LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 212

Vi behöver kunskap om hur Lysekils kommuns befolkning mår Välfärdsredovisning är inget nytt. Vi kan hitta redovisningar över befolkningens hälsotillstånd som är mer än 1 år gamla genom att titta i databaser innehållande gamla provinsialläkarbetättelser. Visst skiljer sig berättelserna åt men man kan hitta många likheter också. År 1887 beskriver provinsialläkaren Otto Loenbohm hur det står till med befolkningens mat- och dryckesvanor. Otto beskrev också hur Lysekils arbetsmarknad såg ut samt bostads- och utbildningsförhållanden. Genom att läsa dessa berättelser får vi en historisk bild över vilka folkhälsofrågor som var viktiga förr men vi ser också hur vårt samhälle utvecklats till det bättre över tid. Vi politiker behöver kunskap om befolkningens livsvillkor och hälsa för att kunna fortsätta verka för att utveckla och förbättra folkhälsan i Lysekils kommun. Vi behöver bra faktaunderlag för att kunna fatta bra beslut och därför är välfärdsredovisningen ett viktigt dokument. För oss politiker är det viktigt att befolkningen i Lysekils kommun mår bra och har en god hälsa. Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Vi vill att man ska må gott i den närmiljö man befinner sig i. Då är chansen stor att man väljer att bo kvar i Lysekil. Folkhälsopolitiska rådet hoppas att välfärdsredovisningen du har i din hand ska både vara ett kunskapsunderlag men också ett underlag för dialog i den nämnd, förvaltning, verksamhet eller organisation där du befinner dig. Yngve Larsson Ordförande i Folkhälsopolitiska rådet

INNEHÅLLS FÖRTECKNING Innehållsförteckning Välfärdsöversikt 1 Nationella trender 1 Välfärden i Lysekil 1 Välfärdsredovisning och folkhälsa i Lysekil 2 Folkhälsa 2 Folkhälsa och samhällsekonomi 3 Folkhälsoarbete i Lysekil 3 Välfärdsredovisning 4 Lysekils kommuns befolkning 5 Folkmängd och befolkning 5 Familjer 6 In- och utflyttade 6 Medellivslängd 7 Nationellt målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 8 Valdeltagande 8 Förstagångsväljare 9 Jämställdhet 9 Föräldrapenning 1 Medelinkomst 1 Föreningssammankomster 11 Nationellt målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 12 Utbildning 12 Arbetslöshet 13 Ekonomiskt bistånd 13 Hög och låg inkomst 14 Familjer med låga inkomster 15 Anmälda brott 16 Nationellt målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 17 Behörighet gymnasiet 17 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 17 Personaltäthet förskola 18 Skoltrivsel 19 Skolk 19 Skolelevers hälsa/trötthet 2

Innehållsförteckning INNEHÅLLS FÖRTECKNING Nationellt målområde 4 Hälsa i arbetslivet 21 Ohälsotalet/sjukpenningtalet 21 Arbetsskador 22 Nationellt målområde 5 Miljöer och produkter 23 Skador och förgiftningar 23 Höftledsfrakturer 23 Självmord/Suicid 24 Nationella målområden 6 och 7 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt skydd mot smittspridning 25 Fysisk aktivitet på recept 25 Tandhälsa 26 Barnvaccinationer 26 Nationellt målområde 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA 27 Medelåldern vid första barnets födelse 27 Aborter 28 Nationella målområden 9 och 1 Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel 29 Fysiskt aktiva 29 Betyg idrott och hälsa 3 Intag av frukt och grönt 31 Amning 31 Hjärtinfarkt 32 Övervikt och fetma 33 Nationellt målområde 11 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING OCH SPEL 34 Tobak 35 Alkohol 36 Narkotika 38 Överdrivet spelande 39

VÄLFÄRDSÖVERSIKT Välfärdsöversikt Hälsan i Sverige mätt som medellivslängd har förbättrats under många årtionden, och många hälsoproblem har minskat över tid. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål är enligt Folkhälsopolitisk rapport inte uppnått då ett stort folkhälsoproblem kvarstår; en mer jämlik hälsa. Nationella trender Nationella mätningar över tid visar att personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar också en sämre hälsa än övriga befolkningen. När det gäller goda livsvillkor och hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor har inga betydande förbättringar skett under perioden 24-29. Utvecklingen har däremot varit positiv när det gäller alkohol och tobak (Folkhälsopolitisk rapport 21). Välfärden i Lysekils kommun Skillnaderna mellan Lysekil och riket är inte särskilt stora men det finns alltid tendenser som är viktiga att beakta. De socioekonomiska faktorerna, som till exempel utbildningsnivå, arbetslöshet och befolkningens inkomst är av stor betydelse för en kommun. De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom politiska beslut och individuella val. Folkhälsopolitisk rapport 21 Utbildningsnivån i Lysekil är lägre jämfört med riket. Arbetslösheten, både den totala och ungdomsarbetslösheten, var under 212 sammanfattningsvis något lägre än riket. Ohälsotalet, liksom sjukpenningtalet, har minskat avsevärt över tid men Lysekil har fortfarande högre siffror jämfört med riket. Många elever klarar grundskolan med godkänt i kärnämnena vilket innebär behörighet till gymnasiet. En avklarad skolgång är en mycket viktig faktor för framtida hälsa. Lysekils har, liksom riket som helhet, en stor utmaning i att förbättra jämlikheten i hälsa. Bland utrikesfödda är arbetslösheten högre vilket också leder till att andelen barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll är högre jämfört med barn som har svensk bakgrund. Skillnaderna mellan män och kvinnors inkomst är särskilt stora i Lysekil jämfört med riket. Kvinnor har generellt bättre levnadsvanor än män vilket gäller för så väl motionsvanor, matvanor och alkoholvanor. Samtidigt är kvinnor mer sjuka än män. 1 Välfärdsöversikt VÄLFÄRDSREDOVISNING 212

