Kallelse/föredragningslista

Datum 2015-12-16 Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott, ordinarie ledamöter Kommundirektören Administrativa chefen Ekonomichefen Personalchefen Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott Stadshusets sammanträdesrum, mv Tid: Måndag 4 januari 2016 klockan 10:00 Val av justerare samt plats och tid för justering Karl-Johan Petersson (C) med Johan Thomasson (M) som ersättare Kommunkansliet tisdag 5 januari 2016 klockan 11:00 Information 1. Kollektivtrafiken lägesrapport (10 min) kvalitetsutvecklare Börje Forslund/samhällsplanerare Mathias Högberg 2. Aktuella planärenden (10 min) planarkitekt Helena Reimfors Plan- och näringslivsutskottsärenden 1. Ansökan om fortsatt stöd till Ung Företagsamhet Dalarna 2. Godkännande om granskning Detaljplan för Föraren 1 m fl 3. Godkännande om utställning Program för Koppardalen 4. Yttrande över Naturvårdsverkets remiss ang spridning av bekämpningsmedel från luften vid bekämpning av översvämningsmygg i området kring nedre Dalälven 2016 www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/remisser-och-yttranden/remisser/remisser-2015/

Sida 2 Kommunstyrelseärenden 1. Yttrande över förslag till översiktsplan, med tillägg för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för Hedemora kommun www.hedemora.se/oversiktsplan 2. Yttrande över Utredningen Energiskatt på el En översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87) http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/10/sou-201587/ Delgivningar www.avesta.se/kommunen & politiken/offentliga handlingar/protokoll samt i pärm vid sammanträdet. 1. Dnr KK15/0258 214 Kungörelse granskning Detaljplan för Grytnäs Kyrkby 66:1 m fl. 2. Dnr KK115/0329 014 44 personer boende i Karlbos önskan om extrabuss efter klockan 15:30 och 17:00 (buss nr 32 eller 202). Avesta 16 december 2015 Lars Isacsson (S) Ordförande Britt-Marie Färje Sekreterare

1

2

3

Datum 2015-11-19 Brevnr/Diarienr 2015-000005 Handläggare: Eva Westlund Planingenjör Detaljplan för Föraren 1 m fl, Avesta kommun granskning Ärendebeskrivning Detaljplan för Föraren 1 m fl i Avesta, Avesta kommun har upprättats i syfte att möjliggöra utbyggnad, expansion och utveckling av industriverksamheterna i området. Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt plan- och bygglagens regler efter 1 januari 2015. Samråd Planförslaget samråddes med berörda myndigheter, sakägare och övriga berörda under tiden 2 november till och med 16 november 2015 med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare enligt fastighetsförteckning och myndigheter. Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen, Trafikverket, Lantmäteriet, Skanova samt Vattenfall. Länsstyrelsen informerar om eventuella föroreningar i marken eftersom det i området har varit industriverksamhet under många år. Lantmäteriet tycker att föreslagna u-områden kan behöva prickas som ej är byggbara. Yttranden har även inkommit från Skanova och Vattenfall som påpekar att flytt av ledningar ska beskostas av byggherren. Under samrådet framkom att inte hela byggnaden inom fastigheten Föraren 2 var inmätt och därför inte redovisad i sin helhet på grundkartan. Därför har inför granskningen grundkartan samt detaljer på plankartan uppdaterats. För att möjliggöra att det ska gå att komma runt byggnaden på Föraren 2 i norr inom egna fastigheten har den nya sträckningen av Industrigatan flyttats två meter norrut enligt överenskommelse med berörda fastighetsägare och kommunen. Gräns för prickmark vid befintlig transformatorstation inom fastigheten Föraren 2 hade fallit bort i samrådsskedet men har nu kompletteras på plankartan. Planbestämmelserna har kompletterats med att ledningar får överbyggas i samråd med ledningsinnehavaren om ledningarnas tillgänglighet säkerställs t ex genom kulvertering. Vattenfall har efter inlämnat samrådsyttrande varit ut på plats och framfört att de önskar flytta det norra E-området ca 12 meter söderut. Kommunen har stämt av detta med fastighetsägaren vilket godkänts och därefter har E-området flyttats. 4

Sida 2 Förslag till beslut - Samrådsredogörelse daterad 18 november 2015 godkänns. - Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan varför inte heller någon miljöbedömning enligt 6 kap 11-18 och 22 miljöbalken erfordras. - Detaljplan för Föraren 1 m fl, Avesta, Avesta kommun, daterad 4 januari 2016 godkänns för granskning. Ingalis Morfeldt Plan- och byggchef /Stadsarkitekt/ Eva Westlund Planingenjör 5

GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Föraren 1 m fl Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2016-01-04. Ingalis Morfeldt Plan- och byggchef /Stadsarkitekt Eva Westlund Planingenjör PLANBESKRIVNING Planområde 6

GRANSKNINGSHANDLING 2(6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik/underrubrik Sidan PLANENS SYFTE 3 ORGANISATORISKA FRÅGOR Planhandlingar 3 Tidplan 3 Genomförandetid 3 Nybyggnadskarta 3 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB 3 PLANDATA Läge och areal 3 Markägarförhållanden 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer 3 Detaljplaner 3 MILJÖBEDÖMNING / MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Behovsbedömning 4 Miljökonsekvensbeskrivning 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur 4 Bebyggelseområden 4 Gator och trafik 5 Teknisk försörjning 5 Huvudmannaskap 5 Avtal 5 Fastighetsrättsliga frågor 5 Hälsa och säkerhet 5 Övrigt 6 PLANENS EKONOMI 6 KONSEKVENSBESKRIVNING Konsekvenser av planens genomförande 6 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 6 7

