POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 2/2009 TEMA: Droger och missbruk på fängelse SNPF: utbildningskonferens i Göteborg Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg Illegal hantering av narkotikakemikalier Provokativ och offensiv narkotikabekämpning i Tampa

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas H Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 SNPF:s hemsida: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93.. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. MANUSSTOPP: 1 augusti 2009. Utgivning v. 38. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Gino är narkotikasökhund inom Kriminalvården och arbetar här med hundföraren Pernilla Rask. Foto: Per Wichmann PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 ISSN 1101-6817 2/09 Årgång 22 INNEHÅLL Ordföranden har ordet... 2 Medlemsinfo och redaktörens spalt... 3 Fullbokad utbildningskonferens i Göteborg... 6 Tema: Droger och missbruk på fängelse Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten 2004.. 10 Narkotika på Kronobergshäktet... 12 Narkotikasituationen inom kriminalvården... 14... 15 En fängelsetandläkares erfarenheter... 18 Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg... 22... 26 Aktualiserade farlighetsbedömningar... 27 El Choco svensken i Bolivias mest ökända fängelse... 30 Konferensbilder... 34 Årets stipendiater... 35 Angår den illegala hanteringen av narkotikakemikalier svensk tull och polis?... 38 Narkotikabekämpning i Afghanistan en global angelägenhet... 42 Största odlingen av narkotikasvamp... 46 Narkotikamässan Sverige Mot Narkotika... 50 SNPF på polismuseet... 51 SNPF på världens största polisbåt... 51 Notiser: Världen runt... 54 Landet runt... 55 Narkotikamissbruk på arbetsplatser... 58 Insändare: Om svensk narkotikabekämpning... 59 Rättsrutan... 61 Provokativ och offensiv narkotikabekämpning i Tampa... 64... 69... 72... 73 Boktips... 76 Lösning och vinnare till Kryss 1-09... 78 Stipendierutan... 78 Kryss 2-09... 80 Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten 2004 TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Traditionella åtgärder för att förhindra insmuggling av narkotika och andra droger har under senare år blivit bättre och effektivare, säger Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson. v antalet personer som är dömda att avtjäna straff Ainom kriminalvården är ca 60 procent missbrukare eller dömda för illegal droghantering. Detta gör naturligtvis att efterfrågan på narkotika och andra droger i hög grad finns innanför murarna och langare utanför vill gärna tillgodose denna efterfrågan. Priset på narkotika är också högre inne på anstalt. Allvarliga händelser ledde till ökad säkerhet Christer Isaksson har under många år varit säkerhetschef inom Kriminalvården. Han ser en klar förbättring av säkerheten och en minskad tillgång på droger inne på anstalt. Vändningen kom hösten 2004 efter några uppmärksammade våldshändelser och fritagningar det året, säger Christer Isaksson. Han berättar att i januari 2004 fritogs tre grova brottslingar från Kumlaanstalten. I juli ägde en väpnad fritagning rum på Hall. En av de intagna hade smugglat in en pistol till den kände brottslingen Tony Olsson, som kunde ta två kvinnor som gisslan inne på Hall. Med hjälp utifrån lyckades han och tre andra interner fly. I augusti genomfördes en väpnad fritagning på Norrtäljeanstalten sedan en bil i hög fart backat in genom porten. På fängelset i Mariefred tog två fångar en kvinnlig vårdare som gisslan och rymde. Detta hände i september 2004 och det blev kulmen på en serie allvarliga händelser. Generaldirektören avgick och Lars Nylén blev ny chef för Kriminalvården. Kraven på en starkt förbättrad säkerhet ledde till att Kriminalvårdens 55 fängelser säkerhetsklassades i sex olika nivåer, A-F. Christer Isaksson är Kriminalvårdens säkerhetschef. Nio anstalter prioriterade Särskilda säkerhetsrutiner infördes på de nio ABCanstalterna Kumla, Hall, Norrtälje, Tidaholm, Hällby, Kirseberg, Mariefred, Salberga och Österåker. Runt dessa anläggningar löper idag ett högt elstängsel 100 meter utanför murarna. Detta försvårar fritagning och rymning men gör det också svårare att kasta in narkotika eller andra föremål, vilket var det vanligaste införselsättet förut. De nio anstalterna har också ett förhöjt skalskydd som gör att besökare och permittenter blir kontrollerade vid inpassering som vid säkerhetskontrollen på en flygplats, fastän ännu noggrannare, säger Christer Isaksson. Förutom extra noggranna visitationer och undersökningar av kläder och väskor, sitter en narkotikahund vid ingången under besökstimmarna. Enligt Christer Isaksson har det hänt att fästmör på besök till de intagna vänt i dörren när de sett hunden. De har skyllt på att de har glömt något i bilen och sedan inte kommit tillbaka. Besöksfrekvensen har också minskat på de hårdast bevakade anstalterna. Besökare räds numera att smuggla in narkotika, säger Christer Isaksson. Kriminalvården har idag 21 narkotikahundar mot tre för knappt fem år sedan. Hundarna används primärt för att söka inne på anstalterna. Den hårdare kontrollen gör också att de som vill gömma något i lokalerna gör detta effektivare idag. Sidan 46 Pernilla Rask med sina hundar Gino (nästan pensionär) och Simba, samt Lars Engelin med sin Etza. Foto: Kriminalvården. I ett urgröpt hål på baksidan av en bräda med krokar kan man gömma några gram marijuana till exempel. Foto: Kriminalvården I slutet av december 2008 tog forensikeraspiranten Ingrid Areskoug på SKL emot ett samtal från polisen i Malmö. Man befann sig i en lägenhet där en storskalig odling av psykedeliska svampar pågick. 59 odlingslådor med svampar i olika odlingsstadier fanns på olika ställen i lägenheten. Det var otroligt mycket. För det mesta får vi in ett par odlingslådor i taget, säger Ingrid Areskoug. Lägenhetsbråk resulterade i narkotikaärende Svampodlingen avslöjades av en tillfällighet sedan polisen fått larm om ett lägenhetsbråk i en lägenhet på Professorsgatan i Malmö. Patrullen som kom till platsen upptäckte någon form av svampodling i köket. Narkotikaspanare som kallades dit kunde konstatera att den 25-årige lägenhetsinnehavaren hade narkotikaklassad svamp i 59 olika odlingslådor. Lådorna stod inneslutna i plastpåsar och svamparna befann sig i olika växtstadier. En intern köpte under en bevakad permission en flaska med duschtvål innehållande narkotika. En medhjälpare hade i förväg preparerat flaskan och ställt den i ICA-butiken på en viss överenskommen plats i hyllan. Övriga slutna anstalter i klass D och E har inte samma höga säkerhets- och kontrollsystem som ABCanstalterna. Här får istället personalen vara än mer fokuserad och observant, till exempel när de intagna återkommer efter permission. Man har numera också bättre teknik för att upptäcka insmugglade mobiltelefoner, och ett större utstörningssystem för mobiltelefontrafik är under upphandling. Personalen behöver inte använda mobiltelefoner inom anstaltsområdena eftersom man numera har ett kommunikationssystem av samma slag som det polisen använder. Rökförbud minskar drogmissbruk Sedan drygt ett år råder rökförbud inne på alla anstalter. De intagna får inte ha cigaretter och tändare, men får tillfälle att röka på promenadtid en till två gånger per dag. Personalen får gå ut utanför området för att röka. Christer Isaksson, som vid intervjutillfället just kommit tillbaka från New York efter hämtningen av Annika Östberg, berättar att i det federala fängelsesystemet i USA råder det totalt rökförbud för alla. Övergången till det rökförbud vi har på fängelserna i Sverige har gått bra och rökning har en direkt koppling till narkotikamissbruk. Många intagna har sagt till personalen att rökförbudet är det bästa man gjort inom Kriminalvården, och det näst bästa är den ökade kontrollen av narkotika. Den minskade förekomsten av droger innebär mindre våld, mindre abstinens och dessutom mindre tvång för de intagna att medverka i den illegala hanteringen. Hundförares erfarenheter Pernilla Rask är chef för Kriminalvårdens hundförare och hon arbetar på Hall med sina två hundar. Lars Engelin är hundinstruktör och verksam på Skogomeanstalten. Båda är överens om att mindre mängder droger kommer in på anstalterna numera jämfört med tidigare. Särskilda insatser som leder till beslag av droger bygger ofta på information från Kriminalvårdens underrättelsetjänst. Hasch och Marijuana är de droger som oftast hittas på anstalterna. Under en av Lars Engelins hundutbildningar på Skogomeanstalten i början av maj i år hittade en hund 22 gram insmugglat hasch som en av de intagna försökt gömma. På Hall har man också hittat Subutex samt bensodiazepiner och