REGERINGENS SYSSELSÄTTNINGSSTRATEGI OCH POLITIKPROGRAMMET FÖR SYSSELSÄTTNING Regeringen har den 20 april 2006 utfärdat ett principbeslut om regeringens strategidokument 2005. Strategidokumentet innehåller de politikprogram om vilka överenskommits i regeringsprogrammet. Regeringen fastställde sitt första strategidokument i september 2003. 1.1 Stärkande av den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen Ekonomin kom 2004 in på det spår av tillväxt som sysselsättningsmålen i regeringsprogrammet förutsätter (figur 1). Under sommaren 2005 avstannade tillväxten dock nästan helt. Under hösten 2005 återhämtade sig sysselsättningsutvecklingen på nytt i och med att den ekonomiska tillväxttakten ökade. I januari 2006 var det säsongrensade antalet sysselsatta 2 436 000 personer, vilket var 65 000 fler än i början av regeringsperioden. Ökningen av sysselsättningen har varit kraftigt inriktad på servicebranscherna. För att permanent vända sysselsättningsutvecklingen i önskad riktning fortsätter regeringen på den övergripande linje som främjar sysselsättningen och som sammankopplar utgifts- och skattepolitiken och de strukturella reformer som stöder tillgången och efterfrågan på arbetskraft. Att stärka sysselsättningsutvecklingen är ett genomgående mål inom samhällspolitikens alla sektorer. En god sysselsättningsutveckling stöds förutom genom en ekonomisk politik som syftar till stabilitet dessutom genom Utbildningspolitiken Företagsamhetsprogrammet Satsningar på forskning och utveckling samt andra tillväxtfrämjande satsningar Skattepolitiken Stöd för utvecklandet av arbetsmarknadens förhandlingssystem Reformer som gäller arbetslivet, arbetskraftspolitiken och välfärdssystemet En balanserad bostads- och regionalpolitik En aktiv invandrarpolitik
Dessutom går regeringen in för att stärka sysselsättningen genom ett särskilt tväradministrativt politikprogram för sysselsättning, vars viktigaste mål är att öka utbudet av arbetskraft och minska den strukturella arbetslösheten. Regeringens viktigaste sysselsättningsmål - Antalet sysselsatta ökar med 100 000 personer före utgången av 2007 - Arbetslösheten minskar - Utbudet av arbetskraft ökar Figur 1 Antalet sysselsatta 1989 2006/2 samt målet för 2007, säsongrensad trend. 2 600 1 000 personer 2 500 b) 2 400 a) 2 300 2 200 2 100 2 000 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 a) Utgångspunkt i början av regeringsperioden. b) Mål. Källa: Finansministeriet, Statistikcentralen. Enligt en arbetskraftsundersökning var antalet arbetslösa 2005 i snitt 220 000 personer och arbetslöshetsgraden var 8,4 procent. Utvecklingen av arbetslöshetsgraden har sjunkit från 9,1 procent i april 2003 till 8,4 procent i december 2005. Enligt de gällande ekonomiska prognoserna kommer arbetslöshetsgraden 2006 att sjunka till 8 procent. Också den strukturella arbetslösheten minskade 2005. För att den positiva utvecklingen skall fortgå förutsätts dels en framgångsrik allmän ekonomisk politik och strukturpolitik, dels egna specialåtgärder, som har utvecklats inom ramen för bl.a. politikprogrammet för sysselsättning. Regeringen har som mål att reformera arbetslivet och de samhällspolitiska mekanismer som inverkar på det för att arbetstagarna skall kunna stanna kvar i arbetslivet längre och för att utbudet av arbetskraft skall kunna öka. Samtidigt underlättas samordningen av arbete och familjeliv. Detta sker i samarbete med arbetsmarknadsparterna. 2
1.2 Politikprogrammet för sysselsättning Under valperioden vidtar regeringen ett stort antal åtgärder i syfte att öka sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten. En del av åtgärderna genomförs i enlighet med regeringsprogrammet inom ramen för ett tväradministrativt sysselsättningsprogram. Av central betydelse också när det gäller att nå målen i sysselsättningsprogrammet är regeringens allmänna åtgärder som påverkar sysselsättningen och ökar efterfrågan på arbetskraft samt, bland politikprogrammen, särskilt företagsamhetsprogrammet. Tyngdpunkten i sysselsättningsprogrammet ligger på att sänka den strukturella arbetslösheten och främja utbudet av arbetskraft. Programmets huvudmål är att: Minska den strukturella arbetslösheten och förebygga utslagning Säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft och vidta åtgärder för att förebygga den knapphet på arbetskraft som följer av att åldersstrukturen förändras Få arbetskraften att hålla sig kvar på