DAGVATTENUTREDNING. Kopparlunden, Allmän platsmark, Västerås stad

DAGVATTENUTREDNING Kopparlunden, Allmän platsmark, Västerås stad 2019-05-22

Uppdrag: Kopparlunden, Allmän platsmark Uppdragsnummer: 1652 Status: Slutgiltig handling Datum: 2019-05-22 Senast reviderad: - Uppdragsgivare: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Granskare: Västerås stad Structor Uppsala AB Anna Thorsell Elin Renstål Åsa Söderqvist Erika Hagström Anna Thorsell 2019-05-21

I SAMMANFATTNING I Kopparlunden i Västerås planeras en större ombyggnad från industriområde till en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser, parker, torg och sociala ytor. Den planerade exploateringen i Kopparlunden är uppdelad i fyra detaljplaner: Norr, Syd, Mitt och Öst. Structor Uppsala AB har i samband med detta fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för den allmänna platsmarken inom samtliga detaljplaner i Kopparlunden. Kvartersmarken inom Norr, Mitt och Syd utreds parallellt i separata dagvattenutredningar medan kvartersmarken inom detaljplan Öst planeras att utredas i ett senare skede. Enligt Västerås stad får detaljplaneområdenas totala utflöde som ansluts till kommunalt dagvattennät inte överstiga 15 l/s ha. Dimensioneringen ska följa Svenskt Vatten P110 vilket innebär att dagvattensystemet ska dimensioneras efter ett 10-årsregn. Vidare måste dagvattnet som avleds till recipienten vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer och får inte medföra att gällande miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten inte kan följas. Dagvattnet från Koppalunden leds till Mälaren via Västerås hamnområde. Västerås hamnområde har i huvudsak problem med övergödning, syrefattiga förhållanden och miljögifter. Föreslagen systemlösning för dagvattnet följer båda dessa krav med avseende på flöden och föroreningar. Allmän platsmark har i utredningen delats upp i olika delområden för olika gator, torg och parker. Förslag på dagvattenhantering, fördröjning och ytbehov redovisas för respektive delområde. Generellt föreslås skelettjordar för nya gator där även träd är planerade, både för att skapa fördröjning och rena dagvattnet, och för att ge träden goda livsmiljöer. Där det inte finns plats kan underjordiska magasin vara en lösning för att klara fördröjningen, dessa har dock begränsad reningseffekt. För torg och parker kan dagvattenhanteringen lösas i nedsänkta växtbäddar som också uppfyller samma syfte med avseende på rekreationsvärden som vanliga planteringar, eller skelettjordar som är mer utrymmeseffektiva. Med föreslagen utformning av dagvattensystemet beräknas dimensionerande dagvattenflöde minska från 1162 l/s till 85 l/s vid ett 10-årsregn, vilket är gällande krav. Den totala fördröjningsvolymen som måste uppnås för att klara fördröjningskravet är 913 m 3. Inga föroreningsberäkningar har utförts i denna dagvattenutredning, de görs för respektive detaljplan. Resultaten visar att samtliga detaljplaner uppnår en minskning av föroreningar i dagvatten jämfört med befintlig situation vilket innebär att Kopparlunden bidrar till en förbättrad möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna för Mälaren. Kopparlunden har ingen förhöjd risk att drabbas av översvämning från ytvatten. I befintlig situation finns det dock stora problem med översvämningar från skyfall, framför allt i Kopparlundens nordöstra och östra delar. Den befintliga översvämningsproblematiken beror främst på ledningsnätet uppströms Kopparlunden. Vid stora regn trycker vatten upp från brunnarna vid Kopparlunden och orsakar översvämning. För planerad situation är den befintliga översvämningsproblematiken mycket viktigt att ha i beaktning. Principiellt ska marken höjdsättas så att dagvattnet kan rinna av ytledes mot gator som bör fungera som sekundära avrinningsvägar och leda dagvattnet mot planerade översvämningsytor utan att byggnader eller annan värdefull infrastruktur kan ta skada. Torg, grönytor och lekplatser är olika typer av ytor som kan fungera som översvämningsytor där vatten kan stå tillfälligt.

II INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Förutsättningar... 1 2.1 Områdesbeskrivning... 1 2.2 Recipient... 2 2.1 Geoteknik... 3 2.1.1 Grundvatten och hydrogeologi... 3 2.1.2 Markföroreningar... 3 2.2 Befintligt VA och dagvattenhantering... 3 2.3 Kulverterade Emausbäcken... 5 2.4 Planerad exploatering... 6 3 Riktlinjer för dagvattenhantering... 8 3.1 Västerås stads dagvattenpolicy... 8 3.2 Riktvärden för dagvattenutsläpp... 8 3.3 Västerås stads vattenplan... 8 3.4 Kravspecifikation/dimensioneringsförutsättningar... 8 4 Dagvattenberäkningar... 9 4.1 Markanvändning efter exploatering... 9 4.2 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym... 10 4.3 Föroreningar... 12 5 Förslag till dagvattenhantering... 13 5.1 Metallverksgatan... 13 5.2 Kopparlundsallén... 13 5.3 Kopparlundsvägen... 14 5.4 Kulturtorget... 14 5.5 Varmvalsvägen... 14 5.6 Trefasgatan... 14 5.7 Sintervägen... 14 5.8 Entrétorget... 14 5.9 Femmans torg... 15 5.10 Parkstråket... 15 6 Principlösningar... 15 6.1 Skelettjordar... 15 6.2 Makadammagasin... 16 6.3 Tätt underjordiskt magasin... 16

III 6.4 Växtbäddar... 17 6.5 Svackdike... 18 6.6 Översilningsytor... 19 7 Drift, skötsel och underhåll... 19 8 Översvämningsrisker... 20 8.1 Ytvatten Mälaren... 20 8.2 Extrema regn och skyfall befintlig situation... 20 8.3 Extrema regn och skyfall efter exploatering... 21 9 Slutsats... 25 10 Inför nästa skede... 26 11 Referenser... 27

