ÅRSREDOVISNING Grund- och förskolenämnden. Foto: Claudia Fried

Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Måldokument Utbildning Skaraborg

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Beslut för grundsärskola

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Lovisedalsskolan RO Skolplan

Verksamhetsplan 2019 grundskola, fritidshem, grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Budget 2020 och plan för ekonomin FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

Beslut för förskoleklass och grundskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Kvalitetsplan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Statsbidrag för en likvärdig skola 2019

Budget 2019 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

rin Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Gårdstensskolan 4-9 i Göteborgs kommun Beslut Göteborgs kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Beslut för förskoleklass och grundskola

Dnr :5302, :5303, :5305, :5306, :5307, :5308, :5310

Beslut för grundsärskola

Systematiskt Kvalitetsarbete

INNEHÅLL. SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Statsbidrag - Likvärdig skola 2019

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Beslut för förskoleklass och grundskola

Fullersta rektorsområde

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Delårsbokslut Barn och utbildning

Beslut för grundsärskola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Transkript:

ÅRSREDOVISNING 2018 Grund- och förskolenämnden Foto: Claudia Fried

2 Sammanfattning Tillväxt Haninge kommun står inför en utav de mest ambitiösa förändringsarbetena i kommunens historia. Tillväxttakten av nya bostäder och nyetableringar av företag kommer ställa stora krav på utbildningsförvaltningen många år framåt. Det är fyra områden som varit extra intressanta att fokusera på under 2018 och kommande år. Det är det systematiska kvalitetsarbetet, kompetensförsörjningen, arbetsgivarvarumärket och digitaliseringen. Systematiskt kvalitetsarbete En organisation som förmår att vara förutseende och systematiskt arbeta med kvalitetsutveckling har mycket större möjligheter att klara både yttre och inre utmaningar. Utbildningsförvaltningen har sedan några år identifierat likvärdighet och höjda skolresultat som två utvecklingsområden. Genom arbetet Samverkan för bästa skola med Skolverket är analysen att det fortfarande är områden som måste utvecklas. För att lyckas bättre har utbildningsförvaltningen påbörjat ett arbete med att genomlysa organisationen på central nivå för att effektivisera kvalitetsutvecklingen i verksamheterna. Målet är att ha ett sammanhållet systematiskt kvalitetsarbete i hela organisationen. Kompetensförsörjning Att säkra kompetensförsörjningen är en av de viktigaste frågorna för Haninge kommun. I den tillväxtfas kommunen nu befinner sig i kommer väldigt många förskolor och skolor att behöva byggas. En frågeställning som under 2018 blivit viktig är hur kvaliteten i verksamheterna kan bibehållas och höjas i en kraftig period av tillväxt när kompetensförsörjningen redan är svag. Utbildningsförvaltningen har därför arbetat med två olika planer. Det är Plan för kompetenshöjande insatser och Kompetensförsörjningsplan. En projektledare har anställts för att leda arbetet med kompetensförsörjningsplanen. Arbetsgivarvarumärket Tätt förbundet med kompetensförsörjning är arbetsgivarvarumärket. Under sommaren och fram till september lanserades över 60 nya skolwebbplatser vilket är en viktig faktor för att nå framgång i att attrahera ny kompetens. Research Ed anordnades för andra året i rad i Haninge och det kommer bli en tredje gång 2019. Den uppskattade skolkonferensen ger både kompetensutveckling och bra reklam för Haninge kommun. Rekryteringsfilmer med personal inom utbildningsförvaltningen har tagits fram inom ramen för arbetsgivarvarumärket. Digitalisering I november 2017 kom den digitaliseringsstrategi för skolväsendet som Skolverket tagit fram på uppdrag av regeringen. Grund- och förskolenämnden har under 2018 följt upp arbetet med utbildningsförvaltningens digitala strategi som förväntas vara klar i juni 2019. En bra strategi för digitalisering är en förutsättning för att skolorna och förskolorna lyckas i sitt digitaliseringsarbete.

3 Budgetramen för 2018 är baserad på eleversättning per individ enligt kommunfullmäktiges beslut om elevpeng samt anslag för tilläggsbelopp för grundsärskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel för nyanlända, modersmålsundervisning och skärgårdsbidrag. Grund- och förskolenämndens (GFN) budgetram för 2018 uppgick ursprungligen till 1.782,5 mnkr men utökades i maj med resultatöverföring av driftmedel från 2017 (KF 2018-05-07 86). Därmed uppgår nämndens budget för 2018 till 1.799,9 mnkr, en nettoökning med 17,4 mnkr jämfört med nämndens ursprungliga budget. Nettoutfallet i december blev 165,6 mnkr och det ackumulerade nettoutfallet för helåret 2018 uppgår till 1.785,4 mnkr (99,2 procent av årsbudget) vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 14,5 mnkr (0,8 procent av årsbudget). I den ackumulerade budgetavvikelsen ingår även ett överskott i elevpengsystemet med 8,2 mnkr. Volymavvikelser inom elevpengsystemet ska vara kostnadsneutrala för grund- och förskolenämnden, vilket innebär att nämndens bokförda ekonomiska resultat för 2018 ska justeras ned med 8,2 mnkr. Utbildningsförvaltningen föreslår därför att 2018 års resultat på 6,2 mnkr exklusive överskottet i elevpengsystemet i sin helhet överförs till 2019 års budget samt att överskottet på 8,2 mnkr i elevpengsystemet återförs till kommunfullmäktige. Grund- och förskolenämnden har under 2018 disponerat totalt 59,5 mnkr i ackumulerad investeringsbudget, av dessa har 19,3 mnkr förbrukats under året. Totalt återstår 40,3 mnkr i tilldelade men ej förbrukade investeringsmedel för grund- och förskolenämnden att äska om att föra över till 2018 års investeringsbudget, fördelat på 35,4 mnkr i objektsspecifika investeringsprojekt och 4,8 mnkr i ej objektsbestämda investeringsprojekt. Inledning Syfte årsredovisning Nämnderna följer upp och rapporterar fullmäktiges mål och uppdrag tre gånger per år: april, augusti och december. Nämndernas årsredovisning ska innehålla uppföljning av fullmäktiges mål och uppdrag samt ekonomiskt resultat. Även uppföljning av nämndens interna kontroll samt förvaltningens personalstatistik ingår. I nämndens Strategi och budget kan ytterligare krav finnas på uppföljning och återrapportering. Nämndens ansvarsområde Grund- och förskolenämnden (GFN) fullgör de av kommunens uppgifter inom skolväsendet som omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet 10-13 år, pedagogisk omsorg samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs istället för utbildning inom skolväsendet. Verksamhetsuppföljning: KF Mål och indikatorer Kommunens 12 övergripande mål följs upp med ett antal KF-indikatorer. Varje KFindikator har ett målvärde som ska uppnås under mandatperioden (2018). Alla mål och KFindikatorer gäller alla nämnder oavsett hur mycket nämndens verksamheter kan påverka. Varje nämnd kan komplettera med egna indikatorer. Årets värde och eventuell trend för

4 indikatorer redovisas i delårsrapport eller årsredovisning. De flesta indikatorer följs upp senare under året. Informationsmått rapporteras i kommunens årsredovisning. I nämndens delårsrapport kommenteras varje mål översiktligt. Om årets värde finns för en eller flera indikatorer sker en bedömning av Bedömning är helt uppfyllt, kommer att uppfyllas, delvis uppfyllt eller kommer inte att uppfyllas. I nämndens Strategi och budget kan också innehålla krav på när bedömningar ska göras. I delårsrapporten finns alla indikatorer (både KF och nämndens egna) och nämndens strategier med för varje mål. De KF-uppdrag som nämnden ansvarar för kommenteras och bedöms. Det gäller både nya uppdrag i Mål och budget 2018, pågående uppdrag från 2016 och 2017. Rapporten innehåller även andra nämnders uppdrag om dessa ska genomföras i samverkan med flera förvaltningar. I delårsrapporten redovisas resultat per uppdrag och status (ej påbörjad, pågår, väntar, färdig, stoppad eller försenad). Summering mål 1-12 Titel Bedömning 1 God folkhälsa 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet 3 Stöd och omsorg som ger mervärde för individen 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden 5 Meningsfull fritid 6 Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning 7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer 8 Nya bostäder i bra lägen 9 Hög tillgänglighet 10 Ordning och reda på ekonomin 11 Hög kvalitet i kommunens tjänster 12 En attraktiv arbetsgivare

5 Rapportering per mål Mål 1 med kommentar 1 God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning. Resultatindikatorer: Andel fyraåringar med övervikt (%) Möjlighet att komma utomhus i särskilt boende för äldre (%) Andel elever som inte använder alkohol, narkotika, tobak, dopingmedel (ANTD) för årskurs 9 och gymnasiet. Informationsmått är sjukpenningtal, nöjd medborgarindex (NMI) för idrotts- och motionsanläggningar, nöjd medborgarindex (NMI) för kultur och folkhälsa - Självskattad hälsa samt god psykisk hälsa för årskurs 9 respektive gymnasiet årskurs 2 (mäts jämna år) Titel 1.1 Förbättra elevernas hälsa genom skolornas förebyggande arbete avseende ANDT inom ett kommunövergripande samarbete 1.2 Utveckla kvalitén och likvärdigheten inom elevhälsan 1.3 Arbeta långsiktigt tillsammans med koststrategen för att höja kvalitén på maten i förskolan och skolan 1.4 Främja arbetet med kostvanor och rörelse inom nämndens verksamhetsområde till en hälsosammare livsstil och välbefinnande Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Fyraåringar m övervikt (Alla) KF Möjlighet komma utomhus 10.0% 10,7 9.0% 51% 55% 54% 57%

6 särskilt boende för äldre KF Andel elever som inte använder ANDT gymnasiet årskurs 2 KF Andel elever som inte använder ANDT, årskurs 9 33% 36% 35% 59% 61% 66% Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för en bättre folkhälsa. Det görs bland annat genom grundskolans förebyggande arbete gällande ANDT(S) (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak samt Spel om pengar). Arbetet sker inom ramen för UNGSAM (ungdomssamverkan för förebyggande arbete i Haninge kommun) som till årsskiftet kommer slutföra arbetet med att ta fram en handlingsplan som stöd för skolornas arbete. Skolledarna har under hösten involverats i framtagandet av planen. En förbättring med två procentenheter kan konstateras gällande elever som inte använder ANDT i årskurs 9. Uppsatt mål för 2018 nås inte. Det proaktiva arbetet på våra enheter kommer att stödjas och förstärkas genom lanseringen av handlingsplanen för ANDT(S). Inom ramen för samarbetet har en förtydligad rollbeskrivning och arbetsstruktur tagits fram för UNGSAM även en informationsbroschyr riktad till vårdnadshavare. Under hösten har resultaten från Stockholmsenkäten presenterats för samtliga UNGSAM grupper. Socialförvaltningens samordnare för ANDT(S) har stöttat enskilda skolor i deras analyser av resultat samt inhämtat underlag till kommungemensamma insatser, direkta och proaktiva. Sedan tidigare har varje skola en plan för tobaksfri skola där elever har medverkat vid framtagandet. Planen finns på varje skolas webbplats. Inom förskolan arbetar CLF (central ledningsgrupp förskolan) med att ta fram en anpassad plan för tobaksfri skola för förskolan. Förskolans planer kommer att läggas ut på enheternas webbplatser. I syfte att utveckla kvaliteten och likvärdigheten inom elevhälsan inrättades under året elevhälsosamordningen för att stärka likvärdigheten och kvalitén i elevhälsans insatser. I elevhälsosamordningen ingår verksamhetscheferna för elevhälsans psykologiska respektive medicinska insatser (EPI och EMI) samt central kuratorssamordnare. Arbetet

7 leds av central stödchef. Arbetet inom elevhälsosamordningen handlar om att säkra likvärdig kompetens samt arbeta med implementering av praktiknära strategi för elevhälsan. En första åtgärd har varit att ta fram en rutin kring styrning och ansvarsfördelning i relation till rektorer när det gäller insatser inom Hälso- och sjukvårdslagens område. I grundskolan fokuserar skolsköterskorna på kostfrågor i sina nätverk. Kommunens koststrateg leder nätverk för kökschefer och kockar som bland annat har i uppdrag att höja kvalitén på maten, samt att arbeta för goda kostvanor hos barn och elever i förvaltningens verksamhet. Kommunens koststrateg har besökt ett rektorsmöte för att informera om kommunens kostpolicy. I förskolan har ett pilotprojekt genomförts om hur matupplevelsen blir en del av den pedagogiska verksamheten och hur nyttig mat görs intressant och spännande för barnen. Arbetet har nu övergått till att ta fram gemensamma ställningstaganden kring hur förskolorna ska arbeta främjande med barns kostvanor. Under våren har förskolorna inspirerats av Västerhaninge Norras förskolor i deras arbete med måltidsnyckeln. Måltidsnyckeln innebär att arbeta med lärandet om mat och måltider. Landstingets barnhälsorapport för 2017 visar att Haninges nyckeltal för 4-åringar med övervikt år 2014 var 12,4 procent, 2016 sjönk det till 10,0 procent och 2018 ökade det till 10,7 procent. Utbildningsförvaltningen har tillsammans med verksamhetskontroller från kommunstyrelseförvaltningen analyserat resultatet och ska ta fram ytterligare insatser för bra kostvanor och utökad rörelse i förskolan. I förskolan arbetar alla enheter med att ta fram en plan för utökad rörelse, som kommer att läggs ut på varje enhets webbplats. Arbetet med måltidsnyckel i Västerhaninge Norras förskolor har även inspirerat förskolorna till hälsofrämjande projekt fredagsfys som innebär ökad rörelse i förskolan. Under hösten har det, under ledning av kommunens lektor i idrott och hälsa, påbörjats ett pilotprojekt tillsammans med ett antal grundskolor för att revidera de tidigare framtagna planerna, ökad rörelse i skolan. Syftet är att förstärka och fördjupa arbetet med rörelse inom skolans verksamhet. Mål 2 med kommentar 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. Resultatindikatorer:

8 Kostnad för skadegörelse på kommunala byggnader (kronor per invånare) Trygghet i skolan, årskurs 8 (%) Attitydundersökning stadskärnan (skala 1-5). Informationsmått är trygghetsindex (SCB), nöjd inflytandeindex (SCB), trygghetsindex för unga (Rädda Barnen) och trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas). Titel 2.1 Öka tryggheten genom vålds- och brottsförebyggande arbete 2.2 Öka kompetensen hos lärare och övrig personal med förebyggande åtgärder för trygghet, inflytande och delaktighet 2.3 Med stöd av skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling, utveckla kompetens och framgångsrika metoder för ökad trygghet och arbetsro 2.4 Samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt arbete kring Barnkonventionen 2.5 Genom ökat samarbete mellan berörda parter i kommunen ta fram åtgärder som säkerställer trygga skolmiljöer 2.6 Samtliga skolor ska bedriva ett aktivt arbete genom riktlinjerna för UNGSAM Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Kostnad skadegörelse kommunala byggnader (kr/inv) KF Trygghet i skolan, årskurs 8 KF Attitydundersökning stadskärna (skala 1-5) (Alla) 19.9 21.6 Ej klar 10.0 89.0% 86.0% 82.0% 90.0% 2.9 2.9 2.9 4.0 Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 GFN 02.2.1 Jag känner mig 83% 86% 81%

9 trygg i skolan, årskurs 5 GFN 02.1 Andel högstadieskolor som har Ungsamgrupp GFN 02.3.1 Delaktighet och inflytande årskurs 5 GFN 02.3.2 Delaktighet och inflytande årskurs 8 100% 100% 100% 71.0% 76.7% Värde saknas Utfall årskurs 4 Se kvalrapport Dnr GFN 2018/168 71.0% 69.7% 60.0% Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för trygga invånare med inflytande och delaktighet genom olika insatser i verksamheterna. Inför att kommunen ska bli en barnrättskommun har en barnrättsgrupp bildats där biträdande linjechefer för grundskola och förskola ingår. Under våren påbörjades ett arbete för att skapa större kunskap om barnkonventionen i förvaltningsledningen och i linjernas ledningsgrupper. Temat för förvaltningens strategidag var barn och elevers rättigheter, barnrättsarbetet och arbetet med att implementera barnkonventionen. Grundskolan har efter strategidagen fokuserat på att stärka den gemensamma förståelsen för innebörden av att vara en barnrättskommun samt vad det innebär för nämndens verksamheter, organisationer och dess ledarskap. Arbetet med att implementera barnkonventionen fortgår. Förskolan har efter strategidagen fortsatt med utbildning för pedagoger från samtliga enheter i ICDP (International Child Development Program). Förskolans arbete innebär att enheterna fokuserar på barnrättsfrågor och normkritiskt perspektiv. Inspiration hämtas bland annat från Eslövs kommun och deras arbete med Rättighetsbaserad förskola. Arbetet med diskrimineringsgrunderna har fortsatt och förskolorna har fokuserat på olika aktiva åtgärder.

