Slutrapport - utvärdering av polisområdesindelningen i region Syd Region Syd 2017-09-28
RAPPORT 2 (24) Slutrapport - utvärdering av polisområdesindelningen i region Syd Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. BAKGRUND OCH UPPDRAG... 3 Uppdragsdirektiv...4 4. GENOMFÖRANDE... 5 Arbetsgruppen... 5 Avgränsningar... 6 Metod... 6 Bedömningsparametrar... 7 Andra viktiga faktorer... 7 5. RESULTAT AV ENKÄT SAMT INTERVJUER... 8 6. ANALYS... 10 Polisens organisation i relation till övriga samhället... 10 Särskilt om arbetsmiljö... 11 Underlag till nuvarande polisområdesindelning... 12 Behov av förändring?... 13 Det brottsförebyggande arbetet... 15 Motivering till arbetsgruppen förslag... 15 Resonemang kring Lokalpolisområden som inte följer övriga rättskedjans gränser... 18 Särskilt om utredningsverksamhet... 18 Åklagarområde Syds synpunkter... 19 7. ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG TILL NY POLISOMRÅDESINDELNING I REGION SYD... 21 Lokalpolisområden som påverkas direkt av förslaget... 21 Kommuner som påverkas direkt av förslaget... 22 8. REKOMMENDATIONER FÖR DET FORTSATTA ARBETET... 23
RAPPORT 3 (24) 1. Inledning Regionpolischef Carina Persson beslutade den 16 juni 2017 om en utvärdering av nuvarande polisområdesindelning i region Syd. Beslutet föregicks av information till arbetstagarorganisationerna enligt 19 lagen (1976:380) om medbestämmande i arbetslivet(mbl). Utvärderingen ska bedrivas i nära samverkan med åklagarområde Syd. Arbetstagarorganisationer och huvudskyddsombud ska beredas tillfälle att delta i arbetet. Polismästare Håkan Wall, enhetschef vid Noa, utsågs till uppdragsledare för utvärderingen och har lett den arbetsgrupp som genomfört utvärderingen och som även tagit fram denna rapport. 2. Sammanfattning Denna rapport är arbetsgruppens slutredovisning av uppdraget Utvärdering av nuvarande polisområdesindelning i region Syd. Arbetsgruppens samlade bedömning, efter genomfört arbete, är att föreslå vissa förändringar av den nuvarande polisområdesindelningen. Förslaget, se punkt 7, är ett resultat av analysen av det underlag gruppen haft till sitt förfogande kompletterat med diskussioner, intervjuer och beredningsmaterial inför det förra beslutet om polisområdesindelning. En viktig faktor, förutom arbetsmiljöperspektivet, har varit att skapa förutsättningar för en effektiv och uthållig utredningsverksamhet i regionen. Arbetsgruppen kan konstatera att den nuvarande polisområdesindelningen i vissa avseenden försvårat samverkan och samarbetet med våra viktigaste samarbetspartners inom rättskedjan. Polisens geografiska indelning ska inte vara ett hinder för samverkan. När Polisen väljer annan geografisk indelning än andra viktiga samverkansparter bör det vara särskilt motiverat. Det finns sådana särskilda motiv i vissa delar av region Syd, där vi bedömer att Polisen inte fullt ut kan anpassa sin geografiska indelning efter våra samverkanspartners. Arbetsgruppen bedömer inte att vårt framlagda förslag på något avgörande sätt rubbar balansen mellan polisområdena. Polisområdena kommer även fortsättningsvis att vara tillräckligt stora och bärkraftiga för det uppdrag som man har att utföra. Som en konsekvens av förslaget påverkas även ett antal lokalpolisområden och enskilda kommuner. Arbetsgruppen, förutom ST, är enig i sitt förslag. Åklagarområde Syd står bakom förslaget även om vissa avvikande uppfattningar finns, vilket redovisas löpande i rapporten samt under ett särskilt avsnitt på sid 19. ST kommer att utveckla sin skiljaktiga uppfattning inom ramen MBL. 3. Bakgrund och uppdrag Den 1 januari 2015 bildades Polismyndigheten. Arbetet för att åstadkomma detta leddes av genomförandekommittén (GK) under ledning av regeringens särskilde utredare Thomas Rolén. Den 16 oktober 2013 fattade Thomas Rolén ett första inriktningsbeslut om den nya polismyndighetens övergripande organisation och styrning. Vad gäller organisationsstruktur fastställdes bl. a geografisk indelning och huvudorter för de sju polisregionerna. Via inriktningsbeslutet fick de tillträdande regioncheferna ett uppdrag att utreda och ta fram förslag avseende hur den geografiska underindelningen i polisregionerna skulle utformas på sikt. I direktivet angavs att
RAPPORT 4 (24) förslagen skulle grundas på de verksamhetsförmågor som GK satt upp för regioner, polisområden (PO) och lokalpolisområden (LPO). I mars 2014 fastställde den tillträdande regionpolischefen Annika Stenberg direktiv för geografisk indelning av region Syd. För ändamålet skapades en arbetsgrupp som fick i uppdrag att ta fram en rapport och belysa minst fyra alternativa geografiska indelningar. I direktivet betonades faktorer som likvärdigt resursstarka och bärkraftiga PO samt LPO med inriktning på en tydlig och logisk struktur. Medborgaperspektivet skulle särskilt beaktas vid värderingen av föroch nackdelar med de olika förslagen. I september 2014, efter genomförd utredning, hemställde den tillträdande regionpolischefen i Syd att Thomas Rolén skulle fatta beslut om region Syds geografiska indelningar. Utifrån beslutet som fattades september 2014, skapades de nuvarandeindelningen i PO och LPO. I den slutliga hemställan framgick att en särskild överenskommelse träffats med Åklagarmyndigheten om en uppföljning av den föreslagna geografiska indelningen inom 18 månader efter ikraftträdandet. Region Syd gick den 1 januari 2015 in i ett skede som kallades nyläge 1, detta innebar att tre av de fem polisområdescheferna förordandes som chef för fler än ett PO i enlighet med den övergångsordning som beslutats. Det så kallade nyläge 1 varade ända fram till april 2016, då den slutliga beslutade polisområdesindelningen trädde ikraft, det så kallade nyläge 2. Arbetsgruppen har konstaterat att de tillträdande regionpolischeferna för Polismyndighetens övriga sex regioner i allt väsentligt valde att föreslå de nuvarande länen och dåvarande länspolismyndigheterna som nya PO. Detta skedde undantagslöst i region Nord, region Bergslagen, region Mitt och region Öst. I region Väst och region Stockholm indelades de nuvarande länen i olika PO. Här kan dock nämnas att PO Halland utgör Hallands län samt att PO Gotland utgörs av Gotlands län. I region Syd valde den tillträdande regionspolischefen att föreslå att Kronobergs län och Blekinge län skulle delas mellan olika PO, vilket senare fastställdes. Uppdragsdirektiv Enligt direktivet, som biläggs denna rapport, ska utvärderingen genomföras mot bakgrund av bl.a. den överenskommelse som region Syd slutit med Åklagarmyndigheten. Förutsättningarna att bedriva en effektiv utredningsverksamhet är centralt för utvärderingen, men även hur verksamheten i övrigt påverkats ingår som en del i arbetet. Den utsedde uppdragsledaren ska knyta en mindre arbetsgrupp till sig samt nära samverka med åklagarområde Syd och vid behov inhämta synpunkter från övriga samverkanspartners. Vidare ska tidigare beredning i frågan om polisområdesindelningen beaktas. En skriftlig slutredovisning ska, tillsammans med ett eventuellt förslag på ny polisområdesindelning, lämnas till regionpolischefen senast den 2 oktober 2017. Synpunkter från Åklagarmyndigheten ska särskilt beaktas vid förslag på ny indelning.
