Fördelningsbeslut för Lunds Tekniska Högskola Budgetåret 2003

2002-11-26 Rektors kontor Per Göran Nilsson Fördelningsbeslut för Lunds Tekniska Högskola Budgetåret 2003 Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 48 56, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 47 91 E-post pgn@rektor.lth.se Internet http://www.lth.se/

2 1 LTH INFÖR 2003... 6 1.1 LEDNINGSPRINCIP... 6 1.2 BALANSERING AV EKONOMIN... 7 2 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR FÖRDELNINGSBESLUTET... 7 2.1 GRUNDUTBILDNINGEN... 7 2.2 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING... 8 2.3 VERKSAMHETSPROGRAM... 8 2.4 HYRESUTJÄMNING... 8 2.5 INVESTERINGAR... 8 3 PRINCIPER FÖR HANTERING AV GEMENSAMMA KOSTNADER... 8 3.1 STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR... 8 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR FÖRDELNINGSBESLUTET... 9 4.1 GRUNDUTBILDNINGSANSLAGET... 9 4.2 FAKULTETSANSLAGET... 10 4.3 FINANSIERINGSBIDRAG TILL UNIVERSITETSGEMENSAMMA ÄNDAMÅL... 10 4.4 KOSTNADER FÖR ANTAGNING MM... 10 5 ORGANISATIONSFRÅGOR... 10 5.1 LEDNINGSSTRUKTUR FÖR GRUNDUTBILDNINGEN... 10 5.1.1 Nuvarande organisation... 10 5.1.2 Förutsättningar för en ny organisation... 11 5.1.3 Arbetsuppgifter, ansvarsområden och befogenheter för utbildningsnämnder12 5.1.4 Utbildningsnämndernas sammansättning... 12 5.1.5 Budgetarbete... 13 5.1.6 Operativ ledning och administrativ service... 13 5.1.7 Utbildningsnämndsordförandens arbetsuppgifter... 13 5.1.8 Utbildningsledarens arbetsuppgifter... 14 5.2 INSTITUTIONER:... 14 5.2.1 Institutioners interna organisation... 15 5.2.2 Utseende av prefekt... 15 5.3 ORGANISATION AV LTH INGENJÖRSHÖGSKOLAN I HELSINGBORG... 15 5.3.1 Strategigrupp för LTH:s ingenjörsutbildning... 15 5.3.2 Utbildningsnämnd... 15 5.3.3 Institution... 16 5.4 ORGANISATION AV ARKITEKTHÖGSKOLAN... 16 5.5 OMORGANISATION AV ARKITEKTINSTITUTIONER... 16 5.6 OMORGANISATION AV KEMICENTRUM... 17 5.7 INFRASTRUKTURBEREDNING OCH HUSSTYRELSER... 17 5.7.1 Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS)... 18 5.8 CENTRUMBILDNINGAR... 18 6 SPECIELLA PROJEKT... 18 6.1 DONATION FRÅN STICHTING IKEA FOUNDATION... 18 6.2 NÄTBASERAD UTBILDNING... 19 6.3 KONTAKTER MED NÄRINGSLIVET... 19 6.4 LTH:S FRAMTIDA VERKSAMHET I HELSINGBORG... 19 6.4.1 Överslagsbudget... 20

6.5 STUDIECENTRUM... 20 6.5.1 Kort beskrivning av projektet... 21 6.5.2 Tidsplan och kostnadsuppskattning... 22 6.5.2.1 Tidsplan... 22 6.5.2.2 Kostnadsuppskattning... 22 6.5.2.3 Finansiering... 22 6.6 GEMENSAMMA VERKSTÄDER... 22 7 FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSANSLAG... 22 7.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 22 7.2 SKYDDSNÄTSFUNKTION... 23 7.3 KURSUTBUD... 23 7.4 UTBILDNINGSPROGRAM... 24 7.4.1 Teknisk fysik... 24 7.4.2 Elektroteknik... 24 7.4.3 Datateknik... 24 7.4.4 Informations- och kommunikationsteknik... 25 7.4.5 Maskinteknik... 25 7.4.6 Väg- och vattenbyggnad... 25 7.4.7 Lantmäteri... 25 7.4.8 Arkitekt... 25 7.4.9 Kemiteknik... 26 7.4.10 Bioteknik... 26 7.4.11 Ekosystemteknik... 26 7.4.12 Industriell ekonomi... 26 7.4.13 Industridesign... 27 7.4.14 Brandteknik... 27 7.4.15 Riskhantering... 27 7.4.16 Teknisk matematik... 27 7.4.17 Nanoteknik... 28 7.4.18 Högskoleingenjör... 28 7.4.19 Internationella magisterutbildningar... 28 7.4.20 Magisterutbildningar i Helsingborg... 29 7.4.21 YTH livsmedel... 29 7.4.22 YTH papper... 29 7.4.23 Technology management... 29 7.4.24 Fristående kurser och specialstuderande... 29 7.4.25 Gemensamma kurser... 30 7.5 GENERELLA TILLÄGGSANSLAG TILL INSTITUTIONER... 30 7.5.1 Investeringstilldelning... 30 7.5.2 Internationaliseringstilldelning... 30 7.5.3 Skyddsnät och ersättning för uppflyttade kurser... 30 7.5.4 Resekostnader i tjänsten mellan Lund och Helsingborg för lärare... 30 7.6 VERKSAMHETSPROGRAM... 30 7.6.1 Programservice... 30 7.6.2 Student Success... 31 7.6.2.1 Gemstone och mångfaldsprojektet... 31 7.6.2.2 Studiecentrum... 31 7.6.2.3 Utbildnings- och utvecklingscentrum för Sverige i metoden Supplemental Instruction (SI)... 32 7.6.3 Rekrytering och studieinformation... 32 7.6.4 Samarbete med studentkåren... 32 7.6.5 Internationell service... 32 3

7.6.5.1 Baltec... 33 7.6.6 Gemensam dator- och AV-drift... 33 7.6.7 Utbildningsutveckling... 33 7.6.8 Pedagogisk utveckling... 33 7.6.8.1 LTH:s pedagogiska akademi... 33 7.6.9 Kvalitetsarbete... 34 7.6.10 Gemensamma lokaler... 34 7.7 FINANSIERING AV GEMENSAMMA APPARATHALLAR... 35 7.8 RIKTADE GRUNDUTBILDNINGSANSLAG (SÄKERHETSKRAV O SPECIELL UTRUSTNING)... 35 7.9 SÄRSKILDA AVSÄTTNINGAR... 35 7.10 REKTORS DISPOSITION... 35 8 FÖRDELNING AV FAKULTETSANSLAGET... 35 8.1 PRINCIPER FÖR FÖRDELNING... 36 8.1.1 Bakgrund... 36 8.1.2 Målsättning... 36 8.1.3 Fakultetsanslaget mål och syften... 37 8.1.4 Vetenskaplig kvalitet... 37 8.1.5 Stimulans av forskarexamination... 37 8.1.6 Handledning i forskarutbildningen... 37 8.1.7 Stimulans av samverkan inom forskarutbildning... 37 8.1.8 Relevans för grundutbildning, forskarutbildning, forskning och omgivande samhället 38 8.1.9 Stöd till spetsområden... 39 8.1.10 Förnyelse inom forskning/forskarutbildning... 39 8.1.10.1 Rekrytering av unga forskare... 39 8.1.10.2 Utveckling av nya forskningsområden... 39 8.1.10.3 Möjlighet till forskningstermin efter tio år... 39 8.1.11 Strategiskt basstöd... 40 8.2 FÖRDELNING AV FAKULTETSANSLAGET 2003... 40 8.2.1 Fördelning till institutioner enligt modell... 40 8.2.2 stillägg och kompensation till institutioner... 40 8.2.3 Fakultetsgemensamma lokaler... 40 8.2.4 Swegene... 40 8.2.5 Elektronmikroskop... 40 8.2.6 Läkemedelsteknologi... 40 8.2.7 Inomhusklimatforskning... 41 8.2.8 Nanovetenskap... 41 8.2.9 Jämställdhet, Underrepresenterat kön... 41 8.2.10 Lunds universitets GIS-centrum... 41 8.2.11 Technolution... 41 8.2.12 Trident... 42 8.2.13 Forskarutbildningsnämnden... 42 8.2.14 Rektors disposition... 42 9 GEMENSAMMA KOSTNADER... 42 9.1 BIBLIOTEK... 42 9.2 STYRELSE OCH NÄMNDER... 42 9.3 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION... 43 9.3.1 Alumni... 43 9.4 POST- OCH TELEHANTERING... 43 9.5 PERSONAL OCH EKONOMISERVICE... 43 4