10 Alla skolledare har fått fortbildning i tillämpning i normkritiskt perspektiv. Utbildningen syftar till att ge skolledarna ett verktyg för att synliggöra normativa strukturer i verksamhet samt hur normer och diskriminering hänger ihop. Föreläsningar i normkritik planeras för pedagoger. Nätverket för kuratorer arbetar med normkritik i syfte att förbättra bemötandet av elever. En rad olika insatser inom området har genomförts. Förskoleavdelningens och grundskoleavdelningens resultat från kommunens skolenkät och enheternas egna enkäter har analyserats i syfte att främja inflytande, trygghet och arbetsro och studiero. Trenden för den upplevda tryggheten i grundskolan sjunker och flickor upplever sig mindre trygga än pojkar. I förskolan är den upplevda tryggheten hög men tryggheten har en sjunkande trend. (Se Kvalitetsrapport värdegrund Grundskola/grundsärskola/förskola 2018, Dnr GFN 2018/168). Forskning och enheternas egna analyser visar att lektionsstruktur och ledarskap är två centrala faktorer för lärande och trygghet samt studiero. Enheter som bedömer att de saknar en stödjande lektionsstruktur samt brister i ledarskapet i klassrummet kommer att arbeta med insatser under kommande år. Andra insatser för ökad trygghet är bland annat de fortbildningar som CSA (central stödavdelning) anordnar. Vidare arbetar enheterna med att åtgärda yttre och inre miljöer för att höja den upplevda tryggheten. Exempel på åtgärder är att övervakningskameror installerats på alla F-9 skolor och att funktionsprogram tagits fram för förskole- och skolgårdar. Inför valet 2018 intensifierade skolorna arbetet kring demokratifrågor och flera skolor genomförde så kallade "skolval". Inom ramen för skolans demokratiuppdrag har fritidshemmen infört fritidsråd. Kommunens handlingsplaner Handlingsplan våld i nära relationer, Handlingsplan hedersrelaterat våld och förtryck samt Handlingsplan mot våldsbejakande extremism har presenterats på rektorsmöten samt i central ledningsgrupp förskola och tas regelbundet upp på enheternas APT (arbetsplatsträffar). Inom förskoleavdelningen har dessa planer diskuterats i CLF (central ledningsgrupp förskolan) och har tagits upp på enheternas APT (arbetsplatsträffar). Förskolornas och skolornas aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling finns publicerade på enheternas webbplatser. Ett verksamhetssystem, DF RESPONS, har införts under våren 2018 för att effektivisera rapportering av kränkande

11 behandling och utredningar av desamma. Det förväntas underlätta arbetet med att analysera och dra slutsatser för att förväntas förebygga uppkomsten av kränkningar. Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla former för dialog mellan kommunen och civilsamhället om barn- och ungdomsfrågor har bedrivits i samverkan med kulturoch fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. En broschyr, Så ger vi ditt barn bra förutsättningar i skolan, har distribuerats till vårdnadshavare till elever i grundskolan. En motsvarande broschyr, Så ger vi ditt barn bra förutsättningar i förskolan, har distribuerats till vårdnadshavare till barn i förskolan. Broschyrerna handlar om samarbete, ansvar och trygghet. Särskild information om förskolornas och skolornas arbete med trygghet, studiero, arbetsro och inflytande har också publicerats på kommunens, förskolornas och grundskolornas webbplatser. Mål 3 med kommentar 3 Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Resultatindikatorer: Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad insats (%) Nöjdhet bemötande i hemtjänst under 65 år "Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp du har fått av socialtjänsten" Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI), äldreomsorg. Titel 3.1 Säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen 3.2 Säkerställa att barn och unga med problematisk skolfrånvaro får stöd att komma i skola i samarbete med socialförvaltningen Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 75% 83% 69% 80%

12 år ett år efter insats KF Nöjdhet bemötande hemtjänst personer upp till 65 år KF Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp du fått från socialtjänsten? 96% 91% 96% 97% 68% 69% 68% 70% Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för stöd och omsorg som ger mervärde för individen. För att öka grundskolornas förståelse för elever med risk för att hamna i problematisk skolfrånvaro används närvaroteamets Handlingsplan för främjande av skolnärvaro i Haninge kommun med checklistor. Närvaroteamet är en stödresurs till skolorna kring enskilda elever och utgör en proaktiv resurs för skolan. Pedagoger från närvaroteamet deltar på möten med skolornas elevhälsoteam två gånger per år för implementering av handlingsplanen. Signaler kring sådan problematik uppmärksammas tidigt. En funktion har tagits fram i skolornas digitala närvarosystem där mentor och skolans elevhälsa informeras om elever med upprepad frånvaro i ämnet idrott och hälsa. Det har visats sig att elever med upprepad frånvaro i ämnet riskerar att hamna i problematisk frånvaro även i andra ämnen. Rutinerna för orosanmälan har reviderats och presenterats för skolledare som sedan informerat personalen vid APT. Rutinerna finns tillgängliga i plattformen Schoolsoft samt på kommunens intranät HINT. Ett samarbete med socialförvaltningen är initierat kring en utbildning för förskolepedagoger för att tidigt se och upptäcka barn i utsatta situationer. Utbildningen har genomförts och ska utvärderas innan den erbjuds alla pedagoger i förskolan och grundskolan. Grundskoleavdelningen för dialog i forumet SUF (socialförvaltning, utbildningsförvaltning, funktionsnedsättning) kring elever som är i behov av stöd som inte enbart kan mötas av skolan. Syftet med samarbetet är att skapa effektiva processer och underlätta handläggning av komplicerade ärenden. Under våren har gruppens arbetsområde och roller förtydligats.

13 Samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen kring rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer sker genom att information sprids på rektorsmöten och i CLF (central ledningsgrupp förskolan), genom plattformarna Schoolsoft och Unikum samt på skolornas och förskolornas APT (arbetsplatsträffar). Samverkan är etablerad mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen för frågor kring nyanlända och ensamkommande barn och unga. Under året har kostnadsfria lovaktiviteter erbjudits och under sommaren anordnades kostnadsfri lovskola för nyanlända elever i årskurserna 8 och 9. Undervisning erbjöds i svenska som andraspråk och aktiviteter vid Rudan och på biblioteket i Handen. Vidare samordnades en fritidsmässa och ett BRIS-samarbete där ensamkommande barn och unga erbjöds samtalsstöd. Mål 4 med kommentar 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Resultatindikatorer: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet (%) Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Andel med gymnasieexamen inom tre år (%) Andel 16-20-åringar som varken arbetar eller studerar (definition, basvärde och målvärde tas fram under 2017) Informationsmått är andel elever godkända i nationella prov svenska, matematik, åk 3 (KKIK mått 17 B), andel elever godkända i nationella prov åk 6 (KKIK mått 17 A), andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen årskurs 9 (%), andel med minst 325 i meritvärde baserat på 17 ämnen, andel som upplever arbetsro/studiero i skolan i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 (%), kostnad per betygspoäng, åk 9 9, andel med examensbevis från gymnasiet (%), grundläggande vuxenutbildning; andel (%) som slutfört kurs, svenska för invandrare (SFI); andel (%) godkända och övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%). Titel

14 4.1 Alla barn och ungdomar ska inspireras, stödjas och motiveras till arbete eller studier 4.2 Nämndens verksamheter ska arbeta för att utveckla undervisningen så att barnens/elevernas kunskapsutveckling förbättras 4.3 Tidigt lärande i matematik och språkutveckling 4.4 Regelbunden uppföljning av kunskapsutveckling, resultat och vidtagna åtgärder 4.5 Samtliga förskolor och skolor arbetar för att Haninges barn och elever utvecklar adekvat digital kompetens 4.6 I samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen arbeta kring simplanen för att säkerställa simkunnigheten hos våra elever 4.7 Nämndens verksamheter ska arbeta för att förbättra och regelbundet följa upp arbetsron/studieron 4.8 Utveckla verksamheten och attraktiviteten kring de sverigefinska klasserna 4.9 Utveckla arbetet med rättssäker betygsättning 4.10 Genom arbete med kompetensförsörjning och kompetenshöjande insatser för personalen förbättra elevernas kunskapsutveckling 4.11 Grundskolans verksamheter ska vara effektiva och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 Kf Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet KF Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 KF Andel med gymnasieexamen inom tre år (%) 90.0% 89.8% 86.5% 87.0% 223 216 214 221 58% 64% 63% 61%

15 KF* Andel 16-20-åringar som varken arbetar eller studerar *Kommer inte att redovisas eftersom nationell definition saknas. Skolverket ska definiera, oklart när de är klart. Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 GFN 04.3.1 Andel behöriga till högskoleförberedande program i gymnasiet GFN 04.6.1 Andel barn som upplever arbetsro i förskolan GFN 04.6.2 Andel elever som upplever studiero på lektionerna årskurs 5 GFN Andel elever som når kunskapsmålet i simning årskurs 5 GFN Andel elever som når kunskapsmålet i simning årskurs 8 85.1% 83.8% 80.1% 78% 77% 76% 61% 65% Värde saknas Utfall åk 4 Se kvalrapport Dnr GFN 2018/168 75.0% 87.0% Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för möjlighet till utbildning i livets alla skeden. För läsåret 2016/17 var gymnasiebehörigheten 84,5 % vilket ska jämföras med en behörighet på 83 % för läsåret 2017/18. I jämförelse med föregående läsår så kan vi se en försämring av gymnasiebehörigheten i de kommunala skolorna med ca 1,5

16 procentenheter. Den prognos som ställdes i augusti och som reviderades i februari var för högt ställd (86%). Det genomsnittliga meritvärdet har försämrats med ca 2 meritpoäng mellan läsåret 2016/17 och läsåret 2017/18. I den obligatoriska lovskolan som genomfördes i juni 2018 för elever i åk 9 uppnådde 20 av 30 elever godkänt i ett eller flera kärnämnen. Ovan redovisad KF indikator Andel behöriga elever till något nationellt program i gymnasiet avser elever som är folkbokförda i kommunen. Utfallet kan därför bara påverkas till viss del då det avser flera huvudmän inom och utom kommunen. För att utveckla undervisningen och elevernas kunskapsutveckling har grundskolorna en resultatuppföljningsplan, RTR (rapport till rektor). Resultatet av analyserna utgör grund för insatser och åtgärder. Exempel på åtgärder är implementering av bedömning för lärande (BFL) och kvalitetsdialoger som fördjupats med verksamhetsbesök. Andra insatser i syfte att utveckla undervisningen för att förbättra elevernas kunskapsutveckling är ämnesnätverk som under 2018 fokuserat på följande utvecklingsområden: Stärka likvärdigheten gällande bedömning och betygssättning, arbeta med implementeringen av den reviderade läroplanen gällande digitalisering och införandet av en nationell stadieindelad timplan. En omfattande utbildningsinsats för lärare och skolledare kring digital kompetens har genomförts under 2018. Utbildningen ska hjälpa rektorerna att praktiskt förbereda förändringar för att ta fram en handlingsplan för sin enhet. Tre enheter kommer att få stöd av Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola. Fortbildningsinsatsen i Skolverkets regi, Specialpedagogik för lärande, ger pedagogerna verktyg för att anpassa undervisningen för alla elevgrupper. Fortbildningsinsatser i språk och kunskapsutvecklande arbetssätt genomförs i ett antal skolor under ledning av lärare från CMN (centrum för mottagande av nyanlända). Genom den Praktiknära strategin för elevhälsan (Dnr GFN 2017/388) har ett arbete påbörjats tillsammans med CSA (central stödavdelning) för att tillgänglighetssäkra lärmiljöerna i samtliga kommunala grundskolor för elever med funktionsnedsättning. Insatser som även kommer att möta alla våra elevers behov. Statsbidrag för avgiftsfri simskola i förskoleklass har under 2018 möjliggjort att ca 400 barn kunde delta i simskola under sommaren. Enheterna har förstärkt simundervisningen för elever i förskoleklass och i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen erbjudit simskola under övriga lov. Grundskolan arbetar med att stärka det tidiga lärandet och förståelsen i språkutveckling, matematik och läsning. För att identifiera eventuella utmaningar och brister utgör den systematiska resultatuppföljningen ett stöd för enheterna. Ett ytterligare stöd är Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1. Flera skolor har valt att använda sin tilldelning av

17 lågstadiesatsningen till insatser som stärker elevernas läsning genom "läspedagoger" och bibliotekarier. Andelen elever i årskurs 3 som klarat alla delprov i svenska/sva ( svenska som andraspråk) har ökat i Haninges kommunala grundskolor. 70 procent av eleverna i årskurs 3 har klarat alla delprov i svenska/sva jämfört med 67procent föregående år. Resultatet visar en längre nivå än riksgenomsnittet på 73 procent. Andelen elever i årskurs 3 som klarat alla delprov i matematik har ökat med 16 procentenheter jämfört med föregående år. 2018 har 70 procent av eleverna i årskurs 3 klarat alla delprov i matematik jämfört med 54 procent föregående år. Resultatet visar på en högre nivå än riksgenomsnittet på 69 procent. Under hösten har nätverket för fritidshem tillsammans med lektor i matematik påbörjat ett utvecklingsarbete inom fritidshem kring tidigt lärande i matematik. I ett samarbete med CMN (Centrum för mottagande av nyanlända) har grundskoleavdelningen genomfört en fortbildning för rektorer och lärare avseende styrdokumentens krav i svenska som andraspråk, organisation av undervisning samt språkutvecklande arbetssätt. Rektorsgruppen inlett ett utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte kring undervisning och uppföljning av kunskapsresultat i F-3. Fokus har lagts på språkutveckling, läsning och taluppfattning. Arbetet kommer att fortsätta under 2019. Trenden för den upplevda studieron sjunker bland högstadieeleverna och ligger på oförändrad nivå för de yngre eleverna. Alla enheter arbetar för att barn och elever ska uppleva arbetsro respektive studiero. Utifrån Haninge skolenkät och enheternas egna enkäter har proaktiva och aktiva insatser genomförts. För närmare information om utfall och insatser se Kvalitetsrapport värdegrund Grundskola/grundsärskola/förskola 2018, Dnr GFN 2018/168. CSA (Central stödavdelning) har i samarbete med några enheter introducerat en ny vetenskaplig metod, PAX. PAX är en modell för lärare att skapa trygghet och arbetsro i klassrummet och introduceras stegvis i klassrummet under cirka tre månader. Grundskoleavdelningen tar del av riktade statsbidrag, där skolor med mer utmaningar får en större del av tilldelade medel. Det gäller exempelvis Statsbidrag för ökad jämlikhet, Skapande skola, Lågstadiesatsningen. Därutöver finns den kommunala satsningen, Kompensatoriska insatser F-3. Under hösten rekvirerades ett nytt statsbidrag, Statsbidrag för en likvärdig skola, som syftar till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskola. Insatser som gjorts under hösten är förstärkt elevhälsa på vissa enheter, inköp av ett kommungemensamt digitalt läromedel, nätbaserad