RAPPORT 5 (24) 4. Genomförande Arbetsgruppen Uppdragsledaren Håkan Wall sammankallade tidigt i juli 2017 en mindre initial arbetsgrupp i syfte att snabbt få igång arbetet innan semesterperioden. Ett uppstartsmöte med den mindre initiala arbetsgruppen genomfördes den 5 juli 2017 där bl.a. sammansättningen av arbetsgruppen som helhet planerades. Den 13 juli hölls ett möte i Malmö där den enkät, om skickades ut den 14 juli, togs fram. Den 15 till den 17 augusti hölls ett möte i Lund där hela arbetsgruppen deltog, vid mötet fastställdes de principiella bedömningsparametrarna, de dittills inkomna enkätsvaren gicks igenom och därefter formulerades huvudinriktningen till det slutliga förslaget på polisområdesindelning. Vid mötet deltog även uppdragsgivaren, regionpolischef Carina Persson samt bitr. regionpolischef Jarl Holmström, under några timmar i syfte att diskutera och komplettera uppdragsdirektivet. Därefter har uppdragledaren tillsammans med en mindre del av arbetsgruppen arbetat vidare med enkätsvaren, intervjuer och rapportskrivning. Övriga deltagare i arbetsgruppen har löpande lämnat synpunkter. Den 25 september hölls en slutlig videokonferens där slutrapporten förankrades. Uppdragsledaren har haft löpande avstämningar med uppdragsgivaren under arbetets gång. Arbetstagarorganisationerna och HSO region Syd har enligt direktivet tidigt införlivats i arbetsgruppens arbete. I allt väsentligt har arbetsgruppens deltagare nått samsyn i de stora frågorna inom ramen för rapporten. Vad som särskilt bör poängteras är att fullständig samsyn finns kring de grundläggande parametrarna. Arbetstagarorganisationerna och HSO har deltagit aktivt vid de tre uppstartsdagarna i Lund och har löpande tagit del av information kring rapportens utformning. Representanten för ST hade dock endast möjlighet att delta den 15 juli. Arbetsgruppens sammansättning: Håkan Wall, Noa, uppdragsledare Malena Grann, Region Syd, lokalpolisområdeschef Nybro Lars Wirén, Region Bergslagen, polisområdschef Värmland Magnus Mårtensson, Region Syd, regionskansli Gunnar Grönkvist, Noa, Beredningsenheten/SSO Anna Lindqvist, Region Öst, lokalpolisområdeschef Linköping Catarina Håkansson, KA/Region Syd, kommunikatör Amanda Elmfeldt, Vice chefsåklagare, åklagarområde Syd Anders Nilsson, HSO Region Syd Anders Grönvall, SACO Angelica Hultgren, ST Ann Johansson, SPF Gabriella Olsson, SEKO
RAPPORT 6 (24) Avgränsningar Arbetsgruppen har diskuterat den utvärdering som uppdragsgivaren beställt i direktivet. Utvärdering är att karaktärisera som en djupare granskning av en verksamhet och dess resultat, och det arbetsgruppen gör i denna rapport är mer av en uppföljning av den geografiska indelningen. Detta har kommunicerats med uppdragsgivaren och det innebär att arbetsgruppen inte kommer att tränga lika djupt ned i olika vissa frågeställningar som man vanligtvis gör i en formell utvärdering. Arbetsgruppen har under arbetet haft tillgång till bl.a. de statistiska underlag som användes i den tidigare beredningen avseende den nuvarande polisområdesindelningen och har gemensamt gjort bedömningen att inte tynga rapporten med statistik och tabeller. Ställningstagandet bygger på att det förslag arbetsgruppen lämnar i denna rapport inte nämnvärt förändrar den balans som idag råder mellan polisområdena. Arbetsgruppen kommer inte ta ställning i frågor som resursfördelning eller yttre och inre arbetsledning då dessa frågor är omhändertagna inom region Syd genom andra arbetsgrupper. I arbetet har gruppen uppfattat signaler och synpunkter som inte har direkt bäring på den geografiska indelningen av regionen. Dessa synpunkter bedömer arbetsgruppen vara viktiga och kommer att kommunicera dessa på annat sätt till regionledningen. En representant från åklagarområde Syd har aktivt deltagit i arbetsgruppens arbete, däremot har arbetsgruppen inte haft några direktkontakter med andra samhällsaktörer/externa samverkanspartners som kan påverkas av arbetsgruppens förslag. Arbetsgruppen har inte haft uppdrag att genomföra risk- och konskevens analys enligt arbetsmiljölagen. Administrativa konsekvenser av arbetsgruppens förslag, såsom omställning i IT- och radiosystem, har inte omhändertagits i gruppens arbete. Metod Arbetsgruppen har tagit del av samtliga tillgängliga underlag, rapporter och beslut som låg till grund för det tidigare beslutet avseende polisområdesindelningen. Det statistiska materialet avseende befolkning, brottsbelastning, ingripandebelastning m.m. från den tidigare beredningen har också utgjort ett viktigt underlag för utvärderingen. Dessutom har uppdaterat material från ex. SCB tagits fram som stöd för arbetet. En enkät har genomförts med utvalda funktioner och därutöver har intervjuer genomförts med regionens åtta enhetschefer. Arbetsgruppen har genomfört fysiska möten och därefter har det fortsatta arbetet byggt på interaktiva kontakter där synpunkter och uppfattningar har bollats mellan arbetsgruppens olika medlemmar. Tidigt togs ett antal gemensamma bedömningsparametrar fram till stöd för det fortsatta arbetet. Under hela arbetet har arbetstagar- samt skyddsorganisationen aktivt deltagit. Olika utkast på slutrapporten har delats och bedömts av hela arbetsgruppen.