tramadoltabletter. Numera är gymmen på fängelserna inriktade på motion och saknar fria vikter. Där finns träningsmaskiner med en maxbelastning av 50 kilo samt roddmaskiner och löpband. Detta hindrar inte att vissa intagna vill ha anabola steroider. Nyligen hittade en hund 600 tabletter anabola steroider i ett skåp i ett allmänt utrymme på Tidaholmsanstalten. Största odlingen av narkotikasvamp - bland småbarn i en lägenhet TEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: POLISEN I MALMÖ Att avslöja illegala svampodlingar av större format hör inte till vanligheterna i Sverige. Polisen i Malmö gjorde troligen det största beslaget hittills när man hittade 59 odlingslådor och en större mängd torkad narkotikaklassad svamp i en lägenhet. Fakta om svampar som innehåller psilocin/psilocybin Psilocin och psilocybin samt svampar som innehåller dessa ämnen är narkotika, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts. Som moderna rusmedel har de i stort sett samma effekter och risker som LSD. En missbruksdos anses vara 1-2,5 gram torkad svamp som tillförs genom nedsväljning. Praxisgranser: Narkotikabrott av normalgraden vid innehav av 5 500 gram torkad svamp. Källor: Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2000:7. RättsPM 2009:1, Utvecklingscentrum Stockholm: NARKOTIKA farlighetsbedömning av narkotikapreparat. Sidan 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09 Odlingslådor med växande svampar inneslutna i plast anträffades på flera ställen i bostaden. Svampar låg helt öppet på tork på flera ställen i köket. På flera platser i lägenheten hittades dessutom skördad svamp som låg på torkning. I ett köksskåp anträffades 1259 gram cannabis i form av haschkakor. Pengar, vågar, försäljningsanteckningar m.m. fanns i lägenheten, vilket bekräftade att narkotikan inte var för eget bruk. 25-åringen visade tecken på drogpåverkan och resultatet av provtagningen visade att han var påverkad av kokain och bensodiazepiner. Tillsammans med 25-åringen bodde också hans två små flickor, 3 och 4 år gamla. Han hade fått vårdnaden om dem efter separationen med flickornas mamma som är narkotikamissbrukare! Kontaktade SKL När polisen anträffar illegala odlingar av svamp eller andra växter, vill man på SKL bli kontaktade innan odlingen tas om hand. Vi kan då ge instruktioner om hur man ska hantera materialet, säger Ingrid Areskoug och hennes kollega forensikeraspiranten Maria Wallberg. Svampar är känsligt material och det kan t.ex. vara fel att torka beslagtagna svampodlingslådor eftersom mycket då kan förstöras. Polisen i Malmö fick direktiv om att skörda de uppväxta svampar som anträffats i lägenheten innan hela odlingen skickades till SKL för analys. På så sätt kan man veta hur mycket svamp som fanns vid beslagstillfället. På SKL fortsätter man odla upp de lådor där svampar ännu inte vuxit upp och även de odlingslådor där svampar redan skördats. Det kan vara möjligt att skörda minst fyra skördar ur samma odlingslåda. Vid analys konstaterades att de beslagtagna svamparna innehöll psilocin och psilocybin och att den sammanlagda mängden var 850 gram. SKL gör inte haltbestämning av denna typ av material eftersom man i dagsläget saknar metod för detta. Fängelsedom Den 25-årige tvåbarnspappan dömdes av tingsrätten till fängelse i3årförgrovt narkotikabrott avseende innehav och försäljning av narkotikaklassade svampar och hasch. Han dömdes också för ett fall av misshandel samt stöld och skadegörelse. Vid husrannsakan anträffades också gult pulver i en påse. Detta visade sig vara svavel som mannen skulle använda tillsammans med några andra kemikalier för att tillverka smällare. 1 LICENSNUMMER 341093

Ordföranden har ordet Tack för sist!! Sitter på jobbet helgen efter konferensen, har inte hunnit sortera allt ifrån förra helgen. Klart är att vi ånyo blev strax över 800 deltagare i Göteborg. Det är imponerande tycker jag!! Vem är då jag? Av rubriken kan man få fram att jag är föreningens nye ordförande sedan årsmötet i Göteborg. Många medlemmar har sett mig i föreningen sedan tidigare, jag var verksam med konferensbokningar mellan 2000 och 2007. Blev avtackad i Örebro och hade ingen tanke på att återkomma i styrelsesammanhang Tillbaka till frågan, jag började polisskolan i augusti 1990 och kom till Göteborg sommaren 1993. Efter ett par år på radiobil sökte jag till en gatulangningsgrupp vid narkotikaroteln 1995 och blev antagen i det som kom bli någon slags plantskola för SNPF. Bland mina närmaste chefer fanns nämligen bl a Anders Stolpe, Thomas Ekman, Helmer Larsson och Björn Landsten, alla kända namn i föreningen. Vad jag än gjort efter detta inom polisen så har alltid narkotikan funnits som minsta gemensamma nämnare, det går inte att arbeta med brottsprevention eller brottsbekämpning UTAN att passera narkotikabrott ringa -normalt eller grovt. Detta har funnits som ett inslag i arbetet mot s.k. fotbollshuliganer, grova våldsbrott i övrigt och gängmiljön i synnerhet, oavsett brott. Idag arbetar jag inom ramen för den nationella Alcatrazsatsningen i Västra Götaland som ligger i skarven mot dom nya satsningarna mot grov organiserad brottslighet. Mycket av detta kommer säkerligen att landa till sensommaren. Vi hade lite speciella förutsättningar under helgen i Göteborg, jag vill inte skriva om de andra festerna i detta forum, men vi kan konstatera att allt förlöpte friktionsfritt, hade förvisso inte räknat något annat ifrån vårt håll. Vi kan lägga till att några kollegor lyckades att gripa en person för grovt narkotikabrott i anslutning till en de andra av festerna som anordnades i Göteborg av HA och Bandidos. Inom kort kommer vi per e-mail att skicka ut en enkät angående årets konferens. Detta för att fånga upp bra saker men även sådant som vi kanske måste förbättra. Hjälper Ni oss med detta har vi alla möjligheter att börja planera inför en bra konferens i Västerås 2010. Vi i styrelsen påbörjar som vanligt detta arbete redan den första helgen i september. Självklart tar vi gärna emot tips på nya föreläsare och ämnesområden. Nu kommer vi snart att sjösätta vår båt och jag ser fram emot att få åka ut med familjen utmed västkusten. Lite krabb- och kräftfiske, soliga och framförallt lata dagar till sjöss. Här hade jag tänkt att sluta, men plikttrogen som jag är ringer jag till redaktören Gunnar Hermansson och kan lite ledsamt bara räkna ihop 3 369 bokstäver inklusive blanksteg. Det är ungefär lika många bokstäver jag skriver på jobbet när jag loggar utsättningar med mera under 7 veckor! Undra om man kan delegera något av skrivandet till vice ordförande? Sedan kan Ni säkert undra vad jag gör eftersom jag inte skriver så mycket på jobbet, svaret är att prata i radio högt och lågt, tidvis nästan över hela riket, mycket tack vare det nya radiosystemet Rakel. Men tänk att vi skall behöva samarbeta över hela riket, alla myndigheter kors och tvärs bara för att de kriminella inte kan respektera befintliga läns- och verksamhetsgränser. Oavsett, att det saknas 631 bokstäver, avslutas mina ord med detta för denna gång. Lite tidigt men, Jag önskar er alla en skön sommar! mika.jornelius@snpf.org 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Medlemsinfo Det lönar sig att betala medlemsavgiften i SNPF Läs i spalten här till höger varför det lönar sig rent ekonomiskt att vara medlem i Svenska Narkotikapolisföreningen. Vi behöver medlemmars stöd, men vi ger också tillbaka. I år har vi satt den 31 mars som sista betalningsdag för medlemsavgiften. Till den som ännu inte betalat och således heller inte önskar vara medlem, kommer vi inte att göra några utskick av tidningen eller inbjudan till konferenser efter den 1 juli. Övriga medlemsförmåner upphör också, som t.ex. möjlighet till resebidrag. Du som vill vara fullvärdig medlem i SNPF och nu upptäcker att du inte betalat in medlemsavgiften i år, gör det snarast genom att föra över 150 kr till SNPF:s plusgirokonto 63 73 06 2. Det lönar sig. Nya i styrelsen Vi hälsar Mika Jörnelius välkommen tillbaka i SNPF:s styrelse och denna gång som ordförande. Mika har presenterat sig själv på föregående sida. Även Jane Palmborg hälsas välkommen som ny suppleant i styrelsen. Många känner Jane eftersom hon under ett flertal år arbetat på Droganalysenheten på SKL med bland annat amfetamin som specialinriktning. Idag tituleras Jane som forensisk generalist på SKL med ett mer övergripande ansvarsområde. SNPF-utbildningar under hösten Styrelsen har beslutat att den traditionella höstkonferensen, som under alla år arrangerats en fredag eftermiddag/kväll i november någonstans i Sverige, ska utgå i år. Istället kommer föreningen att anordna två halvdagsutbildningar med lite annat upplägg under hösten. Närmare detaljer om tid och plats samt