BESLUT Inspektionen for vard och omsorg 2017-06-27 Dnr 8.5-31645/2016-20 1(5) Danderyds kommun Socialnamnden 182 11 DANDERYD Arendet Tillsyn av individ- och familjeomsorg i Danderyd. Arendet initierades utifran ett inkommet klagomal dar klaganden framforde kritik gentemot handlaggning av arende dar klagandens bam ar familjehemsplacerad med stod av lag (1990:52) med sarskilda bestammelser om vard av unga (LVU). Beslut Inspektionen for vard och omsorg, I VO, staller foljande krav pa atgarder. Namnden ska sakerstalla att beslut om att begransa umganget vid placering enligt LVU motiveras Redovisning av vidtagna atgarder ska ha inkommit till IVO senast den 29 augusti 2017. Skalen for beslutet IVO har utifran anmalan valt att granska namndens handlaggning av umgangesbegransningar samt om legitimerad psykoterapeut inom socialtjansten ar att se som socialtjanstpersonal eller halso- och sj ukvardspersonal. TgKi 2016 v 1.1 Inspektionen for v^rd och omsorg Box 6202 102 34 Stockholm Namndens beslut om umgangesbegransningar ska motiveras Betraffande beslut om umgangesbegransningar tar inte IVO stallning i sakfragan da beslut som namnden har fattat med stod av 14 LVU i fraga om umgange overklagas hos forvaltningsratten. IVO granskar saledes endast en del av handlaggningen och har valt att granska det beslut om umgangesbegransningar som skickades in till IVO och som vid den tidpunkten var det senaste fattade beslutet. Dartill vill IVO understryka vad som framgar av Socialstyrelsens allmanna rad avseende umgangesbegransningens omfattning och langd. IVO bedomer att namndens beslutsmotivering vid omprovning av umgangesbegransningar enligt 14 LVU inte uppfyller de krav som bor stallas pa en beslutsmotivering. Enligt IVO:s bedomning borde X Telefon 010-788 50 00 registrator.rts@ivo.se www.ivo.se Fax Org nr 202100-6537
Inspektionen for yard och omsorg Dnr 8.5-31645/2016-20 2(5) namnden i sitt beslut ha redovisat varfor umgangestiden ska utokas med endast 30 minuter samt varfor ovriga namnda restriktioner ska fortga. Sarskilt med hansyn till den enskildes rattssakerhet ar det viktigt att myndigheterna utformar sina beslut pa ett sadant satt att den enskilde kan forsta hur myndigheten har resonerat. I det aktuella beslutsunderlaget daterat 161117 beddmdes att umgangesbegransningen ska fortga men att umgangestillfallena bor utokas till 1,5 timme. Mojligheten att skicka presenter och brev som granskas av socialselcreterare samt ingen telefonkontakt ska fortga. Bedomningen/motiveringen ger ingen forklaring till namndens avslag. Enligt 20 forsta stycket FL ska ett beslut genom vilket en myndighet avgor ett arende enligt huvudregeln innehalla de skal som har bestamt utgangen, om arendet avser myndighetsutovning mot nagon enskild. Vidare anges i 7 tredje meningen FL att myndigheterna ska strava efter att uttrycka sig lattbegripligt. Namnda bestammelser innebar att myndigheterna ska utforma sina beslut pa ett sadant satt att den enskilde kan forsta vilka motiv som ligger till grund for myndighetens stallningstagande. Hari ligger att beslutsmotiveringen ska vara tydlig sa att det i det enskilda fallet ska ga att lasa ut vad som har varit avgorande for utgangen. Umgdngesbegrdnsningens omfattning och langd I VO noterar att besluten om begrasningar i umganget i olika form och omfattning har pagatt sedan bamet omhandertogs i slutet av varen 2015. Av den inkomna dokumentationen framgar att umganget i slutet av 2016 ar overvakat, brev och presenter granskas av socialsekreterare och telefonkontakt mellan bam och vardnadshavare ar inte tillaten. Med anledning av detta vill IVO understryka foljande. Enligt Socialstyrelsens allmanna rad om tillampningen av lagen med sarskilda bestammelser om vard av unga ska bestammelsema om mojligheten att begransa umganget tillampas restriktivt. Namnden far inte utan starka skal besluta om inskrankningar i umganget mellan bam och foraldrar. Att forutom umganget inskranka telefonkontakter innebar ett synnerligen stort ingrepp i vardnadshavarens ratt och bor enligt Socialstyrelsens uppfattning ske mycket restriktivt och endast paga en kortare tid. For langvariga begransningar kravs mycket tunga skal. Betraffande forsandelser fran vardnadshavaren till bamet som ska ga via socialtjansten kan konstateras foljande. I Socialstyrelsens foreskrifter och allmanna rad (SOSFS1997:15), s 46 och 74 framkommer att i och med att bamen ar placerade med stod av LVU intrader namnden i vardnadshavarens stalle. Aven om den rattsliga vardnaden ligger kvar ho, foraldrama, overtar alltsa socialnamnden bestammanderatten over den unge under vardtiden. Av 11 fjarde st
