Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Relevanta dokument
VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars vattenprover? Fredrik Nyström

- Analys av norovirus i dricksvattenberedningen

dricksvattenberedningen

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Vattenverk i Askersund kommun

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Is i livsmedelsanläggningar

Nationell Dricksvattenkonferens

NORVID. Riskanalys med MRA och GDP baserad på långtidsundersökning av norovirusförekomst i svenska ytvattentäkter. Rapport Nr

Metoder för detektion av norovirus i vatten

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Per Ericsson Norrvatten

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Jokkmokks kommun Miljökontoret

PROJEKT. Granskning av årsredovisningar

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Egentillsyn. med haccp

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Dricksvattenkvalitet Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse

Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön.

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Per Ericsson Görvälnverket

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Svart- och gråvattenrening

Statens naturvårdsverks författningssamling

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten

2011 Reningsverk och vatten.

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

BDT-avlopps möte på länsstyrelsen

PUBLIKATION P112 Juni Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Anolytech Disinfection System

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

PM: Utredning av orsaker till dålig vattenkvalitet vid Hökarängsbadet, Smedsuddsbadet och Sätrastrandsbadet i Stockholm

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Smittspårningens problematik. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Enkät hos kommunala membrananläggningsägare

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor

Schysst vatten i kranen?

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Gemensamt delprogram för stormusslor

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000

BESLUT 1 (8) BESLUT Dnr: Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhuset UPPSALA. Delgivningskvitto

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN Kontroll av salladsbufféer

Innehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik

Silveravgång vid rengöring och kemisk polering av silvergods

Transkript:

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april Göteborg

Syfte och mål Projektets övergripande mål är: Att med en känslig, robust, snabb och kostnadseffektiv analysmetodik möjliggöra säkrare riskanalyser avseende humanpatogena virus i svenska ytvatten

Övergripande m ål Att med metodutveckling och provtagning möjliggöra för säkrare riskanalyser m.a.p virus i svenska ytvatten Delm ål A Verifiering av m etod Delm ål B Långtidsprovtagning Delm ål C Riskanalys Delm ål D Informationsspridning AP 1 AP 2 och AP 3 AP 4 AP 5 AP 6 Start Januari 2010 Rapport färdig Dec 2012

26 prov från vardera producent 104 prov totalt Standardparametrar: ph, Temp, Turbiditet, Clostridier, E. coli, Koliforma bakterier, TOC, COD Långtidsprovtagningen [AP2] Råvatten från fyra stora dricksvattenproducenter i tre distinkt olika råvattentäkter: Mälaren Görvälnverket Norsborg Göta Älv Alelyckan Ringsjön Ringsjöverket Created using NatGeo maptool 10 liter råvatten provtogs per producent varannan vecka under ett år. September 2010 till september 2011.

Högriskprovtagning [AP3] Provtagning av avlopsreningsverk uppströms från dricksvattenproducent Kungsberga (uppströms Norsborg, Stockholm Vatten) Ormanäs (uppströms Ringsjöverket, Sydvatten) Bromma (uppströms Görvälnverket, Norrvatten) Inkommande och utgående vatten provtogs en gång per vecka under åtta veckor (v3-10, 2011)

Metodutveckling för anrikning av virus från råvatten Problem: Direktanalys ej möjlig Normalhalten av virus i råvatten långt under känslighetsnivån i de molekylära analyserna. Någon form av anrikning behövs Stor volym Låg koncentration Liten volym Hög koncentration

Filtrering av råvattenprov

Norovirus transportegenskaper Vi utnyttjar norovirus transportegenskaper Dess isoelektriska punkt Aggregationsdynamik Vidhäftningsförmåga vid olika jonstyrkor ref. Viralzone Da Silva et al., 2011. Environmental Science & Technology. Adsorption and aggregation properties of norovirus GI and GII virus-like particles demonstrate differing responses to solution chemistry.