innehåll kommer att meddelas efter sommaren. Dessutom anordnar SNPF för sjätte året ett Norrlandsseminarium i höst. Det hålls denna gång på Nolia Konferens i Umeå den 1 oktober. Förra gången vi gästade Umeå var 2004. Deltagande är kostnadsfritt och inbjudan riktar sig i första hand till personal inom rättsväsendet i Norrlandslänen. Den som vill ha mer information om detta vänder sig till jan.westling@polisen.se eller asa.dahlberg@polisen.se eller till gunnar.hermansson@snpf.org Redaktörens spalt Vi har glädjande nog en ständig tillväxt av nya medlemmar till föreningen. Det kan bero dels på att ett medlemskap i SNPF ger en känsla av samhörighet med andra drogbekämpare och dels att SNPF erbjuder goda möjligheter till utbildning och förkovran. Alla ni som deltog på konferensen i Göteborg vet detta. Det är ju dessutom så att det lönar sig rent ekonomiskt att vara medlem i SNPF. För den blygsamma medlemsavgiften 150 kronor får man bland annat möjlighet att delta i den årliga utbildningskonferensen, vilket inkluderar två övernattningar, två middagar, en lunch och deltagande i valfritt antal föreläsningar under två dagar. En medlem betalade för detta paket i Göteborg 1295 kronor med boende i dubbelrum, respektive 2145 kronor för enkelrum. Den egentliga kostnaden är mer än det dubbla och för mellanskillnaden stod SNPF. Jämför vårt pris med deltagande i Mässan Sverige Mot Narkotika i Örebro i maj, där kostnaden per person var över 5000 kronor och antalet måltider färre. Varje medlem i SNPF får dessutom denna innehållsrika medlemstidning i brevlådan fyra gånger per år. Efter ett års medlemskap ges du möjlighet att söka resebidrag för studiebesök hos utländska kollegor. Du som utnyttjar dessa och andra förmåner gör alltså ett bra val på flera sätt. Och nu är sommaren på gång med lata soldagar och regniga innedagar. Att då ha senaste SNPF-tidningen inom räckhåll är ingen dum idé. Den är som vanligt späckad med läsning. Jag önskar er alla en trevlig och skön sommar. GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09 3

Konferensen i Göteborg 2009 Fullbokad utbildnings text och foto: gunnar hermansson Konferenshotellet Gothia Towers. När SNPF:s 23:e årliga utbildningskonferens i inleddes den sista helgen i april i Göteborg, var kongresshallen i Svenska Mässan välfylld. Närmare 800 deltagare var i år anmälda till konferensen och trenden håller i sig. Narkotikabekämpare är engagerade och offrar både sin fritid och i många fall pengar ur egen ficka för att träffas och få möjlighet att lära sig mer som man har nytta av i arbetet. Det digra programmet med ett tjugotal olika föreläsningar under helgen lockade många deltagare och på kvällarna gavs goda möjligheter till trevlig samvaro. Att underhålla gamla kontakter och skapa nya, både inom myndigheter och över myndighetsgränser, är mycket värdefullt i vårt avlånga land. Länspolismästare Ingemar Johansson i talarstolen. Invigningen Under planeringen av invigningen hade styrelsen vilda planer på att låta en av Göteborgspolisens piketgrupper rappellera ner på scenen iförda full stridsmundering. Nu blev invigningen istället betydligt lugnare, men hade ändå sina höjdpunkter. Efter inledningsanföranden av den avgående ordföranden Thomas Hessius Ekman och länspolismästaren i Västra Götaland, Ingemar Johansson, sjöng Göteborgspolisens manskör några vårsånger och en tullvisa innan det var dags för de fyra verkscheferna att berätta om narkotikastrategin inom sina respektive myndigheter. Verkscheferna Förutom satsning på grov organiserad brottslighet påpekade rikspolischefen Bengt Svensson att alla i organisationen måste ha kunskap och alla måste arbeta med narkotikabrottslighet. RPS vill satsa på ungdomarna och försvåra nyrekryteringen av missbrukare. Spaning mot drogförsäljning på Internet måste också intensifieras. Göteborgspolisens sångkör sjunger vårsånger på scenen. 6 svenska narkotikapolisföreningen 2-09

konferens i Göteborg Konferensen i Göteborg 2009 Tullen ska minska tillflödet av narkotika, konstaterade generaltulldirektör Karin Starrin. Men tillgången på droger är för stor idag och ett utvecklat samarbete och fortsatt kompetensutveckling är nödvändigt. Bland andra gör droginformatörerna inom Tullverket ett mycket bra arbete. Riksåklagaren Anders Perklev betonade också utvecklingen av arbetet i sin myndighet mot den grova organiserade brottsligheten. I detta är arbetet mot narkotikabrottslighet prioriterat liksom förverkande av pengar och egendom. Anders Perklev ville dessutom se bättre och snabbare möjligheter att kunna omhänderta och klassa nya droger. Kriminalvården har mer än 60 procent missbrukare bland sina intagna och man möter ungefär 10 000 tunga missbrukare varje år. Därför är såväl kontrollverksamhet som motiverande verksamhet viktigt, menade Lars Nylén. Kriminalvården har nollvision när det gäller narkotika på fängelserna och bland annat har förstärkt skalskydd och en kraftig utökning av antalet narkotikahundar på anstalterna varit mycket effektivt och förebyggande. Leva med en missbrukare Första dagen avslutades med en föreläsning om hur det är att vara anhörig till en missbrukare. Robert Bohman, sedan åtta år nykter och drogfri, och hans hustru Katerina Janouch har erfarenheter av ett liv med skam, smuts och smussel. Dagar fyllda av hemligheter och nätter fyllda av vånda. Robert Bohman är numera bland annat verksam som alkohol- och drogterapeut och föreläser tillsammans med hustrun Katerina känd som journalist och författare till boken Anhörig. En anhörigs historia är inte trevlig utan en story fylld av vånda och skit, tårar och svek, berättade Katerina Janouch. En tillvaro av förnekelse och medberoende och anklagelser mitt i natten, om bråk och hot och flaskor med slattar på botten och knark i små platta påsar. Det är verkligen för jävligt att vara anhörig. På varje missbrukare går det fem anhöriga, men detta talar man inte mycket om i debatten. Idag lever fembarnsfamiljen i ett tillfrisknande. Utsikt från Gothia Towers över ett vårgrönt Liseberg. Verkscheferna för Polisen, Tullverket, Riksåklagaren och Kriminalvården talade om strategier mot narkotika. Fr v Bengt Svensson, Karin Starrin, Anders Perklev och stående Lars Nylén. Mer om konferensen på sid 34-35. Katerina Janouch och Robert Bohman föreläste om livet med en missbrukare i familjen. svenska narkotikapolisföreningen 2-09 7

Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten 2004 TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Traditionella åtgärder för att förhindra insmuggling av narkotika och andra droger har under senare år blivit bättre och effektivare, säger Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson. Av antalet personer som är dömda att avtjäna straff inom kriminalvården är ca 60 procent missbrukare eller dömda för illegal droghantering. Detta gör naturligtvis att efterfrågan på narkotika och andra droger i hög grad finns innanför murarna och langare utanför vill gärna tillgodose denna efterfrågan. Priset på narkotika är också högre inne på anstalt. Allvarliga händelser ledde till ökad säkerhet Christer Isaksson har under många år varit säkerhetschef inom Kriminalvården. Han ser en klar förbättring av säkerheten och en minskad tillgång på droger inne på anstalt. Vändningen kom hösten 2004 efter några uppmärksammade våldshändelser och fritagningar det året, säger Christer Isaksson. Han berättar att i januari 2004 fritogs tre grova brottslingar från Kumlaanstalten. I juli ägde en väpnad fritagning rum på Hall. En av de intagna hade smugglat in en pistol till den kände brottslingen Tony Olsson, som kunde ta två kvinnor som gisslan inne på Hall. Med hjälp utifrån lyckades han och tre andra interner fly. I augusti genomfördes en väpnad fritagning på Norrtäljeanstalten sedan en bil i hög fart backat in genom porten. På fängelset i Mariefred tog två fångar en kvinnlig vårdare som gisslan och rymde. Detta hände i september 2004 och det blev kulmen på en serie allvarliga händelser. Generaldirektören avgick och Lars Nylén blev ny chef för Kriminalvården. Kraven på en starkt förbättrad säkerhet ledde till att Kriminalvårdens 55 fängelser säkerhetsklassades i sex olika nivåer, A-F. Christer Isaksson är Kriminalvårdens säkerhetschef. Nio anstalter prioriterade Särskilda säkerhetsrutiner infördes på de nio ABCanstalterna Kumla, Hall, Norrtälje, Tidaholm, Hällby, Kirseberg, Mariefred, Salberga och Österåker. Runt dessa anläggningar löper idag ett högt elstängsel 100 meter utanför murarna. Detta försvårar fritagning och rymning men gör det också svårare att kasta in narkotika eller andra föremål, vilket var det vanligaste införselsättet förut. De nio anstalterna har också ett förhöjt skalskydd som gör att besökare och permittenter blir kontrollerade vid inpassering som vid säkerhetskontrollen på en flygplats, fastän ännu noggrannare, säger Christer Isaksson. Förutom extra noggranna visitationer och undersökningar av kläder och väskor, sitter en narkotikahund vid ingången under besökstimmarna. Enligt Christer Isaksson har det hänt att fästmör på besök till de intagna vänt i dörren när de sett hunden. De har skyllt på att de har glömt något i bilen och sedan inte kommit tillbaka. Besöksfrekvensen har också minskat på de hårdast bevakade anstalterna. Besökare räds numera att smuggla in narkotika, säger Christer Isaksson. Kriminalvården har idag 21 narkotikahundar mot tre för knappt fem år sedan. Hundarna används primärt för att söka inne på anstalterna. Den hårdare kontrollen gör också att de som vill gömma något i lokalerna gör detta effektivare idag. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