1 1 INLEDNING Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för den allmänna platsmarken inom detaljplanerna för Kopparlunden i Västerås. Exploateringsområdet Kopparlunden är indelat mellan detaljplanerna Norr, Mitt, Syd och Öst. Kvartersmarken inom Norr, Mitt och Syd utreds parallellt i separata dagvattenutredningar medan kvartersmarken inom detaljplan Öst planeras att utredas i ett senare skede. Syftet med utredningen är att beskriva de förändringar som förväntas uppstå i samband med planerad exploatering samt visa hur flöden och föroreningsbelastning förändras. Utredningen ska föreslå lösningar som främjar en långsiktigt hållbar dagvattenhantering utifrån gällande krav och riktlinjer. Den totala allmänna platsmarken inom detaljplanerna Kopparlunden Norr, Mitt, Syd och Öst kallas i denna utredning för utredningsområdet. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Stadsdelen Kopparlunden ligger centralt i Västerås stad strax söder om E18, se Figur 1. Den allmänna platsmarken inom området är till ytan cirka 5,6 ha och är i dagsläget ett industriområde som utgörs framför allt av gator och parkeringsytor. Det finns inga grönområden i området. Några befintliga byggnader inom kvartersmarken ska behållas. Enligt Västerås stads översiktsplan 2026 är intentionerna att stadsdelen Kopparlunden ska vidareutvecklas till en stadsdel med bostäder, arbetsplatser och kulturlokaler 1. Befintlig markanvändning för hela Kopparlunden visas i Figur 2. Figur 1. Översiktskarta med geografisk lokalisering av utredningsområdet markerat med en röd cirkel (Karta från Eniros karttjänst, 2017-10-30). 1 s. 10 Planprogram Kopparlunden 2016-02-09.

2 Figur 2. Flygfoto över Kopparlunden, hämtat från Eniro 2019-04-05. Den röda linjen visar den yttre gränsen för området för alla detaljplaner Kopparlunden Norr, Mitt, Syd och Öst. 2.2 RECIPIENT Dagvattnet från hela Kopparlunden leds till Mälaren via Västerås hamnområde 2 (SE660825-154247) som utgör en separat vattenförekomst i Vatteninformationssystem Sverige (VISS, 2017). Västerås hamnområde uppnådde måttlig ekologisk status och ej god kemisk status vid VISS senaste mätning (2017 för ekologisk status och 2013 för kemisk status). Västerås hamnområde har i huvudsak problem med övergödning, syrefattiga förhållanden och miljögifter. Tidsfristen för att uppnå god ekologiskt status med avseende på övergödning har förlängts till 2027 på grund av administrativa begränsningar. Gällande övergödning i sjöar är utsläpp av näringsämnena fosfor och kväve av stor betydelse, vilket kan ha ursprung i dagvatten från urbana miljöer. För att uppnå god kemisk ytvattenstatus har undantag getts i form av mindre stränga krav för bromerade difenyletrar (PBDE) och kvicksilver på grund av att det anses omöjligt att sänka dessa halter till de nivåer som motsvarar god status. För antracen, bly och TBT har 2 Bilaga 2: Dagvattnets avrinningsområden i Västerås. Handlingsplan för dagvatten i Västerås, antagen 2014-02-19.

3 tidsfristen att uppnå god status förlängts till 2027 eftersom påverkansbilden är mycket komplex för dessa föroreningar och det kommer ta lång tid att sänka halterna. 2.1 GEOTEKNIK Information om geotekniska undersökningar inom detaljplanerna finns i dagvattenutredningarna för respektive detaljplan. 2.1.1 GRUNDVATTEN OCH HYDROGEOLOGI Information om uppmätta grundvattennivåer inom detaljplanerna finns i dagvattenutredningarna för respektive detaljplan. 2.1.2 MARKFÖRORENINGAR Information om gjorda markundersökningar inom detaljplanerna finns i dagvattenutredningarna för respektive detaljplan. 2.2 BEFINTLIGT VA OCH DAGVATTENHANTERING Inga befintliga reningsåtgärder för dagvattnet är kända för befintlig situation. Dagvatten avleds till stor del ytledes mot rännstensbrunnar och ledningsnät. Trädgropar i gaturum är omgärdade av upphöjda gatstenar vilket förhindrar avrinning för fördröjning och rening i trädplanteringar. Befintliga VA-ledningar (vatten, spillvatten och dagvatten) är belägna i Metallverksgatan (Metallverksgatan Norr och Öst enligt benämningen i aktuell utredning) samt Legeringsgatan i väster utanför utredningsområdet. I nordsydlig riktning i Metallverksgatan går den kulverterade Emausbäcken. Då kulverten redan i befintlig situation är överbelastad över sin kapacitet från uppströms belägna områden får inget dagvatten från Kopparlunden ledas dit. I Figur 3 redovisas befintliga VA-ledningar på allmän platsmark som tillhandahållits av Mälarenergi. En grov samlingsplan för hela Kopparlunden visas i gestaltningsprogrammet för Allmän platsmark 3. Det bör observeras att det kan förekomma ytterligare ledningar inom alla detaljplaneområden inom Kopparlunden eller utredningsområdet för allmän platsmark som inte finns redovisade i samlingsplanen. Hänsyn till och hantering av befintliga ledningar måste ske i så tidigt stadium som möjligt i kommande skeden av exploateringsprocessen både inom allmän platsmark och kvartersmark. Identifiering av ledningsslag, skick, material och servislägen för befintliga områden är viktigt att utreda vidare. Det är känt att Kopparlunden i befintlig situation har problem med lokala okontrollerade översvämningar vid extrema regn. Översvämningar drabbar framförallt de nordöstra och de södra delarna. För vidare utveckling av skyfallssituationen och skyfallshantering se Kapitel 8 Översvämningsrisker. 3 s. 50 (av 51) Ledningar Kopparlunden - Befintliga ledningar Kopparlunden. Kopparlunden Gestaltningsprogram Allmän plats, 2019-01-11, Sweco Architects AB

4 Figur 3. Befintliga VA-ledningar i anslutning till och inom området för de olika detaljplanerna i Kopparlunden. Det är framför allt ledningar inom allmän platsmark som redovisas. Röda linjer visar spillvattenledningar, mörkblåa linjer visar vattenledningar och gröna linjer visar dagvattenledningar. Den ljusblå linjen visar den kulverterade Emausbäcken. Källa: Mälarenergi via Ledningskollen.

