BRIS Barnrättsorganisation sedan 1971 Jobbar utifrån barnkonventionen Stärka barns och ungdomars rättigheter Förbättra deras levnadsvillkor Stöd till barn i särskilt utsatta situationer ØGruppstöd : TRT, familjehem och stöd till barn som förlorat en förälder i suicid. Bris Linköping : Region Öst. 3 Anställda
Metoden: TRT Teaching recovery techniques Utarbetad av forskare och kliniker (Children and War Foundation) Självhjälpstekniker och psykoedukation, inte behandling Manualbaserad Träffarna: Träff 0: Lära känna Träff 1 2: Påträngande minnen, tankar och känslor Träff 3: Förhöjt fysiologiskt påslag Träff 4 5: Undvikande och exponering Träff 6: Avslutning 2 träffar med omsorgspersoner Träff 1: Trauma och syftet med metoden, hur kan vuxna hjälpa? Träff 2: Genomgång av de ungas träffar, övningar
På vilket sätt hjälper TRT? Träffa andra med liknande erfarenheter Ta kontroll över mardrömmar Lära sig sova bättre Hjälp med att hantera jobbiga tankar Lära sig slappna av Lära sig tekniker för att stoppa jobbiga bilder/minnen som dyker upp Träna på att prata om det som är svårt Inte vara ensam med det som är jobbigt
Målsättning Ge barnen ökad kunskap och förståelse för livssituationen Få verktyg att hantera egna reaktioner och begränsningar Öka förmågan att klara skolan och andra sociala situationer Förebygga psykisk ohälsa
Kontakt Kontaktperson BRIS: Anna Tapper, socionom/stödgruppsledare anna.tapper@ tel. 070-437 83 36 Övergripande kring projektet BRIS: Mikael Drackner, Projektledare mikael.drackner@ Forskare och medförfattare Rapport 2018:2 Skolans roll för barn som flytt: Malin Svensson malin.elisa.svensson@gmail.com tel. 0737-644062
Utgångspunkter Artikel 28-29 Rätt till utbildning Artikel 24 Rätt till bästa möjliga hälsa Offentlig institution Plats i vardagsliv Nav i mottagandet Elever Föräldrar Lärare Elevhälsan Annan skolpersonal Rektorer Huvudmän Andra samhällsaktörer Barns egna röster Forskning Intervjuer med viktiga professioner
Barn som flytt en heterogen grupp Olika skolbakgrund Olika vägar in i Sverige Ensamkommande barn Barn i familj Asylsökande Gömda Papperslösa m.fl. Alla dessa barn har rätt till utbildning i den svenska skolan.
Villkor Den permanenta tillfälligheten Lagar och regler: Invandringspolitik Skolpolitik Etableringspolitik mm. Myndigheter: Migrationsverket, Skolverket, Skolinspektionen m.fl. Utbildningsförvaltning Förskola/Skola BUP Civilsamhället m.fl. Barnet och familjen Ankomst Ansökan Utbildning och relationer Föreställningar om framtiden Beslut Tid
De kan lyssna. Men vissa vuxna blir ledsna direkt och börjar gråta även om jag bara har berättat lite. Vad skulle hända om jag berättade allt? (sid. 32) För att man ska våga prata med andra måste man känna sig trygg. (sid. 25) Man kan gå till elevhälsan om man vill. Om man inte mår bra eller om man är sjuk. Men när jag gick dit fick jag ingen hjälp från dom. De sa att skolan inte kan göra nåt med vart du ska bo eller med din socialtjänst. Och jag har inte fortsatt att gå dit. (sid. 33) I början trodde jag att jag kommer gå vidare till gymnasiet och ha en bra utbildning innan jag jobbar. Nu tänker jag bara på mat, jag tänker bara på vad jag ska äta och vart jag ska sova. Jag tar en dag i taget [ ] jag kämpar ändå och jag visar att jag vill och hoppas att det kommer ändras. (sid. 37)
Betydelsen av skolan för barn som flytt Familjeperspektiv: behov av struktur och förutsägbarhet Skolans verksamhet är framåtsyftande och kan bidra med basal trygghet Viljan och ansträngningarna att lära