9.5.1 Personalservice... 43 9.5.2 Ledarskap... 44 9.5.3 Ekonomiservice... 44 9.6 MILJÖ... 45 9.7 ÖVRIGT... 45 9.7.1 Infrastrukturplanering... 45 10 FÖRDELNING AV ANSLAG TILL INSTITUTIONER... 45 10.1 ARKITEKTUR... 45 10.2 BYGG & ARKITEKTUR... 45 10.3 BYGG O MILJÖTEKNOLOGI... 46 10.4 DATAVETENSKAP... 46 10.5 DESIGNVETENSKAPER... 46 10.6 ELEKTRISK MÄTTEKNIK... 46 10.7 ELEKTROVETENSKAP... 46 10.8 FYSISKA INSTITUTIONEN... 47 10.9 INDUSTRIELL ELEKTROTEKNIK OCH AUTOMATION... 47 10.10 INFORMATIONSTEKNOLOGI... 47 10.11 INGENJÖRSHÖGSKOLAN HELSINGBORG... 47 10.12 KEMIINSTITUTIONERNA; KEMISKA INSTITUTIONEN, INSTITUTIONEN FÖR KEMITEKNIK, INSTITUTIONEN FÖR LIVSMEDELSTEKNIK... 48 10.13 MASKINTEKNOLOGI... 48 10.14 MATEMATIKCENTRUM... 48 10.15 REGLERTEKNIK... 48 10.16 TEKNIK OCH SAMHÄLLE... 49 10.17 TEKNISK EKONOMI OCH LOGISTIK... 49 10.18 TELEKOMMUNIKATIONSSYSTEM... 49 10.19 VÄRME OCH KRAFTTEKNIK... 49 11 LEDNING OCH GEMENSAMMA ADMINISTRATIVA FUNKTIONER... 49 5 12 ÖVRIGT... 50 13 BESLUT... 50 14 BILAGOR... 51

6 1 LTH INFÖR 2003 Den 1 januari 2002 tillträdde ny rektor och prorektor vid LTH. Ledningen kompletterades med vicerektorer för grundutbildning och internationella frågor. Under hösten 2002 sker val till styrelse, utbildningsnämnder, forskningsnämnder och lärarförslagsnämnder. Styrelser och nämnder har mandatperioden 2003-01-01 till 2005-12- 31. För rektor och prorektor gäller mandatperioden 2002-02-02 till 2004-12-31. Indelningen i forskningskollegier har ändrats under 2002 så att kollegiet nu är indelat i tre områden: FIME, Kemi och MVA (maskin väg och vatten arkitektur). Varje område har en forskningsnämnd och inledningsvis en lärarförslagsnämnd som även hanterar befordringsärenden inom respektive område. Under 2002 har arbetet med ett nytt fördelningssystem för fakultetsanslaget, med syftet att ge förutsättningar för en fokusering av verksamheten, pågått. Fakultetsanslaget fördelas dock för 2003 enligt 2002:s fördelningsmodell men med speciellt utrymme för strategiska satsningar. Inför 2002 infördes nya principer för fördelning av grundutbildningsanslaget. Vissa justeringar föreslås nu av programkostnadsfaktorerna. Samtidigt införs riktade anslag till vissa institutioner för att kompensera för speciella kostnader. Vissa förändringar av institutionsorganisationen genomförs den 1 jan 2003. Avdelningarna för Kemisk teknologi och Kemisk apparatteknik bildar en ny institution, Kemiteknik, och avdelningarna för Livsmedelsteknik, Livsmedelsteknologi och Industriell näringslära bildar en institution med start 1 januari, 2003. Organisationsförändringar planeras för institutioner inom arkitektur- samhällsbyggnads- och byggområdena. Verksamheten i Helsingborg skall utvärderas och ett åtgärdsprogram för rekonstruktion av verksamheten utarbetas under första delen av 2003. Kostnadsutvecklingen för verksamheten kommer att innebära att hela LTH:s styrelses myndighetskapital disponeras inom några år om inte åtgärder vidtas snabbt. Samverkan med andra högskolor kommer att utredas och prövas. Se vidare under avsnitt 6.4. Planerings- och budgetarbetet under 2003 kommer att följa tidsplanen för en planerings- och uppföljningscykel enligt bilaga. 1.1 Ledningsprincip LTH:s ledning har fastslagit att organisationsstrukturen inom LTH skall bygga på följande ledningsprinciper: LTH:s ledning baseras på en långtgående delegation från styrelse/rektor till institutionsledningar utan mellanled. Studenter och doktorander har rätt att få sina utbildningsprogram utformade efter sina behov (och inte efter de utförande organens behov av finansiering). Därför fattas beslut som rör verksamheten och kvalitetsövervakningen av densamma i offentlighet och i organ som är fristående från de utförande organen.

