GSN-2018/1965 Verksamhetsplan 2019 för grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskoleavdelningen
Innehåll Planerings- och uppföljningsdokumentens röda tråd... 3 Huddinges vision och mål... 5 Ansvarsområde... 6 Nämndens tolkning av målen... 6 Utbildning med hög kvalitet... 8 Attraktiv arbetsgivare... 10 Sund ekonomi... 11 Plan för intern kontroll... 15 Nämndens internkontrollarbete... 15 Riskreducerande åtgärder... 16 Systematiska kontroller... 16 Plan för uppföljning och insyn... 17 Uppföljning 2019... 18 Verksamhetsstatistik nyckeltal... 18 Organisation... 21... 21 Källförteckning... 22
Planerings- och uppföljningsdokumentens röda tråd Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell går ut på att systematiskt föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten samt kommunfullmäktiges vision och mål i planeringsperiodens mål- och budgetdokument. Verksamhetsplan Strukturen i planerings- och uppföljningsdokumnten utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål är vägledande för hur nämnden tolkar och beskriver sina mål och utvecklingsåtaganden i sin verksamhetsplan. Under respektive övergripande och strategiskt mål redovisas nämndens mål och eventuella delmål. Under varje nämndmål och delmål finns inledande texter där nämnden med utgångspunkt i årets Mål och budget beskriver hur den har tolkat kommunfullmäktiges styrsignaler kring det aktuella målet och hur de hanteras, till exempel inom basuppdraget eller genom utvecklingsåtagande/n. Därefter följer måttabeller. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat samt ambitioner (etappmål) för planeringsåret. Måtten i tabellerna mäter direkt eller indirekt hur nära kommunstyrelsen är att uppfylla de olika nämndmålen. I många fall används flera olika mått som mäter delaspekter av målet och som tillsammans ger en större bild. Under tabellerna ska nämndens analys av måtten redogöras och eventuella utvecklingsåtaganden ska beskrivas. I verksamhetsplanen ska även nämndens planerade riskåtgärder för året redovisas. Jämlik styrning Verksamheter ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, områdes- och åldersperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Med omotiverade skillnader menas sådana som inte kan förklaras av att exempelvis medborgarna har olika förutsättningar eller behov i nuläget och som därför bör åtgärdas av verksamheten. Analys av skillnader kan göras med stöd av Huddinges egen handbok för jämlikhetsanalys som finns på Insidan. Ambitioner i form av etappmål eller åtaganden I de fall nämnden genom egna insatser direkt kan påverka mätresultat så kan etappmål sättas för vilket resultat som ska nås under året. Etappmål är med andra ord ett av nämndens sätt att uttrycka ambitioner för året och de används för att tala om hur mycket, utifrån planerade åtgärder som mätresultaten kan förväntas förbättras. Utvecklingsåtaganden är ett annat sätt att uttrycka vad nämnden vill uppnå. Dessa kopplas till nämndmålen, men behöver inte ha direkt koppling till specifika mått och mätresultat. Utvecklingsåtaganden beskriver satsningar som görs, utöver basuppdraget, för att förbättra verksamheten och nå en högre måluppfyllelse. De ska vara avgränsade i tid och uppföljningsbara. När måtten används som indikatorer Kännetecknande för bra mått är att de specifikt mäter hur nära man är att uppfylla nämndmålet. För vissa nämndmål är det svårt att hitta bra mått. I sådana lägen kan det vara nödvändigt att använda mer indirekta mått som indikerar att utvecklingen går i önskvärd riktning. De mått som i måttabellerna anges som indikatorer bedöms vara intressanta att följa, men de har så indirekt koppling mellan de insatser nämnden genomför och effekterna av dessa insatser i form av förändrade mätresultat att det inte är lämpligt att sätta etappmål för dem. Om mätresultatet för en indikator inte är tillfredsställande så är detta en impuls till att insatser inom området bör prioriteras. Kopplingen mellan nämndmål, måttabeller och de förklarande texterna Efter varje nämndmål beskrivs hur nämnden har tolkat delmålet och hur det hanteras i basuppdraget. Därefter följer måttabellen samt en analys av måtten med eventuell motivering till etappmål samt planerade utvecklingsåtaganden. Delårsrapporternas innehåll I delårsrapporterna följer nämnden upp mål, delmål, mått och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i GRUNDSKOLENÄMNDEN 3
delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden, riskåtgärder och det ekonomiska utfallet. I delårsrapporten per 31 augusti fylls uppföljningen på med nya resultat, inklusive analyser och eventuella förbättringsåtgärder. Avvikelser mot den planering som är gjord, inklusive åtgärder och prognos för helåret, ska rapporteras. Verksamhetsberättelsen I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp och sammanfattar årets arbete utifrån beslutad verksamhetsplan. Nämnden gör för varje nämndmål en bedömning av årets måluppfyllelse, en samlad bedömning för varje övergripande och strategiskt mål samt en sammanfattning av året som gått. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. I verksamhetsberättelsen redovisas utfallet av arbetet med internkontrollen under planeringsperioden. Nämnden ska göra en bedömning av hur årets internkontrollarbete har gått och om den interna kontrollen fungerar. Nämnden ska även föreslå vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Dessa ska sedan lyftas in i planeringen av nästa år. 4 VERKSAMHETSPLAN 2019
Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. GRUNDSKOLENÄMNDEN 5
Ansvarsområde Grundskolenämnden ska fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag för de uppgifter, som ska handhas av förskolenämnden och gymnasienämnden enligt deras respektive reglementen. Grundskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter inom följande områden: a) bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, samt b) förvaltning av Stiftelsen Skolstyrelsens samfund. Grundskolenämnden skall vara anställningsmyndighet både för den egna nämndens personal liksom för förskolenämdens och för gymnasienämndens personal. Nämndens tolkning av målen Grundskolenämnden har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål och delmål i Mål och budget och därefter gjort en bedömning kring vilka av dessa som har relevans för nämndens verksamhet. Nämnden gör bedömningen att majoriteten av politiska styrsignaler inryms i nämndens basuppdrag eller inom barn- och utbildningsförvaltningen. Dessa redogörs för i korthet nedan: Bra att leva och bo Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar aktivt för att planeringen av grundskolor ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Målet är att fler ska få sitt förstahandsval tillgodosett. Alla förskolor och grundskolor redovisas i kommunens jämförservice för att underlätta för medborgare att välja skola. Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat fram tematiska strategier för grundskolenämndens lokalförsörjning. Dessa strategier är principer för hur Huddinge bygger, bygger till och renoverar grundskolor i kommunen, och ligger till grund för förvaltningens fortsatta arbete. Alla skolor och förskolor arbetar aktivt med att säkra och främja barns och elevers trivsel och trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för barns och elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar därtill aktivt med att göra elever delaktiga på många olika sätt. Elevernas inflytande är ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen och i basuppdraget ingår att ge möjligheter för elevskyddsombud, elevråd eller andra forum för elevinflytande. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar också aktivt för att alla elever ska bemötas likvärdigt. Alla skolor har en plan mot kränkande behandling som utvärderas årligen, och upprättas på nytt. Skollagen och diskrimineringslagen är utgångspunkt i arbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen följer också lagstiftningen gällande tillgänglighet. Utbildning med hög kvalitet Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste mål. För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform, vilken grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Elevernas kunskaper och studieresultat följs upp tidigt och kontinuerligt. För att lyckas med att höja kunskapsresultaten krävs det skickliga pedagoger. En professionell pedagog bygger förtroende, respektfulla relationer och har höga förväntningar på barn och elever. Målet är att alla elever ska lyckas i skolan. Huddinges elever ska lämna grundskolan med goda förutsättningar att klara gymnasiet inom tre år. Genomströmningen i gymnasieskolan påverkas av om eleverna får sitt förstahandsval vilket i sin tur beror på meritvärde. Ledarskapet i klassrummet är grundläggande för att skapa arbetsro och ge eleverna bra förutsättningar för sitt lärande, särskilt för elever i behov av särskilt stöd. För skolans lärare ska det finnas en kultur av stöd och samverkan, samt tydliga karriärvägar i form av förstelärare och 6 VERKSAMHETSPLAN 2019
lektorer men även i form av löneutveckling. Elevernas rätt till utbildade och legitimerade lärare ska stärkas. Genom goda kunskaper i sitt modersmål förbättras elevers möjlighet att lära sig svenska och andra språk. Elevernas tillgång till modersmål och studiehandledning behöver utvecklas och kvalitetssäkras. Alla elever ska ges det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Skolan ska präglas av trygghet, arbetsro och ordning så att varje elev känner sig sedd. Elever i behov av särskilt stöd ska få det tillgodosett. Särskilt begåvade och högpresterande elever ska få utveckling och stimulans. Skolformerna ska prioritera samverkan sinsemellan för att uppnå en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Fler i jobb Många elevers första kontakt med arbetslivet sker genom praktisk yrkeslivsorientering (PRAO) i åk 8. Syftet med PRAO är att ge eleverna en första introduktion till arbetsoch näringslivet. Med anledning av den nya lagstiftningen kring studie- och yrkesvägledning som infördes från och med läsåret 2018/19 har en central tjänst inrättats för att stödja grundskolorna i arbetet med bland annat samordning av praktisk yrkeslivsorientering. Barn- och utbildningsförvaltningen ska, tillsammans med andra berörda förvaltningar, arbeta aktivt för att privata aktörer ska vilja etablera sig i Huddinge. Förvaltningen ska också utveckla samarbetsformerna med de aktörer som redan finns i Huddinge. God omsorg för individen Kommunen deltar i ett preventionsarbete som syftar till att motverka missbruk, våld, psykisk ohälsa och kriminalitet. Fokus i arbetet är ökad skolnärvaro och trygga familjerelationer. Inom ramen för detta uppdrag pågår ett arbete med att skapa tydliga förväntningar och en god struktur för en förbättrad samverkan mellan förvaltningarna. Inom ramen för preventionspaketet finns evidensbaserade metoder som tar utgångspunkt i att individer ofta behöver stöd av insatser från fler än en myndighet. Utbildningsnämnderna, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har ett uppdrag att samverka i Samkraft tillsammans med lokalt polisområde och barn- och ungdomspsykiatrin. Samkraft ska verka förebyggande mot missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och unga i Huddinge. Ekosystem i balans Kunskap om hållbar utveckling är en naturlig del av det pedagogiska uppdraget för att öka medvetenheten hos grundskolornas elever om hur det egna beteendet påverkar miljön. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är en del i att ändra beteenden, för att energieffektivisera, att arbeta med attityder gällande matsvinn. Grundskolorna arbetar för att bibehålla och gärna öka sina inköp av ekologiska livsmedel från föregående år samt minska matsvinnet. Systematisk kvalitetsutveckling Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja, utmana verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra kärnuppdraget. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av enkät- och kunskapsresultat och chefers bedömning av den egna verksamheten, samt dokumentation från skolornas systematiska kvalitetsarbete. Resultaten följs upp på kvalitetsdialogmöten mellan verksamhetschef och skolledningar. Dialogen syftar till att skapa samförstånd kring orsakssammanhang och utvecklingsbehov. Digitalisering ska användas som ett verktyg som bidrar till kostnadseffektivitet och som underlättar för medarbetarna att fokusera på kärnuppdraget. Huddinge kommun ska värdera egen drift av IT mot fördelarna med att köpa en lösning i form av tjänsteleverans. I de fall marknaden erbjuder en smartare och effektivare lösning än vad kommunen själv kan driva ska lösningen köpas som tjänst. Kostnaderna ska tydligare kopplas till verksamheterna så rätt prioriteringar görs. Konsekvensbeskrivningar kring vad nya digitaliseringslösningar leder till för kostnader/besparingar ska finnas. Kommunen ska utveckla arbetet med att jämföra sig med andra kommuner för att hitta goda exempel på hur man kan arbeta effektivare. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare är prioriterat. Huddinge kommun ska som arbetsgivare attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Sund ekonomi Utbildning med hög kvalitet samt en ekonomi i balans är ett prioriterat uppdrag för nämnden och verksamheterna att hantera. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget, och sedan år 2018 finns en handlingsplan för ekonomi i balans fastställd. Planen följs upp kontinuerligt. Ekonomisk rapportering sker månadsvis. Likaså fortsätter nämnden med arbetet att aktivt söka extern finansiering, såsom EU-medel. Sedan hösten 2018 finns en handläggare med ansvar för att söka statsbidrag och EU-medel anställd inom förvaltningen. Nämnden fortsätter att delta i den kostnadsgenomlysning som kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för. GRUNDSKOLENÄMNDEN 7
