BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7

16 mars 2009 sid 2 av 11 Alla bibliotek ska vara bemannade med personal som professionellt och helhjärtat bygger goda relationer med våra besökare. 24/7 Det ska vara nära till biblioteket för alla i Ljusdals kommun. När det fysiska biblioteket är stängt finns vi nära på webben. Bibliotekens medier ska kännetecknas av mångfald och kvalitet och erbjuda ett aktuellt och rikligt utbud på olika språk. Utbud och tjänster ska följa utvecklingen av nya informationsvanor och ny teknik. Biblioteksrummet ska utformas efter platsens förutsättningar. Rummen ska inspirera och vara lustfyllda och inbjuda till möten och personlig utveckling. Bilioteksrummet ska vara en plats där det händer, ett lokalt kulturcentra som fylls med aktiviteter som möten kring kultur, studier och samhällsfrågor.

16 mars 2009 sid 3 av 11 Biblioteksplan för Ljusdals kommun Bakgrund och syfte Enligt bibliotekslagen ska kommunen anta en plan för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen avser att förtydliga den verksamhetsutveckling som bör ske i syfte att ge besökarna en så attraktiv och bra verksamhet som möjligt. Kommunfullmäktiges övergripande mål för 2008-2011 är: Ljusdal skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. Den här biblioteksplanen med tillhörande handlingsplan är en grund för fortsatt utveckling och diskussion av Ljusdals kommuns biblioteksverksamhet. Styrande för verksamheten Bibliotekslagen trädde ikraft 1997, avser det allmänna biblioteksväsendet och fastslår bland annat att kommunen ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten och att en biblioteksplan upprättas. (http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1996:1596) Ljusdals kommuns kommunprogram - antogs av kommunfullmäktige i Ljusdal 2001-08-27 (http://www.ljusdal.se/kommun/styrdokument/kommunprogrammet.4.5ef042d3117f56c64d38 0004734.html) Kommunfullmäktiges övergripande mål för 2008-2011 Ljusdal skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. Beslutat av kommunfullmäktige 2007-06-18, 73, Dnr KS 0133/07 Unesco s folkbiblioteksmanifest utgavs 1949 och den tredje versionen utkom 1994. För att omsätta manifestets idéer i praktisk handling inrättades under 1950-talet tre modellbibliotek: I New Dehli, vid Colombia University i Medellín och i Enugu i Nigeria. Statens kulturråd utsåg hösten 1995 Ljusdals kommunbibliotek till svenskt modellbibliotek. Att valet föll på Ljusdals kommunbibliotek, som var ett av flera möjliga alternativ, berodde på att förutsättningarna ansågs goda för ett inspirerande utvecklingsarbete. (http://www.kulturradet.se/templates/kr_page.aspx?id=1948&epslanguage=sv) Unesco s skolbiblioteksmanifest antogs 1999. (http://www.unesco-sweden.org/shared/pdf/material/skrift1_06_web.pdf) IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet. (http://www.ifla.org/faife/policy/iflastat/iflastat_se.htm) Biblioteket i omvärlden Boken och tryckta medier utgör fortfarande basen för biblioteken. Bibliotekens samlingar ska kännetecknas av mångfald och kvalitet och skall erbjuda ett aktuellt och rikligt utbud på olika språk. De senaste åren har präglats av en snabb teknikutveckling. Detta gäller även inom biblioteksvärlden. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att biblioteken uppmärksammar de grupper som inte har tillgång till ny informationsteknik hemma. Biblioteken är garanten för

