Ärende 12
Dnr VON-2012-134 Dpl 63 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ledningskontoret Tjänsteskrivelse 2012-04-05 Tapani Savallampi, 054-540 55 57 tapani.savallampi@karlstad.se Vård- och omsorgsnämnden Boendesituation inom vård- och omsorg 2012 Dnr VON-2012-134 Dpl 63 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag Rapporten godkänns och överlämnas till teknik- och fastighetsnämnden och kommunstyrelsen för vidare behandling. Sammanfattning av ärendet En lägre omsättning av platser innebär att kön till särskilt boende inom äldreomsorgen har vuxit, trots omstrukturering av korttidsplatser till vårdboendeplatser. Det finns ett stort behov av att ersätta Stagnellska med ett nytt boende. Ett stort vårdboende med cirka 100 platser behövs snarast. Gruppboendet inom handikappomsorgen som ingår i Stagnellska måste också ersättas. På sikt bör något av de befintliga servicehusen ersättas med gruppboendeplatser. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 5 april 2012. Ärende Behov av platser inom äldreomsorg I mars 2011 disponerar vård- och omsorgsnämnden 822 boendeplatser, inklusive 87 platser för korttidsboende. Nämnden kunde under ett antal år från slutet av 1990-talet minskat antalet boendeplatser under en tioårsperiod över 270 platser. Den första och även den största avsåg Kronoparkens sjukhem. De senare avvecklingarna har haft två utgångspunkter; dels att ta bort de boenden som har varit minst kostnadseffektiva, dels att balansera nämndens ekonomi. Förutom att antalet platser har minskat, har också vårdens inriktning förändrats. De somatiskt sjuka vårdas i allt större omfattning i det egna hemmet, medan behovet av platser för personer med demenssjukdomar ökar. Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Järnvägsgatan 4 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: vardochomosrgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213
Dnr VON-2012-134 Dpl 63 sid 2 (7) Tabell 1) antal platser 1 januari per år och antal personer med beslut om plats År Summa platser Personer i kön 1999 1 010 51 2001 927 42 2003 870 14 2005 736 24 2007 722 28 2009 668 24 2011 666 89 2012 april 750 52 Ovanstående tabell omfattar endast särskilt boende för dementa och somatiskt sjuka, men inte korttidsvård. Resurscentrum hade efter sin tillkomst cirka en fjärdedel särskilt boende och resten korttidsvård. Senare omvandlades hela Resurscentrum till enbart korttidsvårdsplatser. Nu går utvecklingen åt andra hållet och hälften av platserna blir vårdboendeplatser. Det senaste tillskottet på gruppboendesidan, vårdboendet Zakrisdal med 48 platser, öppnades i februari-mars 2011. Initialt minskade antalet personer i kön men utvecklingen under senare delen av 2011 och i början av 2012 har lett till allt längre kötider till boendeplatser. Tabell 2) antalet platser och antalet ej verkställda beslut inom särskilt boende för äldre den 1 april 2012: Antal platser Personer i kö Andel kö/platser Kötid i månader Servicehus 212 8 4,2 2,3 Platser för somatiskt 109 9 8,2 4,0 långtidssjuka Platser för personer med 414 35 7,7 1,5 demens Summa 735 52 7,1 De senaste åren har vård- och omsorgsförvaltningen haft det svårt att tillgodose behovet av platser. De två senaste månaderna har statistiken visat långa väntetider även för de somatiskt sjuka. Den aktuella omsättningssiffran i mars för personer med demens är längre än tidigare tack vare omvandlingen av platserna på Resurscentrum. I de fall personer har en längre väntetid än tre månader, har dessa tackat nej till erbjudanden. Vård- och omsorgsnämnden beslutade i oktober 2011 att omvandla 22 platser på Resurscentrum från korttidsboende till gruppboendeplatser för dementa. Samtidigt förändras inriktningen på Våxnäs servicehus genom att några platser där kommer att reserveras för personer med demenssjukdom. I mars 2012 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om att ytterligare 33 platser successivt kommer att omvandlas från korttidsplats till gruppboendeplats.