GRANSKNINGSHANDLING 3(6) PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad, expansion och utveckling av industriverksamheterna i området. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planhandlingar * Plankarta med bestämmelser * Planbeskrivning (detta dokument) * Samrådsredogörelse Dessutom finns följande handlingar i ärendet: * Grundkarta * Fastighetsförteckning Tidplan Följande preliminära tidplan gäller vid ett standardförfarande. 2015-09-30 Beslut om samråd (delegationsbeslut) 2016-01-04 Beslut om granskning 7 mars 2015 Kommunstyrelsen antar detaljplanen mars 2015 Detaljplanen vinner laga kraft Avesta kommun bedömer att detaljplanen uppfyller kriterierna för att handläggas med standardförfarande. Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills den ersätts, ändras eller upphävs. Under genomförandetiden gäller vissa rättigheter och skyldigheter kopplade till planens innehåll, bland annat är fastighetsägare garanterade att få utnyttja den byggrätt som detaljplanen medger. Nybyggnadskarta Vid uppförande av huvudbyggnad ska nybyggnadskarta användas. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB (miljöbalken) Kommunens bedömning är att detaljplanen inte påverkar några hushållningsbestämmelser, miljökvalitetsnormer eller miljökvalitetsförvaltning enligt dessa kapitel. Kommunen anser således att detaljplanens innehåll är förenligt med 3, 4 och 5 kap miljöbalken. PLANDATA Läge och areal Planområdet ligger vid Myrgatan, ca 600 meter söder om Avesta centrum och omfattar ca 4,5 ha. Markägarförhållanden Fastigheten Avesta 4:38 ägs av Avesta kommun. Montören 3 och Föraren 1, 2, 3 och 10 är i privat ägo. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Planområdet ligger inom område T1 i översiktsplan Avesta kommun antagen 12 februari 2007. För aktuellt delområde I1 anges industriområde. Detaljplaner Inom området gäller för närvarande detaljplan S 124, Föraren, Förrådet m m som anger industriändamål och allmän plats gata. Även en mindre del av detaljplan S 177, Montören 3, gäller inom området. 8

GRANSKNINGSHANDLING 4(6) Ortofoto från 2010 Flygfoto 2015-10-11 MILJÖBEDÖMNING / MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Behovsbedömning Den nya planen bedöms inte ha någon betydande miljöpåverkan och således föreligger inget behov av miljöbedömning enligt 6 kap 11-18 och 22 miljöbalken. Behovsbedömningen baseras på att det berörda området redan är exploaterat, inte innehåller några utpekade naturvärden, samt att de nya markanvändningar som tillåts inte är sådana att de medger verksamheter som kan ha betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning Då planen inte heller i övrigt bedöms få några större konsekvenser, för miljön, anser kommunen att en beskrivning av konsekvenserna enlig 4 kap 33 punkt 4 plan- och bygglagen (PBL) inte behöver göras i en särskild miljökonsekvensbeskrivning. Bedömda konsekvenser av planen redovisas istället kortfattat under egen rubrik längre fram i denna planbeskrivning. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Topografi, mark och geotekniska förhållanden Planområdet är relativt plant och höjderna ligger på ca +99 RH 2000. Marken inom planområdet består huvudsakligen av grus, asfalterade ytor, gräs och buskar. En del av industriområdet har i väntan på exploatering utvecklats till en träddunge bestående av mestadels unga och medelgamla lövträd, se flygfoto ovan. Enligt den geologiska kartan (SGU 1946) är jordarten mjäla med partier av moig morän. Av undersökningar gjorda i områdets närhet, kv Lastaren 1989 och Myrans industriområde 1967, kan möjligen följande slutsatser dras: Jordarten består av finmo och mjäla (silt) som är fast lagrad och vilar på morän 3-5 meter under markytan. Jorden är mycket tjälfarlig. Byggande inom området bör föregås av erforderlig geoteknisk undersökning för att avgöra typ av grundläggning m m. Bebyggelseområden Industriområden Inom området gäller industriändamål och allmän plats gata. En gata sträcker sig genom området och avses flyttas ca 40 meter söderut. Den nya planen medger industri med högsta byggnadshöjd 10 meter. Byggnader ska placeras minst 4 meter från fastighetsgräns där inget annat avstånd anges (t ex mot sådana fastighetsgränser där prickmark, mark som inte får bebyggas, inte finns). Typerna av verksamhet regleras i planen med bestämmelser utifrån rekommenderade skyddsavstånd från befintliga bostäder. Syftet med att tillämpa skyddsavstånd mellan bostäder och industriverksamhet är att både skydda de boende från skadlig hälsopåverkan och att verksamheten ska kunna fungera och utvecklas utan restriktioner på grund av närliggande bostäder. Inom 50 meter kan integrerbara verksamheter utan omgivningspåverkan byggas. I zon med 100 meter tillåts en större omgivningspåvekran i fråga om störningar, risker m m. Gällande riktvärden finns för buller och detta hanteras i en bygglovsprövning. Den befintliga industrimarken ägs bland annat av planbeställaren AB C.A. Östberg. Företaget avser att bygga ut med ca 4 500 kvm över dagens läge på Industrigatan och på den egna fastigheten Föraren 1 som idag är parkeringsyta. Företaget avser även att köpa in en del av kommunens fastighet Avesta 4:38, allmän plats gata, samt eventuell mark från privat fastighetsägare för att utbyggnad och angöring till och från fastigheten ska kunna ske på ett lämpligt sätt. 9

GRANSKNINGSHANDLING 5(6) I området har det bedrivits industriverksamhet under många år och därför kan det finnas föroreningar i marken. Vid markarbete bör man vara uppmärksam på konstig lukt eller synliga föroreningar. Vid misstanke om förekomst av förorening ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndighet kontaktas. Eventuella överskottsmassor bör tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Gator och trafik Gatunät, utfart och parkering Planområdet ligger i direkt anslutning till Myrgatan/Industrigatan. Utfart från industriområdet sker mot Industrigatan, Myrgatan samt Källhagsvägen. Parkeringsbehoven tillgodoses inom fastigheterna. Utfartsförbud har av trafiksäkerhetsskäl lagts in 12 meter från korsningen Myrgatan och den nya Industrigatan. Gatumark förs över till industrifastigheten för att tillgodose markbehovet för den aktuella utbyggnaden och gatan dras då om i nytt läge. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelbana finns längs Myrgatan omedelbart öster om planområdet. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats ligger ca 200 meter norr om planområdet utmed Axel Johnsons väg och trafikeras av busslinje 12. Från denna hållplats kan man i dagsläget ta bussen till Snickarbo och till Avesta centrum (busstationen) med ett par avgångar per dag under vardagar. Till busstationen i Avesta centrum är avståndet ca 600 meter. Teknisk försörjning VA, el, tele och värme Industribyggnaderna inom området är anslutna till befintliga ledningar, inklusive fjärrvärme. Elledningarna är inmätta under 2015 av Avesta kommun efter kabelanvisning av Geomatikk Sverige AB. E-område (transformatorstation) har lagts in på fastigheten Föraren 2 runt den befintliga transformatorstationen. Ett nytt E-område inom Montören 3 har också lagts in eftersom den befintliga stationen inom fastigheten måste flyttas på grund av utbyggnad av befintlig industribyggnad och flytt av Industrigatan. Servicebilar till transformatorstationerna måste få tillträde till dessa. Flytt/förändringar av el- och teleledningar utförs av Vattenfall respektive Skanova. Kostnaden för flytt av dessa ledningar kommer inte att belastas av respektive ledningsägare. Inom planområdet i den befintliga Industrigatan finns tele,- vatten-, avlopps-, fjärrvärme- och elledningar. Ledningarna flyttas till nya sträckningen av Industrigatan ca 40 meter söderut. För befintlig dagvattenledning i nordsydlig riktning i öster har område som ska vara tillgängligt för allmännyttiga underjordiska ledningar (u-område), lagts in. Befintlig dag- och spillvattenledning som ligger i Industrigatan överlåts till fastighetsägaren för Montören 3 och ny förbindelsepunkt kommer att bli i fastighetsgräns. Befintlig vattenledning kommer att pluggas och bli servis. Hantering av dagvatten och avfall Dagvatten leds i dag genom kommunens ledningsnät. Vid byggnation inom nya områden ska dagvatten från parkeringsytor, med över 20 parkeringsplatser, ledas till dagvattenrening innan utsläpp till recipient. Detta löses med hjälp av oljeavskiljare eller motsvarande rengöring. Avfall bör källsorteras. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet, vilket i denna plan utgörs av gatumark. Detaljplanen omfattar kvartersmark för industri där den privata ägaren är ansvarig. För byggnation och andra åtgärder på kvartersmark svarar respektive fastighetsägare. Avtal Avtal ska upprättas mellan Avesta kommun, C.A. Östberg samt övriga berörda fastighetsägare för att reglera mark- och exploateringsfrågor. Avtal bör upprättas mellan ledningsinnehavare och fastighetsägare för ledningar inom området. Området för den nya vägen överförs till kommunens markinnehav. Fastighetsrättsliga frågor Redovisad allmän plats inom kommunens fastighet Avesta 4:38 ska genom fastighetsreglering överföras till privat mark. Mark från Föraren 1, 2, 3 och 10 regleras över till Avesta 4:38 för den nya gatan. Nya fastighetsgränser kommer att gå i planområdets användningsgräns för gatumark. Detta för att fastigheterna ska stämma överens med ny sträckning av Industrigatan. För juridiskt säkerställande av ledningar behövs servituts- eller nyttjanderättsavtal. Respektive ledningsinnehavare ansöker om detta. Hälsa och säkerhet Verksamheter enligt planen Planen medger inga verksamheter som kan medföra någon ändring av riskbilden för planområdet eller dess omgivning. Räddningstjänstens insatstid för att nå området är i normalfallet mindre än 10 minuter. 10

