Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning
Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker man? 4 1 Tiverkning 6 1.1 Produktkrav 6 1.2 Kompetterande dear 9 2 Drift av den svanenmärkta edstaden 9 3 Information ti kund 11 4 Information ti återförsäjare och instaatörer 12 5 Kvaitets- och myndighetskrav 12 Svanenmärkets utformning 14 Efterkontro 14 Hur änge gäer icensen? 14 Nya kriterier 15 Definitioner 15 Biaga 1 Provning Biaga 2 Intyg om uppfyande av gäande bestämmeser vid tiverkning Biaga 3.1 Intyg om kemiska produkter Biaga 3.2 Intyg om materiakrav (K2), ytbehanding innehåande organiska ösningsmede (K5), metabeäggning av dear (K6) Biaga 4 Intyg om kompetterande sofångare Biaga 5 Marknadsföring av mijömärkta sutna edstäder 078 Sutna edstäder, version 3.2, 12 november 2013 Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Koegievej 6 DK-2920 Charottenund Teefon +45 72 300 450 Fax +45 72 300 451 E-post: info@ecoabe.dk www.ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB SE-118 80 Stockhom Teefon +46 8 55 55 24 00 Fax +46 8 55 55 24 01 E-post: svanen@svanen.se www.svanen.se Finand Mijömärkning Finand Box 489 FIN-00101 Hesingfors Teefon +358 424 2811 Fax +358 424 281 299 E-post: joutsen@motiva.fi www.ecoabe.fi Norge Mijømerking Henrik Ibsens gate 20 NO-0255 Oso Teefon +47 24 14 46 00 Fax +47 24 14 46 01 E-post: info@svanemerket.no www.svanemerket.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon +354 5 91 20 00 Fax +354 5 91 20 20 E-post: svanurinn@ust.is www.svanurinn.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.
Vad är en Svanenmärkt suten edstad? En suten edstad är pacerad i rummet som ska värmas och sprider värmestråning ti rummet. Den kan även distribuera värmen som ett kompement genom ett vatten- eer ventiationssystem. Den edas med fasta biobränsen, med viket avses ved eer peets tiverkade av träddear, eer i vissa fa annan biobränseråvara. I dagigt ta kaas aktuea värmekäor för kaminer, ackumuerade edstäder som kakeugnar och stenedstäder, insatser och bastuugnar. Bränset kan tiföras både manuet och automatiskt. Ved äggs som rege in manuet i edstaden medan peets tiförs automatiskt. Vid användning av en suten edstad innesuts eden och ufttiförsen sker genom särskid kana som ofta kan regeras. En suten edstad täcker som rege inte huvudparten av uppvärmningsbehovet i ett hus utan kompetteras vanigtvis med annan värmekäa. I energisnåa hus kan dock en suten edstad täcka hea värmebehovet. Edstaden testas med avseende på rökgasutsäpp. Om edstaden edas med peets testas den även för buer. Tiverkaren ska tydigt informera kunden om hur edstaden ska skötas för att fungera på bästa sätt. En Svanenmärkt edstad har åga utsäpp av partikar, komonoxid (CO), och organisk bunden ko (OGC) samt har en hög verkningsgrad. Tiverkaren måste även se ti att instruktionsboken innehåer utförig information och att edstaden bör instaeras av kompetenta instaatörer. Kraven för rökgasutsäpp är i Svanens kriterier strängare än agkraven i Norge, Sverige, Danmark och Finand. I agkraven i Norge stäs krav enbart på utsäpp av partikar, i Sverige enbart på utsäpp av koväten och i Danmark finns en agstiftning för utsäpp av partikar. I Finand finns inga agkrav för utsäpp. Varför väja Svanenmärkning? Tiverkaren och/eer återförsäjarna får använda varumärket Svanen. Svanenmärket är vä känt och anses trovärdigt i hea Norden. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera vika edstäder som ur häso- och mijösynpunkt är bäst på marknaden och vika edstäder som testats av tredjepartsaboratorium. Genom Svanenmärkningen når tiverkaren en växande skara professionea användare och privatpersoner, vars poicy är att minska mijöbeastningen genom att använda de edstäder som har ägst utsäpp och övrig mijöbeastning. Mijöfrågor är kompexa och det är svårt att väga den ena parametern gentemot den andra. Kommuner och andra användare har änge efterfrågat en hjäp där bedömningen är gjord på ett trovärdigt sätt. Svanen visar vägen för detta. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 3 (15)
Vad kan Svanenmärkas? Sutna edstäder som edas med fasta biobränsen, som ved, peets och iknande kan Svanenmärkas. Ti exempe kan kaminer, ackumuerande ugnar (som kakeugnar eer stenedstäder), insatser och bastuugnar bi Svanen märkta. Svanenmärkta edstäder för fasta biobränsen är manuet matade, med undantag av peets kaminer som är automatiskt matade. Manuet matade vedkaminer kan vara avsedda för tifäig eer kontinuerig edning. Edstaden kan vara ackumuerande eer inte ackumuerande. I en ackumuerande edstad agras värmeenergin vanigen i fast materia. Det finns ackumuerade edstäder som ackumuerar värmen i vattenmagasin. Dessa skijer sig från vattenmantade kaminer på så sätt att de inte kan edas utan vatten i magasinet. Vattenmantade kaminer definieras som icke-ackumuerande, och kan edas med eer utan vatten i magasinet. De sutna edstäderna indeas i kriteriedokumentet i fera grupper beroende på deras funktion som föjer. Tiverkare ska kassificera edstaden inom