2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Denna indelning av kommuner i storstadsregionen är något som Statistiska centralbyrån (hädanefter SCB) har gjort. De tre storstadsregionerna skiljer sig åt vad det gäller struktur, storlek och förutsättningar. SCB:s indelning av storstadsregioner har gjorts för att jämförelser ska kunna göras mellan dem. SCB har valt att kalla dem öteborg, almö och tockholm vilket även görs i denna rapport. Samtliga nyckeltal och värden i rapporten har hämtats från Kommundatabasen som har sammanställt data från Skolverket och SCB. Kommundatabasen innehåller många olika nyckeltal på olika områden men de tio som har redovisats har valts därför att de är kopplade till Göteborgsregionens kommunalförbunds regionalpolitiska utbildningsmål. Samtliga nyckeltal berör för- och grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildningen. 2
SCB:s statistiska indelning över storstadsområden De tre storstadsområdena är en gruppering av kommuner som gränsar till varandra runt Göteborg, Malmö och Stockholm. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommuner och kranskommuner och tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av befolkning, boende, byggande och byggkostnader, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegreppet även i internationella statistiköversikter. Indelningen härstammar från mitten av 1960-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av ökad pendling och flyttning beslöt SCB i januari 2005 att aktualisera indelningen. Till tockholm lades då kommunerna Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn sammanlagt 26 kommuner. Stockholm kom därmed att överensstämma med Stockholms län. öteborg utökades med Alingsås och Lilla Edet, tillsammans 13 kommuner och därmed stämde indelningen överens med Göteborgsregionens kommunalförbund. Till almö fördes Skurup, Eslöv och Höör och som därmed kom att omfatta 12 kommuner. På sidan 9 i rapporten finns en komplett lista över de kommuner som ingår i respektive region. Några ord om Kommundatabasen Kommundatabasen (www.kommundatabas.se) innehåller över 200 kommunala nyckeltal inom områdena befolkning, skattesats och skattekraft, finansiella nyckeltal, skolabarnomsorg, vård och omsorg om äldre, omsorg om funktionshindrade, individ och familjeomsorg, kultur och fritid samt öppna jämförelser. Nyckeltalen ger besked om de olika verksamheternas kostnader, omfattning och kvalitet, och uppgifter fanns att hämta från och med år 1995. Kommundatabasen är skapad i syfte att främja benchmarking mellan kommuner och erbjuder en rad möjligheter att på olika sätt jämföra och analysera olika kommuner. Kommundatabasen drivs idag av Rådet för främjande av kommunala analyser (hädanefter RKA). RKA är en ideell förening stiftad av staten och Sveriges Kommuner och Landsting. RKA startade sin verksamhet den 1 januari 2006 efter förslag presenterade i ett delbetänkande till SOU 2005:110 Jämförelsevis styrning och uppföljning med nyckeltal i kommuner och landsting. Rådets uppgifter är att bedriva drift och vidareutveckling av Kommundatabasen, samt stimulera jämförelser och stödja uppföljning av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting. Nyckeltalen Nedan presenteras tio nyckeltal med tillhörande kommentar. I kommentarerna görs inga värderingar utan syftet är endast att konstatera hur läget ser ut nu och vilka förändringar som skett i de tre regionerna för åren 2004, 2005 och 2006. För att kunna göra rättvisa jämförelser har ett vägt medelvärde för respektive region använts som tar hänsyn till antalet invånare i varje kommun. De diagram som visar kostnader presenterar dessa i löpande priser. Definitionerna av Kommundatabasens beräkningar för respektive nyckeltal finns beskrivet på sida 10. I Kommundatabasen ingår fristående skolor, vilket inte är fallet om uppgifterna hämtas direkt från Skolverkets databas. Detta kan då innebära att resultat denna rapport skiljer sig från statistik och rapporter från Skolverket. 3
