The Swedish National study on Aging and Care ÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG En jämförelse mellan och SNAC-K RAPPORT NR 15 MÅRTEN LAGERGREN BRITT-MARIE SJÖLUND Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2008:6 ISSN 1401-5129
FÖRORD SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care, är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen i Stockholm. Denna del av studien stöds finansiellt förutom av regeringen också av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. SNAC-studien har två kompletterande perspektiv befolkning och vårdsystem. Föreliggande rapport bygger på data som insamlats i SNAC-studiens befolkningsdel i stadsdelen, Stockholm, och i s kommun åren 2001 2004. Syftet är att undersöka träffsäkerheten i behovsbedömningen inom omsorgen får de personer insatser som behöver dem och behöver de personer insatser som får dem? Detta görs genom en jämförelse i olika avseenden mellan de personer som mottar resp. inte mottar äldreomsorg och långvarig hemsjukvård. Jämförelser av detta slag är viktiga att göra för att bevara frågan om omsorgen om de äldre utvecklas i takt med behoven. Den här presenterade studien omfattar endast två områden. Genom att SNAC-studien också omfattar två andra områden, fem kommuner i Skåne samt Karlskrona kommun i Blekinge, är det möjligt att senare komplettera ovan redovisade analyser i syfte att öka jämförelsens representativitet. Mårten Lagergren Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Nationell koordinator SNAC-studien Projektledare SNAC-, vårdsystemdelen
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 2. MATERIAL OCH METOD... 4 3. RESULTAT... 7 DISKUSSION... 21 TABELLBILAGA... 24
SAMMANFATTNING Ambitionerna i Sverige när det gäller att tillgodose den äldre befolkningens behov av vård och omsorg har varit höga sedan 1970-talet då den stora utbyggnaden skedde av den sociala hemtjänsten och det särskilda boende. Utbyggnaden avstannade i mitten på 1980-talet och under den ekonomiska krisen på 1990-talet blev det nödvändigt med betydande nedskärningar. Nedskärningarna av äldreomsorgen har resulterat i en intensiv debatt kring frågan om äldre personer i Sverige inte längre har tillgång till en vård och omsorg som motsvarar deras behov. I en idealisk situation skall äldreomsorgen gå till alla dem som behöver den och enbart till dessa. Strävan att ge insatser till alla dem som behöver den brukar i litteraturen benämnas horizontal targeting. Det omvända, att insatserna endast ges till de behövande, kallas vertical targeting. Den kritiska frågan, som bestämmer både horizontal och vertical targeting, är förstås: Vid vilken nivå på ohälsa och funktionsnedsättning uppstår ett behov av stöd och hjälp i det dagliga livet? Genom att jämföra personer som har resp. inte har äldreomsorg kan man bilda sig en uppfattning om de båda aspekterna på targeting -problemet, dvs. får de, som behöver hjälp och stöd, insatser i äldreomsorgen resp. är de, som får insatserna, verkligen i behov av dessa. I denna rapport jämförs med hjälp av SNAC-data dem som mottar resp. inte mottar äldreomsorg i två SNAC-områden, stadsdelen i Stockholm, och s kommun. Syftet är att se hur de båda grupperna skiljer sig åt i olika avseenden, speciellt med hänsyn till graden av överlappning när det gäller graden av ohälsa och funktionsnedsättning, för att på detta sätt belysa frågan om det i de båda områdena finns icke-tillfredsställda vårdbehov. Vidare redovisas SNAC-data som visar skälen varför man mottar resp. inte mottar insatser inom kommunal äldreomsorg eller långvarig hemsjukvård. Det bör påpekas att de insatser man får som mottagare kan vara av mycket skiftande omfattning, från ett par timmar hemtjänst i veckan till heldygnsomsorg i särskilt boende. Avsikten här är dock inte att studera insatserna omfattning i relation till behovet utan endast skillnaden i behov mellan de som får insatser av äldreomsorg och/eller hemsjukvård och de som inte får. SNAC-studien är en longitudinell studie som avser dels åldrandet och uppkomsten av behoven av vård och omsorg, dels hur dessa behov tillgodoses genom olika former av insatser. Studien består av två separata delar befolkningsdelen, som avser åldrandet och uppkomsten av vårdbehoven och vårdsystemdelen med fokus på insatserna givet dessa behov. De data, som använts som underlag, är hämtade från studiens befolkningsdel, baslinjeundersökningen, i områdena och. Denna undersökning genomfördes åren 2001 2004 och omfattade för 3363 personer i åldrarna 60 99 år och för 730 personer i samma åldrar. Undersökningarna på och i har följt samma undersökningsprotokoll. 1
För de analyser som här presenteras har i första hand använts hälso- och funktionsdata. Vidare har utnyttjats uppgifter på boendesituationen (samboende eller ensamboende) samt tillgången till informella stödinsatser från anhöriga eller andra. Hälso- och funktionsdata avser graden av beroende i aktiviteter för dagligt liv (IADL, PADL), kognitiv nedsättning, inkontinens samt rörelsehinder. Jämförelsen mellan personerna, som mottar resp. inte mottar långvarig vård och omsorg, visar tydligt att det i både och är mycket stora skillnader mellan dessa grupper. Mottagarna är som grupp äldre, en högre andel är kvinnor och ensamboende och de är betydligt mer funktionsnedsatta. Det senare gäller med avseende på såväl IADL som PADL. Mycket få av dem som inte mottar omsorg är kognitivt nedsatta. Man kan vidare konstatera att det är mycket vanligt med en kombination av formella och informella insatser. Såväl informella som formella insatser blir vanligare med ökad funktionsnedsättning, medan andelen som enbart har informella insatser minskar. Resultaten från och är i stort sett samstämmiga, men informella insatser är betydligt vanligare i. Tillgängliga SNAC-data har gjort det möjligt att för de båda områdena beräkna såväl horisontell träffsäkerhet (den andel av dem som behöver insatser som