KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015

Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015

Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning ). Organisation Avdelning: Räven barn i åldern 3-4 år Antal barn: 21 Antal pojkar: 6 Antal flickor: 15 Antal flerspråkiga barn: 9 Dessa språk är representerade: Engelska, Asyriska, Arabiska, Kurdiska, och Indiska. Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Resultat 2013 2014: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Resultat 2014-2015: Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Till exempel genom att synliggöra i tambur eller på avdelningen vilka nationaliteter och språk som representeras på avdelningen genom till exempel olika länders flaggor,information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vår barngrupp och i vårt samhälle. Vi har arbetat med de olika nationaliteterna genom att lämnat ut enkäten vardagliga fraser på de olika språken och vi har lämnat ut enkäten Interkulturellt till föräldrarna där de får fylla i mer om sin kultur. vi har en världskarta med barnens bild vid deras hemland. Men vi vill fördjupa oss mer i olika traditioner och arbeta mer tillsammans med barnen om interkulturellt och kulturelt. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Till exempel genom att synliggöra i tambur eller på avdelningen vilka nationaliteter och språk som Vi har synliggjort i tamburen och på avdelningen vilka språk och nationaliteter som finns representerade genom att sätta upp Världskartan med bild på barnen vid deras hemland, barnens flaggor från de olika länderna som är representerade, Vi hade planering att fira alla

representeras på avdelningen genom till exempel olika länders flaggor,information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vår barngrupp och i vårt samhälle. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperpektiv Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. barns olika nationaldagar men kunde ej fullfölja den planeringen. Genus är en naturlig del av leken och i verksamheten. Vi pedagoger är med i leken och bjuder in till lek, vi läser litteratur om Genus och samtalar kring Genus när frågor dyker upp.tex. varför har han långt hår? Alla barn har rätt att välja vad de önskar att leka med/aktiviteter som vi erbjuder oavsett kön. Vi har tittat över barnintervjuerna som vi gjorde HT-14 på de barn som gick på avdelningen då vad de önskade för miljö på förskolan. Vi personal har även sett över intressen och behov för innemiljön på avdelningen. Det har börjat yngre barn på avdelningen och vi har därför fått anpassa miljön därefter. Vi önskar att ha barnmöten och ta in vad de nya barnen på avdelningen önskar.

Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. Vi har fortsatt haft Barnens val på torsdagar där barnen själva fått valt aktivitet. Vi pedagoger har lyssnat in vad barnen är intresserade utav och vill göra, detta har vi tagit med i planeringen. Vi strävar efter att få in mera barninflytande i vår verksamhet. Kompetensutveckling Barnsyn, kunskapssyn och pedagogisk dokumentation. 1 person Utvecklingsgruppen 1 person Litteratur Bullret bort! En liten bok om god ljudnivå i förskolan 3 person Föreläsning hörsel 3 person Litteratur Bockarna Bruse 3 personer. Litteratur Barn som oroar`, 1 person Brandutbildning 1 person Litteratur- Trasboken 1 person Utbildning SAFI 1 person NTA utbildning (luft&vatten) 2 person Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls

Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Analys: Vi har arbetat med Tema Värdegrunden, använt oss utav kompisböckerna tillsammans med kompiskorten och utgått från Barnkonventionen. Vi har pratat om olika känslor tillsammans med barnen och hur vi är mot varandra. Vi har en Trivselsol uppsatt vid samlingen där vi går igenom hur vi är mot varandra på avdelningen/förskolan. Analys: Vi har inte läst så mycket litteratur eller gått på föreläsningar riktade mot normer och värden. Detta är något vi gärna ser oss att fördjupa oss mer i då det finns många barn med särskilda behov i förskolan.

3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. Analys: Vi är noga och tilltala och se varje barn och förälder varje dag. Vi värnar om att varje barn ska få komma till tals och få möjlighet att uttrycka sin åsikt. Vi lägger stor vikt att visa varandra respekt i barngruppen och i arbetslaget. Analys: Vi har synliggjort i tamburen och på avdelningen vilka språk och nationaliteter som finns representerade vi har en världskarta med bild på barnen vid deras hemland, barnens flaggor. Vi hade planering att fira alla barns olika nationaldagar men kunde ej fullfölja den planeringen. Analys: Vi arbetar kontinuerligt med att prata om likheter och olikheter tillsammans med barnen. Vi har pratat utifrån Värdgrunden och Barnkonventionen. Analys: Vi har tagit in av barnens önskemål och sett deras intressen när vi utformat verksamheten på avdelningen.