Inspektionen for vard och omsorg Dnr 8.5-31645/2016-20 3(5) LVU foljer att namnden - eller den namnden uppdragit varden at- ska ha uppsikt over bamet och, i den utstrackning det behovs for att genomfora varden, bestamma om hans person. De som vardar den unge har da samma ratt som vardnadshavama att exempelvis granska brev. Sjalvfallet maste detta ske med stor urskiljning och endast da varden absolut kraver det. Ar legitimerad psykoterapeut inom socialtjanst att se som socialtjanstpersonal eller halso- och sjukv&rdspersonal IVO anser att alia atgarder som enligt forfattning forutsatter legitimation ar att hanfora till halso- och sjukvardens ansvarsomrade och ar ingen uppgift for socialtjansten. Detta galler oavsett om dennes titel ar socialsekreterare, behandlare eller psykoterapeut. Mot bakgrund av detta anser IVO att det i detta arende ar en brist att namnden har latit en legitimerad psykoterapeut utfora halso- och sjukvardsuppgifter inom ramen for socialtjansten. Da namnden uppger att den legitimerade psykoterapeuten framover inte kommer att utfora halso- och sjukvardsuppgifter sa avstar IVO fran att stalla krav. Av dokumentationen framgar att den familjebehandlare som ar aktuell i arendet ar legitimerad psykoterapeut. Hon ar anstalld av kommunen och arbetar inom kommunens oppenvard. Den legitimerade psykoterapeuten har utrett och diagnosticerat det aktuella bamet samt i boijan av 2016 paboijat en traumabehandling av bamet. Det framgar av dokumentationen att behandlingen fortskrider under 2016. Den legitimerade psykoterapeuten har vidare anvant sin titel som legitimerad psykoterapeut bl.a. vid intygsskrivning. Vid samtal med den legitimerade psykoterapeuten framkommer att hon bland annat har skrivit intyg utan att haft vetskap om Socialstyrelsens foreskrift och allmanna rad (SOSFS 2005:29) om utfardande av intyg inom halsooch sjukvarden m.m. Enligt avdelningschefen har den legitimerade psykoterapeuten endast anvant sig av sin titel som legitimerad psykoterapeut vid intygsskrivning och inte vid andra tillfallen. Enligt uppgift fran psykoterapeuten kommer hon fortsattningsvis inte att skriva nagra intyg. Den diagnosticering som den legitimerade psykoterapeuten har gjort har fatt genomslag vid vardnadshavarens overklagan om umgangesbegransning vilket bland annat framgar av den dom i mal nr 15282-16 som Forvaltningsratten i Stockholm fattat den 11 augusti 2016. Mot bakgrund av detta, i kombination med att den legitimerade psykoterapeuten varit uppenbart omedveten om sina skyldigheter vid exempelvis intygsskrivning, vill IVO ytterligare understryka allvaret av att den legitimerade psykoterapeuten, inom ramen for namndens verksamhet, har utfort halso- och sjukvardsuppgifter.
Inspektionen for vard och omsorg Dnr 8.5-31645/2016-20 4(5) Enligt avdelningschefen kommer den legitimerade psykoterapeuten framover inte heller gora traumabedomningar eller traumabehandling och saledes inte utfora arbetsuppgifter kopplade till halso- och sjukvard. I halso- och sjukvardslagen, HSL (1982:763) anges att med halso- och sjukvard avses atgarder for att medicinskt forebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Kravet pa joumalforing galler aven vid vard av patienter aven om den legitimerade psykoterapeuten arbetar inom socialtjanstens verksamhet. Enligt IVO sa galler reglema inom den forfattningsreglerade halso- och sjukvarden vid joumalforing for legitimerad personal. Detta staller olika krav utifran olika lagar som da aktualiseras som exempelvis halso- och sjukvardslagen, patientsakerhetslagen, sekretesslagen och patientdatalagen. Exempelvis ska journal foras enligt 3 kap 1 patientdatalagen vid vard och behandling av patienter. Det ar av yttersta vikt att namnden har kunskap om vad det innebar att anstalla legitimerad personal som utfor halso- och sjukvard samt vilket ansvar som foljer darav. En legitimerad psykoterapeut som arbetar med halso- och sjukvardsuppgifter ar halso- och sjukvardspersonal och arbetar under halso- och sjukvardslagstiftningen vilket bl.a. kraver en annan form av organisation och dokumentation an den som socialtjansten anvander. Det ar viktigt att man klargor vilken roll den anstallde har inom organisationen och vilka arbetsuppgifter denne kan genomfora pa egen hand. Det blir saledes viktigt att socialtjansten tar stallning till nar arbetsuppgifter overgar till halso- och sjukvardsfragor och hur det ska hanteras i sa fall. Det innebar bland annat att namnden behover inratta en vardorganisation med bland annat joumalforing och patientforsakring for att kvalitetssakra verksamheten och ge trygghet for klienten. IVO vill i sammanhanget uppmarksamma namnden pa att det ar arbetsuppgiftemas innehall som ar av vikt vid bedomning av nar de overgar till att handla om halso- och sjukvardsfragor och inte vad man kallar insatsen ifraga. Underlag Klagomal Namndens yttrande samt inkommen dokumentation Tjansteanteckning upprattad vid mote med namnden 5 april 2017.
Inspektionen for vard och omsorg Dnr 8.5-31645/2016-20 5(5) Beslut i detta arende har fattats av enhetschefen Thomas Larsson. I den slutliga handlaggningen har inspektorema Jenni Ralph, Annika Westerbom och Anne-Sophie Hoffsten-Rahm deltagit. Inspektoren Annelie Osterberg har varit foredragande. For Inspektionen for vard och omsorg Thomas Larsson / Annelie Osterberg Kopia till: Klaganden