Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8)
Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka vanligast i Västra Götaland 5 Antalet sjukfall fortsatte minska 2006 6 Sjukskrivningstrend bruten efter nio år 7 Stress bakgrund till var femte långtidssjuk 8 Unga drabbas hårdast av stress och depression Ansvarig utgivare Alecta Kommunikation 103 73 Stockholm Besök Regeringsgatan 107 Telefon 08-441 60 00 (vxl) Mejl info@alecta.se Alecta är specialist på tjänstepensioner sedan 1917. Vi står på kundens sida med ett enda fokus - att erbjuda trygghet under och efter arbetslivet. Det gör vi genom att ha en bättre avkastning än branschen och dessutom de lägsta kostnaderna. Hälsobarometern Vi förvaltar närmare 420 2006, miljarder februari kronor 2007 åt våra ägare som är 1,6 miljoner privatkunder och 27 000 kundföretag. 2 (8)
Om Hälsobarometern Hälsobarometern visar statistik för sjukfall längre än 90 dagar för privatanställda tjänstemän som har tjänstepensionen ITP. Hälsobarometern baseras på Alectas samlade statistik över sjukskrivningar bland 650 000 privatanställda tjänstemän försäkrade inom ITP-planen. Alecta publicerar Hälsobarometern varje kvartal sedan år 2000. Syftet är att sprida kunskap om vad det höga antalet långtidssjukskrivningar innebär för hela samhället. Hälsobarometern innehåller statistik från 1998. Tema: Psykiskt långtidssjuka vanligast i Västra Götaland Psykiska sjukdomar är vanligast i södra Sverige, trots att flera av dessa regioner totalt sätt är friskast i landet. Statistiken visar att skillnaderna mellan olika delar av landet är små men att det finns vissa lokala skillnader. Om Alecta och tjänstepensionen ITP Alecta är specialist på tjänstepensioner sedan 1917. Vi står på kundens sida med ett enda fokus - att erbjuda trygghet under och efter arbetslivet. Det gör vi genom att ha en bättre avkastning än branschen och dessutom de lägsta kostnaderna. Vi förvaltar närmare 420 miljarder kronor åt våra ägare som är 1,6 miljoner privatkunder och 27 000 kundföretag. Mer information om Alecta och vårt arbete med hälsa finns på alecta.se. Minibarometer Antal nyanmälda sjukfall 3 % Antal nyanmälda sjukfall psykisk ohälsa 4 % 3 (8)
Tema: Psykiskt långtidssjuka vanligast i Västra Götaland Sjukskrivningar med psykiska diagnoser fortsätter att dominera långtidssjukskrivningarna. Högst i landet ligger Västra Götaland, men även Halland, södra Småland och Blekinge ligger högt. I Norrbotten är andelen sjukskrivna med psykiska orsaker lägst i landet. Västra Götaland mår psykiskt sämst Under 2006 var 33 procent av sjukfallen som övergick i långtidssjukskrivningar relaterade till psykiska diagnoser. Västra Götaland ligger högst i Sverige, där 39 procent av långtidssjukskrivningarna hade psykiska orsaker. Halland, Blekinge och södra Småland ligger näst högt, med över 35 procent. En jämförelse mellan olika regioner i Sverige visar att problemen är störst i södra Sverige men att de avtar i omfattning i landets norra regioner. I Norrbotten är tre fjärdedelar av långtidssjukskrivningarna relaterade till andra diagnoser och länet har lägst antal långtidssjukskrivna med psykiska diagnoser i landet. Sjukanmälda 2006 Regionala skillnader i antalet långtidssjuka med psykiska diagnoser Antal Andel Andel sjukanmälda Andel med psykiskt försäkrade sjukanmälda vid vid december relaterade halvårsskiftet % utgång 2006 % sjukdomar % Västra Götaland 97 194 2,0,91 39,0 Halland, Blekinge, södra Småland 40 129 1,76,83 35,2 Stockholmsområdet 69 420 2,24 2,06 33,4 Örebro, Västerås, Bergslagen, Dalarna 65 532 1,96 2,14 33,4 Skåne 82 890 1,74,88 33,0 Södra och mellersta Norrland 37 784 2,24 2,09 32,6 Norrköping, Gotland, Värmland 51 846 2,05 2,07 32,3 Skaraborg, Östergötland 63 156 1,82,75 28,3 Norrbotten 26 498 2,,87 24,7 Tabellen visar sjukskrivna 90 dagar eller längre Många med psykiska diagnoser - men friskast i landet Samtidigt som Halland, Blekinge och södra Småland toppar antalet långtidssjuka med psykiska diagnoser är regionen friskast i landet, men även Norrbotten och Skåne tillhör de län där andelen långtidssjukskrivna är lägst i Sverige. Andelen långtidssjukskrivna i dessa regioner är i samtliga fall mindre än 1,9 procent. Viktigt att framhålla är att skillnaderna i andelen sjukskrivna över landet är mycket jämnt fördelade och att stora regionala avvikelser saknas. 2006 blev 12 575 tjänstemän långtidssjukskrivna. Andelen långtidssjuka har fortsatt att minska. Den största minskningen under årets senaste sex månader har noterats i Stockholm som tillsammans med södra och mellersta Norrland, vid halvårsskiftet 2006, hade högst andel nya sjukfall i landet. 4 (8)