Dnr VON-2012-134 Dpl 63 sid 3 (7) Den aktuella kön på 52 personer med beslut om vårdboendeplats består av 35 personer som har demens, 9 personer som är långtidssjuka och 8 personer som har beslut om servicehusplats. Det har blivit allt svårare för förvaltningen att klara av att kunna erbjuda platser inom de tre månader som förvaltningen har på sig efter ett boendebeslut. Överskrids tidsgränsen utgår vite, dvs. en sanktionsavgift som kommunen får betala till staten. Avgiften kan som mest uppgå till en miljon kronor för ett enskilt ärende. En viktig faktor i sammanhanget är fördelning av platserna mellan de somatiskt sjuka och demenssjuka. Personer med demens har oftast färre somatiska problem och därmed en längre livslängd. Detta visar sig i omsättningssiffrorna som har sjunkit de sista åren. En lägre omsättning av platser bidrar till ökad kötid även om antalet nya ansökningar skulle vara konstant. Tabell 3) Omsättning av platser, snitt per månad 2006 2008 2009 2010 2011 20 18 19 17 16 Det är värt att notera att en liten minskning av omsättningstalen ger stora effekter för verkställighet av boendebeslut. Är minskningen tre platser, som det är mellan 2009 och 2011, motsvarar detta 36 boendeplatser, som så att säga har försvunnit på ett år. Under första kvartalet 2012 har i snitt 19 platser omsatts per månad, men samtidigt har i snitt 27 nya ärenden tillkommit. Detta ger en nettoökning i kön på 24 personer med behov av särskilt boende. Förändring av antal personer per år i åldersgrupperna 80-84 år och över 85 år 2600 2550 2500 2450 2400 2350 2300 2250 2200 2150 2100 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 80-84 85-w Diagrammet visar att antalet äldre över 85 år fortsätter att öka de närmaste åren. Det sista åren i tabellen visar en lägre ökningstakt men detta är bara tillfälligt. Ökningstakten för de mellan 80 och 84 år ökar markant från och med år 2019. Den riktigt stora toppen i antalet äldre kommer att uppstå kring år 2030.
Dnr VON-2012-134 Dpl 63 sid 4 (7) Behov av platser inom handikappomsorgen Inom handikappomsorgen finns gruppbostäder där det bor personer med större behov av omvårdnad och tillsyn. På servicebostäder bor personer med lindrigare funktionshinder och som klarar sig själva med stöd av personalen. Inom särskilt anpassade bostäder bor personer som oftast kräver enskildhet. Vissa av dessa bostäder finns i anslutning till gruppbostäder och kallas då backstugor. Tabell 4) Antal och typ av boendeplats 1 april 2012 Typ av boendeplats Antal Antal platser gruppbostad 75 Antal platser servicebostad 125 Antal platser särskilt anpassad bostad 9 Antal köpta platser LSS 1 Antal köpta platser SOL 2 TOTALT ANTAL PLATSER 212 Inom boendesidan finns det ett visst ökat behov, utöver de personer som kan klara sig med boendestöd i eget boende. Antalet servicebostäder kan justeras utifrån aktuella behov. Däremot saknas några platser inom gruppboende Antalet boendeplatser kommer att öka med fyra under 2012 inom gruppboende genom att befintliga boenden byggs ut. Ytterligare fem platser skapas genom att nyttja befintliga lokaler som tidigare använts till elevhem. Platserna behövs på grund av den pågående omstruktureringen av verksamheten som följd av besparingsarbetet inom verksamheten. Tabell 5) Antal boendeplatser, ej verkställda beslut och stöd i eget boende Verksamhet dec dec dec mars 2009 2010 2011 2012 Särskilt boende, antal platser 210 209 211 212 Ej verkställda beslut boende 7 6 4 6 Stöd i eget boende - antal personer 53 49 74 76 I anslutning till Stagnellska hemmet