18 undervisning för elever med problematisk frånvaro samt kompetensförstärkning inom ramen för utveckling av enheternas lärmiljöer. Sverigefinska klasser är etablerade på Vikingaskolan. Marknadsföring av de sverigefinska klasserna genomfördes inför val av skola genom digitala annonser i Mitt i Haninge och Nynäshamnsposten. I Mitt i Haninge gjordes ett längre reportage som visade skolans förmåga att leverera en utbildning av god kvalitet. Grundskolechef har en dialog med rektor kring utvecklingen av verksamheten. Grundskoleavdelningen tillsammans med förskoleavdelningen har tagit fram riktlinjer för undervisningstid och organisation i syfte att stärka verksamhetens kontinuitet och långsiktiga utveckling. Genom samverkan med socialtjänsten och genom SUF-möten på förvaltningsnivå (socialförvaltning, utbildningsförvaltning, funktionsnedsättning), SIP-möten på enhetsnivå (samordnad individuell plan) samt närvaroteamet säkerställs förutsättningarna för att alla barn och unga i kontakt med socialtjänsten fullföljer sin utbildning. Samarbetet mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen framgår i en överenskommelse. Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen om barn och ungas utveckling och lärande i Haninge (Dnr GFN 2017/394). Navigatorcentrum ansvarar för grundskolornas studie - och yrkesvägledning. Varje enhet har en plan för studie- och yrkesvägledning. Under våren inleddes en dialog med chefen för navigatorcentrum vilket gav F-6 skolorna i ökade resurser för studie och yrkesvägledning. Förskoleavdelningen arbetar kontinuerligt med att utveckla undervisning. Genom interna kompetensutvecklingsinsatser, kollegialt lärande och workshops utbildas pedagogerna i att arbeta med projekterande arbetssätt och pedagogisk dokumentation som verktyg till verksamhetsutveckling. Inom förskoleavdelningen finns nätverken KreMiMagruppen och Analysgruppen. Ett digitalt nätverk har inrättats för att möta eventuella förändringar i förskolans läroplan gällande digitalisering. Haninge kommuns förskoleutbildning steg 1 och 2, ersätter den tidigare" fördjupad pedagogutbildning". Begrepp som undervisning, HBTQ-frågor, funktionsvariation samt genusfrågor, kopplade till trygghet, inflytande och arbetsro är tydliga tillägg till arbetet. Fokus läggs på den tidiga läsinlärningen, språkutvecklingen och matematikinlärningen. Haninge kommuns kvalitetsindikator för förskolan används som ett viktigt tillägg i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsindikatorn är ett verktyg för att bedöma kvaliteten i verksamheten som pedagoger använder på avdelningsnivå. Pedagogerna gör bedömning på sin verksamhet utifrån indikatorerna låg, god eller hög måluppfyllelse. För

19 att säkerställa hög kvalitet och ett effektivt utvecklingsarbete i förskolan följs det systematiska kvalitetsarbetet upp av central förskolechef och biträdande central förskolechef i kvalitetsdialoger. Utifrån utbildningsförvaltningens kompetensförsörjningsplan har grundskoleavdelningen tillsammans med förskoleavdelningen genomfört fler än tre av aktiviteterna som föreslagits i den antagna planen. Exempel på aktiviteter är att utreda möjligheten till uppdragsutbildningar på universitet och högskolor, utreda möjligheten för Centrum Vux att erbjuda utbildning för outbildade barnskötare i förskolan och skolan, så att dessa på längre sikt kan utbilda sig till förskollärare, fritidspedagog eller lärare. En projektledare har uppgiften är att utreda samt samordna prioriterade insatser. Ett annat exempel är att utveckla VFU-organisationen (verksamhetsförlagd utbildning) och styra lärarstudenter till de skolor och förskolor som har större utmaningar i sin kompetensförsörjning, kallade klusterskolor. Samtal kring detta arbete har påbörjats med Stockholms universitet och insatser planeras till 2019. ResearchED används som en arena för rekrytering och rekryteringsinsatser har gjorts i regionen. Ett samarbete kommer att etableras med högskolor för att bredda lärares behörighet i SvA och Ma. Central ledningsgrupp förskolan, CLF, har påbörjat ett arbete i syfte att utveckla gruppens strategiska förmåga med kompetensförsörjning som utgångspunkt. Grundskoleavdelningens ökade fokus på fritidshemmen fortsätter, varigenom fritidshemmen i högre grad blir en kompletterande verksamhet som bidrar till elevernas utveckling. Enheternas förbättringsplaner innehåller numera ett avsnitt riktat till fritidshemmet. Genom grundskolavdelningens systematiska kvalitetsarbete, där fritidshemmen fått specifika förbättringsområden, följs verksamheten upp i kvalitetsdialogerna och under möten med ansvariga chefer. Nätverket för fritidshem har i uppdrag att tillsammans med ansvariga chefer arbeta med insatser och åtgärder för att implementera det nya kapitlet i läroplanen för fritidshem. Ett kollegialt lärande kring goda exempel från enheterna sprids. Nätverket har även i uppdrag att arbeta med insatser och åtgärder för att förtydliga arbetet kring samverkan med skolan. Goda exempel på samverkan delges inom nätverket. Gemensamma aktiviteter för samtliga fritidshem genomfördes under sommaren, bland annat i Tyresta nationalpark. Under höstlovet anordnades en gemensam studiedag för alla pedagoger verksamma på fritidshemmen kring rastaktiviteter. Grundskoleavdelningen har tillsammans med förvaltningens skoljurist och psykolog från CSA (central stödavdelning) fortbildat pedagoger som ingår i ämnesnätverket för fritidshem i extra anpassningar, särskilt stöd och regelverket för detta. Rektorerna har i

20 uppdrag att arbeta med detta i förbättringsplanen. Vidare har förvaltningens skoljurist fortbildat pedagoger i nätverk för fritidshem i lagstiftningen kring kränkande behandling. I samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen genomför grundskoleavdelningen det statsbidragsfinansierade projektet Skapande skola. Under läsåret 2017/18 har Kulturrådet beslutat att rikta bidraget till skolor i socioekonomiskt svaga områden. För pågående läsår fördelas bidraget utifrån liknande urvalsgrunder. Mål 5 med kommentar 5 Meningsfull fritid Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur- och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del. Resultatindikatorer se tabell. Informationsmått är nöjd regionindex (NRI) avseende fritidsmöjligheter. Titel 5.1 Bistå kultur-och fritidsförvaltningen med att följa upp barn/elevers nöjdhet med sin fritid genom Haninge skolenkät 5.2 Samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen genom att utbildningsförvaltningens informationskanaler ska kunna användas för spridning av information om deras verksamhet och bidragsberättigade fritidsverksamheter 5.3 Vägleda nyanlända barn/elever för att hitta aktiviteter som bidrar till en meningsfull fritid 5.4 Arbeta för att fritidshemmen ska vara en kompletterande verksamhet som bidrar till barns allsidiga utveckling 5.5 Barn i Haninge ska genom samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen erbjudas kultur på lika villkor Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Andel unga nöjda med sin fritid 91.7% 90.1% 88% 94%

21 KF Andel elever som deltar i musikeller kulturskola 7-15 år (%) 14.0% Försenad kommer inte att redovisas 10.0% KF Bibliotekens utlåning antal/inv KF Deltagartillfällen idrottsförening 7-20 år (per inv) 3.25 3.16 5.00 26 29 29 Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för en meningsfull fritid genom en rad olika insatser. Det kan konstateras att andelen unga som är nöjda med sin fritid sjunker. Utbildningsförvaltningen har begränsade möjligheter att påverka den sjunkande trenden. Förvaltningen bistår kultur- och fritidsförvaltningen med lämplig kommunikationskanal för spridning av aktiviteter kring kultur- och fritidsförvaltningens bidragsberättigade fritidsverksamheter. Under våren har ett nära samarbete påbörjats med kultur- och fritidsförvaltningen kring insatser för att stärka simkunnighet bland elever i förskoleklass. Alla elever som gick i eller till hösten började i förskoleklass erbjöds avgiftsfri simskola. Detta möjliggjordes genom statsbidrag från Socialstyrelsen. Grundskoleavdelningen samarbetar med kultur- och fritidsförvaltningen genom den kommunala planen för kultur på lika villkor som började gälla hösten 2018. Under våren planerades och förbereddes samarbetet med kultur- och fritidsförvaltningen och under hösten genomfördes de första aktiviteterna. För övriga insatser hänvisas till kommentaren för mål tre. Mål 6 med kommentar 6 Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning

22 Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet. Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas goda möjligheter att börja om i livet. Resultatindikatorer: SBA:s nöjd kund index för företagare Antal arbetstillfällen i kommunen Antal företag i kommunen per 1000 invånare Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd av alla hushåll med ekonomiskt bistånd (%) Informationsmått är sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringsliv), handelsindex, nya företag per 1000 invånare och arbetslöshet 16-64 år (%) samt antal gästnätter. Titel 6.1 Bistå och vägleda fristående aktörer för att verka och vilja etablera sig i Haninge 6.2 Systematisera och fördjupa samarbetet med fristående aktörer Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Nöjd kundindex företagare (SBA) KF Antal arbetstillfällen i kommunen 72 69 Redovisas senare 28 479 29 103 Redovisas senare 73 29 000 KF Antal företag/1 000 invånare 74.6 74.6 73.7 52.0 KF Hushåll med långvarigt ek bistånd (%) 33.1% Ej klart från SCB Ej klart från SCB 29.0%

23 Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för ett växande näringsliv med fler i egen försörjning. Förvaltningen har systematiserarat och fördjupat samarbetet med fristående aktörer genom att regelbundet bjuda in till utförarmöten. Pedagoger från fristående aktörer har fått möjlighet att delta i utbildningsförvaltningens ämnesnätverk. Utbildningsförvaltningens strategidag och vissa utbildningar har varit tillgängliga för fristående aktörer. Tillsynsansvarig har haft i uppdrag att göra etableringsprocessen smidig för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Riktlinjerna för fristående verksamhet har reviderats och kommer läggas upp på kommunens webbplats. Kansliavdelningen är tillgänglig för upplysningar och svarar på frågor inför ansökningar om att driva fristående verksamhet i kommunen. Fristående förskolor har möjlighet att kostnadsfritt använda sig av kommunens kösystem. Mål 7 med kommentar 7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö. Resultatindikatorer enligt Mål och budget är andel miljöbilar i kommunorganisationen (%), andel ekologiska livsmedelsinköp (%) och energieffektivisering i kommunal verksamhet (kwh/kvm korrigerat för ett normalår). Informationsmått enligt Mål och budget är fosforhalt i Drevviken (µg/l) och nöjd medborgarindex (NMI) avseende miljöarbete. Under 2018 kommer resultatindikatorer och informationsmått anpassas med utgångspunkt från kommunens klimat- och miljöpolitiska program som fastställts av fullmäktige. Titel 7.1 För att säkerställa goda miljöer för barn/elever ska hänsyn tas genom att realisera framtagna koncept för nämndens verksamheter 7.2 Säkerställa att barn och elever får ta del av verksamheterna KreMiMa och Miljöverkstaden 7.3 Att andelen ekologiska livsmedelsinköp ökar inom nämndens ansvarsområde

24 Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Andel miljöfordon KF Andel ekologiska inköp (kommun) KF Energieffektivisering i kommunal verksamhet KF Andel inköpt fossilfritt bränsle KF Energianvändning i kommunala lokaler resp bostäder KF Antal antagna detaljplaner med negativ påverkan på områden som finns i Naturkatalogen KF Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts KF Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda enl svensk lagstiftning 33% 36% 37% 50% 35% 37% 39% 50% 177 174 Ej klar 160 Troligen ej klar till ÅR Ej klar 0 0 0 Ej klar 24% 34% 41% Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för en god livsmiljö för nuvarande och kommande generation. I arbetet för goda livsmiljöer implementerades kemikalieplanen (Dnr GFN 2018/116 och 2018/131), och elever i grundskolorna har tagit del av Miljöverkstadens aktiviteter. Rektorer och biträdande rektorer har fått information kring Miljöverkstadens

25 aktiviteter. Barn inom förskoleverksamheten har besökt kommunens återbruks- och utbildningscenter, KreMiMa som ligger i Rudanområdet. Det är ett kreativt område med tillgång till "Haninge kommuns barnateljéer" och med goda möjligheter att utforska naturen. KreMiMa kommer även att vara en tillgång för förskolans uteavdelningar och den kommande mobila förskolebussen. Utbildningsförvaltningen strävar mot att öka andelen ekologiska livsmedel i verksamheten. Det görs genom ett utvecklingsarbete mellan kommunens koststrateg och verksamheternas kökschefer och kockar. Sedan slutet av förra året använder kommunens koststrateg ett dataprogram, Hantera Livs, som gör det möjligt att beräkna och redovisa klimatavtrycket som kg koldioxidekvivalenter CO2e per inköpt kg livsmedel. Inköpen från de livsmedelsleverantörer kommunen har avtal med är kopplade till klimatdatabasen RISE där det finns data som bygger på livscykelanalyser för mer än 750 råvaror. Varefter andelen vegetabilier ökar och animalierna minskar i skolmåltiderna minskas klimatavtrycket och detta ser vi nu tydligt och kan följa upp med hjälp av Hantera Livs. Ökade ekologiska livsmedelsinköp minskar skolmåltidernas negativa miljöpåverkan (genom ökad biologisk mångfald mm). Förskolornas inköp av ekologiska livsmedel nådde hela 43 % och grundskolornas 38 %, detta trots stigande matpriser p g a sommarens torka under hösten. Andelen inköpta råvaror, ett uppföljningsmått för andel lagad mat från grunden, för grundskolan nådde knappt 80 % vilket kan jämföras med knappt 72 % i snitt i övriga 170 kommuner som använder Hantera Livs för uppföljning. Haninges skolkockar lagar en hög andel mat från grunden vilket är ett mycket bra betyg för en höjd lägstanivå. För att säkerställa goda miljöer för barn och elever bevakar utbildningsförvaltningen att framtagna koncept för nämndernas verksamheter realiseras. För utformning av förskolor finns färdiga koncept. För skolor finns koncept för vissa typer av rum. Arbetet med att utforma fler rumskoncept för skolor pågår. Mål 8 med kommentar Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Antal färdigställda 1 341 2 418 Ej klar 2 400