De organ som fattar beslut består av studenter, lärare och yrkesverksamma och förväntas agera med helhetens bästa för ögonen. LTH:s styrelse ska alltid ha effektiva vägar att genomföra uppföljning, utvärdering och kvalitetsövervakning. 7 1.2 Balansering av ekonomin Ett övergripande mål är att alla verksamheter skall redovisa en ekonomi i balans. LTH:s samlade ekonomi visade 2000 och 2001 ett resultat nära noll. Prognosen för 2002 pekar mot ett svagt negativt resultat. Fortfarande gäller dock att flera institutioner inte har uppnått balans och visar stora underskott. Även inom vissa institutioner med totalt god ekonomi förekommer stora underskott för delar av verksamheten. De åtgärdsprogram som utarbetats i samverkan med berörda institutioner kommer att följas upp under 2003. De hittills vidtagna åtgärderna innebar för år 2002 en kostnad på ca 13 MSEK som finansierades med LTH-gemensamma medel. För 2003 kommer kostnaden att tas ut som finansieringsbidrag. 2 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR FÖRDELNINGSBESLUTET LTH:s styrelse fattar varje år beslut om fördelning av statliga anslag för grundutbildning och forskning/forskarutbildning, om budget för gemensamma kostnader inom LTH samt om verksamhetsuppdrag. Från och med 2003 fastställs utbildningsutbudet för samma period som fördelningsbeslutet avser, dvs kalenderår. 2.1 Grundutbildningen Grundutbildningsanslaget fördelas på programramar till utbildningsnämnderna samt på verksamhetsprogram (t.ex. pedagogisk akademi) under SLTH. Utbildningsnämndernas programramar fastställs med hänsyn till antalet beräknade helårsstudenter inom programmet samt en programspecifik kostnadsfaktor. Kostnadsfaktorn fastställs för varje år med utgångspunkt från en relativ bedömning av behovet av resurser i form av personal, lokalytor samt material och utrustning (våthetsfaktor) för att genomföra olika programenligt av styrelsen fastställda mål. Utbildningsnämnderna lämnar, efter samråd med berörda institutioner, förslag till styrelsen avseende fördelning av respektive programram på kurser och på programgemensamma verksamheter som datordrift och utbildningsservice utöver basresurser som finansieras direkt av styrelsen. Fördelningen görs med utgångspunkt från kursernas antal helårsstudenter och kostnadsfaktor per kurs. Medelstilldelningen till institutionerna skall baseras på principen om full kostnadstäckning för genomförandet av utbildningen (kostnader för personal, lokalyta och drift) och anger därmed ambitionsnivån för uppdraget. Varje år sker avräkning av antalet registrerade helårsstudenter i relation till uppdraget. Avräkningen sker institutionsvis och för år 2003 med institutionens medelprislapp. Avräkningspotten för respektive institution för varje år ackumuleras på ett kon-

to under styrelsen. Halva potten förs in i fördelningsbeslutet för institutionen för kommande år. 8 2.2 Forskning och forskarutbildning Fakultetsanslaget fördelas från och med 2003 enligt de principer som skall gälla enligt en ny fördelningsmodell. Anslaget fördelas med avseende på prestationer (doktors- och licentiatexamina, antal anställda med docentkompetens), relevans (med avseende på grundutbildning, forskning och forskarutbildning, helheten ur LTH:s och omgivande samhällets perspektiv), strategisk bas, spetsverksamheter och förnyelse. För 2003 kommer relevansparametrarna inte utnyttjas för differentiering av anslaget. Utjämningsmedel kommer att fördelas för att säkra en jämn övergång till det nya systemet. 2.3 Verksamhetsprogram Övergripande verksamheter skall beskrivas och bedrivas i form av verksamhetsprogram. Verksamhetsprogram som kan hänföras till grundutbildningsanslag eller fakultetsanslag finansieras inom respektive anslags ram. Övriga verksamhetsprogram finansieras genom finansieringsbidraget. 2.4 Hyresutjämning LTH tillämpar ett hyresutjämningssystem som innebär att nettokostnaden per kvadratmeter, ovan respektive under mark, blir lika inom campus. Justeringar utförs genom att institutioner som har en hyra som avviker från medelvärdet för campus betalar eller erhåller differensen per kvadratmeter. Åtgärd som påverkar hyreskostnaden skall vara godkänd av LTH:s ledning för att ingå i underlaget för hyresutjämning. För nya objekt kan reducerad hyresutjämning beslutas. 2.5 Investeringar Investeringar stimuleras genom att institutioner tilldelas en investeringsbonus inom fakultetsanslaget i relation till på institutionen redovisade avskrivningskostnader inom fakultets- och externfinansierad verksamhet. Inom grundutbildningsanslaget kommer investeringsbidrag att fördelas för gemensamma objekt som undervisningsdatorer samt efter noggrann prövning till vissa större nyinvesteringsobjekt på institutioner. 3 PRINCIPER FÖR HANTERING AV GEMENSAMMA KOSTNADER Finansiering av gemensamma verksamheter, till skillnad från verksamhetsprogram som finansieras direkt inom respektive anslag, sker genom att del av finansieringsbidraget utnyttjas. Universitetsstyrelsens beslut att EU-medel ej fullt ut skall ligga till grund för finansieringsbidrag till LTH och LU verkställs genom att medel ur fakultetsanslaget förs till institutioner i relation till respektive institutions samlade EU-inkomst i senaste bokslut. 3.1 Strukturella förändringar De strukturella förändringar som styrelsen beslutat om 2001 och som genomförts på institutionerna medför kostnader under en avvecklingsperiod på ca fem år. För budgetåret 2002 uppgick kostnaden till 12,8 MSEK och finansierades av LTH-

gemensamt. För budgetåret 2003 beräknas kostnaden till 12,1 Mkr. Medlen tas ut genom ett extra finansieringsbidrag under de år kostnaderna finns. 9 Institutionerna kan även fortsättningsvis överföra överflödiga lokaler på LTH:s styrelse. Villkoren för att detta skall kunna ske är följande: Lokalen överförs till styrelsen efter en uppsägningstid på 6 månader Lokalen skall kunna göras tillgänglig för annan hyresgäst. Detta kan kräva omflyttningar inom institutionen för att underlätta för annan användare att ta lokalen i anspråk. Uppsägning skall lämnas till Byggnadsenheten. I samband med omfattande strukturförändringar kan personal som blivit övertalig överföras till LTH gemensamt under en kortare period, max 6 mån. Avsikten är att under den tiden erbjuda utbildning för att öka anställningsbarhet samt att ge stöd för att söka nytt arbete. Utförligare regler kommer att beslutas i särskild ordning. 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR FÖRDELNINGSBESLUTET Universitetsstyrelsen har beslutat att följande förutsättningar skall gälla för LTH 2003 (siffror för 2002 anges inom parentes): Anslag för grundläggande utbildning 404 300 KSEK (370 200 KSEK) Anslag för forskning och forskarutbildning 236 300 KSEK (220 600 KSEK) Totalt 640 600 KSEK (590 800 KSEK) I anslagen för 2003 ingår pris- och löneomräkning med 2,46 % och en uppräkning för avtalsförsäkringen med ca 3 %. Grundutbildningsanslaget reduceras med 1,5 MSEK och fakultetsanslaget med 3,4 MSEK för finansiering av kulturarvet hos universitetsbiblioteket. 4.1 Grundutbildningsanslaget I budgetpropositionen anges mål för antalet examina inom civilingenjörsutbildningen. et omfattar numera även arkitektexamina. Utfall Prognos Beräkningsunderlag Mål Planering År 2001 2002 2001 2002 2003 2004 2001-2004 2005-2008 Antal CI- o arkexamen 582 590 595 615 640 660 2510 2865 Av grundutbildningsanslaget avser 1,4 MSEK medel för internationalisering av utbildningen att fördelas på institutioner och utbildningsprogram. Dessutom budgeteras 2,69 Mkr för andra internationaliseringsåtgärder. Universitetsstyrelsen har beslutat att utbildningskapaciteten vid LTH skall vara minst 5 446 helårsstudenter (hst) (5 331) vilket innebär en ökning med 115 från föregående år. Andelen helårsprestationer skall vara minst 85 % (85 %) av det angivna antalet helårsstudenter. Minst 40 helårsstudenter skall avse nätbaserad distansutbildning.