Välfärdsredovisning och folkhälsa i Lysekil VÄLFÄRDSREDO- VISNING OCH FOLK- HÄLSA I LYSEKIL Den kommunala vardagen med beslut och verksamheter påverkar befolkningens välfärd, livskvalitet och levnadsvillkor. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällsekonomin. Folkhälsa Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål har sedan delats upp i elva nationella målområden: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 1 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. HÄLSA är en resurs i vardagen Hälsa skapas där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och lever. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy innehåller sex utmaningar för folkhälsan. Dessa utmaningar handlar om att skapa förutsättningar för: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor FOLKHÄLSA är ett mål för samhället. Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördelningen av hälsa mellan olika grupper och områden i kommunen/samhället. VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Välfärdsredovisning och folkhälsa i Lysekil 2

VÄLFÄRDSREDO- VISNING OCH FOLK- HÄLSA I LYSEKIL Folkhälsa och samhällsekonomi Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 12 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning (Folkhälsopolitisk rapport 21). Folkhälsoarbete i Lysekil Folkhälsoarbetet i Lysekils kommun sker, precis som i övriga Fyrbodal, till stor del på strategisk nivå. Det är folkhälsopolitiska rådet som beslutar om prioriterade folkhälsoinsatser i Lysekils kommun. I rådet ingår politiker från samtliga kommunala nämnder samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän. Rådet sammanträder minst fyra gånger per år och har i uppdrag att bevaka folkhälsoläget i kommunen. KARTLÄGGA HÄLSOLÄGET UPPFÖLJNING MÅL Tydliga/mätbara ATT FUNDERA ÖVER GENOMFÖRANDE Samverkan/processer STRATEGIER För att nå målen Förebyggande insatser kostar pengar idag men ger lägre utgifter i framtiden. När kommuner investerar i tidiga förebyggande åtgärder är det ofta andra samhällsaktörer som får minskade kostnader. Hur hanterar vi det? Genom kommunens mål och kvalitetsarbete implementeras folkhälsomålen som en del i kommunens ordinarie arbete. Folkhälsoarbetet berör alla kommunens verksamheter på olika sätt och beroende på vilka prioriteringar som folkhälsopolitiska rådet gjort. 3 Välfärdsredovisning och folkhälsa i Lysekil VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

Det är inte bara kommunens verksamheter som bedriver folkhälsoarbete. Även vårdaktörer, myndigheter, ideella organisationer, föreningsliv och studieförbund är viktiga aktörer. Därför sker samverkan kontinuerligt så att kommunen tillsammans med andra aktörer kan skapa processer för att förbättra folkhälsan i Lysekil. Hur använder ni välfärdsredovisningen i er verksamhet eller era politiska diskussioner? VÄLFÄRDSREDO- VISNING OCH FOLK- HÄLSA I LYSEKIL Folkhälsoarbetet följs årligen upp i folkhälsopolitiska rådet samt i Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän. I arbetsprocesserna kring folkhälsoarbetet finns en tjänsteman, folkhälsosamordnaren, som på uppdrag av folkhälsopolitiska rådet samordnar och utvecklar det strategiska folkhälsoarbetet. Välfärdsredovisning Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. Redovisningen består av ett antal basnyckeltal som är gemensamma för FyrBoDals kommuner. Dessa kompletteras med nyckeltal knutna till lokala prioriteringar. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan och är sådana som på olika sätt är påverkbara, inte minst genom politiska beslut. Den statistik som pre senteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga. ATT FUNDERA ÖVER VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Välfärdsredovisning och folkhälsa 4

LYSEKILS BEFOLK- NING Lysekils befolkning Genom att dyka ner djupare i kommunens befolkningsstruktur kan man få bättre förståelse för Lysekil och övrig statistik som presenteras i välfärdsredovisningen. Med bakgrundsfakta om demografiska skillnader mellan grupper i befolkningen kan ojämlikheter tydligare urskiljas. Därför presenteras här fakta bland annat om ålder- och könsfördelning, befolkningsantal, befolkning med utländsk bakgrund samt medellivslängd. Folkmängd och befolkning Folkmängden i Lysekil var den 31 december 212 14 396 invånare varav 7195 kvinnor och 721 män. Under 212 föddes 136 barn varav 71 flickor och 65 pojkar. 163 personer avled under året. Det innebär ett negativt födelseöverskott under 212 på -27 personer. Befolkningen i Lysekil Andel i olika åldersgrupper 212 8+ år 65-79 år 45-64 år Diagram 1 Andel av befolkningen i olika åldersgrupper 212. Källa: SCB. Offentlig statistik. Befolkningsstatistik 212. 25-44 år 18-24 år 7-17 år -6 år 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5-6 år 7-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 8+ år Andel 6,5 11 8 19 29 19 7,5 Diagram 1 26 procent av Lysekils befolkning är 65 år eller äldre. Motsvarande siffra för riket är 19,1 procent. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och i åldersgruppen 85 år och uppåt finns betydligt fler kvinnor än män. I åldersgruppen -17 år har Lysekil en lägre andel personer (17,4%) jämfört med regionen (2,1%) och riket (2,2%). Detta gör att medelåldern i Lysekil är 46,2 år medan så väl regionens som rikets motsvarande siffror är 41 år. Lysekil har en lägre andel utrikesfödda (1,1%) jämfört med regionen (15,3%) och riket (15,4%). De senaste fem åren har andelen utrikesfödda ökat med lite drygt en procent. Majoriteten av de utrikesfödda kommer från nordiska länder eller övriga Europa. 5 Lysekils befolkning VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