får dem) som vertikal träffsäkerhet (andelen av dem som får insatser som behöver dem). Detta visar en hög, i stort sett samstämmig nivå på träffsäkerheten. Resultatet beror dock starkt på hur man definierar behovet av insatser. Med en snävare definition ökar, allt annat lika, andelen av dem som behöver insatser, som också får dem (den horisontella träffsäkerheten) samtidigt som andelen av dem som får insatser, som också behöver dem (den vertikala träffsäkerheten) minskar. Graden av funktionsnedsättning är dock inte den enda faktor som bestämmer om det föreligger ett behov av äldreomsorg eller inte. Ju fler andra faktorer som t.ex. boendesituation, anhöriginsatser etc. som tillmäts betydelse för insatsbeslutet, ju mindre blir givetvis träffsäkerheten räknat på detta sätt. En multivariat analys, som väger samman betydelsen av olika påverkande variabler, visar dock att funktionsnedsättningen är en dominerande faktor vid behovsbedömningen. Andra individrelaterade faktorer har mindre betydelse liksom olika omgivningsvariabler som bostadstillgänglighet och bostadsanpassning. I båda områdena är det i första hand beroende i instrumentella aktiviteter för dagligt liv (IADL) som är utslagsgivande, dvs. behov av hjälp med tvätt, städning, transport med allmänna kommunikationer matlagning och matinköp. Andra faktorer som samboende och tillgång till informella insatser gav i båda områdena samband i negativ riktning, dvs. en lägre andel av samboende personer och personer med god tillgång till informella insatser fick, allt annat lika, offentliga hjälpinsatser. Bilden av en långvarig vård och omsorg på och i, som motsvarar behoven, styrks av svaren på frågan om varför man inte har några insatser. Mycket få angav här att de hade behov som inte var tillgodosedda. Skälen var i nästan samtliga fall att man inte ansåg sig ha några behov av insatser eller att dessa behov var tillgodosedda på annat sätt. 2
Slutsatsen av denna jämförelse mellan personer, som mottar resp. inte mottar långvarig vård och omsorg på och i är därmed att omsorgen i dessa båda områden verkar väl motsvara behoven. De som får omsorg skiljer sig starkt från dem som inte får och det verkar vara mycket få som inte får den omsorg de behöver samtidigt som de flesta av dem som får den också behöver den. 1. Inledning Ambitionerna i Sverige när det gäller att tillgodose den äldre befolkningens behov av vård och omsorg har varit höga sedan 1970-talet då den stora utbyggnaden skedde av den sociala hemtjänsten och det särskilda boendet, före 1991 betecknat serviceboende, ålderdomshem eller långtidsvård. Utbyggnaden avstannade i mitten på 1980-talet och under den ekonomiska krisen på 1990-talet blev det nödvändigt med betydande nedskärningar. Antalet personer 65 år och äldre, som fick hemtjänst i ordinärt boende, reducerades från åren 1985 till 1999 med 34 procent. Antalet platser i särskilt boende (s.k. serviceboende och särskilt boende med heldygnsomsorg) ökade under samma tid inte med mer än 14 procent, trots att antalet personer 80 år och äldre samtidigt ökade med 66 procent (Välfärdsfakta Social, 2001). Nedskärningarna av äldreomsorgen har resulterat i en intensiv debatt kring frågan om äldre personer i Sverige inte längre har tillgång till en vård och omsorg som motsvarar deras behov. De äldres behov av service och omvårdnad tillgodoses i Sverige liksom i andra länder till stor del genom anhöriginsatser (make/maka, barn, andra släktingar) samt även i viss mån genom grannar, vänner och egenfinansierade insatser. Frågan ställs därmed om nedskärningarna också inneburit en ökad börda på de anhöriga. En avgörande faktor i sammanhanget är utvecklingen av de äldres hälsa och funktionsförmåga. Studier visar att under 1900-talets två sista decennier en betydande förbättring ägde rum i dessa avseenden. Eftersom det saknas nationella data som kopplar insatserna inom äldreomsorgen till ohälsa och funktionsnedsättning på individnivå kan frågan om 1990-talets nedskärningar inneburit en faktisk reduktion av servicenivån endast belysas genom lokala studier. I en idealisk situation skall äldreomsorgen gå till alla dem som behöver den och enbart till dessa. Strävan att ge insatser till alla dem som behöver den brukar i litteraturen benämnas horizontal targeting. Det omvända, att insatserna endast ges till de behövande, kallas vertical targeting. Den kritiska frågan, som bestämmer både horizontal och vertical targeting, är förstås: Vid vilken nivå på ohälsa och funktionsnedsättning uppstår ett behov av stöd och hjälp i det dagliga livet? Med en snävare definition ökar, allt annat lika, andelen av dem som behöver insatser, som också får dem, den horisontella träffsäkerheten, samtidigt som andelen av dem som får insatser, som också behöver dem, den vertikala träffsäkerheten, minskar. Genom att jämföra personer som mottar resp. inte mottar äldreomsorg kan man bilda sig en uppfattning om de båda aspekterna på targeting -problemet får de, 3
som behöver hjälp och stöd, insatser i äldreomsorgen resp. är de, som får insatserna, verkligen i behov av dessa. För att göra detta behövs data, som innefattar uppgifter på hälsa och funktionsförmåga, för såväl dem som mottar som dem som inte mottar äldreomsorg inom ett område. Sådana data finns insamlade genom SNAC-studien (the Swedish National Study on Ageing and Care), som sattes igång år 2001 inom fyra områden i Sverige. I denna rapport jämförs med hjälp av SNAC-data dem som mottar resp. inte mottar äldreomsorg i två SNAC-områden; stadsdelen i Stockholm och s kommun. Syftet är att se hur de båda grupperna skiljer sig åt i olika avseenden, speciellt med hänsyn till graden av överlappning när det gäller graden av ohälsa och funktionsnedsättning, för att på detta sätt belysa frågan om det i de båda områdena finns icke-tillfredsställda vårdbehov. Vidare kommer att redovisas SNAC-data som visar skälen varför man har resp. inte har insatser från kommunal äldreomsorg