Antalet nominella antagningsplatser som ligger till underlag för fördelningsbeslutet framgår av bilaga 5. 10 LTH:s interna uppdrag till institutionerna är 5 565 helårsstudenter. 4.2 Fakultetsanslaget Enligt budgetpropositionen utgår föreskriften att viss del av fakultetsanslaget skall disponeras för studiefinansiering. För forskarexamina gäller följande uppdrag (examensenheter) Utfall Prognos Mål År 2001 2001 2002 2002 2003 2001-2004 Antal forskarexamen 86 92 110 100 120 440 Fakultetsanslaget ökas med 3 MSEK till följd av att en forskargrupp inom inomhusklimatforskning överförs från Arbetslivsinstitutet till LTH samt med 1 MSEK för riktad satsning inom nanoområdet. 4.3 Finansieringsbidrag till universitetsgemensamma ändamål LTH skall bidra till universitetets gemensamma kostnader genom (siffror för 2002 inom parentes) Finansieringsbidrag 69 500 KSEK (69 000 KSEK) Finansiering av SUNET 4 300 KSEK (4 000 KSEK) Totalt 73 800 KSEK (73 000 KSEK) Finansieringsbidraget till universitetet belastar universitetets områden i relation till totala inkomsten. En del av ökningen beror på att LTH:s inkomster har ökat i proportion till övriga universitetet. Beloppet har räknats ner med 4,9 MSEK för kulturarvet men samtidigt minskas grundutbildningsanslaget med 1,5 MSEK och fakultetsanslaget med 3,4 MSEK. Beloppet har ökat med 1,2 MSEK till följd av ökade kostnader för kulturarv och 4,2 MSEK för det elektroniska biblioteket. I finansieringsbidraget ingår också kostnaden för lönekontoret. 4.4 Kostnader för antagning mm LTH skall bidra med 3 MSEK för kostnader avseende antagning, studiedokumentation, examensutfärdande och studenthälsovård inom studerandeenheten. 5 ORGANISATIONSFRÅGOR 5.1 Ledningsstruktur för grundutbildningen 5.1.1 Nuvarande organisation Grundutbildningen inom LTH är huvudsakligen organiserad i program. Ansvaret för planering, uppföljning och kvalitetskontroll ligger på en utbildningsnämnd. LTH har idag 15 civilingenjörs- eller arkitektprogram, brandingenjörsprogrammet, industridesign, ett antal ingenjörsprogram samt två YTH-program.

Strukturen för ledning av programmen varierar genom att en utbildningsnämnd kan ansvara för ett eller flera program. I vissa fall har flera utbildningsnämnder samma ordförande. Samtliga ingenjörsprogram leds av en gemensam utbildningsnämnd. Dessutom finns en utbildningsnämnd för fristående kurser och uppdragsutbildning. 11 Studenter och företrädarna för näringslivet är en viktig förutsättning för utvecklingen av programmen. Det stora antalet utbildningsnämnder har bidragit till att öka engagemanget från näringslivet. 5.1.2 Förutsättningar för en ny organisation Utbildningsnämndernas uppdrag är att komponera attraktiva program med hög kvalitet med utgångspunkt från bästa möjliga kursutbud. De ekonomiska förutsättningarna för högskoleutbildningar innebär att verksamheten måste bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. För att åstadkomma detta erfordras samarbete och samverkan mellan olika verksamheter och fokusering på både programoch institutionsnivå. Samutnyttjande av laboratorieresurser, verkstäder och kvalificerade datorresurser är exempel på samverkan. LTH:s modell med, från institutionerna fristående, utbildningsnämnder har utvecklats för att garantera hög kvalitet och för att säkerställa att utbildningsprogrammen inte utvecklas för att stödja vissa institutioners interna intressen. Detta innebär att en utbildningsnämnds ansvarsområde definieras så att det eller de program som nämnden ansvarar för köper kurser från ett flertal institutioner. Det innebär också att de lärare som ingår i nämnden inte är representanter för sin institution. Kopplingen till forskning och forskarutbildning är viktig för grundutbildningen och måste utvecklas. Detta kan ske genom ökad samverkan mellan utbildningsnämnder och forskningsnämnder men måste huvudsakligen ske på institutionsnivå. Programutbudet skall svara mot de förväntningar som både studenter, samhälle och näringsliv ställer på utbildningarna. Detta innebär krav på intressanta ingångar och krav på tydlighet då det gäller att beskriva utgångarna och därigenom profilen på de som utexamineras. Dagens stora antal utbildningsnämnder innebär att många personer är inblandade med åtföljande rekryteringsproblem då det gäller lärare, näringslivsrepresentanter och studenter samt kostnader för uppdragstillägg och ersättning till institutioner. Dessutom krävs stora tidsinsatser av deltagarna. Diskussioner kring utformningen av den framtida utbildningsstrukturen pågår men har ännu inte utmynnat i förslag till åtgärder. Det saknas därför underlag för att föreslå förändringar i utbildningsnämndsstrukturen. Den nuvarande utbildningsnämndsstrukturen föreslås därför gälla även för kommande treårsperiod. Dock skall eventuella nya program hanteras av befintliga utbildningsnämnder. I arbetet med den framtida utbildningsstrukturen gäller som riktlinje att antalet utbildningsnämnder skall minska. Utbildningsberedningen skall under 2003 utarbeta förslag till framtida struktur för samtliga utbildningar inom LTH. Förslaget skall utformas så att det är anpassningsbart till utbildningssystemen inom EU.

5.1.3 Arbetsuppgifter, ansvarsområden och befogenheter för utbildningsnämnder Utbildningsnämnden skall svara för planering och uppföljning av verksamheten inom ett eller flera utbildningsprogram. Nämnden ansvarar för verksamheten inför SLTH men kan delegera frågor till UNO, UL eller annan lärare enligt särskild delegationsordning. 12 Utbildningsnämnden skall - Utarbeta utbildningsplan för aktuella utbildningsprogram och programgemensamma avslutningar och besluta i de delar som ej fastställs av SLTH - fastställa kursplaner för samt ge förslag till fördelning av programram på kurser och programgemensamma ändamål - bevaka kvaliteten i programmet och redovisa kvalitetsarbetet i enlighet med SLTH beslut - uppmuntra lärare och studenter för kvalitetshöjande åtgärder - följa upp och analysera produktion och prestationer inom programmet samt verka för god examination - verka för god studiesocial miljö - besluta i principiella individärenden som gäller antagna inom programmet - föreslå fördelning av ekonomisk planeringsram i enlighet med de förutsättningar SLTH meddelat - vara pådrivande i samarbetet med husstyrelse och lokaluthyrare då det gäller undervisningslokalernas (inklusive studentdatorsalarna) långsiktiga utveckling - föreslå inrättande och nedläggning av magisterprogram. - genomföra en dialog med institutioner och forskningsorganisationen för öka utbildningarnas koppling till forskningen. 5.1.4 Utbildningsnämndernas sammansättning SLTH fastställer nämndernas sammansättning. Rekommenderad sammansättning är För nämnder med endast ett program 5 lärare inkl ordförande 2 näringslivsrepresentanter 2 studenter (4 suppleanter) för nämnder med flera program 6 lärare inkl ordförande