7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Analys: Vi läser genus-böcker och erbjuder utklädnadskläder till alla, oavsett kön. Vid tillfällen uppmärksammar vi och disskuterar stereotypa könsmönster. Analys: Förskolan har tillsammans satt upp mål för Grönflagg arbetet vad vi ska arbeta inom för teman. Vi har arbetat med Människokroppen och NTA-vatten. Vi ska gå vidare med arbete inom tema Livsmedel(socker i livsmedel). 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Analys: Vi lägger stor vikt till utevistelse för barnen, vi äter måltider utomhus. Vi har deltagit i Skräpplockarveckan samt att vi sopsorterar och går tillsammans med barnen regelbundet och återvinner. Vi vår och höst-städar på förskolan. Analys: Förskolan har arbetat gemensamt kring detta. Förskolan har tillsammans reviderat. Förskolan har köpt in litteratur och material som Barnkonventionen. Åtgärd: Vi pedagoger ska forska efter material inom Normer och värden, vi önskar även fortbildning inom detta område. Vi gör upp en planering kring hur vi ska arbeta med olika nationaliteter på avdelningen, vi vill uppmärksamma olika traditioner mera. Vi kommer att forska och ta hjälp av föräldrarna för att få fram information.

Grönflagg Vi ska forska kring mängd socker i livsmedel som är ett utav de 3 teman vi valt för Grönflagg. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 14 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du 10 4 0 0 dig när du kommer till förskolan? Resultat: Alla barnen känner sig trygga att komma till Räven. Analys: Vi tycker det är viktigt med ett bra mottagande så att alla barn och föräldrar känner sig trygga. Då vi intervjuade barnen så hade inte alla barnen börjat på avdelningen. Flera barn skolades över från småbarns-avdelningarna HT-14 och VT-15 samt att det skolades in nya barn under VT-15. Därför är inte hela gruppen intervjuad. Åtgärd: Vi fortsätter som vi gör och intervjuar alla barnen. Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 1. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. Analys: Vi utvärderar och utvecklar metoderna kontinuerligt. 2. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Analys: Portfolio-pärmen är borttagen ur verksamheten. Vi har utveckalt ett nytt arbetssätt med pedagogisk dokumentation för gruppen samt det enskilda barnets mappar där vi samlar material. Analys: Vi anser att det är viktigt att använda ett nyanserat språk.

3. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. 4. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Analys: Vi har arbetat med de mål som förskolan tillsammans har satt upp. 5. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. Analys: Vi har Sapere kontinuerligt i verksamheten då Sapere är en metod. 6. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Analys: Alla pedagoger l har använt sig utav Lärplattan för att dokumentera verksamheten, dokumentationen kan bli mer pedagogisk genom barnens kommentarer och funderingar/utvärderingar. Pedagoger behöver mer utbildning i arbete med dokumentation med dator och kamera. Analys: Pedagoger och dokumenterat och utvärderat. 7. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. Analys: Vi har Trasat alla barnen och arbetat i mindre språkgrupper.

8. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 9. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. 10. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. 11. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Analys: Sker vid inskolning och som vi följer upp kontinuerligt. Analys: Vi har arbetat med media men skulle vilja bli ännu bättre på att använda det i vår verksamhet. Analys: Matematiken kommer in naturligt i verksamheten tex. i samling,dukning spel m.m. Vi skulle vilja fördjupa oss mer i detta. Analys: Vi erbjuder barnen möjlighet att välja aktiviteter utifrån intressen.

12. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. 13. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. Analys: Vi har synliggjort i tamburen och på avdelningen vilka språk och nationaliteter som finns representerade genom att sätta upp Världskartan med bild på barnen vid deras hemland, barnens flaggor.vi hade planering att fira alla barns olika nationaldagar men kunde ej fullfölja den planeringen. 14. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Analys: Vi har lagt stor vikt att arbeta med Värdegrunden, Barnkonventionen och Likabehandlingsplanen. Analys: På barnensval har vi tillsammans med barnen genomfört olika experiment. All personal har ej utbildning inom NTA. 15. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperpektiv

Åtgärd: Analys: Genus är en naturlig del av leken och i verksamheten. Vi pedagoger är med i leken och bjuder in till lek, vi läser litteratur om Genus och samtalar kring Genus när frågor dyker upp.tex. varför har han långt hår? Alla barn har rätt att välja vad de önskar att leka med/aktiviteter som vi erbjuder oavsett kön. Vi har som mål att ta media till hjälp att forska tillsammans med barnen. Vi kommer att använda oss av vår lärplatta, dator och fakta-filmer från till exempel FLOD. Vi planerar på nytt att försöka få in barns olika nationaldagar så vi kan fira dem och diskutera kring dem. Vi vill även få mer föräldrainflytande så att familjerna kan berätta och ge oss information om sin kultur. Mer material till arbete kring matematik till avdelningen behövs. Vi har en önskan att all personal ska få gå på NTA-utbildning så vi kan experimentera mera och ha tema kring Natur och teknik. Vi ska fortsätta arbetet med Grön flagg genom att gå vidare med nästa tema Livsmedel. Då vi tillsammans med barnen ska forska kring hur mycket socker olika livsmedel innehåller. Pedagoger ska bli bättre på att dokumentera på dator,kamera och lärplatta. Vi ska dokumentera pedagogiskt och få in barnens tankar mera och utvärdera tillsammans med dem. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 14 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker 9 3 1 1 på förskolan? Resultat: De flesta barnen känner att de lär sig saker på förskolan, endast en pojke och en flicka tycker att de inte lär sig saker på förskolan. Analys: De barn som varit negativa har inte förstått frågan tror vi. Då vi intervjuade barnen så hade inte alla barnen börjat på avdelningen. Flera barn skolades över från småbarns-avdelningarna HT-14 och VT-15 samt att det skolades in nya barn under VT- 15. Därför är inte hela gruppen intervjuad. Åtgärd: Vi pedagoger betonar lära ordet tex. vad bra nu har du lärt dig att. Detta för att upplysa barnen om vad det innebär att lära sig nya saker.

Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metod: Resultat 2013-2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Analys: Vi har tagit in av barnens önskemål och sett deras intressen när vi utformat verksamheten på avdelningen. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Analys: Vi har arbetat utifrån barngruppens behov på avdelningen. Analys: i våra samtal med barnen ser vi till att ställa frågor för att utveckla samtalen. Inte bara nöja oss med ett ja eller nej. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. Analys: Vi har arbetat aktivt med Normer och värden på avdelningen och kommit fram till gemensamma

Trivselregler. Vi har haft tema värdegrunden. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. 6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. Analys: Vi har tittat över barnintervjuerna som vi gjorde HT- 14 på de barn som gick på avdelningen då vad de önskade för miljö på förskolan. Vi personal har även sett över intressen och behov för innemiljön på avdelningen. Det har börjat yngre barn på avdelningen och vi har därför fått anpassa miljön därefter. Vi önskar att ha barnmöten och ta in vad de nya barnen på avdelningen önskar. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Analys: Vi arbetar utifrån pedagogisk dokumentation utav gruppen samt individens mapp där vi samlar material. Barnen är med och lägger in materialen i mappen. Material från mappen tas med på utvecklingsssamtal. Analys: Barnen har tillsammans med pedagoger kunnat ta demokratiska beslut. De har även lärt sig att ta

Åtgärd: beslut tillsammans med sina kamrater i leken. Vi ska fortsätta att ha barnmöten tillsammans med barnen för att se och höra barnens intressen för att kunna utforma avdelningen och verksamheten efter barnens intressen och behov. Efter aktiviteter dokumenterar vi och utvärderar tillsammans med barnen för att få deras åsikter. Fortsätta att prata mycket om hur vi är mot varandra. Tex. vi går inomhus, vi låter glada mot varandra, vi är vänner, lyssnar på varandra, vi säger stopp om vi inte vill m.m. Detta samtalar vi om i grupp, läser kompisböcker, använder oss utav barnkonventionen och likabehandlingsplanen. Vi berömmer och samtalar om när barnen uppskattar varandra med vilken bra kompis du är när ) Vi strävar efter att ha ett bra samarbete mellan pedagog-barn och barn-barn på avdelningen där alla lyssnar på varandra och respekterar varandra. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 14 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med 6 2 2 0 och bestämma på förskolan? Resultat: Fyra stycken fick vi ej något svar utav eller så sa de jag vet inte. Analys: Två av dem som sa nej har inte förstått att de själva kan ha inflytande och få bestämma. Vi tror att det beror på ålder och kultur. Två andra tror vi tycker att de inte får bestämma i vissa situationer tex. vid utgång eller planeringstider. Åtgärd: Vi ska upplysa barnen mera att de får vara med att bestämma, försöka uppfylla deras önskemål så gott det går. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska

visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Analys: Vi hade ett enskilt samtal med föräldrar och barn, gammal personal och ny personal där vi informerade om hur allt fungerar. Vi skrev även ett välkomst brev till nya föräldrar. Analys: Vi ger vårdnadshavarna insyn i verksamheten. De får även information genom veckobrev. 3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. Analys: Vi valde att ha enskilt samtal med varje barn och vårdnadshavare. Analys: Vi har erbjudit ett uppföljningssamtal. Vid speciella tillfällen har vi bokat in extra möten.