Antalet sjukfall fortsatte minska 2006 Hälsobarometern för 2006 visar en minskning av antalet nyanmälda sjukfall* jämfört med 2005 med störst minskning för den psykiskt relaterade ohälsan. Sedan 2002 har antalet nyanmälda sjukfall som varar längre än 90 dagar minskat stadigt. Under 2006 hade 12 575 sjukfall nyanmälts. Det är en minskning med 3 procent jämfört med förra året då 12 969 nya sjukfall anmäldes. Totalt har antalet nya sjukfall minskat med 30 procent sedan 2002. Samma utveckling uppvisar den psykiska ohälsan i form av diagnoserna reaktion på stress, depression och utbrändhet. Den psykiska ohälsan har minskat från 4 371 under 2005 till 4 185 under 2006. Dessa tre diagnoser har alltså minskat med 4 procent. Andelen nyanmälda sjukfall med någon av diagnoserna reaktion på stress, depression och utbrändhet utgör 33 procent av de nyanmälda sjukfallen under 2006. Motsvarande andel 2005 var 34 procent. * Hälsobarometern mäter antalet nyanmälda sjukfall som varar i minst 90 dagar bland tjänstepensionsföretaget Alectas 650 000 privatanställda tjänstemän. Antal nyanmälda sjukfall per år Antal 20000 15000 +14 % +23 % -6 % -9 % -13 % -3 % 10000 5000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Reaktion på svår stress, depression och utbrändhet Övriga diagnoser År 5 (8)
Sjukskrivningstrenden bruten efter nio år 2006 blev ett tydligt trendbrott då antalet nyanmälda långtidssjukskrivna för första gången fördelade sig jämnt under året. Antalet sjukskrivningar har tidigare år alltid varit högst under årets mörka månader och sedan minskat i omfattning under vår och sommar. Trenden under de nio senaste åren sedan 1998 har varit tydlig. Det har alltid funnits tydliga säsongsvariationer i antalet nyanmälda sjukfall. Historiskt sett har de flesta antalet långtidssjuka alltid rapporterats in under de första och de fjärde kvartalen varje år. 2006 tycks detta fenomen för första gången ha försvunnit och antalet nyanmälningar är mer jämt fördelat över året. Diagrammet nedan visar antalet nyanmälda sjukfall per kvartal från första kvartalet 2004 till det fjärde kvartalet 2006. * Hälsobarometern mäter antalet nyanmälda sjukfall som varar i minst 90 dagar bland tjänstepensionsföretaget Alectas 650 000 privatanställda tjänstemän. Antal nyanmälda sjukfall de tolv senaste kvartalen 5000 Antal 4000 3000-17 % -7 % +5 % +5 % -10 % -12 % 0 % +5 % +3 % -7 % +8 % 2000 1000 0 2004:1 2004:2 2004:3 2004:4 2005:1 2005:2 2005:3 2005:4 2006:1 2006:2 2006:3 2006:4 År Reaktion på svår stress, depression och utbrändhet Övriga diagnoser 6 (8)
Stress bakgrund till var femte långtidssjuk De vanligaste diagnosernas andel av antalet nyanmälda sjukfall under 2000 2006 visar på förändringar. Diagnosen reaktion på stress har ökat sin andel över tiden från 9 procent 2000 till att det 2006, stå för en femtedel av alla nyanmälda diagnoser. Diagnosen ryggvärk ligger kvar på en relativt konstant nivå mellan 5 och 7 procent, detsamma gäller diagnosen depression som omfattar drygt var tionde nyanmält sjukfall. Diagnosen bristsituation/utmattning ökade under 2002 och första halvåret 2003 var andelen 4 procent av alla nyanmälda sjukfall. Nu har diagnosen fallit till mindre än 0,5 procent. Nack-, skulder- och armvärk har minskat från en andel på 4-5 procent av alla nyanmälda sjukfall till 1 procent under 2006. De vanligaste diagnoserna 2000 2006 (i procent) Diagnos År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Reaktion på stress 9 14 18 18 20 20 19 Depression 12 11 11 11 11 12 Ryggvärk 7 6 6 7 6 5 6 Ångest 1 1 2 2 2 3 3 Utbrändhet 8 5 3 4 4 2 2 Generell muskelvärk 3 3 3 3 3 3 2 Nack-, skulder-, armvärk 5 4 4 3 1 2 1 Sjukdomskänsla och trötthet 2 3 3 2 2 1 1 Bristsituation/utmattning 0 2 4 2 0 0 0 ( ) Inga observationer (0) Mindre än 0,5 procent 7 (8)
Unga drabbas hårdast av stress och depression Tabellen nedan visar de vanligaste diagnosernas andel av antalet nya sjukfall fördelat på olika åldersgrupper. Där framgår att reaktion på stress, den vanligaste diagnosen, är störst i de tre yngsta åldersgrupperna. För diagnoserna depression och ångest är andelen högst för den yngsta ålders- gruppen och andelen minskar med ökande ålder. De övriga diagnoserna är relativt konstanta över åldersgrupperna. Andelen för den tidigare relativt vanliga diagnosen bristsituation/utmattning är nu mindre än 0,5 procent av de nyanmälda sjukfallen i samtliga åldersgrupper. De vanligaste diagnoserna per åldersgrupp 2006 (i procent) Diagnos Åldersgrupp <35 år 35 44 45 54 55 59 >59 år Totalt Reaktion på stress 23 27 21 13 10 19 Depression 7 15 11 9 7 12 Ryggvärk 4 6 7 6 6 6 Ångest 6 4 3 2 1 3 Utbrändhet 2 3 2 2 1 2 Generell muskelvärk 2 2 2 2 1 2 Nack-, skulder-, armvärk 1 1 2 1 1 1 Sjukdomskänsla och trötthet 2 1 1 1 1 1 Bristsituation/utmattning 0 0 0 0 0 0 (0) Mindre än 0,5 procent 8 (8)