Fokusområden 2019 Merparten av de politiska signaler som är fastställda i Mål och budget bedöms hanteras inom ramen för det basuppdrag grundskolorna eller förvaltningen har. Följande mål ur Mål och budget 2018 kommer därmed inte grundskolenämnden att skriva om i denna verksamhetsplan: Bra att leva och bo Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans. Systematisk kvalitetsutveckling Mått som finns inom dessa målområden och som åläggs nämnden kommer att redovisas under avsnittet Verksamhetsstatistik. Kvarvarande nämndmål och tillhörande utvecklingsåtaganden som sätts upp i denna verksamhetsplan har identifierats utifrån politiska prioriteringar och förankrats i förvaltningens ledningsgrupp i samråd med representanter från de kommunala verksamheterna, inklusive tjänstemän inom grundskoleavdelningen. Kommunövergripande utvecklingsåtaganden inom målet Attraktiv Arbetsgivare har inkluderats. Utbildning med hög kvalitet Fler elever ska nå en gymnasieexamen på tre år. Förutsättningarna för det ges redan i förskolan och genom barnens och elevernas hela utbildning. I Huddinge definieras utbildning med hög kvalitet genom den pedagogiska plattformens tre hörnstenar: professionella skolledare, professionella pedagoger och stödjande lärmiljöer. Forskning visar att höga förväntningar är en framgångsfaktor för elevens lärande. Skolan ska utmana varje elev att utifrån dennes förutsättningar nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Särskilt begåvade och högpresterande elever ska få tillfälle till utveckling, stöd och stimulans. Det övergripande syftet är en likvärdig förskola och skola där barn, elever och vårdnadshavare ska möta samma förhållningssätt kring pedagogik och ledarskap under hela sin tid i Huddinges förskolor och skolor. Genom en kollegial lärandekultur där goda exempel tas tillvara ges förutsättningar att skapa och dela kunskap för att utveckla utbildningen. Huddinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och förvaltningen kommer att arbeta aktivt för att attrahera och rekrytera, introducera, behålla och utveckla professionella pedagoger och skolledare. Arbetet med en likvärdig utbildning med hög kvalitet ska stödjas, utmanas och följas upp noga inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Förbättrade kunskapsresultat, alla elever ska klara kunskapskraven i alla ämnen Elevernas kunskaper och studieresultat följs upp tidigt och kontinuerligt för att möjliggöra att följa elevernas utveckling över tid. I tabellerna nedan redogörs för meritvärde (årskurs 6 och 9), och andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (årskurs 6 och 9). Meritvärde åk 6, 17 ämnen, kommunala skolor* 2015 2016 2017 2018 Totalt (medel) 215,8 211,9 211,2 211,0 Flickor 228,0 230,4 219,7 223,8 Pojkar 204,4 195,7 203,7 198,7 Meritvärde åk 9, 17 ämnen, kommunala skolor 2015 2016 2017 2018 Totalt (medel) 231,0 227,7 228,8 233,7 Flickor 241,6 247,5 247,8 246,3 Pojkar 220,4 210,8 215,3 222,3 Ranking i länet 14/26 12/26 13/26 15/26 * Statistik från kommunala resultatsystemet (LIS). Statistik inklusive nyanlända och elever med tillfälligt personnummer. Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen, kommunala skolor Årskurs 6 2014 2015 2016 2017 Totalt (antal) 936 994 1064 1026 Totalt (%) 80,6 85,5 80,7 80,2 Flickor 84,6 88,3 84,5 81,8 Pojkar 77,4 82,9 74,8 78,8 Andel (%) som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen, kommunala skolor Årskurs 9 2015 2016 2017 2018 Totalt (antal) 973 943 978 1012 Totalt (%) 81,7 78,5 79,4 80,8 Flickor 83,1 84,6 83,4 84,0 Pojkar 80,4 73,4 76,7 78,0 I tabellen nedan redogörs för andelen elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram. 8 VERKSAMHETSPLAN 2019
Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, Etappmål kommunala skolor 2015 2016 2017 Totalt (%) 88,6 84,2 84,5 Flickor 88,4 90,2 89,3 Pojkar 88,8 79,2 81,2 Ranking i länet 12/26 12/26 17/26 Utvecklingsåtagande: Skapa förutsättningar för, stödja, utmana och följa upp det systematiska kvalitetsarbetet Bakgrund: Skolans kvalitativa utveckling är beroende av att verksamheten ständigt prövas och att resultat följs upp och utvärderas. Innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet behöver anpassas efter nya styrsignaler i statliga och kommunala styrdokument. Anpassning av kvalitetsarbetet ska erbjuda förbättrade möjligheter till uppföljning av enskilda elevers utveckling och lärande för att ge varje elev de bästa förutsättningarna att nå en gymnasieexamen på tre år. Varje elev ska ges möjlighet att få syn på sin egen utveckling. Beskrivning; Åtagandet innebär att formerna för uppföljning på individnivå kommer att utvecklas och därigenom underlättas även övergångar mellan skolformerna. Undervisningens kvalitet ska följas upp utifrån aktuella styrdokument. Arbetet med att digitalisera det systematiska kvalitetsarbetet kommer att påbörjas. Utvecklingsåtagande; Skapa förutsättningar för, stödja, utmana och följa upp arbetet med digitalisering Bakgrund: Digitalisering är en statlig och kommunal prioritering. Digitala verktyg ska vara en naturlig del i utbildningen och utvecklingen av den pedagogiska verksamheten. Elever ska ges förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens och digitala verktyg ska utgöra ett medel för skolan vid fortlöpande samverkan med, och information till, vårdnadshavarna om skolans mål och elevernas utveckling. Beskrivning; Åtagandet innebär att förvaltningen ska fastställa en basnivå för den digitala infrastrukturen i skolorna samt personalens digitala kompetens. Därutöver ska förvaltningen utveckla systemstödet Unikum så att det är anpassat för möjligheter till kommunikation mellan vårdnadshavare, skola och elever inom grundskolan. Utvecklingsåtagande; Skapa förutsättningar för, stödja, utmana samt följa upp arbetet med attraktiv arbetsgivare och arbetsgivarvarumärket Bakgrund; I arbetet med att attrahera och behålla personal anser förvaltningen att det är viktigt att särskilt betona professionens utveckling och lärande. En nyckelfaktor för framgångsrik verksamhetsutveckling återfinns i det kollegiala lärandet. Lärande som sker i arbetet tillsammans med andra utvecklar såväl enskilda medarbetares kunskaper som gemensam kunskap. Arbetet har sin utgångspunkt i den pedagogiska plattformen och grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Huddinge kommun har skrivit avtal med universitet och högskolor för att delta i ULF (utbildning, lärande och forskning), en försöksverksamhet för praktiknära forskning där samarbetet vilar på tre ben; forskning, lärarutbildning och skolverksamhet. Beskrivning; Åtagandet innebär att nätverk kommer att utvecklas. Därtill ska koppling till forskning och utveckling samt samverkan med akademierna förstärkas, exempelvis inom projektet ULF. Projektet attraktiv arbetsgivare och arbetsgivarvarumärket fortsätter under 2019, bland annat med fokus på traineeprogram för lärarstudenter, annonsprocessen, deltagande vid mässor och event samt introduktion för skolledare och pedagoger. Utvecklingsåtagande; Skapa förutsättningar för, stödja, utmana samt följa upp det språk- och kunskapsutvecklande arbetet Bakgrund; Inom barn- och utbildningsförvaltningen pågår en långsiktig satsning på språk- och kunskapsutvecklande arbete. Syftet är att säkerställa att alla barn och elever i Huddinge kommuns förskolor och skolor ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sitt språk och därmed får förutsättningar att utvecklas så långt det är möjligt. Satsningen är en del av det kommungemensamma arbetet kring ökad jämlikhet och minskad segregation, vilken kommunen även erhållit statsbidrag för. Den förvaltningsövergripande språkplanen är ett ramverk för detta arbete och följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivning; Åtagandet innebär att förvaltningen ska erbjuda verksamheterna kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbete. Även de fristående verksamheterna ska inkluderas då det är möjligt. Språkplanen ska stötta barns och elevers språk- och kunskapsutveckling för att uppnå ett rikt och nyanserat språk, samt ämnesspråk i skolans alla ämnen. Språkplanen ska vara en del av det dagliga arbetet och bidra till en ökad kunskap och förståelse mellan förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Alla elever ska vara trygga och uppleva studiero i sin skol- och fritidshemsmiljö Att elever i grundskolan känner trygghet inom skola och fritidshem är en förutsättning för att de ska lyckas med sin skolgång. I nedan tabeller redogörs för andel elever som känner sig trygga i sin skola samt på sitt fritidshem. GRUNDSKOLENÄMNDEN 9