26 lägenheter (ack t o m 2018) KF Ledtid bygglov (% färdiga inom tio veckor) 17% 74% 94% 100% Kommentar Utbildningsförvaltningen samarbetar med stadsbyggnadsförvaltningen, lokalförsörjningsenheten och Tornberget för att säkerställa att förskolor och skolor byggs i tillräcklig omfattning i förhållande till planerade bostäder. Vidare bistår utbildningsförvaltningen, genom controller från ekonomiavdelningen, stadsbyggnadsförvaltningen med analysunderlag så att förutsättningar skapas för en allsidig social elevsammansättning. 8 Nya bostäder i bra lägen Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågsstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv. Resultatindikatorer: Antal färdigställda lägenheter (ackumulerat till 2018) Ledtider för bygglov (% färdigställda inom 10 veckor) Informationsmått är nöjd regionindex (NRI), andel medborgare som rekommenderar kommunen och nöjd kundindex (NKI) enligt byggherrar. Titel 8.1 Samverka med stadsbyggnadsnämnden för att säkerställa att förskolor och skolor byggs i tillräcklig omfattning i förhållande till planerade bostäder 8.2 Bistå stadsbyggnadsförvaltningen med analysunderlag så att förutsättningar skapas för en allsidig social elevsammansättning Mål 9 med kommentar 9 Hög tillgänglighet

27 En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga. Människor med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra. Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för allas delaktighet. Kommunen har stort ansvar i att öka den fysiska tillgängligheten, både i egna verksamheter samt att genom plan- och byggprocessen säkerställa tillgängligheten vid byggnation. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Resultatindikator enligt Mål och budget är "Indikator Arbetsmarknad; maxvärde 100 (%)". Indikatorn kan inte redovisas eftersom kommunenkät (som görs av Myndigheten för delaktighet) har förändrats. Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI) avseende gång- och cykelvägar samt nöjd regionindex (NRI) avseende kommunikationer, samt nöjd medborgarindex (NMI) för gator och vägar. Det fjärde måttet fysisk tillgänglighet har upphört (hämtades från kommunenkäten). Titel 9.1 Säkerställa att alla barn/elever har god tillgänglighet till utbildning och till förskolans och skolans lokaler 9.2 Öka tillgängligheten genom ett normkritiskt perspektiv 9.3 Verka för att skolans lokaler görs tillgängliga för andra användningsområden utanför skoltid Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för en hög tillgänglighet. Tillgängligheten till utbildningsförvaltningens verksamheter förväntas öka genom större kunskaper om diskrimineringsgrunder och ett normkritiskt perspektiv, där normer och strukturer synliggörs. Utifrån analyser av Haninge skolenkät och skolornas enkäter har rektorerna fått i uppdrag att formulera insatser som möter elevernas behov av en god fysisk och psykosocial miljö. Inom grundskoleavdelningen har rektorerna fördjupat sina kunskaper kring trygghetsfrågor, HBTQ-frågor och diskrimineringsgrunderna i syfte att skapa större förståelse hos medarbetare och i förlängningen öka tillgängligheten. En workshop kring elevers inflytande, trygghet och studiero har genomförts och alla rektorer och biträdande rektorer har fortbildats i normkritiskt förhållningssätt. Inom förskoleavdelningen har en inventering påbörjats för att göra en nulägesanalys av kunskapsnivån inom verksamheten. Förskolan har fokuserat på

28 diskrimineringsgrunderna genom Plan mot kränkande behandling, även arbetet med gemensamt projekt i förskolan fokuserar förskolan på normkritiskt perspektiv och arbetar kontinuerligt med dessa frågor. Förskolornas fortbildning i ICDP har fördjupat kunskaperna kring ökat förståelse för förhållningssätt mot både barn och vuxna för att förebygga kränkande behandling. Arbetet med ICDP innebär att personal utvecklar god samspelsförmåga med barn vilket leder till kränkande behandling i minskad omfattning. Personalavdelningen har informerat central förvaltning om diskriminering och kränkande särbehandling. Vid detta tillfälle genomfördes även värdegrundsövningar. I befintligt lokalbestånd arbetar utbildningsförvaltningen med en översyn av andra verksamheters möjligheter att använda skolans lokaler. Förvaltningen bevakar även förutsättningarna för andra verksamheter att få tillgång till skolans lokaler, från projektering till färdigställda lokaler. Mål 10 med kommentar 10 Ordning och reda på ekonomin Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna. Resultatindikatorer Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag Budgetföljsamhet (avvikelse %) Andel digitala fakturor (av totala fakturor) Avtalstrohet (%) Informationsmått är skattesats, soliditet (%), finansiella nettotillgångar (som andel av verksamhetens kostnader, (%), kassalikviditet (%), resultat före extra ordinära poster (som andel av verksamhetens kostnader, (%) och genomsnittligt resultat 3 år (som andel av verksamhetens kostnader, (%) samt skattefinansieringsgrad av investeringar (%). Titel 10.1 Säkerställa att varje enhets ekonomi ska vara i balans 10.2 Genomföra effektiva inköp genom att följa avtal 10.3 Genom att arbeta med avtalsnöjdhet öka beställarkompetens och förutsättningar för bättre avtal

29 10.4 Säkerställa tillräckligt stöd till enheternas ekonomiarbete Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Årets resultat som andel av skatt och generella statsbidrag KF Avvikelse mot budget (budgetföljsamhet) KF Andel digitala fakturor 2.3% 2.8% 2.0% 0.8% 0.2% Ej klar 57.0% 59.0% 62.0% KF Avtalstrohet 84% 85% Februari 90% Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för ordning och reda på ekonomin. Utbildningsförvaltningen strävar efter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Enheternas budgetar följs upp varje månad. Prognoserna kommenteras av enheterna och avdelnings- och linjechefer går igenom varje enhets prognos med stöd av ekonomiavdelningen. Vid avvikelser tas åtgärdsplaner fram. För att förbättra arbetet har grund- och förskolenämndens handlingsplan för skolledarnas stöd kring ekonomi implementerats, dnr GFN 2015/280. Utbildningsförvaltningen samarbetar med Upphandling Södertörn vid upphandlingar och avtalsuppföljning för att kunna genomföra kostnadseffektiva och tillfredställande upphandlingar. Samarbetet omfattar även bevakning av löptiden för de avtal som berör förvaltningen. Större avtal som upphandling av skolskjuts har regelbundet följts upp vid möten med leverantören och avvikelser har diskuterats. De sanktionsmöjligheter som finns har nyttjats för att säkerställa att avtalad upphandling följs. Mål 11 med kommentar 11 Hög kvalitet i kommunens tjänster Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster. Resultatindikatorer:

30 Antalet tjänster som omfattas av lagen om valfrihetssystem (LOV) Andel av medborgarna som via telefon till kommunen får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel som får svar på e-post till kommunen inom två dagar (%) Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI). Titel 11.1 Arbeta för att förbättra bemötandet och upplevelsen av servicegrad gentemot vårdnadshavare 11.2 Digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att verksamheten effektiviseras Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Antal tjänster inom LOV KF Andel som får direkt svar på enkel fråga (telefon)(alla i kommunen) KF Andel som får svar på e- post inom två dagar (alla i kommunen) 5 6 6 8 59% 51% 60% 56% 90% 93% 95% 95% Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för hög kvalitet i kommunens tjänster. För att förbättra servicen till förskolornas och skolornas externa målgrupper har utbildningsförvaltningen lanserat nya skolwebbplatser under hösten. Det grundläggande syftet med de nya webbplatserna är att attrahera potentiella vårdnadshavare, elever och medarbetare samt tillgodose målgruppernas praktiska informationsbehov. Kanalerna är användbara och tillgängliga, och har utvecklats utifrån tillgänglighetsstandarden WCAG 2.0. De har verktyg för översättning och uppläsning av innehållet, och alla texter är skrivna med god och lättförståelig svenska. Webbplatserna ger de kommunala förskolorna och skolorna en starkare profilering eftersom designen utgår från kommunens profil, varumärke och

31 budskap. Informationsstrukturerna är dessutom generiska och logiska. En annan fördel är att kommunikationen kan effektiviseras och samordnas genom att viktig information, som nyheter och läsårsdata, enkelt kan delas till samtliga webbplatser och/eller till kommunens publika webbplats och intranät. Cirka 70 lokala redaktörer har utbildats i administrationsgränssnittet EpiServer och i hur man skriver för webben. Utbildningsförvaltningen har deltagit i framtagandet av kommunens nya intranät, HINT, som lanserades i januari 2018. Utbildningsförvaltningens webbsidor har byggts ut och nyheter kan efter lanseringen riktas särskilt till utbildningsförvaltningens personal. Alla som använder kommunens nätverk har intranätet som startsida. I syfte att utveckla förvaltningens arbete med klagomålshantering har ansvarsfördelningen mellan skoljurist, rektor, förskolechef och linjechef tydliggjorts. Klagomålshanteringen har digitaliserats genom systemet DF RESPONS för att underlätta för medborgarna att lämna klagomål samt för förvaltningen att följa upp ärenden. Mål 12 med kommentar 12 En attraktiv arbetsgivare Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter. Resultatindikatorer: Hållbart medarbetarindex (HME) Sjukfrånvaro (%) Frisknärvaro (%) Informationsmått är personalstruktur (antal anställda per anställningsform, kön, yrkeskategori; åldersfördelning och antal anställda samt antal årsarbetare), tidsanvändning (mer- och övertid) och personalomsättning (personalomsättning och avgångar på egen begäran samt pensionsavgångar) samt lönestatistik (lönespridning). Titel 12.1 Nämndens verksamheter ska arbeta för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö 12.2 Förtydliga förvaltningens arbetsgivarvarumärke 12.3 Genom kommungemensamt arbete förbättra lärares och skolledares arbetssituation

32 12.4 Genom ett nära samarbete med företagshälsovården minska sjukskrivningstalen Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Hållbart medarbetarengagemang (HME) (Alla i kommunen) KF Sjukfrånvaro (Alla i kommunen) KF Frisknärvaro 0-5 dagar (Alla i kommunen) 78.8 79.4 79.1 83.0 7.8% 7.5% 7.7% 5.0% 60.2% 60.2% 59.6% 61.5% Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 GFN Personalomsättning grundskollärare lärare GFN Personalomsättning förskollärare 22,2% 19,5% 14,6% 15,0 % 21,8% 18,1% Kommentar Utbildningsförvaltningen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare. Utbildningsförvaltningen strävar efter en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö genom att följa årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Förvaltningen arbetar aktivt för att sänka sjukfrånvaron. All sjukfrånvaro hanteras utifrån personalavdelningens modell kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Varje enhet har egna mål gällande sjukfrånvaron. Samtliga enheter arbetar med att utvärdera, följa upp och åtgärda eventuella brister i den psykosociala arbetsmiljön. Avdelnings- och linjechefer följer upp arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Personalavdelningen stödjer chefer i arbetet med att sänka sjukfrånvaron. Rektorsgruppen har under hösten fördjupat samarbetet

33 genom en workshop kring friskfaktorer. Goda exempel har utbytts och varje enhet har nu en handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron. I mars 2018 lanserades Haninge kommuns arbetsgivarvarumärke Tid för utveckling, Rum för idéer. Syftet med arbetsgivarvarumärket är att försörja verksamheten med kompetens genom att behålla och rekrytera nya medarbetare. Implementering av arbetsgivarvarumärket skett i hela organisationen, medarbetare och chefer. Haninge kommun har utifrån detta börjat kommunicera enhetligt som arbetsgivare. Fokus för arbetet har varit annonsering av tjänster och att skapa en bra upplevelse för sökande i rekryteringsprocessen. En rekryteringskampanj har genomförts för att skapa kännedom och intresse för kommunen som arbetsgivare. Under hösten lanserades nya skolwebbplatser och en av de viktigaste målgrupperna för de nya kanalerna är potentiella medarbetare. På skolans webbplatser annonseras lediga tjänster. Varje förskola och skola har också en egen sida på sin webbplats som heter Jobba hos oss där verksamheten kan lyfta sina styrkor som arbetsgivare. När arbetsgivarvarumärket sjösattes på våren lanserades också rekryteringsfilmer - en för lärare och en för förskollärare. Dessa har under hösten kompletterats med två nya filmer - en för fritidspedagoger och en för barnskötare. Under året har även ett nätverk för ambassadörer skapats. Ambassadörerna är representanter för olika yrkesgrupper i kommunen. Dessa ambassadörer får utbildning i hur de kan sätta Haninge kommun på kartan. Från utbildningsförvaltningen deltar två förskollärare och fem lärare i nätverket. HME, Hållbart medarbetarengagemang, är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för de tre delindexen motivation, ledarskap och styrning. Index För Haninge kommuns HME är för 2018 innebär en minskning med 0,3 enheter. Index för utbildningsförvaltningen uppgår för 2018 till 79,5 vilket innebär en marginell minskning med 0,2 enheter. För förskolan redovisas för 2018 ett värde på 80,7 vilket innebär en minskning med 1,5 enheter sedan föregående år (2017 82,2). Grundskolans värde 2018 uppgår till 77,9 vilket är en marginell minskning med 0,2 enheter sedan föregående år (2017 78,1) Utfallen kommer att analyseras och redovisas i D1 2019.