16 mars 2009 sid 4 av 11 allas tillgång till digitala kulturupplevelser och digital information. En av dess uppgifter är just att pröva och utveckla användningen av nya media. En förutsättning för detta är att samtliga bibliotek har en god teknisk infrastruktur. Dagens och framtidens krav på utveckling gäller främst ökad tillgänglighet genom att till exempel ha tillgång till vissa bibliotekstjänster dygnet runt och ökad självservice på biblioteken. Bibliotekens styrka består i att de ingår i ett nationellt och internationellt nätverk som garanterar tillgång till stora informationsmängder samt att allmänhetens förtroende för verksamheten är stor. Den tekniska utvecklingen har skapat nya kommunikationsmönster och dramatiskt förändrat människors förutsättningar att skaffa sig information och kunskap. Detta ställer krav både på anpassning och förändring av utbudet av tjänster. Utvecklingen på ITområdet har också förändrat sättet att se på information. I dag handlar kunskapsinhämtning mindre om hur vi ska få tillgång till information, och mer om hur vi filtrerar det flöde av information som sköljer över oss. Biblioteken i Ljusdal en nulägesbeskrivning Politisk styrning och organisation Biblioteksverksamheten i Ljusdals kommun ligger idag organiserad under kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen. Mellan kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden finns idag endast ett muntligt avtal som säger att kommunstyrelsen står för kostnader vad gäller personal och medier på skolbiblioteken och barn- och utbildningsförvaltningen står för lokaler och inventarier. Omsorgsnämndens uppdrag är oklart vad gäller biblioteksservice till de prioriterade grupperna enligt styrdokumenten. Huvudbiblioteket Huvudbiblioteket är ett folkbibliotek beläget på nedre plan i kommunens förvaltningshus. Det har hela kommunen som upptagningsområde och fungerar som en resurs för övriga bibliotek i kommunen. Inköpen av media till kommunens alla folk-, skolbibliotek och bokbuss samordnas här. Alla böcker och medier läggs in i ett gemensamt biblioteksdatasystem, görs i ordning för utlåning och finns tillgängligt med hjälp av transporter till alla bibliotek. På huvudbiblioteket finns bokbussbestånd, magasin för äldre böcker och tidskrifter, personalutrymmen samt till störst del själva biblioteket för allmänheten. Biblioteket bemannas 48 timmar per vecka av bibliotekarie, biblioteksassistent tillsammans med receptionspersonal för förvaltningshuset. 10 timmar per vecka är biblioteket öppet för självbetjäning Lokalyta: 1096 m 2 Utlån 2007: 93 879 st. Integrerade folk- och skolbibliotek Färila folk- och skolbibliotek Folkbiblioteket integrerades med skolbiblioteket då Färila skola byggdes om år 1995. Bemanningen består av en bibliotekarie 75% samt en biblioteksassistent 60%. Öppettiderna och verksamheten är till störst del riktade mot skolan. Lokalyta: 268 m 2 Utlån 2007: 27 968 st. Järvsö folk- och skolbibliotek

16 mars 2009 sid 5 av 11 Folkbiblioteket integrerades med skolbiblioteket med invigning 2006. Bemanningen består av en bibliotekarie 75% samt en biblioteksassistent 50%. Öppettiderna och verksamheten är även här till störst del riktad mot skolan. Lokalyta: 176 m 2 Utlån 2007: 19 987 st. Los folk- och skolbibliotek Los folk- och skolbibliotek har befunnit sig i de nuvarande lokalerna sedan 1961. Bemanningen består av en biblioteksassistent 75% Biblioteket har ett välutvecklat samarbete med skolan och även många samarbetspartners och arrangemang för allmänheten. Lokalyta: 155 m 2 Utlån 2007: 15 624 st. Ramsjö folk- och skolbibliotek Folkbiblioteket är integrerat med skolbiblioteket. Bemanningen består av en biblioteksassistent 50% Lokalyta: 73,5 m 2 Utlån 2007: 6 762 st. Bokbuss Bokbussverksamheten startade 1979. Den ger biblioteksservice till förskoleverksamhet, dagbarnvårdare, skolor och allmänhet ända bort i de yttersta områdena i kommunen och anpassar sig efter behov och efterfrågan. Verksamheten omfattar en bokbusschafför/biblioteksassistent 100% och biblioteksassistent 100% Årsmodell: 1989 Utlån 2007: 27 922 st Skolbibliotek Tallåsens skolbibliotek Läsåret 2008/2009 går ca 100 elever i årskurs 0-6 på Tallåsens skola. Biblioteket bemannas idag med biblioteksassistent 8 timmar per vecka fördelat på två dagar. Lokalyta: 66,4 m 2 Utlån 2007: 6 391 st. Gärdeåsskolans bibliotek Läsåret 2008/2009 går totalt ca 200 elever i årskurs 0-6 inklusive särskola och träningsskola. Biblioteket bemannas 8 timmar per vecka fördelat på två dagar. Lokalyta: 106 m 2 Utlån 2007: 6 072 st. Stenhamreskolans bibliotek Läsåret 2008/2009 går totalt ca 460 elever i årskurs 0-6. Biblioteket bemannas med skolbibliotekarie 75% och är öppet alla dagar i veckan under skoltid. Lokalyta: 242 m 2 Utlån 2007: 10 521 st. Slottegymnasiets bibliotek