En intern köpte under en bevakad permission en flaska med duschtvål innehållande narkotika. En medhjälpare hade i förväg preparerat flaskan och ställt den i ICA-butiken på en viss överenskommen plats i hyllan. Foto: Kriminalvården Övriga slutna anstalter i klass D och E har inte samma höga säkerhets- och kontrollsystem som ABCanstalterna. Här får istället personalen vara än mer fokuserad och observant, till exempel när de intagna återkommer efter permission. Man har numera också bättre teknik för att upptäcka insmugglade mobiltelefoner, och ett större utstörningssystem för mobiltelefontrafik är under upphandling. Personalen behöver inte använda mobiltelefoner inom anstaltsområdena eftersom man numera har ett kommunikationssystem av samma slag som det polisen använder. Pernilla Rask med sina hundar Gino (nästan pensionär) och Simba, samt Lars Engelin med sin Etza. Foto: Kriminalvården. Foto: Gunnar Hermansson I ett urgröpt hål på baksidan av en bräda med krokar kan man gömma några gram marijuana till exempel. Foto: Kriminalvården Rökförbud minskar drogmissbruk Sedan drygt ett år råder rökförbud inne på alla anstalter. De intagna får inte ha cigaretter och tändare, men får tillfälle att röka på promenadtid en till två gånger per dag. Personalen får gå ut utanför området för att röka. Christer Isaksson, som vid intervjutillfället just kommit tillbaka från New York efter hämtningen av Annika Östberg, berättar att i det federala fängelsesystemet i USA råder det totalt rökförbud för alla. Övergången till det rökförbud vi har på fängelserna i Sverige har gått bra och rökning har en direkt koppling till narkotikamissbruk. Många intagna har sagt till personalen att rökförbudet är det bästa man gjort inom Kriminalvården, och det näst bästa är den ökade kontrollen av narkotika. Den minskade förekomsten av droger innebär mindre våld, mindre abstinens och dessutom mindre tvång för de intagna att medverka i den illegala hanteringen. Hundförares erfarenheter Pernilla Rask är chef för Kriminalvårdens hundförare och hon arbetar på Hall med sina två hundar. Lars Engelin är hundinstruktör och verksam på Skogomeanstalten. Båda är överens om att mindre mängder droger kommer in på anstalterna numera jämfört med tidigare. Särskilda insatser som leder till beslag av droger bygger ofta på information från Kriminalvårdens underrättelsetjänst. Hasch och marijuana är de droger som oftast hittas på anstalterna. Under en av Lars Engelins hundutbildningar på Skogomeanstalten i början av maj i år hittade en hund 22 gram insmugglat hasch som en av de intagna försökt gömma. På Hall har man också hittat Subutex samt bensodiazepiner och tramadoltabletter. Numera är gymmen på fängelserna inriktade på motion och saknar fria vikter. Där finns träningsmaskiner med en maxbelastning av 50 kilo samt roddmaskiner och löpband. Detta hindrar inte att vissa intagna vill ha anabola steroider. Nyligen hittade en hund 600 tabletter anabola steroider i ett skåp i ett allmänt utrymme på Tidaholmsanstalten. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09 11

Narkotika på Kronobergshäktet TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON Under senare år har mycket fokus riktats mot förekomsten av narkotika på landets anstalter och häkten. Kronobergshäktet som ligger placerat på toppen av Stockholms centrala polishus är inget undantag. Hur kan det förekomma narkotika på en sådan välbevakad plats? Svaret är kanske lite provokativt och ironiskt. Den största narkotikainförseln sker på grund av polisen! De allra flesta narkotikabeslag som sker på häktet görs i samband med ankomsten av de frihetsberövade. På grund av bristfälliga skydds/kroppsvisitationer gör kriminalvårdens personal beslag av narkotika, tillbehör och vapen flera gånger i månaden. En arbetsmiljöfråga Situationen vid häktena skiljer sig från den på anstalterna. I samband med ankomst till häktet handlar det ofta om att personalen måste kunna hantera en akut uppkommen stress hos den frihetsberövade. Situationer som många gånger är laddade. I dessa lägen kan en bristfällig kroppsvisitation få mycket stora konsekvenser. Personalen på Kronobergshäktet rapporterar därför samtliga fynd i ett incidentrapporteringssystem. Efter en snabb titt i de senaste månadernas rapporter kan jag konstatera att en hel del slinker igenom. Beslagen och fyndplatserna varierar. Lite oroande kan jag konstatera att det väldigt ofta anträffas sprutor och kanyler, såväl nya som begagnade. I en rapport läser jag om hur en frihetsberövad förs upp till häktet av polis och lämnas över. I samband med visitation så står den frihetsberövade plötsligt med en spruta i handen. Den har förmodligen förvarats dolt i strumpan. Vapen och knark Amfetamin i handen, hasch i byxfickan, tabletter i skon, kniv som förvaras i jackfickan. Listan kan göras lång. Vid enstaka tillfällen inträffar snudd på ofattbara incidenter. En person grips av polis. Ett överlämnande sker till en annan polispatrull som för in den frihetsberövade. I samband med ankomstvisitationen faller en skarpladdad pistol ned på golvet. Självklart ett extremfall men likafullt en mycket obehaglig upplevelse för samtliga inblandade. Fortfarande påtänd Häktet är kanske inte en idyllisk men ändå mycket effektiv plats för avgiftning av narkotikaberoende. I den delen har häktets medicinska personal huvudansvaret. Vid varje ankomst sker ett ankomstsamtal. Här ställs bland annat frågan om den frihetsberövade har ett narkotikaberoende. En del frihetsberövade nekar till detta. Facit kommer något dygn senare när narkotikan börjat gå ur kroppen. Plötsligt ändrar de inställning och vill ha hjälp med medicin för att kunna plana ut. Vissa frihetsberövade håller dock igång sitt rus. Vid dessa tillfällen kan det ofta misstänkas att narkotika förvaras dolt i kroppens håligheter. Här måste personalen bygga upp en skälig misstanke. Uppstår misstanke kan personalen besluta sig för att visitera cellen. Kriminalvården har även, med hjälp av läkare, utbildat vissa i personalen att kunna genomföra kroppsbesiktningar. Hur kan incidenter undvikas Vad kan vi som poliser göra bättre i samband med överlämnande till häktet? Kriminalvårdens personal bjuder gärna på några tips. möjligt när ni kroppsvisiterar. Är det stökigt vid ingripandet så utnyttja tiden när ni fört in den frihetsberövade i arresten. som ansvarar för att söka kläder och tillhörigheter. handrörelser. Myntfickan i byxorna, strumpor, skor. prestigelös och säg det. Glöm inte bort att kolla skorna! 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Narkotikasituationen inom kriminalvården TEXT: HEIDI JOENSUU Alf Andersson arbetar som nationell samordnare av köpt vård och behandling inom kriminalvården. Kriminalvården köper vård och behandling för 360 miljoner kronor om året. Strategisk arena för narkotikabekämpning Kriminalvården är en strategisk arena för narkotikabekämpning. Man kommer i kontakt med ungefär 10 000 tyngre missbrukare per år. Häktesverksamheten är särskilt betydelsefull i detta sammanhang och ett stort arbete läggs därför ner på uppsökande verksamhet. De intagna är då ensamma, inlåsta, mottagliga för påverkan och därmed motiverade till att göra något åt sitt missbruk. Häktet i Göteborg är exempelvis den största avgiftningscentralen i hela landet. Kriminalvården har genom frivården ca 10 12 000 personer som är föremål för övervakning eller annan tillsyn. Frivården är därför en viktig koordinator för hela fängelse- och frivårdstiden och frivårdsinspektörerna är aktiva i en intagens ärende från dag ett i häktet. 