5 2.3 KULVERTERADE EMAUSBÄCKEN Den kulverterade Emausbäcken planeras att läggas om i och med den planerade omexploateringen av hela Kopparlunden. I dagsläget finns det två olika alternativ på hur den nya dragningen av kulverten planeras och dessa utreds fortfarande. De två olika alternativen presenteras nedan och redovisas i Figur 4. Alternativ 1 Ny dragning i Glödgargränd och anslutning till befintlig kulvert i korsningen Sintervägen-Glödgargränd. Alternativ 2 Ny dragning i Metallverksgatan och anslutning till befintlig kulvert i korsningen Sintervägen-Glödgargränd. Figur 4. Omläggning av Emauskulverten, preliminär handling 2019-01-31. Källa: Mälarenergi.

6 2.4 PLANERAD EXPLOATERING Den allmänna platsmarken inom Kopparlunden planeras att utformas enligt illustrationsplanen i Figur 5 (Sweco, 2019), där samtliga ytor som inte är gula eller vita tillhör allmän platsmark. Figur 5. Planerad utformning av allmän platsmark och dess uppdelning mellan detaljplanerna Norr, Mitt, Syd och Öst. Utifrån illustrationsplan i gestaltningsprogram för allmän plats (Sweco, 2019). De befintliga gatorna Metallverksgatan, Sintervägen, Kopparlundsvägen och Varmvalsvägen (se Figur 6) planeras att i huvudsak behållas, med en ny sträckning av Metallverksgatan i områdets östra del. Delar av dessa gator planeras att utformas som torgytor och gång- och cykelvägar. Flertalet torgytor och parker kommer anläggas inom samtliga detaljplaner, i huvudsak på mark som i dagsläget utgörs av parkeringsytor och befintliga byggnader.

7 Figur 6 visar indelningen av utredningsområdet mellan de olika delområden, utifrån indelningar i illustrationsplanen för allmän platsmark (Sweco, 2019). Dessa delområden används genomgående i utredningen. Figur 6. De delområden inom allmän platsmark som används i utredningen, utefter illustrationsplanen för utredningsområdet (Sweco, 2019).

8 3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING 3.1 VÄSTERÅS STADS DAGVATTENPOLICY År 2014 antog kommunfullmäktige en dagvattenpolicy för Västerås stad med syfte att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område (Västerås stad, 2014). Vidare beskriver policyn övergripande mål som har betydelse för att erhålla en hållbar dagvattenhantering inom utredningsområdet. Minimering av dagvattentillförsel till Mälaren och bibehållen grundvattenbalans. Minskad föroreningsbelastning och övergödande ämnen till grund- och ytvattenförekomster. Dagvatten ska fördröjas och renas så nära källan som möjligt genom att använda tröga system. Betrakta dagvatten som en resurs vid utbyggnad av staden och utgöra en del av gestaltningen. Förebygga och minimera skador på fastigheter och anläggningar som orsakas av dagvatten. I policyn framgår att dagvatten som riskerar att överskrida riktvärden för årsmedelhalter inom en given nivå ska renas innan utsläpp sker. 3.2 RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP Aktuellt utredningsområde omfattas av reningskrav enligt Riktvärdesgruppens riktvärdeskategori för direkt utsläpp till Mälaren (Nivå 1) 4 då inga kända fördröjnings- eller reningsåtgärder för dagvatten finns nedströms utredningsområdet. 3.3 VÄSTERÅS STADS VATTENPLAN Enligt Västerås stads vattenplan bidrar dagvattnet med en icke försumbar belastning av fosfor och miljögifter till Mälaren i Västeråsfjärden (Västerås stad, 2012). För att nå MKN för Mälaren till 2021 har Västerås stad formulerat målsättningar som innefattar dagvatten. Målen är att minska föroreningsbelastningen av miljögifter och metaller från dagvatten med 20% 5 och minska fosforbelastningen via dagvattnet med 20% på årsbasis jämfört med år 2011 6. 3.4 KRAVSPECIFIKATION/DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Dagvattensystemet inom kvartersmark dimensioneras för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2016). Enligt Västerås stad får detaljplaneområdenas totala utflöde som ansluts till kommunalt dagvattennät inte överstiga 15 l/s ha. Vid flödes- och magasinsberäkningar från kvartersmark och kommunala gator har utflödeskravet (max 15 l/s ha) applicerats på de områden som berörs av planerad exploatering. Befintliga områden som inte kommer genomgå någon förändring antas inte påverkas av kommunens krav i denna förtätning. Dock ska kraven appliceras om exploatering av något slag sker för dessa områden inom detaljplaneområdet i framtiden. 4 s. 2, Dagvattenpolicy i Västerås. Västerås stad, 2014. 5 s. 74 Effektmål Övergödning, Västerås stads vattenplan 2012-2021. 6 s. 74 Effektmål Miljögifter, Västerås stads vattenplan 2012-2021.

9 4 DAGVATTENBERÄKNINGAR 4.1 MARKANVÄNDNING EFTER EXPLOATERING Utifrån en ytkartering av planerad situation har flödesberäkningar utförts för utredningsområdet. Beräkningarna är uppdelade enligt de olika delområdena, se Figur 7. Figur 7. Uppdelning av delområden för allmän platsmark.