finns ett gruppboende, Allén, med sex platser. Om Stagnellska hemmet inte kommer att byggas om utan ersätts med en ny fastighet, behöver sex nya gruppboendeplatser skapas inom handikappomsorgen. Vård- och omsorgsnämnden har ett boende för barn- och unga, Skagersviksgatan. Huset tillhör ett av dem som kommunen fick med sig i övertagandet från landstinget. Huset ligger mitt i ett villaområde och har en så kallad backstuga på tomten (ett boende för en person som kräver avskildhet). Huset har en dålig planlösning för den verksamheten som i dag bedrivs där. Anpassningen av badrum och toalett är inte heller tillfyllest. Det är en stor variation bland de boende, både vad gäller ålder men också graden av funktionshinder. Det är svårt att bedriva god vård med
Dnr VON-2012-134 Dpl 63 sid 5 (7) de förutsättningar som huset ger. Eftersom både de vårdmässiga men också de sociala behoven är så olika behöver man skilda gemensamhetsutrymmen. Detta boende skulle behöva ersättas med en mer anpassad fastighet. Lokalbeståndet Den totala ytan som förvaltningen förfogar över uppgår till 100 000 kvm. Av denna ägs cirka 38 procent av kommunen och 62 procent är inhyrda objekt. Av äldreboenden är Zakrisdal, Stagnellska, Brattska gården, Resurscentrum och Åsbacka ägda av kommunen. Servicehusen Källan, Våxnäs, Hagaborg och Rud är alla inhyrda från Karlstads Bostadsaktiebolag. Den sammanlagda årliga hyreskostnaden uppgår till 107,3 mnkr och genomsnittskostnaden per kvm till 1 073 kr. Cirka fem procent av lokalytan består av administrativa lokaler. Tabell 6) Lokalbeståndet per verksamhet Verksamhet Yta Andel Kostnad Andel 500 CENTRAL FÖRVALTNING 1 125 1% 1 791 000 2% 502 LOKAL FÖRVALTNING 1 738 2% 1 930 904 2% 504 GEMENSAM VERKSAMHET 2 258 2% 3 129 324 3% 505 HÄLSO O SJUKVÅRD 12 195 12% 11 810 115 11% 510 HEMTJÄNST 2 040 2% 1 705 315 2% 511 HEMSJSUKVÅRD (DS) 1 085 1% 1 366 748 1% 512 SÄRSKILDA BOENDEFORMER (ÄO 47 969 48% 53 345 895 50% 516 PERS ASS STATL VERKSAMHET 40 0% 33 642 0% 518 KORTTIDSVISTELSE 539 1% 471 851 0% 521 BOENDE BARN O UNGA 986 1% 853 023 1% 522 BOENDE VUXNA SERVICEBOST 9 999 10% 8 836 655 8% 523 BOENDE VUXNA GRUPPBOST 5 610 6% 6 574 062 6% 524 DAGLIG VERKSAMHET 3 777 4% 4 008 675 4% 526 ÖPPEN VERKS ÄO 10 612 11% 11 438 798 11% 99 971 100% 107 296 007 100% Utformning och skicket på lokalerna har stor betydelse för hur omvårdnadsarbetet kan bedrivas. Ett boende i markplan har ett antal fördelar. Det ger möjligheter för bättre logistik för transporter av mat, sopor och tvätt. Ett boende i markplan ger dessutom fördelar för själva vårdens kvalitet. Tillgången till utemiljön underlättas och de boende får därigenom en större frihet. Endast två av förvaltningens boenden är i markplan, nämligen Zakrisdal och, Brattska gården. Det finns en speciell problematik på Stagnellska som har 36 platser för äldre och 6 platser inom gruppboende för funktionshindrade. Huset är cirka 40 år gammalt och har stora brister i konstruktion, slitage, uttjänt teknik, brister i utformning, fuktskador m.m. Det finns en förstudie som pekar på att huset måste byggas om från grunden för att åtgärda alla brister. Den preliminära kalkylen visar en kostnad på 70 mnkr för själva ombyggnationen och ytterligare 10 mnkr för att lösa evakueringen. Eftersom de boende på Stagnellska är demenssjuka är inte evakuering till ett tillfälligt boende (baracker?) något som vård- och omsorgsförvaltningen ser som ett lämpligt alternativ. Och med tanke på prislappens storlek är det inte ekonomiskt att investera så stora belopp på en ombyggnation.