GRANSKNINGSHANDLING 6(6) Markradon Normal till låg risk för markradon föreligger inom planområdet. Transport av farligt gods Industrigatan är klassad som väg för transport av farligt gods. Dock har i samråd med Räddningstjänst och Teknisk service/avesta kommun konstaterats att klassningen inte längre är aktuell på sträckan inom det nu föreslagna planområdet. Detta eftersom miljöstationen som tidigare fanns på Garagegränd är nedlagd. Dessutom är Industrigatan längre västerut, från det nu föreslagna planområdet, sedan 2006 avstängd och delvis bebyggd. Kommunen bedömer att av klassningen rekommenderad väg för transport av farligt gods av Industrigatan bör ses över och uppdateras i samtliga register. Kommunen har gjort en riskbedömning av området som helhet. Faktorer som vägts in i denna bedömning är att det är låg hastighet på Industrigatan, 50 km/h samt att det är ett sedan lång tid tillbaka ianspråktaget industriområde. I ett tidigt samråd med Räddningstjänsten och miljöenheten i Avesta har konstaterats att flytt av Industrigatan inte påverka negativt vare sig för omgivningen eller för eventuella transporter av farligt gods. Utifrån detta bedöms inte risker med eventuell transport av farligt gods påverka detaljplanens lämplighet för fortsatt industriverksamhet och möjliggöra en flytt av gata. Övrigt Grundkartan är upprättad i oktober 2015 av kart- och mätenheten vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. PLANENS EKONOMI Kostnader för genomförande fördelas i avtal mellan kommunen och fastighetsägaren av Föraren 1. I avtalet hanteras frågor om markköp och exploateringskostnader. Vid byggnation inom planområdet tillkommer sedvanliga avgifter kopplade till detta såsom bygglovavgifter. Exploateringskostnader, cirka priser: Mark 75 000 Fastighetsbildning 75 000 Gatukostnad omfattande belysning, infarter, skyltar m m 1 900 000 Dagvattenkostnader tillhörande gatan 300 000 VA 100 000 Fjärrvärme omfattande flytt av fjärrvärme inkl. servis 750 000 Eldistribution ombyggnad, flytt av transformator och kabel 400 000 Summa 3 675 000 KONSEKVENSBESKRIVNING Konsekvenser av planens genomförande Nollalternativet Förutsättningar: Dagens industriverksamhet fortsätter men kan inte expandera i nuvarande lokaler eller inom den befintliga fastigheten. Konsekvenser: * Industriverksamheten inom Montören 3 kan inte expandera Negativt * Området upplevs mer öppet i stadsbilden Positivt Planförslaget Förutsättningar: Planförslaget medför att allmän plats gata flyttas ca 40 meter söderut och att företaget kan expandera. Konsekvenser: * Befintlig industribyggnad inom Montören 3 kan byggas ut för att tillgodose ny investering Positivt * Området kan upplevas trångt om en byggnad kommer nära vägen Negativt MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av denna planbeskrivning har även kommunens stadsingenjör/markchef Ulf Lademyr samt utredningschef Anders Hagfeldt medverkat. 11

