Yttrande. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har tagit del av rubricerade remiss och önskar lämna följande synpunkter.

Relevanta dokument
Föreläggande gällande helhetsbedömning av Cyclife Sweden AB:s anläggningar och verksamhet i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Föreläggande gällande helhetsbedömning av AB Svafos anläggningar och verksamhet i Studsvik

Beslut om åldershanteringsprogram som ytterligare villkor för tillstånd att driva Oskarshamn 3

Fördelning mellan Studsvik Nuclear AB och Cyclife Sweden AB av tidigare beslutad kärnavfallsavgift för 2016 samt finansieringsbelopp

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter för Oskarshamn 2

Dispens för svetsade komponenter och reservdelar i förråd vid Oskarshamns kärnkraftverk

Förslag till nya avgiftsnivåer i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till

Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter

Föreläggande om redovisning av OKG:s förbättringsarbete

Beslut om dispens från kravet på återkommande kontroll av vissa komponenter för Oskarshamn 1

Stöd till Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning för arbete med använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall under 2018

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Stöd till MKG för arbete med använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall under 2019

Dispens från krav på övervakning av ackrediterat organ vid kvalificering av vissa komponenter

Beslut om senareläggning av åtgärder i Ringhals 2 4

Delredovisning av uppdrag

Beslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2

Föreläggande om att prova och utvärdera provstavar

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Föreläggande om redovisning

Organisationsnummer:

Dispens med tillhörande villkor

Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen

Föreläggande om att vidta åtgärder rörande kvalitetsrevisionsverksamheten,

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson

Föreläggande om program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador vid Clab

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Föreläggande om åtgärder avseende anläggningsändring DUKA-SILO - SFR

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Beslut om friklassning av avfall för deponering vid

Dispens för provning av baffelskruvar på Ringhals AB

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Minnesanteckningar från informationsmöte för remissinstanser utbyggnad och fortsatt drift av SFR

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och

Föreläggande om åtgärder för Landstinget

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

SAKEN Utlämnande av allmänna handlingar KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE. Kammarrätten avslår överklagandet.

Överlämnande av ansökningar om tillstånd till anläggningar för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden

ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen

Remissvar avseende Strålsäkerhetsmyndighetens översyn av beredskapszoner (SSM 2017:27) med komplettering från MSB (MSB )

Sverigedemokraterna 2011

Kent Nyström Lars Dahlgren

Beslut om utökad provning av reaktortryckkärl

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Vindpark Töftedalsfjället

Strålsäkerhetsmyndigheten

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Föreläggande om åtgärder

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU).../...

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Från politik till finansiering inom energiområdet

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Rådets möte (energiministrarna) den 19 december 2018

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Deklaration av jäv, intressekonflikter och andra bindningar för konsulter hos Strålsäkerhetsmyndigheten

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

RAPPORT FRÅN GMF ÅRSMÖTE, KONFERENS OCH STUDIEBESÖK 2012

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret

Färdplan för Gotland som pilot för ett hållbart energisystem. Visby 3 april 2019

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Beslut om förlängd giltighetstid för dispens avseende deponering av avfall från Westinghouse

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Transkript:

Dokumentstatus: Godkänt Regeringskansliet, Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Vårt datum: 2019-02-14 Er referens: Dnr M2019/00i 16/Kl Diarienr: SSM2019-549 Dokumentnr: Handläggare: Pål Andersson Telefon: +46 8 799 4139 Remiss av meddelande från kommissionen En ren jord åt alla - En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har tagit del av rubricerade remiss och önskar lämna följande synpunkter. Kommissionens meddelande, och inte minst de ansträngningar som har gjorts för att ta fram underliggande utvecklingsscenarier, utgör viktiga steg för att klimatmålet ska nås. Strålsäkerhetsmyndigheten har under den begränsade tid som funnits för att granska de ingående underlagen gjort en översiktlig bedömning av realismen ur ett strålsäkerhetsperspektiv i de scenarier som beskrivs. Dokumentet bedöms ge en rättvisande bild av både aktuell status vad gäller kärnkraft inom EU och av kärnkraftens troliga roll fram till 2050 i de olika scenarier som har analyserats. Denna varierar i ganska liten grad mellan de olika scenarierna. Bilden som ges är därmed relativt statisk, men ett antal skrivningar finns som antyder möjliga alternativa vägar vad gäller kärnkraftens roll i EU:s totala energisystem. Detta gäller exempelvis framtida effekter av den pågående utvecklingen av små modulära reaktorer (small modular reactors, SMR), d.v.s. reaktorer med en elektrisk effekt under 300 MW. Här pågår intensiv utveckling internationellt, bl.a. i en del medlemsländer. I analysrapporten ses SMR på grund av sin begränsade storlek som potentiellt relevanta som flexibel ingrediens i mera decentraliserade elnät med stort inslag av förnybar elgenerering. Här är det inte osannolikt med en starkare utveckling före 2050 än vad som antyds i rapporten. Det konstateras också att kärnkraften, i en situation med starkt ökande andelar förnybar (väderberoende) energi, kommer att behöva användas på andra sätt än i dagens energisystem. Traditionellt har kärnkraft utnyttjats för baslast, men man har i vissa länder infört mera flexibel drift genom exempelvis lastföljning och frekvensreglering. Detta kan komma att bli nödvändigt att införa även i Sverige, och analysarbete pågår redan på flera håll. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Solna strandväg 96 Tel:+46 8 799 40 00 Fax:+46 8 799 40 10 E-post: registrator@ssm.se Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (2) Dokumentnr: Strålsäkerhetsmyndigheten finner ingenting anmärkningsvärt i de presenterade scenarierna vad avser elektrifiering av trafik eller trådlös informationsöverföring t.ex. via nybyggda 5G-nät. Bilaga 1 ger en mer ingående beskrivning av vad de granskade dokumenten ger för bild av kärnkraftens utveckling i de olika scenarierna. I detta ärende har generaldirektören Mats Persson beslutat. Enhetschefen Hélène Asp har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningscheferna Michael Knochenhauer och Johan Friberg samt utredaren Pål Andersson deltagit. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Mats Persson Hélène Asp