2 näringslivsrepresentanter 3 studenter (3 suppleanter) 13 SLTH kan besluta om utökat antal ledamöter. Lärarna måste dock vara i majoritet i nämnden. Lärare och näringslivsrepresentanter utses av styrelsen efter förslag från det representativa kollegiet och rådgivande val med lärare inom LTH. Ordförande utses av rektor. En institution kan normalt ha maximalt två lärare i samma utbildningsnämnd. Suppleanter utses normalt inte för lärare och näringslivsrepresentanter. I vissa fall kan gruppsuppleanter utses. 5.1.5 Budgetarbete Utbildningsnämnden utarbetar förslag till hur av SLTH tilldelad ekonomisk planeringsram skall disponeras. SLTH fördelar, i fördelningsbeslutet, samtliga medel inom ramen till institutioner och andra resultatenheter. Nämnden ger förslag till ekonomisk klassificering av kurser. Nämnden lägger också förslag till SLTH om speciella satsningar inom programmet. En utbildningsnämnd kan ha en begränsad budget för egna aktiviteter, t.ex. för att påverka genomströmningen. 5.1.6 Operativ ledning och administrativ service Utbildningsnämnden är ansvarig för programmet. Utbildningsnämnden leds av en utbildningsnämndsordförande (UNO) som normalt skall vara en aktiv lärare Varje program har dessutom en utbildningsledare. Utbildningsledaren, som skall vara en lärare, utses av rektor för en period av tre år. Utbildningsledaren har normalt närvaro och yttranderätt i utbildningsnämnden. Beslut av utbildningsnämnd eller på utbildningsnämnds vägnar fattas efter föredragning av den tjänsteman kanslichefen beslutar. UN skall upprätta delegationsordning. Den administrativa servicen till utbildningsnämnden utförs av LTH:s utbildningsservice i samverkan med nämndordförande och utbildningsledare. 5.1.7 Utbildningsnämndsordförandens arbetsuppgifter Ordföranden ansvarar för att utbildningsnämnden uppfyller de ålägganden som nämns i avsnitt 5.1.3. Utbildningsnämndens ordförande skall planera arbetet i nära samarbete med utbildningsledare, utbildningsplanerare och studievägledare. Det är också viktigt att ordföranden har goda och regelbundna kontakter med lärare på programmet och representanter för studenter och näringsliv. Utbildningsnämndens ordförande har bland annat följande uppgifter Ledning av nämndens möten och verksamhet Deltaga i budgetarbetet på LTH

Representant för utbildningsprogrammet vid övergripande kontakter med LTH (exempelvis UNO-möten och strategiska LTH- och LU- sammankomster), näringsliv och internationellt Ansvara för att nämnden har goda kontakter med berörda prefekter. 14 5.1.8 Utbildningsledarens arbetsuppgifter Utbildningsledarens främsta uppgifter är att bevaka att utbildningsprogrammet fungerar på bästa sätt då det gäller genomförande och kvalitet i helhet och i delar samt att verka för utveckling av programmet och dess kurser mot en allt högre utbildningskvalitet. Utbildningsledaren skall genomföra sina uppgifter i nära samarbete med utbildningsnämndens ordförande, utbildningsplanerare och studievägledare. Det är också viktigt att utbildningsledaren ser till att ha goda och regelbundna kontakter med en stor del av lärarna och studenternas representanter. Beslut som innefattar myndighetsutövning fattas på utbildningsnämndens vägnar inom ramen för av denna fastställd delegationsordning. Utbildningsledaren har normalt bland annat följande uppgifter Representera UN vid planering och genomförande av introduktionsverksamheten med LTH:s utbildningsservice, phöseri och TLTH Beslutande om studieplaner för 100/140-poängstudenter samt IE- och TMstudenter efter föredragning av tjänsteman Beslut om tillgodoräknande, utbyte samt medräknande av kurser från andra utbildningsprogram och högskolor samt upprättande av studieplaner för dessa studenter efter föredragning av tjänsteman Beslut om prioriteringar av sökanden till olika utbytesprogram, samt tillgodoräknande av utlandsstudier Ansvara för övergripande studieinformation (inriktningsval etc) Vara programmets kontaktperson gentemot Informationskontoret i informationsoch rekryteringsfrågor Beslut om nomineringar i samband med tävlingar, priser och stipendier associerade till programmet 5.2 Institutioner: Områdesstyrelserna beslutar inom sina respektive områden om indelning i institutioner och andra arbetsenheter, varvid indelningen skall vara administrativt heltäckande med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och den personal som finns. Universitetets rektor beslutar efter samråd med berörda områdesledningar om institutioner och andra arbetsenheter som är gemensamma för flera områden. En institution skall ledas av en prefekt. Vid institutionen skall också finnas en institutionsstyrelse eller en ledningsgrupp, i båda fallen med studentrepresentation. Områdesstyrelserna förordnar prefekt (motsvarande) utom för institutioner som är gemensamma för flera områden, för vilka denna uppgift åvilar universitetets rektor.

I en institutionsstyrelse skall ingå företrädare för lärarna vid institutionen, vilka skall utgöra majoriteten och utses genom val, företrädare för studenterna - inklusive doktorander - vid institutionen samt företrädare för teknisk och administrativ personal vid institutionen. 15 Externa företrädare skall inte ingå i institutionsstyrelser. Samverkan med yrkeslivet får organiseras i andra former, t.ex. genom referensgrupper. 5.2.1 Institutioners interna organisation Institutionen beslutar om den informella interna organisationen för ledning av verksamheten. Institutionen skall ha en samlad administrativ funktion. På institutionen skall finnas kontaktpersoner (och ställföreträdare) för ekonomi, personaladministration och studerandeadministration. Om institutionsledningen önskar indela institutionen i formella avdelningar (med eget kostnadsställe) eller ändra namn på befintligt kostnadsställe skall detta beslutas av LTH:s ledning. Då förändringar av kostnadsställen påverkar redovisningssystemet och kräver avsevärda administrativa insatser kan detta endast ske om synnerliga skäl föreligger. 5.2.2 Utseende av prefekt Prefekten skall leda den dagliga verksamheten vid institutionen. Prefekten är också arbetsgivarens representant på institutionen. Prefektuppgiften omfattar normalt högst 50 % av heltidstjänstgöring. Om institutionen gör bedömningen att ytterligare resurser krävs för uppgiftens genomförande skall dessa tillföras genom att biträdande prefekt utses. Prefekten är normalt professor. Förslag till ny prefekt skall tas fram av en rekryteringsgrupp. Gruppens förslag skall förankras hos LTH:s ledning och på institutionen innan förslaget fastställs av LTH:s rektor. För gemensamma institutioner gäller att samråd också skall ske med N-fak samt att prefekt utses av universitetets rektor. 5.3 Organisation av LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg Universitetsstyrelsen beslutade under hösten 2001 om de organisatoriska förutsättningarna på universitetsnivå för LTH:s verksamhet i Helsingborg. Enligt beslutet har LTH det fulla ansvaret för planering, genomförande och kvalitetskontroll av utbildning och forskning inom teknikområdet inom Lunds universitet. 5.3.1 Strategigrupp för LTH:s ingenjörsutbildning För LTH:s ingenjörsutbildning finns en strategigrupp med uppgift att samordna övergripande frågor rörande policy och strategi för grundutbildning, forskning och forskarutbildning inom högskolan samt för kontakter med näringslivet. Strategigruppen, som utses av rektor, skall bestå av högst åtta personer. Studentkåren utser sina representanter. Suppleanter utses ej. 5.3.2 Utbildningsnämnd Ansvaret för utformning, uppföljning och kvalitetskontroll av högskoleingenjörsutbildningarna och tekniskt basår i Helsingborg vilar på en från institutionen fristående utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden föreslår fördelning av ekonomisk planeringsram i enlighet med de förutsättningar SLTH meddelat. Utbildningsnämnden är