Familjer Både gifta, sammanboende och ensamstående föräldrar räknas som familjer. Barnen ska vara högst 17 år. LYSEKILS BEFOLK- NING Familjer efter antal barn Lysekil 211 Antal familjer 9 8 7 6 5 4 3 2 1 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn eller fler Totalt 211 Lysekil 6 219 647 594 16 47 7673 Diagram 2 Familjer efter antal barn, region och år. (211). Källa: Statens Folkhälsoinstitut. Kommunala Basfakta Diagram 2 Majoriteten av familjerna i Lysekil har inte barn. Näst vanligast är familjer med ett och två barn. In- och utflyttningar En viktig målsättning för Lysekil är att fler invånare stannar kvar i kommunen men också att fler flyttar in. Diagram 3 Flyttningar efter region, ålder, kön, tabellinehåll och tid. Årsstatistik 212. Källa: SCB. Offentlig statistik 14 12 1 Antal personer som flyttat in- och ut från Lysekil 212 uppdelat på kön och olika åldersgrupper Antal 8 6 4 2 Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade 15-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65 - år Kvinnor 71 126 64 74 38 38 36 31 39 26 32 28 Män 78 75 77 8 47 45 33 2 4 18 41 31 Diagram 3 Under 212 flyttade 77 personer till Lysekil och 689 personer flyttade från Lysekil. Det innebär ett positivt flyttnetto på + 18 personer. Flest inflyttade och utflyttade finns i åldersgruppen 25-34 år. VÄLFÄRDSREDOVISNING 212 Lysekils befolkning 6

LYSEKILS BEFOLK- NING Medellivslängd Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva befolkningens hälsa. Medellivslängden kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som påverkar livslängden finns på övergripande samhällsnivå, som generella förutsättningar för ett gott liv, men också på individnivå, genom enskilda individuella val som till exempel tobaks- och matvanor. En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa och frånvaro av sjukdomar. I Sverige ser man att den mindre allvarliga ohälsan ökat de senaste 2 åren, samtidigt som också livslängden ökat. Ålder 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Medellivslängd 27-211 Förväntad medellivslängd vid födseln. Medelvärde för perioden. Lysekil, Norra Bohuslän, Regionen och riket Lysekil Sotenäs Munkedal Tanum Orust Strömstad Västra Götalands län Män 79,5 8,1 8,1 78,8 8,5 78,7 79,4 79,3 Kvinnor 82,9 83 82,2 83,1 84,3 83,3 83,3 83,3 Riket Diagram 4. Förväntad medellivslängd vid födseln. Medelvärde för perioden 27-211. Källa: Statens Folkhälsoinstitut. Kommunala basfakta. ATT FUNDERA ÖVER Diagram 4 Medellivslängden bland så väl kvinnor som män i Lysekil ligger väldigt nära rikets siffror. Männen ligger något över snittet för riket medan kvinnorna ligger något under. Högsta förväntade medellivslängden bland kommunerna i norra Bohuslän har man på Orust. Kvinnor har generellt sett en högre medellivslängd än män. Sedan början av 2-talet har den förväntade medellivslängden bland män stigit med nästan tre år. Kvinnors förväntade medellivslängd har också ökat men inte lika mycket som männens. Medellivslängden stiger och det blir allt fler äldre i befolkningen. Hur ser vi till att lägga mer liv till åren och inte enbart år till livet? Hur skapar vi livskvalitet och hälsa på äldre dar? 7 VÄLFÄRDSREDOVISNING 212 Lysekils befolkning

Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Alla har rätt till delaktighet och inflytande oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa. 1 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Att minska utanförskap är ett centralt mål nationellt. Insatser kan genomföras på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. Valdeltagande Ett högt valdeltagande är viktigt för en levande demokrati. Valdeltagandet är centalt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Det finns statistiska samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa. 1 Röstande i riksdags respektive kommunfullmäktigevalet av befolkningen i riket och Lysekil 26 och 21 Diagram 5 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26 21 26 21 riket Lysekil Riksdagsval 82 85 82 84 Kommunfullmäktige 79 82 8 82 Valdeltagandet i Lysekil ökade vid senaste valet precis som i riket. Lysekil ligger på i stort sett samma valdeltagande som riket. Diagram 5. Andel röstande i riksdags respektive kommunfullmäktigevalet 26 och 29. Källa: Valmyndigheten ATT FUNDERA ÖVER Finns det grupper i befolkningen som i mindre utsträckning än andra röstar eller lägger medborgarförslag/skriver inlägg? Hur arbetar vi för att nå dessa grupper? VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Delaktighet och inflytande 8

Förstagångsväljare Ett högt antal förstagångsväljare kan vittna om goda kunskaper i demokrati och visar ett starkt stöd för demokrativärden. Man har sett att lättillgänglig information via webben och möjlighet till förtidsröstning påverkat valdeltagandet positivt bland förstagångsväljarna. 6,6 % av de röstande i Lysekil var förstagångsväljare jämfört med 7,1 % i riket. Jämställdhet Jämställdhet är rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Det förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden (SKL). Saker som indikerar jämställdheten mellan män och kvinnor är bland annat uttagen föräldrapenning, inkomstskillnader och könsfördelningen i beslutande organ. Föräldrapenningen har till syfte att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete och studier med familjeliv. Andelen män som är föräldralediga har ökat kontinuerligt sedan början av 2-talet vilket är en viktig faktor för ökad jämställdhet. Tabell 1 Föräldraförsäkring Källa: Försäkringskassan Ledamöter i Fullmäktige Källa: www.lysekil.se Medelinkomst Källa: SCB Uttag av föräldraförsäkring uttagna nettodagar (Försäkringskassan) Antal ledamöter i kommunstyrelsen (inom parentes ordinarie ledamöter) Tabell 1 Män Kvinnor 22,1% 77,9% 18 (9) 4 (2) Medellinkomst (SCB) 284 27 197 563 Skillnaden mellan kvinnor och män är stora. När det gäller uttag av föräldrapenning följer Lysekil riket ganska väl (se diagram 6). I norra Bohuslän är Orust den kommun där männen tar ut mest föräldraledigt (25,8%). Näst efter Orust kommer Lysekil. Lysekil har få kvinnor i kommunstyrelsen. Antalet kvinnor i kommunfullmäktige är dock något fler (16 av 41 fullmäktigeledamöter är kvinnor). Även skillnaden i medellinkomst är stor mellan män och kvinnor i Lysekil (se jämförelser i diagram 7). 9 Delaktighet och inflytande i samhället VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