34 Personalomsättningen på grundskolan som inom förskolan visar nu på positiv trend. Orsaken skulle kunna vara att flera lärare sökte sig runt i kommunerna för att höja sina löner för att sedan återvända. Nu har löneökningarna mattats av hos alla kommuner. Lärarlönelyftet har även bidragit till att höja lönen för de som är lojala med Haninge kommun. Uppföljning av KF uppdrag Summering uppdrag Titel Status 2018 GFN 1: Utforma ett resursfördelningssystem som ger elever likvärdiga förutsättningar att nå kunskapsmålen för införande ht 2019 2018 GFN 2: Föreslå hur extra resurser kan fördelas till förskolor och skolor med särskilda utmaningar redan under läsåret 2018/2019, inom befintlig ram 2018 GFN 3: Öka lärartätheten i Haninges skolor 2018 GFN 4: Utreda hur alla barn ska kunna erbjudas heltid i förskolan med bibehållen kvalitet i verksamheten 2018 GFN 5: Pröva konceptet mobil förskola för att främja utepedagogik och möta behov av förskoleplatser 2017 KS 8: Utreda flytt av Söderbymalmsskolan till Riksäpplet (även GFN) 2017 GFN 2: Utvärdera pilot för fritidsverksamhet Svartbäcksskolan (10-12 åringar)

35 2017 GFN 3: Kultur på lika villkor för fler elever gm projekt Skapande skola (även KFN) 2017 GFN 4: Ta fram plan för kompetenshöjande insatser för personal inom utbildningsförvaltningen 2016 GFN: Arbeta fram IT-strategi som möjliggör en modern skola 2016 GFN: Ta fram skolstrukturplaner för de kommundelar som ännu inte har någon plan Fullmäktige har gett kommunstyrelsen och nämnderna uppdrag som ska genomföras och återrapporteras. Uppdragen har givits i Mål och budget 2018-2019 eller fortsätter från 2017 eller 2016 års Mål och budget. Rapportering uppdrag Titel 2018 GFN 1: Utforma ett resursfördelningssystem som ger elever likvärdiga förutsättningar att nå kunskapsmålen för införande ht 2019 2018 GFN 2: Föreslå hur extra resurser kan fördelas till förskolor och skolor med särskilda utmaningar redan under läsåret 2018/2019, inom befintlig ram 2018 GFN 3: Öka lärartätheten i Haninges skolor Kommentar Utredningsdirektiv- beslut Dnr GFN 2017/342. Avgränsningar enligt direktiv. Resursfördelningssystemet ska gälla enbart grundskolan. Kompletteras enligt beslutet i nämnden med att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram ett direktiv för ett resursfördelningssystem för förskolan som tydligare fördelar resurser utifrån barnens olika förutsättningar och behov. Ärendet kommer att tas upp i nämnden i september 2019. Genom överföring av driftmedel Dnr GFN 2018/115 disponeras under 2018 2 mnkr för ändamålet. Genomförande direktiv- beslut Dnr GFN 2017/339. Förvaltningen ska säkerställa att de resurser som tilldelas grundskolan i Mål- och budget 2018-2019 ska inrymma en ökning av lärartätheten. Förvaltningen

36 ska följa upp åtgärden och redovisa resultatet för läsåret 2018/2019 jämfört med 2016/2017. Inrapportering sker till SCB 15 oktober 2018 och redovisas i offentlig kommunstatistik våren 2019. 2018 GFN 4: Utreda hur alla barn ska kunna erbjudas heltid i förskolan med bibehållen kvalitet i verksamheten 2018 GFN 5: Pröva konceptet mobil förskola för att främja utepedagogik och möta behov av förskoleplatser 2017 KS 8: Utreda flytt av Söderbymalmsskolan till Riksäpplet (även GFN) 2017 GFN 2: Utvärdera pilot för fritidsverksamhet Svartbäcksskolan (10-12 åringar) Utredningsdirektiv - beslut Dnr GFN 2017/340 Utreda hur alla barn ska kunna erbjudas heltid i förskolan med bibehållen kvalitet i verksamheten. Utredningen framflyttad och presenterades för grundoch förskolenämnden i september 2018 och godkändes. Ett större antal åtgärder föreslås, där majoriteten är prissatta. Den totala kostnaden för dessa är 4 322tkr. Åtgärderna borde kunna vara fullt implementerade inom en tvåårsperiod. Buss levereras under vintern 2019. Kommunstyrelseförvaltningen har presenterat en rapport till kommunstyrelsen i december 2017. Då gav kommunstyrelsen i uppdrag att gå vidare och ta fram ett hyreskontrakt med hyresvärden om att hyra Riksäpplet. Detta pågår men är inte klart. Den politiska situationen efter valet har också inneburit att besked om inriktningen i hyreskontraktet har fördröjts. Planeringen är att ett ärende kommer till kommunstyrelsen i februari 2019. Dnr GFN 2017/84 Utredningsdirektiv uppdrag KF - utvärdering av pilotverksamheten med fritidsverksamhet för 10-12 åringar i Svartbäcksskolan. Från den 1 januari 2016 övergick ansvaret för den öppna verksamheten från kulturoch fritidsnämnden till grund- och förskolenämndens ansvarsområde. I samband med ansvarsövergången

37 fastställde grund- och förskolenämnden riktlinjer för öppen fritidsverksamhet. I en utredning från kultur- och fritidsförvaltningen (2014) konstateras att det inte finns någon aktuell behovsinventering av öppen fritidsverksamhet men att det i vissa kommundelar, såsom Vega och Söderby, saknas en fritidsgård eller parklek i närheten av skolan som erbjuder öppen fritidsverksamhet. Mot denna bakgrund beslutade grund- och förskolenämnden den 6 april 2016, dnr GFN 2015/236, att i egen regi starta en öppen fritidsverksamhet vid Svartbäcksskolan. Verksamheten öppnade vid terminsstart hösten 2016 och har drivits som en pilotverksamhet. Utvärderingen begränsas till elever som har sin skolgång på Svartbäcksskolan, elevernas vårdnadshavare och personal i den öppna fritidsverksamheten. Utvärderingen skulle enligt utredningsdirektivet behandlas i grundoch förskolenämnden den 21 juni 2017. Rapporten är färdigställd från förvaltningen men har inte behandlats i nämnden. Ärendet flyttades till nämndens möte i oktober 2017. Grund- och förskolenämnden beslutade i november 2018 att godkänna rapporten samt att pilotverksamheten öppen fritidsverksamhet på Svartbäcksskolan upphör per 2019-06-30. 2017 GFN 3: Kultur på lika villkor för fler elever gm projekt Skapande skola (även KFN) Beslut i grund- och förskolenämnden 2018-02-17. Dnr GFN 2017/6 Utredningen Kultur på lika villkor godkändes. Plan för kultur på lika villkor godkändes. Utbildningsförvaltningen ska arbeta efter planen för kultur på lika villkor från och med hösten 2018. Kultur- och

38 fritidsnämnden fattade motsvarande beslut 2018-02-14. 2017 GFN 4: Ta fram plan för kompetenshöjande insatser för personal inom utbildningsförvaltningen 2016 GFN: Arbeta fram IT-strategi som möjliggör en modern skola Planen beslutades i grund- och förskolenämnden 2018-04-25. Dnr 2017/16 Plan för kompetenshöjande insatser. Planen har utformats på ett sådant sätt att behovet av kompetenshöjande insatser kontinuerligt identifieras, samordnas och omsätts till insatser, helt efter utredningsdirektivets angivelser. Förvaltningsledningen ges en tydlig och aktiv roll i arbetet. Med anledning av planens uppbyggnad föreslås att förvaltningen börjar arbeta efter planen från och med augusti 2018. Beslut i grund- och förskolenämnden 2017-12-20. Dnr GFN 2017/148 Strategi för digitalisering. Rapporten Digital strategi, uppföljning Dnr GFN 2018/113 godkändes vid nämndens sammanträde 2018-11-21. Rapporten innehåller en modell, strategiska loopen och innefattar åtta moment. Moment 1. Verklighetsbeskrivning, Moment 2. Spaning, Moment 3. Innovation, Moment 4. Vägval, Moment 5. Vision och värden, Moment 6. Strategi, Moment 7. Organisering och Moment 8. Integrering. Tidplan. Utbildningsförvaltningen räknar med att moment 1-6 är klart i juni 2019. En viktig anledning till att inte gå för fort fram är dels att göra verksamheten delaktig i processen, dels att invänta de förslag på initiativ och aktiviteter SKL väntas lämna i mars 2019 på uppdrag av regeringen. Moment 7 och 8 påbörjas ht-2019 för att sedan pågå tills strategin fullt ut är integrerad i verksamheten. Eftersom den strategiska loopen är cyklisk kommer

39 utbildningsförvaltningen att återkomma till den regelbundet för att stämma av att rätt saker görs. Redan pågående projekt, och den digitala utveckling som ständigt sker i verksamheten, kommer som tidigare påpekats att fortsätta. 2016 GFN: Ta fram skolstrukturplaner för de kommundelar som ännu inte har någon plan Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för uppdraget. Arbetet med uppdraget kommer att avslutas för GFN:s räkning. I mål och budget 2019 finns ett nytt uppdrag som innebär att kommunstyrelsen övertar ansvar att ta fram skolstrukturplan för hela Haninge inklusive utbildning för högre åldrar. Uppdraget är avslutat. Ekonomisk uppföljning med prognos Sammanfattning Budgetramen för 2018 är baserad på eleversättning per individ enligt kommunfullmäktiges beslut om elevpeng samt anslag för tilläggsbelopp för grundsärskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel nyanlända, modersmålsundervisning och skärgårdsbidrag. Budgetram 2018, Grund- & förskolenämnden Beskrivning Period Belopp (tkr) Ny ram (tkr) Ram - höjande (x) Ursprunglig driftbudgetram 2018 enligt KF s M & B 2018-2019 2017-06 1 782 500 1 782 500 x Resultatöverföring av driftmedel från 2017 beslut i KF 2018-2018-05 17 376 1 799 876 05-07 86 Grund- och förskolenämndens (GFN) budgetram för 2018 uppgick ursprungligen till 1.782,5 mnkr men utökades i maj med resultatöverföring av driftmedel från 2017 (KF 2018-05-07 86). Därmed uppgår nämndens budget för 2018 till 1.799,9 mnkr, en nettoökning med 17,4 mnkr jämfört med nämndens ursprungliga budget. Nettoutfallet i december blev 165,6 mnkr och det ackumulerade nettoutfallet för helåret 2018 uppgår till 1.785,4 mnkr (99,2 procent av årsbudget) vilket motsvarar en positiv

40 budgetavvikelse på 14,5 mnkr (0,8 procent av årsbudget). I den ackumulerade budgetavvikelsen ingår även ett överskott i elevpengsystemet med 8,2 mnkr. Beskrivning Belopp (tkr) Resultat (tkr) Nettobudget 2018 1 799 876 Nettoutfall 2018-1 785 400 14 476 Avstämning elevpengssystemet -8 235 6 240 Underlag för resultatöverföring till 2019 6 240 Volymavvikelser inom elevpengsystemet ska vara kostnadsneutrala för grund- och förskolenämnden, vilket innebär att nämndens bokförda ekonomiska resultat för 2018 ska justeras ned med 8,2 mnkr. Utbildningsförvaltningen föreslår därför att 2018 års resultat på 6,2 mnkr exklusive överskottet i elevpengsystemet i sin helhet överförs till 2019 års budget samt att överskottet på 8,2 mnkr i elevpengsystemet återförs till kommunfullmäktige. Budgetansvar Månaden, netto Ackumulerat, netto Resultatöverföring från Återbetalt i år av Årets driftresultat Underlag för resultatöverföring Resultat som överstiger 1%, Utfall / Resultat Budget Avv. Utfall / Resultat Budget Avv. till nästa år omfördelas föreg. år tidigare års ack. till linjechef underskott 201812 201812 201801-201812 201801-201812 Benmämning 200 Pengsystem GFN -129 465-131 530 2 065-1 552 021-1 560 256 8 235 8 235 201 Central förvaltning och nämnd -17 718-7 325-10 393-82 055-87 543 5 487 12 397-714 5 487 7 825 209 Modersmålsverksamhet -1 063-1 284 221-12 625-15 314 2 689 2 689 2 689 210 Central stödavdelning (CSA) -11 702-11 409-293 -135 432-136 763 1 330 1 330 1 330 211 KTT 162 0 162 17 0 17 17 17 220 Förskolor kommunal regi -1 578-109 -1 470-6 151-0 -6 151 1 829 353-6 151-6 341 240 Grundskola år F-6 kommunal regi -1 891 206-2 097-210 -0-210 276 297-210 -1 129 322 260 Grundskola år F-9 kommunal regi -2 372-371 -2 001 3 078-0 3 078 2 874 64 3 078 1 849 1 100 20 Grund- och förskolenämnden -165 627-151 821-13 806-1 785 400-1 799 876 14 476 17 376 0 14 476 6 240 1 423 Under året har 0,7 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på -2,1 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2017 till 2018. Resultatenheternas sammanlagda överskott på 6,6 mnkr från 2017 har fullt ut kunna disponeras 2018 av berörda resultatenheter. De sammanlagda överskotten för resultatenheterna 2018 uppgår till totalt -4,7 mnkr och de sammanlagda underskotten uppgår till totalt -10,3 mnkr, dessa summor utgör också underlag för resultatöverföring till 2019. I årsbokslutet för 2018 uppgår de resultat som överstiger 1,0 procent av nettointäkterna till 1,4 mnkr fördelat på 0,0 mnkr inom förskolan och 1,4 mnkr inom grundskolan. De här överskotten överförs 2019 till överordnad linjechef att disponera efter beslut i kommunfullmäktige.

41 Resultaträkning Konto Utf Dec 2018 Bud Dec 2018 Avvikelse Dec 2018 Utfall Jan - Dec 2018 Bud Ack Jan - Dec 2018 Avvikelse Jan - Dec 2018 I ovanstående resultaträkning framgår utfallet per kostnadsslag för hela grund- och förskolenämnden, vilket inkluderar både interna och externa kostnader för köp och försäljning av barn- och elevplatser, dvs. en bruttokostnadsredovisad resultaträkning. Budget helår 2018 Utfall % av Budget Helår I10 - Taxor och avgifter 7 330 6 567 763 86 219 78 850 7 370 78 850 109,3% I20 - Försäljning av verksamhet 120 124 118 551 1 574 1 415 780 1 423 832-8 052 1 423 832 99,4% I30 - Bidragsintäkter 14 703 9 374 5 329 134 954 113 938 21 016 113 938 118,4% I40 - Anslag 490 284 207 2 385 3 210-825 3 210 74,3% I50 - Övriga Intäkter 1 095 1 006 89 19 482 11 882 7 600 11 882 164,0% Summa I - Intäkter 143 742 135 780 7 962 1 658 820 1 631 711 27 108 1 631 711 101,7% K10 - Lönekostnader -96 652-93 388-3 265-1 119 666-1 118 397-1 268-1 118 397 100,1% K20 - Övriga personalkostnader -4 128-838 -3 290-12 538-10 051-2 487-10 051 124,7% K30 - Lokalkostnader -19 453-18 835-617 -232 583-226 483-6 100-226 483 102,7% K40 - Kostnader för bidrag -360 360-205 -4 145 3 940-4 145 4,9% K50 - Köp av tjänster -179 153-165 743-13 410-1 987 264-1 971 814-15 451-1 971 814 100,8% K60 - Köp av varor -8 735-5 507-3 228-68 244-65 362-2 883-65 362 104,4% K70 - Övriga kostnader -906-2 492 1 586-19 578-30 051 10 473-30 051 65,1% K80 - Avskrivningar och ränta -339-439 100-4 120-5 284 1 164-5 284 78,0% K81 - Finansiella kostnader -3-0 -3-21 -1-20 -1 2129,4% Summa K - Kostnader -309 369-287 601-21 767-3 444 220-3 431 588-12 632-3 431 588 100,4% Summa RR -165 627-151 821-13 806-1 785 400-1 799 876 14 476-1 799 876 99,2% Nämndens centrala budgetuppföljning exklusive resultatenheter Nettoutfall per verksamhet, central förvaltning Verksamhet Månaden Månaden Ackumulerat Budget avvikelse Budget utfall budget Avvikelse utfall perioden perioden utfall/budget Central förvaltning & nämnd 201812 201812 201801-2018 2018 201812 Central förvaltning och nämnd Grund- och förskolenämnd 35 55 19 352 655 303 655 Gemensam verksamhet 12 556 7 448-5 108 77 347 88 005 10 658 88 005 Delsumma 12 591 7 503-5 089 77 699 88 660 10 961 88 660 Centrala verksamhetskostnader Förskola 48 803 50 072 1 269 572 517 591 539 19 021 591 539 Förskoleklass 5 946 6 100 154 71 466 72 644 1 177 72 644 Fritidshem 12 688 12 331-357 143 535 147 971 4 435 147 971 Grundskola 68 217 64 133-4 084 781 483 762 300-19 183 762 300 Delsumma 135 654 132 636-3 018 1 569 002 1 574 453 5 451 1 574 453 Summa 148 246 140 139-8 107 1 646 702 1 663 113 16 412 1 663 113 Andel av årsbudget 8,9% 8,4% 99,0% 100,0% 1,0% Tabellen visar utfall, budget och budgetavvikelse per verksamhet för den anslagsfinansierade förvaltningscentrala budgeten och elevpengsystemet men exklusive Central stödavdelning, CSA och resultatenheter. Det ackumulerade nettoutfallet för central förvaltning är 1,0 procent lägre än årsbudget och motsvarar ett överskott på 16,4 mnkr inklusive det ackumulerade underskottet i elevpengsystemet med 8,2 mnkr.