sammansatt av lärare, studenter och företrädare för näringslivet. Flertalet lärare i nämnden skall vara anställda och ha sin verksamhet vid institutioner i Lund. 16 Till stöd för utbildningsnämndens verksamhet finns utbildningsledare, utbildningsplanerare och studievägledare på plats i Helsingborg. 5.3.3 Institution Institutionen LTH Ingenjörshögskolan ansvarar för den del av genomförandet av högskoleingenjörsprogram och tekniskt basår som genomförs i Helsingborg. Institutionsstyrelsen har även ansvar för infrastrukturen gällande LTH:s verksamhet i Helsingborg. Institutionen leds av en prefekt och en institutionsstyrelse med representanter för lärare, studenter och teknisk/administrativ personal. Prefekten utses av LTH:s rektor. 5.4 Organisation av Arkitekthögskolan. Med utgångspunkt från LTH:s ledningsprinciper samt de krav som kan identifieras för att uppnå en optimal organisation av Arkitekthögskolan är en strategigrupp med uppgift att arbeta för utvecklingen av Arkitekthögskolan inrättad. En från institutioner fristående utbildningsnämnd ansvarar för utformning, uppföljning och kvalitetskontroll av programmet. Strategigruppen arbetar för att Arkitekthögskolan tillförs erforderlig kompetens genom att lämpliga verksamheter knyts till skolan. Strategigruppens uppdrag är att, med utgångspunkt från ett specificerat uppdrag från LTH:s styrelse, arbeta med långsiktiga övergripande frågor för Arkitekthögskolans verksamhet samt med kontakter med omvärlden. Strategigruppen, som utses av LTH:s rektor, rapporterar till LTH:s ledning. Rektor utser också ordförande. Förslag till ledamöter, som till stor del bör komma från näringslivet, lämnas i första hand av lärare på programmet, studenter och LTH:s ledning. Antalet ledamöter skall vara max åtta. Studentkåren utser sina representanter. Suppleanter utses ej. Organisationen utgår från att verksamheten inom Arkitekthögskolan bedrivs inom institutioner. Prefekter är ansvariga för institutionernas verksamhet. Även enheter utanför LTH kan knytas till skolan. Större kurser, ateljéer, skall höra till en institution och vara underställd prefekt. Prefekterna ansvarar för personalrekrytering. 5.5 Omorganisation av arkitektinstitutioner För att ge den nya utformningen av arkitekthögskolan optimala förutsättningar att utvecklas har en översyn av institutionsorganisationen inom arkitektur-, samhällsbyggnad och byggnadsteknik påbörjats och skall slutföras i början av 2003. Institutionerna inom området skall ha tydliga ansvarsområden. Parallellverksamheter skall minimeras. Styrelsen har för avsikt att vid sitt första möte under 2003 besluta om institutionsstruktur inom området.

De delar av Byggnadskonstruktionslära som under 2002 flyttats till Helsingborg förs från den 1 januari 2003 organisatoriskt till Ingenjörshögskolan i Helsingborg. 17 5.6 Omorganisation av kemicentrum Styrelsen för kemicentrum har föreslagit att institutionen omorganiseras till att omfatta en stor institution, Kemiska institutionen, och två mindre: Institutionen för kemiteknik bildad av avdelningarna för kemisk teknologi och kemisk apparatteknik och en institution för Livsmedelsteknik bildad av avdelningarna för livsmedelsteknik, livsmedelsteknologi samt industriell näringslära och livsmedelskemi. Kemiska institutionen tillhör både LTH och N-fak medan de båda mindre institutionerna helt tillhör LTH. Institutionen för kemiteknik och institutionen inom livsmedelsområdet startas från och med 1 januari, 2003. Rektor kommer att fatta kompletterande beslut i särskild ordning. I fördelningsbeslutet hanteras i vissa fall de tre institutionerna gemensamt under rubriken Kemiinstitutionerna i avvaktan på att uppdelningen mellan de nya institutionerna fastställts. För riktade bidrag anges dock respektive institution som mottagare. 5.7 Infrastrukturberedning och Husstyrelser Presidiet vid LTH (rektor, prorektor och kanslichef), utökat med studentrepresentant, utgör LTH:s infrastrukturberedning. För hantering av frågor som rör lokaler och infrastruktur inom husen inrättas husstyrelser. I vissa fall kan husstyrelsens uppgifter hanteras av institutionsstyrelse. Husstyrelserna, som skall bestå av personer som har institutionsledningarnas förtroende och studenter, har det operativa ansvaret för gemensamma funktioner i huset och för lokalfördelning inom huset. Husstyrelsen får också normalt ansvaret för arbetsmiljöfrågor i enlighet med föreskrifter för HMS- kommittéer. Enligt gällande regler inom Lunds universitet skall alla förändringar av byggnader inom LU handläggas av Byggnadsenheten. Husstyrelserna har endast beredande funktion i frågor som gäller byggnader. Ärenden som rör byggnader inom LTH skall godkännas av LTH:s ledning innan de genererar kostnader. Personal skall normalt vara anställd vid en institution. I undantagsfall kan personal vara anställda under en husstyrelse. Husprefektuppdraget omfattar normalt 20 % av hel tjänstgöring. Husstyrelsens verksamhet finansieras genom uttaxeringar från berörda institutioner efter samråd med institutionernas prefekter. En husstyrelses sammansättning skall fr.o.m. 2003-01-01 normalt vara En person från varje institution inom huset/husgruppen Två studenter (vid mindre husstyrelse 1 student)

18 Institutionsrepresentanter skall vara i majoritet i husstyrelsen. Dessutom gäller Huvudskyddsombud har närvaro och yttranderätt. Suppleanter utses endast för studentrepresentanter. Ordförande, tillika husprefekt, utses av rektor. Husstyrelse eller institutionsstyrelse som har husstyrelses funktion skall också normalt utgöra HMS- kommitté. Vid behandling av HMS-ärenden utökas husstyrelsen med tre fackliga företrädare. Speciella HMS-kommittéer inrättas om kommitténs ansvarsområde omfattar flera husstyrelsers område. 5.7.1 Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS). Miljökommittéerna skall - direkt under LTH:s respektive N-fakultetens ledningar - arbeta med alla miljöfrågor, d v s arbetsmiljöfrågor, psykosociala frågor, frågor beträffande den yttre miljön samt säkerhetsfrågor. Dock skall de psykosociala frågorna i individärenden i ökad utsträckning samordnas med övriga personalfrågor och hanteras av de organisationer och handläggare som ansvarar för personalfrågor. HMS- kommittéfunktionen, organiserad som HMS-kommitté, husstyrelse eller institutionsstyrelse skall finnas för följande hus: 1. Arkitektur och industridesign (LTH) 2. Elektroteknik/datateknik (LTH+MN) 3. Väg- och vattenbyggnadsteknik (LTH) 4. Maskinteknik (LTH) 5. Ingenjörshögskolan (LTH, Helsingborg) 6. Matematikcentrum (LTH+MN) 7. Fysik och astronomi (LTH+MN) 8. Kemicentrum (LTH+MN) 9. Biologicentrum (MN) 10. Geocentrum (MN+S) Denna indelning är preliminär. De faktiska förhållandena i bl.a. Helsingborg kan motivera en annan indelning. 5.8 Centrumbildningar Vid LTH finns ett tjugotal centrumbildningar inrättade. Uppgiften för dessa är att kanalisera finansiella resurser från externa finansiärer till LTH:s institutioner i de fall då flera institutioner medverkar inom ett större externfinansierat forskningsprogram. Vid centrumbildningarna skall inte bedrivas någon verksamhet utöver administrationen av de externa finansiella resurserna. I undantagsfall kan externt finansierad utrustning placeras vid centrumet. För eventuell verksamhet vid centrumet gäller att finansieringsbidrag tas ut enligt samma regler som gäller för institutioner. 6 SPECIELLA PROJEKT 6.1 Donation från Stichting IKEA Foundation Donationen är avsedd att stödja utbildningen i Industridesign, studentutbyte, lärarutbyte samt forskning.

