Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007
2
Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer för gatuutformning för ökad tillgänglighet 6 Förslag till ätgärder 10 Torget och busstorget 10 Anslutningen från torget till åpromenaden och åpromenaden 13 Östra hamnplan 14 Uppskattade kostnader för föreslagna åtgärder 15 3
4
Inledning Bakgrund och syfte Tillgänglighet för alla är både en jämlikhets- och en demokratifråga. En förutsättning för full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor är att den byggda miljön är tillgänglig och användbar för alla. I regeringens handlingsplan finns ett mål uppställt att hela Sverige skall vara tillgänglighetsanpassat till 2010 enligt propositionen Från patient till medborgare. Detta innebär att stadens gator och offentliga rum skall vara tillgängliga för alla, även för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ingen ska behöva vara utestängd från yrke, samhällsfunktioner och sociala kontakter på grund av brister i den fysiska utformningen. Olycksstatistiken visar också tydligt att risken att råka ut för en trafikolycka ökar med stigande ålder. Många äldre skadas i fallolyckor som beror på hål eller andra ojämnheter i gångytan, höga trottoarkanter eller liknande. Arbetet har utförts enligt den inventeringsmetod som förslås i Svenska kommunförbundets handbok Tillgänglig stad. Åtgärdsanalysen har baserats på den samlade bilden av brister i tillgänglighet i det aktuella området. Ofta finns flera möjliga åtgärder som kan vidtas för att förbättra användbarheten. Förslag till åtgärder har gjorts utifrån flera faktorer, men förmågan att bidra till förbättrad tillgänglighet i förhållande till kostnaden har varit av avgörande betydelse. Uppdraget har utförts av WSP Samhällsbyggnad i Stockholm. Projektledare på kommunens tekniska enhet har varit Therése Bjerketorp och Stig Tördahl. Till denna rapport hör en typritning på ett övergångsställe och en busshållplats. I den nationella handlingsplanen betonas särskilt vikten av att kommunerna upprättar övergripande handikapprogram med riktlinjer för hur villkoren för personer med funktionsnedsättningar kan förbättras. En viktig uppgift inom ramen för dessa program är att göra förflyttningar med olika färdsätt till stadens alla målpunkter möjliga för alla. Detta innebär dels att befintliga förbindelser måste ses över, dels att tillgänglighetsanspråk måste tillämpas vid nybyggnad, ombyggnad och komplettering av trafiknäten. Föreliggande rapport har utförts på uppdrag av tekniska enheten på Trosa kommun. Uppdraget omfattar de centrala delarna av Trosa, delar av åpromenaden samt Östra hamnplan, se karta. Arbetet har utförts enligt Svenska Kommunförbundets handbok Tillgänglig stad, en handbok med syftet att stödja kommunerna i arbetet med den del av tillgänglighetsplaneringen som omfattar trafiknäten inom kommunen. Arbetet ska ge en översiktlig bild av brister i tillgängligheten för personer med funktionshinder och utgöra ett underlag för planering av åtgärder som förbättrar möjligheterna för personer med funktionshinder att ta sig till målpunkter utmed viktiga stråk. Illustration över det aktuella området. 5
Förutsättningar Funktionella brister i vägnätet Personer med funktionsnedsättning och deras förmåga att röra sig i gångtrafiknätet har inte beaktats fullt ut i planeringssammanhang. Dessa planeringsbrister har skapat en grupp individer, som blivit handikappade med avseende på deras möjligheter att nå önskade målpunkter i staden. Handikappet syftar alltså på förhållandet mellan den omgivande miljön och individen. Riktlinjer för gatuutformning för ökad tillgänglighet Följande riktlinjer baseras på gällande normer och riktlinjer och omfattar riktlinjer för utformning av gångstråk, busshållplatser och trappor. Gångbana En gångbana bör vara minst 2,5 meter bred. Gångytan ska vara slät och halkfri och inte luta mer än 2 % (1:50) i längsled. Vid branta lutningar bör gångbanan förses med räcke och eventuella vilplan