SV SV SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2010 K(2010) 1096 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om fastställande av tröskelvärden för grundvatten, i enlighet med artikel 3.7 i grundvattendirektivet 2006/118/EG SV SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om fastställande av tröskelvärden för grundvatten, i enlighet med artikel 3.7 i grundvattendirektivet 2006/118/EG Text av betydelse för EES SV 2 SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om fastställande av tröskelvärden för grundvatten, i enlighet med artikel 3.7 i grundvattendirektivet 2006/118/EG Text av betydelse för EES 1. RÄTTSLIG BAKGRUND I vattenramdirektivet (direktiv 2000/60/EG 1 ) fastställs målet att åstadkomma god kemisk och kvantitativ status för grundvatten i hela EU senast 2015. För att detta mål ska kunna nås fastställs i grundvattendirektivet (direktiv 2006/118/EG 2 ) detaljerade kvalitetskriterier för bedömning av grundvattnets kemiska status i EU. Här ingår kvalitetsnormer för grundvatten som fastställs på gemenskapsnivå (bilaga I till grundvattendirektivet) och tröskelvärden. Tröskelvärden är kvalitetsnormer som medlemsstaterna ska fastställa för förorenande ämnen som medför en risk för att kraven i vattenramdirektivet inte nås, i enlighet med artikel 3 i grundvattendirektivet. Enligt artikel 3.5 i grundvattendirektivet var medlemsstaterna skyldiga att fastställa dessa tröskelvärden för första gången senast den 22 december 2008 och offentliggöra dem i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt senast den 22 december 2009. Denna rapport har utarbetats i enlighet med artikel 3.7 i grundvattendirektivet, enligt vilken kommissionen ska offentliggöra en rapport på grundval av den information som medlemsstaterna lämnat om de ovannämnda tröskelvärdena. 2. DATAINSAMLING För att inhämta den information som krävs för denna rapport skickade kommissionen ett frågeformulär till medlemsstaterna i februari 2009. Denna rapport beskriver situationen i mars månad 2009 3. Vissa medlemsstater uppgav att de uppgifter som lämnades inte var slutgiltiga, eftersom arbetet med att färdigställa förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt enligt vattenramdirektivet fortfarande pågick. 3. FLEXIBEL HÅLLNING I grundvattendirektivet fastställs EU-omfattande kvalitetsnormer för grundvatten för två typer av förorenande ämnen (nitrater och bekämpningsmedel). Om dessa kvalitetsnormer för grundvatten inte är tillräckliga för att nå de miljömål som anges i vattenramdirektivet ska striktare tröskelvärden fastställas av medlemsstaterna (punkt 3 i bilaga I till grundvattendirektivet). 1 2 3 EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. EUT L 372, 27.12.2006, s. 19. Malta rapporterade i oktober 2009. Medlemsstaterna hade möjlighet att kontrollera och uppdatera uppgifterna i oktober 2009. SV 3 SV
När det gäller andra förorenande ämnen har fastställande av numeriska värden på gemenskapsnivå inte betraktats som ett genomförbart alternativ, på grund av den stora naturliga variationen av ämnen i grundvatten (beroende på hydrogeologiska förhållanden, bakgrundsnivåer, spridningsvägar för förorenande ämnen och växelverkan med olika delar av miljön). Dessutom bör hanteringen av grundvattenförorening inriktas på faktiska risker som identifieras genom analys av påverkan och konsekvenser enligt artikel 5 i vattenramdirektivet. I grundvattendirektivet uppmanas medlemsstaterna följaktligen att fastställa sina egna kvalitetsnormer för grundvatten (tröskelvärden), med hänsyn till identifierade risker och förteckningen över förorenande ämnen/indikatorer i bilaga II till grundvattendirektivet. I artiklarna 3 och 4 i grundvattendirektivet fastställs detaljerade kriterier och ett förfarande för bedömning av kemisk status hos grundvattenförekomster, särskilt för tillämpningen av kvalitetsnormer och tröskelvärden. I princip får dessa värden inte överskridas i någon grundvattenförekomst, men det erkänns också i grundvattendirektivet att värden får överskridas på grund av lokal påverkan som inte äventyrar statusen hos den berörda grundvattenförekomsten som helhet, och detta kan tas i beaktande (artikel 4.2 c i grundvattendirektivet). 