arbetsmarknaden längre än för närvarande Höja arbetsproduktiviteten och förbättra organiseringen av arbetet samt göra arbetet mer meningsfullt. Sysselsättningsprogrammet har genomförts enligt tidsplanen och de beslut som behövs om projekt som anknyter till programmet har huvudsakligen fattats. Också inom regeringens ekonomiska politik har åtgärder vidtagits som ökar sysselsättningen och minskar arbetslösheten. Trots den goda utvecklingen av sysselsättningen är antalet arbetslösa, och särskilt antalet svårsysselsatta personer, fortfarande stort samtidigt som problem med matchning av tillgång och efterfrågan på arbetskraft har börjat uppträda inom vissa sektorer och områden. Som komplettering till de övergripande reformer som genomförts ingår därför lösningar i sysselsättningsprogrammet för 2006 som syftar till att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och underlätta problemen med matchning av arbetskraft på arbetsmarknaden. I slutskedet av programperioden för sysselsättningsprogrammet fokuserar man på effektivt genomförande och regelbunden uppföljning av delprojekten inom programmet i samarbete mellan de olika förvaltningsområdena. Planering och genomförande sker i allt närmare samarbete med också arbetsmarknadsorganisationerna. Inom ramen för sysselsättningsprogrammet genomförs under 2006 dessutom en kommunikationskampanj som stöder målen med programmet. Sysselsättningsprogrammet genomförs i form av fyra delprojekt som innehåller flera konkreta åtgärder. Delprojekten är följande: 3
1. Reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur 2. Aktivering av arbetsmarknadsstödet 3. Arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning 4. Förlängning av tiden i arbetslivet (se punkt II 1.3) Reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur Effektmål - Minskning av den strukturella arbetslösheten - Tryggande av tillgången på arbetskraft Nyckeltal för uppföljningen - Antalet svårsysselsatta personer 1 och deras andel av de arbetslösa arbetssökande - Nyckeltal för tillgången på arbetskraft, se delprojektet Arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning En central del av sysselsättningsprogrammet består i att under åren 2004 2006 omstrukturera den offentliga arbetskraftsservicen i syfte att minska den strukturella arbetslösheten och öka sysselsättningsgraden. Arbetsförmedlingen skiljs åt från servicen för svårsysselsatta personer. Det sker genom att servicen och resurserna i fråga om de mest svårsysselsatta personerna koncentreras till servicecenter för arbetskraft. Under åren 2004 2006 inrättas ca 40 servicecenter för arbetskraft vilka skall utgöra ett sakkunnignätverk bestående av myndigheter på regional och lokal nivå samt övriga serviceproducenter. Nätverket skall tillhandahålla en vid skala av tjänster - från livskompetens och stöd vid arbetssökning till mångsidiga aktiverande åtgärder - för arbetslösa som haft svårigheter med att finna sin plats på arbetsmarknaden på grund av att den nuvarande servicen visat sig vara otillräcklig. Arbetsministeriet har utifrån förslag från regionerna utsett de servicecenter som inleder sin verksamhet 2004 och 2005 och beviljat dem finansiering av verksamheten. Vid utgången av 2005 fanns det sammantaget 35 verksamma servicecenter som med sin verksamhet täcker 58 arbetskraftsbyråers och 131 kommuners områden. När servicecentren inleder sin verksamhet utvecklas samtidigt handlings- och servicemodeller för arbetskraftsbyråerna för att lösa problemen med matchning av arbetskraften och tillgång på arbetskraft och för att förbättra servicen för arbetsgivare och arbetssökande. En revidering av tjänsterna har inletts inom de stora arbetsmarknadsområdena och den utvidgas före utgången av 2006 utifrån de erfarenheter som gjorts så att den omfattar hela landet. Samarbetet mellan den offentliga arbetskraftsservicen och den regionala företagsservicen utvecklas. 1 Oavbrutet långtidsarbetslösa, upprepat arbetslösa, personer som blir arbetslösa efter att ha omfattats av arbetskraftspolitiska åtgärder och personer som upprepade gånger omfattas av åtgärderna. 4