10 Tabell 1 redovisar de areor och avrinningskoefficienter som ligger till grund för beräkningarna. Avrinningskoefficienterna i tabellen har utgått från Svenskt Vattens publikation P110. Den totala ytan allmän platsmark inom Kopparlunden utgör 5,67 ha. En sammanvägd total avrinningskoefficient på 0,69 ger en reducerad area på 3,89 ha. Tabell 1. Markanvändning och avrinningskoefficienter, Φ, för utredningsområdets olika delområden efter exploatering. Delområde Markanvändning Avrinningskoefficient, Ф Area allmän platsmark [ha] Metallverksgatan norr Huvudgata 0,80 0,92 Metallverksgatan öst Huvudgata 0,80 0,72 Park 0,20 0,04 Metallverksgatan syd Huvudgata 0,80 0,45 Gata 0,80 0,02 Kopparlundsallén Torg 0,70 0,11 Varmvalsvägen Gata 0,80 0,58 Kopparlundsvägen Gata 0,80 0,17 Park 0,20 0,03 Kulturtorget Torg 0,70 0,18 Trefasgatan Gata 0,80 0,09 Sintervägen Torg 0,70 0,33 Park 0,20 0,07 Entrétorget Torg 0,70 0,24 Park 0,20 0,07 Parkstråket norr Gata 0,80 0,10 Park 0,20 0,35 Femmans torg Torg 0,70 0,12 Parkstråket syd Torg 0,70 0,86 Park 0,20 0,21 Total area [ha] 5,67 Sammanvägd avrinningskoefficient (1) 0,69 Total reducerad area (hårdgjord yta) [ha] 3,89 (1) Sammanvägd avrinningskoefficient Φ=Total reducerad area/total area. 4.2 DAGVATTENFLÖDEN OCH ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM Dimensionerande dagvattenflöden redovisas i Figur 8 och har beräknats enligt Svenskt Vatten P110 (2016) med rationella metoden som beskrivs i ekvation 1. Q dim = A ϕ i Kf Ekv 1 där Q dim är dimensionerande dagvattenflöde (l/s), A är area (ha), ϕ är avrinningskoefficient (-), i är regnintensitet (l/s ha) och Kf är klimatfaktor (-). Den dimensionerande återkomsttiden har valts till 10 år. Regnintensiteten beräknas utifrån längsta rinntid, vilket motsvarar tiden det tar för hela utredningsområdet att bidra till avrinningen i en tilltänkt utloppspunkt. För både befintlig situation och efter exploatering beräknades denna vara 10 minuter. I Figur 8 redovisas även det maximala tillåtna utflödet för respektive delområde. Det maximala utflödet är beräknat enligt ekvation 2 och är baserat på utflödeskravet på max 15 l/s ha. Maximalt tillåtet utflöde [l s] = 15 [l s ha] Area [ha] Ekv 2

11 För att klara fördröjningskravet får inte dagvattenflödet från områdena i Kopparlunden inte överstiga 15 l/s ha vilket innebär att utflödet från utredningsområdet inte får överstiga ca 85 l/s för den totala allmänna platsmarken. Beräkning av erforderlig magasinsvolym har utförts utifrån metod beskriven i P110 7. Ett områdes fördröjningsbehov kan även uttryckas som regndjup och kan beräknas enligt ekvation 3 nedan. Genom att utgå ifrån områdets reducerade area tas hänsyn till områdets hårdgörandegrad. Fördröjningsbehov [m] = Erforderlig fördröjningsvolym [m3 ] Reducerad area område [m 2 ] Ekv 3 I Figur 8 redovisas flöden innan och efter fördröjning, samt fördröjningsbehovet uttryckt både som volym i m 3 och regndjup i mm för respektive delområde samt den totala allmänna platsmarken. Figur 8. Beräknade dagvattenflöden från delområden samt hela utredningsområdet före och efter exploatering. I figurens andra kolumn redovisas erforderlig fördröjningsvolym, och efterföljs av tillåtet utflöde. 7 P110 kapitel 10.6. Magasinsberäkning med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 2010 för varaktigheter upp till 1 dygn.

12 För att uppfylla utflödeskravet på max 15 l/s ha ska det totala flödet från allmän platsmark inom hela Kopparlunden på 1162 l/s, vid dimensionerande 10-årsregn, reduceras till 85 l/s. Total fördröjningsvolym för allmän platsmark uppgår till 901 m 3 som även kan beskrivas som 23 mm. 4.3 FÖRORENINGAR Föroreningsberäkningar redovisas i dagvattenutredningar för respektive detaljplan. Beräkningarna har utförts i beräkningsprogrammet StormTac Web och är baserade på att all avrinning från allmän platsmark genomgår rening. Figur 9. Schematisk bild som visar dagvattenflödet från Kopparlunden till recipient. Resultaten visar att samtliga detaljplaner (Kopparlunden Norr, Kopparlunden Mitt och Kopparlunden Syd) uppnår en minskning av föroreningar i dagvatten jämfört med befintlig situation. Detta innebär att Kopparlunden bidrar till en förbättrad möjlighet att uppnå MKN i recipient Mälaren via Västerås hamnområde.

13 5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Samtliga åtgärdsförslag i denna dagvattenutredning förutsätter att detaljprojektering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i lokalisering, areal eller utformning av byggnader och infrastruktur eller förändrad markanvändning kan påverka genomförbarheten av föreslagna åtgärder. Dagvatten inom den allmänna platsmarken planeras tas omhand i skelettjordar, svackdiken, nedsänkta växtbäddar och grönytor, samt eventuellt komplettering av rena fördröjningsåtgärder såsom underjordiska magasin. Genom dessa lösningar erhålls inte bara en fördröjning utan även en rening av dagvattnet. Nedan följer en genomgång av de olika delområdena för allmän platsmark, följt av dimensioneringsbehov för de olika lösningarna. De erforderliga areorna som presenteras under respektive delområde är baserade på antaganden om givna förutsättningar för dagvattenlösningarna som presenteras i Tabell 2. Lösningarna kan anläggas med andra dimensioner och förutsättningar än de som presenteras nedan, det kommer då innebära att den erforderliga arean kommer ändras. Tabell 2. Förutsättningar som beräkningarna för erforderlig area är baserade på. Skelettjord Växtbädd Svackdike Nedsänkt grönyta Kassettmagasin Djup under mark (m) 0,7 (1) 0,5 - - 1,0 Dränerbar porvolym 0,2 0,2 - - 0,95 Ytlig fördröjning (m) - 0,1 0,2 0,1 - Bredd (m) - - 2 - Fördröjning 0,14 m 3 /m 2 0,2 m 3 /m 2 0,2 m 3 /m dike 0,1 m 3 /m 2 0,95 m 3 /m 2 (1) Enligt principuppbyggnad från Stockholm stad 5.1 METALLVERKSGATAN Metallverksgatan går i tre riktningar genom hela Kopparlunden och kan delas in i norr, öst och syd. Längs den norra och södra delen föreslås dagvattenhanteringen ske i skelettjordar med trädplantering längs båda sidor av gatan och längs den östra delen kompletteras skelettjordarna med ett svackdike som går längs nästan hela gatan. I beräkningarna nedan antas 60 % av dagvattnet tas omhand i skelettjordarna och 40 % i svackdiket. Även längs den östra delen planeras skelettjord på båda sidorna av gatan. I Tabell 3 redovisas vilken erforderlig yta som krävs för de olika dagvattenlösningarna baserat på de givna förutsättningarna. Tabell 3. Sammanställning över erforderlig area för dagvattenlösningarna i Metallverksgatan. Fördröjning och rening i: Erforderlig yta: Metallverksgatan norr Skelettjord 1290 m 2 Metallverksgatan öst 50 % skelettjord 600 m 2 50 % svackdike 280 m långt Metallverksgatan syd Skelettjord 660 m 2 5.2 KOPPARLUNDSALLÉN Längs Kopparlundsallén finns det befintliga träd som kommer bevaras. Avvattningen här sker förslagsvis mot skelettjordar i Varmvalsvägen, alternativt i Kulturtorget om det finns tillräcklig kapacitet. Med givna förutsättningar krävs det ca 130 m 2 skelettjord för att kunna erhålla tillräcklig fördröjning från Kopparlundsallén.