4. VÄNDNING AV BETYDANDE OCH IHÅLLANDE UPPÅTGÅENDE FÖRORENINGSTRENDER I GRUNDVATTEN Enligt artikel 5 i grundvattendirektivet ska betydande och ihållande uppåtgående föroreningstrender identifieras och vändas för förorenande ämnen som karakteriserar grundvatten som varande i riskzonen i samband med den analys av påverkan och konsekvenser som genomförs i enlighet med artikel 5 i vattenramdirektivet och bilaga II till det. I artikel 5 i grundvattendirektivet fastställs detaljerade kriterier för identifiering av betydande och ihållande uppåtgående trender samt utgångspunkter för vändning av trender. Tröskelvärden (eller kvalitetsnormer) spelar en viktig roll i detta sammanhang eftersom de utgör grunden för fastställandet av utgångspunkten för vändning av trender. 5. KRITERIER FÖR FASTSTÄLLANDE AV TRÖSKELVÄRDEN FÖR GRUNDVATTEN Enligt artikel 3.1 b i grundvattendirektivet ska medlemsstaterna fastställa tröskelvärden för relevanta parametrar som gör att grundvattenförekomster riskerar att inte nå vattenramdirektivets mål. Allmänna riktlinjer för fastställandet av tröskelvärdena anges i del A i bilaga II till grundvattendirektivet. Forskningsprojektet BRIDGE 4 inom sjätte ramprogrammet har också bidragit genom utveckling av en metod för fastställande av tröskelvärden. Såsom anges i artikel 2.2 i grundvattendirektivet kommer dessa tröskelvärden att utgöra medlemsstaternas fastställda kvalitetsnormer. Medlemsstaterna måste beakta åtminstone förteckningen över förorenande ämnen/indikatorer i del B i bilaga II, som omfattar följande: Ämnen eller joner eller indikatorer som kan förekomma både naturligt och/eller till följd av mänsklig verksamhet : arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, ammonium, klorid, sulfat. Av människan framställda syntetiska ämnen : trikloretylen, tetrakloretylen. 4 http://nfp-at.eionet.europa.eu/irc/eionet-circle/bridge/info/data/en/index.htm SV 4 SV
Parametrar som indikerar inträngning av saltvatten eller annan inträngning : ledningsförmåga eller klorid och sulfat (avgörs av medlemsstaterna). Såsom anges i del A i bilaga II till grundvattendirektivet bör fastställandet av tröskelvärden även grundas på omfattningen av växelverkan mellan grundvattnet och förbundna akvatiska och beroende terrestra ekosystem, störning av faktisk eller potentiell legitim användning av eller funktion hos grundvattnet samt hydrogeologiska karakteristika, med information om bakgrundsvärden och vattenbalans. Beroende på utifrån vilken grund de fastställs finns det olika typer av tröskelvärden för t.ex. skydd av dricksvattenanvändning, skydd av akvatiska och/eller terrestra ekosystem och hantering av saltvatteninträngning. Tröskelvärdena bör fastställas på den lämpligaste nivån (på nationell nivå, för ett avrinningsdistrikt eller för en grundvattenförekomst) (artikel 3.2 i grundvattendirektivet). När det gäller gränsöverskridande grundvattenförekomster måste fastställandet av tröskelvärden samordnas mellan de berörda medlemsstaterna (artikel 3.3 i grundvattendirektivet). Medlemsstaterna bör också sträva efter samordning när det gäller grundvattenförekomster som delas med länder utanför EU (artikel 3.4 i grundvattendirektivet). Förteckningen över tröskelvärden som fastställts av medlemsstaterna bör göras till föremål för regelbundna översyner inom ramen för förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt, vilket kan leda till att ytterligare ämnen läggs till (vid nya identifierade risker) eller att ämnen tas bort från förteckningen (om tidigare identifierade risker inte längre föreligger) (artikel 3.6 i grundvattendirektivet). 