Föräldrapenning Mäns andel av uttagna nettodagar 21-212 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Lysekil 14,1 13,9 16,4 18,7 18,7 2,7 2,8 22,3 21,5 23,5 22,8 22,1 Riket 13,8 15,5 17,2 18,7 19,5 2,6 2,8 21,5 22,3 23,1 23,7 24,4 Diagram 7 Föräldrapenning - andel uttagna nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Diagram 6 Mäns andel uttagna nettodagar har ökar kontinuerligt i så väl Lysekil som i riket med undantag från 212 då det minskat något i Lysekil. Skillnaderna mellan kommunerna i Norra Bohuslän är små. I Lysekil och på Orust tar männen i ut marginellt mer föräldraledigt. Medelinkomst Sammanräknad förvärvsinkomst Medelinkomst för kvinnor och män i Lysekil, norra Bohuslän, Västra Götaland och riket 21 Kr 35 3 25 2 15 Diagram 8 Sammanräknad förvärvsinkomst. Medelinkomst 21 i Lysekil, norra Bohuslän, Västra Götaland och riket. Källa: SCB Offentlig statistik 1 5 Lysekil Sotenäs Munkedal Tanum Strömstad Orust Västra Götaland Kvinnor 197 563 21 913 189 29 193 741 25 3 24 698 211 441 216 39 Män 284 27 291 716 249 855 25 214 248 83 285 495 288 996 294 995 riket Diagram 7 Medelinkomsten i Lysekil är något lägre jämfört med riket vilket gäller för så väl kvinnor som män. Lysekil och Sotenäs har relativt stora skillnader mellan kvinnors och mäns medelinkomster jämfört med Munkedal, Tanum och Strömstad. VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Delaktighet och inflytande i samhället 1

Föreningssammankomster Studier visar att engagemang i föreningsliv och ideella organisationer har en positiv påverkan på hälsan. Personer som är ideellt engagerade uppger sig bland annat i mindre grad ensamma och har en högre självskattad hälsa än de som inte är engagerade i ideellt arbete (ref. Frivilliga insatser och hälsa. FHI (25). Detta gäller för så väl idrottsföreningar, kultur- och intresseföreningar som andra ideella organsiationer. Antal föreningssammankomster Lysekil 25-212 Diagram 9 Föreningssammankomster. Idrottsföreningar och övriga föreningar. Källa: Lysekils kommun. Fritid. 14 12 1 8 6 13273 13261 12842 12272 1155 9377 7894 732 Föreningssammankomster 4 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Diagram 9 Antalet föreningssammankomster i Lysekil har minskat drastiskt över tid. Mellan 29 och 212 har antalet föreningssammankomster minskat särskilt mycket. Ovanstående data beskriver ungdomsföreningar som söker kommunalt föreningsbidrag. En anledning till minskningen är dels att antalet barn i Lysekil minskat men det finns också indikationer på att färre barn och ungdomar är föreningsaktiva idag jämfört med tidigare. ATT FUNDERA ÖVER Hur värnar vi om föreningslivet i Lysekil? Varför har antalet föreningssammankomster minskat så drastiskt de senaste åren? 11 Delaktighet och inflytande i samhället VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 11

Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomiska och sociala förutsättningar, trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och en god folkhälsa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och ökar ojämlikheten i hälsa. 2 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Utbildningsnivå Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Den största skillnaden i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Föräldrars utbildningsnivå har även betydelse för barnens skolresultat och därigenom deras förutsättningar för en god hälsa. 1 9 8 7 med eftergymnasial utbildning (minst tre år) 25-64 år Lysekil, norra Bohuslän, Västra Götaland och riket 211 6 5 4 3 2 1 Lysekil Sotenäs Munkedal Tanum Strömstad Orust Västra Götaland Kvinnor 21 19 17 2 19 21 27 28 Män 12 12 6 11 14 11 19 2 Diagram 1 Utbildningsnivån i Lysekil är lägre jämfört med Västra Götaland och riket. Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Under senaste femårsperioden har kvinnors utbildningsnivå i Lysekil ökat med tre procent medan männens minskat med en procent. Av kommunerna i norra Bohuslän har Orust och Lysekil högst andel med eftergymnasial utbildning. Riket Diagram 1. med eftergymnasial utbildning (minst tre år) i åldern 25-64 år. Källa: SCB Offentlig statistik VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 2