42 Nettoutfall per verksamhet, central stödavdelning Verksamhet Månaden Månaden Ackumulerat Budget avvikelse Budget utfall budget Avvikelse utfall perioden perioden utfall/budget Central stödavdelning 201812 201812 201801-2018 2018 201812 Central förvaltning och nämnd Grund- och förskolenämnd Gemensam verksamhet 1 503 1 134-369 14 108 13 531-577 13 531 Delsumma 1 503 1 134-369 14 108 13 531-577 13 531 Centrala verksamhetskostnader Förskola 1 538 1 653 115 19 413 19 834 421 19 834 Förskoleklass 319 274-45 3 442 3 285-157 3 285 Fritidshem 463 520 57 5 260 6 240 980 6 240 Grundskola 7 878 7 828-50 93 209 93 874 664 93 874 Delsumma 10 198 10 274 76 121 324 123 232 1 908 123 232 Summa 11 702 11 409-293 135 432 136 763 1 330 136 763 Andel av årsbudget 8,6% 8,3% 99,0% 100,0% 1,0% Det ackumulerade nettoutfallet för verksamhetsområdena inom central stödavdelning (CSA) är 1,0 procent lägre än årsbudget vilket motsvarar ett överskott på 1,3 mnkr. Summering central förvaltning & central stödavdelning Verksamhet Månaden Månaden Ackumulerat Budget avvikelse Budget utfall budget Avvikelse utfall perioden perioden utfall/budget Central förvaltning, nämnd & 201812 201812 201801-2018 Central stödavdelning 201812 2018 Central förvaltning & nämnd 148 246 140 139-8 107 1 646 702 1 663 113 16 412 1 663 113 Central stödavdelning 11 702 11 409-293 135 432 136 763 1 330 136 763 Summa 159 948 151 548-8 400 1 782 134 1 799 876 17 742 1 799 876 Andel av årsbudget 8,9% 8,4% 99,0% 100,0% 1,0% Nettoutfallet för den förvaltningscentrala anslagsfinansierade budgeten inklusive ersättningar inom ramen för elevpengsystemet uppgår till 1.782,1 mnkr för helåret 2018 vilket är 1,0 procent lägre än årsbudget och motsvarar ett överskott på 17,7 mnkr inklusive ett överskott i elevpengsystemet på 8,2 mnkr. Central förvaltning inklusive nämnd, modersmål & central stödavdelning (anslagsfinansierad) Budgetansvar Månaden, netto Ackumulerat, netto Resultatöverföring från föreg. år Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Årets driftresultat Underlag för resultatöverföring till nästa år Den anslagsfinansierade förvaltningscentrala budgeten exklusive elevpengsystemet redovisar en negativ budgetavvikelse på -10,3 mnkr i december men en positiv budgetavvikelse på 9,5 mnkr för helåret 2018. Underlaget för resultatöverföring till 2019 uppgår sammanlagt till 11,9 mnkr för den anslagsfinansierade budgetramen och utbildningsförvaltningen föreslår att det här överskottet överförs i sin helhet till 2019 för förvaltningschef att disponera. Varav resultat som överstiger 1%, Utfall / Resultat Budget Avv. Utfall / Resultat Budget Avv. omfördelas till linjechef 201812 201812 201801-201812 201801-201812 Benmämning 2000 Förvaltningschef UBF/GFN -5 960-2 271-3 688-25 705-28 213 2 507 9 693-714 2 507 3 423 2010 Grund- och förskolenämnd -35-55 19-361 -655 294 294 294 2040 Kvalitetschef -2 712-1 056-1 657-11 212-12 632 1 420 1 420 1 420 2050 Kanslichef -7 075-2 829-4 246-34 221-33 871-350 -350-350 2200 Central förskolechef -1 143-679 -464-7 712-8 223 511 891 511 511 2400 Grundskolechef F-9-794 -436-357 -2 843-3 949 1 106 1 813 1 106 2 528 201 Central förvaltning och nämnd -17 718-7 325-10 393-82 055-87 543 5 487 12 397-714 5 487 7 825 209 Modersmålsverksamhet -1 063-1 284 221-12 625-15 314 2 689 2 689 2 689 210 Central stödavdelning (CSA) -11 702-11 409-293 -135 432-136 763 1 330 1 330 1 330 211 KTT 162 0 162 17 0 17 17 17 20 Grund- och förskolenämnden -30 321-20 017-10 303-230 096-239 620 9 524 12 397-714 9 524 11 860 1 706

43 Årsbokslut resultatenheter per verksamhetsområde Förskola inklusive pedagogisk omsorg (intäktsfinansierad) Budgetansvar Benmämning Utfall / Resultat Budget Avv. Utfall / Resultat 201812 201812 201801-201812 2223 Vendelsömalms förskoleenhet -57-20 -37-556 0-556 -110 110-556 -556 2270 Vendelsö/Söderby förskoleenhet 118 74 44-513 0-513 445-513 -513 2290 Haga/Gudö förskoleenhet 97 57 40-1 371 0-1 371-124 87-1 371-1 408 2300 Pedagogisk omsorg -27 1-28 -83 0-83 46-83 -83 2370 Brandbergens förskoleenhet 381-47 428-608 0-608 488-608 -608 2480 Södra handens förskoleenhet -592 8-600 -585 0-585 433-585 -585 2500 Centrala handens förskoleenhet 25 141-115 -967 0-967 -26 13-967 -980 2570 Dalarö & Skärgårdens förskoleenhet -141-90 -51-194 0-194 146-194 -194 2582 Vega förskoleenhet -608-124 -484-537 0-537 281-537 -537 2590 Södra Jordbro förskoleenhet -388-43 -345 140 0 141 302 140 140 2690 Norra Jordbro förskoleenhet -179 14-194 -22 0-22 -167 84-22 -105 2790 Västerhaninge Norra förskoleenhet -239-23 -216-503 0-503 232-503 -503 2820 Tungelsta Västerhaninge förskoleenhet 32-56 88-354 0-354 -117 59-354 -412 220 Förskolor kommunal regi -1 578-109 -1 470-6 151 0-6 151 1 829 353-6 151-6 341 Resultatenheterna inom förskolan redovisar i december ett samlat underskott på -1,6 mnkr och ett negativt resultat på -6,2 mnkr för helåret 2018, vilket är -10,5 mnkr sämre jämfört med föregående års resultat. Under 2018 har 0,4 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på -1,0 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2017 till 2018. Överskottet på 2,7 mnkr för de förskoleenheter med överskott från 2017 har fullt ut kunna disponeras 2018 av berörda resultatenheter. Samtliga förskoleenheter förutom en redovisar ett negativt resultat under 2018. De sammanlagda överskotten för resultatenheterna 2018 uppgår till totalt 0,1 mnkr och de sammanlagda underskotten uppgår till totalt -6,3 mnkr, dessa summor utgör underlag för resultatöverföring till 2019. Grundskola år F-6 (intäktsfinansierad) Budgetansvar Benmämning Månaden, netto Månaden, netto Utfall / Resultat Budget Avv. Utfall / Resultat 201812 201812 201801-201812 Ackumulerat, netto Budget 201801-201812 Ackumulerat, netto Budget 201801-201812 Avv. Avv. Resultatöverföring från föreg. år Resultatöverföring från föreg. år Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Årets driftresultat Årets driftresultat Underlag för resultatöverföring till nästa år Underlag för resultatöverföring till nästa år Resultat som överstiger 1%, omfördelas till linjechef Resultat som överstiger 1%, omfördelas till linjechef 2340 Svartbäcksskolan F-6 229 100 129 1 001-0 1 001 369 1 001 684 204 2510 Båtsmanskolan F-6-276 6-281 -1 685-0 -1 685-118 39-1 685-1 764 2530 Vikingaskolan F-6 411-138 549-380 -0-380 -453 151-380 -682 2540 Runstensskolan F-6 265 28 237 174 0 174 2 174 174 2560 Måsöskolan -1 347 104-1 451 436 0 436 377 436 436 2650 Höglundaskolan -1 156 84-1 240 617-0 617 87 617 499 118 2670 Kvarnbäcksskolan F-6-291 49-340 -124 0-124 -322 107-124 -339 2840 Ribbybergsskolan F-6-21 -24 2-326 -0-326 153-326 -213 2850 Åbyskolan F-6 295-2 298 78 0 78 181 78 78 240 Grundskola år F-6 kommunal regi -1 891 206-2 097-210 -0-210 276 297-210 -1 129 322 Resultatenheterna inom grundskolans årskurs F-6 redovisar i december ett underskott på - 1,9 mnkr och ett negativt resultat på -0,2 mnkr för helåret 2018, vilket är -1,1 mnkr sämre jämfört med föregående års resultat. Under 2018 har 0,3 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på -0,9 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2017 till 2018. Överskottet på 1,2 mnkr för de grundskoleenheter inom årskurs F-6 med överskott från 2017 har fullt ut kunna disponeras 2018 av berörda resultatenheter.

44 De sammanlagda överskotten för resultatenheterna 2018 uppgår till totalt 2,3 mnkr och de sammanlagda underskotten uppgår till totalt -2,5 mnkr, dessa summor utgör underlag för resultatöverföring till 2019. Grundskola år F-9/7-9 (intäktsfinansierad) Budgetansvar Benmämning Utfall / Resultat Budget Avv. Utfall / Resultat 201812 201812 201801-201812 2310 Lyckeby-/Hagaskolan F-9-470 -107-363 155-0 155 711 155 155 2332 Vendelsömalmsskolan F-9 145-4 149-440 0-440 -192 64-440 -568 2350 Brandbergsskolan F-9-1 948 72-2 020 1 529-0 1 529 564 1 529 613 916 2520 Söderbymalmsskolan 7-9 385-15 399 374-0 374 280 374 374 2554 Dalarö & Skärgårdens rektorsområde F-9 102 21 81-291 0-291 55-291 -291 2810 Tungelsta skola F-9-337 -187-150 952 0 952 794 952 822 129 2830 Ribbyskolan 7-9 -250-152 -98 799 0 799 662 799 744 55 260 Grundskola år F-9 kommunal regi -2 372-371 -2 001 3 078-0 3 078 2 874 64 3 078 1 849 1 100 Resultatenheterna inom grundskolans årskurs F-9/7-9 redovisar i december ett underskott på -2,4 mnkr och ett positivt resultat med 3,1 mnkr för helåret 2018, vilket är 1,6 mnkr lägre jämfört med resultatet för helåret 2017. Under 2018 har 0,1 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på -0,1 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2017 till 2018. Överskottet på 3,1 mnkr för de grundskoleenheter inom årskurs F-9/7-9 med överskott från 2017 har fullt ut kunna disponeras 2018 av berörda resultatenheter. De sammanlagda överskotten för resultatenheterna 2018 uppgår till totalt 3,8 mnkr och de sammanlagda underskotten uppgår till totalt -0,7 mnkr, dessa summor utgör underlag för resultatöverföring till 2019. Resultatenheter med underskott I nedanstående tabell redovisas de resultatenheter som redovisat ett negativt resultat i årsbokslutet 2018 och som utgör underlag för överföring till nästa budgetår. Budgetansvar Benmämning Månaden, netto Månaden, netto Ackumulerat, netto Utfall / Resultat Utfall / Resultat 201812 201801-201812 Ackumulerat, netto För samtliga resultatenheter med ackumulerade underskott i årsbokslutet 2018 gäller återbetalning av underskottet inom tre år enligt gällande regelverk för hantering av över- och underskott. Budget 201801-201812 Resultatöverföring från föreg. år Avv. Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Resultatöverföring från föreg. år Årets driftresultat Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Underlag för resultatöverföring till nästa år 2223 Vendelsömalms förskoleenhet -57-556 -110 110-556 -556 2270 Vendelsö/Söderby förskoleenhet 118-513 445-513 -513 2290 Haga/Gudö förskoleenhet 97-1 371-124 87-1 371-1 408 2300 Pedagogisk omsorg -27-83 46-83 -83 2370 Brandbergens förskoleenhet 381-608 488-608 -608 2480 Södra handens förskoleenhet -592-585 433-585 -585 2500 Centrala handens förskoleenhet 25-967 -26 13-967 -980 2570 Dalarö & Skärgårdens förskoleenhet -141-194 146-194 -194 2582 Vega förskoleenhet -608-537 281-537 -537 2690 Norra Jordbro förskoleenhet -179-22 -167 84-22 -105 2790 Västerhaninge Norra förskoleenhet -239-503 232-503 -503 2820 Tungelsta Västerhaninge förskoleenhet 32-354 -117 59-354 -412 2510 Båtsmanskolan F-6-276 -1 685-118 39-1 685-1 764 2530 Vikingaskolan F-6 411-380 -453 151-382 -682 2670 Kvarnbäcksskolan F-6-291 -124-322 107-124 -339 2840 Ribbybergsskolan F-6-21 -326 153-326 -213 2332 Vendelsömalmsskolan F-9 145-440 -192 64-440 -568 2554 Dalarö & Skärgårdens rektorsområde F-9 102-291 55-291 -291 S:a inkl. eleversättningskompensation -1 119-9 536 650 714-9 538-10 339 Årets driftresultat Underlag för resultatöverföring till nästa år Resultat som överstiger 1%, omfördelas till linjechef

45 Avskrivning av ackumulerat underskott Utbildningsförvaltningen föreslår i samband med årsbokslutet 2018 avskrivning av underskottet t för ansvar 2300 - Pedagogisk omsorg som uppstod 2018 till en sammanlagd kostnad på 83,0 tkr och som finansieras genom att del av det förvaltningscentrala överskottet på 11,9 mnkr tas i anspråk. Under 2018 startades nattomsorg upp i egen kommunal regi. Den här verksamheten bedrivs på förskolan Aspen i centrala Handen på avdelning Nattugglan. Antalet placerade barn har under året inte varit tillräckliga för att uppnå en ekonomi i balans för den här verksamheten utan den har genererat ett underskott med -0,8 mnkr. Därför föreslår utbildningsförvaltningen att 2018 års underskott och som avser nattomsorgen skrivs av i sin helhet för ansvar 2500 - Centrala handens förskoleenhet och finansieras genom att del av det förvaltningscentrala överskottet på 11,9 mnkr tas i anspråk. Båtsmansskolan redovisar ett underskott för 2018 med -1,8 mnkr vilket är 0,6 mnkr sämre än de -1,1 mnkr som var årsprognosen i den ekonomiska plan för Båtsmansskolan som redovisades för grund- och förskolenämnden i maj 2018. Den negativa förändringen beror på att Båtsmansskolan fick färre elever till läsåret 18/19 än vad som prognostiserades vilket motsvarande en faktisk intäktsminskning med ca 0,1 mnkr/månad under hösten 2018 jämfört med plan. Utifrån dessa reviderade förutsättningar gör utbildningsförvaltningen bedömningen att Båtsmansskolan i princip följt den ekonomiska planen (-1,1 0,6). Utbildningsförvaltningen föreslår därför avskrivning av Båtsmansskolans underskott med - 1,8 mnkr i sin helhet i samband med årsbokslutet 2018 och finansieras genom att del av det förvaltningscentrala överskottet på 11,9 mnkr tas i anspråk. Utbildningsförvaltnings föreslår avskrivning av underskott med totalt 2,7 mnkr i samband med årsbokslutet 2018 enligt nedanstående sammanställning. Budgetansvar Månaden, Ackumulerat, netto netto Utfall / Resultat Utfall / Resultat Resultatöverföring från föreg. år Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Årets driftresultat Underlag för resultatöverföring till nästa år Benmämning 201812 201801-201812 2300 Pedagogisk omsorg -27-83 46-83 -83 Nattugglan -51-810 -810-810 2510 Båtsmanskolan F-6-276 -1 685-118 39-1 685-1 764 S:a inkl. eleversättningskompensation -354-2 577-72 39-2 577-2 656 Underlag för resultatöverföring från 2018 till 2019 Budgetansvar Resultatöverföring från föreg. år Förändr. tidigare års resultat (överfört från fg. År) UB resultatöver föring fg. År Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Årets driftresultat Underlag för resultatöverföring till nästa år Resultat som ej överförs till nästa år alt. Omfördelas mellan ansvar Benmämning 200 Pengsystem GFN 8 235 0 8 235 2000 Förvaltningschef UBF/GFN 9 693-8 064 1 629-714 2 507 10 437 2010 Grund- och förskolenämnd 294 0 294 2040 Kvalitetschef 1 420 0 1 420 2050 Kanslichef -350 0-350 2200 Central förskolechef 891-891 511 0 511 2400 Grundskolechef F-9 1 813-1 813 1 106 1 423 1 106 201 Central förvaltning och nämnd 12 397-10 768 1 629-714 5 487 11 860 2 979 209 Modersmålsverksamhet 2 689 0 2 689 210 Central stödavdelning (CSA) 1 330 0 1 330 211 KTT 17 0 17 220 Förskolor kommunal regi 1 829-2 373-544 353-6 151-6 341 240 Grundskola år F-6 kommunal regi 276-1 169-893 297-210 -1 129 322 260 Grundskola år F-9 kommunal regi 2 874-3 066-192 64 3 078 1 849 1 100 20 Grund- och förskolenämnden 17 376-17 376 0 0 14 476 6 240