19 Medlen budgeteras enligt följande Utbildningsprogrammet Undervisningsverkstäder Internationellt utbyte Forskning, forskarutbildning Inredning, utrustning (utöver u- verkstäder) 4 000 KSEK 2 000 KSEK 500 KSEK 3 000 KSEK 2 500 KSEK Medel avsedda för utbildningsprogrammet har disponerats av utbildningsnämnden under budgetarbetet och förs till institutioner. Övriga medel placeras under styrelsen och disponeras efter beslut av rektor. Donationen omfattar också bidrag till hyreskostnader motsvarande 4 MSEK per år. 6.2 Nätbaserad utbildning Möjligheterna att erbjuda studenterna en nätbaserad utbildning inom bland annat matematik under sommaren kommer att undersökas. Grundutbildningsberedningen har ansvar för projektet. 6.3 Kontakter med näringslivet Speciella insatser görs för att bygga upp ett nätverk med omgivande samhälle och näringsliv. Projektet syftar dels till att öka möjligheterna för extern finansiering av verksamhet inom LTH dels till att marknadsföra Industridesign med inriktning mot teknik. 6.4 LTH:s framtida verksamhet i Helsingborg Verksamheten vid Ingenjörshögskolan i Helsingborg har under de senaste åren visat underskott. För 2002 förväntas underskottet överstiga 12 MSEK (inklusive direktavskrivningar för campus Clemens) vilket överstiger tidigare beräknade underskott. Det stora underskottet beror till stor del på de nya förutsättningar som gäller i och med att verksamheten förlagts till ny campus samt på avsevärda avvecklingskostnader på gamla campus. LTH måste nu allvarligt utreda förutsättningarna för fortsatt verksamhet i Helsingborg. De tidigare beräkningar som gjorts av den verksamhetsomfattning som krävs för att Ingenjörshögskolan skall kunna finansieras på samma villkor som gäller för verksamheten i Lund måste göras om från grunden. Kraftigt ökade hyreskostnader, stor overheadkostnad och dessutom tillkommande byggkostnader belastar verksamheten hårt. Det ackumulerade underskottet för verksamheten i Helsingborg kommer inom ytterligare något år att ha förbrukat LTH styrelses hela myndighetskapital. Under 2003 kommer förutsättningarna för en fortsatt verksamhet i Helsingborg att utredas grundligt. Rekryteringsunderlaget till Helsingborg måste studeras. En fokusering i samverkan med andra högskolor är en möjlighet som diskuteras. Kraftiga kostnadsreduktioner av storleksordningen 10 MSEK måste genomföras under 2003. Detta kan ske om LTH:s verksamhet i Helsingborg ges samma övergripande ekonomiska subventioner som övriga verksamheter inom campus Helsingborg samtidigt som lokalhanteringen i Helsingborg utformas så att incitament att effektivisera lokalutnyttjandet skapas. Det system som tillämpas vid LTH i Lund kan vara modell.

20 Institutionen i Helsingborg skall inför budgetåret 2003 visa kostnadsreduktioner som innebär att kostnadsnivån för 2003 redan vid budgetårets början sänks med 2 MSEK. Beslut om LTH:s fortsatta verksamhet i Helsingborg skall fattas i fördelningsbeslutet för 2004. 6.4.1 Överslagsbudget En överslagsbudget för LTHs verksamhet i Helsingborg visar INTÄKTER (MSEK) KOSTNADER (MSEK) Grundutbildning 27,2 Lönekostnader 21,5 Kursutveckling 0,6 Hyror 12,6 Avskrivningsbidrag 2,1 Avskrivningskostnader 2,9 Biblioteksbidrag 0,5 Drift 9,7 Fakultetsanslag 1,0 Avtalsförsäkring 1,2 Ersättning nämnddeltagande -0,5 Ränta 2,5 Summa 31,4 Summa 49,9 För att kunna bedriva verksamheten krävs extraordinära bidrag enligt nedan på ca 5 MSEK från LU och 12 MSEK från LTH. INTÄKTER (MSEK) KOSTNADER (MSEK) Enligt ovan 31,4 Enligt ovan 49,9 Hyresbidrag LU 1,5 Räntebefrielse LU -2,5 Uppehållsytor stud LTH 1,4 Reduktion fin.bidrag LU -1,0 Datorsalar, gem lärosalar LTH 1,0 Hyresbidrag LTH -4,0 Riktat stöd LTH 6,0 Summa 41,3 Summa 42,4 För verksamheten i Helsingborg, Ingenjörshögskolan inkl YTH-livsmedel, reserveras 8 MSEK under styrelsen inom grundutbildningsanslaget. Av dessa avser 6 MSEK riktade medel till institutionen vilket motsvarar en programfaktor på minst 1,25 för all verksamhet vilket innebär att ingenjörsutbildningen tillhör de dyraste utbildningarna inom LTH. Avsikten är att de regler som gäller för lokalhantering inom LTH i Lund skall för budgetåret 2003 också tillämpas i Helsingborg. Detta förutsätter förändringar av rutiner inom Campus Helsingborg. I överslagsberäkningen ingår inte Byggnadskonstruktionslära. 6.5 Studiecentrum LTH tar från den 1 januari 2003 över biblioteksbyggnaden UB Norr på norra campusområdet vid Lunds universitet. I den nya biblioteksorganisationen som gäller vid Lunds universitet från 1 januari, 2001, har fakulteterna själva ansvaret för sin informationsförsörjning och biblioteksorganisation. För LTH:s del gäller att man bygger upp ett nätverk av 5-6 större bibliotek med ansvar för informationsförsörjningen till institutioner och forskare, medan den gamla bibliotekslokalen omvandlas till ett cent-