Arbetslöshet Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare. Arbetslöshet av befolkningen i Lysekil och riket november 212 Diagram 11 arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen www. amv.se 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Arbetslöshet Arbetslösa i program Arbetslöshet Arbetslösa i program Arbetslöshet Samtliga 16-64 år Ungdomar 18-24 år Utrikesfödda Arbetslös i program Lysekil 2,7 2 3,5 4,9 7,2 4,7 Riket 3,5 3,2 4,5 6,5 7,7 5,7 Diagram 11 Arbetslösheten var lägre i Lysekil jämfört med riket i november 212. Enligt Arbetsförmedlingen i Lysekil har Lysekil hittills visat låga siffror dels tack vare att vi sluppit stora varsel men också tack vare gott samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten och vårdaktörer. Särskilt glädjande är att ungdomsarbetslösheten i Lysekil, som tidigare legat högre än riket, i dag ligger lägre än riket. Högst arbetslöshet finns bland utrikesfödda vilket gäller för så väl Lysekil som riket. Även här har Lysekil något lägre siffror än riket. ATT FUNDERA ÖVER Arbetsmarknadsenheten har en viktig roll för att skapa sysselsättning för personer som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, dvs. stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. Särskilt viktigt är det att unga personer under 25 år får hjälp att komma ut på arbetsmarknaden för att slippa leva på bidrag. Hur har arbetsmarknadsenheten bidragit till att Lysekil har färre arbetslösa? 13 Ekonomiska och sociala förutsättningar VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

Biståndsmottagare i befolkningen i Lysekil, norra Bohuslän och Västra Götaland 21 och 211 2, 15, 1, 5,, Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Västra Götalands län (ovägt medel) 21 4,1 4,5 2,5 2,3 1,7 3,6 211 4, 3,8 2,6 1,8 1,5 3,4 Diagram 12. biståndsmottagare i befolkningen. Antal invånare, vuxna och barn, som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal invånare i kommunen. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB). Hämtat från Kolada. Diagram 12 Omkring 24 procent av biståndsmottagarna i Lysekil bär ett långvarit bistånd, det vill säga 9 månader eller mer. Hög och låg inkomst Skillnader i inkomst har stor betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan. Förbättrad individuell inkomst innebär förbättrad hälsa, upp till en viss inkomstnivå. Personer med låg inkomst har fysisk och psykisk ohälsa i betydligt större utsträckning än andra. Inkomsten är i sig avgörande för till exempel bostadsval, barnens levnadsnivå, möjligheter till semester och annan konsumtion. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 13 Låg respektive hög inkomst av befolkningen i Lysekil, regionen och riket 21 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Lysekil Västra Götaland Riket Hög inkomst 7,4 28,9 1,8 27, 12,2 27,6 Låg inkomst 16,6 15,5 21,1 18,6 21,2 18,9 Diagram 13 Andel av befolkningen med hög respektive låg inkomst. Källa SCB Offentlig statistik. Definitioner: Med lågingkomsttagare menas de 2% av de inkomsttagarna i riket med de lägsta inkomsterna. Inkomsterna var för 21-13 128 kr/år. Med höginkomsttagare menas de 2% av de inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna. Inkomsterna. Inkomsterna var för 21 minst 37 665 kr/ år. VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 4

Det är betydligt färre kvinnor i Lysekil jämfört med riket som är höginkomsttagare medan andelen män i Lysekil med höga inkomster är något högre jämfört med riket. Skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller höga inkomster är stora. Det är också fler kvinnor i Lysekil som har låga inkomster jämfört med riket medan det är färre män jämfört med riket som har låga inkomster. Familjer med låga inkomster Barnfamiljer med en ensamstående förälder har oftare en låg ekonomisk standard än barnfamiljer med samboende föräldrar. Särskilt ekonomiskt utsatta är ensamstående med två eller flera barn. Yngre pensionärer har i allmänhet högre pensionsnivåer än äldre. Den ekonomiskt mest utsatta gruppen bland ålderspensionärerna är ensamstående kvinnor. År 28 hade nära 3 procent av dessa kvinnor låg ekonomisk standard. Låg inkomst innebär i detta fall en disponibel inkomst under 6% av medianinkomsten. 1 9 8 7 Familjer med låga inkomster Lysekil och riket 21 6 5 4 Diagram 14 familjer med låga inkomster. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Kommunala basfakta 3 2 1 Ensamstående med hemmavarande barn Ensamstående utan hemmavarande barn Övriga familjer med hemmavarande barn Pensionärsfamiljer Familjer med sjuk och aktivitetsersättning Lysekil 38,4 15,6 12 9,5 11,6 riket 37,2 17,4 11,6 8,7 13,9 Diagram 14 Lysekil har en något högre andel ensamstående med hemmavarande barn som har låg inkomst jämfört med riket. När det gäller familjer med låg inkomst utan hemmavarande barn har Lysekil en något lägre andel än riket. 15 Ekonomiska och sociala förutsättningar VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

Anmälda brott Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället, vilket är svårt att göra exakt, eftersom det bara är de brott som anmäls till och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten, ökningen kan ju till exempel bero på att det blivit vanligare att brotten anmäls. I Lysekil finns ett lokalt brottsförebyggande råd med representanter från kommunen, kommunala bostadsbolaget, polisen och näringslivet som samverkar för ett tryggare Lysekil. 16 14 Totalt antal anmälda brott/1 invånare 29-212 Lysekil och hela landet Antal/1 invånare 12 1 8 6 4 2 29 21 211 212 Lysekil 1434 8873 9848 1633 Hela landet 1511 14613 14987 14728 Diagram 15 Lysekil har färre anmälda brott per 1 invånare än riket. Förändringarna är inte särskilt stora över tid när det gäller anmälda brott i Lysekil. Antalet anmälda brott skiljer sig inte nämnvärt åt i norra Bohuslän. Strömstad och Lysekil har ett något högre antal anmälda brott vilket kan förklaras med att dessa städer också är något större än övriga. Orust kommun har visserligen färre anmälda brott än de övriga kommunerna trots sin storlek. Brottsförebyggande rådet följer återkommande upp brottsstatistiken i Lysekil och samverkar för att förebygga brott. Diagram 15 Antal anmälda brott per 1 invånare. Källa: BRÅ ATT FUNDERA ÖVER Lysekil har färre anmälda brott än riket men ändå upplever många, framför allt äldre, en otrygghet. Hur kan vi kommunicera att det är viktigt att förebygga brott utan att skrämma och skapa otrygghet? VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 6