14 5.3 KOPPARLUNDSVÄGEN Kopparlundsvägen planeras avvattnas genom höjdsättning och ränndalar till skelettjordar i Kulturtorget, se nedan. 5.4 KULTURTORGET I Kulturtorget planeras skelettjordar dit dagvatten från Kopparlundsvägen och Kulturtorget planeras renas och fördröjas. För att kunna omhänderta dagvattnet från båda dessa delområden behövs en skelettjordsarea på ca 440 m 2. Inritad area i gestaltningsprogrammet är ca 480 m 2 vilket därmed är tillräckligt. 5.5 VARMVALSVÄGEN Längs Varmdalsvägen planeras dagvatten fördröjas och renas i skelettjordar längs ena sidan av gatan. För att möjliggöra att allt dagvatten kan ledas mot skelettjordarna måste gatan skevas så att dagvattnet rinner mot intagsbrunnarna som vanligtvis placeras på samma sida som skelettjorden. För att kunna fördröja och rena allt dagvatten från Varmvalsvägen behövs ca 810 m 2 skelettjord med givna förutsättningar. 5.6 TREFASGATAN Om det är möjligt att anlägga skelettjordar längs Trefasgatan rekommenderas det, annars kommer det troligtvis bli svårt att lösa dagvattenhanteringen för den gatan. Dagvattnet kan släppas direkt mot ledningsnätet för just det här delområdet, fördröjningen måste då troligtvis kompenseras i ett annat delområde. Ett alternativ är att lösa fördröjningen genom ett underjordiskt magasin, exempelvis makadammagasin, kassettmagasin eller rörmagasin. Kassett- och rörmagasin skulle framför allt fungera som en fördröjningsåtgärd eftersom reningseffekten är mycket begränsad. Det är framför allt fördröjningskravet som är begränsande i detta projekt, därför skulle ett magasin utan reningsfunktion kunna vara en lämplig åtgärd här. Om dagvatten från Trefasgatan omhändertas i skelettjordar i gatan behövs en area på ca 130 m 2. Om istället ett kassettmagasin väljs behövs en area på 19 m 2. 5.7 SINTERVÄGEN Längs Sintervägen finns en del befintliga träd. Det kan vara en utmaning att anlägga skelettjordar runt befintliga träd, men det är möjligt. Om det ska anläggas några nya träd längs vägen bör dessa anläggas i skelettjord så att dagvatten kan hanteras där och för att skapa en god livsmiljö för träden. Om anläggande av skelettjord inte är möjligt kan dagvattnet istället avledas genom höjdsättningen mot växtbäddarna i södra delen av parkstråket. Växtbäddarna i parkstråket är mycket större än de behöver vara för att kunna omhänderta dagvattnet från de hårdgjorda ytorna i parken, de kan därför lämpligen samutnyttjas för att avvattna andra delar av den allmänna platsmarken. För att erhålla tillräcklig fördröjning krävs det ca 390 m 2 skelettjord, eller 270 m 2 växtbädd. En kombination av de båda lösningarna är givetvis möjlig. 5.8 ENTRÉTORGET Dagvatten från entrétorget planeras fördröjas och renas i skelettjordar under torgytan längs Östra Ringvägen. Torget utformas med lutning mot skelettjordarna och leds, där det är nödvändigt, via ränndalar och ledning mot dessa. För att erhålla tillräcklig fördröjning krävs en skelettjordsarea på ca 290 m 2 skelettjord för torget. Den inritade arean är ca 250 m 2, vilket alltså inte är tillräckligt. Antingen kan skelettjorden göras större, eller så skulle en del fördröjning och rening kunna ske i planerad grönyta.

15 5.9 FEMMANS TORG På Femmans torg planeras inga dagvattenlösningar. Dagvattnet från torgytan måste därmed ledas mot närliggande ytor för att fördröjas där, förslagsvis mot planerade skelettjordar i Varmvalsvägen om det är möjligt höjdmässigt, eller skelettjordar eller växtbäddar i södra Parkstråket. För att erhålla tillräcklig fördröjning behövs en skelettjordsarea på ca 140 m 2, alternativt 100 m 2 växtbädd. 5.10 PARKSTRÅKET Parkstråket är uppdelat i den norra och södra delen. Det norra parkstråket planeras avvattnas via ränndalar mot nedsänkta växtbäddar och/eller skelettjordar. Det norra parkstråket lutar relativt mycket, en lösning kan vara att anlägga växtbäddarna i terrasser där dagvattnet rinner från de övre delarna mot de lägre belägna. Det södra parkstråket har en liknande uppbyggnad. Genom höjdsättning och ränndalar där det är nödvändigt, avvattnas de hårdgjorda ytorna i parken mot nedsänkta växtbäddar och skelettjordar. Enligt tidiga skisser ser det ut som att det planeras för större area växtbäddar jämfört med skelettjordar i den södra delen, och beräkningarna har därmed utgått ifrån att 70 % av dagvattnet renas och fördröjs i växtbäddar och resterande 40 % omhändertas i skelettjordar. För den norra delen har det antagits att 50 % av dagvattnet fördröjs i växtbäddar och 50 % i skelettjord. I Tabell 4 nedan redovisas vilken erforderlig area som krävs givet dessa förutsättningar, samt vilken area som är inritad i tidiga skisser i planprogrammet. Tabell 4. Sammanställning över erforderlig och inritad area för dagvattenlösningarna i Parkstråket. Fördröjning och rening i: Erforderlig yta: Inritad area Parkstråket norr 50 % skelettjord 90 m 2 200 m 2 50 % växtbädd 60 m 2 130 m 2 Parkstråket syd 30 % skelettjord 300 m 2 350 m 2 70 % växtbädd 490 m 2 1680 m 2 6 PRINCIPLÖSNINGAR Nedan beskrivs typutformning av de dagvattenlösningar som föreslagits ovan i kapitel 5 Förslag till dagvattenhantering. 6.1 SKELETTJORDAR Skelettjordar är en form av underjordiska magasin som anläggs runt trädens rötter för att kombinera rening och fördröjning av dagvatten med att skapa en god livsmiljö för trädet. Omkringliggande hårdgjorda ytor avvattnas mot skelettjordarna och dagvattnet används för att bevattna träden samtidigt som skelettjorden får en funktion liknande makadammagasin. För att öka magasinsvolymen kan skelettjordarna utgöras av krossmaterial utan nollfraktioner för att tillgodose en porositet på 30 %. Växtjord ska undvikas att blandas in i krossmaterialet, eventuellt kan det göras precis runt trädrötterna bara. För att öka mängden filtermaterial och fördröjningsvolymen kan skelettjordarna för flera träd länkas samman till ett större sammanhängande magasin. En typbild på skelettjord med reglerbrunn redovisas i Figur 10.