en av grupperna nedan. Föjande grupper är aktuea: Ackumuerande edstad, en edstad som ackumuerar värmen vanigtvis i sten men det kan i vissa fa även ackumueras i vattenreservoar. Manuet matad edstad för tifäig edning. En kamin som är tiverkad för att kompettera en annan värmekäa. En sådan edstad ska inte edas dygnet runt. Manuet matad edstad för kontinuerig edning. En kamin som kan edas dygnet runt och som kan fungera som en dominerande värmekäa i t.ex. ett ågenergihus. En sådan manuet matad edstad är ofta vattenmantad. Automatiskt matad edstad tiverkad för peetsedning. Insats ti öppen edningspats. Bastuugn, en vededad bastuedstad. Om sofångare evereras med edstaden som ett värmesystem stäs även krav på sofångaren. Öppna edstäder där det edas i en öppen edningspats inne i edstaden och edstäder för fytande biobränsen omfattas inte av produktgruppen. Definitioner av edstäder föjer aktuea EN-standarder av edstaden, med något undantag, se sista kapitet, Definitioner. Hur söker man? En tiverkare eer återförsäjare kan ansöka om icens genom att använda avsedd ansökningsbankett. Om en återförsäjare ansöker om icens måste även tiverkaren skriva under ansökan. Samtiga krav måste uppfyas. Kraven markeras i texten med bokstaven K samt öpande numrering. För varje krav är det beskrivet hur ansökaren ska visa att kravet uppfys. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 4 (15)
Symboer i texten För varje krav är det beskrivet hur kravet ska styrkas. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Bifoga dokumentation ; Uppgifter ska finnas i instruktions- eer instaationsboken Kravet kontroeras på pats Ansökan Ansökan skickas ti Nordisk Mijömärkning i det and edstaden produceras eer ska säjas, se adresser på sidan 2. Ansökan består av en ansökningsbankett och dokumentation som visar att kraven uppfys (finns specificerat i kraven). Mer information och hjäp vid ansökan finns. Gå in på respektive ands hemsida för att få information. Försäjning i övriga Norden Om icensen registreras i något annat nordiskt and ges möjigheten att använda Svanenmärket på en större marknad. Då behöver föjande skickas in ti Nordisk Mijömärkning: Ansökningsbankett med markering för försäjning i aktuet and. Reevanta dear av instaationshandbok samt drift och skötseinstruktioner ska finnas översatta ti aktuea språk (K15 och K16). Information om retursystem för embaage (K27). Registreringen är kostnadsfri, men årsavgifter måste betaas enigt respektive ands avgiftsreger. Kontro på pats I samband med ansökan kontroerar Nordisk Mijömärkning vid den tiverkande fabriken att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för ansökan kunna uppvisas t.ex. beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, inköpsstatistik och iknande som styrker att kraven uppfys. Vid kontroen granskas även berörda dear av kvaitetssäkring eer dokumenterade rutiner. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på den Svanenmärkta edstadens omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Mijömärkning, se adresser på sidan 2. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 5 (15)
1 Tiverkning 1.1 Produktkrav Uppfys kraven? K1 Beskrivning av tiverkningsprocessen Tiverkningsprocessen av den Svanenmärkta edstaden ska beskrivas. Beskrivningen ska minst innehåa föjande uppgifter: Namn och stad för: - fabrik/fabriker för suttiverkning av edstaden - undereverantörer för ytbehanding och metabeäggning - undereverantörer för andra komponenter som berörs av kraven En beskrivning av tiverkningsprocessen av edstaden med angivande av oika processteg inkuderat reningsteknik. Produktionsteknik och reningsteknik för ytbehanding och metabeäggning ska anges. Kopia av mijökoncession/-tistånd eer kontrorapporter från mijömyndigheter för suttiverkning. Ange mängden avseende utsäpp från senaste året. Suttiverkning av edstäder gäer inte produktion av råvaror som stå, gas eer pastdear. Gjutjärnsproduktion anses förekomma om gjutjärnproducenten tiverkar gjutjärnsedstäder. Dear av gjutjärn ti andra edstäder omfattas inte. ( En beskrivning av edstadens tiverkningsprocess enigt kravet. Biaga nr K2 Materiakrav Tiverkaren ska göra en sammanstäning av aa dear i edstaden med angivande av typ och materia. Även smådear ska anges, t.ex. skruvar, butar, nitar, puggar, brickor, besag och gångjärn. Materia och konstruktion ska uppfya reevanta krav enigt standarden för den aktuea edstaden, EN 13240 (vedkaminer), EN 14785 (peetskaminer), EN 13229 (insatser), EN 15250 (ackumuerande edstäder) eer pren 15821 (bastuedstäder). Kraven omfattar ti exempe kvaitet, tjockek, håfasthet och tiåtna yttemperaturer (säkerhet) hos materiaet. Den materiabeskrivning som testaboratoriet godkänner i samband med provning (i kapite 1.1 i biaga 1) kan användas. För materia- och fabrikationsfe, på den bärande konstruktionen, exkusive innandömet, ska ges en garanti på minst 5 år vid norma användning. ( En materiabeskrivning av edstadens dear t.ex. en materiabeskrivning som testaboratorier godkänner i samband med provning. Intyg