RAPPORT 7 (24) Bedömningsparametrar Arbetsgruppen har enats om att följande bedömningsparametrar särskilt ska beaktas vid rekommendation om förändring av polisområdesindelningen; Försiktighetsprincipen När arbetsgruppen fördjupat sig i uppdragsdirektivet och haft dialog med uppdragsgivaren så har det blivit tydligt att man bör förhålla sig till en försiktighetsprincip. Organisationen har under de senaste åren befunnit sig under ständig förändring och ytterligare omfattande förändringar kan orsaka stress i organisationen vilket kan påverka verksamheten och medarbetare negativt. Arbetsgruppens rekommendationer till förändring av den geografiska områdesindelningen måste enligt denna princip därför vara motiverade utifrån flera olika verksamhetsmässiga och arbetsmiljömässiga parametrar. I en granskning av genomförandearbetet har Statskontoret konstaterat att omorganisationen tar både resurser och uppmärksamhet i anspråk vilket påverkat Polisens verksamhet och resultat. 1 Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna bör belysas starkt i ställningstagande vid rekommendation om eventuell ny områdesindelning. En del handlar om logistik och om att främst minimera långa och resurskrävande transporter på vägarna. En annan del är den psykosociala arbetsmiljön för de strategiska cheferna. Den geografiska indelningen ska bidra till förbättrade förutsättningar för arbetsledning och samverkan både internt och externt. Uppföljning av utredningsverksamhet Direktivet belyser att utredningsverksamheten särskilt ska stå i fokus. För att kunna bedriva en effektiv och kvalitativ utredningsverksamhet krävs att polisområdesledningen kan följa upp verksamheten i nära samverkan med Åklagarmyndigheten. Uppföljningsmöjligheterna har därför varit en viktig parameter vid arbetsgruppens rekommendation. Samverkan I region Syd ska det finnas goda förutsättningar för samverkan med övriga aktörer i samhället. Arbetsgruppen har i arbetet särskilt beaktat existerande länsgränser och övriga rättsväsendets geografiska indelning. Polisens geografiska indelning ska inte vara ett hinder för samverkan. När Polisen väljer annan geografisk indelning än andra viktiga samverkansparter bör det vara särskilt motiverat. Andra viktiga faktorer Vid arbetsgruppens resonemang har även andra viktiga faktorer identifierats och därför vägts in i arbetet inför det slutliga förslaget: Malmös utsatthet och brottsbelastning ur ett nationellt perspektiv. Jämnstora och bärkraftiga PO sett till befolkning och brottsbelastning. Rörelsemönster gällande kriminalitet. Rörelsemönster i samhället i övrigt. Historiskt och kulturellt perspektiv. 1 Statskontoret: Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet, Delrapport 1 om genomförandearbetet.
RAPPORT 8 (24) 5. Resultat av enkät samt intervjuer Den 14 juli 2017 skickades en enkät ut med sju frågor, med svarstid senast den 21 augusti, i syfte att få ett underlag med synpunkter på hur chefer, utifrån sina respektive uppdrag, uppfattat polisområdesindelningen kopplats mot verksamheten med avseende på bl.a. utredningsverksamhet och samverkan med övriga myndigheter. Enkäten skickades till enhetscheferna (inkl. polisområdescheferna), lokalpolisområdescheferna, utredningssektionscheferna, utredningssektionscheferna, underrättelsesektionscheferna, gruppcheferna för jourfuledarna, regionala vakthavande befäl samt till regionens BF-strateg. I samband med arbetsgruppens möte i Lund den 15 17 augusti skickades enkäten även till Åklagarmyndighetens kammarchefer i åklagarområde Syd, vilka ombads att i tillämpliga delar besvara enkäten. Totalt inkom 71 besvarade enkäter. Nedan följer en översiktlig sammanställning av svaren. Även i texterna under punkt 6 Analys refereras löpande till enkätsvaren. Uppdragsgivaren har i den löpande dialogen med uppdragledaren framfört att det vore önskvärt med personliga intervjuer avseende enhetscheferna inom regionen. Deltagare ur arbetsgruppen har därför genomfört intervjuer med de åtta enhetscheferna i region Syd. Sammanställning av enkätsvar 1. Utifrån ditt perspektiv, vad har fungerat bra/tillfredställande med den nuvarande polisområdesindelningen? Ge exempel. 2. Utifrån ditt perspektiv, vad har fungerat mindre bra/dåligt med den nuvarande polisområdesindelningen? Ge exempel. De inkomna enkätsvaren avseende frågorna 1 och 2 avspeglar tydligt vilket PO respektive respondent tillhör. I PO nordvästra Skåne och PO Malmö, som i huvudsak inte förändrats sedan tidigare, är den absolut övervägande delen respondenter positiva till den egna polisområdesindelningen även om det finns synpunkter på enstaka kommuners tillhörighet, ex. Burlöv. I stort gäller detsamma avseende PO södra Skåne förutom att det framhålls att LPO Eslöv, den så kallade Ringsjöbygden, borde tillhöra PO södra Skåne istället för PO sydvästra Götaland, av dels transport- och avståndsskäl men även mot bakgrund av naturliga rörelsemönster hos allmänhet samt hos kriminella. Från samtliga PO, men särskilt från PO sydvästra Götaland och PO sydöstra Götaland, framhålls vikten av att Polisen bör följa det övriga samhällets indelning. Länsstyrelsernas och Åklagarmyndighetens indelning nämns av många i detta avseende. Respondenter från PO sydvästra Götaland och PO sydöstra Götaland tar i stor omfattning upp problematiken med att ett PO förväntas samverka mot tre länsstyrelser och upp till fyra åklagarkammare. Även problematiken med att Blekinge län delats mellan PO sydvästra Götaland och PO sydöstra Götaland tas upp av flera respondenter. Generellt framhåller många att det är bra med i resurshänseende ungefärligt jämnstora PO.