Dnr VON-2012-134 Dpl 63 sid 6 (7) Förutom den aktuella kön till demensplats hanteras det en stor demensproblematik på våra servicehus och inom hemtjänsten. Servicehusen är inte utformade så att de motsvarar dagens krav på omhändertagande av svårt sjuka äldre. Servicehusen byggdes en gång i tiden för relativt friska pensionärer som till stor del klarade sig på egen hand. På sikt bör en del av servicehusbeståndet ersättas med gruppboendeplatser. Utformning av ett nytt vårdboende Med tanke på den omstruktureringen på Resurscentrum som pågår och den aktuella kösituationen samt problematiken kring Stagnellska hemmet, behöver vård- och omsorgsförvaltningen ett nytt stort boende för äldre. När arbetet med Zakrisdal påbörjades gjorde vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen en kartläggning av vilka moderna vårdboenden som fanns i landet och som kunde användas som goda exempel vid planering för ett nytt modernt vårdboende i Karlstad. Ett boende i markplan har ett antal fördelar. Det ger möjligheter för bättre logistik för transporter av mat, sopor och tvätt. I ett större boende är detta viktigt då volymerna av dessa komponenter är stora. Ett boende i markplan ger dessutom fördelar för själva vårdens kvalitet. Tillgången till utemiljön underlättas och de boende får därigenom en större frihet. Innegårdar skapar till exempel möjligheter för personer med demens att på egen hand röra sig fritt i ett område. Studiebesöken gav tankar kring utformningen av den yttre miljön där gångstigar och promenadstråk är ett viktigt inslag. Till den yttre miljön hör också staket och växtlighet som kringgärdar hela anläggningen. Därigenom skapas större ytor för fri rörlighet i ett område som är tryggt för de boende. Två centrala frågor i vårdsverige i dag är inlåsning av personer med demenssjukdomar och nattillsyn av våra gamla. Med modernt låssystem som har införts på Zakrisdal ger man de boende stor frihet och möjlighet till ett värdigt liv. Inlåsningseffekterna kan minimeras i ett boende i ett plan. Samma effekter är svårare att uppnå i en fastighet med flera våningar. Trapphus och hissar är alltid ett hinder för fri rörlighet. Nattillsyn har varit i fokus sedan Socialstyrelsens granskning över landets vårdboenden. I ett boende i en plan kan nattpersonalen lättare att samarbeta över avdelningsgränser jämfört med en byggnad i flera plan. Tillsynen blir därmed kvalitetsmässigt bättre. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att det nya boendet skall ha cirka 100 platser. Hur detta kommer att utformas får detta avgöras utifrån vilken tomt som kommer att finnas tillgänglig. Även om behovet av platser i dag är störst för personer med demens, behöver det nya vårdboendet kunna ta emot alla kategorier av kunder. Byggnaden invändigt skall vara handikappanpassad. Demensanpassning invändigt handlar mest om färgsättning och val av golvmaterial med mera. Utformningen av
Dnr VON-2012-134 Dpl 63 sid 7 (7) lokalytorna måste möjliggöra ett effektivt utnyttjande av personalen för att hålla driftkostnaderna så låga som möjligt. Vård- och omsorgsförvaltningen har inga synpunkter på ägandeformen, det vill säga om kommunen väljer att äga fastigheten eller om man väljer en ägandeform där någon privat byggherre står för investeringen och byggnationen som sedan hyrs in av kommunen. Erfarenheterna vid byggandet av Zakrisdal visar att det inflytande som verksamheten kan ha i ett byggprojekt i egen regi, ger ett stort mervärde i form av bättre och billigare lösningar. Däremot avvisar förvaltningen konstellationer som innebär att samma entreprenör både investerar, bygger och driver verksamheten. Denna sistnämnda konstellation innebär att nämnden blir låst vid en enda entreprenör och möjligheten att i en framtid byta entreprenör eller låta driften återgå i egen regi begränsas. Gunilla Öberg vård- och omsorgsdirektör Tapani Savallampi ekonomichef Beslutet skickas till Teknik- och fastighetsnämnden Kommunstyrelsen