Aktivering av arbetsmarknadsstödet Effektmål för arbetsmarknadsstödet - Den aktiva användningen av arbetsmarknadsstödet ökas Nyckeltal för uppföljningen - Antalet personer som länge fått passivt arbetsmarknadsstöd - Andelen personer som deltar i aktiva åtgärder med arbetsmarknadsstöd av det genomsnittliga antalet personer som erhåller nämnda stöd Författningsändringarna i anslutning till revideringen av arbetsmarknadsstödet och budgetbesluten har trätt i kraft vid ingången av 2006. Genom besluten ökas den aktiva användningen av arbetsmarknadsstödet genom att ansvaret för finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet omfördelas mellan staten och kommunerna och genom att det långvariga arbetsmarknadsstödets beroende av motprestation ökas. Efter en viss arbetslöshetstid införs en särskild aktiv period, och de arbetslösa som omfattas av denna period erbjuds effektivare möjligheter till aktiva åtgärder. Basservicen vid arbetskraftsbyråerna skall omfatta en noggrannare utredning av de arbetslösas beredskap för den öppna arbetsmarknaden och av risken för förlängd arbetslöshet. En arbetsgrupp på trepartsbasis inom sysselsättningsprogrammet har berett förslag som syftar till att underlätta matchningen av utbud och efterfrågan av arbetskraft på arbetsmarknaden. De föreslagna lösningarna stöder också målen med revideringen av arbetsmarknadsstödet. Åtgärderna framförs i avsnittet Arbetskraftspolitiska aktiva program samt utbildning. Arbetskraftspolitiska aktiva program samt utbildning Effektmål - Tryggande av tillgången på arbetskraft - Ungas placering i utbildning eller på arbetsmarknaden och minskning av ungdomsarbetslösheten - Förebyggande och minskning av långtidsarbetslösheten - Förbättring av kvaliteten på och verkningsfullheten av de arbetskraftsoch utbildningspolitiska programmen Nyckeltal för uppföljningen - Arbetskraftsreservens volym - Mängden rekryteringsproblem - Arbetslöshetsgraden bland unga - Antalet unga som fjärmats från skollivet - Placering i arbetslivet efter arbetskraftpolitiska åtgärder och yrkesutbildning - Risken för långtidsarbetslöshet (unga 6 mån. och vuxna 12 mån.) - Aktiveringsgraden i arbetskraftspolitiken De arbetskraftspolitiska aktiva programmen utvecklas så att de förebygger långtidsarbetslöshet och underlättar inträdet på den öppna arbetsmarknaden. För alla långtidsarbetslösa utarbetas ett individuellt aktivt program och genomförs långvariga serviceprocesser, och alla unga erbjuds utbildnings-, arbetspraktik- 5
eller verkstadsåtgärder efter tre månaders arbetslöshet. Målet är att de arbetskrafts- och utbildningspolitiska programmen och åtgärderna bättre än nu motsvarar både arbetsgivarnas och arbetssökandenas behov. Åtgärdernas och programmens kvalitet och verkningsfullhet förbättras. Personer som varaktigt förlorat sin arbetsförmåga hänvisas till lämpliga stödsystem. Det omställningsskydd som avtalats på trepartsbasis påskyndas och möjligheterna för uppsagda arbetstagare att få ett nytt arbete underlättas. Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten förebyggs och sänks Målet med utbildningsgarantin för unga är att 2008 minst 96 procent av dem som avslutar grundskolan under samma år skall inleda sina studier i gymnasiet, i yrkesutbildning eller i grundskolans påbyggnadsundervisning. Utbildningsgarantin säkerställs genom följande åtgärder: Åren 2003 2007 genomförs ett utvecklingsprojekt kring elevhandledning med särskild tyngdpunkt på elevhandledningen i de högre årskurserna av den grundläggande utbildningen. Ett omfattande åtgärdsprogram inleds 2006 i syfte att öka välbefinnandet i skolan och motverka utslagning av elever. Utvecklingsåtgärderna riktas mot tidigt ingripande, omstrukturering av skoldagen, ökning av deltagande och förhindrande av att elever fjärmas från skollivet. De år 2004 reviderade grunderna för antagning av studerande till den grundläggande yrkesutbildningen utvärderas. Systemet för gemensam ansökan till andra stadiet revideras så att sökandet till utbildning effektiveras. Uppföljningen av samt den personliga handledningen och rådgivningen för dem som inte fått någon studieplats efter den grundläggande utbildningen utvecklas i samarbete mellan läroanstalterna och arbetskraftsmyndigheterna. För att underlätta övergången från grundskola till yrkesutbildning inleds en handledande och förberedande utbildning för yrkesutbildningen. Sökandet och antagandet till yrkesutbildning bland unga samt de ungas studieframgång och avbrott i studierna utreds och de åtgärder som utredningen ger anledning till vidtas. Åtgärder sätts in för att studerande skall slutföra sin utbildning och avlägga examina. Detta sker genom att studiehandledningen, studieformerna och studiestödet utvecklas samt genom att finansieringen av utbildningen utvecklas så att den baserar sig på resultat och har en sporrande effekt. Läroavtalsutbildningen stärks som en form för utveckling av yrkeskunnandet hos arbetslösa och andra som löper risk för att bli utslagna från arbetsmarknaden och som en kanal för inträde på arbetsmarknaden. Ett förslag till finansiering av permanent verkstadsverksamhet för unga färdigställdes i november 2004. Våren 2006 fastställs minimikriterierna för verkstadsverksamheten för unga. Med statsbidrag för ungdomsverksamheten stöds en 6