från tiverkaren om att kravet på materia och konstruktion uppfyts. Biaga 3.2 kan användas. Biaga nr K3 Kemiska produkter, kassificering Tiverkaren ska göra en ista över använda kemikaier vid suttiverkning av edstäder och vid ytbehanding. Kemiska produkter, ti exempe im, tätningsmassa, rengöringsprodukter för edstäder, färger, acker som används vid suttiverkning av edstäder och ti ytbehanding ska inte vara kassificerade enigt angivna riskfraser i tabeen nedan. Suttiverkning av edstäder gäer inte produktion av råvaror som stå, gjutjärn, gas eer pastdear. Undantaget från kravet gäer metabeäggning av dear. Vid metabeäggning av dear ska kravet enigt K6 uppfyas. Undantag ges även för härdare ti färger/acker där härdaren är kassificerad som R43 eer H317. Detta undantag kan ges om säkerhetsutrustning används då härdaren bandas med färgen/acken samt om påföringen av den färdiga 2-komponentprodukten (härdare+ färg/ack) görs i ett sutet system. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 6 (15)
Tabe 1 Kassificering av kemiska produkter Kassificering EU kassificering ti 1 december 2010* Mijöfarig N med R50, R50/53 eer R51/53 eer 59 Mycket giftig T x (T+ i Norge) med R26, R27, R28, R39 Giftig T med R23, R24, R25, R39, R48 Xn med R42, Xi med R43 Xn med R40 eer T med R45, R49 EU kassificering efter 1 december 2010* Aquatic 1 med H400, Chronic 1/2 med H410, H411; EUH 059 Acute Tox. 1/2 med H330, H310, H300, STOT SE 1 med H370 Acute Tox 2/3 med H331, H330, H301, STOT SE 1 med H370, STOT RE 1 med H372 Resp.sens 1 med H334 eer Skin sens 1 med H317 Carc 1A/1B/2 med H350, H350i och/eer H351 Mutagen T med R46 eer Xn R68 Mut 1B/2 med H340 och/eer H341 Aergiframkaande Cancerframkaande Reproduktionstoxisk T med R60 och/eer R61. Eer Xn med R62 och/eer R63 Repr 1A/1B/2 med H360F, H360D, H361f, H361d, H360FD, H361fd, H360Fd, H360Df, Lact med H362 *Kassificeringen gäer enigt Direktiv 67/548/EC samt Direktiv 1999/45/EEC (ti 1 december 2010 och i övergångsperioden 2010-2015) eer förordning 1272/2008/EEC (från 1 december 2010). Kravet omfattar också kombinationer av ovanstående riskfraser, ti exempe T+ R26/27/28. ( Lista över använda kemiska produkter vid suttiverkning av edstad samt vid ytbehanding. ( Säkerhetsdatabad/produktdatabad enigt gäande agstiftning i ansökningsandet, t.ex. biaga II i REACH (Förordning 1907/2006/EEC) för respektive produkt. ( Rutiner för säkerhetsutrustning som används vid bandning av härdare med färg / ack. Beskrivning av påföringsmetoden för 2-komponent färg-/ackprodukten. Biaga nr Biaga nr Biaga nr K4 Kemiska ämnen Föjande ämnen får inte vara aktivt tisatta de kemiska produkter, ti exempe im, tätningsmassa, rengöringsprodukter för edstäder, färger, acker som används vid suttiverkning av edstäder och ytbehanding: by (Pb), kvicksiver (Hg), sexvärt krom (Cr VI ), kadmium (Cd) och deras föreningar haogenerade organiska föreningar akyfenoer, akyfenoetoxyater eer andra ämnen som kan bida akyfenoer eer akyfenoetoxyater ftaater Suttiverkning av edstäder avser inte produktion av råvaror som stå, gjutjärn, gas eer pastdear. Undantaget från kravet gäer metabeäggning av dear. Vid metabeäggning av dear ska kravet enigt K6 uppfyas. Ämnen som inte är aktivt tisatta av kemikaieproducent eer dess undereverantörer och som ingår i mängder understigande 100 ppm är undantagna från kravet. ( Intyg eer annan motsvarande förkaring (dokumentation) t.ex. skriftiga rutiner från kemikaietiverkaren (eer kemikaieeverantören) för att säkra att de nämnda kemiska ämnena inte är aktivt tisatta den kemiska produkten. Biaga nr Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 7 (15)
K5 Ytbehanding som innehåer organiska ösningsmede Ytbehanding ska göras vid innesutna ackerings- och torkningsprocesser eer i sutet ventierat rum. Utsäppen av organiska ösningsmede (VOC) ska vara: a) max 20 % av tiförda ösningsmede eer VOC-utsäppet ska maximat vara 100 mg/m 3 eer b) producenten ska visa en pan för reducering av VOC-utsäpp. Om aternativ b väjs och förbrukningen av organiska ösningsmede vid ytbehanding av Svanenmärkta edstäder är 500 kg eer mer per år, ska det dokumenteras att det inte är möjigt vid ansökan att instaera en reningsanäggning. VOC definieras som organiska föreningar som vid 293,15 K har ett ångtryck på 0,01 kpa eer mer. ( Beskrivning av ytbehandingsprocessen och redovisning av utsäpp av organiska ösningsmede (VOC) vid ytbehanding genom beräkningar eer mätningar (se biaga 3.2) eer en pan för reducering av VOC-utsäpp om undantaget används. Eventuet en beskrivning av varför det inte kan instaeras reningsanäggning. Biaga nr K6 Metabeäggningar av dear Vid metabeäggning av dear får inte by, kvicksiver, kadmium, krom eer nicke tisättas. Dear kan beäggas med krom, nicke eer föreningar av dem om det krävs på grund av ett högt kemiskt eer mekaniskt sitage eer på grund av annat särskit tekniskt behov. Förkromningsprocessen ska vara baserad på trevärdig krom. Eventuea förkromnings-, förnickingsprocesser ska ske med hjäp av reningsteknik, jonbyteteknik, membranteknik