5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. Analys: Den 24 september kallade vi till föräldramöte. Vi hade även ett föräldramöte i den 3 december för de nya barnen och vårdnadshavarna där vi berättade om verksamheten och aktuell information. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. Analys: Vi har kallat till utvecklingssamtal med alla vårdnadshavarna och barnen. 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. Analys: Vi erbjuder alltid samtal vid behov. Analys: Vi har haft Prästkragelöpet och skidlopp,lucia, och Trivselkväll i juni.

9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning 10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. Analys: Alla föräldrar kan delta i föräldrarådet. Alla föräldrar har även möjlighet att lämna åsikter i förskolans synpunktslåda. 11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. Analys: Detta informerar vi om vid föräldramötet på hösten. 12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Analys: Vi välkomnar och uppmanar vårdnadshavare att besöka avdelningen och hälsa på sina barn när de vill. Analys: Vi har överlämnade samtal vid byte av förskola. Åtgärd: Vi fortsätter arbetet med det nya materialet från Min förskole resa till samtal och dokumentation. Dialogen med vårdnadshavarna är bra i nuläget och vi kommer att fortsätta att föra en öppen dialog med vårdnadshavarna och barnen. Vi välkomnar vårdnadshavarna att vara delaktiga i verksamheten genom att inbjuda dem att vara med i verksamheten samt komma med synpunkter och utvärderingar av aktiviteter.

Föräldramötet hade vi som ett Drop-in möte då föräldrarna hade chans att komma in och se runt i verksamheten och ställa frågor och diskutera öppet. Detta vill vi fortsätta med för att utveckla vidare. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. Analys: Vi har en handlingsplan som vi följer vid överlämnade. 3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass. Analys: Vi har samtal med berörd personal kring barnens behov. Analys: blivande förskoleklass barn får hälsa på två gånger i sin kommande förskoleklass. Vi har inga

barn som går över till förskoleklass detta läsår. Åtgärd: Vi fortsätter att hålla oss till den handlingsplan som finns. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och

föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Analys: Vi använder oss utav pedagogisk dokumentation utav gruppen samt individens mapp med material och dokumentation. Analys: Vi behöver att bli bättre på att följa upp den pedagogiska dokumentationen tillsammans med barnen. Analys: Vi har tagit in av barnens önskemål och sett deras intressen när vi utformat verksamheten på avdelningen. Analys: TRAS är en metod vi använder kontinuerligt under hela året. TRAS ligger som underlag för våra språkgrupper.

5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Analys: Vi utväderar verksamheten kontinuerligt. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Åtgärd: Analys: Vi reviderar vår arbetsplan på höstens planeringsdag utifrån våra utvärderingar från våren. Analys: vi har tagit del utav föräldraenkäten. Vi kommer att försöka kalla till fler barnmöten i verksamheten för att kunna följa upp den pedagogiska dokumentationen. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse..

Handlingsplan Kompetensutveckling för pedagoger inom Normer&värden vi pedagoger söker själva litteratur och kurser/föreläsningar som vi kan ta del utav. Vi önskar även utav FC:n på samtal att vi vill ha fortbildning i detta. Vi ser att det finns barn med olika särskilda behov på förskolan och behöver mer information och arbettssätt om detta. Pedagogisk dokumentation Vi pedagoger ska bli bättre på att använda oss utav all media, dator,kamera och lärplatta. Fortbildning pågår. Vi ska bli bättre på att dokumentera pedagogiskt och involvera barnen i dokumentationen och utvärdering/uppföljning utav aktiviteter mera. Utformning av miljön på förskolan ( barninflytande) Vi ska ha barnmöten tillsammans med alla barnen i gruppen så att även de nya barnen får vara involverade i utformningen av miljön här på förskolan. Vad tycker de om att leka med, vad saknas det på Räven / gården? Fagersta juli 2015