Andel elever trygga i sin skola tidigaredel (åk 3-6), kommunal verksamhet 2015 2016 2017 2018 Totalt (antal svarande) 5931-6605 4370 Totalt (%) 91-92 87,6 Flickor 91-92 88,2 Pojkar 91-92 88,5 Andel elever trygga i sin skola senaredel (åk 7-9), kommunal verksamhet 2015 2016 2017 2018 Totalt (antal svarande) 2851-2296 2480 Totalt (%) 91-90 87,9 Flickor 91-90 87,6 Pojkar 93-92 90,5 Andel elever trygga på sitt fritidshem, kommunal verksamhet 2015 2016 2017 2018 Totalt (antal svarande) 3458 3566-1836 Totalt (%) 94 93 91 90,7 Flickor 94 93 91 90,8 Pojkar 95 93 90 92,2 Andel elever som upplever studiero** 2015* 2016* 2017* 2018 Totalt (antal svarande) - - - 6850 Totalt (%) - - - 68,2 *Svar finns ej registrerade före 2018 **I enkäten anges påståendet: På lektionerna kan jag arbeta utan att bli störd. Utvecklingsåtagande; Skapa förutsättningar för, stödja, utmana, samt följa upp arbetet med trygghet och studiero Bakgrund; En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en förutsättning för elevers utveckling och lärande. Grundskolans värdegrundsarbete behöver därför innefattas, och utvecklas, inom ramen för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Beskrivning; Åtagandet innebär att utveckla arbetet för ökad trygghet och studiero på såväl individ- som skolnivå. Mot bakgrund av skolornas enskilda enkätresultat och arbete mot kränkande behandling kommer förvaltningen tillsammans med skolorna att fördjupa och utveckla analysarbetet och processtödet på området. Åtagandet syftar till att förbättra och öka likvärdigheten inom området trygghet och studiero. Attraktiv arbetsgivare Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för att bedriva en personalpolitik som säkerställer att kommunens vision och mål uppnås. Goda förutsättningar och en god arbetsmiljö främjar ett hållbart, säkert och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. I detta ingår att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och aktivt arbeta med rehabilitering. Som arbetsgivare ska kommunen attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer, något som ställer krav på alla delar av den sammantagna personalprocessen attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och belöna. Det är särskilt prioriterat att aktivt arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare för rekrytering av ny personal såväl som för att behålla de som redan arbetar i kommunen. Förvaltningen ska ha kompetenta, modiga och ansvarstagande chefer eftersom ledarskapet har stor betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och verksamhetens kvalitet. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har den pedagogiska plattformen en central roll, inte minst i arbetet att marknadsföra kommunen som arbetsgivare inom ramen för arbetsgivarvarumärkesarbetet. Detta är särskilt viktigt då barn- och utbildningsförvaltningen omfattas av flera bristyrkesgrupper, samtidigt som barn- och elevkullarna blir större. För att öka andelen legitimerade och behöriga förskollärare och lärare krävs ett brett samarbete och samverkan inom alla nivåer - på arbetsplatsen, i kommunen och av centrala parter (dvs fackförbund på nationell nivå och arbetsgivarorganisationen). I det nya avtalet anges att det behövs flera insatser som syftar till minskad ohälsa och ett mer attraktivt läraryrke. Insatser behöver göras på kort och lång sikt inom områdena lönebildning, arbetsmiljö, organisation och arbetsbelastning. Goda förutsättningar I tabellerna nedan redogörs för antal anställda, personalomsättning och sjukfrånvaro. 10 VERKSAMHETSPLAN 2019
Antal anställda 2016-08 2017-08 2018-08 Totalt 2186 2214 2063 Kvinnor 1581 1600 1522 Män 605 614 541 Varav chefer 115 118 116 Kvinnor 73 75 76 Män 42 43 40 Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt (%) 11,5 10,0 10,3 Sjukfrånvaron (total) Totalt (%) 7,1 7,1 6,5 7,0 Kvinnor (%) 7,8 7,6 7,0 7,4 Män (%) 5,5 6,0 5,3 6,0 Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) Totalt (%) 2,4 2,2 2,1 2,8 Kvinnor (%) 2,4 2,2 2,1 2,7 Män (%) 2,4 2,7 2,3 2,9 Utvecklingsåtagande: Aktiv och systematisk rehabilitering samt utökad uppföljning. Bakgrund; Huddinge kommun har under en lång tid haft en hög sjukfrånvaro. I synnerhet har de långa sjukskrivningstalen ökat varför det är särskilt prioriterat att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron på respektive förvaltning. Beskrivning; Åtgärden innebär att medarbetare med en sjukfrånvaro som överstiger 180 dagar har en aktiv handlingsplan. Chefer bedriver ett aktivt och förebyggande arbete med alla rehabiliteringsärenden. Anvisningarna i rehabiliteringshandboken efterlevs. Utvecklingsåtagande: Förstärka lönebildningsprocessen och helt integrera med ekonomistyrningen. Bakgrund; Under 2017/2018 har ett projekt pågått för att ta fram nya löneanvisningar och samtalsmallar med utgångspunkt i personalpolicyn från 2016. Utbildning inom lönesättning till alla chefer har genomförts och nya lönekriterier förankrats under 2018. Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Beskrivning; Åtgärden innebär att löneöversynsprocessen ska vara integrerad med ekonomistyrningen och ett strukturstöd för förvaltningsledningsgruppernas budgetering och prioritering gällande löneöversynen ska finnas. Finansiering och prioriteringar av lönesatsningar ska tydliggöras på varje förvaltning och beslutas i dess ledningsgrupp. Löneglidning mellan årliga löneöversynstillfällen ska minska. Sund ekonomi Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Kostnaderna kopplade till den demografiska utvecklingen förväntas öka snabbare än intäkterna vilket kräver både nya synsätt på den kommunala välfärden och åtgärder från stat, kommuner och landsting. I kombination med en hög utbyggnadstakt i Huddinge ställs krav på en tydlig styrning av verksamheterna och bolagen så att den långsiktiga ekonomin är hållbar. Genomlysning av kostnadsnivåer av kommunens verksamheter ska fortsätta i ett projekt som leds av kommunstyrelsens förvaltning. Nyckeltal och kostnadsjämförelser ska tas fram för att användas i projektet samt i ordinarie planering. Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska fortsätta att analyseras och jämföras med andra som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar, särskilt då kostnaderna avviker från standardkostnaderna. Förvaltningen arbetar vidare med att aktivt söka extern finansiering, såsom EU-medel samt att delta i den kostnadsgenomlysningsinsats som kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för. Förvaltningen fortsätter arbeta med kompetenshöjning genom benchmarking för att få en bättre uppföljning och kontroll på ekonomin. Budgethållning Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Stor vikt har lagts vid regelbunden ekonomisk rapportering och vid kommunstyrelsens ansvar att föreslå åtgärder för de fall nämnderna brister i sitt ansvar. Budgethållning Nämndens resultat (mnkr) 2015 2016 2017 Prognos delår 2 2018 0,9 3,3-15,7 0,0 GRUNDSKOLENÄMNDEN 11