eller långvarig hemsjukvård Det bör påpekas att de insatser man får som mottagare kan vara av mycket skiftande omfattning, från ett par timmar hemtjänst i veckan till heldygnsomsorg i särskilt boende. Avsikten här är dock inte att studera insatserna omfattning i relation till behovet utan endast skillnaden i behov mellan de som får insatser av äldreomsorg och/eller hemsjukvård och de som inte får. Stadsdelen i Stockholm är ett innerstadsområde med en mycket hög andel äldre personer, speciellt kvinnor, och med en högre än genomsnittlig utbildningsnivå. är en glesbygdskommun med relativt hög andel äldre, men med betydligt lägre andel hög- och medelutbildade bland de äldre. Andelen av de äldre som mottar äldreomsorg överensstämmer i båda områdena relativt väl med riket efter standardisering för ålder och kön. 2. Material och metod SNAC-studien är en longitudinell studie som avser dels åldrandet och uppkomsten av behoven av vård och omsorg, dels hur dessa behov tillgodoses genom olika former av insatser. Studien består av två separata delar, befolkningsdelen, som avser åldrandet och uppkomsten av vårdbehoven och vårdsystemdelen med fokus på insatserna givet dessa behov. De data, som använts som underlag för resultat som redovisas i denna rapport, är hämtade från baslinjeundersökningen i studiens befolkningsdel i två områden, i Stockholm och. Denna undersökning genomfördes åren 2001 2004 och omfattade för 3363 personer i åldrarna 60 99 år och för 730 personer i samma åldrar. Studiepopulationen är avgränsad till personer 65 år och äldre 1. Antalet ingående personer uppgår till 1 Det bör noteras att SNAC-studien endast omfattar personer som vid undersökningstillfället var i någon av åldrarna 60, 66, 72, 78, 81, 84, 87, 90, 93, 96 och 99år. 4
3197 personer, varav 2604 från och 593 från. Av dessa hade 743 personer äldreomsorg eller långvarig hemsjukvård, 610 för och 133 för. De flesta av dem som får långvarig hemsjukvård mottar också äldreomsorg (85 %; 2006). I fortsättningen betecknas för korthetens skull samtliga som mottagare av äldreomsorg. Undersökningarna på och i har följt samma undersökningsprotokoll. Detta är mycket omfattande och innefattar förutom individuella hälso- och funktionsdata, som inhämtas genom intervjuer, prover och tester, också data avseende uppväxtförhållanden, boendesituation, anhöriga, ekonomiska förhållanden, kost- och motionsvanor, fritidsintressen etc. Det registreras också om personen mottar långvarig kommunal eller landstingskommunal vård och omsorg. För de analyser som här presenteras har i första hand använts hälso- och funktionsdata. Vidare har utnyttjats uppgifter på boendesituationen (samboende eller ensamboende) samt tillgången till informella stödinsatser från anhöriga eller andra. Hälso- och funktionsdata avser graden av beroende i aktiviteter för dagligt liv (IADL, PADL), kognitiv nedsättning, inkontinens samt rörelsehinder. Dessa variabler är avstämda så att de överensstämmer med motsvarande variabler i SNAC-vårdsystemdelen. Instrumentella ADL-aktiviteter (IADL) innefattar tvätt, städning, transport med allmänna kommunikationer matlagning och matinköp. Personliga ADL-aktiviteter (PADL) omfattade de aktiviteter som ingår i Katz ADL-index, nämligen bad och dusch, på- och avklädning, toalett, förflyttning samt födointag. En tvågradig skala har använts; oberoende (0) eller beroende (1). Variabeln Kognitiv nedsättning har bestämts utgående från utfallet av MMTtest, varvid nivåerna kalibrerats så att fördelningen för vårdtagarnas del överensstämmer med den som uppmätts i SNAC-, vårdsystemdelen. Detta innebär följande skalsteg: Kognitiv nedsättning 0 = Klar (Berger 0) MMT > 23 1 = Lätt nedsatt (Berger 1) 17 < MMT < 22 2 = Mkt nedsatt (Berger 2-4) 6 < MMT < 16 3 = Helt nedsatt (Berger 5-6) MMT < 5 Rörelsehinder bedöms utifrån förmågan att röra sig utomhus resp. inomhus med eller utan hjälpmedel mätt med fyra skalsteg: Rörelsehinder 0 = utan rörelsehinder 1 = gå utomhus med hjälpmedel (käpp, rollator) och klarar mindre trappor 2 = kan röra sig inomhus med hjälpmedel men klarar inte trappor förflyttning utomhus (rullstol om personen själv kan manövrera den och själv ta sig i och ur). 3 = beroende av levande stöd och/eller rullstolsburen och kan inte själv manövrera denna eller ta sig i och ur eller sängbunden. 5
Inkontinens mäts likaså i en fyrgradig skala och avser dels urininkontinens, dels avföringsinkontinens med nedanstående skalsteg: Urininkontinens 0 = kontinent 1 = lätt inkontinent (misslyckas ibland) 2 = svårt inkontinent (misslyckas ofta) 3 = ständigt inkontinent eller har KAD Avföringsinkontinens (colostomi, som man sköter själv, räknas som kontinent.) 0 = kontinent 1 = delvis inkontinent (misslyckas ibland) 2 = svårt inkontinent (misslyckas ofta) 3 = ständigt inkontinent Utifrån de fyra ADL-variablerna på- och avklädning, toalett, förflyttning och födointag samt urin- resp. avföringsinkontinens, rörelsehinder och kognitiv nedsättning (vikt 2) har genom enkel addition skapats ett index (SNAC-index) med variationsområde 0 till 23. Utifrån detta index har en indelning gjorts i fem grupper med avseende på graden av funktionsnedsättning. Tabell 1. Indelning i grupper med avseende på graden av funktionsnedsättning utgående ifrån SNAC-index Funktionsförmåga SNAC-grupp SNAC-index Ingen eller endast lätt nedsättning 1 0 1 Viss nedsättning 2 2 4 Måttlig nedsättning 3 5 7 Nedsatt förmåga 4 8 13 Mycket eller helt nedsatt förmåga 5 14 23 Informella insatser avser stöd, service och omvårdnad från anhöriga m.fl. utom kommunala eller landstingskommunala insatser. En person anges ha informella insatser om hon/han fått sådan hjälp under den senaste månaden. 6