EU-dokument "En ren jord åt alla" kommentarer rörande kärnkraft Bakgrund EU-kommissionen har publicerat en rapport med åtföljande analys med titeln En ren jord åt alla. SSM har fått rapporten på remiss. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på de alternativa scenarier och de bakomliggande analyserna som kommissionens meddelande grundas på. Utgångspunkter I huvudrapportens summering konstateras att 2050 bedöms 80 procent av elektriciteten inom EU komma från förnybara källor och att detta tillsammans med de cirka 15 procent som då bedöms komma från kärnkraften kommer att utgöra ryggraden i EU:s koldioxidfria energisystem. Huvudrapporten nämner härutöver att i ett system som genererar stora mängder elektricitet med förnybara källor och kärnkraft finns möjlighet att generera vätgas, vilket ger ytterligare möjligheter att minska CO2-utsläppen i energisystemet; detta kopplar till ett av huvudscenarierna (H2). Analysrapporten går igenom ett flertal strategiska EU-dokument, av vilka Energy Roadmap 2050 är den som tydligast berör kärnkraft som energikälla. Kärnkraften ses där tillsammans med förnybar energi, energieffektivisering och CCS (geologisk lagring av CO2) som en av fyra viktiga vägar att uppnå 2050-målen. Vägarna ses inte som alternativ utan som komplementära. Rapportens formuleringar kring kärnkraftens framtida användning inom EU är tydliga vad gäller potentiell nytta, men också vad gäller kärnkraftens mycket olika förutsättningar i medlemsländerna idag och under tiden fram till 2050. Det noteras att frågan om såväl avveckling som nybyggnation beror av nationella förutsättningar och överväganden, och det betonas på flera håll att medlemsländer med kärnkraft måste leva upp till högt ställda krav med avseende på säkerhet, fysiskt skydd, avfallshantering och icke-spridning. Förutsättningar för kärnkraften inom EU Inom EU finns idag 126 kärnkraftverk i drift i fjorton medlemsländer, med en andel av 26 procent av elenergiproduktionen inom unionen. För framtiden spänner planerna i medlemsländerna över hela spektrum från total avveckling till långtidsdrift och nybyggnation. Det finns också medlemsländer utan kärnkraft som planerar för att introducera kärnkraft i sin energimix. Just långtidsdrift lyfts fram som en central fråga, eftersom (i alla analyserade scenarier) merparten av de europeiska kärnkraftverken från 2030 och framåt kommer att ha varit i drift i 40 år eller längre. Med koppling till Euratomfördragets artikel 40 presenteras återkommande en s.k. Nuclear illustrative programme (PINC). Den senaste versionen (2017) ser kärnkraften som viktig komponent i den europiska energimixen under tiden fram till 2050, men betonar också ständig säkerhetsförbättring och samarbete medlemsländerna emellan. I detta sammanhang nämns också att EU i direktiv rörande strålsäkerhet och strålskydd har utvecklat ett legalt ramverk som ger förutsättningar för medlemsländer med kärnkraft att leva upp till högt ställda krav.