GRANSKNINGSHANDLING 1 (2) Detaljplan för Föraren 1 m fl Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2016-01-04 2015-11-18 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Planförslaget har varit utsänd på remiss och samråd under tiden 2 november t o m 16 november 2015. Under samrådstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning i Månsbo, Avesta, på biblioteket i Avesta och på förvaltningens hemsida. Berörda myndigheter, sakägare, markägare och övriga berörda har erhållit meddelande om samråd via lokaltidningar samt anslag på kommunens anslagstavla. Dessutom har samrådet kungjorts genom annonsering i Avesta Tidning och Dala Demokraten. Inkomna yttranden: S 1. Länsstyrelsen S 2. Trafikverket S 3. Lantmäteriet S 4. Skanova S 5. Vattenfall ingen erinran Sammanfattning: Inkomna yttranden har föranlett några kompletteringar i planbeskrivningen. Länsstyrelsen informerar om eventuella föroreningar i marken eftersom det i området har varit industriverksamhet under många år. Lantmäteriet tycker att föreslagna u- områden kan behöva prickas som ej byggbara. Yttranden har även inkommit från Skanova och Vattenfall som påpekar att flytt av ledningar ska bekostas av byggherren. Under samrådet framkom att inte hela byggnaden inom fastigheten Föraren 2 var inmätt och därför inte redovisad i sin helhet på grundkartan. Därför har inför granskningen grundkartan samt detaljer på plankartan uppdaterats. För att möjliggöra att det ska gå att komma runt byggnaden på Föraren 2 i norr inom egna fastigheten har den nya sträckningen av Industrigatan flyttats två meter norrut enligt överenskommelse med berörda fastighetsägare och kommunen. Gräns för prickmark vid befintlig transformatorstation inom fastigheten Föraren 2 hade fallit bort i samrådsskedet men har nu kompletteras på plankartan. Planbestämmelserna har kompletterats med att ledningar får överbyggas i samråd med ledningsinnehavaren om ledningarnas tillgänglighet säkerställs t ex genom kulvertering. Vattenfall har efter inlämnat yttrande varit ut på plats och framfört att de önskar flytta det norra E-området ca 12 meter söderut. Kommunen har stämt av detta med fastighetsägaren vilket godkänts och därefter har E-området flyttats. Inkomna yttranden med kommentarer: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättandet av samrådsredogörelsen är alla inkomna yttranden ordagrant avskrivna. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats. Eventuella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendets handläggning, har dock inte tagits med i avskrivning. S 1. Länsstyrelsen Yttrande Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10 Vår granskning har inte identifierat några sådana frågor. Övrigt Av planbeskrivningen bör framgå att det i området har varit industriverksamhet under många år, och därför kan finnas föroreningar i marken. Vid markarbete bör man vara uppmärksam på konstig lukt eller synliga föroreningar. Vid misstanke om förekomst av förorening ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndighet kontaktas. Eventuella överskottsmassor bör tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. 12

GRANSKNINGSHANDLING 2 (2) Kommentar Planbeskrivningen har kompletterats under rubriken Industriområden med text angående eventuella föroreningar i marken. S 2. Trafikverket Yttrande Ingen erinran Kommentar - S 3. Lantmäteriet Yttrande Kommentar S 4. Skanova Yttrande Kommentar S 3. Vattenfall Yttrande Planförslaget syftar till att möjliggöra utveckling av industrin inom Källhagens industriområde. Lantmäteriet har tagit del av planförslaget. Föreslagna u-områden kan behöva prickas som ej byggbara. I övrigt har lantmäteriet inga synpunkter att framföra. För juridiskt säkerställande av ledningar inom u-områden förutsätts att dessa är eller på väg att bli reglerade genom nyttjanderätt eller servitut. Avesta kommun har valt att inte dubbelreglera och därmed inte pricka på u-områden. Planbestämmelserna har däremot kompletterats med en möjlighet att kunna överbygga u-områden i samråd med ledningsinnehavaren om ledningarnas tillgänglighet säkerställs t e x genom kulvertering. Skanova har kablar i området. Se bifogad kartskiss. Ska kablarna flyttas bekostas det av byggherren. Planbeskrivningen har kompletteras under rubriken VA, el, tele och värme att kostnad för flytt av tele- samt elledningar kommer inte att belastas av respektive ledningsägare. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, röd linje = 10 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 k V lågspänningsledning, lila linje = 0,1kV signalkabel. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. Vattenfalls stationer måste hållas tillgängliga, vid ett eventuellt driftstopp får inte till exempel upplag, containrar, förhindra åtkomsten av Vattenfalls transformatorstationer. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Övrigt Offert på eventuella el-serviser, både byggkraft och permanent servis, beställs via www.vattenfall.se/sv/snslutning-till-elnatet.htm eller på telefon: 020-82 10 00. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs via Post och telestyrelsens www.ledningskollen.se. Om ärendet brådskar kontakta Vattenfalls kundtjänst på telefon: 020-82 10 00, kostnaden för utryckningen debiteras då beställaren. Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls anläggningar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Kontaktperson för plan- och byggfrågor: Björn Sommarström se sidhuvud. Kommentar Planbeskrivningen har kompletteras under rubriken VA, el, tele och värme att kostnad för flytt av tele- samt elledningar kommer inte att belastas av respektive ledningsägare. Vattenfalls yttrande med karta kommer att sändas till planbeställaren för kännedom. VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Plan- och byggenheten Eva Westlund Planingenjör 13

14

Datum 2015-12-14 Brevnr/Diarienr VDMB 2013-000748 Handläggare: Peter Granqvist Projektledare Program för Koppardalens utveckling beslut om utställning Ärendebeskrivning Programmet tas fram för att enas kring en sammanvägd bild av hur hela Koppardalsområdet ska utvecklas, och samverka med övriga delar av staden, på såväl kort som lång sikt. Programmet tas fram genom en demokratisk planprocess med syftet att beskriva en utveckling som fångar upp och utvecklar områdets tillgångar, och som genom innovativa och hållbara lösningar visar hur området ska utvecklas. Allt detta med det långsiktiga målet att öka stadens och områdets attraktivitet för såväl näringsliv som för boende och besöksnäring. Tidig medborgardialog Under hösten 2014 genomfördes en tidig medborgardialog inför programarbetets uppstart och mycket av det som då framfördes har vävts in i programförslaget. Samråd Ett första programförslag har varit ute för samråd under tiden 21 september till 2 november 2015. Under samrådstiden har olika möten genomförts kring förslaget och den 8 oktober hölls en öppen utställning för allmänheten. De synpunkter som framförts under samrådet har bl.a. rört transporter av farligt gods på järnvägen och buller från denna, samt hur områdets kulturhistoriska värden och naturvärden kan komma att påverkas. Samtliga synpunkter och hur de har hanterats redovisas i programmets samrådsredogörelse. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 14 december 2015 - Utställningsversion av programmet, daterad januari 2016 - Samrådsredogörelse, daterad 30 november 2015. Förslag till beslut - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott godkänner samrådsredogörelsen. - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott beslutar att det inte erfordras någon miljöbedömning enligt 6 kap 11-18 och 22 Miljöbalken då ett genomförande av programmet inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan. - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott godkänner programförslaget för utställning 15