16 mars 2009 sid 6 av 11 Läsåret 2007/2008 går totalt drygt 1100 elever på Slottegymnasiet inkl. vuxenutbildningen. Nya biblioteket invigs hösten 2008. Biblioteket bemannas med en bibliotekarie 100% samt biblioteksassistent på 50%. Lokalyta: 286,2 m 2 Utlån 2007: 3 001 st. (används mest som referensbibliotek) Biblioteken i Ljusdal pågående och framtida utvecklingsarbete Bokbussverksamheten Bokbussverksamheten kompletterar den övriga verksamheten både vad gäller folk- och skolbiblioteksservice. Bokbussen har utretts under 2005 och man beslutade Kommunstyrelsen att 1. Ljusdals kommun behåller en mobil biblioteksverksamhet 2. Antalet fasta biblioteksenheter i kommunen ses över i förhållande till den mobila verksamheten. 3. Bibliotekspersonalen uppdras att ta fram förslag till målsättning och inriktning för mobil biblioteksverksamhet i Ljusdals kommun 2007-2011. 4. En utredning görs som visar kostnader för olika typer av mobil biblioteksverksamhet. I dagsläget är bokbussen i så dåligt skick att det finns stor risk att tekniska problem när som helst kan göra att bokbussen blir stående. Det finns också en stor risk att den inte går igenom besiktningen i mars 2009. En ny bokbuss tar ca 1 år att upphandla och köpa in. Boktransporter Idag fungerar även bokbussen som transportör av böcker och media som cirkulerar inom hela kommunen. En låntagare har tillgång till alla medier och böcker som finns inom hela kommunen och man kan låna och lämna tillbaka på vilket bibliotek som helst. Arbetsmarknadsenheten transporterar i dagsläget böcker/medier 2 ggr/v till alla fasta enheter utom Los och Ramsjö. Detta för att utnyttja mediebeståndet i vår kommun på bästa sätt. I länet finns också ett medietransportsamarbete. En låda hämtas och lämnas på huvudbiblioteket i Ljusdal 2 ggr/v, detta medför att vi kan utnyttja mediebeståndet i hela länet. Biblioteksdatasystemet Idag används biblioteksdatasystemet LIBRA III. Det körs på en gemensam server för Hudiksvall, Ovanåker och Ljusdal där vi har varsina kataloger och låntagarregister. Denna version är för gammal och support lämnas inte längre. Beslut måste fattas om vilket biblioteksdatasystem vi ska gå över till. Låneregler och avgifter För att vi ska få en bättre cirkulation och högre utnyttjandegrad på våra böcker och medier finns låneregler och avgifter antagna av Kommunfullmäktige 2007-12-17 190 Inköp av medier För att inköp av medier ska kännetecknas av mångfald och kvalitet och erbjuda ett aktuellt och rikligt utbud på olika språk behövs ett nära samarbete mellan personal, olika