Energiproduktionen från kärnkraft inom EU Total energiproduktionen inom EU kommer att minska under perioden fram till 2050. Andelen som genereras med förnybara källor kommer samtidigt att öka avsevärt samtidigt som fossilgenererad energi minskar starkt. I samtliga scenarier bedöms kärnkraften bidra till energiproduktionen under hela perioden. Andelen som genereras med kärnkraft ligger tämligen konstant under perioden oberoende av scenario. Detta innebär i praktiken att volymen minskar över tid (eftersom total produktion minskar). Nivåerna varierar mellan olika prognoser, men ligger över 10 procent; i EU:s Nuclear illustrative programme (PINC) anges intervallet 17 21 procent. I avsnittet om fossilfria energikällor definieras dessa till att inkludera förnybara energikällor och kärnkraft. Det konstateras att kärnkraften på global nivå givits en roll i hanteringen av växthuseffekten både i IAEA:s och ICPP:s analyser; i båda fallen antas globalt en betydande ökning av installerad effekt. I detta sammanhang konstateras att kärnkraften, i en situation med starkt ökande andelar förnybar (väderberoende) energi, kommer att behöva användas på andra sätt än i dagens energisystem. Traditionellt har kärnkraft utnyttjats för baslast, men man har i vissa länder infört mera flexibel drift genom exempelvis lastföljning och frekvensreglering. I sammanhanget nämns även kärnkraftens potentiella roll i att minska Europas beroendet av omfattande import av fossila bränslen. Bränsle till kärnkraft importeras visserligen från länder utanför EU, men det finns en robusthet mot kortare avbrott i importen genom att man enkelt kan lagra flera års förbrukning. Sammanfattningsvis konstateras dock att, även om det finns en potential i kärnkraft att mycket snabbt reducera beroendet av fossila bränslen, är kraftslaget en utmaning på grund av stora initiala investeringar och en osäkerhet kring elpriser. Nya tekniker I analysrapporten förs resonemang kring en del nya tekniker med direkt eller indirekt bäring på kärnkraften. Indirekt bäring på kärnkraft har produktion av vätgas för energilagring, vilket är förutsättning i en del av scenarierna. Produktion av vätgas kräver riklig tillgång till el, som antas kunna komma från förnybara källor och/eller kärnkraft. Här pekar man också på möjligheten till produktion av vätgas i regioner med låga elpriser för användning i andra medlemsländer. Direkt bäring på kärnkraft har resonemang kring nya reaktorkoncept. Mest närliggande är troligen utvecklingen av små modulära reaktorer (small modular reactors; SMR), d.v.s. reaktorer med en elektrisk effekt under 300 MW. Här pågår intensiv utveckling internationellt, bl.a. i en del medlemsländer. I analysrapporten ses SMR på grund av sin begränsade storlek som potentiellt relevanta som flexibel ingrediens i mera decentraliserade elnät med stort inslag av förnybar elgenerering. Kortare resonemang förs också kring reaktorkoncept som ligger mera på forskningsstadiet, s.k. Generation 4-reaktorer och fusion. Här konstateras att forskning pågår i flera länder (och inom EU) kring reaktorkoncept som med bättre bränsleutnyttjande och som producerar mindre långlivat avfall. Slutligen förs i anslutning till marina transporter ett resonemang där atomdrivna fartyg (nuclear propulsion) kan vara en möjlighet att dramatiskt reducera utsläppen från skeppsfart.

SSM:s värdering Dokumentet bedöms ge en rättvisande bild av både aktuell status vad gäller kärnkraft inom EU och av kärnkraftens troliga roll fram till 2050 i de olika scenarier som analyserats. Denna varierar i ganska liten grad mellan de olika scenarierna. Bilden som ges är därmed relativt statisk, men ett antal skrivningar finns som antyder möjliga alternativa vägar vad gäller kärnkraftens roll i EU:s totala energisystem. Detta gäller exempelvis framtida effekter av den pågående utvecklingen av små modulära reaktorer (small modular reactors; SMR), d.v.s. reaktorer med en elektrisk effekt under 300 MW. Här pågår intensiv utveckling internationellt, däribland i en del medlemsländer. I analysrapporten ses SMR på grund av sin begränsade storlek som potentiellt relevanta som flexibel ingrediens i mera decentraliserade elnät med stort inslag av förnybar elgenerering. Här är det inte osannolikt med en starkare utveckling före 2050 än vad som antytts i rapporten. Det konstateras också att kärnkraften, i en situation med starkt ökande andelar förnybar (väderberoende) energi, kommer att behöva användas på andra sätt än i dagens energisystem. Traditionellt har kärnkraft utnyttjats för baslast, men man har i vissa länder infört mera flexibel drift genom exempelvis lastföljning och frekvensreglering. Detta kan komma att bli nödvändigt att införa även i Sverige, och analysarbete pågår redan på flera håll.