6. KOMMUNIKATION OCH RAPPORTERNAS FULLSTÄNDIGHET Hittills har alla medlemsstater utom Grekland rapporterat om fastställandet av tröskelvärden i det överenskomna formatet. Danmark lämnade ofullständiga uppgifter eftersom man rapporterade om hur arbetet med fastställande av tröskelvärden fortskred men varken om de ämnen som berördes eller om de numeriska värdena. Portugal har inte fastställt några tröskelvärden eftersom ingen grundvattenförekomst bedömts vara i riskzonen med avseende på andra förorenande ämnen än nitrater. Utöver de rapporter som krävdes var det fyra medlemsstater (Belgien, Finland, Nederländerna och Spanien) som lämnade ytterligare bakgrundsdokument med närmare uppgifter om metoden/förfarandet för fastställandet. 7. FASTSTÄLLDA TRÖSKELVÄRDEN 7.1. Översikt Kommissionens första rapport om analysen av avrinningsdistrikten, som offentliggjordes 2007 5, visade att 30 % av grundvattenförekomsterna i hela EU riskerade att inte nå målet god kemisk status till 2015, och för ytterligare 45 % var resultatet av riskbedömningen inte entydigt eftersom uppgifterna var otillräckliga. På grundval av dessa uppgifter förväntades de flesta medlemsstater fastställa tröskelvärden för de viktigaste förorenande ämnena. 5 KOM(2007) 128, http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:52007dc0128:sv:not SV 5 SV
Av de 25 medlemsstater som lämnade uppgifter var det också 24 som fastställt tröskelvärden för ämnen. Sammanlagt har tröskelvärden fastställts för 158 olika förorenande ämnen/indikatorer i följande grupper: 12 centrala ämnen (10 ämnen i del B i bilaga II till grundvattendirektivet tillsammans med ammonium som kväve och summan av trikloretylen och tetrakloretylen) 39 bekämpningsmedel 8 näringsämnen (t.ex. nitrat, nitrit, fosfor etc.) 21 metaller 62 syntetiska ämnen 10 andra ämnen (t.ex. bor, kalcium, bromat, cyanid etc.) 6 indikatorer (t.ex. syrakapacitet, hårdhet, ph etc.) Antalet tröskelvärden som fastställts av varje medlemsstat varierar mellan noll (Portugal) och 62 (Storbritannien). I figur 1 rangordnas medlemsstaterna efter antalet tröskelvärden som fastställts för varje typ av förorenande ämne. Figur 1: Antal förorenande ämnen/indikatorer för vilka tröskelvärden fastställts av varje medlemsstat (grupper av förorenande ämnen/indikatorer) 0 10 20 30 40 50 60 70 Österrike Belgien Bulgarien Cypern Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Sverige Storbritannien inga tröskelvärden har lämnats inget svar inga tröskelvärden har ännu fastställts eftersom ingen risk föreligger Bilaga II Indikatorer Metaller Näringsämn. Bekämp.ämn. Synt.ämn. Andra 7.2. Förorenande ämnen enligt bilaga II till grundvattendirektivet De tio förorenande ämnen/indikatorer som förtecknas i bilaga II till grundvattendirektivet är dem för vilka tröskelvärden oftast uppges ha fastställts. Tabell 1 visar de tröskelvärden/indikatorer som rapporterades av minst tio medlemsstater. SV 6 SV