Budgetåret 2018 Ekonomiska förutsättningar för grundskolenämnden Kommunfullmäktige fattade i juni 2018 beslut om grundskolenämndens ram på 1 823,0 mnkr. Budgetförutsättningar i ramen innehåller en volymjustering motsvarande elevökning om 40,7 mnkr, generell uppräkning med 2 procent, vilket motsvarar 35,5 mnkr samt generella statsbidrag och andra tekniska justeringar om 4,2 mnkr, en riktad politisk satsning för förbättrad kvalitet i grundskolan om 14,3 mnkr och medel för tillkommande lokalkostnader (utöver indexuppräkning) om 9,7 mnkr. För budgetåret 2019 är ramen totalt uppräknad med 104,3 mnkr. I ramen ingår en volymökning som grundar sig på befolkningsstatistik. Prognosen visar på en ökning inom grundskolan med 472 elever, inom modersmål med 50 elever samt en ökning inom skolbarnsomsorg med 97 elever i årskurs F-3 respektive 110 elever i årskurs 4-6. Grundsärskolan utökas med 2 elever. Förvaltningens förslag till budget Förvaltningens budget för 2019 är 1 823,0 mnkr. Utöver detta begär förvaltningen 5,1 mnkr i utökad budgetram för modersmål pga. ökade volymer. Resultaträkning Den stora differensen mellan bokslut 2017, budget 2018 och budget 2019 beror på att budget 2019 inte innehåller enheternas budgeterade intäkter och kostnader för exempelvis Skolverkets satsningar såsom lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen, lärarlönelyftet och karriärtjänster, samt bidrag från Migrationsverket för asylsökande- och tillståndssökande elever. Resultaträkning, mnkr Verksamhetens intäkter Bokslut 2017 Budget 2018 1 657,4 1 294,1 Personalkostnader -1 106,7-1 117,4 Lokalkostnader -258,8-265,4 Övriga kostnader -1 590,5-1 630,0 Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget, netto -2 956,0-3 012,9 Budget 2019* -1 657,4-1 718,7-1 823,0-1 641,7-1 718,7-1 823,0 Årets resultat -15,7 0 0 varav uttag Eget kapital Balansresultat -15,7 IB Eget kapital 17,9 UB Eget kapital 2,2 *Då budgetering inte görs hos skolenheterna i detta skede kan intäkter och kostnader inte anges för budget 2019. Driftbudget per verksamhetsområde Samtliga verksamhetsområden har fått en uppräkning om 2 procent som ska täcka ökade kostnader för löner, hyror och priser. Verksamhetsområde nämnd och ledning utökar sin ram med 3,1 mnkr. Förutom generell uppräkning har verksamhetsområdet fått 0,4 mnkr för ökade kostnader pga. befolkningsförändringar samt 1,9 mnkr i omfördelade medel för företagshälsovård. Verksamhetsområde grundskola och fritidshem utökar sin ram med 99,6 mnkr. Förutom generell uppräkning har verksamhetsområdet fått medel för generella statsbidrag och andra tekniska justeringar om 4,2 mnkr, en riktad politisk satsning för förbättrad kvalitet i grundskolan om 14,3 mnkr och medel för tillkommande lokalkostnader (utöver indexuppräkning) om 9,7 mnkr. 12 VERKSAMHETSPLAN 2019
Verksamhetsområde särskola och särskolefritidshem utökar sin ram med 1,5 mnkr. Förutom generell uppräkning med 2 procent har de fått medel för volymuppräkning med 2 elever vilket motsvarar 1,1 mnkr. Driftbudget per verksamhetsområde, mnkr Hantering eget kapital Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Nämnd och ledning -38,7-39,1-42,3 Grundskola, fritidshem -1 540,7-1 614,0-1 713,7 särskolefri- Särskola, tidshem -62,3-65,6 67,1 Summa netto -1 641,7-1 718,7-1 823,0 Nämnden för med sig hela resultatet (över- och underskott) till nästa år. Nämnden ska i sin verksamhetsberättelse hos kommunstyrelsen begära resultatöverföring. Kommunstyrelsen prövar om undantag mot normalregeln ska göras. I prövningen ska hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det maximala belopp som nämndens eget kapital får uppgå till är 3 procent av nämndens budgetomslutning. Överstigande belopp medges inte balanseras till nästkommande år utan särskild prövning av kommunstyrelsen. Resultatet som överförs benämns Årets balansresultat och redovisas under posten Eget kapital i balansräkningen. Överföringen påverkar inte den ordinarie driftbudgeten. Nämnd får inte gå med underskott utan att det föregåtts av ett medvetet, uppbyggt sparande. Det betyder att en nämnd ska klara sin ordinarie budget men får därutöver redovisa ett minus som avser uttag av eget kapital. För att en enhet ska få ta i anspråk viss del av balanserat överskott krävs godkännande av nämnden. Nämnd ska i sin verksamhetsplan ange hur mycket man beräknar att ta i anspråk under budgetåret. Detta belopp ska kunna justeras vid behov i samband med delårsboksluten. Slutgiltigt ställningstagande till nämndens begäran görs av kommunstyrelsen i sin bedömning av kommunens samlade ekonomiska situation. Underskott måste återställas av nämnden senast tre år efter det år som underskottet uppkommit. Så fort ett underskott befaras uppstå ska nämnden snarast upprätta en åtgärdsplan som ska godkännas av kommunstyrelsen. Balanserat överskott får inte användas till långsiktiga åtaganden som drar med sig kostnadsökningar. Eget kapital ska användas för engångsinsatser (kostnader som belastar budgeten ett år). Att använda eget kapital för att täcka innevarande års underskott är acceptabelt genom att mellanskillnaden balanseras till kommande år. Grundskolenämndens interna regler för resultatöverföring Nämnden ska upprätta interna regler för enheterna när det gäller ekonomisk resultatöverföring i bokslutet. Förvaltningen föreslår att nämnden följer kommunens principer för resultatöverföring. Det innebär att enheterna tar med sig hela sitt resultat för året, både över- och underskott. Däremot får överskottet per enhet maximalt utgöra 5 % av respektive enhets budgetomslutning. Överskridande del kan verksamhetschefen välja att fördela till annan enhet/andra enheter som anses ha gjort betydande insatser för att bryta en negativ resultattrend. Uppföljningsdialoger Förvaltningen genomför uppföljningsdialoger med samtliga rektorer två gånger per år. Den uppföljningsmodell som är framtagen ska fungera som underlag i dialogen mellan rektor och förvaltningen. Grundskoleavdelningen har också valt att utöka med en ekonomicontroller med särskilt uppdrag att stödja enheterna med deras ekonomiuppföljning. Uppföljningsmodellen har flera syften. Dels att förvaltningen ska kunna lämna tillförlitliga prognoser till nämnden. Dels är dialogerna till för att ge rektor stöd och verktyg att klara sin ekonomi inom ram. När skolor har en ansträngd budgetsituation och visar ett underskott i sina prognoser följer förvaltningen upp detta med särskilda dialoger under året utöver de ordinarie dialogerna. Budgetens fördelning Grundbelopp Grundbeloppet tillfaller alla utförare för elever folkbokförda i Huddinge kommun. I grundbeloppet för grundskola ingår medel för. Undervisning Läromedel och utrustning Elevvård och hälsovård Måltider Lokalkostnader Administration till fristående enheter uppgående till 3 procent Momskompensation till fristående enheter uppgående till 6 procent Beslut om bidragsbelopp redogörs i separata ärenden. Från och med 2017 infördes en stadieindelning i resursfördelningen med årskurs F, årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. Förändringen genomfördes för att anpassa bidragsbeloppet till stadiernas timplaner. I samband med detta genomfördes en utredning för att utvärdera hur vikterna mellan stadierna skulle fördelas. GRUNDSKOLENÄMNDEN 13