16 Figur 10. Principsektion fördröjning av dagvatten i hårdgjord yta med trädplantering och skelettjord. Sektion erhållen från Stockholm stads typritning THV022, daterad 2017-11-08. 6.2 MAKADAMMAGASIN I de delar som kvartersmark inte underbyggs av bjälklag kan underjordiska makadammagasin anläggas för att tillgodose både rening och fördröjning av dagvatten. Makadam utan nollfraktioner kan uppnå en dränerbar porositet på 30 % vilket innebär att 300 liter dagvatten per kubikmeter makadammagasin kan nyttjas som magasin. Underjordiska magasin är en bra lösning i täta urbana områden eftersom fördröjning och rening av dagvatten kan ske utan att ta stora markytor i anspråk. Makadammagasin kan utformas på många olika sätt för att anpassas till de förhållanden som gäller på platsen. I Figur 11 visas en typskiss på utformning av ett tätt underjordiskt makadammagasin med inloppsbrunn och spridarledning samt sedimentationsvolym och strypt utlopp. Figur 11. Typillustration makadammagasin. Källa: Stockholm Vatten och Avfall, 2019. 6.3 TÄTT UNDERJORDISKT MAGASIN Om underjordiskt magasin krävs men det av någon anledning inte kan utformas som makadammagasin kan ett alternativ för att uppnå fördröjningskravet vara att anlägga kassettmagasin eller rörmagasin. Dagvattenkassetter och rörmagasin är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Underhållsarbetet kan även tolkas som lättare då rengöring sker med spolning och till skillnad från makadammagasin har de inget fyllnadsmaterial som behöver bytas ut. Det är mycket viktigt att sandfång placeras innan magasinets inlopp för att förhindra att grus, sand och slam samlas i botten.

17 6.4 VÄXTBÄDDAR Växtbäddar är en typ av planteringsyta som utformas för att kunna fördröja och rena dagvatten som avrinner från hårdgjorda ytor. Det viktiga för att uppnå en fördröjning av dagvatten är att en ytlig fördröjningszon möjliggörs ovan växtjorden. Den ytliga fördröjningszonen skapas genom en upphöjd kant så att vatten kan ansamlas innan det infiltrerar. Växtbäddar kan utformas på en rad olika sätt och anläggas antingen upphöjda eller nedsänkta, i Figur 12 visas en schematisk skiss av dess utformning. Det översta lagret består av växtjord och det undre är ett dräneringslager som ofta innehåller makadam. En dräneringsledning tillgodoser ett utlopp i den nedre delen av växtbädden. En bräddfunktion bör även finnas för att leda vattnet vidare om fördröjningszonen blir full. Figur 12. Schematisk figur av en växtbädd avsedd för rening och fördröjning av dagvatten. Reningen av dagvattnet sker genom infiltration genom jordsubstraten och genom växtupptag. Både partikelbundna och lösta föreningar kan avskiljas. Förutom vanlig planteringsskötsel så krävs kontroll och rensning av växtbäddarnas inlopp och bräddavlopp för bibehållen funktion och kapacitet. Att utforma planteringsytorna inom kvarteren som nedsänkta eller upphöjda växtbäddar rekommenderas som en fördröjningsåtgärd. En fördröjningszon på 10 cm skulle möjliggöra för fördröjning av stora volymer vatten, beroende av vilken arealutbredning som kan tillämpas. Upphöjda växtbäddar kommer kunna omhänderta dagvatten från takytor eller andra högre liggande ytor. Nedsänkta växtbäddar kan även ta emot ytlig avrinning från närliggande markytor.

18 Figur 13. Bild på växtbädd i Norra Djurgårdsstaden. Foto: Structor Uppsala AB, 2017. 6.5 SVACKDIKE Svackdiken är en dagvattenanläggning som lämpas sig bra för att rena och fördröja dagvatten. Diket kan vid stora flöden även fördröja dagvatten på ytan i dikessvackan. För att kontrollera dikets utflöde kan avskärmningar och strypt utlopp anläggas. Svackdiken utformas med gräsbeklädd yta, relativt flack lutning och kan med fördel utrustas med dränering i underliggande makadam. Svackdiken anläggs ofta i anslutning till gator och vägar. Rening av dagvatten sker genom filtrering i vegetationen samt infiltration genom matjord och makadam. Diket ska underhållas regelbundet i form av gräsklippning och renhållning. Svackdiken lämpar sig för snölagring. De har god kapacitet att avleda smältvatten så länge in- och utlopp är isfria (Stockholm Vatten, 2019). Figur 14. Principskiss svackdike. Källa: Stockholm Vatten och Avfall och WRS AB, 2019.