Program för KOPPARDALENS UTVECKLING Avesta kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2015-11-30 Ett förslag till Program för Koppardalen har samråtts under tiden 21 september t.o.m. 2 november 2015. Programförslaget är delvis baserat på idéer och synpunkter som inkommit från allmänheten, fastighetsägare, verksamhetsutövare i Koppardalen m.fl. under den tidiga medborgardialog som genomfördes under hösten 2014. Alla olika förslag från denna tidiga medborgardialog finns sammanfattade i en redogörelse som funnits tillgänglig under tiden för samråd kring programförslaget. Under samrådet har programhandlingar och redogörelsen från tidig medborgardialog funnits tillgängliga på biblioteket i Avesta, hos Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning i Månsbo och på miljö och byggförvaltningens webbsida. Samrådet annonserades i både Avesta Tidning och Annonsbladet samtidigt som det varit anslaget på kommunens anslagstavla. Under samrådet hölls en öppen utställning på Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning under eftermiddag/kväll den 8 oktober. Projektledaren har även deltagit i olika möten under samrådstiden för att informera om projektet och för att ta emot synpunkter. Synpunkter har inkommit från: S 1. Länsstyrelsen S 2. Trafikverket S 3. Vattenfall Eldistribution AB S 4. Fortum Dalälvens Kraft AB S 5. Outokumpu S 6. Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB S 7. Kommunekolog Avesta kommun S 8. Kalle Hedin och Böril Jonsson S 9. Inge Sundstedt Sammanfattning Framförda synpunkter har bl.a. rört buller från järnvägen och transporter av farligt gods på denna vilket medfört att en kortare text om detta lagts till i programmets inledning, hur områdets kulturhistoriska värden och riksintresset för naturvård kan komma att påverkas vilket medfört att konsekvensbeskrivningen utvecklats något kring detta och parkeringar kring Döda fallen vilket medfört att ett förslag mellan dessa och vägen har strukits samtidigt som det tydliggjorts att föreslagna parkeringar nedanför Döda fallen är avsedda för ökad tillgänglighet för bl.a. rörelsehindrade. I övrigt har programförslaget ändrats genom att två illustrerade nya byggnader i det västra delområdet har tagits bort och att dokumentet Strukturplan för Koppardalen, Nyréns Arkitektkontor 2015, nu inte utgör bilaga till programmet utan nu istället utgör underlagsmaterial, från vilket ett flertal tankar och skisser fortfarande finns med i själva programhandlingen. 16 1(12)

Inkomna yttranden med kommentarer: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättande av samrådsredogörelsen är alla inkomna yttranden ordagrant avskrivna i de fall synpunkter framförts. Eventuella språkliga fel har därför inte heller ändrats i dessa yttranden. Eventuell text som inte är kommentarer till programmets innehåll, t.ex. beskrivning av ärendet eller av ärendets handläggning, har dock inte tagits med vid avskrivning. S 1. Länsstyrelsen Yttrande Riskhantering Riskerna med transport av farligt gods på järnvägen behöver beaktas i planeringen av området. Kulturmiljö Programmets åtgärdsförslag redovisas på en sådan övergripande nivå att det i dagsläget inte är möjligt att bedöma lämpligheten i genomförandet. Det är viktigt att en konsekvensanalys upprättas för att klargöra hur de föreslagna åtgärderna påverkar Koppardalens kulturmiljövärden. Det är även viktigt att områdets kulturmiljövärden säkerställs genom upprättande av aktuella detaljplaner för området. Programområdet berör såväl området av riksintresse för kulturmiljövård som utredningsområde för byggnadsminne. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med en översyn av riksintresseområdet vilket kan komma att leda till att gränsdragningen för riksintresset ändras. Arbete pågår även med utredning av byggnadsminnesförklaring av Koppardalen. Det är därför angeläget att eventuella åtgärder som berör kulturmiljövärden görs i nära samarbete med länsstyrelsens kulturmiljöfunktion. Inom området förekommer ytterligare registrerade arkeologiska lämningar utöver de som nämns i programhandlingarna. Dess bör även skrivas in i programmet. Förorenad mark Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen tar fram en masshanteringsplan för området. I programförslaget under bedömning står det att området till stor del är färdigutrett. Det gäller dock med dagens förutsättningar. Ändrad markanvändning innebär nya förutsättningar, vilket betyder att nuvarande utredningar kan behöva ses över och vid behov kompletteras med nya undersökningar och riskbedömningar. Redan i programskedet bör kommunen fundera över lämplig placering av bostäder och skola i förhållande till förorenad mark. Vilken typ av bostad som är lämplig utifrån föroreningssynpunkt kan också vara bra att ta i beaktande tidigt i planeringen. Miljömål Det är positivt att kommunen har ambitionen att skapa en attraktiv miljö inom tätorten som bidrar till miljömålet God bebyggd miljö. Naturvärden Östra delen av delområde Östra ligger inom riksintresse för naturvård. Planprogrammet skulle behöva redogöra för de eventuella intressekonflikter som finns mellan ny bebyggelse i området och de värden som riksintresset utgörs av. Delområde Döda fallen ligger till större del inom ovan nämnde riksintresse. Iordningställande av delar av riksintresseområdet som park och friluftsområde skulle kunna påverka värdena negativt. Även detta behöver beskrivas i programmet. 17 2(12)

Kommunens bedömning är att programmets genomförande inte på något betydande, eller negativt, sätt påverkar områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell status, t ex riksintressen och naturreservat. Detta behöver tydligare motiveras efter en avvägning som beaktar riksintresseområdets värden. När det gäller efterföljande detaljplaner som berör detta område bör en ny bedömning göras av huruvida de kan medföra betydande miljöpåverkan. Kommentar Programmet kompletteras med ett textstycke om att även transporter av farligt gods på järnvägen, och buller från järnväg och väg, måste beaktas i såväl hantering av bygglov som i kommande detaljplanearbeten. Programmets avsnitt med konsekvensbeskrivning utvecklas med hur kommunen, i detta tidiga och övergripande skede, bedömer att kulturhistoriska värden kan komma att påverkas av de förslag till större förändringar som programmet ger. Det är också kommunens intention att, liksom vid tidigare arbeten i Koppardalen, ha ett fortsatt nära samarbete med länsstyrelsens kulturmiljöfunktion i frågor som rör området. Programmet kompletteras med upplysningar om den arkeologiska lämning i form av ett dokumenterat lösfynd som registrerats i områdets mellersta del då denna inte omnämnts. I nuläget är frågan om att ta fram en masshanteringsplan för området inte aktuell hos vare sig kommunen eller hos Avesta Industristad AB, som är områdets klart största markägare. Inför eventuella framtida nybyggnationer eller större förändringar i området kommer dock en sådan att behöva arbetas fram. Kommunen är medveten om att de utredningar och ställningstaganden som gjorts vad gäller förorenad mark gäller med dagens förutsättningar och att eventuellt ändrade markanvändningar innebär nya förutsättningar. Om mer känsliga markanvändningar ska tillåtas i framtiden kommer detta att ske genom att nya detaljplaner tas fram och i arbete med detta kommer nuvarande utredningar att ses över och kompletteras med undersökningar i vissa områden varefter nya riskbedömningar med förslag till åtgärder görs. Kommunen har redan i detta programarbete vägt in förekomsten av förorenad mark, tillsammans med andra styrande faktorer, i förslagen på var eventuella bostäder och andra känsliga markanvändningar bäst skulle kunna placeras i området. Mer detaljerade analyser av lämplighet och förslag på åtgärder utifrån föroreningssynpunkt, t.ex. typ av bostad, kommer att hanteras i eventuellt efterföljande detaljplanearbeten. Programmets avsnitt med konsekvensbeskrivning utvecklas med hur kommunen bedömer att riksintresset för naturvård kan komma att påverkas av de förslag programmet ger. Även avsnittet med kommunens behovsbedömning ses över vad gäller beskrivning av påverkan på riksintresseområdets värden och om detta ger behov av ny bedömning vad gäller betydande miljöpåverkan kommer en sådan att göras. S 2. Trafikverket Yttrande Idag är det spårspring över järnvägen. Om kommunen vill utveckla området så att det finns skäl för fler människor att röra sig mellan centrum och Koppardalen måste kommunen sätta upp stängsel längs järnvägen. Detta görs i samarbete med Trafikverket. Stängslet krävs för att människor inte ska skadas och för att tågtrafiken inte ska störas. Avtal skrivs med enheten Markförhandling i Borlänge. Vi ser inte att risker med tanke på närheten till järnvägen där det transporteras farligt gods har tagits upp. Vi saknar en diskussion om hur trafikbuller påverkar möjligheterna att bygga tex bostäder. Om kommunen vill bygga om gångbron krävs samråd med och tillstånd från Trafikverket. Kommentar Då det idag finns stängsel på minst en sida av järnvägsspåret utmed i princip hela sträckan förbi Koppadalen, undantaget en sträcka på ca 120 meter närmast plankorsningen i områdets ostligaste del, där bl.a. 18 3(12)