effektivisering av verksamheten så att verkstädernas ställning som en viktig producent av de tjänster som unga behöver blir permanent. Viktiga samarbetsinstanser är aktörer inom arbetsförvaltningen, ungdomsverksamheten, undervisningsväsendet och socialväsendet. Målet är att verkstadsverksamheten för unga skall nå flera nya grupper av unga med hjälp av samarbete mellan socialväsendet och läroanstalterna. För närvarande tillhandahåller verkstäderna årligen 7 000 tjänster för unga och målet är 8 000 unga årligen före utgången av år 2008. Matchningen av utbud och efterfrågan av arbetskraft förbättras Risken med minskat utbud av arbetskraft är att den ekonomiska tillväxten stagnerar och leder till flaskhalsar inom arbetskraften. Sysselsättningen kan i första hand förbättras genom att arbetslösheten minskas. Med anledning av den inkomstpolitiska uppgörelsen (2005 2007) har en arbetsgrupp på trepartsbasis berett ett åtgärdspaket som syftar till att underlätta matchningen av utbud och efterfrågan av arbetskraft på arbetsmarknaden. Åtgärderna kompletterar omställningsskyddet, revideringen av arbetsmarknadsstödet och den strukturella revideringen av arbetskraftsservicen genom att målen med dem och genomförandet av dem stöds. Paketet består av följande huvudsakliga åtgärder: Spelreglerna för aktiv arbetssökning och arbetskraftsbyråernas handlingssätt förtydligas. Detta sker genom att användningen av specificerade anvisningar till arbete ökas och de arbetssökandes regionala rörlighet främjas. Planerna för arbetssökning specificeras bättre och kvaliteten på och uppföljningen av dem förbättras. Användningen av lönestöd i företag görs flexiblare så att företagen kan få lönestöd för en sysselsatt som varit arbetslös i sex månader också i fråga om en visstidsanställning. Användningen av stödsedeln för arbetsmarknadsstöd underlättas så att sedeln kan användas vid företag för en sysselsatt som varit arbetslös i sex månader också när det gäller en visstidsanställning. Ett pilotprojekt för uthyrning av arbetskraft inleds i samarbete mellan den offentliga och den privata arbetskraftsservicen i syfte att göra det lättare för arbetslösa att få arbete. Möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden för dem som är svårare att sysselsätta stöds genom att personaluthyrningsföretag beviljas lönestöd för uthyrningsarbete. För de svårast sysselsatta utvecklas en mellanliggande arbetsmarknad genom att verksamhetsbetingelserna för servicecentren för arbetskraft stärks och strukturen för centrens nätverk förstärks. Arbetssökande erbjuds arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och social- och hälsovårdstjänster i form av tillräckligt långvariga övergripande servicekoncept. Vid servicecentren för arbetskraft införs en allmännyttig modell för uthyrning av arbetskraft i syfte att sysselsätta svårsysselsatta. Aktiveringsgraden för arbetslösa höjs till ca 30 procent under åren 2007 2008. Lagstiftningspropositionerna överlämnas år 2006 så att ändringarna gradvis kan träda i kraft från början av år 2007. Beslut om förslaget avseende en höjning av 7
de arbetslösas aktiveringsgrad fattas i samband med beredningen av regeringens budgetproposition. Vuxenbefolkningens utbildningsmöjligheter förbättras med hjälp av programmet Kunskapslyftet Syftet med programmet Kunskapslyftet är att få personer som avlagt examen på högst grundskolestadium att stanna längre i arbetslivet och förbättra deras karriärutveckling samt att motverka den arbetskraftsbrist som uppstår när de stora åldersklasserna går i pension. Programmet genomförs under perioden 2003 2007. Tilläggsåtgärdsprogrammet utvidgas så att minst 10 000 personer per år kan inleda utbildningen inom ramen för programmet. Den gemensamma upphandlingen av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning utökas Målet är att andelen gemensam upphandling av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning ökas och att upphandlingsförfarandet görs smidigare så att även små och medelstora företag (SME-företag) har bättre möjligheter än nu att utnyttja utbildningen. Dessutom genomförs ett projekt för att förbättra personalens kunnande. Denna verksamhet syftar till att förbättra hanteringen av förändringar i arbetslivet och på arbetsmarknaden och underlätta problemen med tillgång på arbetskraft. Vuxenutbildningens kvalitet och verkningsfullhet förbättras Målet är att kvaliteten på och effekterna av den offentligt finansierade vuxenutbildningen (utbildning på eget initiativ och arbetskraftsutbildning) förbättras genom att utbildningen utvecklas på ett övergripande sätt. En högklassig vuxenutbildning främjar tillgången på kunnig arbetskraft, sporrar arbetstagarna att orka i arbetet och förlänger tiden i arbetslivet samt förbättrar sysselsättningen. De viktigaste innehållsområdena i projektet är följande: 1) Förbättring av informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna vid läroanstalter och arbetskraftsbyråer. I utvecklingsprogrammet betonas utvecklingen av elektroniska nättjänster, intensifierat samarbete mellan olika aktörer inom vuxenutbildningen samt ett arbetsgrepp baserat på handledning inom de multiprofessionella nätverken. 2) Utveckling av undervisningsmetoderna för vuxna med tyngdpunkt på inlärningsförutsättningarna för vuxna studerande och identifiering av eventuella inlärningssvårigheter samt utveckling av metoderna. 3) Förstärkande av kontakterna mellan vuxenutbildningen och arbetslivet samt inlärning i arbetet. De läroanstalter som sköter den yrkesinriktade vuxenutbildningen utvecklas som ett nätverk som fungerar på både det riksomfattande och det regionala planet. Den regionala prognostiseringen av yrkesutbildningen och kontakterna mellan yrkesutbildningen och arbetslivet förbättras Målet är att utbudet av yrkesutbildning i högre grad än hittills skall motsvara arbetslivets behov i hela landet. För att förbättra prognostiseringen genomförs inom ramen för sysselsättningsprogrammet följande projekt: Utbildningsutbud 2012 (UVM), inom vilket ett preliminärt förslag till nationella och regionala mål för utbildningsutbudet för 2012 utarbetas 8
Utveckling av samarbetet och metoderna för kvantitativ prognostisering av de regionala utbildningsbehoven (Utbildningsstyrelsen) Regionalt åtgärdsprogram som gäller vuxenutbildningens verkningsfullhet (UVM) Prognostisering av arbetskraftsutbildningen (AM) Utarbetande av en verksamhetsmodell för TE-centralernas prognostisering av arbetsmarknaden och regionutvecklingen på regional och lokal nivå (AM och HIM) 1.3 Längre arbetshistoria Effektmål - Sysselsättningsgraden i olika åldersgrupper stiger - Tiden i arbete förlängs med 2 3 år från nuvarande nivå - De ungas övergång från utbildning till arbetsliv blir snabbare - Arbetsproduktiviteten ökar på ett kvalitativt hållbart sätt Nyckeltal för uppföljningen - Arbetskraftstalet och sysselsättningsgraden enligt åldersgrupp - Den tid en person hör till arbetskraften och den förväntade tiden i arbete i fråga om 15- och 50-åringar - Förväntad pensioneringsålder - Ålder för inledande av högre utbildning - Ålder för avläggande av examen - Graden av genomströmning i utbildningen - Avbrytande av studierna inom yrkesutbildning och högskolestudier - Ökning av arbetets produktivitet - Sjukfrekvensen bland de sysselsatta - Andelen visstidsanställda av löntagarna - Arbetets fysiska och psykiska belastning - Arbetstagarnas möjligheter att påverka på arbetsplatserna - Antalet deltagare i arbetsplatsutbildning - Satsningar på arbetshälsan på arbetsplatserna För att utbudet av arbetskraft och sysselsättningsgraden skall kunna ökas förutsätts att de unga övergår från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier och arbetslivet tidigare än för närvarande och att beredskapen hos arbetskraften bättre än förut tillgodoser arbetslivets behov. Genom åtgärder som vidtas i slutskedet av arbetskarriären går man in för att sporra äldre arbetstagare att stanna i arbetslivet längre än nu. Detta förutsätter att man vinnlägger sig om arbetskraften genom att utveckla kvaliteten på arbetslivet. För att öka sysselsättningsgraden till 75 procent före utgången av 2011 krävs ytterligare åtgärder, eftersom beräkningarna visar att tiden i arbete måste förlängas med minst 4 år för att målet kan nås. Ärendet behandlas på trepartsbasis. 1.3.1 De ungas övergång från utbildning till arbetsliv påskyndas Regeringens mål är att öka utbudet av arbetskraft och förbättra arbetskraftens färdigheter så att arbetslivets behov tillgodoses i högre grad än förut. I detta 9