Tabellen visar också variationen hos de tröskelvärden som fastställts i EU, som är mycket stor för många ämnen. Skälet till detta skulle kunna vara att olika aspekter av bilaga II till grundvattendirektivet beaktats av medlemsstaterna i samband med fastställandet, eftersom grundvattendirektivet ger medlemsstaterna en viss flexibilitet vid fastställandet av tröskelvärden genom att kräva beaktande av grundvattenförekomstens olika receptorer samt av risker och funktioner, de förorenande ämnenas egenskaper och beteende och de hydrogeologiska karakteristika som bakgrundsvärdena vittnar om (del A i bilaga II till grundvattendirektivet). För naturligt förekommande ämnen är de främsta faktorer som ger upphov till skillnader i tröskelvärdena de individuella bakgrundsvärdena och de olika receptorer (ekosystem och användningar) och risker som också måste beaktas var för sig. För syntetiska ämnen är bakgrundsvärdena inte relevanta, och de faktorer som ger upphov till skillnaderna är de olika receptorerna (ekosystem och användningar) och riskerna. Det sätt på vilket hänsyn tagits till dessa olika krav, eventuellt med utgångspunkt i varje enskild grundvattenförekomst, visar de olika tillvägagångssätt som följts av medlemsstaterna. Det är alltså inte säkert att de fastställda tröskelvärdena är helt och hållet jämförbara i EU. Tabell 1: Förorenande ämnen/indikatorer för vilka minst tio medlemsstater har fastställt tröskelvärden, samt tröskelvärdenas variation Tröskelvärdenas variation Ämne/indikator Grupp av ämnen Antal medlemsstater Från Till Enhet Klorid Bilaga II 22 24 12 300 (mg/l) Arsenik Bilaga II 21 0,75 189 µg/l Sulfat Bilaga II 21 129,75 4 200 (mg/l) Ammonium Bilaga II 21 0,084 52 (mg/l) Bly Bilaga II 20 5 320 µg/l Kadmium Bilaga II 19 0,08 27 µg/l Kvicksilver Bilaga II 18 0,03 1 µg/l Ledningsförmåga Bilaga II 14 485 10 480 µs/cm Nickel Metall 11 10 60 µg/l Koppar Metall 10 10,1 2 000 µg/l Tetrakloretylen Bilaga II 10 1,1 50 µg/l Trikloretylen Bilaga II 10 1,5 50 µg/l Summan av trikloretylen och tetrakloretylen Bilaga II 10 5 40 µg/l 7.3. Nitrater och bekämpningsmedel Fem medlemsstater rapporterade striktare tröskelvärden för nitrater än de kvalitetsnormer för grundvatten som anges i punkt 1 i bilaga I till grundvattendirektivet (50 mg/l). Värdena varierar mellan 18 mg/l och 50 mg/l se tabell 2 nedan. Tabell 2: Fastställda tröskelvärden för nitrater Tröskelvärdenas variation Medlemsstat Enda tröskelvärde Från till Enhet Anmärkning Österrike 45 mg/l SV 7 SV
Irland 37,5 mg/l Storbritannien 18 42 mg/l Ungern 25 50 mg/l Lettland 48,7 mg/l Fastställt som 11 mg/l NO3-N Sex medlemsstater fastställde tröskelvärden för 36 olika aktiva ämnen i bekämpningsmedel som ligger under kvalitetsnormen på 0,1 µg/l. Tröskelvärdena varierar mellan 0,0001 µg/l och 0,1 µg/l. En medlemsstat rapporterade ett striktare tröskelvärde (0,375 µg/l) än i grundvattendirektivet för alla bekämpningsmedel sammantaget (0,5 µg/l). 7.4. Andra förorenande ämnen Tjugo medlemsstater fastställde tröskelvärden för totalt 106 ämnen som inte ingår bland ämnena i bilaga I (nitrater och bekämpningsmedel) och bilaga II till grundvattendirektivet. Nästan två tredjedelar (62) tillhör gruppen syntetiska ämnen. 7.5. Förorenande ämnen som är orsaken till att grundvattenförekomster befinner sig i riskzonen eller har otillfredsställande status Enligt bilaga II till vattenramdirektivet måste medlemsstaterna 2004 göra en första analys av alla grundvattenförekomster för att bedöma deras användning och i vilken utsträckning de riskerar att inte nå målen. Att en viss grundvattenförekomst är i riskzonen betyder inte nödvändigtvis att den har otillfredsställande status. Ogynnsamma föroreningstrender i vattenförekomster som har god status kan också resultera i en potentiell försämring av vattenförekomsten. Nästan alla rapporterade förorenande ämnen/indikatorer är orsaken till att grundvattenförekomster är i riskzonen i någon medlemsstat. De uppgifter som rapporterats visar dock