19 6.6 ÖVERSILNINGSYTOR Översilningsytor är en större yta med växtlighet där dagvatten tillåts och kan samlas på ytan. Skillnaden mellan en översilningsyta och en växtbädd är att man på en översilningsyta inte tar någon större hänsyn till hur konstruktionen ser ut under mark. Det kan därför vara en passande anläggning i miljöer där markförhållanden är besvärliga och gör det svårt att anlägga ordentliga fyllningar under mark. En översilningsyta är också vanligen mycket större än en växtbädd och kan bestå av något så enkelt som en sänka i en gräsyta. Figur 14 visar ett exempel på en översilningsyta. Figur 15. Översvämningsyta i Malmö. Foto: Structor Uppsala AB, 2017. 7 DRIFT, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL Dagvattenanläggningar kräver underhåll och skötselinsatser för att upprätthålla den funktion som avses. Det är viktigt att ta hänsyn och planera för detta vid val av tekniska lösningar. Dagvattnet innehåller många fina partiklar som avses filtreras och renas bort från dagvattnet i föreslagna dagvattenanläggningar (bl a växtjordslager, skelettjordar och makadamfyllning). Detta medför att porerna som vattnet strömmar genom över tid sätts igen. Massorna kan behöva bytas ut när funktionen i dagvattenanläggningarna minskar. I samband med upprättande av bygghandling bör en skötselplan upprättas för de dagvattenanläggningar som anläggs. Det är av stor betydelse att löpande kontroller av dagvattensystemet utförs för att i ett tidigt skede kunna upptäcka förändringar i funktionen och därmed kunna vidta åtgärder som begränsar onödiga kostnader och/eller skador på infrastruktur. För att klara av att hantera större flöden är det viktigt att ledningsnät och brunnar är i gott skick för att kunna leda undan dagvatten från ytan. T ex behöver sandfång kontrolleras och tömmas regelbundet och skräp som kan blockerar inlopp till rännor, brunnar magasin mm måste avlägsnas. I samband med upprättande av bygghandling ansvarar byggherrar för upprättande av skötselplaner för de dagvattenåtgärder som anläggs.

20 8 ÖVERSVÄMNINGSRISKER 8.1 YTVATTEN MÄLAREN Utredningsområdet har ingen förhöjd risk att översvämmas av ytvatten. Enligt Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS 8 ligger aktuellt utredningsområde väl utanför Mälarens översvämningsområde vad gäller beräknat högsta vattenstånd, se Figur 16. Figur 16. Konsekvenser översvämning Mälaren upp till 3,1 m, källa Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS. Ungefärlig placering Kopparlunden Mitt redovisas med svart ellips. 8.2 EXTREMA REGN OCH SKYFALL BEFINTLIG SITUATION Vid befintlig situation visar skyfallsanalysen från Mälarenergi att det finns stora problem med översvämningar framförallt i Kopparlundens nordöstra och östra delar, samt vid viadukten precis söder om detaljplanegränsen för Dp Syd (Figur 16). Viadukter och undergångar är generellt alltid översvämningsdrabbade eftersom de utgör lågpunkter och instängda områden. Enligt information från Mälarenergi härstammar översvämningarna i den nordöstra delen framför allt från ledningsnätet uppströms utredningsområdet. Vid stora regn trycker vatten upp från brunnarna vid Kopparlunden och orsakar översvämning. Skyfallshanteringen sker i dagsläget inte till den befintliga Emauskulverten utan till ledningsnätet som inte har kapacitet för dessa flöden. Vid nyexploateringen är det viktigt att tänka på de befintliga översvämningsriskerna och sträva efter att åtgärda dessa. Det översvämningsdrabbade området i nordost ingår inte i detaljplanerna för Kopparlunden Syd, Nord eller Mitt och bör därmed ingå i den framtida detaljplanen för Kopparlunden Öst. Denna aspekt bör beaktas särskilt vid planeringen av Kopparlunden Öst. 8 Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkerhet MSB Konsekvenser översvämning Mälaren upp till 3,1 m), tillgänglig via: http://extra.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/karttjanster.aspx

21 Figur 17. Skyfallsanalys Kopparlunden befintlig situation. Källa: Mälarenergi. 8.3 EXTREMA REGN OCH SKYFALL EFTER EXPLOATERING Vid extrema regn som är större än dimensionerande för utredningsområdet, är det för ny exploatering viktigt att höjdsättningen är utförd så att dagvattnet kan rinna av ytledes mot säkra avrinningsvägar på omkringliggande gator utan att skada byggnader eller annan infrastruktur som kan ta skada. Det utförs i det här fallet genom att höjdsätta marken med lutningar bort från byggnader mot låglinjer som kan leda vattnet vidare mot gator och planerade översvämningsytor. Färdig golvnivå ska ligga ovanför gatunivå för att inte riskera att vatten rinner in i entréer, detta kan även regleras som planbestämmelse (exempelvis att färdigt golv ska ligga X cm ovanför gatunivå). Det är dock viktigt att göra sådana typer av planbestämmelser med eftertanke då det kan bli problem med tillgänglighet till entréer om man sätter kravet för högt. I Figur 17 redovisas hur höjdsättningen bör göras för att skapa säkra sekundära avrinningsvägar.

22 Figur 18. Schematisk skiss över hur höjdsättningen bör göras för att dagvattnet ska kunna rinna säkert på ytan utan att skada byggnader och annan värdefull infrastruktur.

23 En grov preliminär höjdsättning har utförts i gestaltningsprogrammet från 2018-11-08. Generellt har höjdsättningen gjorts för att underlätta sekundär avrinning av ytligt rinnande dagvatten, det finns dock en planerad lågpunkt vid Varmvalsvägen, se Figur 18. Det lämpligaste hade varit att höjdsätta om den västra delen av Varmvalsvägen för att få ett jämnt fall österut och ta bort lågpunkten. Om detta inte är möjligt måste man planera efter att det kan komma att stå 10 cm vatten lokalt och beroende på höjdsättningen för kvarteren så kan det rinna in dagvatten ytligt på kvartersmark. Figur 19. Lågpunkt längs Varmvalsvägen som bör strävas efter att tas bort. I gestaltningsprogrammet finns en preliminär övergripande skyfallshanteringsplan. Ytorna som planeras kunna översvämmas tillfälligt är framför allt nedsänkta planteringar och grönytor, och delar av parkmark. För att skapa fler översvämningsytor kan exempelvis lekplatser, parker och andra vistelseytor utformas något nedsänkta. Dessa ytor är normalt inte känsliga för om det står vatten på dem tillfälligt, och används ändå inte vid kraftiga skyfall. Även torgytor, eller delar av torgytorna, kan användas för detta ändamål. På sidan 23 i Kopparlunden Gestaltningsprogram Allmän plats 2019-01-11 redovisas en kartvy över avsatta platser för omhändertagande av större regn och skyfall, se Figur 20. Framförallt avgörande för att kunna hantera skyfall är de ytor som planeras för att tillfälligt kunna översvämmas samt att tillfälliga ytliga avrinningsvägar kan tillgodoses.