några bostadsfastigheter ligger direkt söder om järnvägen, anser kommunen att de åtgärder som är rimliga att vidta för att hindra spårspring redan finns. Så sent som år 2010 genomförde Avesta kommun, tillsammans med Trafikverket, uppsättning av nytt stängsel på en sträcka av drygt 480 meter längs järnvägen vid Avesta stationsområde. Arbetet och val av stängsel utfördes enligt Trafikverkets direktiv och uppfyllde då de krav som krävdes för förbättrad säkerhet och minimerat spårspring. Arbetet avslutades med en besiktning och godkännande av Trafikverket. Kostnaderna för denna insats delades mellan parterna i enlighet med stängsellagen. Kommunen anser alltså att detta relativt nya stängsel tillsammans med det stängsel som finns på norra sidan järnvägsspåret i övriga delar, ett stängsel med ca 2 meters höjd som finns kvar från när Koppardalen var ett inhägnat industriområde, motsvarar vad som kan anses vara rimliga åtgärder för att avstyra spårspring. Detta anser kommunen gälla även om framtida verksamheter i området skulle ge fler personer anledning att röra sig mellan centrum och Koppardalen. Programmet kompletteras med text om att såväl transporter av farligt gods på järnvägen som buller från denna och väg 68 ska beaktas i såväl hantering av bygglov som i kommande detaljplanearbeten. All byggnation i närheten av järnvägsspåret kommer, som alltid, att ske i samråd med Trafikverket. S 3. Vattenfall Eldistribution AB Yttrande Vattenfall har elnätanläggningar inom och i närheten av aktuellt området vilket visas i karta, röd linje = 12 kv markkabel, svart blixtförsedd kvadrat = nätstationer och blå linje = 0,4 kv lågspänningsmarkkabel. Elnätanläggningarnas läge i kartan är ungefärligt. Vid förändring av detaljplaner ska * Samråd ske med Vattenfall för eventuella förändringar avseende Vattenfalls elnätanläggningar. * Ett U område anges mitt över befintlig eller planerad markkabel med minst 2 meter på vardera sidan om markkabelns yttersta faser. Inom kvartersmark skall U området vara prickmark. Inom detta område får byggnad inte uppföras eller markanläggning t.ex. träd o buskar planteras. * Ett Es område anges för befintlig eller planerad nätstation. En eventuell ombyggnad eller flytt av elnätanläggning utförs av Vattenfall men bekostas av exploatör. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Befintliga elnätanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls elnätanläggningar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Kommentar Alla eventuella förändringar som berör elnätanläggningar ska samrådas med berörd aktör, t.ex. då Vattenfall, och kommunen arbetar för att förse alla ledningar med markreservat, som l- och u-områden, i de detaljplaner som tas fram. Avesta kommun försöker dock undvika att även göra u-områden till prickmark då kommunen anser det vara en form av dubbelreglering. Att marken ska vara tillgänglig för ledningar medför i normalfallet att den inte kan bebyggas. Att genom detaljplanen reglera att mark inte får planteras är inte heller en väg som kommunen förordar, om inte annat för att det ger problem med vem som ska följa upp att sådana planbestämmelser följs. Skydd av ledningar, t.ex. mot plantering, säkerställs bäst genom servitut eller ledningsrätt vilket då även säkerställer rätten till ledningarnas placering. 19 4(12)