16 mars 2009 sid 7 av 11 verksamheter och låntagare. Mer och mer köper vi på efterfrågan för att få medieanslaget att räcka så långt som möjligt. Medieanslag för huvudbiblioteket i Ljusdal, folk- och skolbiblioteksfilialerna i Järvsö, Färila, Los, Ramsjö samt bokbuss: 1 013 000:- Medienslag för skolbiblioteksverksamheten på Stenhamreskolan, Gärdeåsskolan, Slottegymnasiet och Tallåsens skola: 211 000:- Bibliotekets olika roller Bibliotekets roll för utbildningen och det livslånga lärandet På biblioteket märker vi en ökad efterfrågan på service vad gäller studielitteratur och studieplatser. Sedan flera år finns ett väl fungerande samarbete mellan biblioteket och utvecklingscentrum som är en dörr in för vuxenstuderande och ett livslångt lärande. Bibliotekets roll för lässtimulans, språkutveckling och förmedling av kulturella upplevelser genom litteraturen I dagsläget pågår en hel del aktiviteter som främjar läsning och språkutveckling från 0 år och uppåt bl.a: Läsglädje för livet. Alla nyfödda/nyadopterade i kommunen får "Barnens första bok". Vid treårskontrollen på BVC tittar man bl.a. på barnets språkliga utveckling. Vid detta tillfälle uppmuntrar BVC-sköterskorna till läsning och biblioteksbesök genom att dela ut Petter och hans 4 getter. Bokpåsar på förskolan. I ett samarbete mellan biblioteket och förskolor i Fäila, Järvsö och Los har man ett antal bokpåsar som föräldrar enkelt kan låna hem. LUS-vagn på Los bibliotek där böcker finns märkta med LUS-punkter för att man enklare ska hitta litteratur där man befinner sig i sin språkutveckling. Sagostunder arrangeras regelbundet Språkpiller. Logopederna i länet kan ordinera språkpillerrecept att hämta ut på biblioteket Alla sexårsgrupper/förskoleklasser bjuds in till visning och sagoläsning på biblioteket. Bokpresentationer och bokprat ute i klasserna är en ständigt pågående verksamhet. Äppelhyllor. I sådana hyllor finns material för barn med olika funktionshinder, det kan vara lättlästa böcker, taktila böcker och talböcker för blinda barn, video på teckenspråk för döva barn och material på bliss Daisy. Ett stort bestånd finns tillgänglig för synhandikappade i Daisy-format. Dessa kan spelas i Daisy spelare alternativt, fast med färre funktioner, i en MP3-spelare. Unga Vuxna. Gymnasieelever har vid många tillfällen uttryckt att de tycker det är svårt att välja ur havet av vuxenböcker. Därför har vi byggt upp en hylla med lästips för dem som befinner sig i gränslandet mellan tonårs- och vuxenläsning. Sommarboken. En lästävling kallad Sommarboken under sommarlovet. Integration, språkstimulans böcker på andra språk. I samarbete med Flyktingenheten kommer nya invånare till huvudbiblioteket för visning och studiebesök. Ibland medföljer tolk för att underlätta anskaffande av lånekort t.ex. Vi köper böcker på andra språk på efterfrågan. Barn- och skolbibliotekarierna deltar i föräldramöten. Vi presenterar böcker och berättar om bibliotekets verksamhet

16 mars 2009 sid 8 av 11 Bibliotekets roll som informationscentrum och mötesplats Utöver att vara viktiga platser för kunskap och information är biblioteken också viktiga i ett integrationsperspektiv. Biblioteken är mötesplatser; i det alltmer segregerade svenska samhället är biblioteket till och med en av få offentliga platser där människor med olika bakgrund kan mötas. Biblioteket är en plats där nyanlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Genom sitt stora utbud av medier, information och kulturaktiviteter ger biblioteket människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att både bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Det är också ett ställe där infödda svenskar kan få inblick i och kunskap om andra kulturer, vilket leder till ökad förståelse och respekt för det annorlunda. Bibliotekets tillgänglighet Biblioteken utgör samhällets offentliga rum och är platser för spontana möten. Dess starka sidor finns just i öppenheten och den geografiska spridningen. Placeringen av bibliotek ska vara sådan att varje kommuninvånare kan ta del av bibliotekets tjänster, inom rimligt avstånd. Alla människor har samma rätt till bibliotekens tjänster. Att ha ett funktionshinder ska inte vara något problem för att använda biblioteket och dess tjänster. Biblioteket ska kontinuerligt se över sina lokaler så att tillgängligheten förbättras. Tjänster via nätet ska anpassas för personer med funktionsnedsättning. Biblioteket ska tillhandahålla medier anpassade för olika behov. Utbildning om olika typer av handikapp och om bemötande av människor med funktionshinder ska ingå i verksamheten. Frågor inför framtiden Vi har identifierat att antal frågeställningar som behöver utredas och tydliggöras: Hur ska skolbiblioteksverksamheten se ut och organiseras för att bli så likavärdig som möjligt? Hur ska verksamheten se ut för de enligt bibliotekslagen prioriterade grupperna barn- och ungdomar samt funktionshindrade, invandrare och andra minoriteter? Vilken roll ska biblioteken spela i Ljusdals kommuns samhällsutveckling? Utvärdering och revidering av biblioteksplanen Utifrån biblioteksplanen upprättas en årliga handlingsplan samt en strategisk plan på 2-3 år. Vill du veta mer? Besök oss på närmaste bibliotek eller på www.ljusdal.se/bibliotek