24 Figur 20. Kartvy med angivna platser för hantering av större regn och skyfall. Källa: Gestaltningsprogram Allmän plats 2019-01-11.

25 9 SLUTSATS Dagvattenhanteringen för den allmänna platsmarken i Kopparlunden föreslås ske i skelettjordar, växtbäddar, svackdiken, nedsänkta grönytor och eventuellt underjordiska fördröjningsmagasin. Systemlösningen följer föreskrifterna i Västerås dagvattenpolicy och vattenplan, samt kravspecifikationen som gäller i aktuellt projekt. Om dagvattenhanteringen sker enligt föreslagen systemlösning kan dagvattnet användas som en resurs och bidra med fler värden och ekosystemtjänster och uppfylla fler syften än den primära funktionen att omhänderta dagvatten. Dagvattenlösningarna kan därmed fungera multifunktionellt i stadsplaneringen. Med skelettjordar skapas exempelvis en bra livsmiljö för trädet och växtbäddar kan uppfylla samma rekreationsvärden som vanliga planteringar. Alla gröna ytor bidrar med en förbättrad luftkvalitet, ett bättre mikroklimat och ökad biologisk mångfald. Vidare bedöms exploateringen i Kopparlunden bidra till en förbättrad möjlighet för recipienten att uppnå uppsatta miljökvalitetsnormer. För att undvika föroreningsspridning till grundvattnet får dagvatten dock inte infiltrera i marken om det finns föroreningar i markprofilen. Både föroreningssituationen och grundvattennivån i området behöver utredas vidare för att kunna lösa viktiga förutsättningar för dagvattenhanteringen. Det finns problem med översvämningar i dagsläget som behöver beaktas i planeringen av Kopparlunden. Säkra avrinningsvägar behöver skapas och inga nya instängda områden får skapas med ny höjdsättning.

26 10 INFÖR NÄSTA SKEDE Att tänka på i framtida planering och projektering: För att undvika täta dagvattenanläggningar och kunna infiltrera dagvatten i markprofilen måste det via markundersökningar säkerställas att spridning av miljögifter inte kommer att ske med dagvattnet. Möjligheten att anlägga gemensamma dagvattenanläggningar dit vatten från både kvartersmark och allmän platsmark bör utredas. Det största hindret i denna fråga gäller avtal för framtida ansvar, skötsel och underhåll. Då avläsning av grundvattennivåer bara utförts en gång i samband med den geotekniska utredningen är det viktigt att fortsätta mätningar och få en tydlig bild av grundvattennivåernas variationer inom detaljplanen. För att säkerhetsställa att föreslagna lösningar genomförs i det fortsatta planarbetet är det viktigt att framtida projektörer är väl insatta i dagvattenlösningarnas syfte, funktion, drift och underhåll. Ytor för dagvattenhantering kan specificeras i plankartan. Krav kan även sättas på färdig golvnivå i relation till gatans nivå. Sträva efter att jobba bort de befintliga översvämningsriskerna som finns, och skapa förutsättningar för att inga nya översvämningsdrabbade områden uppstår. Det bör noteras att där fastighetsgränsen går dikt an mot huskropp bör inte byggnaden utformas med utåt-lutande sadeltak och avvattna takvatten ut mot gata utanför fastighetsgränsen. Avsaknad av förgårdsmark gör att omhändertagande av dagvatten från takytor som lutar mot kommunal gata försvåras. Vid utformning av kvarter utan förgårdsmark bör tak lutas mot innergård. För att kunna säkerställa att föreslagna åtgärder för dagvattenhanteringen utformas och anläggs i enlighet dagvattenutredningen kan planbestämmelser till viss del tillämpas. Ett annat sätt är att kravställa en viss kapacitet och funktion på dagvattensystemet i exploateringsavtal. För att långsiktigt säkerställa dagvattenanläggningarnas funktion bör drift och skötselplaner upprättas och att regelbunden tillsyn och kontroll av anläggningarna utförs.

27 11 REFERENSER Mälarenergi, 2019. Omläggning Emauskulverten preliminärhandling, 2019-01-31. Mälarenergi, 2018. Kopparlunden Västerås_va [dwg] tillhandahållen, 2018-01-23. Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. [pdf] Tillgänglig via: http://stormtac.com/admin/uploads/rapport%202009_forslag%20till%20riktvarden%20for%20dagvatt enutslapp.pdf [Hämtad den 6 oktober 2017]. Sweco architects, 2019. Gestaltningsprogram allmän plats 2019-01-11. Sveriges Geologiska Undersökning, 2018. Kartvisare. [online] Tillgängligt via https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html [Hämtad 2018-02-02] Svenskt Vatten, 2016. Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Stockholm Vatten och Avfall och WRS AB, Avsättningsmagasin [pdf] Tillgänglig via: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/avmag_h.pdf [Hämtad 2019-04- 04] Stockholm Vatten och Avfall och WRS AB, Svackdike [pdf] Tillgänglig via: http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/svd_h.pdf [Hämtad 2019-04-04] Växtbäddar i Stockholm stad, En handbok 2009-02-23. VISS, 2017. Mälaren-Västeråshamnomr. [online] Tillgänglig via <http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd=wa60349805> [Hämtad den 2017-09-05]. Västerås stad, 2012. Västerås stads vattenplan 2012-2021. [pdf] [Erhållen 1 augusti 2017]. Västerås stad, 2014. Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Västerås stad: Västerås [Erhållen 1 augusti 2017].

Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB Org. Nr 556769-0176 753 20 UPPSALA www.structor.se