Dead-end filtrering Enkel adsorption / eluering Tre-stegs isoleringsmetod med två olika filter samt en mikrokoncentrator

Flödesschema av virusanrikning 4.5 l MNV-1 P U M P F I L T E R 2 u m Positive control Source water F I L T E R 0. 4 5 u m MgCl 2 Microconcentration 50,000 kda Flocculation 200 ul Molecular analysis

Flödesschema av virusanrikning 4.5 l MNV-1 P U M P F I L T E R 2 u m Positive control Source water F I L T E R 0. 4 5 u m MgCl 2 Microconcentration 50,000 kda Flocculation Effektivitet: 0.01 15 % 200 ul Molecular analysis

Analysöversikt av råvattenprover

Virusanalys av avloppsvatten Lättare att arbeta med Högre viruskoncentrationer Enklare upparbetningsmetodik 100 gångers anrikning 40 ml 400 µl

PEG-fällning av avlopssvatten System Biosciences http://www.systembio.com/

PCR METODIK http://www.gmotesting.com

Hittar vi norovirus i svenska ytvattentäkter då? Ja, i alla ytvattentäkter vi studerat i Norvidprojektet har vi detekterat och kvantifierat norovirus.

Erfarenheter av metoden för analys av råvatten Bra effektivitet under utvärdering Ojämn effektivitet under provanalys Känslig för heterogeniteten hos proverna

Temperatur

ph

FNU

TOC

COD

Erfarenheter av metoden för analys av råvatten Bra effektivitet under utvärdering Ojämn effektivitet under provanalys Känslig för heterogeniteten hos proverna Indikationer på relativt höga koncentrationer, men metodiken ej känslig nog för noggrann kvantifiering Fortsatt arbete med analysmetodik för virus i råvatten Byte av metodik Öka provolymerna (ex. ultrafiltrering)

Belastas råvattentäkter med norovirus genom avloppsvatten? Ja, i princip så finns det alltid noro- och andra gastrointestinala virus i inkommande/utgående avlopssvatten från svenska avloppsreningsverk. Några Referenser: VISK-projektet Viroclime Nordgren et al. Prevalence of norovirus and factors influencing virus concentrations during on eyear in a full-scale wastewater treatment plant. Water Research 43 (2009) 1117-1125

Norovirus genomkopior / liter Norovirus genomkopior / liter Norovirus genomkopior / liter Kungsberga 10 7 10 6 10 5 10 4 10 3 GI in GI ut GII in GII ut 10 2 10 1 10 0 Vecka 3 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 Vecka 8 Provtagning Vecka 9 Vecka 10 Bromma 10 7 10 6 10 5 10 4 10 3 GI in GI ut GII in 10 2 10 1 10 0 Vecka 3 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 Vecka 8 Provtagning Vecka 9 Vecka 10 Ormanäs 10 7 10 6 10 5 10 4 10 3 GI in GI ut GII in GII ut 10 2 10 1 10 0 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 Vecka 8 Vecka 9 Vecka 10 Provtagning

Sammanfattning Resultat Råvatten Norovirus påvisades i samtliga råvattentäkter Norovirus påträffades främst under de kallare månaderna (p < 0,05) Halterna av norovirus GII var högre än halterna av norovirus GI (p < 0,05) Ingen påvisad korrelation mellan parametrar för fekal förorening och norovirus Resultat Avloppsvatten Utsläpp av norovirus i råvattentäkten från avloppsreningsverk har påvisats Erfarenheter Allt vatten är inte likadant Det finns metodik för att detektera och kvantifiera virus i vatten, men fortsatt metodikutveckling i framtiden är fortfarande önskvärt

Tack Görvälngruppen Bengt Dahlberg Linköpings Universitet Erik Dalin SVA Jakob Ottosson Eva Emmoth Finansiering Svenskt Vatten Utveckling Stockholm Vatten Norrvatten Göteborg Vatten Sydvatten Linköpings Universitet Landstinget I Jönköpings Län ref. TWiV Övrig behjälplig personal vid provtagning samt vattenanalyser