RAPPORT 9 (24) 3. Är den beslutade förändringen (nyläge 2) helt genomförd utifrån ett polisområdesperspektiv, finns det områden (ex. lokaler/arrester) som ännu inte är på plats? Generellt framförs uppfattningen att nyläge 2 är infört avseende att organisationen är på plats, men att det finns brister kring resurssättningen och kompetensförsörjningen. Brister avseende lokaler för arrest och jourutredning nämns avseende bl.a. Kristianstad, Mönsterås, Malmö och Ljungby. 4. Hur fungerar samarbetet internt inom polisområdet, mellan polisområden samt mellan regional nivå och polisområden? Finns det särskilda utmaningar inom det interna samarbetet utifrån nuvarande polisområdesindelning? På sina håll upplevs att det finns murar mellan olika PO och mot regionen. Generellt är det fler synpunkter kring olika interna kulturer och stora avstånd inom PO från PO sydvästra och PO sydöstra Götaland. 5. Hur fungerar samarbetet med Åklagarmyndigheten inom ditt geografiska ansvarsområde? Många synpunkter på att polisområdesindelningen inte överensstämmer med åklagarorganisationens kammargränser vilket medför att det blir alltför många åklagarkammare att samverka mot, framförallt nämns detta från PO sydvästra och PO sydöstra Götaland. 6. Hur fungerar samarbetet med andra externa aktörer (Ex. Länsstyrelser, kommuner, Kriminalvården, domstolar, andra statliga myndigheter etc.) inom ditt geografiska ansvarsområde? Innebär den nuvarande polisområdesindelningen några särskilda utmaningar i samarbetet? Generellt framför synpunkter på att länsgränserna skär igenom PO vilket försvårar avseende krishanteringsfrågor och länsstyrelserna utökade brottförebyggande uppdrag, då det blir upp till tre länsstyrelser att samverka mot i PO sydvästra och PO sydöstra Götaland. 7. Övriga synpunkter avseende den nuvarande polisområdesindelningen. Det förekommer kommentarer kring att polisområdesnivån borde avskaffas eller i vart fall att antalet PO kunde reduceras. De flesta respondenterna, i framförallt PO sydvästra Götaland och PO sydöstra Götaland, betonar att länsgränserna bör följas i den mening att LPO Ljungby bör tillhöra PO sydöstra Götaland samt att det är olyckligt att Blekinge län är delat mellan två PO. Det finns delade meningar om hurvida Blekinge borde tillhöra PO sydvästra Götaland eller PO sydöstra Götaland. Uppfattningen att LPO Eslöv borde tillhöra PO södra Skåne nämns frekvent. Sammanfattning från intervjuer Intervjuerna genomfördes i form av resonerande samtal utifrån olika tänkta förändringar som skulle kunna bli följden av uppdragsdirektivet. Enighet råder kring väsentligheten av att polis-
RAPPORT 10 (24) områdesindelningen i möjligaste mån bör följa rättskedjans och åklagarmyndighetens indelning. Det är arbetsgruppens uppfattning att enhetscheferna har en förhållandevis samstämmig bild av hur en framtida polisområdesindelning bör se ut och att den bilden inte avviker nämnvärt från det förslag som redogörs för i denna rapport. 6. Analys Under arbetets gång har synpunkter framförts att denna översyn kommer för tidigt och att den beslutade organisationen inte ännu satt sig riktigt. Det pågår fortfarande mycket bra arbete med att anpassa verksamhet och samverkan utifrån de nuvarande geografiska förutsättningarna. Det anses bland annat att utvärderingen inte kommer att ge ett rättvist resultat då mycket bra arbete håller på att genomföras eller planeras. Arbetsgruppen vill understryka att vi uppmärksammat detta, och också sett prov på mycket bra arbete som utförs i de fem polisområdena, ofta under hög arbetsbelastning. Chefer och medarbetare har på ett konstruktivt sätt arbetat utifrån de beslutade förutsättningarna. Utifrån detta korta resonemang skulle regionen kunna besluta att inte förändra polisområdesindelningen. Efter en samlad bedömning vill arbetsgruppen ändå rekommendera regionledningen att göra vissa smärre justeringar av den geografiska indelningen. Den tyngd och styrka som finns i det material gruppen förfogat över pekar entydigt på att vissa förändringar är nödvändiga. När vi resonerar om smärre förändringar är vi klart medvetna om att detta kan upplevas helt annorlunda av enskilda medarbetare och grupper av medarbetare, som i vissa fall kan behöva byta organisatorisk tillhörighet. Vår ledstjärna i detta arbete har hela tiden varit försiktighetsprincipen, vi ska bara föreslå förändringar som är väl underbyggda, motiverade och nödvändiga för en långsiktigt hållbar organisation. I denna analysdel av rapporten har arbetsgruppen i huvudsak utgått från de underlag, i form av enkäter och intervjuer, som inhämtats löpande under arbetets gång. Vi har också i vår analys värderat de synpunkter som framförts från åklagarområde Syd. Till viss del har också kritiska synpunkter och farhågor inför beredningen av det förra beslutet beaktats. Polisens organisation i relation till övriga samhället Inledningsvis vill arbetsgruppen föra ett resonemang avseende länsgränser och hur andra statliga myndigheter organiserar sig geografiskt. I flera av de underlag arbetsgruppen fått in pekas det på svårigheter och komplikationer som har uppstått när Polisen valt att dela befintliga län mellan olika PO, därför anser gruppen det motiverat att utveckla resonemanget om län och länsgränser, särskilt mot bakgrund av att länsstyrelserna fått ett utökat brottsförebyggande uppdrag under senare tid. Sveriges indelning i län har i stort sett varit stabil sedan år 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. År 1968 lades Stockholms stad och Stockholms län samman till ett nytt län kallat Stockholms län. Den 1 januari 1997 lades Kristianstads län och Malmöhus län samman till Skåne län och den 1 januari 1998 lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till Västra Götalands län. De kan då
RAPPORT 11 (24) konstateras att de idag tre största länen under modern tid redan genomfört en indelningsreform. Över hälften av Sveriges befolkning bor i dessa tre län, medan mindre än hälften, bor i övriga 18 län. I sammanhanget kan också nämnas att det gjordes smärre justeringar och gränsändringar mellan länen vid kommunreformerna 1952 och 1971. Länsgränser är per definition administrativa gränser, tänkta att avgränsa den statliga förvaltningens och landstingens verksamhet. Under de senaste decennierna har flera statliga utredningar hanterat frågan om Sveriges framtida geografiska indelning. Den senaste större statliga utredningen, SOU 2016:48, föreslog en framtida indelning av Sverige i sex län. För närvarande ligger detta förslag på is, och, såvitt arbetsgruppen kan erfara, är frågan just nu inte på den politiska dagordningen. Det råder helt enkelt stor politisk oenighet runt denna fråga och arbetsgruppen gör bedömningen att den nuvarande länsindelningen kommer att gälla för överskådlig tid. Av den nämnda utredningen kan det utläsas att flera myndigheter på senare år framförallt haft den egna verksamheten i fokus när respektive myndighet skapat sin regionala indelning. Tillräcklig hänsyn har inte tagits till den samlade statliga förvaltningen, och de svårigheter som kan uppstå när myndigheter arbetar utifrån olika geografiska förutsättningar. Särskilt om arbetsmiljö Arbetsgruppen inhämtade tidigt styrning om huruvida uppdraget skulle innehålla uppgiften att genomföra risk- och konsekvensanalyser. Svaret påvisade att denna arbetsuppgift inte ankommer arbetsgruppen. Med anledning av att arbetsmiljön ansetts vara en av rapportens grundläggande parametrar har denna del fått stor betydelse vid diskussioner och överväganden inom gruppen. Tidigt i arbetet, initialt genom skyddsorganisationens föredragning, framkom det att nuvarande områdesindelning fått en del negativa konsekvenser med bäring på arbetsmiljö. Transporter Det som särskilt har fått fokus i arbetsmiljöperspektivet är utmaningen att reducera långa transporter. Gruppen har gemensamt konstaterat att visionen att föra frihetsberövade till närmsta kriminaljour- och arrestverksamhet utifrån brottsforum har stora utmaningar att genomföras. I kombination med nuvarande områdesindelning generar detta att polisanställda får tillbringa alltmer riskfylld arbetstid med frihetsberövade personer i våra fordon. Även utredare på polisområdesnivån har på grund av nuvarande indelning ökat tidsåtgången för att transportera sig mellan olika verksamhetsorter. Arbetsmiljö för strategiska chefer Kraven på strategiska chefer påvisar en hög belastning. En av orsakerna till denna belastning är det stora antalet myndigheter och individer som den strategiska chefen / polisområdeschefen måste samverka med för att kunna lösa sitt uppdrag. Att reducera detta antal och ständigt beakta dessa parametrar har väglett gruppen i att skapa våra slutgiltiga rekommendationer.