46 I ovanstående tabell redovisas övergripande: - Ingående saldo för resultatöverföring från föregående år - Uttag i innevarande år av tidigare års överskott - Återbetalning i år av tidigare års underskott - Årets driftresultat exklusive resultatöverföring - Utbildningsförvaltningens förslag till fördelning av årets utgående resultat för resultatöverföring till nästa år Specifikation av nettoutfall på ansvars/resultatenhetsnivå framgår under respektive verksamhetsrubrik i årsbokslutet. Utbildningsförvaltningen föreslår att 2018 års underlag för resultatöverföring på 6,2 mnkr exklusive underskottet i elevpengsystemet i sin helhet överförs till 2019 års budget enligt specifikation i nedanstående tabell. Beskrivning Resultatöverförinöverföring Resultat- 2019 (tkr) till 2020 förslag (tkr) GFN Ack. Summa (tkr) Finansiering av resultatenheternas överskott från 2018 4 718 Förskola verksamhetsutveckling (överskott >1 %) 0 4 718 Grundskola verksamhetsutveckling (överskott >1 %) 1 423 6 140 Ansvar 2300 - Pedagogisk omsorg, avskrivning av 2018 års 83 6 223 underskott att överföra till 2019 Ansvar 2510 - Båtsmanskolan F-6, avskrivning av 2018 års 1 764 7 987 underskott att överföra till 2019 Ansvar 2500 - Centrala handens förskoleenhet "nattomsorg" 810 8 797 avd. "Nattugglan", avskrivning av 2018 års underskott att överföra till 2019 Delvis återställa "nollad" förvaltningsreserv (upp till 5,0 mnkr) 3 063 11 860 efter tidigare beslut (KF 2018-11-26 Dnr KS 2018/2) om att GFN s ursprungliga förvaltningsreserv på 5,0 mnkr för 2019 tas i anspråk för att lyftas in i elevpengssystemet. Resultatenheter med underskott från 2018 att överföra till 2019-5 620 6 240 Delsumma 1: 6 240 0 6 240 Summa resultatöverföring från 2018-6 240 0 Fonderat överskott från 2017 att disponera 2019 (KF 2018-05-07-8 133-8 133 86, Dnr KS 2018/104) Beslut (KF 2018-11-26 Dnr KS 2018/2) om att GFN s fonderade 8 133 0 överskott i resultatfond från 2017 (KF 2018-05-07 86, Dnr KS 2018/104) tas i anspråk och lyfts in i elevpengssystemet 2019. Delsumma 2: 0 0 0 Del av 2018 års resultat att fondera till 2020 Summa resultatöverföring som återstår att fördela: 0 0 0 Investeringsbudget, grund- och förskolenämnden I kommunfullmäktiges Mål och budget för 2018 har grund- och förskolenämnden tilldelats 27,8 mnkr investeringsbudget för inventarier och utrustning till objektsspecifika investeringsprojekt samt 6,0 mnkr i ej fördelade investeringsmedel för tillkommande verksamhetsanpassningar under året. Kommunstyrelsen beslutade 2018-04-23 ( 97) att utöka

47 grund- och förskolenämndens investeringsram med 2,0 mnkr för åtgärder för ökad trygghet i och utanför skolan. Totalt har nämnden tilldelats 35,8 mnkr i investeringsmedel för 2018. Grund- och förskolenämnden hemställde även i årsbokslutet 2017 till kommunfullmäktige om att tilldelade men oförbrukade investeringsmedel på 15,9 mnkr i sin helhet överförs till 2018 års investeringsbudget vilket kommunfullmäktige har godkänt och fattade beslut om i maj. Därmed disponerar grund- och förskolenämnden totalt 59,5 mnkr i ackumulerad investeringsbudget under 2018. Det totala nettoutfallet innevarande år för pågående investeringsprojekt uppgår till 6,8 mnkr vilket motsvarar 13,2 procent av disponibel investeringsbudget under 2018. Det ackumulerade utfallet uppgår till totalt 19,3 mnkr. Totalt återstår 40,3 mnkr i tilldelade men ej förbrukade investeringsmedel för grund- och förskolenämnden att äska om att föra över till 2019 års investeringsbudget, fördelat på 35,4 mnkr i objektsspecifika investeringsprojekt och 4,8 mnkr i ej objektsbestämda investeringsprojekt.

48 I nedanstående tabell redovisas nämndens investeringsredovisning i årsbokslutet 2018. Projektnummer Beskrivning Status Överfört från 2017 Tilldelad budget 2018 Disponibel budgetram 2018 Ack. Projekt - budget Ack. utfall Varav t o m 2018- utfall 2018 12 Att överföra till 2019 objekts - specifikt Att överföra till 2019 ej objekts - bestämt Investeringsbudget GFN - "Tillkommande verksamhetsanpassningar 26151 Ornö Skola, inventarier/utrustning Pågår -64 tkr -64 tkr 71 tkr 71 tkr -69 tkr 26181 Nedkylningsskåp Muskö Avslutat -52 tkr -52 tkr 221 tkr 221 tkr 169 tkr 26195 Tungelsta skola klassrumsmöbler Avslutat -53 tkr -53 tkr -99 tkr 26200 Verksamhetsanpassningar paviljong Måsöskolan Pågår 375 tkr 375 tkr 375 tkr 12 tkr 252 tkr 363 tkr 26201 Inköp av inventarier paviljong Måsöskolan Pågår 300 tkr 300 tkr 300 tkr 55 tkr 173 tkr 245 tkr 26203 Söderbymalmsskolan inventarier Avslutat -94 tkr 261 tkr 352 tkr 352 tkr 258 tkr 26204 Aspen Nattverksamhet Pågår 50 tkr 59 tkr 59 tkr 59 tkr 26205 Skärgårdsskolorna inventarier Avslutat 800 tkr 800 tkr 744 tkr 744 tkr 26208 Ribbybergsskolan inventarier Avslutat 120 tkr 130 tkr 130 tkr 130 tkr 26217 Kvarnbäcksskolan klassrumsmöbler åk F-6 Avslutat 250 tkr 250 tkr 217 tkr 217 tkr 26218 Tungelsta skola klassrumsmöbler & inredning Avslutat 266 tkr 280 tkr 280 tkr 280 tkr 26219 Äskande Ribbybergsskolan (inventarier åk 4) Avslutat 200 tkr 200 tkr 194 tkr 194 tkr 26222 Nyckelsystem Tungelsta skola Avslutat 200 tkr 259 tkr 259 tkr 259 tkr 29999 Övriga investeringsprojekt - ej fördelade invest.medel Löpande 1 502 tkr 6 000 tkr 5 261 tkr 4 617 tkr 156 tkr 4 848 tkr Ingående saldo 2018 29999 Övriga investeringsprojekt - ej fördelade invest.medel fördelat under 2018 Löpande Delsumma investeringsbudget GFN - 1 915 kr 6 000 tkr 7 915 tkr 7 915 tkr 2 594 tkr 2 723 tkr 608 tkr 4 848 tkr "Tillkommande verksamhetsanpassningar Investeringsbudget GFN - Lokalinvesteringar i Tornbergsägda lokaler som är hyreshöjande Delsumma investeringsbudget GFN - beslutad av KF, objektspecifika Investeringsbudget GFN - beslutad av KF, objektspecifika 26142 Måsöskolan, inventarier/utrustning Pågår 2 944 tkr 2 944 tkr 3 443 tkr 1 167 tkr -289 tkr 2 277 tkr 26160 Tungelsta skola, inventarier/utrustning Pågår 1 214 tkr 1 214 tkr 1 267 tkr 243 tkr -81 tkr 1 025 tkr 26161 Ribbyskolan år F-6, inventarier/utrustning Pågår 850 tkr 5 800 tkr 6 650 tkr 8 800 tkr 1 631 tkr -853 tkr 7 169 tkr 26162 Åby Entré förskola, inventarier/utrustning Pågår 1 005 tkr 1 005 tkr 2 000 tkr 1 126 tkr -82 tkr 874 tkr 26163 Jordbro, utökning av förskolekapacitet, inv. & utr. Ej påbörjat 1 000 tkr 1 000 tkr 1 000 tkr 1 000 tkr 26164 Skoglindens förskola/ribby - Ny förskola, Pågår 1 316 tkr 1 316 tkr 2 000 tkr 1 530 tkr 847 tkr 470 tkr inventarier/utrustning 26174 Sovaltaner förskolor Pågår 1 958 tkr 2 000 tkr 3 958 tkr 4 000 tkr 102 tkr 59 tkr 3 898 tkr 26177 Vendelsömalmsskolan, inventarier/utrustning Pågår 2 662 tkr 2 662 tkr 3 000 tkr 1 659 tkr 1 329 tkr 1 341 tkr 26180 Vargbergets förskola i Åby, inventarier/utrustning Pågår 2 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr 1 215 tkr 1 215 tkr 785 tkr 26184 Förskolan Duvan inventarier och utrustning Avslutat 137 tkr 137 tkr 1 500 tkr 1 364 tkr -312 tkr 26186 Inventarier och utrustning nya avdelningar förskolan Pågår 125 tkr 125 tkr 500 tkr 319 tkr -56 tkr 181 tkr Alprosen i Vega 26189 Renovering Haga 1 och Haga 2, inventarier/utrustning Pågår 18 tkr 3 000 tkr 3 018 tkr 3 018 tkr 159 tkr 17 tkr 2 859 tkr 26193 Mobil förskola Ej påbörjat 3 500 tkr 3 500 tkr 3 500 tkr 3 500 tkr 26211 Ribbybergsskolans kök, inv Ej påbörjat 1 000 tkr 1 000 tkr 1 000 tkr 1 000 tkr 26212 Inventarier förskolan Tallen Ej påbörjat 2 700 tkr 2 700 tkr 2 700 tkr 70 tkr 70 tkr 2 630 tkr 26213 Pirens tillagningskök, inv/utr Ej påbörjat 100 tkr 100 tkr 100 tkr 51 tkr 51 tkr 49 tkr 26216 Evakuering Tallen Ej påbörjat 1 000 tkr 1 000 tkr 1 000 tkr 2 tkr 2 tkr 998 tkr 26220 Ökad trygghet i och utanför skolan Ej påbörjat 2 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr 1 188 tkr 1 188 tkr 812 tkr 26915 Vikingaskolan, inventarier/utrustning Pågår -1 302 tkr 8 800 tkr 7 498 tkr 8 800 tkr 4 858 tkr 1 021 tkr 3 942 tkr Delsumma Investeringsbudget GFN - beslutad av 14 027 tkr 29 800 tkr 43 827 tkr 51 629 tkr 16 684 tkr 4 126 tkr 34 809 tkr KF, objektspecifika Summa investeringsbudget GFN 15 941 tkr 35 800 tkr 51 741 tkr 59 543 tkr 19 278 tkr 6 849 tkr 35 417 tkr 4 848 tkr

49 26142 Måsöskolan permanent Budgetram : 3.443 tkr Tidsplan : 2015-2017 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringskostnader i samband med ombyggnationen och utökningen av kapaciteten på Måsöskolan inklusive inventarier och utrustning. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26151 Ornö skola, inventarier & utrustning i samband med ombyggnation Budgetram : - tkr Tidsplan : 2017-2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Den här investeringsbudgeten i samband med ombyggnationen av Ornö skola är avsedd för inventarier- och utrustning. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget. 26160 Utökning årskurs F-6 i Tungelsta, inventarier & utrustning Budgetram : 1.267 tkr Tidsplan : 2016-2020 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringskostnader i samband den planerade utökningen av kapaciteten på Tungelsta skola inklusive inventarier och utrustning i samband med att skolans kök byggs om under 2017. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden.

50 26161 Ribbyskolan, inv./utr. I samband med utökning inom F-6 Budgetram : 3.000 tkr Tidsplan : 2016-2020 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringsbudgeten för denna utökning är avsedd för inventarier- och utrustning till den nya organisationen och som beräknas att börja tas i drift till läsåret 17/18 med årskurs F-2 och därefter en successiv utökning med en årskurs per år till årskurs 6. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26162 Förskola Åby entré, inventarier & utrustning Budgetram : 2.000 tkr Tidsplan Initierad av : 2018-2019 (prel.) : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser investeringsbudget för inventarier och utrustning för den nya förskolan i Åby. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget. 26163 Jordbro, inv./utr. I samband med utökning av förskolekapacitet Budgetram : 1.000 tkr Tidsplan Initierad av : 2018-2020 (prel.) : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringsbudgeten för denna utökning av tre förskoleavdelningar är avsedd för inventarier- och utrustning och som beräknas tas i drift 2019-2020. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. Det här investeringsprojektet är tillsvidare vilande. 26164 Skogslindens förskola, inventarier & utrustning Budgetram : 2.000 tkr

51 Tidsplan : 2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringsbudgeten för denna volymökning är avsedd för inventarier- och utrustning och som beräknas att tas i drift 2018 Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. 26174 Sovaltaner förskolor Budgetram : 2.000 tkr Tidsplan : Löpande 2016-2021 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Hyreshöjande Kapitalkostnaderna för den här investeringen kan komma att betalas initialt av grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget utan är hyreshöjande. Den här investeringen är hyreshöjande. Arbetet med införandet av sovaltaner beräknas att pågå fram till och med 2021. 26177 Inventarier/Utrustning, upprustning Vendelsömalmsskolan Budgetram : 3.000 tkr Tidsplan Initierad av : 2016-2019 (prel.) : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Den här investeringsbudgeten i samband med ombyggnationen av Vendelsömalmsskolan är avsedd för inventarier- och utrustning. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-9. 26180 Förskolan Vargberget i Ribby, invent./utrustn. Budgetram : 2.000 tkr Tidsplan : 2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser investeringsbudget för inventarier och utrustning för den nya förskolan i Åby som delvis ersätter Parks förskola.