Grundbeloppet för fritidshem tillfaller alla utförare för elever folkbokförda i Huddinge kommun. I grundbeloppet för fritidshem ingår medel för: omsorg och pedagogisk verksamhet pedagogiskt material och utrustning måltider lokalkostnader Administration till fristående enheter uppgående till 3 procent Momskompensation till fristående enheter uppgående till 6 procent Budgeten för grundbelopp (inkl. samtliga ersättningar och lokalbidrag) för grundskola/fritidshem 2018 är 1 313,2 mnkr. Troligtvis kommer grundbeloppet att justeras i samband med att kommunens hyresavtal övergår till självkostnadshyror. Mer om detta under avsnittet Lokalkostnader. En annan osäkerhetsfaktor är statsbidraget Maxtaxa där bidragsbeloppet 2019 inte är känt ännu. Tilläggsersättningar Den socioekonomiska tilläggsersättningen tillämpas för att kompensera ojämlikheter mellan skolområden. Fördelningen av tillägget baseras på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) gällande föräldrars utbildningsbakgrund, andel pojkar samt andel nyanlända. Det socioekonomiska förändras terminsvis efter avläsning. Budgeten för den socioekonomiska ersättningen är uppräknad med 2 procent och uppgår till 51,6 mnkr för 2019. Tilläggsersättningen för nyanlända baseras i likhet med det socioekonomiska tillägget på statistik från SCB. Medlen fördelas till skolor med ett högt antal nyanlända elever och är inte bunden till en individ. Budgeten för 2019 är uppräknad med 2,1 procent och utökas med ett generellt statsbidrag för Nyanlända i grundskolan om 0,4 mnkr. Budget 2019 för tilläggsersättning för nyanlända är 21,9 mnkr. Tilläggsbelopp Skolstöds tilläggsbelopp fördelas på individnivå genom individuell bedömning. Det kan exempelvis sökas för behovsområden såsom exempelvis anpassningar för elever med rörelsehinder. Den 1 juli 2016 trädde ändringar i Skollagen i kraft. Dessa delar av skollagen reglerar möjligheterna att söka tilläggsbelopp för elever i fristående verksamheter. I lagtexten framgår efter ändringen att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. I förordningstexten har insatserna vidgats till att även innefatta sådana som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter. Budgeten för tilläggsbelopp inom grundskola (exkl. skolskjuts) är 43,0 mnkr. Budgeten är uppräknad med 2 procent. Externa utförare med elever berättigade till modersmål erhåller en ersättning per modersmålsberättigad elev. De fristående utförarna inom Huddinge Kommun ingår i kommunens centrala modersmålsundervisning och studiehandledning. För de utgår inget tilläggsbelopp för modersmål. Budgeten 2019 är uppräknad med 2 procent och uppgår till 5,8 mnkr. För elever i årskurs 1-9 finns en rätt till skolskjuts/terminskort. Det gäller de elever som i årskurs 1-3 har längre skolväg (gångavstånd) än 2 km, i årskurs 3 6 har längre skolväg (gångavstånd) än 3 km eller i årskurs 7 9 har längre skolväg (gångavstånd) än 5 km. En elev som har valt en annan skola än närmaste grundskola enligt relativ närhetsprincipen har däremot inte rätt till skolskjuts/terminskort. Elever i grundskola kan inte få skolskjuts direkt till eller från fritidshemmet. För elever som omfattas av insatser görs behovsprövning för eventuell rätt till skolskjuts/terminskort. Budgeten för tilläggsbelopp skolskjuts är 9,6 mnkr 2019. Budgeten är uppräknad med 2 procent. Ledning, styrning och myndighetsutövning Inom Barn- och utbildningsförvaltningen ingår funktioner som nämnd och registratur, grundskole- och skolstödsavdelning samt stöd- och specialistfunktioner inom ekonomi, kost, personal, kvalitet, utveckling, kommunikation och IT. Det kommunala avdraget Det kommunala avdraget är den del som förvaltningen drar ifrån de kommunala skolornas ersättning. Detta avdrag finansierar skolornas gemensamma satsningar såsom exempelvis kommunövergripande förstelärare, satsningar på forskning och utveckling, kompetensutveckling för rektorer, evenemanget årets pedagog samt kostnader för kompetensinsatser för måltidspersonal inom kostenheten. Budgeten för det kommunala avdraget uppgår 2019 till 23,5 mnkr. Särskolan Särskolans budget har fått en uppräkning för att täcka prisoch lönejusteringar om 2 procent samt medel för volymökning för två elever. Grund- och nivåbeloppen har därför räknats upp med 2 procent inför 2019. Resursfördelningsmodellen för särskolan bör ses över för att få bättre kontroll över kostnaderna. Lokaler Barn- och utbildningsförvaltningens del i den kommungemensamma lokalförsörjningsprocessen är att yttra sig om behov av skolplatser samt driftform. Förvaltningen deltar aktivt i arbetet för en effektiv lokalplaneringsprocess samt med en reviderad hyresmodell och samutnyttjande av lokaler. Ett aktivt och strukturerat arbete för att ge fler privata aktörer möjlighet att bygga och driva offentligt finansierad 14 VERKSAMHETSPLAN 2019
verksamhet ska genomföras. Hälften av alla nya verksamheter ska byggas och drivas av en fristående aktör. För att attrahera privata aktörer inom offentligt finansierad verksamhet till kommunen, har en process tagits fram som säkerställer ett väl fungerande mottagande av dessa kontakter. En företagslots som tar emot frågor har anställts. Lotsen slussar sedan vidare till de kontaktpersoner som kommer att utses inom respektive förvaltning, för vidare hantering av förvaltningsspecifika frågor. Ett arbete kring att ta fram tematiska strategier där politiska ställningstaganden fastställs kring principer för hur Huddinge bygger, bygger om och renoverar skolor samt hur tillfälliga lokaler hanteras har genomförts. Strategierna har beslutats i nämnd. Budgeterade lokalkostnader 2019 väntas uppgå till 272,5 mnkr. Under hösten ska kommunens hyresavtal med Huddinge Samhällsfastigheter ses över och övergå till självkostnadshyror. Detta arbete är i skrivande stund, oktober 2019, inte färdigställt. Det är troligt att ersättningsbeloppen måste justeras när avtalen är klara. Investeringar Totalt har nämnden en investeringsbudget på 23,4 mnkr uppdelat på 8,5 mnkr för investeringar enligt lokalplan och 14,9 mnkr för övriga investeringar. Då lokalförsörjningsplanen i skrivande stund, oktober 2019, inte är fastställd kan inte investeringsbudget per objekt presenteras. I tabellen Investeringar anges därför endast planerade investeringar enligt underlag till Mål och Budget 2019. Investeringar, mnkr Investeringar enligt lokalplan Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 13,2 8,0 8,5 Övriga investeringar 15,6 15,4 14,9 Summa 28,8 23,4 23,4 Plan för intern kontroll Intern kontroll är en process som används för att säkerställa att verksamheten fungerar och att målen nås. Fokus är att minska risken för oönskade händelser genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att på ett systematiskt sätt