RAPPORT 12 (24) Arbetsgruppen har med stöd av detta kommit fram till ett resonemang som vilar på att en polisområdeschef maximalt ska ha två åklagarkammare och två länsstyrelser att samverka med. Detta har framförallt projicerats mot förslaget att utöka PO sydöstra Götalands geografiska yta, med fler samverkansparter till följd. Även dagens situation i PO sydvästra Götaland med fyra åklagarkammare har införlivats i dessa resonemang. Underlag till nuvarande polisområdesindelning Arbetsgruppen har vidare i sitt analysarbete studerat det material som användes i beredningen av det nuvarande beslutet om polisområdesindelning. De farhågor och brister som det pekades på, i remissrundor samt i risk- och konsekvens analyser, har till viss del besannats. Den bilden har blivit än tydligare i de enkät- och intervjusvar gruppen samlat in under arbetet. I de remissvar som inkom inför beslutet om polisområdesindelningen i region Syd under 2014, fanns synpunkter från flera kommuner som antingen avstyrkte förslaget eller hade andra avvikande uppfattningar. Här kan nämnas att Osby kommun ansåg att de borde tillhöra ett annat LPO, liknande invändningar kom från Eslöv, Höör och Hörby kommuner som avstyrkte förslaget med motiveringen att man hamnat i fel PO. Även Burlövs kommun avstyrkte förslaget med motiveringen att man borde tillhöra PO Malmö. Även chefsåklagarna inom åklagarområde Syd inkom med synpunkter om den föreslagna indelningen av region Syd. Synpunkterna gick i stort sett ut på att samarbetet mellan Polisen och Åklagarmyndigheten skulle komma att försvåras om den då föreslagna polisområdesindelningen skulle genomföras. Efter samråd mellan tillträdande regionpolischefen och tillträdande områdeschefen vid Åklagarmyndigheten, beslutades om en särskild överenskommelse där Polisens indelning ska följas upp och utvärderas inom 18 månader. När det gäller frågor som hade bäring på arbetsmiljö och verksamhet fanns också en hel del farhågor och identifierade risker i de underlag som arbetsgruppen gått igenom. I slutet av augusti 2014 gjordes risk- och konsekvensanalyser både ur verksamhetssynpunkt samt arbetsmiljösynpunkt, detta genomfördes inom ramen för förändringskansliet i region Syd. De identifierade riskerna sammanföll till stor del, därför väljer gruppen att bara referera till vissa delar av det som framkom. De slutsatser som redovisas nedan har direkt bäring på det arbete gruppen nu har att utföra; Utredningsverksamheten kan påverkas om utredare ska arbeta med flera åklagare enligt polisområdesförslaget kommer Polisens indelning inte att överensstämma med Åklagarmyndighetens kammarindelning. Detta kan ge sämre utredningar genom att utredarna ska arbete med flera olika åklagarkammare och åklagare. Interna rutiner och fu-ledningsrutiner skiljer sig åt mellan de olika åklagarkamrarna. 2 2 Förändringskansliet Syd, konsekvensanalys ur verksamhetssynpunkt, sidan 4
RAPPORT 13 (24) Längre resor till jourutredningsverksamheten. Rutinen att avrapportera vid närmaste kriminaljour ger problem vid fortsatt utredning då gripen person kan finnas på en ort och utredaren på en annan. Utredningspersonalen får kompensera för att yttre personal väljer att avrapportera på viss ort. Kan ge sämre utredningar då det medför mer restid för utredningspersonalen. 3 I samma konsekvensanalys summerades fem generella riskområden som den dåvarande gruppen ansåg gälla oavsett vilken typ av polisverksamhet som avsågs; Geografi, avstånd, långa transporter, och geografiska skillnader mellan PO, främst PO Nord Ost och PO Mitt (nuvarande PO sydvästra Götaland och PO sydöstra Götaland). Polisens indelning av PO matchar inte Åklagarmyndighetens kammarindelning. Ledning på distans. Risker inom jourverksamhet och arrestverksamhet. Olika kulturer. Arbetsgruppen har i sitt arbete kunnat konstatera att flera av de problemområden som diskuterats inom ramen för uppdraget varit helt eller delvis kända inför det förra beslutet. Arbetsgruppen har också tagit del av de handlingsplaner som upprättats för att minimera risker och konsekvenser. Det har i vårt arbete inte blivit helt klarlagt i vilken mån handlingsplanerna för att förebygga och minimera risker har genomförts och följts upp. I det föregående beslutet trycker den tillträdande regionpolischefen på vikten av uppföljning och att handlingsplanen vid behov ska revideras av regionens ledningsgrupp. Behov av förändring? Den nuvarande polisområdesindelningen bygger på ett aktivt beslut att göra länsöverskridanden på polisområdesnivå, men även på lokalpolisområdesnivå, mellan Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län. Detta beslut vilade tungt på principerna om jämnstora PO med jämnt fördelad brottsbelastning, ingripandebelastning, befolkningsunderlag, geografisk likformighet, lika många LPO/sektioner etc. Arbetsgruppen anser att dessa faktorer är viktiga, och det förslag som redovisas senare i denna rapport kommer inte i någon större omfattning att göra avkall på dessa faktorer. Men som tidigare nämnts har gruppen även värderat andra faktorer, delvis styrt av direktivet och delvis styrt utifrån gruppens diskussioner och egna bedömningar. Att dela län mellan olika PO, oavsett goda intentioner, har inte varit problemfritt. Gamla upparbetade samverkansforum och samverkansformer har behövt omprövas och förnyas. I vissa fall har detta fungerat tillfredställande i andra fall mindre bra. I vissa mer sällsynta fall har samverkan upphört eller bara fungerat sporadiskt. 3 Förändringskansliet Syd, konsekvensanalys ur verksamhetssynpunkt, sidan 4