3 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familjen, skolan och fritiden. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Genom att ge föräldrar stöd i föräldraskapet kan barns hälsa påverkas positivt. Behörighet till gymnasiet Kraven på utbildning för inträde på arbetsmarknaden har ökat påtagligt. Genomgången utbildning innebär konkurrensfördelar, ökad valfrihet och minskad sårbarhet vid strukturförändringar. Utbildning och erfarenhet är tillgångar när levnadsvillkoren förändras. För behörighet till gymnasieskolan krävs lägst betyget godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. 1 9 8 7 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet Lysekil och riket 23-212 6 5 4 3 2 1 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Riket 89,7 89,4 88,9 89,2 88,7 88,9 88,8 88,2 87 87,5 Lysekil 95,8 96 95 92,8 95,6 88,2 92,7 93,6 9,9 91,4 Diagram 16 Lysekil har de senaste åren, med undantag från 28, haft en högre andel elever behöriga till gymnasiet jämfört med riket. Diagram 16 Andel elever behöriga till gymnasiet. Källa: Skolverket Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. 17 Barn och ungas uppväxtvillkor VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

I välfärdssamhället Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar mer om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag. Med låg inkomststandard menas att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för baskonsumtion och boende. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 17 barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Lysekil och riket 21 barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Lysekil 21 12 37,4 6,6 riket 21 12,7 31,2 6 Lysekil och riket ligger på ungefär samma nivåer när det gäller barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Betydligt fler barn med utländsk bakgrund lever i barnfattigdom vilket gäller för såväl Lysekil som riket. Personaltäthet förskolan Förskolan har en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Diagram 17 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Kommunala basfakta. Definitioner: Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Sedan 1 juli 21 har barn 3-5 år rätt till den allmänna förskolan. Hösten 21 gick det i genomsnitt 5,4 barn per personal i Sveriges förskolor. Personaltätheten har försämrats sedan 26 då den var 5,1. Antal inskrivna barn/årsarbetare 7 6 5 4 3 2 1 Antal inskrivna barn per årsarbetare Lysekil och riket 22, 25, 28 och 211 Diagram 18 Antal inskrivna barn i förskola per årsarbetare. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Kommunala basfakta. Ett barn är varje människa under 18 år 22 25 28 211 22 25 28 211 Enskild förskola Kommunal förskola Riket 5,5 5,3 5,4 5,1 5,3 5,2 5,2 5,4 Lysekil 5,7 4,7 5,7 5,7 4,8 4,7 5,5 6,3 Diagram 18 Barnkonventionen artikel 1 VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Barn och ungas uppväxtvillkor 1 8

Alla barn har barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Barnkonventionen artikel 2 Lysekil hade 211 något fler barn per årsarbetare än riket både i den kommanala och enskilda förskolan. Antal barn per årsarbetare har ökat de senaste åren. Lysekil har en högre andel högskoleutbildad personal inom förskolan än genomsnittet för riket. I den kommunala förskolan är 75 procent av personalen i Lysekil högskoleutbildad. Motsvarande siffra för riket är 56 procent. För den enskilda förskolan är 34 procent av personalen i Lysekil högskoleutbildad motsvarande 43 procent för riket. Skoltrivsel För att kunna delta i skolarbetet och lära sig är det viktigt att man trivs bra i skolan. Viktiga faktorer för eleverna är att de känner sig trygga med så väl lärare som skolkamrater. Diagram 19 Skoltrivsel Källa: Drogvaneundersökning 211. Norra Bohuslän. Per Blanck. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel elever i åk 9 som trivs bra/mycket bra i skolan Lysekil och riket 23-211 23 25 27 29 211 pojkar Lysekil 75 75 73 88 74 flickor Lysekil 66 82 67 8 84 pojkar riket 82 8 81 82 84 flickor riket 79 77 78 8 81 Diagram 19 Skoltrivseln varierar mycket år från år. 211 var det fler flickor än pojkar som trivdes bra eller mycket bra i skolan. Andelen pojkar i Lysekil som trivs bra eller mycket bra i skolan har varit lägre än i riket förutom vid 29 års mätning. Skolk Att en elev deltar i skolarbetet är en förutsättning för att eleven ska kunna nå målen för utbildningen och för att läraren ska ha en möjlighet att rättvist bedöma elevens kunskaper. ATT FUNDERA ÖVER Är barnkonventionen tillräckligt känd bland kommunens verksamheter och bland politiker? 19 Barn och ungas uppväxtvillkor VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Skolkar en gång i månaden eller mer åk 9 Lysekil och riket, pojkar och flickor 23-211 23 25 27 29 211 pojkar LL 22 11 15 4 11 flickor LL 34 14 26 12 6 pojkar riket 17 14 17 18 16 flickor riket 18 15 18 18 18 Diagram 2 Skolk Källa: Drogvaneundersökning 211. Norra Bohuslän. Per Blanck. Diagram 2 Vid de senaste mätningarna är det färre elever i Lysekil än riket som skolkar en gång i månaden eller oftare. Tidigare har det varit fler flickor än pojkar som skolkat medan det vid senaste mätningen skedde en förändring så att fler pojkar än flickor skolkar. Skolelevers hälsa/trötthet Trötthet är vanligt i tonåren och det är viktigt med bra sömnvanor. Sömnbrist kan leda till en mängd besvär som till exempel nedstämdhet eller att du har svårt att hänga med i skolan. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn Barnkonventionen artikel 3 elever som svarat "ja" på frågan "Jag är alltid trött" åk 4 och åk 9 år 1998 och 211 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk 4 Åk 9 1998 1 14 211 4 19 Diagram 21 Upplevd trötthet bland elever i åk 4 och åk 9. Enkätundersökning av skolelevers hälsa i Lysekil. Skolhälsovården i Lysekil 211. Diagram 21 En enkätundersökning genomförd av skolhälsovården 1998 och 211 visade att elever i årskurs 4 generellt upplevde en bättre hälsa jämfört med 1998 medan den motsatta situationen rådde för årskurs 9. Så väl psykosomatiska besvär som upplevd hälsa och sömnvanor visade bättre resultat för årskurs 4 jämfört med 1998 medan elever i årskurs 9 verkar må sämre än 1998. Centralt i undersökningen var att elever i årskurs 9 sover mindre jämfört med för 13 år sedan. VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Barn och ungas uppväxtvillkor 2