För såväl befintliga som planerade nätstationer är intentionen att E-områden, med preciserad användning, bildas och kommunen eftersträvar alltid att i planbeskrivningar ange att; - Eventuell ombyggnad eller flytt av elnätanläggning utförs av Vattenfall men bekostas av exploatör - Kabelutsättning ska begäras vid eventuella schaktningsarbeten - Att befintliga elnätanläggningar ska hållas tillgängliga under alla skeden av planernas genomförande Vid all planläggning och hantering av bygglov utgår kommunen från de säkerhetsavstånd som finns i Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. S 4. Fortum Dalälvens Kraft AB Yttrande Fortum Dalälvens Kraft AB så som ägare till fastigheterna Avesta 2:2 och Avesta 2:48, vilka delvis är belägna inom programförslag för Koppardalen, vill härmed lämna synpunkter på programförslaget. Fastigheterna Avesta 2:2 och Avesta 2:48 utgör strömfalls fastigheter för Fortums vattenkraftverk Avesta Storfors och Avesta Lillfors i Dalälven. Vid vattenkraftverken regleras och avbördas Dalälven. Fortum har studerat programförslaget och anser att någon ny bebyggelse som kan betraktas som bostad där övernattning kan ske inte skall uppföras närmare Dalälven än redan befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse bör inte heller anläggas på en lägre höjdnivå än redan befintlig. Normalt har en regleringsdamm ett lugnande förlopp på vattenflödet då detta leda genom kraftstationerna. Vid problem i våra kraftverk kan ett värsta tänkbart scenario utvecklas så att ett stopp i kraftstationerna kombinerat med överrinning eller i värsta fall haveri av någon av de uppströms liggande dammarna orsakar en kraftig vattenståndshöjning i området. Sker detta i en situation med hög vattenföring t.ex. en kraftig vårflod kan situationen bli besvärlig. Höga flöden kan uppstå under hela året. Vattennivåns stigningstakt i detta område är mycket snabb och beroende på grundflöde rör det sig om allt från någon meter per timme vid normala vattenföringar till fleratlet meter per timme vid större flöden. Detta förutsätter ett totalt stopp i kraftverken i Avesta. Det kan i så fall finnas risk för att älvens strand och slänten blir instabil. Därför bör ingen ny byggnation ske på annat sätt än vad som angetts ovan. Scenariot är naturligtvis mycket osannolikt men kan inte uteslutas. Trots att scenariot anses osannolikt inträffade ovanstående för något år sedan i samband med en brand i ett ställverk. Vid planering av bland annat framtid bostäder, älvpromenad samt bryggor för fiske och annat friluftsliv bör man därför ha i beaktande att höga flöden kan uppstå under hela året. Planerade högflöden i form av provtappningar kan initieras närsomhelst under året i det löpande arbetet med tillsyn och underhåll av dammanläggningar. Höga flöden innebär att konstruktioner i vattendrag utsätts för stora laster. Högflöden ökar även mängden drivgods, såsom tex träd och grenar. Då dessa kilar fast i byggda konstruktioner ökar belastningen ytterligare. Kommentar Kommunen har inte för avsikt att någon ny bebyggelse ska placeras närmare Dalälven än befintlig bebyggelse vilket då innebär att inte heller några eventuella bostäder eller byggnader för andra former av övernattning kommer närmare älven än befintlig bebyggelse. Eventuell ny bebyggelse kommer inte heller att anläggas på lägre höjdnivå än befintlig bebyggelse. Kommunen väger alltid in riskerna med höga flöden och höga vattennivåer vid hantering av bygglov och detaljplanering i sådan omfattning som är rimlig, dvs. katastrofscenarier som dammbrott och liknande vägs i normalfallet inte in. 20 5(12)

När det gäller eventuella framtida konstruktioner som påverkas av älvens flöde delar kommunen uppfattningen att sådana utformas så stabilt att de kan stå emot både de höga flöden som kan uppstå och påverkan av eventuellt drivgods som kan följa med strömmen. S 5. Outokumpu Yttrande Området är idag detaljplanerat för kontors, handels och industriändamål. Marken har också utnyttjats för dessa ändamål i flera hundra år. Genomförda markundersökningar visar att på att förorenade områden finns, även om föroreningarna är av historiska datum och ligger hårt bundna i marken. För nuvarande markanvändning är föroreningarna tillräckligt utredda varför ingen kompletterande undersökning behövs. Ska detaljplanen däremot ändras för att tillåta andra ändamål än idag, ska exploatören bekosta såväl utredning som sanering som krävs för den nya markanvändningen. Företaget verkar i en global, mycket konkurrensutsatt sektor. Koncernens ekonomiska situation är sedan flera år ytterst ansträngd, vilket innebär att inga investeringsplaner av karaktären flytt av verksamheter kan genomföras under överskådlig framtid. Företagets verksamhet vid Avesta Klippcenter är tung industri. Om förhållandena i Koppardalen ändras så att sådan verksamhet omöjliggörs, kommer den att behöva läggas ned med ca 30 förlorade arbetstillfällen som följd. Företaget har vid ett flertal konkurrentjämförelser visat sig ha en lägre råvarukostnad än konkurrenterna och Avesta Klippcenter bidrar till denna konkurrensfördel. För att kunna behålla Avestas konkurrenskraft behöver verksamheten vid Avesta Klippcenter vara kvar och det är inte aktuellt med någon flytt av verksamheten till södra industriområdet. Företaget bedriver idag forskning i byggnaden Avesta Research Center. Denna verksamhet med bl.a. produktutveckling, är en betydande del av företagets fördelar gentemot konkurrenter i hela världen. Med skäl som ovan angående koncernens ekonomiska situation, har företaget inte möjlighet att flytta Avesta Research Centers verksamhet inom överskådlig framtid. I övrigt har företaget inga synpunkter på försköning och anpassning till den kulturhistoriska miljön. Kommentar Vid eventuellt ändrad markanvändning till annat ändamål än vad som är tillåtet inom området idag är det mycket riktigt aktuell exploatör som ska tillse att marken är lämplig för detta, bl.a. utifrån förekomst av förorenad mark. Detta sker då genom kompletterande utredningar och efterföljande åtgärder för att hantera de markföroreningar som finns utifrån tänkta nya markanvändningar, om dessa är möjliga. Kommunen har inga intentioner med programmet att någon av befintliga verksamheter ska tvingas från området, eller tvingas att lägga ner på grund av förändringar i området. Däremot visar programmet kommunens viljeinriktning inför eventuell nybyggnation, eller nya lokaliseringar, i området. Om befintliga verksamheter i området av någon anledning, t.ex. på företagekonomiska grunder, skulle välja att flytta till annan plats, eller om verksamheter försvinner av andra orsaker, utgör programmet även då riktlinjen för framtida utveckling av området så att rätt beslut kan tas för nya användningar om det skulle bli aktuellt. S 6. Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB Yttrande Delområde Mellersta Ta med säkerhetsaspekterna om spång förbi byggnad 160 förverkligas, befintliga hyresgäster. Generellt/sammanfattning Flexibla detaljplaner som vi ej låser upp användningen av fastigheterna 21 6(12)