att 18 medlemsstater fastställt tröskelvärden för grundvatten för sammanlagt 68 förorenande ämnen och föroreningsindikatorer som inte har anknytning till någon grundvattenförekomst som bedömts vara i riskzonen i dessa medlemsstater. År 2007 bedömdes 30 % av grundvattenförekomsterna i hela EU ha otillfredsställande status. Åtgärder för att förbättra dessa grundvattenförekomsters status måste fastställas i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som ska föreligga i slutet av 2009, och dessa förekomster ska enligt vattenramdirektivet ha uppnått god status senast 2015. Det är bara hälften av de rapporterade förorenande ämnena/indikatorerna som orsakar otillfredsställande status för grundvattenförekomster i EU. I tabell 3 nedan ges en översikt över de ämnen som är orsaken till att mer än 100 grundvattenförekomster bedöms vara i riskzonen eller till att mer än 50 grundvattenförekomster har otillfredsställande status. Nitrater utsätter minst 478 grundvattenförekomster i EU för risk och orsakar otillfredsställande status hos minst 504 grundvattenförekomster. Minst betyder att medlemsstaterna i samband med denna datainsamling inte uttryckligen begärt uppgifter om antalet grundvattenförekomster som är i riskzonen på grund av nitrater, och uppgifterna är därför ofullständiga (18 medlemsstater lämnade fullständiga eller ofullständiga uppgifter om det aktuella antalet). Tabell 3: Förorenande ämnen som utsätter mer än 100 grundvattenförekomster för risk eller orsakar otillfredsställande status hos mer än 50 grundvattenförekomster i EU SV 8 SV
utsätter för risk otillfredsställande status Förorenande ämnen Grundvattenförekomsteförekomster Grundvatten- Medlemsstater Medlemsstater Nitrat* 478 17 504 14 Ammonium 276 14 147 13 Klorid 256 18 117 13 Sulfat 216 16 117 15 Molybdatreaktiv fosfor (som P) 210 1 102 1 Arsenik 128 13 42 11 Bensen 124 7 58 6 Benso(a)pyren 110 4 51 3 Kadmium 101 11 55 5 Tetrakloretylen 96 6 62 6 Bly 90 10 51 5 *ofullständiga uppgifter 8. METODER SOM TILLÄMPATS VID FASTSTÄLLANDET AV TRÖSKELVÄRDEN De flesta tröskelvärden för grundvatten har fastställts på medlemsstatsnivå (126) och för en grundvattenförekomst (79). Bara för ett fåtal ämnen har tröskelvärden fastställts för ett avrinningsdistrikt. Tyskland och Belgien har fastställt tröskelvärden även på administrativ nivå (region), vilket utgör ytterligare en nivå vid sidan av dem som anges i artikel 3.2 i grundvattendirektivet. Femton medlemsstater har fastställt alla sina tröskelvärden på samma nivå, och nio medlemsstater har fastställt sina tröskelvärden på olika nivåer. I de flesta medlemsstater tas vid fastställandet av tröskelvärden hänsyn både till skyddet av förbundna akvatiska och beroende terrestra ekosystem (15 medlemsstater) och grundvattnets användning och funktion främst användning som dricksvatten (23 medlemsstater). Vissa medlemsstater tog hänsyn till saltvatteninträngning (4 medlemsstater), där detta problem var relevant. Andra användningar som beaktats vid fastställandet av tröskelvärden är mineralvatten och vatten för industriellt bruk och bevattning. Femton medlemsstater uppgav att deras tröskelvärden baseras på miljökvalitetsmål internationella eller nationella i den mån de är relevanta. Fyra medlemsstater nämnde uttryckligen direktiv 2008/105/EG 6 som fastställer miljökvalitetsnormer som grund för härledandet. Två medlemsstater uppgav att de inte tog miljömål i beaktande eftersom det inte förelåg någon risk eller någon väsentlig påverkan; i två andra medlemsstater beror detta på begränsad kunskap om växelverkan mellan grundvatten och ytvatten. Bara ett fåtal medlemsstater angav uttryckligen för vilka förorenande ämnen/indikatorer miljökvalitetsmål och andra normer beaktats vid fastställande av tröskelvärdet. En medlemsstat rapporterade om gränsöverskridande samarbete vid fastställandet av tröskelvärden, trots att denna uppgift inte begärts. 6 EUT L 348, 24.12.2008, s. 84. SV 9 SV