med sittmöjligheter. Hinder på gångbana kan t ex utgöras av stolpar, reklamskyltar, cykelställ och sittbänkar. I de fall gångbanan är bredare än 4 meter ska hinder förläggas till en möbleringsyta. En gränslinje ska skilja möbleringsytan från den fria gångytan. Vid gångbanor som är smalare än 4 meter tas föremålen bort, kringbyggs eller förses med en kontrasterande markering. Den fria höjden bör vara 2,5 meter. Hinder lägre än 2,1 meter utgör en fara för synskadade. Handikappad person. Icke handikappad person. (Källa: Stockholm en stad för alla ) Orsakerna är många till varför det blivit så, men den troligen viktigaste är okunskap om de funktionshindrades förmåga och begränsningar samt om de följande tekniska krav som bör ställas på lutningar, bredder, ytor m.m. Om en yta används av både gående och cyklister bör dessa separeras från varandra genom en vitmålad linje eller materialseparering. Materialseparering är den bästa lösningen för synskadade. Olika material på gångbanan och cykelbanan åstadkommer dels olika känsla, dels en kontrastskillnad mellan ljusa plattor och mörk asfalt. 6
För personer med synskada är det viktigt att det finns sammanhängande och tydliga gångstråk. Ledstråk är till för att leda och orientera och bilda en obruten kedja från start till mål. Ledstråk kan utgöras av en husfasad, en kantsten eller ett räcke. Ledstråk bör utformas med både taktila (kännbara) och visuella kontraster. Räcken bör utformas med en underliggare 20 cm över marken som den synskadade kan känna med teknikkäpp. Torg och platser kan behöva ledstråk vilket kan skapas genom två rader av taktila plattor som den synskadade kan känna med skon eller med teknikkäpp. Taktil och kontrasterande beläggning används för att markera gångytan och riktningsförändringar samt målpunkter. Platser och punkter där man måste göra ett vägval, dvs. där ledstråket delar upp sig i två riktningar, markeras med avvikande ytmaterial. Trappa En trappa ska vara minst 1,3 meter bred så att två personer kan gå i bredd. Stegutförandet är lämpligen 0,3 meter på plansteget och 0,15 meter på sättsteget. Början och slut på trappor markeras med en ca 0,4-0,8 meter bred avvikande yta som taktilt och visuellt kontrasterar mot övrig markyta. Ledstänger ska finnas utmed ömse sidor av trappan. Ledstängerna ska vara förlängda 0,3 meter vid trappans början och slut och bör sitta på 0,9 meters höjd och vara obrutna genom eventuella vilplan. Trappor utomhus bör ha minst 3 och högst 8 steg. Längre trappor bör avdelas med vilplan, gärna med sittmöjlighet. 7
Ramp En ramp ska luta högst 5 % (1:20). Längre ramper än 10 meter bör delas upp och förses med vilplan. Början och slut ska markeras med avvikande ytbeläggning. Ytan ska vara taktil och konstaterades mot övrig markyta. Ledstänger ska finnas utmed rampens båda sidor. Dessa ska vara 0,9 meter höga, av runt tvärsnitt och ska förses med underliggare 0,2 meter ovan mark. Ledstänger ska dras obrutna genom eventuella vilplan. Övergångsställe Kantstenshöjden ska vara 3 cm över hela övergångsställets bredd. En rad med vita betongplattor läggs mot kantstenen för att ge en kontrast mot övrig gångbana. Minst 2 rader av taktila plattor läggs tvärs gångriktningen som orientering för synskadade. Har övergångsstället en mittrefug som är bredare än 3-4 meter ska även den förses med 3 cm kantsten, dock ingen vit plattrad. De vita zebraränderna ska vara 0,4 meter smalare än mittrefugens gångyta. Stolpen med Herr Gårman -skylten placeras före övergångsstället i höjd med de vita plattorna. Stolpen kan med fördel förses med en kontrastmarkering samt ett handtag att ta tag i när man står och väntar på att gå över gatan. Övergångsställen ska placeras så att gatan kan passeras vinkelrätt. För att ge stöd åt personer med dålig balans samt ge synskadade en riktningsvisare, kan ett kort räcke med handtag placeras vid övergångsstället. Signalreglerade övergångsställen bör utrustas med en akustisk signal. En platta med taktil information talar om korsningens utformning och övergångsställets riktning. Tryckknappen placeras 0,8 meter ovan mark vinkelrätt mot gångriktningen. För att rörelsehindrade ska kunna nå tryckknappen måste ytan vid signalstolpen utformas så att en rullstol eller rullator kan placeras intill stoplen. En särskild typritning för ett tillgängligt övergångsställehar tagits fram i detta projekt, se bifogad typritning. 8