Handlingsplan 2009 MÅL Detta vill vi ändra på 24/7 Oklarhet i ansvarsfördelning VAD ska vi göra? Utreda huvudmannaskapet HUR ska vi göra? SWOT-analys, besök och undersökning av hur andra kommuner har organiserat verksamheten Säkra bokbusservicen Köpa ny bokbuss Ta fram underlag för upphandling och inköp samt starta upphandlingsprocess och inköp Samtliga rektorer sätter upp mål i den strategiska handlingsplanen utifrån den gemensamma visionen i biblioteksplanen som sedan utvärderas i kvalitetsredovisningen Vårt nuvarande bibliotekssystem LIBRA III är föråldrat och utvecklas eller Skolbiblioteksgruppen informerar ledningsgruppen på BUF så snart biblioteksplanen är beslutat. Varje enskild rektor sätter upp mål i sin strategiska handlingsplan Byta biblioteksdatasystem Enligt utarbetade rutiner på BUF. Bibliotekschefen träffar kvalitetsansvarig för att få med skolbibliotek i kvalitetsredovisningsmallen Undersöka vilka olika möjligheter som finns och presentera dem för vår förvaltningschef VEM Ska göra vad? Skolbiblioteksgruppen bestående av: bibliotekschef, grundskolerektor, Vuxenutbildningschef, gymnasiechef, förskolerektor Bokbussansvarig, bibliotekschef, rektor Arbetsgrupp inom biblioteksverksamheten sammanställer information NÄR Ska vi göra det? Vi samlar in information under våren och diskuterar och gör ett förslag i april Omgående. Ny buss i drift januari 2010 omgående UTVÄRDERING Hur gick det?

16 mars 2009 sid 10 av 11 supporteras inte längre. Skolbiblioteksgruppen träffas regelbundet för att blicka framåt och sätta upp nya mål Medborgarna ska göras mer delaktiga i de demokratiska processerna Träffas 2 ggr per termin under 2009 Använda de offentliga biblioteksrummen för att visa upp pågående demokratiska processer och beslut på ett så tillgängligt och intressant sätt att medborgaren blir inspirerad att delta aktivt i samhällsfrågor Första mötet tar vi tillsammans med läs- och skrivutvecklingsgruppen En gång på våren och en gång på hösten testa en form och ett aktuellt ämne Bibliotekschef bjuder in och bokar lokal Bibliotekschefen bjuder in till ett möte med skolbiblioteksgruppen, demokratiservice, flyktingenheten, handikappomsorgen, bibliotek och kultur där vi beslutar tidpunkt, form, ämne och vem som gör vad Tis 24/2 14-16 Tis 28/2 14-16 Tis 22/9 14-16 Tis 24/11 14-16

16 mars 2009 sid 11 av 11 Strategisk handlingsplan 2011-2013 MÅL Detta vill vi ändra på Större och centralare folkbibliotek i Järvsö VAD ska vi göra? HUR ska vi göra? VEM Ska göra vad? NÄR Ska vi göra det? UTVÄRDERING Hur gick det?