RAPPORT 14 (24) En representant i arbetsgruppen verkar som polisområdeschef i en annan region, och här har gruppen fått flera exempel på hur värdefullt det varit att ta över en befintlig samverkansstruktur och fortsätta utveckla den utifrån den nya polismyndighetens perspektiv. Ur ett verksamhetsperspektiv har det varit väldigt effektivt och tidsbesparande att slippa bygga upp nya forum och nya former för samverkan. Arbetsgruppen har också fått flera goda exempel på det goda och långsiktiga samarbete som kan byggas upp med Åklagarmyndigheten när man verkar inom samma geografiska område. Vi har i vårt arbete inte kunnat identifiera några nackdelar med att Polisen geografiskt organiserar sig på samma sätt som våra närmaste samverkanspartners. Som nämnts i inledningen har arbetsgruppen konstaterat att övriga polisregioner i landet, valde att organisera sina nya PO med samma geografiska gränser som de befintliga länen. Detta var ett medvetet val där man tog stor hänsyn till våra viktigaste samverkansparter. Det kan nämnas att det inte finns några planer i övriga landet att revidera polisområdesgränserna. I sammanhanget kan också nämnas att länsstyrelsen i Blekinge län var kritisk till nuvarande polisområdesindelningen, man pekade bl. a på att det kunde innebära problem och komplikationer i Polisens samarbete och relation till länsstyrelsen, man förutsåg även visst merarbete för Polisen, då flera PO behövde ha kontakt med samma länsstyrelse. Rent generellt ser arbetsgruppen att det finns komplikationer, större och mindre, när Polisen väljer annan geografisk indelning än våra närmaste samarbetspartners. Detta faktum återspeglar sig framförallt på polisområdesnivå, där chefen förväntas samarbeta med Åklagaramyndigheten, tingsrätter, länsstyrelser m.fl. En del av komplikationerna går att överbrygga genom att hitta kreativa och nya samverkanslösningar, men det kan konstateras att samverkan i vissa avseenden avsevärt försvåras genom Polisens nuvarande polisområdesindelning. Kort sagt man säga att Polisens geografiska indelning inte ska vara ett hinder för samverkan. När Polisen väljer annan geografisk indelning än andra viktiga samverkansparter bör det vara särskilt motiverat. Arbetsgruppen kan konstatera att vissa av region Syds polisområdeschefer idag har ett tungt samverkansansvar mot upp till tre länsstyrelser och fyra åklagarkammare. Detta bedömer arbetsgruppen inte vara långsiktigt hållbart utifrån både arbetsmiljö- och verksamhetssynpunkt. Framförallt vill gruppen framhålla att en väl etablerad och utvecklad kontakt med respektive åklagarkammare är en av förutsättningarna för en effektiv utredningsverksamhet. Idag varierar det kraftigt mellan PO hur mycket och frekvent samverkan man har med länsstyrelserna, men vad arbetsgruppen kan erfara kommer länsstyrelserna i framtiden att bli en än viktigare samverkanspartner för Polisen. I det senaste regleringsbrevet för länsstyrelserna kan man konstatera att de får ett ökat ansvar för frågor som ligger nära Polisens kärnverksamhet, såsom; integration, mottagande av ensamkommande barn och unga, regional samordning inom det brottsförebyggande området, skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, stärkt säkerhetsskyddsarbete, mm.
RAPPORT 15 (24) Det talar för att Polisen på sikt måste bygga upp ett bättre och mer strukturerat samarbete med berörda länsstyrelser. Då är det inte hållbart att samma polischef förväntas samarbeta med upp till tre länsstyrelser. Det är inte enbart i samverkan externt som komplikationer kan uppstå, även internt kan vissa geografiska gränser innebära utmaningar framförallt av logistisk- och arbetsmiljönatur. Enkäterna ger ett flertal exempel på hur den nuvarande geografiska indelningen skapar problem framförallt på utredningssidan och medför långa transporter. I förarbetena inför det förra beslutet anges det tydligt att inriktningen är att en frihetsberövad person initial ska föras till närmaste arrest i regionen oavsett vilket PO som svarar för driften av den aktuella arbetsenheten. När arbetsgruppen studerat enkäterna och andra synpunkter som inkommit finns det många exempel som visar att denna goda inriktning inte fungerat i praktiken. Hur ofta principen har fungerat, är svårt att avgöra, men det står i alla fall klart att principen om närmaste arrest inte fungerat tillfredställande. Motsatsvis kan också sägas att när den fungerat har ofta utredningspersonal från handläggande PO tvingats till en längre resa istället för IGV-patrullen. I underlaget finns många exempel på interna problem som uppstått i nuvarande indelning, som ovan nämnts är en stor majoritet att hänföra till transporter av frihetsberövade, jour- och arrestverksamhet, samarbete med åklagare och i förekommande fall samarbete med tingsrätter. Det brottsförebyggande arbetet Det brottsförebyggande arbetet har inte varit ett lika tungt fokusområde inom ramen för gruppens uppdrag. Självklart har detta viktiga och stora område inom Polisens kärnverksamhet varit uppe till diskussion och bedömning. Vår bedömning är att det dagliga BF-arbetet bara påverkas marginellt av polisområdesgränser. BF har i allmänhet en mycket lokal förankring och med lokala externa aktörer som viktigaste samverkanspartners. Arbetsgruppen ser i denna del att kommunen och i vissa fall LPO:s geografiska gränser är viktigare faktorer. Sammanfattningsvis är gruppens uppfattning att det lagda förslaget endast marginellt påverkar förutsättningarna för det pågående och fortsatta BF-arbetet. Där det kan påverkas är självfallet i de kommuner som byter polisområdestillhörighet, och om denna påverkan blir negativ bedöms detta som övergående. Arbetsgruppen lutar sig i detta resonemang också mot det faktum att BF- arbetet redan under nyläge 1 har varit organiserat i linje med vårt förslag. Motivering till arbetsgruppen förslag I de diskussioner och det material arbetsgruppen studerat finns det inga tunga sakskäl att justera några geografiska gränser när det gäller PO nordvästra Skåne och PO Malmö. Utifrån ett rent polisiärt perspektiv verkar de geografiska gränserna vara väl etablerade, relevanta och verksamheten fungerar tillfredställande i dessa PO.