Belysning En god och jämn belysning är ett gemensamt behov för synskadade och hörselskadade. Bra belysning underlättar för hörselskadade att avläsa teckenspråk, läpprörelser, ansiktsuttryck med mera. En bra och jämn belysning ger synskadade möjligheter att nyttja sina synrester på ett optimalt sätt och kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. En bra belysning är inte bländande, ger goda kontraster och riktig färgåtergivning. Belysningen ska vara jämn med extra ljus på det som särskilt ska uppmärksammas, till exempel entréer, informationstavlor, övergångsställen. Busshållplats En tillgänglig busshållplats ska ha ett tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik. Om en gång- och cykelbana passerar busshållplatsen leds den förslagsvis bakom hållplatsen för att minimera risken för konflikt med gående. För stora hållplatser är det lämpligt att anordna en tydligt avgränsad cykeluppställningsplats, så att synskadade inte riskerar att kollidera med parkerade cyklar. Bra kontrastmarkering underlättar för funktionshindrade att uppmärksamma busshållplatsen. Vita plattor läggs längs kantstenen i hållplatsläge och vid utkörningssträcka. Gångvägarna till och från busshållplatsen ska ha hög tillgänglighet. Genom förhöjd kantsten vid busshållplatsen underlättas påstigningen för rörelsehindrade. Kantstenshöjden ska vara 16 cm. För att underlätta bussens angöring kan kantstenen utformas med en avfasad kant. Möbleringen av busshållplatsen anpassas till alla grupper av trafikanter. Väderskydd ska vara försedda med sittbänk med armstöd. Om det är många på- och avstigande kan det behövas mer utrymme under regnskyddet - detta bör helst lösas med ett större regnskydd och inte flera små för att underlätta orienterbarheten. Väderskyddet ska ha belysning. Busshållplatsen förses med en informationstavla med tidtabeller med stor text, en linjekarta och närområdeskarta. En särskild typritning för en väl utformad busshållplats har tagits fram i detta projekt, se bifogad typritning. 9
Bristanalys och förslag till åtgärder Torget och busstorget Torget ligger centralt i Trosa och utgör en knutpunkt mellan kommersiell service och samhällsfunktioner som till exempel biblioteket. Både torget och bebyggelsen runt torget är gamla och präglas av äldre planeringsideal. På torget förekommer blandtrafik, det vill säga att all typ av trafik samsas på samma yta även om det finns särskilda gångstråk och körytor. Den lillla skalan och de låga hastigheterna innebär att trafiken förekommer på de gåendes villkor. Start- och målpunkter utgörs av kollektivtrafikhållplatser, butiksentréer, bankomat, bibliotek samt åpromenaden. Torget är flackt och utan större höjdskillnader. Det finns dock ränndalar som gör att gångytan inte är plan. Ytmaterialet utgörs till största del av gatsten vilket också utgör ett framkomlightesproblem för personer med nedsatt rörlighet. Ledstråk saknas. Belysningen är bristfällig. Genom plant ytmaterial kan gångstråken på ömse sidor av torget göras plana och tillgängliga för personer med rörelsehinder. Vid korsningspunkter sänks kantstenen för att underlätta passage. En del av gångytan utformas som ett ledstråk för synskadade. Belysningen förstärks och förbättras. Bild 1 Gångytan närmast husen byggs om till en plan gångyta. Anslutning till butiksentréer anordnas. Möbleringszonen behålls som idag. Belysningen förstärks och förbättras. Bild 2 Rampen till åpromenaden bibehålls men ytmaterialet byts ut. För att tydligt skilja gångstråket över bron från rampen ned mot åpromenaden förlängs broräcket för att undvika olyckor. Belysningen förtärks för att öka orienteringen. För att underlätta passage och orientering skiljs gångytan från möbleringszonen där butiker kan ställa ut varor till försäljning, skyltar, cafébord och stolar med mera. För att öka tillgängligheten till butikerna ska ramper anordnas till trapporna in till butikslokalerna. Dessa anläggs förslagsvis snedställt utmed fasaden. Bild 3 Gångstråken fortsätter på andra sidan av bron och läggs närmast husen med anslutningar till butiksentréerna. En möbleringszon anordnas mellan körytan och gångstråket. Särskilda cykelparkeringsplatser anordnas. Belysningen förbättras. 