4 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Hälsa i arbetslivet Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar hälsan i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. Ohälsotalet/sjukpenningtalet Ohälsotalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år. Sjukpenningtalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning och arbetsskadesjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år, exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. 8 7 Ohälsotalet 16-64 år Lysekil och riket 26, 28, 21 och 212 Antal utbetalda dagar / år 6 5 4 3 2 1 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män 26 28 21 212 Riket 48,2 31,9 42,9 28,8 34,9 24,2 32 22,1 Lysekil 69,4 39,5 63,4 36,7 49,6 3,1 45,8 27,7 Diagram 22 Diagram 22 Ohälsotalet Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet har de senaste åren minskat både i Lysekil och riket. Lysekil har fortfarande högre ohälsotal jämfört med riket. Kvinnor har generellt sett högre ohälsotal än män. 21 Hälsa i arbetslivet VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

Sjukpenningtalet december 212 Lysekil, norra Bohuslän, regionen och riket Antal utbetalda dagar/år 3 25 2 15 1 5 Diagram 23 Sjukpenningtalet Källa: Försäkringskassan Lysekil Orust Sotenäs Tanum Munkedal Strömstad VG-regionen Totalt (riket) Kvinnor 11,6 14 1,7 11,6 1,4 1,9 1,5 9,8 Män 6,5 7 6,2 6,7 5,7 6,4 6,1 5,6 Totalt 9 1,4 8,4 9,1 8 8,7 8,3 7,7 Diagram 23 Precis som ohälsotalet har sjukpenningtalet minskat i så väl Lysekil som riket. Skillnaderna mellan Lysekil och riket när det gäller sjukpenningtal är mindre än när det gäller ohälsotalen. Skillnaderna mellan kommunerna i norra Bohuslän är heller inte särskilt stora. Arbetsskador Negativa aspekter av arbetsmiljön kan resultera i allt från huvudvärk och irritation till cancer och dödsolyckor. Den vanligaste orsaken till anmälda arbetsskador, långvarig sjukskrivning och förtidspension är ergonomiska belastningsfaktorer. Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. 3 Antal anmälda arbetsskador per 1 av alla förvärvsarbetande Lysekil och riket 211 Diagram 24 Antal anmälda arbetsskador per 1 av alla förvärvsarbetande. Källa: Socialstyrelsen Antal anmälda arbetsskador per 1 25 2 15 1 5 2-24 år 25-54 år 55-64 år 2-64 år 2-24 år 25-54 år 55-64 år 2-64 år Diagram 24 Kvinnor Lysekil 8,8 12,3 13,3 12,3 7,8 9,2 3,9 7,7 Riket 7,4 7,9 9,9 8,3 1,2 8,8 1,4 9,3 Antal anmälda arbetsskador per 1 av alla förvärvsarbetande verkar ha minskat över tid i så väl Lysekil som riket. 211 anmälde kvinnor i Lysekil något fler arbetsskador i jämförelse med riket totalt. Män ATT FUNDERA ÖVER Vilka möjligheter har kommunen att påverka ohälsan i arbetslivet hos befolkningen i stort och inte enbart den egna personalens hälsa? VÄLFÄRDSREDOVISNING 212 Hälsa i arbetslivet 22

5 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Miljöer och produkter Långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Skadeperspektivet dominerar området och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer och produkter, men även förekomsten av självmord och våld kan påverkas med förebyggande insatser. Skador och förgiftningar Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Relevant statistik över skador och skadehändelser är en viktig grundsten för skadeförebyggande arbete. 2 18 Dödlighet i skador och förgiftningar per 1 invånare 27-211 åldersstandardiserat -65 år och äldre Antal döda per 1 invånare 16 14 12 1 8 6 4 2-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år -14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år Kvinnor Män Riket,2 1,3 1,4 2,4 12,9,3 3,7 4,4 6,6 17,8 Lysekil 1,4 1,9 9,5 2,2 4 3,7 13,4 Diagram 25 Diagram 25 Dödlighet i skador och förgiftningar per 1 invånare. Källa: Socialstyrelsen Det är betydligt fler i åldersgruppen 65+ som omkommer på grund av skador och förgiftningar och i samma åldersgrupp är det fler män än kvinnor som omkommer. I de yngre åldrarna; barn- och tonårstiden, är det fler pojkar än flickor som omkommer även om siffrorna är små. Jämfört med riket verkar något färre i Lysekil generellt sett omkomma på grund av skador och förgiftningar. Fallolyckor 1 av 2 individer som är 65 år och äldre uppsöker varje år sjukhus för vård av en fallskada. Motsvarande siffra för de som är 8 år och äldre är 1 av 1. Förebyggande insatser kan göra att färre äldre skadar sig genom fall. Genom att följa utvecklingen av bland annat fallolyckor och höftledsfrakturer kan effekten av det lokala förebyggande arbetet mätas. 23 Miljöer och produkter VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