9. SLUTSATSER Totalt 26 medlemsstater uppgav att tröskelvärden fastställts för 158 olika förorenande ämnen/indikatorer i hela EU. Tröskelvärden har fastställts för nästan alla förorenande ämnen som förtecknas i bilaga II till grundvattendirektivet. Alla dessa tio ämnen vållar risk i ett stort antal medlemsstater. Fem medlemsstater har fastställt striktare tröskelvärden för nitrat än kvalitetsnormen på 50 mg/l enligt bilaga I till grundvattendirektivet. Värdena varierar mellan 18 mg/l och 50 mg/l. Av alla de aktuella förorenande ämnena är nitrat det som vållar risk och orsakar otillfredsställande status för det största antalet grundvattenförekomster i EU. Tröskelvärden för 36 individuella bekämpningsmedel under kvalitetsnormen på 0,1 µg/l har fastställts av 6 medlemsstater. Tröskelvärdena varierar mellan 0,0001 µg/l och 0,1 µg/l. En medlemsstat rapporterade ett tröskelvärde för den totala mängden bekämpningsmedel på 0,375 µg/l, vilket är lägre än kvalitetsnormen på 0,5 µg/l enligt bilaga I till grundvattendirektivet. 106 förorenande ämnen som inte förtecknas i grundvattendirektivet beaktades också av medlemsstaterna vid fastställandet av tröskelvärden, varav 62 är syntetiska ämnen. Som grund för tröskelvärdena uppgavs i de flesta fall dricksvattennormer, antingen de som fastställs i EU:s dricksvattendirektiv (98/83/EG 7 ) eller motsvarande internationella (t.ex. WHO) eller nationella normer. 15 medlemsstater tog även hänsyn till miljökvalitetsmål internationella (t.ex. direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer) eller nationella i den mån de är relevanta. Tröskelvärdena varierar oerhört mycket i EU. Skälet till detta skulle kunna vara att grundvattendirektivet ger medlemsstaterna en viss flexibilitet vid fastställandet av tröskelvärden genom att kräva beaktande av grundvattenförekomstens olika receptorer samt av risker och funktioner, de förorenande ämnenas egenskaper och beteende och de hydrogeologiska karakteristika som bakgrundsvärdena vittnar om. Det sätt på vilket hänsyn tagits till dessa olika krav, eventuellt med utgångspunkt i varje enskild grundvattenförekomst, ligger till grund för de olika tillvägagångssätt som följts av medlemsstaterna. En närmare bedömning av orsakerna till skillnaderna kan göras först sedan tröskelvärdena satts in i sitt sammanhang i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt (t.ex. i analysen av påverkan och effekter). Enligt artikel 10 i grundvattendirektivet ska en översyn av bilagorna I och II göras 2013, vilket ger möjlighet att göra en bedömning mot bakgrund av förvaltningen av avrinningsdistrikt. Kommissionen håller på att inleda förberedelserna inför denna översyn. Identifiering av ämnen för fastställande av EU-normer kommer att övervägas vid denna översyn. Forskningsprojektet om grundvatten och beroende ekosystem (GENESIS 8 ) inom sjunde ramprogrammet bidrar till översynen enligt rekommendationen i skäl 20 i vattenramdirektivet. Denna rapport skulle kunna vara till hjälp för medlemsstaterna i nästa steg av genomförandet av vattenramdirektivet och grundvattendirektivet när det gäller identifiering och vändning av betydande och ihållande uppåtgående föroreningstrender i grundvatten och införande av 7 8 EGT L 330, 5.12.1998, s. 32. www.thegenesisproject.eu SV 10 SV
lämpliga åtgärder i förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt avseende grundvattenförekomster som är i riskzonen. SV 11 SV