Ny gångbro över Dalälven, finns behov? Säkerheten över strömmande vatten beaktas. OM bostäder ska byggas inom programområdet bör dessa förläggas i anslutning till Döda fallen Hänsyn måste tas till nuvarande hyresgäster/verksamheter på området så att inga arbetstillfällen försvinner från kommunen. Utveckling inom området är positivt men får ej ske på bekostnad av befintliga verksamheter. Kommentar Säkerhetsaspekter utifrån såväl närheten till uthyrda lokaler som till älvens strömmande vatten kommer att beaktas vid byggande av tänkt spång utmed älvkanten. Hur framtida detaljplaner för området ska utformas i detalj styrs inte av programmet men då programmets intentioner är att området ska kunna vara en stadsdel med en blandning av användningar samtidigt som kommunen generellt arbetar med flexibla detaljplaner där så är möjligt är så klart detta ingången även här. Om området utvecklas till en mer tätbebyggd och välbesökt stadsdel vid älven, där även kajerna blivit mer allmänt tillgängliga, kan det komma att vara ett trevligt inslag med ytterligare en gångbro över älven. En sådan skulle då även ge mycket större möjligheter att uppleva det vackra och dramatiska älvrummet i sina båda längriktningar än vad som är möjligt från området idag. I programmets resonemang kring eventuella bostäder i området framhålls att det, om det är möjligt/lämpligt över huvud taget att bygga bostäder i området, är lämpligast i den östra delen. Kommunen har inga intentioner med programmet att någon av befintliga verksamheter ska tvingas från området, eller tvingas att lägga ner på grund av förändringar i området. S 7. Kommunekolog Avesta kommun Yttrande De förslag till åtgärder som syftar till att tillgängliggöra området bättre för allmänheten (t.ex. förlängning av Älvpromenaden, nya gångbroar och förbättrad möjlighet till fiske) är över lag mycket bra, då det gör att fler människor ges möjlighet till naturupplevelser. Programförslaget berör dock, framförallt i den östra delen (kring Döda fallen), naturområden med höga biologiska värden. Hela grönområdet kring Döda fallen är också utpekat som riksintresse för naturvården, vilket också konstateras i programförslaget. Det saknas dock en beskrivning av vad naturvärdena består i samt hur dessa skulle påverkas om planförslaget förverkligas. I Naturvårdsplan för Avesta kommun (2009) omnämns den gamla tallskogen ovanför Döda fallen som biologiskt värdefull. Även de lövdominerade partierna håller dock på att utveckla höga naturvärden. Lövskogar nära älven är särskilt värdefulla, då den lövdominerade skogsbården längs älven kan fungera som en spridningskorridor för lövskogsanknutna arter, som annars har ont om livsmiljöer i det omgivande skogslandskapet. I programförslaget föreslås den västra delen av grönområdet vid Döda fallen (den östra delen av det område som i programförslaget benämns Delområde östra ) bebyggas. Detta område är dock i nuvarande detaljplan planlagt som Värdefullt naturområde, vilket inte nämns i planförslaget. Områdets nuvarande naturvärdesstatus kan visserligen ifrågasättas, då en stor del av området idag utgörs av en öppen utfyllnadsyta, där diverse skrot dumpats. Dessutom har en hel del träd avverkats under de senaste åren. Området hyser dock fortfarande en hel del lövskog. Om området ska bebyggas bör byggnationen ske på den öppna ytan. Den omgivande trädvegetationen (inklusive trädridån väster om den öppna ytan) bör så långt som möjligt bibehållas. I Delområde Döda fallen föreslås möjligheterna till friluftslivsaktiviteter förbättras. Tanken är god, men flera av de exempel på aktiviteter som föreslås, t.ex. MTB bana och äventyrspark med linbanor och höghöjdsbanor riskerar att skada områdets natur 22 7(12)

värden och även förta naturupplevelsen för besökarna av detta både geologiskt och biologiskt intressanta område. Om dylika aktiviteter/anläggningar ska anordnas så måste det åtminstone ske med stor hänsyn till områdets natur. Att anlägga en parkering nedanför Döda fallen känns som en något onödig exploatering av området, då det finns goda parkeringsmöjligheter alldeles ovanför Döda fallen. Möjligen skulle man kunna tänka sig ett par parkeringsfickor nedanför fallen för rörelsehindrade, om inte en handikappvänlig nerfart går att anordna. Att ta en del av grönområdet mellan Döda fallen och Koppardalsvägen i anspråk för parkeringsplatser vore olyckligt, och förefaller också onödigt, då det finns en större parkeringsyta på andra sidan Koppardalsvägen. Förslaget att anordna ett Naturrum, med information om områdets geologi och biologi, är mycket tilltalande. Begreppet Naturum är dock ett skyddat varumärke, som ägs av Naturvårdverket, och det finns strikta riktlinjer för hur ett Naturum ska utformas och skötas. För att lättare kunna förverkliga idén så borde man nog sänka ambitionsnivån något och kalla anläggningen något annat än Naturum. Ett av de samlade förslagen från Nyréns Arkitektkontor har utformats för att möjliggöra en förlängning av Salomonsån genom Koppardalen, enligt ett medborgarförslag som inkommit till kommunen. Detta förslag förordas dock inte som ett förstahandsalternativ i programförslaget, då projektet bedöms som svårgenomförbart av ekonomiska och kulturhistoriska skäl samt att det bedöms ta för mycket mark i anspråk. Ur naturvårdssynpunkt så är detta alternativ dock det klart mest tilltalande, då det skulle möjliggöra fiskvandring förbi två stora vattenkraftverk. Det skulle dessutom skapa ett fint grönstråk, med vattenkontakt genom Koppardalen. Det är därför mycket angeläget att man i programförslaget i alla fall håller öppet för detta alternativ. De utredningar som ligger till grund för kommunens bedömning att projektet inte är genomförbart har av förslagställaren kraftigt ifrågasatts, och en del av kritiken kan vara berättigad, varför en grundligare utredning bör genomföras innan idén helt avfärdas. Det är också mycket möjligt att kommunen skulle kunna få bidrag/medfinansiering från olika håll, vilket skulle kunna bidra till att projektet blir ekonomiskt genomförbart. Kommentar Programmets avsnitt med konsekvensbeskrivning utvecklas med hur kommunen bedömer att riksintresset för naturvård och naturvärden i detta område kan komma att påverkas av de förslag programmet ger. Även beskrivning av att det finns höga naturvärden i områdets östra utvecklas under Friluftsliv och grönytor. Att den del som föreslås bebyggas i östra delen av det område som benämns Delområde östra i programmet ingår i ett större område utpekat som Värdefullt naturområde i gällande detaljplan stämmer och information om det läggs till i textavsnittet om detta delområde. Den möjlighet till nybyggnation som programmet visar berör den öppna marken men även vegetationen mellan denna och vägen berörs. Programmets utformning ändras inte i denna fråga, men vid eventuellt framtida detaljplanearbete för att skapa byggrätter finns möjlighet för kommunen att ändra sig i frågan om vilket intresse, byggnation i enlighet med programmet eller bevarande av trädridån, som ska prioriteras på platsen. Programmet kompletteras med en skrivning om att möjliggörande av friluftsaktiviteter i östra delen av området ska ske med försiktighet utifrån befintliga naturvärden, framför allt då i skogen ovanför Döda fallen. Programmet ändras så att det blir mer tydligt att parkeringar nedanför Döda fallen är avsedda för ökad tillgänglighet för rörelsehindrade och förslag på parkering mellan Koppardalsvägen och Döda fallen tas bort. Ordet naturrum kommer att bytas ut där det förekommer i programhandlingen. När det gäller skapandet av en bäck/å genom Koppardalen behålls det förslag som Nyréns Arkitektkontor illustrerat i programförslaget som ett alternativ för framtiden. Samtidigt konstateras att allt det arbete som genomförts för att lyfta den västra delen av Koppardalen har gjorts med intentionerna att synliggöra ett in- 23 8(12)