40 procent av Kriminalvårdens intagna är dömda för narkotikabrott och 60 procent är narkotikamissbrukare. Fem-i-topp listan för klienter sett till huvudbrottet ser ut på följande sätt: 31 procent är dömda för narkotikabrott/smuggling, 27 procent för våldsbrott, 9 procent för rånbrottslighet respektive sexualbrott samt 7 procent för tillgreppsbrott. Andelen kvinnor som är narkotikamissbrukare är högre än andelen män. Kvinnor har dessutom större social problematik, mindre stöd utifrån, mindre antal besökare och missbruket har gått betydligt längre när kvinnorna hamnar hos Kriminalvården. Även de fysiska och psykiska skadorna är större hos kvinnor. Dock är det upplevda hjälpbehovet ungefär lika stort hos män som hos kvinnor. Kursändring för Kriminalvårdens narkotikabekämpning Kriminalvårdens narkotikabekämpning präglas av balans mellan åtgärder för att minska behovet samt åtgärder i kontrollerande syfte. De stora problem som fanns i samband med permissioner och i samband med utslussning för ett antal år sedan ledde till att nuvarande kriminalvårdschefen Lars Nylén fick i uppdrag att åtgärda problemen. För fyra år sedan inleddes den kursändring för narkotikabekämpningen som nu gett uppenbara resultat. Identifiering och kartläggning Kriminalvården ska identifiera och kartlägga missbruksproblem och vårdbehov hos klienterna. Detta sker i form av uppsökande verksamhet redan på häktena där en utredning om vårdbehov startar. Det är också viktigt med s.k. differentiering av anstaltsplatser vilket innebär avskild behandlingsplacering. Kriminalvården har sju behandlingsanstalter varav fem är för män och två för kvinnor. Det finns också 300 behandlingsplatser i särskilda avdelningar på andra anstalter. Motivering och behandling Våga Välja Kriminalvården bedriver ett ständigt motivationsarbete vill man göra något åt sitt missbruk ska man kunna göra det. Motivation och behandling sker genom att klienterna tillhandahålls verktyg för att hantera livet som en drogfri och social person. Behandlingen bygger på s.k. kognitiv beteendeterapi och 12-stegs programmet. Det finns även program för att hantera aggressioner och program för att behandla s.k. kriminellt tänkande personer. Särskilda program finns även för relationsproblem och för psykopater. Drygt 7 000 personer är involverade i olika program i Kriminalvårdens regi. För narkotikamissbrukare köper man in Våga Välja -programmet. 14 procent av dem som genomgått detta program har haft lägre återfallsrisk, vilket innebär att programmet betalat sig samhällsekonomiskt sett. Klienterna som genomgår behandlingsprogram hos Kriminalvården har oftast ett problem - tiden. En vettig behandling kräver minst sex månader. Och behandlingen fungerar enligt Alf Andersson under de rätta betingelserna och om den rätta viljan finns. Säkerhet och kontroll Kriminalvården har slutligen markant ökat satsningen på säkerhet och kontroll för en narkotikafri miljö. Visitationer på både besökande och intagna har ökat betydligt, i både cellerna samt i de allmänna utrymmena. Man satsar på underrättelseverksamhet och narkotikahundar. Antalet narkotikahundar har ökat från 2 stycken år 2002 till 21 stycken år 2008. Resultat Trots att visitationerna har ökat har inte beslagen ökat. Ungefär 5 procent av 100 000 tagna urinprov är positiva. Antalet positiva heroin- och amfetaminprov har minskat. Anstalter med narkotikaproblematik har minskat. Resultatet är enligt Alf Andersson lyckat, det finns mindre narkotika i fängelserna år 2008 jämfört med år 2003. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Kvalificerad underrättelsetjänst inom kriminalvården Per-Olov Humla är chef för Kriminalvårdens underrättelsetjänst (KUT). Underrättelseverksamheten är egentligen ett indikatorstyrt säkerhetsarbete. Verksamheten syftar till att förebygga kritiska incidenter och grov kriminalitet inom Kriminalvården. Från säkert inlåst till bättre ut Underrättelsearbetet har sin grund i Björn Erikssons utredning Säkert inlåst som bl a pekade på att det fanns brister i Kriminalvårdens underrättelseverksamhet. Visionen Bättre ut ska uppnås genom Bättre in Bättre inne Bättre vidare. Kriminalvården har utarbetat en vision om drogfria anstalter och anstalter där inga brott begås. Detta innebär konkret för underrättelsearbetet att bl.a. placeringen av de intagna är viktig. Man vill hålla isär gäng och personer med våldsrelaterad historik. Säkerhetsregister Kriminalvården arbetar med traditionell underrättelseverksamhet och rapporteringen sker till Kriminalvårdens säkerhetsregister som är det stora stödet i arbetet. I registret finns både intagna och besökare som targetmarkeras. Målet med arbetet är att avstyra eller ta bort dessa markeringar. Registret är nationellt så information om besökare och intagna delges alla som arbetar med underrättelseverksamhet. Scenarioarbete för garanterad säkerhet Inom Kriminalvården vet man att det är svårt att bekämpa narkotikan när den väl kommit in på anstalten. Därför görs stora ansträngningar med att ta narkotikan vid införseln och där är narkotikasökhundarna ett utmärkt hjälpmedel. I arbetet ser man till att ha en plan för den mest sannolika utvecklingen och den farligaste utvecklingen vid ett möjligt scenario. Problemet inom underrättelseverksamheten brukar traditionellt vara att man saknar information. Men problemet inom Kriminalvården är att det finns för mycket information. Därför krävs ett metodiskt och strukturerat arbete för bearbetning och analys. Målet är att rätt information ges till rätt mottagare på rätt plats. Den osynliga verksamhet som hotar ordningen och säkerheten på anstalten ska synliggöras för att Kriminalvården ska kunna agera för att skydda både intagna och personal. Alf Andersson, Kriminalvården i Göteborg, t v, och Per-Olov Humla från huvudkontoret i Norrköping, föreläste på SNPF-konferensen i Göteborg om narkotikasituationen och underrättelseverksamhet inom Kriminalvården. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09 15

En fängelsetandläkares erfarenheter TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Bo Cederblom är troligen den tandläkare som sett och behandlat flest dåliga tänder på fler missbrukare än någon annan. För några månader sedan slutade Bo Cederholm att vara verksam som tandläkare på Norrtäljeanstalten. Han har haft detta uppdrag en dag i veckan i mer än 47 år och behandlat ett 20-tal intagna varje arbetspass, förutom att han också haft jour. På nästan ett halvt sekel hinner man samla en hel del erfarenhet om missbrukares tandskador. Tänderna avslöjar missbruket Olika droger ger olika specifika skador och det är oftast inte en vacker syn. Narkotikamissbrukare har för det mesta inget större intresse att hålla en god munhygien. I kombination med muntorrhet, mycket läsk och ett stort sug efter sötsaker blir det givetvis lätt hål i tänderna. Detta stämmer bland annat in på haschrökare som ofta får skador på tänderna vid tandköttskanten. En heroinist får ofta uppkastningar som fräter och lätt ger karies på insidan av tänderna. En accelererande tandlossning blir också resultatet. Bo Cederblom har noterat att kokain kan ge små hål i undertändernas nederkant. En kokainist brukar också testa kokainet genom att gnugga det mot tandköttet. Blir det bedövat så är det kokain och eftersom man ofta gnuggar på samma ställe, bryts tandköttet och tandbenet ner där. Detta resulterar så småningom i att tanden lossnar. Typiskt för de som tuggar kat är stora hål i kindtänderna. Dags att trappa ner Typiska tandskador hos en som röker mycket hasch och marijuana. Amfetamin ger också muntorrhet och dessa missbrukare kännetecknas bland annat av att de biter ihop tänderna och sliter ner tänderna genom att mala fram och tillbaka med käkarna. Vid snedtändning av ruset kan sammanbitningen bli så kraftig att tänderna ibland spricker. Bo Cederblom har samlat många bilder av tandskador på missbrukare, bilder som han haft användning av på föreläsningar. Bo Cederblom har under många år åkt runt och föreläst om sina erfarenheter av tandskador bland missbrukare. När han nu vid 75 års ålder slutar som tandläkare på fängelset, funderar han på att också trappa ner eller stänga sin privata mottagning i Norrtälje. Praktiken tog han över efter sin far för snart 50 år sedan. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg TEXT: BJÖRN EKSTRÖM, Narkotikaroteln i Göteborg Under två aprilveckor i år genomförde två av spaningsgrupperna på länskriminalpolisens narkotikarotel i Göteborg en insats riktad mot bruk och innehav av AASpreparat, androgena anabola steroider. Några av oss hade funderat över hur man skulle kunna arbeta med AAS-problematiken, och om det var möjligt att nå ett godkänt resultat genom att under en kortare period arbeta enbart med inriktning mot AAS-preparat. Bakgrunden till vårt intresse var att vi ansåg att bruk av AAS-preparat var ett förhållandevis stort problem som vi tidigare ägnat alldeles för lite tid åt. De flesta dopningsbrott som tidigare uppdagats var sådana man fått på köpet. Främst då AAS-preparat anträffats i samband med husrannsakan hos någon som var misstänkt för annan brottslighet. Inriktning mot gym Insatsen planerades som om det hade handlat om arbete mot gatulangning av narkotika, alltså genom ingripande mot säljare och brukare utan alltför lång spaningsinsats. Tyvärr uppstod problem vid insamlingen av underrättelseinformation, det fanns helt enkelt inte speciellt mycket tips rörande personer som sålde och använde AAS-preparat. Vi valde därför att förlägga en stor del av arbetet på och utanför olika gym. På grund av det stora antalet träningslokaler i Göteborg var vi tvungna att begränsa oss och välja ut några av dessa. Vi bestämde oss för två av de större gymkedjorna samt några fristående träningsställen. Eftersom AAS-preparat till skillnad mot narkotika inte framkallar ett rus vid intag kunde vi inte använda oss av den arbetsmetodik vi var vana vid. Istället för att leta efter tecken som till exempel pupillstorlek, pupillreaktion på ljusinsläpp, muskelspänning och tidsuppfattning fick vi förlita oss mer på långsiktiga kroppsliga tecken. Men framförallt fick energin läggas på det samtal som fördes med den person som kontrollerades. Det gick förhållandevis bra att bilda sig en uppfattning om bruk av AAS-preparat under dessa diskussioner och på så sätt bygga upp en skälig misstanke. I de allra flesta fall medgavs till sist bruk och många berättade även att de hade AAS-preparat i bostaden. Somliga bar till och med preparat i träningsväskan. Många bodybuilders använder anabola steroider Eftersom våra kontroller riktade sig mot de i vart fall kroppsligen största personerna på gymmen hade vi förväntat oss att problem skulle uppstå. Tacksamt nog uppstod få incidenter. Flera som medtogs berättade att de förr eller senare förväntat sig att åka fast. Några av dom som tävlade i bodybuilding slog fast att den som siktar på en topplacering måste ta hjälp av AASpreparat i sin träning. När insatsen avslutats och sammanställdes konstaterades att ett 60-tal olika AAS-preparat tagits i beslag tillsammans med en större mängd injektionssprutor och en mindre mängd narkotika. De flesta av dom som medtagits för provtagning var tidigare inte dömda för dopningsbrott. Ett antal tillhörde de allra bästa inom svensk bodybuilding, någon tillhörde världseliten. Personalen på de gym som besöktes var till övervägande del positiv till våra kontroller och efterlyste en fortsättning. Ryktesvis fick vi höra att en del gym nästan avfolkats av rädsla för att polisen skulle komma dit och hämta med sig personer för provtagning. Tragiskt nog har en av de personer som medtogs i insatsen avlidit. Om det finns ett samband med hans bruk av AAS-preparat är ännu inte klarlagt, men man kan fundera över varför en mycket vältränad 27-årings hjärta plötsligt stannar 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF:s) riktlinjer för professionell etik i narkotikabekämpning På förslag av styrelsen antog Svenska Narkotikapolisföreningens årsmöte den 25 april 2009 i Göteborg enhälligt följande etiska riktlinjer. Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF:s) motto är Professionell utveckling och kollegial samverkan för effektiv narkotikabekämpning. Narkotikabekämpning omfattar samhällets alla rättsvårdande insatser för att förebygga, upptäcka och beivra narkotikabrottslighet och utgör därmed den operativa grenen av samhällets narkotikakontroll. Narkotikabekämpning tjänar det högre syftet att värna allmän ordning och säkerhet, folkhälsa och andra vitala samhällsintressen mot störningar och skador som vållas av olovlig hantering av narkotika och besläktade ämnen. Då narkotikabekämpningen bedrivs med vida rättsliga befogenheter och ofta även under betydande personliga risker är kraven stora på medarbetarnas etik, integritet, kompetens och omdöme. Den som valt narkotikabekämpning som yrkesroll har åtagit sig ett krävande och ansvarsfullt uppdrag. Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) har därför antagit följande etiska riktlinjer för sina medlemmars insatser. Svenska Narkotikapolisföreningens medlemmar förväntas: 1. Respektera mänskliga rättigheter och allmänna rättsregler Narkotikakontrollen utgör en del av folkrätten och följer dess allmänna principer. Särskilt gäller det skydd för mänskliga rättigheter och allmänna rättsregler, som ej får kränkas eller åsidosättas ens under avsikt eller förevändning att bekämpa allvarlig samhällshotande brottslighet. Verksamheten ska så långt möjligt bygga på respekt för människors integritet och självbestämmanderätt. 2. Upprätthålla internationella konventioner för kontroll av narkotika och besläktade ämnen Den internationella kontrollen av narkotika och besläktade ämnen har till syfte att begränsa användningen av dylika medel till medicinska och vetenskapliga syften. För att upprätthålla konventionerna fordras insatser för att förklara och försvara narkotikakontrollen, insatser för att förebygga, uppdaga och hejda all användning av narkotika och besläktade ämnen i strid med internationella konventioner och svenska lagar samt insatser för att ingripa mot överträdelser på alla nivåer. 3. Utveckla sin egen kompetens Narkotikabekämpning är en professionell verksamhet, som kräver fortlöpande kompetensutveckling för att kunna möta skiftande uppgifter. Detta kräver vaksamhet på ändringar inom drogpanorama, brottsliga förfaranden (modus operandi), forensiska hjälpvetenskaper m.m. Kraven på att bevara och utveckla sin kompetens fordrar även att medarbetaren i varje läge nyttjar bästa tillgängliga kunskap. 4. Iakttaga saklighet Saklighet, dvs. att hålla fast vid det som går att styrka med hjälp av utredningar, forskningsresultat och professionella kunskaper, är avgörande för att bevara och fördjupa respekten för medarbetarnas kompetens och integritet. Medarbetare får endast bestyrka sådant som har saklig och professionell grund. De bör avstå från att på olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin person och gärning. 5. Dela med sig av kunskaper till kolleger och andra Professionell kunskap utvecklas och förvaltas inom en kollegial tradition, som alla medarbetare har möjligheter att bidra till och vidareutveckla, inte minst genom att dela med sig av sina färdigheter och kunskaper, särskilt till yngre kolleger. I detta ingår även att dokumentera och bevara vunna erfarenheter så att narkotikabekämpningen kan baseras på bästa tillgängliga kunskap (evidensbasering). Så långt det är lämpligt, kan upplysningar även meddelas andra yrkesgrupper, medier och allmänheten. 6. Stödja och uppmuntra kolleger Narkotikabekämpning leder förr eller senare till konfrontationer, som kan bli påfrestande för medarbetare, kolleger och anhöriga. Stöd och uppmuntran till kolleger är därför en förutsättning för sammanhållning och uthållighet i all narkotikabekämpning. 7. Samarbeta med andra professionella grupper Samverkan med andra professionella grupper bidrar till att förstärka samhällets totala insatser mot missbruk och brottlighet med narkotika och besläktade ämnen. Det fordrar hänsyn till regler om bl.a. sekretess samt respekt för andra professionella gruppers kompetens och ansvarsområden. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Aktualiserade farlighetsbedömningar Vice överåklagaren Astrid Eklund och fil. kand. Jonas Hartelius har aktualiserat Åklagarmyndighetens farlighetspromemoria. Den nya upplagan, som utkom i mars 2009, ger rekommendationer om nya narkotika, som bromo-dragonfly och tramadol. Där ges även rekommendationer om straffvärdebedömningar utifrån mängder. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm presenterade i december 2005 en promemoria med förslag till farlighetsbedömning av en rad narkotika som antingen var nya eller saknade rättspraxis. Vi har kunnat se att domstolarna allt mer accepterar den grundläggande strukturen i vår promemoria med flera kriterier för farlighet, t.ex. giftighet och beroenderisk. Nu har vi aktualiserat promemorian med de senaste preparaten och underlagen, säger Astrid Eklund, som varit rapportansvarig. Den nya upplagan behandlar bl.a. de nyligen klassade preparaten bromodragonfly, DOC och tramadol. För bromodragonfly håller redan en sträng praxis på att utvecklas. Hovrätten för Västra Sverige dömde i oktober 2008 en ung man till tre års fängelse för innehav av två flaskor med sammanlagt 88 milliliter. Hovrätten uttalade också att BDF bör jämställas med LSD och MDMA i farlighetshänseende. I en dom i mars 2009 från Eskilstuna tingsrätt dömdes en man till tio års fängelse för att ha sålt stora mängder tramadol per postorder över hela Sverige. Promemorian innehåller även en översikt över aktuell praxis för preparat som tillkommit under senare år, bl.a. Subutex (buprenorfin). Astrid Eklund är vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Jonas Hartelius är vetenskaplig rådgivare åt Svenska Carnegie Institutet. (SNPF) Den nya upplagan har även den skrivits av Jonas Hartelius, vetenskaplig rådgivare vid Svenska Carnegie Institutet. UC Stockholm arbetar nu med att utveckla samarbetet med andra myndigheter för att bygga upp ett system för fortsatta farlighetsbedömningar av nya narkotika eller preparat som kommer att klassade som narkotika, bl.a. 4-fluor-amfetamin och mefedron. Peter Sundberg Referens Narkotika Farlighetsbedöming Rekommendationer för straffvärdebedömning, RättsPM 2009:1 Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Rapporten finns på Åklagarmyndighetens hemsida. Nya narkotika Regeringen har förklarat att mefedron och 4-fluoramfetamin skall vara narkotika. Bakgrunden är ökande missbruk och växande internethandel. Mefedron Mefedron (4-metylmetkatinon, 4-MMC, mmcat; Roxy, krabba, räka, räkmjöl (p.g.a. doften)) är en syntetisk drog med huvudsakligen centralstimulerande effekter av samma slag som metkatinon (efedron). Medlet konsumeras främst genom snusning (snortande) men kan även injiceras (intravenöst), rökas och tillföras rektalt. Ruseffekterna är primärt eufori med orgasmsliknande känsla, men hallucinationer kan uppträda. Ruset kan likna MDMA:s med bl.a. markant empati och uttalad känsla av välvilja mot andra människor. Mefedronrusets biverkningar kan omfatta bl.a. illamående, yrsel, ångest och förvirring intill psykos. Yttre symptom kan vara sluddrigt tal, darrningar (tremor), stora pupiller, pulsstegring och kramper. Medvetslöshet kan förekomma. Ett dödsfall i Sverige anses hittills ha haft direkt samband med mefedronmissbruk. Mefedron har stor beroendepotential. Flerfaldiga berättelser finns om personer som snabbt kommit in i ett hastigt upprepad tillförsel med flera intag per dygn, vilket lett konsumtion av en stor kumulativ mängd. Missbruket har ökat kraftigt under det senaste året. Mefedron är klassat som narkotika från den 25 maj 2009. 4-fluor-amfetamin 4-fluor-amfetamin (4-FMP) är ett centralstimulerande medel inom fenetylamingruppen, vari ingår bl.a. metamfetamin. Medlet intas vanligtvis genom nedsväljning, eftersom snusning framkallar smärtor i slemhinnorna. 4-FMP har viss serotoninfrisättande effekt, vilket ger empatikogena effekter som liknar MDMA:s. En halvtimme efter nedsväljning inträder eufori och en känsla av lätthet i kroppen. Hallucinationer kan förekomma. Medlet har en kort historia som missbruksmedel. Det har förekommit i en polisutredning i Sverige, dock utan att leda till åtal eftersom det då ej var narkotikaklassat. Narkotikaklassningen av 4-fluoramfetamin träder i kraft den 8 juni 2009. Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09 27

Du kommer aldrig att överleva på San Pedro kommentar av den intern/vakt som skrev in Jonas i fängelset. TEXT: JESSICA VIKBERG Dålig ekonomi på grund av drogmissbruk i kombination med en medfödd oförmåga att säga nej. Det bidrog till att Jonas Andersson från Kungälv hamnade i Bolivias mest ökända fängelse San Pedro. Många har läst om Jonas öde i Markus Luttemans bok El Choco (Den blonde). Har man åkt fast för narkotikasmuggling kan man väl sitta där och ruttna hade Markus resonerat. Ändå var han nyfiken på den svenska fången på San Pedro. När han och hans fru Malin reste i Bolivia besökte de likt många andra turister fängelset. När de blivit insläppta av poliser som själva stannade kvar utanför, var den första de mötte inne på fängelsegården den blonde svensken Jonas, som stod där med en baby i famnen. Drygt fem år senare, står Jonas och Markus bredvid varandra på Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens på Hotel Gothia i Göteborg och föreläser. Malin och Jonas fru Deisy sitter bredvid varandra på första bänkraden. Helt i avsaknad av offermentalitet berättar Jonas sin historia. Men när ämnet berör dottern blir Jonas gråtfärdig. Markus och Jonas berättelse framkallar både skratt och tårar hos publiken i den överfyllda salen denna tidiga söndagsmorgon. En manlig polis kommer fram och kramar om Jonas efteråt. San Pedro San Pedro-fängelset mitt i den bolivianska staden La Paz invigdes år 1897 och byggdes för 350 fångar. När Jonas var på San Pedro fanns där 1500 fångar. Hälften av de intagna på San Pedro sitter för kokarelaterad brottslighet. DEA betalar för varje person som fängslas för koka. Därför händer det att hela familjer och delar av släkter döms och fängslas. Ett hundratal anhöriga och barn bor innanför murarna. Barnen som växer upp på San Pedro går till och från skolan utanför fängelset. Att där finns barn bidrar till en lugnare atmosfär. Men priset för barnen är dyrt. På eftermiddagarna lämnar vakterna San Pedro och med solnedgången ökar våldet. Det är dödssynd att skada ett barn där, vilket inte är någon garanti. Det är inte heller med stolthet ett barn berättar att de har adress San Pedro. Det sägs att droger är billigare innanför San Pedros murar än utanför. Detta sägs också bidra till att drogturister lockas till San Pedro. När makthavare våren 2009 beslutade att förbjuda de av fångarna guidade turerna blev det protester bland fångarna. Att guida turister är en viktig inkomstkälla för internerna som även säljer souvenirer till dem. Inne på San Pedro sköter fångarna sig i stort sett själva. Fängelset är ett miniatyrsamhälle med allt från egen president, hantverkare och kyrkor till kokainförsäljare. När Jonas kom till San Pedro insåg han ganska snabbt att han var tvungen att köpa sig en cell om han inte skulle riskera att sova i de om nätterna lika farliga som kalla allmänna utrymmena. Cellerna ägs av interner. En del äger flera stycken. På San Pedro finns åtta avdelningar, från 1-stjärniga till 5-stjärniga. Delegados kallas de interner som har makten på en avdelning. Fotbollsturneringar, gudstjänster med fängslade kokainbaroner som präster, barnkalas, hustrumord och rena avrättningar. Det är en del av vardagen på San Pedro. Deisy Vad skulle du säga om din dotter ringde en dag och berättade att hon träffat en narkotikasmugglare från Turkiet som sitter på Hall, att hon ska sluta sina juridikstudier för att flytta in till honom i fängelset?, frågar Markus publiken. Det var ungefär det faktum Deisys föräldrar ställdes inför när deras dotter blev kär i den blonde europén. Deisy hade träffat Jonas ett par månader tidigare i tron att han var den vanliga turisten han utgav sig för att vara. Ett kort tag senare skulle Deisy bli Jonas räddning på San Pedro. Deisy hoppade av sina läkarstudier och besökte Jonas nästan dagligen mellan januari 2002 och juli 2005. Nio av dessa månader bodde hon med honom där. Hennes lugn hade god inverkan på Jonas som var allt annat än stabil under den första tiden på fängelset; aggressiv, kort stubin och ständigt förberedd på problem. Paret svetsades samman. Det hade aldrig varit deras dröm att gifta sig på fängelset. Men när Deisy blev gravid hade de inget val. Deisys mamma beslutade om bröllop. Den katolska fängelseprästen Padre Filippo Clementi vigde paret. En kör bestående av allt annat än skönsjungande bolivianska fängelsekunder sjöng och skrålade allt medan 500 personer försökte ta sig in i kyrkan för att få sig en skymt av den unika händelsen. Svenska konsulatet skickade en tårta. Bröllopsnatten tillbringades inte i någon bröllopssvit men väl i den lånade fem-stjärniga cellen på avdelningen La posta. Cellen med den smala 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Deisy och Jonas gifter sig i San Pedro-fängelset. sängen hade en dörr av frostat glas som vette mot fängelsemuren. Barnen När dottern Steffany föddes ringde Jonas till sjukhuset ungefär hundra gånger. Sjukhuspersonalen var i tron att den blivande fadern var på resa. Två dagar efter att Deisy förlösts med kejsarsnitt hälsade hon och hennes föräldrar på Jonas med den nyfödda Steffany. När babyn räcktes över till Jonas såg han inte vad som var upp och ner utan tog emot det inlindade knytet åt fel håll; med fötterna upp och huvudet ner. Jonas hade önskat ett brunögt barn. När han lyckades få Steffany åt rätt håll upptäckte han två bruna ögon som tittade upp på den pappa som hon under sina första två och ett halvt år endast skulle få träffa inne på fängelset. Samvetskvalen som Jonas kände då dottern och hustrun lämnade honom den dagen är något som sitter kvar i Jonas för alltid. När ens dotter måste kroppsvisiteras varje gång hon skall träffa sin pappa, är det omöjligt att känna sig som en stolt far. Att vara överbeskyddande hör väl till som pappa, menar Jonas. Men han tror att han, av förklarliga skäl, varit