10
Bild 4 Fotomontage över trottoar och möjliga anslutningar till butiker. Bild 7 På insidan av pollarna byts ytmaterialet ut så att en plan gångyta erhålls. Ledstråk anläggs i gångstråket. Anslutningen till bankomaten förses med ramp. Belysningen förbättras.. Bild 5 Idag är det otydligt vad som är gångyta och vad som är möbleringszon. För en rörelshindrad med vissa utrymmeskrav för att komma fram med sitt hjälpmedel blir det onödiga omvägar. Detta är också en svårnavigerad miljö för synskadade. Ökad belysning förbättrar orienteringsmöjligheterna. Bild 6 Entrén till biblioteket byggs om för att underlätta för framförallt rörelsehindrade att komma in (redan planerat). Belysning bör markera entrén. Bild 8 På andra sidan anläggs torgplatser för sommarförsäljning innan för lyktstolparna. Ytanför lyktstolparna byts ytmaterialet ut så att gångytan blir plan. Ett ledstråk anläggs i gångytan. Belysningen förstärks. Bild 9 Gångstråken med taktila ytor fortsätter fram till kvarterets slut. Detta kvarter kommer att byggas om i samma stil som torget och kompletteras med bostäder och erforderliga tillgänglighetsanpassningar utförs i samband med ombyggnationen. 11
Bild 10 Den befi ntliga trottoaren ges en plan gångyta genom byte av ytmaterial. Ett lestråk anläggs i trottoaren. Passager anordnas på lämpliga ställen. Här sänks kantstenen för att underlätta passage. Belsyningen förstärks och förbättras. Bild 13 Busshållplatsen tillgänglighetsanpassas enligt kommunens typritning för busshållplatser. Busshållplatsen knyts samman med övriga ledstråk på busstorget. Busshållplatsen markeras med särskild belysning. Bild 11 Ytmaterialet på busstorget är plant och lättmanövrerat. Ledstråk för synskadade saknas dock. Även här kan det vara bra att tydligt visa vad som är gångyta respektive möbleringszon, cykelparkering etc. Belysningen på torget förbättras. Bild 12 Vinterunderhållet genererar grus som gör det svårt för rörelsehindrade att ta sig fram. Gruset skulle också försvåra för synskadade att nyttja framtida ledstråk. Då vinterunderhåll inte längre är nödvändigt ska gruset omgående tas upp. 12
Anslutningen från torget till åpromenaden och åpromenaden Anslutningen till åpromenaden från torget är brant och ligger i en krök. Genom att anlägga en trottoar framför fasaden kan en del av höjdskillnaden tas upp redan innan kröken utan att erforderliga ramplutningar behöver frångås. Bild 14 Anslutningen till åpromenaden utgörs av en brant slänt i en kurva. Underlaget är ojämnt och svårt att vinterunderhålla. Genom att anlägga en trottoar kan en del av höjdskillnaden mellan torget och åpromenaden tas upp. Nedsänkt kantsten vid passager anordnas. Gångstråket utmed åpromenaden görs om till en hårdgjord yta, förslagsvis används så kallat limmat grus för att bibehålla det ursprungliga utseendet. Ett ledstråk anläggs mitt på den hårdgjorda ytan. Bild 15 Åpromenadens utseende bibehålls i största möjliga utsträckning. Gångytan görs om till en hårdgjord yta med ledstråk. Belysningen utmed åpromenaden förstärks och förbättras. Övergången till åpromenaden sker på en plan övergångsyta som också fungerar som vilplan för rampen. Rampen förses med räcke och utförs i ett plant ytmaterial som utseendemässigt stämmer väl överens med övriga ytmaterial på torget. Rampen blir lättare att vinterunderhålla och kan med god utformning anpassas till den gamla miljön på torget och längs med åpromenaden. Utmed åpromenaden anläggs parkbänkar minst var 100 meter, helst tätare. Parkbänkarna ska stå på en hårdgjord yta som ansluter till det hårdgjorda gångstråket. Parkbänkarna ska vidare vara försedda med rygg- och armstöd och placeras så att en rullstol kan ställas bervid parkbänken, det vill säga så att en person som sitter på bänken kan sitta brevid en person i rullstol. Bild 16 En ramp kan utformas på många sätt, det viktiga är att funktionen med vilplan mellan ramperna kan anläggas. Bilden illustrerar i första hand funktion och utrymmesbehov. 13
