Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems



Relevanta dokument
Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Naturen till din tjänst

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Ekologiska produktionsfunktioner

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Social-ekologisk Stadsbyggnad

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Ekologi Så fungerar naturen

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

Ekosystemtjänster. naturens produkter och tjänster i Järfälla. Ekosystemtjänster 1

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Resilienta mikroregioner

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Biodiversitet

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

lyckliga platser hur valet av boendeort påverkar hela ditt liv Charlotta Mellander JIBS & vertikals

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, Louise Hård af Segerstad, Albaeco

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Vad innebär egentligen hållbar

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun

Miljöprogram för Malmö stad

Välkommen till Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Urban förtätning och luftkvalitet

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad Liselott Eriksson Park- och naturenheten

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Utbildning för hållbar utveckling

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Några material & Ekologi

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Ekologisk hållbarhet och klimat

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Question today imagine tomorrow create for the future

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

RAPPORT. Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik LIDINGÖ STAD SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER ORIGINAL

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Faktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura Miljö

Naturorienterande ämnen

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Biologisk mångfald och ekonomi

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentlitteratur

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Från gröda till samhälle generella principer för en ekologiskt hållbar utveckling

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Biologi Kunskapens användning

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Verksamhetsstrategi 2015

Om ekosystemtjänster

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Plats för utemiljö i den förtätade staden

Transkript:

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre

Vadskavi med naturentill? Vi människor har ingen rätt att förstöra livsmiljöer och utrota andra organismer. Den ärvackerochen del avmänniskanshistoriaprecissomt.ex. järnåldersgravar, Kinesiska muren. Uppskattad natur ger inkomster, t.ex. genom turism eller höga markpriser. Vi behöver vissa arter till mat och bränsle. Nödvändig för människans överlevnad.

Hållbarhetstårtan EKONOMIN SAMHÄLLET EKOSYSTEMET Från C. Folke

Vad är ett ekosystem? en bit mark som består av samverkande biotiska (levande) och abiotiska (icke-levande) delar och som också interagerar med omgivningen (Tansley 1935)

Ilustrations from research at the Beijer Institute of ecological economics Östersjön ett social-ekologiskt system

The human nature

Vad gör vi för fel? EKONOMI KULTUR MÄNNISKOR SAMHÄLLET KONSTANT EL. MAXIMERAD AVKASTNING TEKNIK Miljöpåverkan KUNSKAP EKOSYSTEMEN KOMPLEXA FÖRÄNDERLIGA OFÖRUTSÄGBARA BIOLOGISK MÅNGFALD SOLENERGI, VATTEN, NÄRING

Ecosystem Services are the direct and indirect flux of contributions of ecosystems to human wellbeing (TEEB 2010)

Försörjande Föda Bränsle Fiber Genetiska resurser Biokemikalier, medicinska substanser Ornament Färskvatten Reglerande Klimat Erosionskontroll Vattenrening Förhindra/mildra skadedjursangrepp och sjukdomsspridning Förhindra/Mildra naturkatastrofer Luftkvalitet Pollinering Kulturella Kulturell mångfald Andliga och religiösa värden Kunskap och Undervisning Inspiration Estetik Sociala relationer Platskänsla Kulturhistoria Rekreation och turism Stödjande Jordbildning Fotosyntes Primärproduktion Näringsflöden Vattenflöden

Hur många arter behövs? Vilka arter ingår i din frukost? Hur många arter behövs för att leva på månen eller när förlorar flygplanet flygförmågan? Hur får man arterna och ekosystemen att överleva? Photo: Kim Koblet, Koblet Communication http://www.b2science.org/

Föränderlighet www.resalliance.org

Alternativa regimer

Naturen är ett komplext, adaptivt system Resiliens är en teoretisk modell för att tydliggöra detta = förmågan att absorbera förändringar, förändras och sedan omorganisera med bibehållen struktur och funktion Nyckelfaktorer: - förändringar (störningar) - icke-linjärt, alternativa regimer, trösklar - multipla skalor och mellan skalor i tid och rum - adaptiva cykler - återkopplingar - diversitet Vilket system som helst Resiliens för vad? Generell och Specifik resiliens www.resalliance.org

Mångfald på ett annat sätt Funktionell diversitet olika arters funktioner Responsdiversitet olika arters olika känslighet Redundans flera av varje Social mångfald olika alternativ/synsätt i en föränderlig omvärld FÖR SÄKERHETS SKULL!

Ny ekologi Människan påverkar all natur överallt Social-ekologiska system Vi klarar oss inte utan naturen Ekosystemtjänster Naturen ändras hela tiden Komplext system Naturen behöver marginaler Resiliens

3 % av landytan > 50 % av befolkningen Tokyo 35 miljoner invånare 3.5 miljarder 2010 6.3 miljarder 2050

1980 UN Population division. World population prospect: The 2011 revision.

2011 UN Population division. World population prospect: The 2011 revision.

2025 UN Population division. World population prospect: The 2011 revision.

Förändring urban befolkning 1950-2050 UN Population division. World population prospects: The 2011 revision.