RAPPORT 16 (24) När det gäller PO södra Skåne verkar de nuvarande geografiska gränserna inte innebära några egentliga problem som skulle motivera en förändring med ett tydligt undantag. Det finns starka indikationer på att LPO Eslöv upplevs som problematiskt när det gäller nuvarande indelning. Synpunkterna kan sammanfattas med naturliga rörelsemönster bland invånarna i dessa kommuner, rörelser bland kriminella, geografiska avstånd till Lund, redan etablerade samverkansforum, Åklagarmyndighetens nuvarande organisation, domsagan, längre avstånd till Kristianstad m.m. Samt som flera påpekat, det fungerade utmärkt under det s.k. nyläge 1. En allmän bedömningen är att jour- och arrestverksamheten i Lund, skulle klara av att även hantera frihetsberövade från LPO Eslöv. Arbetsgruppen har noterat och beaktat att det mellan PO södra Skåne och PO sydvästra Götaland skapats överenskommelser och strukturer för att minimera de problem som identifierats runt LPO Eslövs organisatoriska tillhörighet. Exempelvis förs numera i vissa fall frihetsberövade från Eslöv till Lund istället för till Kristianstad. I arbetsgruppens slutliga diskussion bedömdes ändock att de kompensatoriska åtgärder som vidtagits inte är tillräckliga för att avstå från att föreslå att LPO Eslöv förs till PO södra Skåne. De problem och skav som identifierats, även med beaktande av försiktighetsprincipen, är tillräckligt starka för att låta LPO Eslöv byta polisområdestillhörighet. I detta resonemang spelar även Åklagarmyndighetens organisation stor betydelse. De geografiska områden inom region Syd som arbetsgruppen ganska snart identifierade som problematiska, utifrån nuvarande polisområdesgränser kopplat mot länsindelningen samt åklagarkammarindelningen, är PO sydvästra Götaland och PO sydöstra Götaland. Det råder en stor samstämmighet i det material som gruppen förfogat över att det finns skav baserat på geografiska gränser. Det finns ett missnöje med att Kronobergs län och Blekinge län delats mellan olika PO. När det gäller Kalmar län är detta inte lika uttalat då detta län hålls ihop, förutom Torsås kommun som tillhör LPO Karlskrona. Hädanefter har arbetsgruppen, utifrån bl. a försiktighetsprincipen, riktat sitt fortsatta arbete mot PO sydvästra Götaland, PO sydöstra Götaland och i viss mån mot PO södra Skåne. Som tidigare nämnts hänförs de flesta kritiska synpunkter till transporter av frihetsberövade, jour- och arrestverksamhet, samarbete med åklagare och i förekommande fall samarbete med tingsrätter och länsstyrelser. I detta sammanhang är viktigt att påpeka att långa avstånd är relativt, flera av de avstånd som anses långa i region Syd skulle sannolikt bedömas på ett annat sätt i en annan del av Sverige. Men det går inte att bortse från att det är dubbelt så långt mellan Ljungby och Kristianstad som mellan Ljungby och Växjö. Komplikationer uppstår också åt motsatt riktning vid ev. häktning vid Växjö Tingsrätt. Samma förhållanden, dock inte med lika långa avstånd råder mellan Eslöv och Lund respektive Eslöv och Kristianstad. Genomgående svar från delar av PO sydvästra Götaland är att man lägger alldeles för mycket tid på vägarna och det avser både IGV och utredare. Transporter mellan polishus och tingsrätter har ökat dramatiskt sedan nyläge 2 infördes. Ett belysande exempel som lyfts fram är följande; Två personer frihetsberövas i Ljungby och transporteras till Kristianstad 12 mil söderut, den planerade jourhäktningen ska sedan ske i Växjö 13 mil norrut. Detta enskilda ärende resul-
RAPPORT 17 (24) terar i cirka 50 mils resor för fyra anställda. Arbetsgruppen har bland många liknande exempel valt att lyfta fram detta, för att peka på att den geografiska indelningen ibland får orimliga konsekvenser. Just transporterna har gått ut över effektiviteten och flera företrädare för utredningsverksamheten jobbar ständigt mot klockan, i det sammanhanget nämns alla de utredningsåtgärder som måste inhämtas innan häktningsförhandling. Istället för att helt fokusera på detta, läggs onödig tid på vägarna. Vi har också uppmärksammat att de nuvarande gränserna i viss mån hämmat det polisiära samarbetet inom ett län, ex. Ljungby Växjö och Karlskrona Karlshamn. Det är i sig inte konstigt då man faktiskt tillhör olika organisatoriska delar av verksamheten och styrs av olika chefer. Arbetsgruppen kan inte påstå att detta påverkat den polisiära verksamheten, men det har förstås hämmat samarbetet med andra samverkanspartners som har länet som grund. Med utgångspunkt från det material gruppen förfogat över finns ett starkt stöd för att mycket tydligare värdera länsgränserna för Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Det finns i materialet flera olika synpunkter för hur detta konkret ska gå till. Men oavsett vilken lösning som föreslås verkar det finnas en stor samstämmighet att länen inte ska delas. När det gäller delningen av Blekinge län har det inte gått att identifiera några direkt positiva effekter i det studerade materialet. Det framhålls att det är en försvårande faktor att Länsstyrelsen inte kan samverka sammanhållet mot ett PO, likaså återkommer kritiken mot svårigheter att arbeta mot flera åklagarkammare. Gruppens egen analys delar den uppfattningen. Vi har under arbetet löst diskuterat alternativ med både fyra och sex PO, men ganska snart funnit att så stora förändringar av den geografiska indelningen inte är motiverade. Arbetsgruppen hypotes under arbetet har varit att behålla fem PO men göra smärre justeringar av indelningen. De förändringar vi föreslår ska vara nödvändiga och tydligt motiverade. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla försiktighetsprincipen som nämnts tidigare i detta dokument. Vi har efter moget övervägande beslutat att föreslå en modell där polisområdesindelningen förhåller sig till länen. Vi bedömer dock inte att länen i sig själv är tillräckligt stora för att utgöra bas för polisområdesindelningen. Det skulle innebära en återgång till mindre och sannolikt inte bärkraftiga områden. Som en konsekvens av detta resonemang är arbetsgruppens samlade bedömning att region Syd inte helt kan anpassa sig till Åklagarmyndighetens organisation, en fullständig anpassning skulle i praktiken innebära en återgång till åtta PO vilket inte bedöms inte vara varken realistiskt eller önskvärt. Tvärtom skulle en sådan stor organisationsförändring få negativa konsekvenser för regionen, både ur verksamhets- och arbetsmiljöaspekter. Som en konsekvens av vårt förslag, med en något förändrad polisområdesindelning, kommer vissa LPO-gränser att behöva justeras. Gruppens ställningstagande innebär konsekvenser för LPO Ljungby som har kommuner i både Skåne län och Kronobergs län, samt för LPO Karlskrona