På vår skola [ medverkar] studiehandledarna i planeringsfasen med respektive ämneslärare. Om motsvarigheten till ett ämnesspecifikt begrepp på svenska inte finns på elevernas modersmål så kan [studiehandledaren] ändå förklara begreppets innebörd på modersmålet. På så sätt öppnar vi fler dörrar för barnen. (sid. 21-23) Djeno Mahic, fd rektor på Kronanskolan, Trollhättan, nuvarande Bildningschef, Vara kommun
Betydelsen av skolan för barn som flytt (forts.) Bygga på tillhörighet till det svenska samhället Kompensera ensamheten Hur vi talar om människor som flytt påverkar bemötandet
Mottagandet ett gemensamt ansvar Flexibelt mottagande i en stabil struktur Det handlar inte om vilka elever du har, utan om vilken personal du har och om vilken kultur som finns på skolan. Löser man saker här och nu med de nyanlända elevernas behov i fokus finns goda förutsättningar för mottagandet. (sid. 21-23) Djeno Mahic De framgångsrika skolorna lägger stort ansvar för elevernas skolprestationer på skolans personal. Oavsett vilket elevunderlag så utgår man ifrån höga förväntningar på eleverna, kunskaps-uppdraget är i fokus, alla har samma uppfattning om vad som är viktigt och det finns en stark norm inom personalstyrkan om att samarbeta för att alla elever ska lyckas, oavsett vilka de är. (sid. 30-31) Maria Jarl, Universitetslektor, ordf Samordningsnämnden för lärarutbildning, ordf Lärarutbildningskonventet
Föräldrasamverkan Referensgrupp med elever och föräldrar. Rektor och kurator gör hembesök till alla barn innan de börjar 7an. Det ser jag som den mest värdefulla insatsen. Vid ankomsten till Sverige förlorar föräldrar som flytt ofta greppet om sitt föräldraskap då barnen tolkar åt dem och på olika sätt blir överlägsna sina mammor och pappor. De har många praktiska behov som vi tar hänsyn till. Trångboddhet. Ensamstående föräldrar med tre olika jobb. Mailutskick och brev är inte gångbart. Nyckeln till att nå föräldrarna är att påminna i närtid. Helgskola. Kommunikatören ringer alla berörda vårdnadshavare på fredagen och påminner om helgskolan på söndag. En liten insats från vår sida som tar ca 1,5 timma och som har stor effekt. Frukost. När föräldrarna inte har tid och möjlighet måste vi som skola ta det kompensatoriska ansvaret. (sid. 34-35) Helya Riazat, rektor Järvaskolan
Mottagandet ett gemensamt ansvar (forts.) Lärare skapar dagliga relationer med eleverna Samarbete mellan pedagogisk personal, elevhälsans personal och fritidshemmets personal inte självklart Samverkan ömsesidigt förtroende mellan kollegor med olika kompetenser och fokus på elevens bästa
Jag vill gärna tro att jag har en ökad förståelse för mina elever, exempelvis delar jag med mig av mina erfarenheter i samtal med pedagogerna och med elevhälsoteamet. Ibland säger jag att vi måste tänka på vissa aspekter, som vilka känslor flyktingskapet kan väcka. Den där känslan av att ha undkommit faran, den kommer jag ihåg. Samtidigt tar jag deras praktiska behov av samhälls-service på allvar därför att jag kan se tillbaka på mitt eget liv de senaste 20 åren och tänka: vilken resa ni har framför er nu, att komma in i samhället, lära er språket, genomgå utbildning och allt. Jag vill försöka vända på resonemanget om mottagandet av nyanlända elever och ställa frågan om hur ordinarie undervisning kan gynnas av vad nyanlända elever behöver. (sid. 21-23) Djeno Mahic
(Sid. 44)