Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad
Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60%
Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15%
70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 10% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% Andel jordbruksmark, åker + bete (%) 66% 21% 15%15% 8% 12% 12% 14% 6% 8% 15% 6% Viskan Ätran Nissan Lagan Vegeån Helgeån Skräbeån Bräkneån Ronnebyån Lyckebyån Ljungbyån Alsterån
Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% Vattenareal utgör ca 6 %
14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% Vattenareal utgör ca 6 % Andel vattenareal (%) 12% 9% 9% 6% 6% 6% 6% 5% 4% 0% 1% 6% Viskan Ätran Nissan Lagan Vegeån Helgeån Skräbeån Bräkneån Ronnebyån Lyckebyån Ljungbyån Alsterån
Avrinningsområdet 35 kommunala avloppsreningsverk 2 industriella reningsverk (Elmo och Ardagh) 1,1 ton fosfor 115 ton kväve 2 % av fosfortransporten år 2012 6 % av kvävetransporten år 2012 Jämfört med i slutet av 1990-talet har fosfor- och kväveutsläppen till Ätran minskat med drygt 50 %.
Avrinningsområdet Övriga bidragande källor Fosfor Reningsverk 5% Enskilda avlopp 7% Naturlig avrinning 61% Jordbruksve rksamhet 24% Dagvatten 3% Övriga källor
Avrinningsområdet Övriga bidragande källor Kväve Reningsverk 8% Enskilda avlopp 1% Naturlig avrinning 47% Jordbruksve rksamhet 31% Dagvatten 1% Luftnedfall vatten 8% Skogsbruk 4%
Kontrollprogrammet Totalt 31 provpunkter 24 Vattenkemiska undersökningar 6 Bottenfauna 3 Växtplankton 14 Metaller i vattenmossa Nationell miljöövervakning (SLU) 2 Vattenkemiska undersökningar 1 Metaller i vatten
Kontrollprogrammet Syftet med undersökningarna är att beskriva miljötillståndet och statusen på Ätrans vatten utifrån den samlade påverkan som finns Bedömningar görs (utifrån vattenkemiska och biologiska undersökningar) med avseende på: Försurningstillstånd Näringstillstånd/näringsstatus Ljusförhållanden Syretillstånd och organiskt material Metaller
Ätran 2012 (sammanfattning) Försurningssituationen. God eller mycket god motståndskraft mot försurning i flertalet provpunkter, men motståndskraften mot försurning har minskat i vissa områden. Vattenfärg: Betydligt eller starkt färgat vatten. Vattenfärgen har ökat. Näringsstatusen: God eller hög näringsstatus med avseende på vattenkemiska och biologiska undersökningar. Näringshalterna i vattnet har minskat. Transporter till havet: Trots minskande halter av både fosfor och kväve har transporterna till havet inte minskat signifikant de senaste 30-35 åren, p.g.a. ökande vattenflöden och stora variationer. Metaller i vatten och vattenmossa: Låga halter av metaller och minskande kromhalter. Bottenfauna: Mycket höga eller höga naturvärden.
Försurningssituationen God eller mycket god motståndskraft mot försurning
Försurningssituationen God eller mycket god motståndskraft mot försurning Kalkning: drygt 4000 ton/år
Försurningssituationen God eller mycket god motståndskraft mot försurning Kalkning: drygt 4000 ton/år Kalkningen har minskat de senaste 10 åren 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 D16 Alkalinitet (mekv/l) 03ton 04kalk 05 06 07 08 09 10 11 12 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ej fullständiga uppgifter http://kalkdatabasen.lansstyrelsen.se
Försurningssituationen God eller mycket god motståndskraft mot försurning Kalkning: drygt 4000 ton/år Kalkningen har minskat de senaste 10 åren Tillfredsställande ph-värden kan upprätthållas
Försurningssituationen God eller mycket god motståndskraft mot försurning Kalkning: drygt 4000 ton/år Kalkningen har minskat de senaste 10 åren Tillfredsställande ph-värden kan upprätthållas Bottenfauna: ingen försurningspåverkan
Försurningssituationen God eller mycket god motståndskraft mot försurning Kalkning: drygt 4000 ton/år Kalkningen har minskat de senaste 10 åren Tillfredsställande ph-värden kan upprätthållas Bottenfauna: ingen försurningspåverkan Växtplankton: ingen försurningspåverkan
Vattenfärg Betydligt eller starkt färgat vatten
Vattenfärg Betydligt eller starkt färgat vatten Vattenfärgen har ökat 0,6 PMK1 Absorbans filtrerat (abs/5 cm) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10
Orsaker till ökad vattenfärg Minskat nedfall av sura svavelföreningar (jämvikt mellan org material och ph i marken) tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning (kombination av torra och blöta perioder) - i kombination med stor andel skogsmark och myrmark - verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter och färgtal i Ätran.