3. Resultat Den studerade populationen på och i (samtliga resp. mottagare av långvarig vård och omsorg) med fördelning på ålder, kön och sam- /ensamboende framgår av diagrammen 1A och. B resp. 2A och B. Motsvarande tabell finns i tabellbilagan, tabell 1. Diagram 1. Studiepopulation, samtliga: Fördelning på åldersgrupp och sam-/ensamboende 1A. Kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ensamboende Samboende Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85-1B. Män 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ensamboende Samboende Män 65-74 Män 75-84 Män 85-7
Diagram 2. Studiepopulation, personer som mottar äldreomsorg: Fördelning på åldersgrupp och sam/ensamboende 2A. Kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ensamboende Samboende Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85-2B. Män 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ensamboende Samboende Män 65-74 Män 75-84 Män 85 - Det framgår att i båda områdena är andelen mycket gamla hög bland dem, som mottar äldreomsorg, huvuddelen är kvinnor och en stor andel är ensamstående. I är dock en betydligt högre andel än på samboende, andelen kvinnor är lägre liksom andelen 85 år och äldre. 8
De följande diagrammen 3 A och B visar andelen av populationen, som har äldreomsorg per åldersgrupp och sam- resp. ensamboende för kvinnor resp. män. I diagram 3C visas andelarna för åldersgrupperna sammantagna. Det bör noteras att åldersgrupperna endast omfattar vissa årsklasser (jfr fotnot ovan). Motsvarande siffror redovisas i tabell 2 i tabellbilagan. Diagram 3. Andelen personer som mottar äldreomsorg per åldersgrupp och sam/ensamboende 3A. Kvinnor per åldersgrupp 100 90 80 70 60 Samboende 50 Ensamboende 40 Samtliga 30 20 10 0 Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85-3B. Män per åldersgrupp 100 90 80 70 60 Samboende 50 Ensamboende 40 Samtliga 30 20 10 0 Män 65-74 Män 75-84 Män 85-9
3C. Män och kvinnor, samtliga åldersgrupper 45 40 35 30 25 20 15 10 Samboende Ensamboende Samtliga 5 0 Kvinnor Män Samtliga Andelen som får äldreomsorg är ungefär densamma i båda områdena totalt sett. Däremot skiljer det mycket när det gäller andelen av de samboende som får insatser. Denna är nästan dubbelt så hög i som för. I båda fallen är det en mycket högre andel av de ensamboende, som mottar äldreomsorg, jämfört med de samboende. Det kan också vara värt att notera att andelen mottagare bland männen är betydligt högre i. Diagram 4 jämför personer som mottar resp. inte mottar äldreomsorg med avseende på olika variabler som avspeglar funktionsnedsättning antalet IADLresp. PADL-beroende, kognitiv nedsättning och rörelsehinder. Motsvarande tabell 3 finns i tabellbilagan. I det följande diagrammet 5 visas medelvärdet av SNACindex per åldersgrupp och kön för resp.. Även de underliggande siffrorna för detta diagram finns i tabell 3 i tabellbilagan. 10
Diagram 4. Medelvärdet av olika index som avspeglar funktionsnedsättning för icke-mottagare och mottagare av äldreomsorg, män och kvinnor på och i. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Antal IADL Antal PADL Kognitiv nedsättning Rörelsehinder Mottagare Mottagare Mottagare Ickemottagare Ickemottagare Ickemottagare Ickemottagare Mottagare, kvinnor, män, kvinnor, män Diagram 5. Medelvärdet av SNAC-index för icke-mottagare resp. mottagare av äldreomsorg per åldersgrupp och kön, och 8 7 6 5 4 3 Icke-mottagare Mottagare 2 1 0 65-74 år 75-84 år 85 - år 65-74 år 75-84 år 85 - år 65-74 år 75-84 år 85 - år 65-74 år 75-84 år 85 - år, kvinnor, män, kvinnor, män Som man kan vänta sig är de som får långvarig vård och omsorg i båda områdena och för samtliga undergrupper betydligt mer funktionsnedsatta än de som inte är mottagare. Som framgår av diagram 4 är den genomsnittliga graden av kognitiv 11
nedsättning mycket låg bland dem, som inte mottar omsorg. Hos mottagarna är den betydligt högre och särskilt för dem som bor i vård- och omsorgsboende. Diagram 5 visar att graden av funktionsnedsättning hos icke-mottagarna ökar med åldern. Den är högre för kvinnor än för män. För de som mottar omsorg är ålderseffekten mer oklar. Kvinnliga mottagare är i de flesta fall mer funktionsnedsatta än manliga, men det finns undantag. En jämförelse mellan och visar att både de som mottar och de som inte mottar långvarig vård och omsorg är mer funktionsnedsatta i med undantag för rörelsehinder, där det är lika. Speciellt yngre män (65-74 år) med äldreomsorg i är betydligt mer nedsatta än samma grupp på. För äldre män är skillnaden inte alls lika stor. Diagrammen 6A och B visar motsvarande indexmedelvärden för icke-mottagare resp. mottagare uppdelat på ensam- resp. samboende kvinnor och män på (A) resp. i (B). Motsvarande tabell finns i tabellbilagan som tabell 4. I diagram 7 visas medelvärdet av SNAC-index per ensam- /samboende kvinnor och män i de båda områdena. Även dessa siffervärden finns i tabellbilagan, tabell 4. Diagram 6. Medelvärdet av olika index som avspeglar funktionsnedsättning för icke-mottagare och mottagare av äldreomsorg, ensam resp. samboende män och kvinnor på och i. 6A. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Kvinnor, ensamboende Kvinnor, samboende Män, ensamboende Män, samboende 1 0,5 0 Mottagare Mottagare Mottagare Ickemottagare Ickemottagare Ickemottagare Ickemottagare Mottagare Antal IADL Antal PADL Kognitiv nedsättning Rörelsehinder 12
6B. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Kvinnor, ensamboende Kvinnor, samboende Män, ensamboende Män, samboende 1 0,5 0 Mottagare Mottagare Mottagare Ickemottagare Ickemottagare Ickemottagare Ickemottagare Mottagare Antal IADL Antal PADL Kognitiv nedsättning Rörelsehinder Diagram 7. Medelvärdet av SNAC-index för icke-mottagare resp. mottagare av äldreomsorg, ensam resp. samboende män och kvinnor på och i. 9 8 7 6 5 4 3 2 SNAC-index SNAC-index 1 0 Mottagare Mottagare Mottagare Ickemottagare Ickemottagare Ickemottagare Ickemottagare Mottagare Kvinnor, ensamboende Kvinnor, samboende Män, ensamboende Män, samboende Som visades ovan (diagram 2) är det i båda områdena en betydligt högre andel av de ensamboende än de samboende som mottagare av äldreomsorg. Trots detta är de samboende mottagarna som genomsnitt inte mer funktionsnedsatta än de ensamboende, med undantag för kvinnorna i. Detta sammanhänger med att de ensamboende personerna, totalt, är mer funktionsnedsatta än de samboende. 13