identifiera och minska risker och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll förverkligas genom att verksamheten på alla nivåer i organisationen arbetar systematiskt med att minska eller eliminera befintliga risker, skapar systematik, processer och rutiner för att säkerställa god ordning, kontrollerar efterlevnad av lagar och regler, samt genom ett kontinuerligt arbete för att höja riskmedvetenheten på alla nivåer i organisationen. Detta för att möjliggöra att verksamheten sammantaget bedrivs och arbetar på ett riskmedvetet och säkert sätt. Nämnderna ska i den ordinarie planeringsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verksamhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter ska nämnden besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riskanalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. Uppföljningen av arbetet med intern kontroll sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Nämndens internkontrollarbete Grundskolenämndens arbete med intern kontroll består av fyra delar; 1) riskidentifiering utifrån målen, 2) uppföljning av processer och rutiner, 3) uppföljning av revisionsrapporter och andra granskningar, samt 4) systematisk uppföljning av verksamheten. GRUNDSKOLENÄMNDEN 15
För att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten finns särskilda rutiner framtagna för ett systematiskt kvalitetsarbete i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Det systematiska kvalitetsarbetet ska, enligt skollagen, inriktas mot att uppfylla de nationella mål som finns för utbildningen och utföras på både huvudmanna- och enhetsnivå. Mot bakgrund av detta ligger tyngdpunkten för det systematiska kvalitetsarbetet i det övergripande kommunala målet Utbildning med hög kvalitet, vilket är det kommunala mål som har en direkt påverkan på undervisningens kvalitet. Utbildningsförvaltningarnas nämndmål har en tydlig koppling till de nationella mål som gäller för verksamheterna. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har en årsplan där tillfällen är avsatta för att följa upp arbetet med åtaganden i verksamhetsplanen och åtgärder för risker i planen för intern kontroll. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är en del av huvudmannens interna kontroll. Riskreducerande åtgärder Attraktiv arbetsgivare Risk 1 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Risk för arbetsrelaterad utmattning Medarbetarenkäter visar att personalen i grundskolan har en hög arbetsbelastning. Arbetsrelaterad utmattning är ett område som grundskolan behöver ta ett samlat grepp om. Det finns ett samband mellan skolor med hög arbetsrelaterad utmattning, otydlighet i målkvalitet och höga sjuktal. Klart 2019-12-31 Ta fram en handlingsplan/utvecklingsplan för att sänka arbetsrelaterad utmattning inom grundskolan. Identifiera vilka åtgärder som främjande i arbetet för att minska den arbetsrelaterade utmattningen. Åtgärder kan vara att prioritera bland olika målsättningar, att tydliggöra de mål som finns för verksamheten och att hålla samma målfokus under flera år. Ansvarig: Verksamhetschef för grundskolan med stöd av HR-avdelningen. Systematisk kvalitetsutveckling Risk 1 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Risk för bristande hantering av personuppgifter Den 25 maj 2018 ersattes personuppgiftslagen (PuL) med dataskyddsförordningen (GDPR). Den nya förordningen innehåller ett förtydligat och utökat ansvar för för de registrerades rättigheter. Behandlingen av personuppgifter behöver säkerställas. Klart 2019-12-31 Säkerställ behandlingen av personuppgifter inom nämnden ansvarsområde genom rutiner, förteckningar, informationstexter och instruktioner. Ansvarig: Verksamhetschef för grundskolan med stöd av Kommunikations- och IT-avdelningen Systematiska kontroller Klart 2019-12-31 Utbildning med hög kvalitet Kontroll 1 Bakgrund och tidplan Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannens kvalitetsarbete följer kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå syftar till att säkerställa att kvaliteten i verksamheterna håller en hög nivå och följer de styrdokument som finns nationellt och kommunalt. Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Verksamhetschef Varje grundskola dokumenterar, sammanställer och analyserar sin verksamhet systematiskt under året. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av elevernas och vårdnadshavarnas upplevelse av verksamheten. Kvaliteten följs årligen upp på kvalitetsdialog. Vid dialogerna diskuteras avvikelser, framgångsfaktorer samt åtgärder för utveckling. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete färdigställs under året. 16 VERKSAMHETSPLAN 2019
Sund ekonomi Kontroll 2 Bakgrund och tidplan Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Ekonomisk uppföljning Budget- och uppföljningsprocessen är en del av den kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocessen i kommunen. Klart 2019-12-31 Ekonomichef Fullmäktige beslutar om Mål och Budget och därmed får nämnderna sina ekonomiska ramar för nästkommande år. I nämndernas verksamhetsplaner ingår beslut om fördelning av den ekonomiska ramen samt resursfördelningen för kommunal och fristående verksamhet. Uppföljningen av att nämnderna har en sund ekonomi görs genom ekonomiska dialoger med ansvariga chefer samt månadsvisa ekonomiska rapporter. Det ekonomiska läget redovisas i delårsrapporter och bokslut och nämnden informeras månatligen. Attraktiv arbetsgivare Kontroll 3 Medarbetarenkät Kort beskrivning av kontrollen Kontroll 4 Bakgrund och tidplan Ansvar Uppföljningen av arbetet inom området sker genom en årlig medarbetarundersökning, årliga PLUS-samtal och bedömningssamtal mellan chef och medarbetare. Förvaltningen följer behörigheten för lärare genom att registrera examina och behörighet i IT-systemet KOLL som också systematiserar insatser kring kompetensutveckling. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del av den interna kontrollen. Arbetsmiljörapport Arbetsmiljörapporten ska ligga till grund för bedömning om arbetsmiljöarbetet överensstämmer med givna krav och ge underlag till kommande prioriteringar i arbetsmiljöarbetet. Klart 2019-12-31 Verksamhetschef Verksamheterna utgår från årsplan för arbetsmiljöarbetet och skriver en årlig arbetsmiljörapport. Arbetsmiljörapporten sammanställs utifrån samtliga verksamheter inom verksamhetsområdet. Bakgrund och tidplan Ansvar Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska ha fortsatt hög prioritet. Klart 2019-12-31 HR-chef Plan för uppföljning och insyn Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Uppföljningen utgår från de mål och den riktning som angivits av kommunfullmäktige samt de krav som ställts i förfrågningsunderlag och avtal. Det är varken praktiskt möjligt eller rationellt att följa upp allt samtidigt, så för att bestämma vad som ska följas upp när och hur genomgripande sätts avtalens/uppdragsbeskrivningarnas betydelse i relation till deras risk/påverkan och omfattning. Avtal/uppdragsbeskrivningar som är viktiga, omfattande och riskfulla ska prioriteras genom att följas upp frekvent, medan uppföljningen av mindre betydelsefulla avtal/uppdragsbeskrivningar får ske mer sällan och/eller mindre genomgripande. Uppföljningen av planen sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse genom att där beskriva om tillsyn och uppföljning genomförts som planerat. Resultatet av respektive uppföljning redovisas till relevant mottagare som ett separat ärende. GRUNDSKOLENÄMNDEN 17