rum för lärande. Detta centrum har fokus dels på studenterna på grundnivå, dels på lärarnas pedagogiska utveckling och framväxandet av nya utbildningsformer. Lärare och elever från grund- och gymnasieskolan kan få information och demonstrationer av LTH:s verksamhet, få möta forskare, universitetslärare och studenter i en inspirerande miljö. Företagen och andra institutioner i samhället kan vid centret få kunskap om LTH:s utbildningar och studenternas kompetens och färdigheter. Centret kan dessutom bli en aktiv nod i kommunikationen mellan LTH och samhället i form av arbetsmarknadsdagar och andra möten med olika teman. Parallellt med den faktiska utvecklingen av huset kommer studiecentret att i samarbete med institutionernas lärare aktivt arbeta för att bygga upp den virtuella studiemiljön och de digitala undervisningsplattformarna. Centret kommer att sammanföra lärarna med pedagogisk och informationsteknisk expertis för att omsätta goda idéer i praktisk verklighet. 21 6.5.1 Kort beskrivning av projektet LTH har bildat en projektorganisation för att under två år bygga upp sin biblioteksorganisation och sitt lärandecentrum. Projektet är beslutat i LTH:s styrelse och drivs av en heltidsanställd projektledare på direkt uppdrag från rektor. LTH:s Centrum för lärande kommer att disponera ett hus med två plan + källarplan, varje plan 1 600 kvm, alltså totalt 4 800 kvm. Centret planeras för ett stort antal studieplatser. Studieplatserna planeras som enskilda studieplatser, grupparbetsplatser och mer informella mötesplatser. Alla studieplatser ska ha möjlighet att ansluta en dator. Egna bärbara datorer ska kunna anslutas i ett trådlöst datornätverk. Centret ska ha en hög teknisk standard, med möjligheter för studenter och lärare att använda utrustning för redigering, video, simulering, m.fl. moment som förekommer i utbildningen. Centret ska utrustas med lokaler för undervisning i informationskompetens och ICT. Såväl när det gäller studieplatser som övriga utrymmen ska det finnas tillgång till handikappsanpassning av olika slag. Vidare ska det finnas plats för mer avslappnad läsning av tidskrifter, café, utrymmen för teknisk service, kopiering, utskrifter etc. Personalen i centret kommer att ha en grund i informationskompetens, pedagogik och ICT. Till detta kan komma personal för studieadministrativa uppgifter, studievägledning och annat stöd till studenter och lärare. Då samarbete med annan pedagogisk och utvecklande verksamhet, såväl inom som utanför Lunds universitet är viktig, ska plats finnas för resurspersoner som arbetar tillfälligt vid centret. Huset kommer att förses med en ny entré från norr, där torget framför Kårhuset bildar ett naturligt centrum för LTH. Centrum för lärande kommer därigenom att utgöra en del av det centrala LTH, och stärka torgets karaktär av centrum för högskolan. Centret förutses få en stor betydelse i LTH:s rekrytering av nya studenter. Planering och projektering av Centrum för lärande görs i nära samverkan med Lunds universitets byggnadsenhet och husägaren, Akademiska hus.

6.5.2 Tidsplan och kostnadsuppskattning 22 6.5.2.1 Tidsplan Centrum för lärande startar sin verksamhet tidigast under hösten 2003. Huset beräknas då bli tillgängligt för studenter och lärare. 6.5.2.2 Kostnadsuppskattning Den totala kostnaden för projektering, ombyggnad och inredning/utrustning beräknas till 32 miljoner kronor. Kostnaderna för projektledning, projektering och planering beräknas uppgå till 2 miljoner kronor och inrymmer bl.a. lön till projektledaren, uppdrag till arkitekter och annan specialkompetens, studiebesök och arbetsgrupper. Kostnaderna för ombyggnaden av huset beräknas uppgå till 17 miljoner kronor. Detta inrymmer en anpassning av de gamla bibliotekslokalerna till den nya verksamheten enligt beskrivning ovan, samt öppnande av en ny entré från torget framför Kårhuset. Inredning och utrustning av lärandecentrum beräknas kosta 13 miljoner kronor. 6.5.2.3 Finansiering Finansiering av inredning och utrustning planeras ske genom donerade medel. Finansiering av utbildningsservice och information sker huvudsakligen inom nuvarande resursramar. För drift och underhåll av studentdatorer bildas en driftgrupp med avsikten att på sikt ta över ansvaret för driften av studentdatorer i samtliga hus inom LTH:s campus. Hyror budgeteras till ca 3,6 MSEK och planering och projektledning budgeteras till 0,9 MSEK, totalt avsätts 4,5 MSEK för 2003. 6.6 Gemensamma verkstäder De mekaniska verkstäderna inom LTH och N-fak har under 2002 samordnats under en gemensam verkstadsstyrelse. Verksamheten skall från och med 2003 vara självfinansierad. För 2003 tilldelas verkstadsstyrelsen 250 KSEK som uppbyggnadsbidrag. Medlen tas ur anslaget för infrastrukturplanering. 7 FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSANSLAG 7.1 Förutsättningar LTHs styrelse har beslutat att kostnadsfaktorerna för utbildningsprogrammen skall vara följande för budgetåret 2003: Program 2003 2002 Teknisk matematik 0,90 Industriell ekonomi (CI) 0,95 0,90 Lantmäteri (CI) 0,95 0,95 Datateknik (CI) 1,00 1,00 Teknisk fysik (CI) 1,00 1,00 Informations- och kommunikationsteknik (CI) 1,00 0,95 Väg- och vattenteknik (CI) 1,00 1,00 Ekosystemteknik (CI) 1,00 0,95 Elektroteknik (CI) 1,00 1,00

Maskinteknik (CI) 1,00 1,00 Industridesign 1,00 1,00 Brandingenjör 1,10 1,10 Riskhantering (CI) 1,10 1,10 Kemiteknik (CI) 1,25 1,25 Bioteknik (CI) 1,25 1,25 Arkitekt (CI) 1,25 1,25 Ingenjörsutbildningar 1,00 1,00 Fristående kurser 1,00 0,90 YTH-livs 1,10 1,10 YTH-papper 1,00 0,90 Technology management för ekonomer 1,00 0,90 23 Kostnadsfaktorerna opererar på basprislappen som är 54 KSEK per helårsstudent på institutionsnivå. För de nya magisterprogrammen sker ersättning genom avräkning med institutionens medelprislapp. Ett nytt utbildningsprogram i nanoteknik ges inledningsvis programfaktorn 1,00. Styrelsen har beslutat att införandet av de nya relationstalen skall ske under en tvåårsperiod med start 2002 och med årlig omprövning. Vissa justeringar, som framgår av tabellen, har gjorts inför 2003. Utbildningsnämnderna skall placera kurser på sju olika givna kostnadsnivåer (0,70 0,80 0,90 1,00 1,15 1,35 1,60 i relation till baspriset). Examensarbeten ges kostnadsnivån 0,9. Ett mål för reformen är att en kurskod endast skall ha en kostnadsfaktor oberoende av program. Ett annat mål är att utbildningsnämnden i samråd med institutioner skall välja kurskostnadsfaktorer och kursuppläggning så att full kostnadstäckning gäller för institutionens samlade åtagande. Avräkning för differensen mellan uppdrag och utfall enligt LADOK avseende helårsstudenter skall ske institutionsvis och med institutionens medelprislapp. Justeringen sker i fördelningsbeslutet och delas upp på två år. Fördelningen av grundutbildningsanslaget framgår av bilagor. 7.2 Skyddsnätsfunktion För 2003 tillämpas regeln att en institutions budgeterade tilldelning inom grundutbildningen inte får minska med mer än nominellt 5 % i förhållande till budgeterad tilldelning 2002. Undantag görs för de institutioner som tilldelades riktade anslag 2002. Tillfälliga minskningar av institutioners intäkter till följd av att kurser flyttas upp i årskurserna förutsätts bli kompenserade genom 5 % -regeln. 7.3 Kursutbud Fastställt kursutbud för våren 2003 framgår av studiehandboken. Eventuella ändringar i detta kursutbud beslutas av rektor efter förslag från utbildningsberedningen. Kursutbud för höstterminen 2003 fastställs efter förslag från utbildningsnämnderna och framgår av studiehandboken för höstterminen 2003.