En jämförelse mellan könen visar att kvinnliga mottagare av äldreomsorg är mer nedsatta som genomsnitt än manliga i båda områdena. Detta gäller både ensamoch samboende. Många personer har insatser både från kommun och/eller landsting (formella insatser) och från anhöriga m.fl. (informella insatser). Fördelningen per ensamresp. samboende, kvinnor och män i de båda områdena framgår av diagram 8. Motsvarande fördelning per åldersgrupp följer sedan i diagrammen 9A och 9B för kvinnor resp. män. Sifferunderlaget för dessa diagram finns i tabell 5, tabellbilagan. Diagram 8. Fördelning på informella och formella insatser, ensam- /samboende kvinnor och män, och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser 20% 10% 0% Kvinnor, ensamboende Kvinnor, samboende Män, ensamboende Män, samboende 14
Diagram 9. Fördelning på informella och formella insatser per åldersgrupp ensam-/samboende kvinnor och män, och 9A. Ensamboende kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85-9B. Samboende kvinnor 100% 80% 60% 40% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser 20% 0% Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85-15
9C. Ensamboende män 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser Män 65-74 Män 75-84 Män 85-9D. Samboende män 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser 20% 10% 0% Män 65-74 Män 75-84 Män 85 - Det mest markanta resultatet i diagrammen 8 och 9 är den betydligt högre andelen med informella insatser i. Detta gäller både kvinnor och män och alla åldersgrupper. Omvänt är det för ensamboende personer på betydligt vanligare att man enbart har formella insatser. För de samboende syns ingen skillnad. Som följd av den större omfattningen av informella insatser i är det också betydligt fler som har både/och, såväl bland ensamboende som samboende. Skillnaderna är speciellt påtagliga bland de yngre. Den motsvarande fördelningen på formella och informella insatser per grad av funktionsnedsättning visas i diagram 10. Indelningen i grupper är baserad på 16
SNAC-index och följer den som visades i tabell 1 ovan. I de följande diagrammen 11 A - C visas motsvarande resultat med uppdelning på åldersgrupper. Sifferunderlaget finns i tabellbilagan, tabellerna 6A och B. Diagram 10. Fördelning på informella och formella insatser per grad av funktionsnedsättning, och 100% 80% 60% 40% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser 20% 0% SNACindex grp1 SNACindex grp2 SNACindex grp3 SNACindex SNACindex grp4 grp5 Diagram 11. Fördelning på informella och formella insatser per grad av funktionsnedsättning, och per åldersgrupp 11A. 65 74 år 100% 80% 60% 40% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser 20% 0% SNACindex grp1 SNACindex grp2 SNACindex grp3 SNACindex grp4 SNACindex grp5 17
11B. 75 84 år 100% 80% 60% 40% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser 20% 0% SNACindex grp1 SNACindex grp2 SNACindex grp3 SNACindex grp4 SNACindex grp5 11C. 85 år 100% 80% 60% 40% Formella o informella Endast formella Endast informella Inga insatser 20% 0% SNACindex grp1 SNACindex grp2 SNACindex grp3 SNACindex grp4 SNACindex grp5 Både för och för gäller uppenbart att andelen med insatser, informella och/eller formella, ökar starkt med graden av funktionsnedsättning. För de som är måttligt nedsatta eller mer har i samtliga och på nästan samtliga insatser. De allra flesta, mer än fem av sex, i dessa grupper har formella insatser. Som framhållits i inledningen kan man mäta graden av träffsäkerhet i den långvariga vården och omsorgen genom att dels beräkna andelen av dem med insatser som har behov, dels andelen av dem som har behov som har insatser. Resultatet 18
blir naturligtvis beroende av hur man definierar behov och var man sätter gränsen. I tabell 3 nedan visas resultatet givet att behov definieras dels som beroende av hjälp för minst en PADL-aktivitet (vanligen bad och dusch), dels som hjälpberoende för minst en IADL-aktivitet, d v s städning, matlagning etc. Tabell 3. Andel med insatser i förhållande till behov uttryckt som beroende i PADL resp. IADL-aktiviteter (%) (%) Andel av dem med insatser som är beroende i minst en PADL-aktivitet. 48,9 53,0 Andel av dem som är beroende i minst en PADL-aktivitet som har insatser, 92,2 92,1 Andel av dem med insatser som är beroende i minst en IADL-aktivitet. 93,9 98,0 Andel av dem som är beroende i minst en IADL-aktivitet som har insatser. 64,0 50,0 Som framgår av tabell 3 blir utfallet mycket olika beroende på hur man definierar behovet. Tolkar man behov som beroende i minst en IADL-aktivitet får omkring två tredjedelar av de behövande insatser, medan nästan alla som får insatser också behöver dem. Med den snävare definitionen beroende i minst en PADL-aktivitet blir proportionerna de omvända. Nästan alla av de behövande får då insatser, men bara hälften av dem med insatser har behov enligt denna definition. Träffsäkerheten i tilldelningen av äldreomsorg är i stort sett densamma för som för. En skillnad är att i endast hälften av de IADL-beroende har insatser mot nästan två tredjedelar på. Vad är det då som gör att en person mottar äldreomsorg eller långvarig hemsjukvård. En multivariat analys har gjorts avseende sambandet med olika, potentiellt påverkande faktorer. Resultatet framgår av tabell 7 i tabellbilagan. Det visar sig att det både för och är IADL-beroende, dvs. beroende av hjälp med tvätt och städning, transport med allmänna kommunikationer, matlagning och matinköp, som har det starkaste sambandet med om man är mottagare av äldreomsorg eller inte. Samboende verkar inverka negativt liksom tillgången till informella insatser, dvs. en lägre andel av samboende personer och personer med god tillgång till informella insatser fick, allt annat lika, offentliga hjälpinsatser. För får man positiva samband också med ålder, inkontinens och rörelsehinder. Anledningen till att dessa faktorer inte uppvisar signifikanta samband i kan vara det låga antalet observationer. Kognitiv nedsättning påverkar självfallet sannolikheten för att få hjälp, men denna påverkan fångas i den statistiska analysen upp av behovet av hjälp med aktiviteter för dagligt liv. 19