eer iknande teknik för att i största möjiga utsträckning kunna återvinna de kemiska produkterna. Utsäppen från beäggningen ska återvinnas och destrueras. Systemet ska vara sutet och sakna avopp. ( Intyg från tiverkaren att kravet på metabeäggningar uppfys. Redogörese om eventuet behov av metabeäggning och reningsteknik. Biaga 3.2 kan användas. Biaga nr K7 Embaage Materiaet i embaaget ska kunna återvinnas eer återanvändas. Producenten ska ämna en beskrivning av embaaget och hur det ska omhändertas i de nordiska änder där den Svanenmärkta edstaden kommer att säjas. Korbaserade paster och biocidbehandat/impregnerat virke får inte användas i embaaget. ( Beskrivning av embaaget och hur det ska omhändertas, finns i instaationshandboken, se K15. Biaga nr K8 Avfa Tiverkaren ska käsortera oika avfassag som uppkommer vid produktion av edstaden, ti exempe träavfa, gasavfa, past och metaer. En avfaspan med avfasfraktioner och en beskrivning av hur avfaet omhändertas (exempevis återvinning, deponering och förbränning) ska bifogas. ( Avfaspan med avfasfraktioner samt avfasmottagare för verksamheten från tiverkaren av edstaden. Biaga nr Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 8 (15)
1.2 Kompetterande dear K9 Sofångare Om en sofångare ingår i värmesystemet ska den vara typgodkänd enigt EN 12 975. ( Intyg från tiverkaren av sofångaren, se biaga 4. Uppfys kraven? Biaga nr K10 Lager för peets Tiverkaren av en Svanenmärkt peetskamin ska informera kunden om hur ett ager för peets ämpigen bör utformas för att det rekommenderade bränset ska bibehåa sin kvaitet vid tömning och agring hos kund för att komonoxid som möjigen uppstår från agring för peets inte förorsakar häsorisk eer dödsfara. ; Uppgifter ska finnas i instruktionsboken. 2 Drift av den svanenmärkta edstaden Uppfys kraven? En edstad som testas får inte vara utrustad med partikefiter eer kataysator för att uppfya kraven i K11-K13. K11 Luftutsäpp Edstaden får inte överskrida gränsvärdena för organiskt bundet ko (OGC), komonoxid (CO) och partikar enigt tabe 2. Tabe 2 Gränsvärden för utsäpp från Svanenmärkta edstäder testade vid 13 % O 2 _(torr gas). Kravet gäer för nomine ast om inget annat anges. x betyder ett viktat medevärde av mätresutat på de angivna asterna inom beastningsområden. OGC CO Partikar mg/m 3 mg/m 3 mg/m 3 Manuet matad ack. edstad 120 1200 50 Manuet matad kamin för tifäig edning eer insats Manuet matad kamin för kontinuerig edning Automatiskt matad peetskamin Manuet matad bastuugn mg/m 3 mg/m 3 g/kg bränse _ 120 1 700 4,0 ( x för upp ti 4 aster) 8,0 (för varje enskit prov) _ 60 800 3,5 ( x för upp ti 4 aster) 7,0 (för varje enskit prov) _ 60 (nomine _ ast) 3,5 ( x för ågast1; ågast 60 ( x för ågast 800 2; nomine ast) 1 och 2) 7,0 (för varje enskit prov) 120 1 700 100 mg/m 3 Provning ska ske på föjande vikor. Provanvisningar anges i biaga 1. Manuet matad ackumuerande edstad. Provas vid nomine ast enigt: CEN/TS 15883:2009 avseende OGC EN 15250 avseende CO CEN/TS 15883:2009, Annex A.1 avseende partikar. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 9 (15)
Manuet matad vedkamin (för tifäig eer kontinuerig edning) eer insats. Provas vid nomine ast för mätningar av CO och OGC, samt vid upp ti fyra aster inom oika beastningsområden för partikar enigt: CEN/TS 15883:2009 avseende OGC EN 13240 avseende CO för vedkaminer, och EN 13229 för insatser NS 3058 och NS 3059, med aster definierade i kass 1 eer kass 2, för provning av partikar Automatisk matad peetskamin. Provas vid nomine ast för mätningar av CO samt nomine ast och två reducerade aster inom oika beastningsområden för OGC och partikar enigt: CEN/TS 15883:2009 med nomine och åga aster definierade enigt provanvisningar i biaga 1 avseende OGC EN 14785 avseende CO NS 3058 och NS 3059, med nomine och åga aster definierade enigt provanvisningar i biaga 1 för provning av partikar Manuet matad bastuugn. Provas vid nomine ast för CO, OGC och partikar enigt: CEN/TS 15883:2009 avseende OGC pren 15821 avseende CO CEN/TS 15883:2009, Annex A.1 avseende partikar. Krav för aboratorier, provning av edstäderna och mätning av utsäpp anges mer utförigt i biaga 1. ( Fuständig provrapport. Biaga nr K12 Verkningsgrad Verkningsgraden, η k, vid nomine ast provas enigt respektive EN-standard och ska uppgå ti minst: 83 % för manuet matade ackumuerande edstäder enigt EN 15250 75 % för manuet matade kaminer för tifäig edning enigt EN 13240 och insatser enigt EN 13229 85 % för automatiskt matade peetskaminer enigt EN14785 och för manuet matade vedkaminer för kontinuerig edning enigt EN 13240 60 % för manuet matade bastuugnar enigt pren 15821 Krav för aboratorier, provning av edstäderna och mätning av verkningsgrad anges mer utförigt i biaga 1. ( Fuständig provrapport. Biaga nr K13 Buer Ljudeffekten från automatisk matade edstäder får inte överstiga 55 d(b)a vid norma användning enigt ISO 3743. Krav för aboratorier anges i biaga 1. ( Fuständig provrapport. Biaga nr K14 Intyg om test av utsäpp,verkningsgrad och buer Ett aboratorium ska intyga att edstaden är testad enigt specifikationerna i biaga 1 avsnitt 1.3 för K11-K13. Laboratoriet ska vara ackrediterat för de aktuea testerna enigt biaga 1 avsnitt 1.2, Provaboratorium. ( Intyg som visar att kravet uppfys. Biaga nr Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 10 (15)