Uppföljning 2019 Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Inom grundskoleverksamheten är detta inte applicerbart eftersom verksamheten inte använder tjänster där nämnden tecknat avtal med privata utförare. Verksamhetsstatistik nyckeltal Förvaltningen planerar för totalt 16 085 elever 2019. Huddinge kommuns kommunala grundskolor beräknas ha 77,5 procent av elevvolymen. I friskolor förväntas 20,1 procent av eleverna att gå och 2,4 procent i kommunala skolor i andra kommuner. Verksamhetsstatistik grundskola 2017 2018 2019 Grundskola 15 171 15 613 16 085 Verksamhetsstatistik fritids F-3 2017 2018 2019 I Huddinges skolor 5 222 5 318 5 345 Varav elever från annan kommun -54-59 -57 Fristående skolor 660 622 689 Kommunala skolor i andra kommuner 58 59 60 I Huddinges skolor 12 448 12 678 12 773 Varav elever från annan kommun -359-356 -301 Verksamhetsstatistik Öppet fritids 2017 2018 2019 Fristående skolor 2 669 2 778 3 226 Öppet fritids Åk 4-6 1 490 1 550 1 660 Kommunala skolor i andra kommuner 413 513 387 I Huddinges skolor 1 386 1 429 1 512 Varav elever från annan kommun -30-22 -16 För fritidsverksamheten F-3 planeras för 6 037 elever. De kommunala fritidshemmen beräknas ha 87,6 procent av eleverna medan fristående utförare beräknas ha 11,4 procent. De kommunala skolorna i andra kommuner be-räknas ha 1,0 procent. Inom Öppet fritids 4-6 planeras för 1 660 elever. Den procentuella fördelningen mellan utförare är 90,1 procent i de kommunala fritidshemmen, 7,1 procent i fristående skolor och 2,8 procent hos kommunala skolor i andra kommuner. Verksamhetsstatistik fritids F-3 2017 2018 2019 Fritidshem Åk F-3 5 886 5 940 6 037 Fristående skolor 88 101 118 Kommunala skolor i andra kommuner 46 42 46 I verksamhetsplanen har förvaltningen planerat för 120 elever inom grundsärskolan och 73 elever inom särskolefritids. Verksamhetsplanen utökas mellan 2018 och 2019 med 4 grundsärskoleelever och 2 särskolefritidselever. Verksamhetsstatistik grundsärskola 2017 2018 2019 Grundsärskola 114 118 120 I Huddinges skolor 113 112 18 VERKSAMHETSPLAN 2019
Verksamhetsstatistik grundsärskola 2017 2018 2019 Verksamhetsstatistik särskolefritids 2017 2018 2019 Varav elever från annan kommun -7-5 Elever andra utförare 8 10 Barn- och utbildningsförvaltningens särskolefritidsverksamhet omfattar elever upp till 13 år. Därefter överflyttas ansvaret till social- och äldreomsorgsförvaltningen (LSS). Särskolefritids 71 73 I Huddinges skolor 82 84 Varav elever från annan kommun -5-5 Varav elever LSS -11-11 Elever andra utförare 5 5 Nyckeltal Bra leva och bo: Andel elever som fått sitt förshandsval till förskoleklass 2015 2016 2017 2018 Grundskoleelever 81 82 81 81 Kommentar: Andelen elever som har fått sitt förstahandsval är samma som föregående år. Bra leva och bo: Andelen hos annan utförande 2015 2016 2017 2018 Totalt 19 20 20 * Kommentar: Andelen elever hos annan utförare ligger relativt stabilt mellan åren. Utbildning av hög kvalitet: Andel elever (%) nöjda med grundskolan, tidigaredel (åk 3-6, kommunal verksamhet) 2015 2016 2017 2018 Totalt 87-90 82,6 Flickor 88-90 83,6 Pojkar 86-89 82,5 Utbildning av hög kvalitet: Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (åk 7-9, kommunal verksamhet) 2015 2016 2017 2018 Totalt 78-82 72,1 Flickor 79-81 69,7 Kommentar: Andelen elever som är nöjda med sin skola har minskat gällande både tidigare- och senaredelen sedan föregående år. Nöjdheten är 10,5 procentenheter lägre för elever i senaredelen (årskurs 7-9). Utbildning av hög kvalitet: Andel elever i åk 3-9 som uppger att de har en förtroendefull relation med en vuxen 2015 2016 2017 2018 Totalt - - 83 - Flickor - - 84 - Pojkar - - 83 - *enkätens sammansättning av årskurser har förändrats mellan åren varför siffror före 2018 ej redovisas. Utbildning av hög kvalitet: Andel elever (%) i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, kommunala skolor 2015 2016 2017 2018 Totalt 86,1 82,4 82,8 - Flickor 86,8 88,9 87,6 - Pojkar 85,5 77,1 79,5 - Ranking i länet 13/25 9/26 15/26 - Ekosystem i balans: Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter 2015 2016 2017 2018 (janjun) Grundskolor 40,0 44,8 43,4 32,9 Kommentar: Inköpen av andelen ekologiska livsmedel inom grundskolan har minskat sedan år 2017. För första halvåret ligger genomsnittet på 40,9 procent. Pojkar 80-84 76,5 GRUNDSKOLENÄMNDEN 19
Systematiskt kvalitetsarbete: Ökad användning av e- tjänster Kommentar: Resultatet för ledarskapsprofilen har minskat sen föregående år, men ligger fortsatt över riktvärdet (68) Ansökan om konto i Skola24 Ansökan om modersmålsundervisning Ansökan om skolskjuts eller terminskort Ansökan om konto i Skola24 2015 2016 2017 2018-08 1098 2182 764 1214 157 282 187 345 475 1126 786 882 1098 2182 764 1214 Attraktiv arbetsgivare: Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Ledarskap 2016 2017 2018 Totalt 77 79 81 77 Kvinnor 78 79 81 Män 76 79 80 Kommentar: Antalet ansökningar om modersmålsundervisning liksom antalet ansökningar om skolskjuts och terminskort, har ökat. och ansökningar till augusti för frånvarosystemet Skola24 pekar på att antalet ansökningar för frånvarosystemet också kommer att öka. Attraktiv arbetsgivare: Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) 2016 2017 2018 Rikvärde Totalt 78,8 79,6 79,8 75 Kvinnor 79 79,9 80 Män 78 79 79,4 Attraktiv arbetsgivare: Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Motivation 2016 2017 2018 Riktvärde Totalt 77 77 83 80 Kvinnor 77 77 83 Män 75 77 81 Kommentar: Resultat avseende medarbetarskap baseras på en årlig medarbetarenkät samt en årlig enkät om hållbart medarbetarengagemang - motivation. Den sistnämnda anger siffror som kan jämföras med andra huvudmän i länet och i riket. Resultatet på medarbetarprofilen har ökat något jämfört med föregående år och ligger över riktvärdet (75). Resultatet för hållbart medarbetarengagemang/motivation har också ökat, och ligger nu över riktvärdet (80). Kommentar: Resultaten för hållbart medarbetarengagemang har ökat de senaste åren, och ligger fortsatt över rikssnittet (77). Attraktiv arbetsgivare: Prestationsnivå 2016 2017 2018 Totalt 72,1 73,7 73,6 70 Kvinnor 72,2 73,8 73,7 Män 72,0 73,5 73,7 Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Totalt 2016 2017 2018 Riktvärde Riktvärde Riktvärde Totalt 77 79 82 79 Kvinnor 78 79 82 Män 75 77 80 Kommentar: Siffrorna i tabellen ovan visar resultat avseende prestationsnivå, baserat på den årliga medarbetarenkäten samt den årliga enkäten om hållbart medarbetarengagemang totalt. Den sistnämnda anger siffror som kan jämföras med andra huvudmän i länet och riket. Resultatet för prestationsnivån är princip oförändrad från föregående år och fortsatt över riktvärdet. Resultatet för hållbart medarbetarengagemang har ökat under samma period. Attraktiv arbetsgivare: Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) 2016 2017 2018 Riktvärde Totalt 69,8 72,2 71,8 68 Kvinnor 69,9 72,3 71,8 Män 69,9 72,2 71,8 20 VERKSAMHETSPLAN 2019
Organisation GRUNDSKOLENÄMNDEN 21