Genomsnittligt meritvärde i åk 9 218 216 214,5 215,4 214 213,5 212,4 212,5 212,9 212 210 208,5 210,7 208 207 206 204 202 Samtliga regioner har förbättrat sitt genomsnittliga meritvärde under tidsperioden 2004 till 2006. öteborg har dock ökat i mindre utsträckning än de två andra regionerna och det har lett till att tockholm har ökat sitt försprång när det gäller genomsnittligt meritvärde ytterligare under tidsperioden och almö har minskat avståndet i genomsnittligt meritvärde till öteborg. Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan 92 91 90 91,2 90,4 90,1 89,5 90,4 90,4 89 88,4 88 87 86 85 85,2 86,9 84 83 82 Tidigare har öteborg varit den region som haft störst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan men sedan 2004 har regionen haft en tillbakagång och ligger nu på exakt samma nivå på tockholm. tockholm hade en tillbakagång under 2005 men 2006 ligger regionen på samma nivå som under 2004. almö ligger fortfarande efter de andra regionerna trots ett bättre resultat 2006 än 2005. 4
Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (löpande priser) 65000 60000 55000 50000 45000 53072 55170 55408 55132 57537 60047 56364 59556 59699 Tidigare år har öteborg haft lägst kostnader per elev i förskoleklass och grundskola. Kostnaderna har ökat för samtliga regioner under tidsperioden 2004 till 2006 men Stor- Malmö har ökat mera än de andra regionerna och har under 2006 den högsta kostnaden per elev i förskoleklass och grundskola. Skillnaden mellan almö och tockholm är dock liten. Genomsnittligt betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 14,5 14,4 14,4 14,4 14,4 14,3 14,3 14,3 14,3 14,3 14,2 14,1 14,1 14,1 14 13,9 När det gäller de genomsnittliga betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning så har inga stora förändringar skett under tidsperioden 2004 till 2006. öteborg och tockholm låg 2006 på samma värde avseende genomsnittligt betygspoäng. Den största förändringen är att almö har förbättrar sina resultat från 2005 till 2006 och ligger nu på nästan samma nivå som de andra regionerna. 5
Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan (löpande priser) 84000 82000 80000 78000 76000 74000 72000 70000 75575 77566 79344 77848 79409 82079 75587 77226 82790 Samtliga regioner har ökat sina kostnader per elev i gymnasieskolan under tidsperioden 2004 till 2006. Under 2004 och 2005 låg öteborg och tockholm på ungefär samma nivå och almö var den region som hade den högsta kostnaden per elev. Under 2006 steg dock kostnaderna för tockholms region och ligger högre än almö. Stor- Göteborg utmärker sig som den region som har lägst kostnad per elev i gymnasieskolan 2006. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor 30 27,8 25 22,9 25,2 20 19,5 19,7 20,5 15 12 14,3 16,4 10 5 0 Under tidsperioden 2004 till 2006 har almö haft minst andel elever i fristående skolor följt av öteborg. Flest elever i fristående skolor har tockholm. Det går dock att se att öteborg ungefär legat på samma nivå under hela tidsperioden men andelen elever i fristående gymnasieskolor har ökat mer i både tockholm och almö än i Stor- Göteborg. tockholm har en mycket större andel elever i fristående gymnasieskolor än de andra regionerna. 6
Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program 12 10 8,8 8,4 9,2 9,8 8,6 8,7 8 7,5 7,6 7,1 6 4 2 0 Under samtliga redovisade år har öteborg haft minst andel av sina elever på IVprogram följt av tockholm och almö. Det är dock värt att notera att Stor- Göteborg minskat sin andel och både almö och tockholm ökat sin andel så glappet mellan öteborg och de andra två regionerna har ökat ytterligare. Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola 66 65,2 64,8 64 63,9 62 60 58 60,7 57,7 62,1 59,5 60,8 59,9 56 54 52 När det gäller andelen 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola så har rangordningen varit den samma under 2004 till 2006, öteborg har haft störst andel följt av almö och tockholm. Under 2004 hade öteborg en betydligt större andel 20-åringar med grundläggande behörighet, något som gick tillbaka under 2005. Under 2006 ökade öteborg och tockholm medan almö gick tillbaka. Värt att notera är även att under 2006 så ligger almö och tockholm ungefär på samma nivå, tidigare har almö legat en bit över tockholm. 7