3 Information ti kund Uppfys kraven? K15 Instaationshandbok En instaationshandbok ska medföja varje evererad edstad. Instaationshandboken ska vara tydigt skriven på det nationea språket i det nordiska and där edstaden instaeras. Handboken ska också finnas på en hemsida på det nationea språket eer på engeska. Handboken ska band annat innehåa rekommendationer och information om: att instaationen av edstaden och eventuet partikefiter ska utföras på anvisat sätt och av kompetent persona. tekniska data om edstaden (band annat materiatyp, mått, vikt, värmeeffekt) erforderig mängd förbränningsuft, friskt uftföde i m 3 per timme. avstånd ti brännbart materia erforderigt utrymme för drift, skötse och sotning anvisningar för typ av rökkana/skorsten som edstaden kan ansutas ti med avseende på rökgastemperatur och dimension ink. höjd och pacering av rökkana/skorsten anvisningar för utformning av bränseförråd för peets, om sådant bränse ska användas. Hur ager för peets utformas för att bränset bibehåer sin kvaitet vid tömning och agring och för att komonoxid som möjigen uppstår från agring inte förorsakar häsorisk eer dödsfara ventiation och montage i bastu vid instaation av bastuugn, i förhåande ti storeken av bastun hur embaaget ska omhändertas i de nordiska änder där edstaden säjs ( En kopia av instaationshandboken som bifogas vid everans av edstaden ti instaatör och kund. Biaga nr K16 Drift- och skötseinstruktioner Instruktioner om drift och skötse ska medföja varje evererad edstad. Instruktionerna ska vara tydigt skrivna på det nationea språket i det nordiska and där edstaden säjs. Instruktioner ska också finnas på en hemsida på det nationea språket eer på engeska. Instruktionerna ska band annat innehåa uppgifter om: Information om edstaden kassificeras som edstad för tifäig edning eer för kontinuerig edning. Hur oika bränsen (typer, kvaitet) inverkar på effekt och utsäpp. ämpigt bränse för edstaden, och att fossia bränsen inte bör användas. Att Svanenmärkt peets bör användas i peetskaminer. rekommendationer för hantering och agring av ved, peets och eventuea andra fasta biobränsen. Hur ager för peets utformas för att bränset bibehåer sin kvaitet vid tömning och agring och för att komonoxid som möjigen uppstår från agring inte förorsakar häsorisk eer dödsfara. hur edstaden ska tändas anvisningar om vedinäggning och maxima vedängd justering av ufttiförse. Hur, genom vika åtgärder, säkras tiräckig tiförse av förbränningsuft för edstaden att åg ufttiförse kan eda ti en dåig förbränning, höga utsäpp och en dåig verkningsgrad anvisningar om rengöring, kontro och underhå av edstaden och eventuet partikefiter instruktion som beskriver rekommenderat underhå garantins innehå och gitighetstid i anta år ska anges. Garantin ska uppfya kravet i K2. ( En kopia av drift- och skötseinstruktionerna som bifogas vid everans av edstaden ti instaatörer och kund. Biaga nr Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 11 (15)
4 Information ti återförsäjare och instaatörer K17 Krav på kompetens I de fa edstaden är vattenmantad och kompetteras med en sofångare ska kompetenta instaatörer anvisas av återförsäjaren. ( Exempe på skriftig informationen som bifogas ti återförsäjare och instaatörer. Uppfys kraven? Biaga nr K18 Dimensionering och utformning av värmesystemet I de fa edstaden är vattenmantad och kompetteras med en sofångare ska en dimensionering av värmesystemet av vattenmantad edstad/sofångare utföras. ( Exempe på skriftig informationen som bifogas ti återförsäjare och instaatörer. Biaga nr K19 Övrig information Tiverkare ska informera återförsäjare om att edstaden instaeras av kompetenta instaatörer brukaren ska ha tigång ti instaationshandbok samt drift- och skötseinstruktioner. ( Exempe på skriftig informationen som bifogas ti återförsäjare och instaatörer. Biaga nr 5 Kvaitets- och myndighetskrav Uppfys kraven? För att säkerstäa att Svanens krav uppfys ska föjande rutiner vara impementerade. Om tiverkaren har ett certifierat mijöedningssystem enigt ISO 14 001 eer EMAS, där föjande rutiner (K24-K26) är impementerade räcker det att det ackrediterade certifieringsorganet intygar att kraven impementerats. K20 Lagar och förordningar (myndighetskrav) Licensinnehavaren ska säkerstäa att okaa reevanta gäande agar och bestämmeser föjs på samtiga tiverkningsstäen för den Svanenmärkta edstaden. Ti exempe ska okaa reger och bestämmeser avseende säkerhet, arbetsmijö och arbetarskydd, mijöagstiftning inkusive Reach och anäggningsspecifika vikor/koncessioner föjas i andet där edstaden tiverkas. ( Intyg där icensinnehavaren intygar att kravet uppfys samt en redogörese för tisynsmyndigheten, se biaga 2. Biaga nr K21 Ansvarig för Svanen Det ska finnas en person hos tiverkaren och en person hos icensinnehavaren, om denne är någon annan än tiverkaren, som ansvarar för att Svanens krav uppfys samt en kontaktperson i förhåande ti Nordisk Mijömärkning. ( Organisationsstruktur som visar ansvarsområden enigt ovan. Biaga nr K22 Dokumentation Föjande dokumentation ska förvaras hos icensinnehavaren under icensperioden och ska kunna visas upp i samband med handäggning av ansökan eer vid efterkontro: Kopia av hea ansökan. Fakta/beräkningsunderag (inkusive testrapporter, dokument från undereverantörer och iknande) för den dokumentation som sänts in i samband med ansökan. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 12 (15)