52 Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget. 26186 Inventarier och utrustning nya avdelningar förskolan Alprosen i Vega Budgetram : 300 tkr Tidsplan : Hösten 2017-2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser inköp av inventarier- och utrustning i samband med att Alprosens förskola i Vega utökas med tre avdelningar i december 2017. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. 26189 Renovering Haga 1 och Haga 2, inventarier/utrustning Budgetram : - tkr (tilldelad budget 2018 3,0 mnkr) Tidsplan : 2018-2019 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad årskurs F-6 Investeringsbudgeten för denna volymökning är avsedd för inventarier- och utrustning i samband med att skolan renoveras och byggs om. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för grundskolans årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26193 Mobil förskola Budgetram : 3.500 tkr (nytt investeringsprojekt 2018) Tidsplan : 2019 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Den här investeringen är hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26200 Verksamhetsanpassningar paviljong Måsöskolan till förskoleverksamhet Budgetram : 375 tkr Tidsplan : Hösten 2017-2018 Initierad av : Central förvaltning

53 Driftkostnad via : Hyreshöjande Avser verksamhetsanpassningar inom- och utomhus i samband med att bottenplanet på den inhyrda paviljongen på Måsöskolan anpassas för förskoleverksamhet under vintern 2017-2018. Den här investeringen är hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26201 Inköp av inventarier paviljong Måsöskolan till förskoleverksamhet Budgetram : 300 tkr Tidsplan : Hösten 2017-2018 Initierad av : Central förvaltning Avser inköp av inventarier- och utrustning i samband med att bottenplanet på den inhyrda paviljongen på Måsöskolan anpassas för förskoleverksamhet under vintern 2017-2018. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. 26204 Inventarier/utrustning ny nattomsorg på förskolan Aspen Budgetram : 60 tkr (nytt investeringsprojekt 2018) Tidsplan : 2019 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. 26211 Inventarier/utrustning i samband med att Ribbybergsskolans kök byggs om. Budgetram : 1.000 tkr (nytt investeringsprojekt 2018) Tidsplan : 2019-2020 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. 26212 Inventarier/utrustning till förskolan Tallen när den är ombyggd Budgetram : 2.700 tkr (nytt investeringsprojekt 2018) Tidsplan : 2020-2021 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad

54 Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. 26213 Inventarier/utrustning i samband med att Pirens kök byggs om till tillagningskök. Budgetram : 100 tkr (nytt investeringsprojekt 2018) Tidsplan : 2018-2019 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. 26216 Evakueringskostnader i samband med att förskolan Tallen byggs om. Budgetram : 1.000 tkr (nytt investeringsprojekt 2018) Tidsplan : 2018-2019 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Hyreshöjande Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. Den här investeringen är hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26220 Ökad trygghet i och utanför skolan Budgetram : 2.000 tkr (nytt investeringsprojekt 2018) Tidsplan : 2018-2019 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget både för förskola och grundskola. 26915 Vikingaskolans ombyggnation, inventarier & utrustning. Budgetram : - tkr (tilldelad budget 2018 8,8 mnkr) Tidsplan : 2015-2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Den här investeringsbudgeten i samband med uppförandet av nya Vikingaskolan är avsedd för inventarier och utrustning.

55 Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26999 Tilldelad men ej förbrukad investeringsbudget Budgetram : 1.365 tkr Tidsplan Initierad av : löpande : verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser ackumulerad summa av tilldelad men ej fördelad investeringsbudget för grund- och förskolenämnden avseende tillkommande verksamhetsanpassningar.

56 Investeringsprojekt som genomförs av Tornberget Investeringsobjekt Nämnd Prognos Budget (mnkr) Kolartorp 3 förskola, nybyggnation GFN 0 0 Uppföljning/kommentar: Avtal är tecknat med SBG Byggen AB om försäljning av mark för uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Förskolan är tänkt att drivas av Norlandia/Kids 2 Home. Byggnation pågår. Verksamheten planerad att starta i januari 2019. Måsöskolan GFN 88,5 104 88,5 Uppföljning/kommentar: Klar. Slutbesiktning genomförd. Mindre tilläggsarbeten pågår. Ekonomisk slutredovisning återstår. Tungelsta skola kök GFN 17,3 2,7 20 17,3 Uppföljning/kommentar: Slutbesiktning är genomförd och godkänd. Ekonomisk slutredovisning återstår. Vargbergets förskola GFN 67 67 Uppföljning/kommentar: Klar, slutbesikting genomförd, verksamheten inflyttad, ekonomisk slutredovisning kvarstår Förskola vid Åby entré (ersätter del av Park/Karusellen) GFN 0 33 Uppföljning/kommentar: Förskola med 6 avdelningar i bottenvåning på bostadshus. Försenad, produktion ännu ej startad. Vendelsömalmsskolan GFN 242 242 Uppföljning/kommentar: Renovering av hus E genomförd. Produktion av nya hus G klar, slutbesikting genomförd, verksamheten inflyttad. Hus D, rivning slutförd. Renovering av hus A, B och C kommer att ske etappvis. Projektering av hus A pågår slutfasen, upphandling påbörjas januari 2019. Utökning F-6 Skola i Handen GFN 0 0 Uppföljning/kommentar: Avtal har tecknats med Turbinen AB avseende köp av skol- och förskoletomten i den nya detaljplanen på Örnens väg. Skolan och förskolan kommer att drivas av Academedia AB och planeras vara klara till höstterminen 2019. Åbyskolan GFN, KFN 213,8 213,8 Uppföljning/kommentar: Avtal med entreprenör tecknat, bygglov insänt, detaljprojektering pågår. Markarbeten och grundläggning pågår. Skogslindens Förskola (vid Ribbyskolan) GFN 60 60 Uppföljning/kommentar: Klar, slutbesikting genomförd, verksamheten inflyttad, ekonomisk slutredovisning kvarstår Ribbyskolan F-6 (Ribby 3) GFN 208,7 208,7 Uppföljning/kommentar: Projektering pågår för skola på ny plats. Ribby 3 och Ribby 2 byggsihop. Planerad skolstart ht-2022. Detaljplan klar mars 2019. Ornö skola GFN 19,6 19,6 Uppföljning/kommentar: Omtag i projeket. Beslut i KS april 2018 att riva Ornö skola och bygga en ny skola på samma plats. Evakueringspaviljong klar, verksamheten inflyttad i paviljong samt Klockargården. Byggnaden är riven. Startbesked erhållet. Beräknas klar hösten 2019. Lyckebyhallen KFN, GFN 49,9 49,9 Uppföljning/kommentar: Klar, slutbesikting genomförd, verksamheten inflyttad, ekonomisk slutredovisning kvarstår Ny förskola i Vega (detaljplan 2) GFN 0 0 Uppföljning/kommentar: Avtal har tecknats med Wästbygg AB om försäljning av mark för uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Förskolan kommer att drivas av Raoul Wallenbergskolan. Arbetet är klart och förskolan har öppnat i augusti 2018. Ny F-9 skola och aktivitetshus i Vega (detaljplan 4) GFN, KFN, ÄN 440 440 Uppföljning/kommentar:Tomten blir tillgänglig för byggnation sommaren 2019 när det provisoriska järnvägsspåret försvinner. Inflyttning planerad till sommaren 2021. Partneringupphandling är slutförd. Ny F-6 skola och förskola i Vega (detaljplan 2) GFN 0 261 Uppföljning/kommentar: Avtal har tecknats med Wästbygg AB om försäljning av mark för uppförande av en F-6 skola för 350 barn och en förskola med 6 avdelningar. Förskolan och skolan är tänkta att drivas av Raoul Wallenbergskolan. Raoul Wallenbergsskolan har ännu inte fått tillstånd från skolinspektionen för att öppna skola i Vega, vilket inneburit att skolan inte kommer att vara klar att tas i bruk förrän höstterminen 2020. Kommunen har förhandlat fram ett avtalsförslag där kommunen går in som hyresgäst i skolan i händelse av att RWS ej fått tillstånd av skolinspektionen innan 190628. Förskolan kommer vara klar till hössterminen 2019. Förskolan Tallen GFN 67 67 Uppföljning/kommentar: Verksamheten evakuerad. Rivningsarbeten pågår. Ny förskola ingår i upphandling partneringsamverkan. 8 avd konceptförskola är beställd. Beräknas klar juni 2020 Renovering av Hagaskolan, Hus A,B,C och E GFN 168 143 Uppföljning/kommentar: Produktion hus E pågår. Verksamheten flyttat in i evakuering. Gällande hus A, B & C pågår projektering ännu och dialog förs mellan Tornberget och lokalförsörjning gällande projektets omfattning. Förskola i Hermanstorp GFN 60 60 Uppföljning/kommentar: Förstudie pågår, ny 6 avd förskola. Svårigheter att kunna använda sig av konceptförskolan pga av begränsade möjligheter till markändringar. Planeras att utföras i samverkan. Ribbybergsskolan GFN 51 51 Uppföljning/kommentar: Nyproduktion av kök, matsal samt musiklokaler. Även ombyggnation av befintligt kök och matsal till fritidslokaler. Projektering har påbörjats. Beräknas stå klar 2020/2021. Ny förskola i Vega (detaljplan 4) GFN 67 67 Uppföljning/kommentar: Framtagning av förfrågningsunderlag pågår för uppförande av 8 avd konceptförskola. Planeras att utföras i samverkan. Beräknas klar till augusti 2020 Förskolan Blåsippan GFN 74 74 Uppföljning/kommentar: Framtagning av förfrågningsunderlag pågår, rivning av befintlig förskola och uppförande av 8 avd konceptförskola samt upphandling av evakuering. Skall utföras i partneringsamverkan. Beräknas klar dec 2022. Ny detaljplan beställd. Förskolan Eken GFN 67 67 Uppföljning/kommentar: Förstudie pågår, rivning av befintlig förskola, byggnation av ny 8 avd konceptförskola. Evakuering väntas ske till de paviljonger som Vikingaskolan är evakuerade till i dagsläget. Omtag i projektet då ny detaljplan även skall inrymma bostäder. Förskolan Piren GFN 4,5 2,8 Uppföljning/kommentar: Projekt slutfört. Tungelsta skola HUS A GFN 45 45 Uppföljning/kommentar: Bygglovshandlingar är klara. Upphandling av entreprenad är påbörjad. Bygglov inskickat. Evakueringspaviljonger klara, slutbesked klart, verksamheten inflyttad. Startbesked från KS ok. Produktion pågår. Inflyttning till nyrenoverad skola vecka 44 2019. Förskola i Vega GFN 0 0 Uppföljning/kommentar: Exploateringsavtal med Turako att bygga en förskola med 100 barn, klar juli 2020 / jan 2021 Höglundaskolan GFN Uppföljning/kommentar: Förstudie ang. verksamhetsanpassning till förskola. Mullebo förskola GFN Uppföljning/kommentar: Förstudie för att utreda underhållsbehovet. Förskolan Långbäling GFN 67 67 Uppföljning/kommentar: Detaljplan förväntas vinna laga kraft dec 2019. Projektering påbörjad. Utförs i partneringsamverkan. Beräknad start för produktion januari 2020, klar för inflytt av verksamhet juni 2021. Flytt av förskolegård, Ribby Förskola GFN 4,5 4,5 Uppföljning/kommentar: Produktion startad, beräknas klar för att tas i bruk under februari 2019. Viss komplettering kommer återstå. Runstensskolan GFN 0 0 Uppföljning/kommentar: Förstudie beställd i syfte att ta fram beslutsunderlag för renovering eller rivning av befintliga byggnader.

57 Personaluppföljning Utveckling av förvaltningens sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro jämfört med förra året samma tid Sjukfrånvaro uppdelat på kort och lång jämfört med förra året Sjukfrånvaro uppdelad på kön Sjukfrånvaro uppdelat på åldersgrupper i jämförelse med förra året Samtliga uppgifter gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar med en sysselsättningsgrad på minst 40 % av heltid. Sjukfrånvaron avser januari till och med december 2018 och 2017. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2017 9.8 % 10.6 % 10.2 % 8.8 % 8.5 % 6.7 % 5.1 % 6.6 % 9.2 % 9.7% 9.3% 9.2% 2018 9.6 % 11.8 % 10.3 % 8.0 % 7.5 % 6.0 % 4.4 % 6.5 % 9.6 % 10.2 % 10.6 % 9.0% 2017 2018 Total sjukfrånvaro % ack 8.7% 8.6% Sjukfrånvaro % <60 dgr ack Sjukfrånvaro % >=60 dgr ack 46.9% 50.0% 53.1% 50.0%

58 Total sjukfrv i %, kvinnor 9.4% 9.2% Total sjukfrv i %, män 5.3% 5.6% Total sjukfrv i % <29 år 8.0% 8.8% Total sjukfrv i % 30-49 8.4% 8.4% Total sjukfrv i %=>50 år 9.3% 8.8% Kommentar Förvaltningen fortsätter med stöd till chefer kompletterat med tydliga krav och återkommande uppföljning av sjukfrånvaron. På förvaltningsnivå görs regelbunden uppföljning av sjukfrånvaron i samverkansgruppen med de fackliga organisationerna. Förvaltningens linjechefer följer upp sina enheters arbete med att sänka sjukfrånvaron i samarbete med HR. Den totala frånvaron har inte sjunkit så mycket som förväntat. I förskolan har dock långtidssjukfrånvaron minskat mycket men då har istället långtidssjukfrånvaron ökat. Orsak kan vara att när fokus hamnat på långtidssjukfrånvaron så glöms korttidssjukfrånvaron bort. En större analys får ske under 2019 om orsaker. I grundskolan är sjukfrånvaron högre bland de medarbetarna med lägre utbildning. Här kommer en utbildningsinsats ske under 2019 för att höja kompetensen så medarbetarna känner att de lyckas. Detta skulle kunna sänka sjukfrånvaron. Sammanfattning insatser/åtgärder: Sjukfrånvaro på enhetsnivå följs upp av linjechef - relevanta åtgärder sätts in Mål om 7 % sjukfrånvaro inom förskolan 2018 kvarstår Stringent tillämpning av rehabiliteringsprocessen Fortsatt fokus på sjukfrånvaron. Personalomsättning 2017 2018 Personalomsättning total 16,70% 15,09% Personalomsättning pension/sjukersättning 2,72% 2,24% Personalomsättning egen begäran (Extern) 11.20% 9,69% Andel med frisknärvaro Frisknärvaro % 2017 2018 0 dagar 26,63% 24,38% 0-5 dagar 55,78% 52,86% 0-7 dagar 62,70% 60,28%

59 Uppföljning av internkontroll Definition av intern kontroll En god internkontroll kännetecknas av att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv, att informationen om verksamheten och den finansiella rapporteringen är ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig, att regler och riktlinjer följs samt att möjliga risker ringas in, bedöms och förebyggs. En övergripande riskanalys ligger till grund för vilka kommungemensamma kontroller som ska ingå i internkontrollplanerna. Flera rutiner kontrolleras för samtliga nämnder. Utöver detta har varje nämnd gjort en riskanalys för sitt ansvarsområde, och kompletterat med fler kontroller som ska göras enligt nämndens internkontrollplan.