I SNAC-studien ingår också en fråga till samtliga som inte har långvariga formella insatser om skälen för detta. Det var möjligt att markera flera skäl. Diagram 12 visar fördelningen på olika skäl för att inte ha insatser för resp.. Diagram 12. Skäl för att inte ha långvariga insatser från kommun eller landsting 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Jag behöver inte några insatser Jag får tillräcklig hjälp från annat håll Jag har ansökt men fått avslag Jag har inte ansökt eftersom jag tror jag skulle få avslag De erbjudna insatserna är av låg kvalitet Insatserna kostar för mycket Jag vill inte ha främlingar i mitt hem Andra skäl Resultatet är som kan se mycket samstämmigt. Den överväldigande majoriteten av de svarande i båda områdena anger att de inte behöver några insatser. Det vanligaste skälet är annars att man får den hjälp man behöver från annat håll. Mycket få rapporterar att de inte får den hjälp de behöver. Rena avslag är sällsynta inom äldreomsorgen. Däremot förekommer givetvis att personer inte får den omsorgsnivå de önskar, t ex plats i särskilt boende. Detta faller dock utanför denna analys. 20
DISKUSSION Jämförelserna i olika avseenden mellan personer som får resp. inte får långvarig vård och omsorg visar tydligt att det i både och råder mycket stora skillnader mellan dessa grupper. Mottagarna är som grupp äldre, en högre andel är kvinnor och ensamboende och de är betydligt mer funktionsnedsatta. Det senare gäller med avseende på såväl IADL som PADL. Mycket få av dem som inte mottar omsorg är kognitivt nedsatta. Man kan vidare konstatera att det är mycket vanligt med en kombination av formella och informella insatser. Såväl informella som formella insatser blir vanligare med ökad funktionsnedsättning, medan andelen som enbart har informella insatser minskar. Resultaten från och är i stort sett samstämmiga, men informella insatser är betydligt vanligare i. De stora skillnaderna mellan dem som mottar resp. inte mottar omsorg kan tolkas som ett tecken på att biståndsbedömningen i äldreomsorgen fungerar tillfredsställande. Begreppet targeting används i litteraturen för att belysa sociala systems träffsäkerhet om förmånerna går till dem som behöver dem och endast till dessa. Tillgängliga SNAC-data har gjort det möjligt att för de båda områdena beräkna såväl horisontell träffsäkerhet (den andel av de som behöver insatser som får dem) som vertikal träffsäkerhet (andelen av de som får insatser som behöver dem). Som framgått ovan beror resultatet dock starkt på hur man definierar behovet av insatser. Med en snävare definition ökar allt annat lika den horisontella träffsäkerheten samtidigt som den vertikala minskar. Av betydelse i sammanhanget är givetvis också att graden av funktionsnedsättning inte är den enda faktorn som bestämmer om det finns ett behov av äldreomsorg eller inte. Ju fler andra faktorer som t.ex. boendesituation, anhöriginsatser som tillmäts betydelse för insatsbeslutet, ju mindre blir givetvis träffsäkerheten räknat på detta sätt. Att funktionsnedsättning ändå har en mycket stor betydelse framgår av den multivariata analysen. I båda områdena var det i första hand beroende i instrumentella aktiviteter för dagligt liv (IADL) som var utslagsgivande för om man fick insatser eller inte, dvs. behov av hjälp med tvätt, städning, transport med allmänna kommunikationer matlagning och matinköp. Givet detta IADL-beroende har beroende i personliga aktiviteter (PADL) något olika effekt i de båda områdena. Det olikartade mönstret kan förklaras av att det finns ett starkt samband mellan IADL- och PADL-beroende. De allra flesta med PADL-beroende är också IADL-beroende, men inte omvänt. Den multivariata analysen blir härigenom mycket instabil, effekten av PADL-beroende tas upp av IADL-beroende. Hade analysen gällt andel personer i särskilt boende hade i stället PADL-beroende slagit ut. Andra faktorer som samboende och tillgång till informella insatser ger i båda områdena samband i negativ riktning. Det kan verka överraskande, att kognitiv nedsättning i den multivariata analysen inte visar något signifikant samband med sannolikheten för att få hjälp. Förklaringen är att det hjälpbehov som den kognitiva nedsättningen leder till, i analysen fångas upp av ADL-variablerna. Det är primärt inte den kognitiva nedsättningen i sig som gör att man behöver hjälp i sitt dagliga liv. Det är den nedsättning av funktionsförmågan, som denna för med sig, 21
som gör personen hjälpbehövande. Vid svår kognitiv nedsättning tillkommer dock ett tillsynsbehov, som antingen måste tillgodoses genom en samboende person eller i ett vård- och omsorgsboende. En analys av vad som förespår (predikterar) plats i sådant boende skulle alltså ha gett ett annat resultat. För finns ett samband med nedstämdhet, men av detta samband ser man ingenting i. För oro och otrygghet finns inte något samband i något av områdena. Inte heller omgivningsfaktorer som bostadens tillgänglighet och kvalitet visade i något av områdena samband med sannolikheten att få formell hjälp (ej redovisat här). Kontentan är, att funktionsnedsättningen sammantaget är den viktigaste prediktorn för att bli vårdtagare i äldreomsorgen. Andra individrelaterade faktorer har mindre betydelse liksom olika omgivningsvariabler som bostadstillgänglighet och bostadsanpassning. Bilden av en långvarig vård och omsorg på och i, som motsvarar behoven, styrks av svaren på frågan om varför man inte har några insatser. Mycket få angav här att de hade behov som inte var