Andel (%) gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år 77 76,5 76 75 74,9 75,2 74,5 74 73 72 73,8 72 73,3 72,6 72 71 70 69 Under 2004 hade öteborg ett märkbart bättre resultat än både almö och Stor- Stockholm. Under 2005 jämnades skillnaderna mellan regionerna ut och alla låg ungefär på samma nivå, öteborg försämrade sina resultat medan almö och tockholm förbättrade sina. Under 2006 så sänkte alla tre regioner sina resultat, öteborg och Stor- Malmö har sämre resultat än 2004 och tockholm gick tillbaka till sitt resultat från 2004. Trots att den interna ordningen från 2004 är bibehållen så är skillnaderna mycket mindre och resultaten är sämre. Andel (%) invånare som deltar i vuxenutbildning per invånare 20-64 år 7 6 5 5,9 6,2 5,3 5,7 5,7 5,1 4 3 2 1 0 När det gäller andelen invånare som deltar i vuxenutbildningen så finns det bara resultat från 2004 och 2005 då resultaten från 2006 ännu inte publicerats. Skillnaderna mellan dessa år är mycket marginella men en trend som gäller för alla regioner är att andelen av invånarna som deltar i vuxenutbildningen har minskat från 2004 till 2005, almö har dock gått tillbaka lite mer än de andra två regionerna. 8
SCB:s statistiska indelning över storstadsområden öteborg almö tockholm 13 kommuner 12 kommuner 26 kommuner Ale Burlöv Botkyrka Alingsås Eslöv Danderyd Härryda Höör Ekerö Göteborg Kävlinge Haninge Kungsbacka Lomma Huddinge Kungälv Lund Järfälla Lerum Malmö Lidingö Lilla Edet Skurup Nacka Mölndal Staffanstorp Norrtälje Partille Svedala Nykvarn Stenungsund Trelleborg Nynäshamn Tjörn Vellinge Salem Öckerö Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 9
Definitioner på Kommundatabasens beräkningar Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser skolkommun och läsår. Meritvärde för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasium Antal behöriga elever till gymnasieskolan i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i åk 9. Uppgifterna avser skolkommun och läsår. Kostnad (kr) exkl. lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (skolkommun) Bruttokostnad minus lokalkostnader, interna och externa (avgifter) intäkter för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever i kommunen (skolkommun). Uppgiften avser kalenderår. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt Elevernas sammanlagda betygspoäng dvs. kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG = 0, G = 10, VG = 15 och MVG = 20) dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Endast betygsatta kurser är medräknade. Avser elever folkbokförda i kommunen. Endast betygsatta kurser är medräknade. Uppgiften avser läsår. Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan Bruttokostnad minus interna och externa intäkter (ej statsbidrag) och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskolan dividerat med antal gymnasieelever folkbokförda i kommunen den 15/10 (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor Antal folkbokförda elever i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program Andel folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel 20-åringar som har behörighet till universitets- och högskolestudier dvs. 20-åringar som har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Avser 20-åringar folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Andel (%) gymnasielever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år. Andel av alla nybörjare i år 1 den 15/10 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Andel (%) invånare i vuxenutbildningen per invånare 20-64 år Antal i kommunen folkbokförda 20-64 åringar som deltar i komvux och SFI i kommunens eller annans regi, dividerat med antalet invånare 20-64 år, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår. 10
Tidsseriedata 2002-2006 Genomsnittligt meritvärde i åk 9 216 215 214 213 212 211 210 209 208 207 206 2002 2003 Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan 94 92 90 88 86 84 2002 2003 11
Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i föreskoleklass och grundskola avseende skolkommun (löpande priser) 65000 62500 60000 57500 55000 52500 50000 47500 45000 2002 2003 Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 14,5 14,4 14,3 14,2 14,1 14 13,9 13,8 2002 2003 12
Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan (löpande priser) 85000 82500 80000 77500 75000 72500 70000 2002 2003 Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor 30 25 20 15 10 5 0 2002 2003 13
Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program 10 9,5 9 8,5 8 7,5 7 6,5 6 2002 2003 Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola 66 64 62 60 58 56 54 52 2003 14
Andel (%) gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år 78 76 74 72 70 68 66 2002 2003 Andel (%) invånare som deltar i vuxenutbildning per invånare 20-64 år 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 2002 2003 2004 2005 15