Östra hamnplan Östra hamnplan med sitt läge vid ån med hotell och restauranger utgör en central plats i Trosa. Platsen är upplåten för både biltrafik och gångtrafik och framförallt sommartid sker trafikeringen på de gåendes villkor då platsen attraherar många besökare. Bild 17 Även denna del av åpromenaden förses med en hårdgjord gångyta med ledstråk. Belysningen förstärks och förbättras i hela området. De parkeringsplatser som finns på Östra hamnplan bör flyttas till förmån för en tydlig gångyta. T ex skulle p-fickor kunna anläggas utmed ån. P-plaserna utmed Hamngården behålls men byggs in i en gemensam p-ficka med ett övergångsställe mellan Hamngården och kiosken på bilden. Annan lokalisering för kioskverksamhet och liknande ska eftersträvas. Bild 19 En gångyta anläggs utmed fasaderna längs kajen. Denna avslutas med ett övergångsställe mellan Hamgården och kiosken på bilden. Det är dock otydligt vilka ytor som är upplåtna för biltrafik respektive gång- och cykeltrafik. För att öka tydlighet och orienterbarhet samt för att säkra gångpassager för gående bör framförallt ytorna i anslutning till fasaderna göras om till gångytor. Detta kan t ex göras genom olika materialval. Om nivåskillnader används (trottoar) skall denna sänkas vid passager. På denna plats bör även ett övergångsställe anläggas för att öka tydligheten för trafikanterna. Bild 18 Ytan mot fasaderna görs om till gångyta. Parkeringarna kan t ex fl yttas till p-fi ckor längs ån. Utanför Hamngården anläggs en gångyta som genom nivåskillnad eller materialval markerar gångytan. Bild 20 Parkeringsplatserna byggs in i en gemensam p-fi cka. Ett övergångsställe anläggs i bildens framkant. 14
Uppskattade kostnader för åtgärder Här följer en översiktlig kostnadsuppskattning för olika typer av åtgärder. Den faktiska kostnaden kommer sannolikt att avvika både uppåt och nedåt beroende på materialval och eventuella terränganpassningar. Kostnadsbedömningen ger dock en uppfattning om hur mycket det kommer att kosta. Kostnadsbedömningen baseras på erfarenhetsvärden från liknande åtgärder och avser material och byggkostnad. Byggherrekostnader och eventuella projekteringskostnader ligger utanför. Större åtgärder som t ex ombyggnad av övergångställen kräver viss projektering. I dessa fall bedöms ett påslag på ca 50 % vara rimligt. Utställning av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet har varit utställd under två veckor i februari 2007 på biblioteken i Trosa, Vagnhärad och Västerljung. I samband med utställningen höll Tekniska kontoret på Trosa kommun även ett informationsmöte för pressen. Vidare har rapporten skickats på remiss till berörda myndigheter. De synpunkter som kommit in från allmänheten, organisationer och myndigheter har beaktats i den mån de rört innehållet i åtgärdsprogrammet. Övriga synpunkter på bland annat drift och underhåll av kommunens gator, åtgärdsplanens geografiska omfattning och andra förslag har tagits till vara av Tekniska kontoret. Följande kostnader har uppskattats för olika åtgärder (exkl. moms): Anläggning av ny plan gångyta (1,5 meter bred): 2200 kr/meter Anlägning av ny plan gångyta (2 meter bred): 3000 kr/meter Förlängning av räcke: 10000 kr/meter Anläggning av torgplatser: 900 kr/kvm Limmat grus, 3 meter bred med taktil yta i mitten: 2300 kr/meter 15
16
17
18 121 88 Stockholm-Globen Besöksadress: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 www.wspgroup.se