tillgodosedda. Skälen var i nästan samtliga fall att man inte ansåg sig ha några behov av insatser eller att dessa behov var tillgodosedda på annat sätt. En möjlig felkälla här är bortfall i SNAC-undersökningen. Detta uppgick till cirka 25 % för och var ungefär lika stort för (23 %). Det är förstås tänkbart att det bland de som inte kommit till undersökning fanns personer med stora, ej tillgodosedda omsorgsbehov. Genom att samtliga som får långvarig vård och omsorg registreras i SNAC-undersökningens vårdsystemdel finns det möjlighet att se hur stor andel av bortfallet som var mottagare av äldreomsorg. Vidare kan man uppskatta graden av funktionsnedsättning genom att analysera dödligheten, eftersom det här finns ett starkt samband. Dessa analyser visar att de personer, som inte kommit till undersökning på och i, inte skiljer sig på något avgörande sätt i här aktuella avseenden från dem som varit med. Ett undantag gäller bara för dem, som dog året närmast efter undersökningstidpunkten. Dessa är av naturliga skäl överrepresenterade i bortfallet. Slutsatsen att äldreomsorgen i områdena väl täcker behoven verkar alltså stå sig även med hänsyn till bortfall i SNAC-undersökningen. Detta är därmed slutsatsen av den jämförelse, som presenteras i denna rapport, mellan personer, som mottar resp. inte mottar långvarig vård och omsorg på och i. Omsorgen i dessa båda områden verkar väl motsvara behoven. De som får omsorg skiljer sig starkt från dem som inte får och det verkar vara mycket få som inte får den omsorg de behöver samtidigt som de flesta av dem som får den också behöver den. En annan fråga är sedan givetvis om dessa två områden är representativa för svensk långvarig vård och omsorg. Genom att SNAC-studien också omfattar två andra områden, fem kommuner i Skåne samt Karlskrona kommun i Blekinge, är det möjligt att komplettera ovan redovisade analyser för att i någon mån belysa denna fråga. 22
23
TABELLBILAGA Tabell 1. Studiepopulation - antal personer 1A. Samtliga personer Ålder Antal personer Sambor Av vilka Kvinnor 65 74 611 270 341 44,2 55,8 75 84 613 144 469 23,5 76,5 85 534 44 490 8,2 91,8 Totalt kvinnor 1758 458 1300 26,1 73,9 Män 65 74 426 281 145 66,0 34,0 75 84 290 179 111 61,7 38,3 85 130 41 89 31,5 68,5 Totalt män 846 501 345 59,2 40,8 Totalt 2604 959 1645 36,8 63,2 Personer med äldreomsorg Ålder Antal personer Sambor Av vilka Ensamboende D:o procent Ensamboende Sambor Ensamboende D:o procent Ensamboende Sambor Kvinnor 65 74 26 4 22 15,4 84,6 75 84 126 16 110 12,7 87,3 85 347 14 333 4,0 96,0 Totalt kvinnor 499 34 465 6,8 93,2 Män 65 74 16 3 13 18,8 81,3 75 84 39 9 30 23,1 76,9 85 56 11 45 19,6 80,4 Totalt män 111 23 88 20,7 79,3 Totalt 610 57 553 9,3 90,7 24
1B. Samtliga personer Ålder Antal personer Sambor Av vilka Kvinnor 65 74 105 70 35 66,7 33,3 75 84 144 56 88 38,9 61,1 85 77 11 66 14,3 85,7 Totalt kvinnor 326 137 189 42,0 58,0 Män 65 74 110 82 28 74,5 25,5 75 84 117 71 46 60,7 39,3 85 40 16 24 40,0 60,0 Totalt män 267 169 98 63,3 36,7 Totalt 593 306 287 51,6 48,4 Personer med äldreomsorg Ålder Antal personer Sambor Av vilka Ensamboende D:o procent Ensamboende Sambor Ensamboende D:o procent Ensamboende Sambor Kvinnor 65 74 3 0 3 0,0 100,0 75 84 31 7 24 22,6 77,4 85 44 8 36 18,2 81,8 Totalt kvinnor 78 15 63 19,2 80,8 Män 65 74 8 3 5 37,5 62,5 75 84 27 10 17 37,0 63,0 85 20 3 17 15,0 85,0 Totalt män 55 16 39 29,1 70,9 Totalt 133 31 102 23,3 76,7 25
26
Tabell 2. Andel personer med äldreomsorg, procent. 2A. (%) Ålder Totalt Samboende Ensamboende Kvinnor 65 74 4,3 1,5 6,5 75 84 20,6 11,1 23,5 85 65,0 31,8 68,0 Totalt kvinnor 28,4 7,4 35,8 Män 65 74 3,8 1,1 9,0 75 84 13,4 5,0 27,0 85 43,1 26,8 50,6 Totalt män 13,1 4,6 25,5 Totalt 23,4 5,9 33,6 2B. (%) Ålder Totalt Samboende Ensamboende Kvinnor 65 74 2,9 0 8,6 75 84 21,5 12,5 27,3 85 57,1 72,7 54,5 Totalt kvinnor 23,9 10,9 33,3 Män 65 74 7,2 3,7 17,2 75 84 23,1 14,1 37,0 85 50,0 18,7 70,8 Totalt män 20,5 9,5 39,4 Totalt 22,4 10,1 35,4 27
Tabell 3. Genomsnitt för olika index per åldersgrupp och kön, personer med resp. utan äldreomsorg 3A. Ålder Har äldreoms. Antal IADL Antal PADL PADLindex Medelvärde Kogn. Rörelsehinder neds. Kvinnor 65 74 Nej 0,09 0,01 0,45 0,00 0,05 Ja 2,22 0,92 3,58 0,76 0,95 75 84 Nej 0,26 0,00 0,72 0,03 0,14 Ja 2,93 0,77 3,14 0,48 0,96 85 Nej 0,92 0,06 1,14 0,12 0,41 Ja 3,73 1,84 6,17 0,99 1,72 Totalt kvinnor Nej 0,27 0,02 0,64 0,03 0,13 Ja 3,41 1,51 5,19 0,85 1,48 Män 65 74 Nej 0,06 0,01 0,28 0,03 0,07 Ja 2,60 0,60 2,00 0,19 1,14 75 84 Nej 0,30 0,06 0,41 0,03 0,12 Ja 3,07 0,97 3,60 0,49 0,84 85 Nej 0,81 0,07 0,74 0,10 0,27 Ja 3,24 1,31 4,30 0,69 1,05 Totalt män Nej 0,22 0,03 0,36 0,04 0,11 Ja 3,06 1,09 3,73 0,55 0,99 Totalt Nej 0,25 0,02 0,54 0,03 0,12 Ja 3,34 1,44 4,90 0,79 1,39 28
3B. Ålder Har äldreoms. Antal IADL Antal PADL PADLindex Medelvärde Kogn. Rörelsehinder neds. Kvinnor 65 74 Nej 0,14 0,00 0,37 0,02 0,02 Ja 2,50 0,00 2,67 1,00 0,33 75 84 Nej 0,59 0,00 0,73 0,03 0,06 Ja 4,62 2,23 7,58 1,23 1,34 85 Nej 1,88 0,03 0,59 0,03 0,19 Ja 4,43 1,98 7,00 1,86 1,63 Totalt kvinnor Nej 0,58 0,00 0,56 0,02 0,06 Ja 4,43 2,00 7,03 1,03 1,47 Män 65 74 Nej 0,23 0,01 0,28 0,01 0,04 Ja 3,33 2,25 7,00 0,88 1,13 75 84 Nej 0,71 0,07 0,31 0,02 0,04 Ja 3,85 1,58 3,80 0,81 1,16 85 Nej 1,00 0,05 0,71 0,20 0,10 Ja 3,94 0,80 3,25 0,55 0,80 Totalt män Nej 0,49 0,04 0,33 0,03 0,05 Ja 3,81 1,39 4,12 0,73 1,02 Totalt Nej 0,54 0,02 0,46 0,03 0,05 Ja 4,17 1,75 5,86 0,90 1,28 29
30