Urbanisering en process Förändring av markanvändning Ytexpansion - Urban sprawl (stadsutglesning) Befolkningsökning Slum

Urbanisation in Dubai 1973 2006 0 inhabitants > 1 million inhabitants

Urbanisering i Nederländerna 1970 2000 12% ökad yta stad (Källa : CBS)

... 25% av städerna krymper Ex. Detroit, Philadephia, Liverpool, Leipzig, New Orleans, Bilbao... Industribaserade städer, Politisk och/eller ekonomisk förändring, Katastrofer...

Alla städer är unika, men... Hög befolkningstäthet Stor andel av marken är exploaternig och markanvändningen är intensiv Användning av energi och material är koncentrerad avfallsackumulering och värmeutveckling Områden med urban livsstil Förorenade och bullriga motsats till naturen? Rika på alternativ, möjligheter, kreativitet och kultur Centrum för ekonomisk aktivitet och makt Kan ses som komplexa social-ekologiska system

Urbanisering en hållbarhetsutmaning på alla nivåer Globalt Nationellt/ Internationellt Lokalt Regionalt

Urbana utmaningar Beroende av omgivningen städer är sårbara Påverkar omgivningen (ekologiska fotavtryck) driver ohållbart nyttjande av naturresurser Mental frånkoppling från naturen, ekologiska processer naturanalfabetism Hög andel bebyggd mark Begränsat utrymme för ekologin Småskalig mosaik av olika markslag fragmentering av den urbana naturen Koncentration av mänsklig aktivitet specifik urban ekologi andra arter annat klimat, hydrologi stress av föroreningar Begränsande faktor marken en bristresurs Många behov ska tillgodoses på liten yta Bland annat: Grimm et al. 2008

Vad är en resilient stad? vilka strukturer och funktioner är essentiella? hur skapa adaptiv kapacitet för att bibehålla dessa? (marginaler och diversitet)

En resilient stad skulle kunna vara... en stad...... som är beständig över tid och klarar långsamma och abrupta förändringar... som är bebodd av invånare med hög välfärd, tillgodosedda mänksliga rättigheter och god ekologisk förståelse... med minimalt ekologisk fotavtryck Vägar dit skulle kunna vara... ekologiskt, ekonomiskt och socialt effektiv markanvändning... tillvarata och utveckla hög social och biologisk mångfald... utveckla polycentrisk och flerskalig governance... säkersälla god tillgång på lokala ekosystemtjänster genom smart planering minskade lokala miljöproblem samt minskat fotavtryck

Mer än 60 % av ytan som väntas vara urban 2050 är ännu inte byggd! City Biodiversity Outlook 2012, CBD

Den urbana utmaningen! NATUR ELLER STAD?

BÄTTRE LOKAL MILJÖ En park 85% lägre halter av luftföroreningar Träd längs gata 70% lägre halter av luftföroreningar + minskar buller > 5 db(a) 1 ha grönttaktar upp85 kg ozon, kväveoxid och svaveldioxid/år Grönska ger bättre lokalklimat genomhögreluftfuktighet, isolering/skugga

MINSKAT EKOLOGISKT FOTAVTRYCK Våtmarker lokal hantering av dagvatten Ökad självförsörjning av mat minskad sårbarhet Miljövänligare beteende förutsätter ekologisk läskunnighet och förståelse

ÖKAD FOLKHÄLSA Tillgång till närnatur - Ökar livslängden genom att den lockar till aktivitet och minskar stress - Förbättrar barns utveckling och koncentrationsförmåga - Förbättrar rehabilitering KULTUR/IDENTITET/ESTETIK - Del av kulturhistorien - Skapar platskänsla/orientering - Inspiration/Engagemang - Utsmyckning

Stockholm 2112 Varmare och torrare somrar - mer luftföroreningar, t.ex. marknära ozon Fler och längre värmeböljor - behov av svalka Mildare och blötare vintrar - översvämningsrisk Grönskan ger: Skugga och Isolering Vattenupptag fuktigare luft/minskar risk över översvämning Luftrening

Integrera naturen för städers resiliens Se grönområden och grönska som producenter av ekosystemtjänster inte museer m känsliga arter Långsiktiga strategier för hela stadslandskapet från innergårdar till storskaliga grönstrukturer vilken är prognosen för våra naturbehov? Skyddad natur räcker inte! Vilken natur ska skyddas, var och för vem? Utvärdera och uppdatera skötseln av grönområden vem kan och vill? Samtal och dialog som matchar ekologin, t.ex. genom utbyte av kunskap mellan aktörer

MER stadsnatur som fungerar idag och i framtiden HUR DÅ?

Tack! sarab@stockholmresilience.su.se www.stockholmresilience.org www.thenatureofcities.com