extra överbeskyddande. När han för första gången var ensam med dottern på fängelset kom en narkotikapåverkad man och drog tag i Jonas bakifrån. Jonas kände till att mannen satt inne för att han mördat sin treårige son, och reagerade kraftigt. Det var en lika glad som förvånad tjej som 2,5 år gammal såg sin pappa för första gången utanför fängelsets murar. Jonas straff hade, tack vare gott uppförande, omvandlats till inlåsning endast nattetid. Steffany visade lyckligt men förundrad runt pappa i den lilla lägenheten där hon och mamma Deisy bott ensamma fram till nu. Två dagar efter att Jonas kommit utanför murarna föddes sonen Sebastian och Jonas fyllde 31 år. Sverige En mardrömslik bussresa genom Sydamerika tog den unga familjen mot Europa och flyget till Sverige. Valet att fly till Sverige var för att Steffany drogs med en förlossningsskada och ett misstänkt hjärtfel. Läkarna i Bolivia ville använda henne att testa en ny behandling på. Jonas vägrade. De varma bussarna de färdades i blev stoppade flera gånger och gränspoliserna ifrågasatte om Jonas var pappan eller om han hade kidnappat barnen. En kall decemberdag landade familjen Andersson- Aparicio i Kungälv. Där fanns en väntande mamma som blivit farmor och andra familjemedlemmar som närapå hade slutat hoppas. Jonas kroniskt dåliga samvete omfattar, förutom fru och barn, även hans mamma som stöttade Jonas under fängelsevistelsen med att bedyra sin kärlek och tömma sitt sparkonto. Steffany, som har övergått från att prata flytande spanska till flytande svenska, bär fortfarande på minnesbilder från tiden då hon och mamma gick med mat till pappa på fängelset. Uttalandet från mannen, om att Jonas aldrig skulle komma att överleva på San Pedro, blev en av orsakerna till att Jonas faktiskt sitter här med sin Deisy och pratar med mig i dag. Jonas insåg att han för sin överlevnad måste han vara skärpt 24 timmar om dygnet. Drogfrihet var enda alternativet. I dag är han stolt medlem i IOGT. Det andra och viktigaste skälet att han klarade sig på San Pedro är Deisy som sitter mitt emot honom i foajén på hotellet i dag, där jag fått låna dem en stund för att höra deras historia. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09 31

Konferensen i Göteborg 2009 En hälsning från den gamle f.d. rikspolischefen och tillika hedersordföranden i SNPF, Carl G Persson, lästes upp av Jonas Hartelius under invigningen. Under årsmötet avtackades Kent Legersjö som avgick efter 14 förtjänstfulla år i styrelsen. I pauserna fanns goda tillfällen till mingel. Thomas Hessius Ekman har också i många år arbetat för SNPF, suttit i styrelsen sedan 2001 varav de senaste två åren som ordförande. Nu avgick han och lämnade över till Mika Jörnelius från polisen i Göteborg. Eva Brännmark var ansvarig för narkotikafrågor på RPS under många år fram till sin pensionering i höstas. Denna viktiga funktion saknas idag på RPS, och enligt rikspolischefen Bengt Svensson finns heller inga direkta planer på att besätta den. Arbetsuppgiften är istället fördelad på landets regionala underrättelsecentra (RUC). Göteborgsgruppen No Tjafs spelade och underhöll under lördagens bankett. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Årets stipendiater Som vanligt delades ett antal stipendier ut på SNPF:s utbildningskonferens och som så ofta var det mest stockholmare och göteborgare som var mottagare av stipendierna. Naturligtvis var alla årets stipendiater motiverade narkotikabekämpare som verkligen förtjänade denna uppmuntran. Men det finns förtjänstfulla kandidater till stipendierna över hela landet, och för att dessa ska få chansen att konkurrera är det viktigt att ni därute hör av er till oss på snpf@snpf.org och lämnar namn och motivering på er kandidat. Se stipendierutan på sidan 78 för mer information. Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Kriminalinspektör Bosse Pettersson, länsnarkotikaroteln i Göteborg, fick för sina insatser RPS-stipendiet av rikspolischef Bengt Svensson. Konferensen i Göteborg 2009 Sv. Carnegie Institutets polisstipendium Kriminalinspektör Cecilia Fant, Rikskriminalpolisen KUT, premierades för sitt arbete mot droger på Internet av Peder Langenskiöld, SCI. Tullverkets stipendium Tullinspektör Christer Nilsson, Tullkrim i Stockholm, befann sig på Filippinerna när han tog emot stipendiet via telefon av tullchefen Karin Starrin. Mediahusets stipendium Socionom Lennart Johansson, Göteborg, flitig föreläsare på SNPF:s och Mediahusets företagarseminarier, belönades för detta av John Sandersson, Mediahuset, (t v) Rotary-stipendiet Årets nykomling För uppmärksammat arbete mot narkotika mottog Pehr Hagenklev detta stipendium av Christer Fogelberg, Past President i Göteborg-Frölunda Rotaryklubb. SNPF:s PTN-stipendium Kriminalinspektör Mats Friman, polisen Uppsala, får under några dagar besöka en PTN-sambandsman i Europa. Utdelare: Lena Larsson, SNPF och RKP. CNOA-konferensen i San Fransisco Till konferens i San Fransisco i november reser Anette Öjhammar, Tullkriminalen Stockholm, i sällskap med två från SNPF:s styrelse. Thomas Cederqvist delade ut stipendiet. Stipendiet Årets observation Stipendiet tilldelades Magnus Adriansson, polis i Göteborg, som efter ovanligt skärpta iakttagelser kunde gripa en knarklangare. Utdelare var länspolismästare Ingemar Johansson. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09 35

Angår den illegala hanteringen av narkotikaprekursorer svensk tull och polis? TEXT: STEWE ALM Kontroll av kemikalier som kan användas för framställning av narkotika har blivit en internationell angelägenhet. Varför skulle svensk tull och polis satsa resurser på att bekämpa den illegala hanteringen av narkotikakemikalier? Frågan har ställts vid diskussioner om prioriteringar av olika typer av brottsbekämpning. Av nödvändighet har svensk polis prioriterat den brottslighet som direkt påverkar Sverige och dess medborgare som exempelvis smugglingen och distributionen av narkotika och andra droger. Grundförutsättning Svaret är att tillgången till sådana kemikalier är en grundförutsättning för en illegal produktion av de flesta typer av narkotika som avsätts i världen, inklusive i Sverige. Situationen är något annorlunda när det gäller tullens arbete, eftersom en viktig del omfattar kontroll av varor i handelsflödena, exempelvis kemikalier. Samtliga syntetiskt tillverkade narkotika, som exempelvis amfetamin, metamfetamin och olika ecstasypreparat, tillverkas utifrån kemikalier i laboratorier. Tillgången till narkotikakemikalier är också en grundförutsättning för att kunna tillverka preparat som heroin och kokain, även om man i dessa fall utgår från växtbaserade produkter som opium respektive kokablad. Endast naturbaserade preparat, som ej omvandlas kemiskt, t.ex. cannabispreparat, kat och opium, kan produceras utan hjälp av kemikalier. Vid en fortsatt diskussion i ämnet brukar följande kommentar fällas Men Sverige har väl inget problem med tillverkning av narkotika i laboratorier?. Svaret blir vanligtvis att vi inte kan utesluta att sådan produktion sker men att inga omfattande illegala laboratorier ännu har påträffats i Sverige. Att ingen omfattande produktion ännu inte uppstått i landet kan möjligen förklaras med att vårt väl utbyggda kontrollsystem för import och export eller annan hantering av narkotikakemikalier. I lagtext kallas de viktigaste narkotikakemikalierna för narkotikaprekursorer. Deras hantering regleras i svensk lagstiftning genom narkotikastrafflagen (1968:64) och lagen (1992: 860) om kontroll av narkotika. Det nationella svenska kontrollsystemet koordineras av Samverkansgruppen för kontroll av narkotikakemikalier. I gruppen ingår experter från Läkemedelsverket, Tullverket, Rikskriminalpolisen samt representanter från kemikaliebranschen, Plast- och Kemiföretagen samt Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF). Gruppens viktigaste uppgifter är att identifiera misstänkt kriminell hantering av narkotikakemikalier, att utbyta information om hur kontrollsystemet fungerar nationellt och internationellt samt att via branschorganisationerna upprätthålla kontakten med kemikalieföretagen. Grund i FN-konvention Av det stora antalet möjliga kemikalier som används för tillverkning av droger är 23 kontrollerade i svensk lag. Kontrollen av de 23 kemikalierna har en direkt koppling till FN:s narkotikabrottskonvention (1988). Andra kemikalier som har används i illegal drogtillverkning återfinns bl.a. i EU:s frivilliglista över ej Stewe Alm är kemist vid Rikskriminalpolisens narkotikarotel. Han har bl.a. gått kurs i forensisk kemi vid amerikanska Drug Enforcement Administration (DEA) samt varit expert åt FN-organ. Foto: SNPF. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09