Näringstillstånd/-status Låga eller måttligt höga fosforhalter Vinån, höga fosforhalter
Näringstillstånd/-status Låga till måttligt höga fosforhalter Vinån, höga fosforhalter God eller hög näringsstatus med avseende på fosfor
Näringstillstånd/-status Nära gränsen till god Låga till måttligt höga fosforhalter Vinån, höga fosforhalter God eller hög näringsstatus med avseende på fosfor Undantagen Åsunden och Vinån
Näringstillstånd/-status Nära gränsen till god 400 350 300 250 Låga till måttligt höga fosforhalter V2 Totalfosfor (µg/l) Vinån, höga fosforhalter God eller hög näringsstatus 200 150 100 50 0 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Näringstillstånd/-status Låga till måttligt höga fosforhalter Vinån, höga fosforhalter God eller hög näringsstatus med avseende på fosfor Undantagen Åsunden och Vinån Bottenfauna: God eller hög näringsstatus
Näringstillstånd/-status Låga till måttligt höga fosforhalter Vinån, höga fosforhalter God eller hög näringsstatus med avseende på fosfor Undantagen Åsunden och Vinån Bottenfauna: God eller hög näringsstatus Växtplankton: God eller hög näringsstatus
Kvävetillstånd Höga men minskande kvävehalter Vinån, mycket höga men minskande kvävehalter 10000 V2 Totalkväve (µg/l) 8000 6000 4000 2000 0 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Fosfortransport till havet Den totala fosfortransporten från Ätran till havet blev: ca 51 ton fosfor. Ingen signifikant minskning. 70 Fosfortransport (ton/år) 60 50 40 30 20 10 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Kvävetransport till havet Den totala kvävetransporten från Ätran till havet blev: ca 2000 ton kväve. Ingen signifikant minskning, Kvävetransport (ton/år) 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Kvävetransport till havet Den totala kvävetransporten från Ätran till havet blev: ca 2000 ton kväve. Ingen signifikant minskning, men flödesviktade årsmedelvärden har minskat de senaste åren. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Flödesviktad kvävehalt (µg/l) 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Metaller i vatten Mycket låga eller låga metallhalter i nivå med förväntade bakgrundshalter Någon tydlig metallpåverkan kunde därmed inte styrkas. Gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten överskreds inte Tabell 1. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Ätran år 2012 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Ätran vid Falkenberg 1,2 4,0 0,019 0,36 0,28 0,69 0,39 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 2. Statusklassning metaller i vatten år 2012 enligt Naturvårdsverket (2008a och 2008b) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni Hg Ätran vid Falkenberg U U U U U U U U = underskrider Ö = överskrider
Kromhalter 1996-2012 3,0 PMK2 Krom (µg/l) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Kromhalter i vattenmossa Tydligt minskande kromhalter nedströms Svenljunga (Elmo Leather) mg/kg TS 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Uppstr Svenljunga Nedstr Svenljunga Axelfors 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Bottenfauna Höga eller mycket höga naturvärden vid undersökta bottenfaunalokaler 15 ovanliga arter 2 rödlistade sårbara arter (Sveriges rödlista är en redovisning av arters risk att dö ut från landet. En art tillhör kategorin "sårbar" om den är hotad men inte uppfyller något av kriterierna för vare sig "akut hotad" eller "starkt hotad", men löper stor risk att dö ut i vilt tillstånd i ett medellångt tidsperspektiv) Nattsländan Setodes punctatus Bäcksländan Brachyptera braueri
Bottenfauna Höga eller mycket höga naturvärden vid flertalet bottenfaunalokaler 18 ovanliga arter Rödlistad nattslända Setodes punctatus lokal 24 i Ätran
Bottenfauna Höga eller mycket höga naturvärden vid flertalet bottenfaunalokaler 18 ovanliga arter Rödlistad nattslända Setodes punctatus lokal 24 i Ätran
Ätran 2012 Resultaten från recipientkontrollen i Ätran tyder på att vi har en god vattenkvalitet. Man uppfyller miljökvalitetsnormerna med avseende på näringsstatus (vattenkemiska och biologiska parametrar) i de allra flesta fallen. Gränsvärden och miljökvalitetsnormer för metaller i vatten överskrids inte. Miljökvalitetsnormerna för näringsstatus uppnåddes ej i Åsunden och i Vinån. I ett längre perspektiv har vattenkvaliteten förbättrats, tack vare de åtgärder som gjorts inom avrinningsområdet. Försurningssituationen har förbättrats tack vare kalkningsverksamheten i området. Trots minskande kalkning kan tillfredsställande ph-värden upprätthållas.
Tack för ett trevligt samarbete i 28 år (1985-2012)