Tabell 4. Medelvärden för olika index för ensam- resp. samboende personer som har resp. inte har långvarig vård och omsorg 4A. Har äldreoms. Antal IADL Antal PADL Kogn. neds. PADLindex Rörelsehinder Kvinnor Ensamboende Nej 0,29 0,01 0,70 0,04 0,16 Ja 3,44 1,52 5,30 0,88 1,50 Totalt 1,42 0,55 2,35 0,34 0,64 Sambor Nej 0,24 0,03 0,53 0,02 0,08 Ja 3,14 1,39 3,96 0,42 1,31 Totalt 0,46 0,72 2,26 0,22 0,70 Män Ensamboende Nej 0,23 0,01 0,31 0,04 0,08 Ja 3,10 1,20 4,47 0,62 1,05 Totalt 0,96 0,31 1,37 0,19 0,33 Sambor Nej 0,21 0,05 0,39 0,04 0,12 Ja 2,95 0,68 1,60 0,26 0,82 Totalt 0,34 0,08 0,45 0,05 0,15 4B. Har äldreoms Antal IADL Antal PADL Kogn. neds. PADLindex Rörelsehinder Kvinnor Ensamboende Nej 0,78 0,01 0,71 0,03 0,10 Ja 4,34 1,91 6,68 0,98 1,34 Totalt 1,97 0,64 3,38 0,35 0,51 Sambor Nej 0,25 0,00 0,42 0,02 0,00 Ja 4,42 2,27 8,29 1,13 1,93 Totalt 0,71 0,25 1,79 0,14 0,21 Män Ensamboende Nej 0,35 0,01 0,21 0,03 0,01 Ja 3,76 1,39 4,35 0,77 1,11 Totalt 1,69 0,55 2,77 0,32 0,44 Sambor Nej 0,42 0,03 0,38 0,02 0,04 Ja 3,92 1,38 3,50 0,63 0,80 Totalt 0,75 0,16 1,28 0,08 0,11 31
Tabell 5. Fördelning på informella och formella insatser per åldersgrupp och kön samt ensam- resp. samboende, procent. 5A. (%) Ålder Inga Endast informella. Insatser Endast formella Inform. och formella Totalt Kvinnor 65 74 Ensambo. 90,7 3,9 5,1 0,3 100,0 Sambor 96,3 2,6 0,0 1,1 100,0 75 84 Ensambo. 67,7 10,0 13,9 8,4 100,0 Sambor 77,1 11,8 6,3 4,9 100,0 85 Ensambo. 22,2 11,2 34,1 32,5 100,0 Sambor 41,9 25,6 16,3 16,3 100,0 Total kvinnor Ensambo 58,0 8,7 18,6 14,7 100,0 Sambor 85,1 7,7 3,5 3,7 100,0 Män 65 74 Ensambo. 88,0 2,8 5,6 3,5 100,0 Sambor 97,5 1,4 0,7 0,4 100,0 75 84 Ensambo. 61,1 13,9 18,5 6,5 100,0 Sambor 88,7 6,2 2,8 2,3 100,0 85 Ensambo. 35,4 13,4 30,5 20,7 100,0 Sambor 60,0 12,5 15,0 12,5 100,0 Totalt män Ensambo. 66,3 9,0 16,0 8,7 100,0 Sambor 91,3 4,0 2,6 2,0 100,0 Totalt båda könen Ensambo. 59,8 8,8 18,0 13,4 100,0 Sambor 88,3 5,8 3,0 2,8 100,0 32
5B. (%) Inga Endast informella Insatser Endast formella Inform.. och formella Totalt Kvinnor 65 74 Ensambo. 77,1 14,3 2,9 5,7 100,0 Sambor 90,0 10,0 0,0 0,0 100,0 75 84 Ensambo. 40,9 31,8 12,5 14,8 100,0 Sambor 62,5 25,0 5,4 7,1 100,0 85 Ensambo. 9,2 38,5 18,5 33,8 100,0 Sambor 0 27,3 27,3 45,4 100,0 Total kvinnor Ensambo. 36,6 30,9 12,8 19,7 100,0 Sambor 71,5 17,5 4,4 6,6 100,0 Män 65 74 Ensambo. 75,9 6,9 10,3 6,9 100,0 Sambor 86,5 9,8 0,0 3,7 100,0 75 84 Ensambo. 37,0 26,1 21,7 15,2 100,0 Sambor 63,5 22,5 7,0 7,0 100,0 85 Ensambo. 0 26,1 26,1 47,8 100,0 Sambor 56,2 25,0 6,3 12,5 100,0 Totalt män Ensambo. 39,8 20,4 19,4 20,4 100,0 Sambor 73,9 16,6 3,6 5,9 100,0 Totalt båda könen Ensambo. 42,6 25,7 13,5 18,2 100,0 Sambor 78,6 13,9 2,9 4,6 100,0 33
Tabell 6. Fördelning på informella och formella insatser per åldersgrupp och grad av funktionsnedsättning, procent. 6A. (%) Insatser Ålder Funktionsnedsättning Inga Endast informella Endast formella Inform. och formella Totalt 65 74 Ingen el. endast lätt 96,8 1,5 1,4 0,2 100,0 Viss 71,7 13,2 11,3 3,8 100,0 Måttlig 40,0 20,0 0,0 40,0 100,0 Nedsatt förmåga 0,0 66,7 33,3 0,0 100,0 Mycket eller helt nedsatt förmåga 0,0 0,0 0,0 100,0 100,0 75 84 Ingen el. endast lätt 83,7 8,0 6,1 2,2 100,0 Viss 52,7 15,5 20,9 10,9 100,0 Måttlig 0,0 16,7 50,0 33,3 100,0 Nedsatt förmåga 0,0 20,0 40,0 40,0 100,0 Mycket eller helt nedsatt förmåga 0,0 0,0 83,3 16,7 100,0 85 Ingen el. endast lätt 59,2 13,3 18,5 9,0 100,0 Viss 20,6 15,3 29,0 35,1 100,0 Måttlig 0,0 11,1 27,8 61,1 100,0 Nedsatt förmåga 0,0 3,6 60,7 35,7 100,0 Mycket eller helt nedsatt förmåga 0,0 0,0 55,2 44,8 100,0 Totalt Ingen el. endast lätt 87,6 5,3 5,2 2,0 100,0 Viss 42,5 15,0 22,7 19,8 100,0 Måttlig 4,3 12,8 27,7 55,3 100,0 Nedsatt förmåga 0,0 11,1 55,6 33,3 100,0 Mycket eller helt nedsatt förmåga 0,0 0,0 58,3 41,7 100,0 34
6B. (%) Insatser Ålder Funktionsnedsättning Inga Endast informella Endast formella Inform. och form. Totalt 65 74 Ingen el. endast lätt 89,2 9,1 1,1 0,6 100,0 Viss 65,0 20,0 0,0 15,0 100,0 Måttlig 0,0 50,0 50,0 0,0 100,0 Nedsatt förmåga 0,0 0,0 0,0 100,0 100,0 Mycket eller helt nedsatt förmåga 0,0 0,0 50,0 50,0 100,0 75 84 Ingen el. endast lätt 62,9 28,1 3,6 5,4 100,0 Viss 42,5 36,2 6,4 14,9 100,0 Måttlig 0,0 0,0 60,0 40,0 100,0 Nedsatt funktionsförmåga 0,0 0,0 44,4 55,6 100,0 Mycket eller helt nedsatt förmåga 0,0 0,0 71,4 28,6 100,0 85 Ingen el. endast lätt 19,3 54,3 5,3 21,1 100,0 Viss 5,3 21,1 10,5 63,1 100,0 Måttlig 0,0 11,1 33,3 55,6 100,0 Nedsatt funktionsförmåga 0,0 0,0 40,0 60,0 100,0 Mycket eller helt nedsatt förmåga 0,0 0,0 77,8 22,2 100,0 Totalt Ingen el. endast lätt 68,2 23,6 2,8 5,5 100,0 Viss 39,5 29,1 5,8 25,6 100,0 Måttlig 0,0 12,4 43,8 43,8 100,0 Nedsatt förmåga 0,0 0,0 40,0 60,0 100,0 Mycket eller helt nedsatt förmåga 0,0 0,0 72,2 27,8 100,0 35
Tabell 7. Regressionsanalys 2 avseende samband med sannolikheten att ha långvarig vård och omsorg 8A. 8B. Variabel Parameterestimat T-värde Signifikans P-värde Skärning -0,140-2,48 0,0131 Ålder 0,00282 4,13 **** <0,0001 Samboende -0,0392-3,71 *** 0,0002 IADL, antal beroenden 0,185 32,45 **** <0,0001 PADL, antal beroenden -0,027-1,94 0,0528 Inkontinens (enl. Katz) 0,026 2,29 ** 0,0219 Rörelsehinder 0,048 3,80 *** 0,0001 Kognitiv nedsättning 0,012 0,66 0,5111 Nedstämdhet 0,038 2,76 ** 0,0058 Informella serviceinsatser -0,075-4,14 **** <0,0001 Informell omvårdnad -0,242-5,51 **** <0,0001 Variabel Parameterestimat T-värde Signifikans P-värde Skärning -0,089-0,748 0,455 Ålder 0,002 1,113 0,266 Samboende -0,050-2,149 * 0,032 IADL, antal beroenden 0,132 13,955 **** 0,000 PADL, antal beroenden 0,049 2,112 * 0,035 Inkontinens (enl. Katz) 0,005 0,077 0,939 Rörelsehinder 0,034 1,437 0,151 Kognitiv nedsättning 0,031 0,997 0,319 Nedstämdhet 0,008 0,485 0,628 Informella serviceinsatser - 0,067-2,356 * 0,019 Informell omvårdnad -0,158-2,006 * 0,045 2 regression = återgång, tillbakagång, närmande till ett medelvärde (SAOL 1998) 36
SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen i Stockholm. Rapporten bygger på data som har samlats in i SNAC-studiens befolkningsdel i stadsdelen i Stockholm och i s kommun under åren 2001 2004. Syftet är att undersöka träffsäkerheten i behovsbedömningen inom äldreomsorgen, dvs. får de personer insatser som behöver dem och behöver de personer insatser som får dem? Detta görs genom en jämförelse i olika avseenden mellan de personer som mottar resp. inte mottar äldreomsorg och/eller långvarig hemsjukvård.