska svenska Vörå kommun tot. Servicetillfredsställelse 3,90 4,00 3,99 Servicetillgänglighet 3,74 3,96 3,94 Samhörighet med sin hemkommun Inverkan av direkta delaktighetsformer Förtroende för det kommunala beslutsfattandet 3,28 3,71 3,66 3,10 3,35 3,33 2,74 2,95 2,93 63 [pvm]
Paras-ARTTU och ARTTU2 Invånarenkäter: Huvudindikatorer för Vörå kommun under tidsperioden 2008 2017 Medelvärden för index på skalan 1-5; ju högre värde, desto positivare. (N=146-185) 2008 2011 2015 2017 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 3,77 3,75 4,00 3,99 3,58 3,51 3,57 3,66 3,11 3,11 3,27 3,33 3,30 3,30 2,88 2,93 2,50 2,00 1,50 1,00 Servicetillfredsställelse Samhörighet med egen kommun Inverkan av direkta delaktighetsformer Förtroende för det kommunala beslutsfattandet 64 [pvm]
Invånarundersökningar: Summering för Vörå kommun Identifiering. Vöråborna identifierar sig mera med byar och kommundelar än kommunen. Syns även på kommundelvisa resultat. Identifieringen avviker från ARTTU2 allmänna resultat. Identifiering med hemkommunen blivit starkare. På samma nivå som i andra kommuner. Bra att bo och leva i tävling. Bedömning något sämre än i ARTTU2-kommuner i genomsnitt. Klar förändring från åren 2008 och 2011. De viktigaste egenskaperna i en bra hemkommun. God service, bra boendemiljö, trygghet & närhet till naturen anses som viktigaste. Samma åsikter som beslutsfattarna, närhet till naturen betonas dock klart mera. Följning med kommunens verksamhet och beslutsfattande via olika kanaler stort. Sociala medier ökat betydligt sin popularitet längs åren. Förtroendet för det kommunala beslutsfattandet. Lite positivare än i ARTTU2-kommuner genomsnitt men mera missförtroende än förtroende. Samma nivå som 2015, sämre än 2008-2011. Tillfredsställelsen med kommunala service högt (placering 3/40). Högst blad kultur- och fritidstjänster, även nöjdhet med social service högre än i övriga ARTTU2-kommuner. Användning av direkta påverkningskanaler aktivare än i ARTTU2-kommuner i genomsnitt och aktivare än år 2015. Åsikter om påverkningskanalernas effekter också positivare än i ARTTU2-kommuner i genomsnitt, och positivare än tidigare. -> För det mesta bra resultat, positiv utveckling och bättre resultat än i ARTTU2- kommuner i genomsnitt. Finns dock att förbättra och jämna mellan olika kommundelar. 65 [pvm]
Åsikter om hur egen kommun klarar sig i den imaginära tävlingen bra att bo och leva i Åsikter om kommunsammanslagning Åsikter om kommunens självständighet sv nedskärning av service och/eller höjning av kommunala skatter Åsikter om skötseln av kommunes ekonomi Förtroende för det kommunala beslutsfattandet Servicetillfredsställelse Servicetillgänglighet Inverkan av direkta delaktighetsformer Användning av direkta delaktighetsformer Samhörighet med sin hemkommun Källa: Pekola-Sjöblom (2011): Kuntalaiset uudistuvissa kunnissa. Acta nr 229.
Tack - Kiitos! www.kuntaliitto.fi/arttu2 www.kommunforbundet.fi/arttu2 Twitter: @ARTTU2_KL