Resutat från kontroer som genomförs i samband med produktion av mijömärkta produkter. Rekamationer och kagomå. Kontroeras på pats hos icensinnehavaren/tiverkaren. K23 Edstadens kvaitet Licensinnehavaren ska säkerstäa att kvaiteten i produktionen av den Svanenmärkta edstaden inte försämras under icensens gitighetstid. Nordisk Mijömärkning har rätt att begära dokumentation om den åriga kvaitetskontroen vid tiverkning av edstäder om aboratoriet har utfört kontroen. Kravet på kvaitet av materia beaktas i K2. ( Rutiner för att sammanstäa och vid behov åtgärda rekamationer/kagomå gäande kvaiteten på den Svanenmärkta edstaden. Dokumentation om den eventuea kvaitetskontroen vid tiverkning om Nordisk Mijömärkning begär detta. Biaga nr K24 Panerade ändringar Panerade ändringar i tiverkningen som påverkar Svanens krav ska skriftigen meddeas Nordisk Mijömärkning och icensinnehavaren om denne inte samtidigt är tiverkare av produkten. ( Rutiner som visar hur panerade ändringar hanteras. Biaga nr K25 Oförutsedda avvikeser Oförutsedda avvikeser i tiverkningen som påverkar Svanens krav ska skriftigen rapporteras ti Nordisk Mijömärkning och icensinnehavaren om denne inte samtidigt är tiverkare av produkten, samt journaföras. ( Rutiner som visar hur oförutsedda avvikeser hanteras. Biaga nr K26 Spårbarhet Licensinnehavaren/Tiverkaren ska ha spårbarhet på de Svanenmärkta edstäderna i produktionen. ( Beskrivning/rutiner över hur kravet uppfys. Biaga nr K27 Retursystem Reevanta nationea reger, agar och/eer branschavta beträffande retursystem för produkter och embaage ska efterföjas i de nordiska änder där den Svanenmärkta edstaden marknadsförs. ( Redogörese från sökanden om ansutning ti befintiga avta om återvinning/ omhändertagande. Biaga nr K28 Marknadsföring Den Svanenmärkta edstaden får marknadsföras med Svanenmärket så änge icensen är gitig. Märket ska paceras så att det inte uppstår tvive om vad märkningen avser och så att det framgår att edstaden är mijömärkt. Mer om marknadsföring finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. ( Ifyd biaga 5. Biaga nr Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 13 (15)
Svanenmärkets utformning Svanenmärket har föjande utformning: Licensnummer (xxx xxx) Varje icens får ett unikt sexsiffrigt icensnummer som ska användas tisammans med märket. Mer om märkets utformning finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att aktue edstad uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan ti exempe ske genom besök på pats eer stickprovskontro. Visar det sig att edstaden inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Hur änge gäer icensen? Nordisk Mijömärkning faststäde version 3.0 av kriterierna den 12 oktober 2010 och de gäer ti och med 31 oktober 2014. Den 12 september 2012 besutade sekretariatsedarmötet att införa ett undantag av kassificering R43 av kemiska produkter i K3. Ny kriterieversion är 3.1 och den gäer ti den 31 oktober 2014. Den 12 november 2013 besutade Sekretariatsedarmötet att föränga kriterierna med ett år. Den nya versionen heter 3.2 och är gitig ti och med 31 oktober 2015. Mijömärkningsicensen gäer så änge kriterierna uppfys och tis dess kriterierna sutar gäa. Kriterierna kan förängas eer justeras, i sådana fa förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren meddeas. Senast ett år innan kriterierna sutar gäa meddeas vika kriterier som ska gäa efter kriteriernas sista gitighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 14 (15)
Nya kriterier Inför nästa revidering av kriteriedokumentet tas föjande punkter upp ti utvärdering: Materia- och kemikaiekrav Tiverkningsprocesser av edstäder och råvaror inkuderande energianvändning och ytbehanding Provmetoderna och variationer av tester på oika aboratorier Kravnivån avseende verkningsgrad och utsäpp. Det kommer att utvärderas om kravet på NO X kan stäas. Förhåande ti EuP- och Res-direktivet Inverkan på häsan på grund av partikeutsäppens storek. Definitioner Sutna edstäder definieras enigt föjande standarder: Manuet matade edstäder: Ackumuerande edstad: definieras i EN 15 250, kapite 6.6 Therma storage capacity, enigt föjande: Tiden från det att edstaden når sin maximaa yttemperatur, ti det att den har minskat ti 50 %, baserat på differensen mean yttemperaturerna gentemot omgivningstemperaturerna, får inte vara mindre än 4 timmar. Det förekommer ackumuerade edstäder som ackumuerar värme i vattenmagasin. Dessa skijer sig från vattenmantade kaminer på så sätt att de inte kan edas utan vatten i magasinet. Vedkamin: EN 13240. Insats: EN 13229. Bastuugn: pren 15821 Automatiskt matade edstäder: Peetskamin: EN 14785. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2 15 (15)