syfte påskyndas de ungas övergång till utbildning och till arbetsmarknaden. Målet är att åldern för inledande av den högre utbildningen och avläggande av examen sjunker, att genomströmningen ökar och att färre studerande avbryter yrkesutbildningen och högskolestudierna. För att målen skall nås krävs att universitetens examensstruktur utvecklas och att effektiva stödåtgärder vidtas för att ge studerande studiehandledning och förebygga att studierna avbryts. Regeringen stärker också vuxenutbildningssystemet, gör systemet för finansiering av yrkeshögskolorna mera sporrande samt utvecklar finansieringen av yrkesutbildning utifrån studieresultat. Antagningen av studerande till universiteten utvecklas. Målet är att minst 55 procent av de nya studerandena år 2008 skall vara studerande som samma år har avslutat sin utbildning på andra stadiet. Avsikten är att nå målen med hjälp av ett system för gemensam ansökan och en utvecklingsstrategi för antagning av studerande samt med hjälp av ett åtgärdsprogram som utarbetas. För närvarande är i genomsnitt 36 procent av de nya studerandena studerande som samma år har avlagt examen på andra stadiet. Ett system för gemensam ansökan till universiteten byggs för tillfället upp. Ett åtgärdsprogram med syftet att främja avläggande av högskoleexamina inom utsatt tid genomförs. Den ändring av universitetslagen som en precisering av studierätten förutsätter trädde i kraft den 1 augusti 2005. Vid universiteten genomförs flera studiefrämjande projekt (bl.a. projektet Färdig på fem år som tolv universitet deltar i). Studieförloppet är ett mått på resultat under perioden 2004 2006. Inom universitetsutbildningen övergick man den 1 augusti 2005 till en examensstruktur i två steg. Utbudet av vuxenutbildning utvecklas samtidigt som möjligheterna för vuxna att delta i utbildning som leder till examen ökas. Den sporrande effekten av finansieringssystemen för yrkeshögskolor ökar när finansieringssystemet ändrades vid ingången av 2006. Särskild uppmärksamhet fästs vid genomströmningen vid yrkeshögskolorna. Handlednings- och rådgivningstjänsterna för studerande utgör tyngdpunkten i utvecklandet. Vuxenutbildningssystemet stärks. Personer med en tidigare examen på samma utbildningsnivå styrs främst till kortvarigare vuxenutbildningsprogram. Principer för hur man skall förfara för att i praktiken utreda, bedöma och erkänna tidigare inhämtade kunskaper införs. Man sörjer för att tidigare inhämtade kunskaper i sin helhet räknas studerande till godo och att erkännandet av kunskaper möjliggör en kortare studietid. I den grundläggande yrkesutbildningen i läroanstaltsform införs yrkesprov för utbildning som inleds hösten 2006 i syfte att förbättra yrkesutbildningens kvalitet och göra inträdet i arbetslivet effektivare. Den sporrande effekten av finansieringssystemet för grundläggande yrkesutbildning ökar i och med att ändringarna i statsandelslagstiftningen trädde i kraft vid ingången av 2006. Ett åtgärdsprogram med målet att minska studieavbrotten inom yrkesutbildningen inleds. Studiehandledningen samt stöd- och rådgivningstjänsterna för stu- 10
derande riktas särskilt till studerande som löper risk för att avbryta sina studier. För att identifiera benägenheten hos studerande att avbryta sina studier och för att kunna vidta rätta åtgärder utreds de individuella orsakerna till studieavbrott inom yrkesutbildningen samt de kritiska skedena av studieförloppet. Betydelsen av utbildningsarrangörernas åtgärder för att minska studieavbrotten utreds och effektiva handlingsmodeller söks. Invandrarnas utbildning och studier utvecklas inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, vuxenutbildningen och det fria bildningsarbetet. Studieavbrotten kartläggs områdes- och regionvis inom alla sektorer och utifrån kartläggningen besluts om ytterligare åtgärder för att minska avbrotten. Det maximala beloppet för studielån steg den 1 augusti 2005 för alla högskolestuderande till 300 euro per månad. Studiestödet för de studerande som inleder sina studier vid universitet enligt den nya examensstrukturen och för de nya yrkeshögskolestuderandena ändrades den 1 augusti 2005 så att studielåntagare kan beviljas studielåneavdrag i beskattningen efter att examen avlagts. Detta förutsätter bl.a. att examen har avlagts inom utsatt tid. Den gräns för boendeutgifter som beaktas i bostadstillägget steg från och med den 1 november 2005. I budgeten för 2006 har ett anslag reserverats med tanke på att föräldrarnas inkomstgränser, som skall beaktas vid beviljande av studiestöd, kommer att höjas. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd avses träda i kraft den 1 november 2006. Undervisningsministeriet och Folkpensionsanstalten publicerar i början av 2007 en utredning om livssituationen och utkomsten för studerande på andra stadiet. 1.3.2 En förlängning av arbetskarriären för äldre arbetstagare stöds En höjning av sysselsättningsgraden förutsätter att tiden i arbetslivet förlängs. Målet är att arbetskraftstalet och sysselsättningsgraden inom olika åldersgrupper ökar och att tiden i arbetslivet förlängs med 2 3 år i jämförelse med läget i dag. Socialskyddet utvecklas så att det bättre än nu sporrar till en fortsättning i arbetslivet. För att en sysselsättningsgrad på 75 procent skall kunna nås krävs utöver de redan fastslagna åtgärderna ytterligare åtgärder som förlänger tiden i arbetslivet. Partiell sjukpenning införs den 1 januari 2007. De problem som hänför sig till förkastandet av ansökningar om invalidpension förebyggs. Försöksprojektet slutfördes år 2005 och en eventuell utvidgad tillämpning av projektet inleds år 2006 (Vetoprogrammet). Orsakerna till ökningen av de sjukledigheter och invalidpensioner som beviljats på grund av störningar i den mentala hälsan har klarlagts och åtgärder har vidtagits utifrån utredningen (Veto-programmet). Genom indikatorer för sysselsättningsprogrammet och Veto-programmet följer man upp hur de mål som uppställts för pensions- och arbetslöshetsskyddet har nåtts och hurdana verkningar de har haft. 11
För att locka äldre arbetstagare att stanna längre i arbetslivet inleds ett projekt för äldrepolitik på arbetsplatserna (Veto-programmet). Rådgivningen i frågor som gäller arbetshälsa och pensionsmöjligheter effektiviseras. Työeläkevakuuttajat-Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry, Pensionsskyddscentralen och arbetspensionscentralerna koncentrerar sig på individuell pensionsrådgivning för personer som är i eller närmar sig pensionsåldern (Veto-programmet). 1.3.3 Förbättring av arbetslivets kvalitet Arbetslagstiftningen Den gällande lagstiftningen är som helhet betraktad relativt ny. Arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen, arbetarskyddslagen och företagshälsovårdslagen har nyligen reviderats i sin helhet. Dessutom har en lag som gäller arbetstagarnas integritetsskydd i arbetslivet och en jämställdhetslag stiftats. En totalrevidering av samarbetslagen bereds för tillfället och arbetet skall vara slutfört i maj 2006. Efter dessa reformer tillgodoser den centrala arbetslagstiftningen rätt väl 2000-talets arbetsmarknadsbehov. Trots de ovan nämnda totalrevideringarna av lagstiftningen finns det fortfarande behov av att se över arbetslagstiftningen. I den föränderliga omvärlden uppkommer ständigt nya luckor i lagstiftningen som kräver åtgärder. Bland annat medför den allt större mångsidigheten av arbetsformerna (t.ex. visstidsarbete, uthyrningsarbete och underleverantörsarbete) ett behov att klarlägga dessa situationer. Kraven på att göra arbetslivet flexiblare leder bl.a. till att det blir nödvändigt att utveckla fungerande modeller för samordning av arbete och familjeliv. Arbetslagstiftningen och lagstiftningen om tjänsteförhållanden samt den därmed förknippade socialskyddslagstiftningen bildar en helhet med relativt bred täckning. Detaljerna i de arbetsrättsliga normerna är dock svåra att hantera. Ändringarna i lagstiftningen om anställningsförhållanden avspeglas i arbetslöshetsskyddet, pensionerna och sjukförsäkringen samt vice versa. Dessa effekter har man inte kunnat beakta fullt ut i samband med bl.a. partiella reformer. Arbetslivsprogram Målet är att sporra arbetstagarna att stanna längre i arbetslivet än för tillfället genom att arbetslivets kvalitet förbättras. Arbetshälsan och arbetsförhållandena förbättras samtidigt som olycksfallen i arbetet, yrkessjukdomarna och sjukledigheterna minskas. Målet stöds genom att arbetarskyddet, företagshälsovården och rehabiliteringen effektiviseras samt genom att samordningen av arbete, familjeliv och fritid förbättras. Arbetslivets kvalitet förbättras med hjälp av programverksamhet och genom att kunskaperna om arbetslivet ökas. Under regeringsperioden utreds och utvecklas ytterligare handlings- och samarbetsmodeller med hjälp av vilka kvaliteten på arbetslivet kan förbättras i regionerna och på arbetsplatserna för att arbetstagarna skall stanna längre kvar i arbetslivet än för närvarande. Som grund för utvecklingsarbetet används befintliga program för utveckling av arbetslivet. 12