Antal personer per 1 invånare 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal personer per 1 invånare som vårdats i slutenvård på grund av fallolycka Kvinnor och män 65-79 år samt 8 år och uppåt Lysekil och riket 28-21 Män 65-79 år Män 8+ Kvinnor 65-79 Kvinnor 8+ Lysekil 17 3848 154 5424 riket 1135 4532 1613 6678 Diagram 26 Antal personer per 1 invånare som vårdats i slutenvård på grund av fallolycka. Källa: Socialstyrelsen Statistik över antalet höftledsfrakturer är hämtad från hälsooch sjukvårdsnämndens kansli. Diagram 26 Jämfört med riket verkar inte fler äldre i Lysekil vårdas i slutenvård på grund av fallolycka. I åldersgruppen 8+ vårdas fler kvinnor än män för fallskador. Totalt 39 personer från Lysekil vårdades under 212 för höftledsfraktur. Det var en minskning både från 21 och 211 då 52 respektive 44 personer vårdades för höftledsfraktur. Självmord/suicid Ingen människa ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv Proposition 27/8:11 En förnyad folkhälsopolitik. Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället med många som dör eller överlever med skador och men för livet. Självmord kan föra tankarna till mord och kriminella handlingar därför används oftare ordet suicid efter engelskans suicide. Förekomsten av suicid i så väl kommun, region som riket i helhet mäts genom självmord per 1 invånare över en femårsperiod. För små kommuner kan enstaka suicid påverka jämförelsetalen i hög grad vilket är angeläget att poängtera. Enligt 27-211 års statistik för kvinnor i Lysekil 15 år och uppåt (åldersstandardiserat) förekom,5 suicid per 1 invånare jämfört med rikets,7. För männen i Lysekil var motsvarande siffra 1,2 suicid per 1 invånare jämfört med rikets 1,8. Statistik om självmord/suicid kommer från Statens Folkhälsoinstitut. Kommunala basfakta. ATT FUNDERA ÖVER Hur jobbar vi för att Lysekil ska vara en säker och trygg kommun? VÄLFÄRDSREDOVISNING 211 Miljöer och produkter 24

6 NATIONELLT MÅLOMRÅDE 7 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Tabell 3 Antal listade som fått utskrivet FaR i december 212 delat med antal personer som har sitt vårdval på enheten under perioden (uttrycks i %) Källa: Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli i Uddevalla Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt Skydd mot smittspridning Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. Hälso- och sjukvården ska i sitt patientarbete inte bara behandla sjukdom och skada utan också förebygga dessa samt främja hälsa. I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation när det gäller spridningen av smittsamma sjukdomar. Förekomsten av vissa sjukdomar ökar dock och risken för spridning från andra länder är större än tidigare. Förebyggande åtgärder är en förutsättning för att Sverige ska ha ett gott skydd mot smittspridning. Ett exempel är vaccinationsverksamheten, som är en av de mest kostnadseffektiva interventionerna inom folkhälsoområdet. Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept används inom Hälso- och sjukvården av legitimerad personal för att förebygga och behandla en rad olika sjukdomstillstånd. Vårdcentral Lysekils läkarhus 2,77 Vårdcentralen Lysekil 1,79 Vårdcentralen Brastad,66 Carema vårdcentral Orust 1,55 Kvarterskliniken Tanum,95 Vårdcentralen Fjällbacka 5,15 Sotenäs vårdcentral Hunnebostrand 2,35 Vårdcentralen Kungshamn 6,59 Vårdcentralen Bohuslinden (Strömstad) 1,63 Vårdcentralen Strömstad 1,14 Vårdcentralen Munkedal 1,78 Alla 2,28 Tabell 3 Antal listade som fått utskrivet FaR i december 212/antal personer som har sitt vårdval på enheten - uttrycks i % Flest FaR recept / listad skrevs i december ut av vårdcentralen Kungshamn. 25 Hälso- och sjukvård samt skydd mot smittspridning VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12

Tandhälsa Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit allt bättre. Trots detta kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Därför är det viktigt att följa förändringar av tandhälsan. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel kariesfria 6- och 12-åringar Lysekil, norra Bohuslän och Västra Götaland 212 Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Västra Götaland 6-åringar 74 75,5 86 79 84 8 8 12-åringar 67 73 78 64,5 67 8 68 Diagram 27 Kariesfria 6- och 12-åringar Källa: Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli Diagram 27 Något färre 6-åringar i Lysekil var 212 kariesfria jämfört med regionen och övriga kommuner i norra Bohuslän. Andelen kariesfria 12-åringar var ungefär detsamma i Lysekil som regionen. Barnvaccination Idag är all vaccination i Sverige frivillig, men över 9 % av barnen vaccineras enligt socialstyrelsens rekommendationer. Barnvaccinationer har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund m.fl. har minskat i samhället. MPR-vaccinet är ett vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 barn som vaccinerats (MPR) Lysekil och riket 23-211 Diagram 28 Vaccinationsfrekvens Källa: Statens folkhälsoinstitut. Kommunala basfakta 23 barn födda 21 25 barn födda 23 27 barn födda 25 29 barn födda 27 211 barn födda 29 Lysekil 95,6 1 96,3 1 97,3 riket 93,5 95,4 96,2 96,5 97,2 Diagram 28 Vaccinationsfrekvensen i Lysekil ligger i genomsnitt som riket och över tid något högre. År 211 vaccinerades 97,3% av barnen födda 29 för MPR. VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 12 Hälso- och sjukvård samt skydd mot smittspridning 2 6 ATT FUNDERA ÖVER Hur kan de kommunala verksamheterna påverka barns tandhälsa?