Biaga 1 Provning 1.1 Provning Edstaden ska provas för faststäande av hater av rökgasutsäpp i form av kooxid, koväten uttryckt som organiskt bundet ko (OGC), partikar samt för verkningsgrad. Vid mätningen utgår man från europeiska standarder, men mätningar sker även vid aster som provas enigt den norska standarden (NS). Automatiskt matade edstäder ska även testas för buer. Laboratoriet ska utforma en fuständig provrapport som ska innehåa uppgifter om: 1. vad testmetod 2. resutat från samtiga provningar 3. en tydig definition av edstäderna 4. att testet har skett enigt angiven metod med undantag av de avvikeser som finns angivna 5. specifikation av testbränse 6. att aboratoriet uppfyer de krav som anges och kan visa att provningen utförs på ett opartiskt och kompetent sätt Produkter som ska provas väjs sumpartat från fabrikens ager eer från den öppna marknaden. Nordisk Mijömärkning har rätt att begära tiäggsdokumentation om uppfyande av krav och provrapport. 1.2 Provaboratorium De som ska göra prover om förekomst av utsäpp är aboratorier som är ackrediterade enigt aktue standard, som uppfyer de amänna kraven i standarden EN ISO/IEC 17 025. Ett icke ackrediterat aboratorium kan göra proverna om det har ansökt om ackreditering enigt gäande provmetod, men ännu inte hunnit få ett godkännande eer eftersom ackreditering inte finns för teknisk specifikation eer standardförsaget. Laboratoriet ska då visa att det är ett oberoende och kompetent aboratorium. Om det inte finns något ackrediterat aboratorium i det tiverkande andet kan ett annat aboratorium anitas efter godkännande av Nordisk Mijömärkning. För prov av buer kan tiverkaren av edstaden sjäv göra tester om denne är kontroerad av angivna anmäningsorgan enigt buerdirektivet 2002/14/EG. 1.3 Provmetoder Provning av manuet matade edstäder Ackumuerande edstäder provas enbart vid nomine ast. Provningen sker enigt EN 15 250 med avseende på CO och verkningsgrad och CEN/TS 15883 för OGC med nedanstående anvisningar. Partikeprovning sker enigt CEN/TS 15883:2009, Annex A.1. Vedkaminer för tifäig och kontinuerig edning provas enigt EN 13 240 med avseende på CO och verkningsgrad och CEN/TS 15883 för OGC med nedanstående anvisningar. Partikeutsäpp från vedkaminer ska provas vid upp ti fyra aster inom oika beastningsområden enigt NS3058 och NS3059. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2
Insatser provas enigt EN 13 229 med avseende på CO och verkningsgrad och CEN/TS 15883 för OGC enigt nedanstående anvisningar. Partikar från insatser ska provas vid upp ti fyra aster inom oika beastningsområden enigt NS 3058 och NS 3059. Bastuugnar provas enigt pren 15821 med avseende på CO och verkningsgrad och CEN/TS 15883 för OGC. Partikar från bastuugnar provas vid nomine ast enigt CEN/TS 15883:2009, Annex A.1. Provuppstäning Ackumuerande edstäder och bastuugnar Edstäder provas för CO, OGC och partikar vid nomine effekt med edstaden ansuten ti ett utsugsystem enigt anvisningar för respektive standard. Kaminer och insatser Provning av CO och OGC vid nomine effekt genomförs med edstaden ansuten ti ett utsugsystemet enigt anvisningar för respektive standard. Den övriga deen av utsugsystemet utformas som en utspädningstunne enigt anvisningar i NS 3058-2 kapite 4.2. Provning av partikar vid oika effekter inom beastningsområden görs med edstaden ansuten ti en skorsten enigt anvisningar i NS 3058-1 kapite 3.1 och den övriga deen av utsugsystemet utformas som en utspädningstunne enigt anvisningar i NS 3058-2 kapite 4.2. Edstäder med vattentank ska även ansutas ti ett vattensystem som kan säkerstäa att framedningstemperaturen hås vid 80 C ± 5. Bränsen Manuet matade edstäder ska provas vid nomine effekt med anvisat bränse enigt gäande standard. Vid oika effekter inom beastningsområden ska testbränset och påfyningsmängden vara i överensstämmese med NS 3058-1 kapite 4.3. Utförande Vid provning av partikar kan föredning (edstads-ådring) enigt NS 3058-1 kapite 6.1 utesutas, om inte provningarna vid åg ast ingår som en de av ett fuständigt typgodkännande enigt NS 3058 och NS 3059 i Norge. Vid nomine effekt provas manuet matade edstäder enigt respektive EN standard. Mätning av THC (tota hydrocarbon content) görs enigt CEN/TS 15883. Vid oika effekter inom beastningsområden av partikar sker provningen av manuet matade edstäder enigt NS 3058-2 kapite 6.2 och 6.3. Provningen sker vid edning med naturigt tryck vid en effekt motsvarande definierade oika aster enigt kass 1 eer kass 2. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2