1.4 Sysselsättningsprogrammets ekonomiska ram Avsikten är att anslag anvisas för politikprogrammet under följande anslagsmoment i budgetpropositionen för 2006: Inrikesministeriets huvudtitel: 26.98.61 (Europeiska regionala utvecklingsfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram), 26.98.62 (Statlig medfinansiering för inrikesministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), 26.98.63 (Kajanalands utvecklingspengar) Undervisningsministeriets huvudtitel: 29.01.62 (Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), 29.60.31 (Statsandel för läroavtalsutbildning), 29.69.31 (Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning), 29.69.34 (Statsunderstöd till programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna), 29.99.51 (Ungas verkstadsverksamhet samt förebyggande drogarbete) Handels- och industriministeriets huvudtitel: 32.30.45 (Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt), 32.30.62 (Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar) Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel: 33.01.62 (Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), 33.01.63 (Vissa specialprojekt), 33.17.53 (Statsandel till utkomstskydd för arbetslösa som idkar frivilliga studier), 33.17.54 (Statsandel till vuxenutbildningsstöd), 33.18.60 (Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen), 33.32.30 (Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftkostnader) Arbetsministeriets huvudtitel: 34.01.23 (Arbetslivsprogram och arbetspolitisk forskning), 34.01.63 (Statsunderstöd för projekt med arbetslivsprogram), 34.05.61 (Europeiska socialfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram), 34.05.62 (Statlig medfinansiering för arbetsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), 34.06.21 (Omkostnader inom arbetskraftsärendenas lokalförvaltning), 34.06.51 (Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder), 34.06.31 (Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte), 34.06.50 (Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning), 34.06.52 (Arbetsmarknadsstöd). 1.5 Organisering och uppföljning av programmet Politikprogrammet för sysselsättning leds och samordnas av arbetsministern. För utvecklande av politikprogrammet och till stöd för beslutsfattandet har en ministerarbetsgrupp tillsatts. Åtgärderna i programmet vidtas inom respektive ministerium och ministergruppen ger akt på hur programmet fullföljs. Arbetsministern biträds av en programdirektör. Inom samarbetsministerierna (UVM, HIM, SHM, FM, IM, SRK) har utsetts personer som ansvarar för att sysselsättningsprogrammet bereds, genomförs och uppföljs och som utgör ledningsgruppen för sysselsättningsprogrammet. Ledningsgruppen skall se till att de åtgärder enligt programmets verkställighetsplan som hör till respektive ministeriums verksamhetsområde genomförs. Ledningsgruppen bereder förslag 13
enligt programmet med tanke på de olika ministeriernas budgetpropositioner samt styr och följer genomförandet av programmet inom de olika förvaltningsområdena. Ledningsgruppen samordnar de övergripande projekten och åtgärderna i programmet med regeringens strategidokument. Vid genomförandet av programmet bedrivs intensivt samarbete inte bara mellan ministerierna utan också med Finlands Kommunförbund och Folkpensionsanstalten samt med de organisationer som producerar utbildningstjänster och tjänster som främjar sysselsättningen. Arbetsmarknadsorganisationerna och andra organisationer är den centrala intressegrupp som deltar i den regelbundna behandlingen av programmets genomförande i arbetspolitiska delegationen samt dess sektioner. En styrgrupp har tillsatts för verkställande, ledning och uppföljning av servicecentren för arbetskraft. Verkningarna av sysselsättningsprogrammet följs regelbundet med hjälp av statistiska nyckeltal. Statistikuppföljningen kompletteras med en forskningsevaluering. De centrala evalueringsresultaten och slutsatserna blir färdiga senast vid ingången av 2007. 14