Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag av presentation Kjell Martinsson NJV Grovfodercentrum Seminariedag: Utfodring av mjölkkor 11.3.2009 Jakobstad Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt Åkerböna/vårvete Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde VALLFODERKVALITET - KONSUMTION
Försöksplan 2002-2003 kg ts/ha Skörd av torrsubstans 2003 Röbäcksdalen, Västerbotten 7000 Led 1. Åkerböna + vårvete (70 % resp. 30 % av utsädesmängd i renbestånd Led 2. Ärt + havre (70 % resp. 30 % av utsädesmängd i renbestånd) 6000 5000 Led Utvecklingsstadium A avslutad blomning (stadium 69) B 50 % av baljorna har nått full längd (stadium 75) C baljorna har nått full storlek och är fullmatade (stadium 79) D 10 % av baljorna är mogna (stadium 81) 4000 3000 2000 1000 0 avslutad blomn 50 % av baljorna fullstora 100 % av baljorna fullstora 10 % av baljorna mogna Åkerböna Ärt Blad, baljor och stjälk Åkerböna, Röbäcksdalen 2003 SKÖRDENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING, 123-323, 2003 stadium 69 stadium 75 stadium 79 stadium 81 100% 80% Blad Skörde datum 31 juli 12 augusti 21 augusti 5 september Skörd, kg Ts/ha 3800 4900 5000 5940 60% Baljor Blad Råprotein, g/kg Ts 154 156 152 154 Baljor 40% Stjälk Andel åkerböna, % 66-75 75 20% Stjälk WSC, g/kg Ts - 100 87 102 VOS - 74 72 73 0% avslutad blomn 50 % av baljorna fullstora 100 % av baljorna 10 % av baljorna mogna fullstora
Utfodringsförsök 1. SKÖRDENS GENOMFÖRANDE, Vallensilage Förtorkning 6 l Proens/ton grönmassa Åkerbön/vårvete Förtorkning över natt 6 l Proens/ton grönmassa Kemisk sammansättning hos de tre helgrödorna, vallensilaget och kraftfodret (g per kg Ts om inte annat anges) SKÖRDETIDPUNKTER Tidig (25 augusti) 50% av baljorna har nått full längd (stadium 75) Medel (9 september) baljorna har nått full storlek och är fullmatade (stadium 79) Sen (23 september) 10% av baljorna är mogna (stadium 81) Åkerböna/vårvete-ensilage Tidig Medel Sen Vallensilage Kraftfoder Torrsubstans, g/kg 240 260 280 280 880 Aska 120 100 90 85 80 VOS, % 77 75 73 87 n.a. Råprotein 180 163 143 142 218 Stärkelse 10 44 85 n.a. 284 NDF 405 394 370 519 230
Ensileringskvalitet hos de tre helgrödorna och vallensilaget (g per kg Ts om inte annat anges) FODERSTATER Åkerböna/vårvete-ensilage Tidig Medel Sen Vallensilage Mjölksyra 40 30 28 56 Ättiksyra 9 8 10 15 Propionsyra 1 1 1 1 Smörsyra n.d. n.d. n.d. n.d. Ammonium-N (g/kg N) 75 65 63 70 ph 4,2 4,2 4,3 4,0 1. Mix1: 30% åkerböna/vårvetes-ensilage (medelskörd)/70% vallensilage (ad lib.) 2. Mix2: 70% åkerböna/vårvetes-ensilage (medelskörd)/30% vallensilage (ad lib.) 3. 4 kg Ts vallensilage +åkererböna/vårvetes-ensilage, tidig skörd (ad lib.) 4. 4 kg Ts vallensilage +åkererböna/vårvetes-ensilage, medel skörd (ad lib.) 5. 4 kg Ts vallensilage +åkererböna/vårvetes-ensilage, sen skörd (ad lib.) Samt 7 kg kraftfoder i alla foderstater Daglig konsumtion (kg Ts per 100 kg levande vikt) Daglig konsumtion (kg Ts per 100 kg levande vikt) Åkerböna/vårvete-ensilage Mix 1 Mix 2 Tidig Medel Sen 30å/70v 70å/30v Total konsumtion Ts 3,2 3,3 3,1 3,3 3,2 NDF 1,10b 1,06b 1,00a 1,10b 1,09b Konsumtion av helgröda Ts 1,4b 1,6c 1,3b 0,9a 1,6c NDF 0,57b 0,59b 0,48a 0,39a 0,63c Producerad mängd Åkerböna/vårvete-ensilage Mix 1 Mix 2 Tidig Medel Sen 30å/70v 70å/30v Mjölk 26,0ab 27,0b 25,2a 27,5c 27,2bc ECM 29,0a 30,2b 28,2a 30,7b 30,4b Medeltal markerade med olika små bokstäver abc är signifikant olika Medeltal markerade med olika små bokstäver abc är signifikant olika
Viktigaste slutsatserna! Helsäd i foderstaten Helgröda av åkerböna samodlad med vårvete är lättensilerad och har hög smaklighet. Åkerböna samodlad med vårvete, skördad när baljorna har nått full storlek och är fullmatade, innehåller: 10-10,5 MJ/kg ts 400-425 g NDF/kg ts 160-170 g rp/kg ts Johanna Wallsten, doktorand SLU Grovfodercentrum - inst. f. norrländsk jordbruksvetenskap Johanna.Wallsten@njv.slu.se, 090-786 87 53 VARFÖR HELSÄD KAN UTNYTTJA ÖVERSKOTTSKVÄVE OCH GE HÖGRE KVÄVEUTNYTTJANDE/LÄGRE KVÄVESPILL KAN VARA ETT BILLIGT FODERMEDEL BRA INSÅNINGSGRÖDA MÖJLIGGÖR SPRIDNING AV STALLGÖDSEL UTAN HYGIENISKA PROBLEM BRA KOMPLETTERINGSFODER SOM MINSKAR RISKEN FÖR LÖSA MAGAR 1 Vad kräver man av helsäd? Hög avkastning Billigt foder Bra konservering Högt utnyttjande i djuren Hög smaklighet
2 Utvecklingsstadier Axgång (Blom) Mjölkmognad Degmognad Gulmognad - Hög smältbarhet av NDF - Högt sockerinnehåll - NDF, RP, socker Stärkelse - Maximal stärkelsehalt Helsäd av spannmål Försöksresultat Avkastning och kvalitet hos olika arter och sorter av spannmål till helsäd Försöksplatser och arter Plats Art Sorter Offer Höstrågvete Fidelio Höstråg Amilo Kaskelot Plats Art Sorter Röbäcksdalen Havre Cilla Stork Plats Art Sorter Ås och Öjebyn Korn Barbro Vanja Rolfi
7 Helsäd i foderstaten Ger ofta struktur till foderstaterna Proteintillskott i någon form krävs Går att kombinera med ett bra vallfoder
9 Generella råd Skörda vid tidig degmognad Använd tillsatsmedel Välj hellre korn än havre och hellre tvåradskorn än sexradskorn Räkna med att djuren sorterar ut kärnor www.njv.slu.se publikationer TACK FÖR ATT NI LYSSNADE! 2006 Johanna Wallsten