Mätningar Föjande mätningar ska genomföras under provningen vid nomine effekt: CO, CO 2 eer O 2 och rökgastemperatur mäts enigt respektive EN-standard. Rumstemperatur mäts enigt respektive EN-standard. THC (tota hydrocarbon content) mäts enigt CEN/TS 15883, som underag för faststäande av OGC. Partikeutsäpp för kaminer och insatser mäts enigt NS 3058-2. Upptändningsfasen ingår ej i mätningarna. Röktrycket och rökgastemperaturen mäts enigt respektive standard. Partikeutsäpp för ackumuerande edstäder och bastuugnar mäts enigt CEN/TS 15883:2009, Annex A.1 vid nomine ast från skorsten. Verkningsgrad mäts enigt respektive EN-standard Vid oika effekter mäts: Rökgastemperaturen enigt NS 3058-1 kapite 4.1.2. Partikeutsäpp för kaminer och insatser mäts enigt NS 3058-2. Upptändningsfasen ingår inte i mätningarna. Röktryck mäts enigt NS 3058-1 kapite 3.8. Beräkningar OGC-beräkningar görs enigt CEN/TS 15883 med underag från THC (tota hydrocarbon content) mätningar vid nomine ast för edstäder vid tifäig och kontinuerig edning samt insatser. Partikeutsäpp för kaminer och insatser beräknas enigt NS 3059 kapite 4. Utsäpp beräknas för varje enskit beastningsområde och som ett viktat medevärde av aa prover. Partikeutsäpp för ackumuerande edstäder och bastuugnar beräknas enigt CEN/TS 15883:2009, Annex A.1. Provning av automatisk matade edstäder Peetskaminer provas enigt EN 14785 med avseende på CO och verkningsgrad och CEN/TS 15883 för OGC med nedanstående anvisningar. Vid åg ast provas den utan termostat. OGC och partikar från peetskaminer ska provas vid nomine ast och vid två reducerade aster inom oika beastningsområden enigt NS 3058 och NS 3059, med åga aster definierade enigt provanvisningar i kapitet Utförande nedan. Kaminen ska även testad med avseende på buer enigt ISO 3743. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2
Provuppstäning Provning under nomine effekt genomförs med edstaden ansuten ti ett utsugsystem enigt anvisningar i standarden. Den övriga deen av utsugsystemet utformas som en utspädningstunne enigt anvisningar i NS 3058-2 kapite 4.2. Provning vid reducerad effekt genomförs med edstaden ansuten ti en skorsten enigt anvisningar i NS 3058-1 kapite 3.1 och den övriga deen av utsugsystemet utformas som en utspädningstunne enigt anvisningar i NS 3058-2 kapite 4.2. Automatisk matade edstäder med inbyggd röksug eer andra mekaniska anrättningar i uft- och/eer rökkanaerna kan ansutas ti en skorsten enigt tiverkarens anvisningar. Edstäder med vattentank ska dessutom ansutas ti ett vattensystem som kan säkerstäa att framedningstemperaturen hås vid 80 C ± 5. Mätning av buer sker under edning vid ett effektuttag av 3-5 kw. Mätningen sker enigt ISO 3743. Bränsen Vid provning ska peets användas enigt specifikation i EN 14 785. Denna specifikation omfattar en varierande kvaiteter av rena träråvaror. Om man vid provningen använder ett bränse som uppvisar mindre kvaitetsvariationer men som samtidigt uppfyer standarden, ska detta särskit anges. Kunden ska då uppmanas att använda denna kvaitet. I undantagsfa kan man efter godkännande av Nordisk Mijömärkning använda även andra bränsekvaiteter än ren träråvara, t.ex. peets av spannmå eer annat biomateria. Detta ska då särskit anges. Kunden ska då uppmanas att använda denna kvaitet. Torv är inte att betrakta som biobränse. Utförande Vid reducerad ast sker provningen under 2 x 4 timmar (4 timmar för varje effektsteg). Provningen sker vid 2 kw och 3-5 kw. Provningen sker under naturigt tryck eer, om så anges av tiverkaren eer om edstaden är konstruerad för drift med röksug eer andra mekaniska instaationer i uftoch/eer rökkanaerna, annat tryck. I båda faen ineds provmätningarna efter en hav timme, då edstaden stabiiseras ti den aktuea effekten. Mätningar Föjande mätningar ska genomföras under provningen vid nomine effekt: CO, CO 2 eer O 2 och rökgastemperatur mäts enigt EN 14 785. Rumstemperatur mäts enigt EN 14 785. THC (tota hydrocarbon content) mäts enigt CEN/TS 15883, för faststäande av OGC. Partikar mäts enigt NS 3058-2. Upptändningsfasen ingår ej i mätningarna. Röktrycket mäts enigt EN 14 785. Verkningsgrad mäts enigt respektive EN 14785. Buer mäts enigt ISO 3743. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2
Vid reducerade effekter mäts: Rökgastemperaturen enigt NS 3058-1 kapite 4.1.2. Partikar enigt NS 3058-2. Upptändningsfasen ingår ej i mätningarna. THC (tota hydrocarbon content) mäts enigt CEN/TS 15883, för faststäande av OGC. Röktryck mäts enigt NS 3058-1 kapite 3.8. Mätning av buer sker under edning vid ett effektuttag av 3-5 kw. Mätningen sker enigt ISO 3743. Beräkningar OGC beräkningar görs enigt CEN/TS 15883 med underag av THC mätningar under nomine ast och två åga aster. Ett viktat medevärde beräknas för åga aster. Partikeutsäpp beräknas enigt NS 3059 kapite 4. Utsäpp beräknas för varje enskit beastningsområde och som ett viktat medevärde av aa prover. Aternativa provmetoder Nordisk Mijömärkning kan godkänna produkter för icensiering på grundva av provresutat från andra provmetoder än enigt ovan om provmetoderna bedöms som ikvärdiga av en oberoende och kompetent instans. Svanenmärkning av Sutna edstäder 3.2