RAPPORT 18 (24) som har kommuner såväl i Blekinge län som i Kalmar län. Även LPO Eslöv kommer att påverkas, men inte förändras i storlek. Resonemang kring Lokalpolisområden som inte följer övriga rättskedjans gränser Vi har i vårt arbete inte fått fram någon tydlig problembild med att ett LPO bryter länsgränser. Detta kan bero på det faktum att den centrala samverkansparten för LPO är kommunerna. Åklagarområde Syd anser att principen om rättskedjan även bör följas på LPO-nivå samt att ett LPO inte bör samverka med mer än en åklagarkammare. Om man ska tillgodose åklagarområdets önskemål fullt ut skulle det innebära att flera av nuvarande LPO, även inom ett polisområdes geografi, skulle behöva förändras. De som omfattas av detta är LPO Karlshamn, LPO Nybro, LPO Kävlinge, LPO Trelleborg. Genom enkätsvar och intervjuer har arbetsgruppen fått en bild av att det finns flera verksamhetsmässiga fördelar med nuvarande indelning och med bäring på försiktighetsprincipen väljer arbetsgruppen att inte rekommendera en geografisk förändring av dessa fyra LPO. Särskilt om utredningsverksamhet Ett av fokusområdena i denna utvärdering har varit utredningsverksamheten. Direktivet pekar tydligt på att översynen syftar till att skapa förutsättningar för en effektiv utredningsverksamhet. Måttet på en effektiv utredningsverksamhet är inte helt enkelt att definiera, och gruppen har inte arbetat vidare med detta. Däremot har vi under hela arbetets gång haft frågan om att skapa bra förutsättningar levande. De flesta faktorer som skapar en effektiv och uthållighet utredningsverksamhet äger regionen själv, och det pågår parallella arbeten, ex. avseende resursfördelning. Frågan gruppen i denna rapport har att ta ställning till är hur geografiska gränser kan vara förutsättningsskapande inom Polisens brottsutredande verksamhet. Vi har i våra diskussioner och genom det material vi haft tillgång till sett klara och tydliga indikationer på att ha samma geografiska indelning som åklagare och tingsrätter skapar goda förutsättningar för ökad effektivitet. Att arbeta inom samma geografiska förutsättningar skapar mervärden såväl inom enskilda förundersökningar, som andra rent administrativa samarbetsformer. Vi bedömer att det skapar ett stort mått av förutsägbarhet och långsiktiga relationer kan byggas mellan myndigheterna. Det bör bli betydligt enklare för polisområdes- och åklagarkammarledningen att diskutera frågor som gemensam uppföljning, gemensamma strategier och prioriteringar. Som ett konkret exempel kan nämnas den viktiga månadsvisa gemensamma uppföljningen mellan Polisen och Åklagarmyndigheten, IT-stödet PÅK (Polis Åklagare Kvalitè) vilket togs fram under 2015 och redovisar volymer, genomströmningstider och lagföring för grupper av brottstyper uppdelat på polisledda och åklagarledda brottsmisstankar. Under 2016 utvecklades verktyget för att ge ytterligare möjligheter att ta fram statistik på polisområdesnivå. I region Syd är detta f.n. inte möjligt, det går endast att få ut siffror för regionen totalt. Detta medför att det vid möten mellan polisområdescheferna och åklagarområde Syds kammarchefer saknas ett viktigt underlag. Med nuvarande polisområdesindelning är region Syd och region Stockholm de enda regionerna i Sverige som inte kan utläsa denna statistik på polisområdesnivå.
RAPPORT 19 (24) Arbetsgruppens förhoppning är att förslaget till ny polisområdesindelning kommer att skapa förutsättningar för en ännu bättre och effektivare gemensam uppföljning. Utifrån ett utredningsperspektiv har arbetsgruppen inte stött på något som skulle vara negativt med att anpassa sig eller vissa fall närma sig åklagarmyndighetens geografiska indelning. För Åklagarområde Syds del är det dock viktigt att geografiskt följa domsagorna. Landskrona och Svalövs kommuner tillhör Lunds tingsrätts domsaga. Åklagarområde Syds uppfattning är därför att dessa kommuner bör flyttas från PO nordvästra Skåne till PO södra Skåne. Den nuvarande polisområdesindelningen har inneburit vissa komplikationer för utredningsverksamheten på polisområdesnivån. Under arbetsgruppens arbete så har det framkommit att de stora utmaningarna varit kring jourutredningsverksamhet, utredning av barnärenden, samverkan med åklagarkammarna samt kvalitetsuppföljning av utredningsverksamheten. Region Syd har beslutat (JU 2012:16/IU FK Syd 9:1) att jourutredningssektionerna vid PO ansvarar för ärenden med frihetsberövade personer fram till häktning. Den nuvarande polisområdesindelningen som skiljer sig åt från övriga rättskedjans indelning har vållat både verksamhetsmässiga, samverkansmässiga och arbetsmiljömässiga problem. Detta har gett sig utryck i långa transporter av frihetsberövade mellan huvudorter och häktningsorter, samt svårigheter i kommunikation mellan åklagare och polisiära utredare. Det har också inneburit att förhör och andra utredningsåtgärder inte hanterats på enklast sätt, i nära anslutning av brottsforum, utan av medarbetare på andra orter utan lokal förankring. Det finns några viktiga områden där det är särskilt viktigt att polis och åklagare utreder gemensamt och samverkar i så stor utsträckning som möjligt. Detta är bland annat sexualbrott, våld i nära relation och brott mot barn. Dessa ärendekategorier utreds enligt brottskatalogen på polisområdesnivån vilket innebär att den geografiska polisområdesindelningen har påverkan på hanteringen. På flera orter i Region Syd finns det Barnahus där polis, åklagare och kommun samverkar kring ärenden med brottsutsatta barn. Nuvarande polisområdesindelning har försvårat denna samverkan då åklagare och polis inte ansvarar för ärenden inom samma geografiska område. Arbetsgruppen anser att flera av ovan nämnda utmaningar skulle förbättras avsevärt genom att den geografiska indelningen av PO mer anpassas till övriga rättskedjans indelning. Åklagarområde Syds synpunkter Åklagarområde Syd har framfört uppfattningen att den princip som väger tyngst, och således bör vara vägledande avseende den framtida polisområdesindelningen, är principen att rättskedjan (dvs. polis- åklagare-domstol och därmed tingsrätternas domsagor) ska följas. Att följa den beskrivna principen fullt ut skulle dock kräva en stor förändring av Polisregionens organisation då fler PO än de nuvarande fem skulle behöva skapas. Som direktivet förtydligats och som diskussionerna gått i arbetsgruppen samt genom de synpunkter som framförts i enkätsvar som inkommit har åklagarområde Syd förståelse för att en sådan omfattande förändring av