Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun Antagen av tekniska nämnden 2010 12 09 1
Inledning 1 Normalstandard och krav på anläggningsstandard 1.1 Normalstandard 1.2 Krav på anläggningsstandard 2 Vägsektion, utformning 2.1 Sektion huvudgata alternativ lokalgata med lokaltrafik 2.2 Sektion lokalgata 2.3 Sektion minsta återvändsgata 2.4 Sektion gång och cykel 2.5 Sektion grusväg 3 Gator och vägar 3.1 Huvudvägnät, asfaltytor 3.2 Lokalvägnät, asfaltytor 3.3 Gång- och cykelvägnät, asfaltytor 3.4 Grusvägar 3.5 Refuger och kantstenar 3.6 Bärighet 3.7 Fria höjden 3.8 Vägmärken 3.9 Gatunamnsskyltar 3.10 Räcken, nätstaket, pollare 3.11 Dagvattenavledning 4 Broar 4.1 Inspektion och dokumentation 5 Gatubelysning 5.1 Allmänt 5.2 Stolpar 5.3 Kablar 5.4 Ledningssystem 5.5 Ljuskälla och armatur 6. Park- och grönytor 6.1 Bruksgräs 6.2 Höggräs slaghack och slaghack vägar 6.3 Bruksbuskage och bruksfält/landskapsytor 6.4 Trädbevuxen naturmark och naturområde 6.5 Friväxande och fri häck 6.6 Gatuträd, parkträd och fruktträd 6.7 Parksoffa och parkbänkar 6.8 Papperskorgar 6.9 Cykelställ 6.10 Fotbollsplaner 6.11 Fotbollsmål av stål och trä 6.12 Grusfotbollsplaner 6.13 Platt- och stenytor 6.14 Lekplatser 2
Inledning Tekniska nämnden och stadsplaneringsnämnden har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att skapa grundläggande förutsättningar för prövning och likställig bedömning vid ett kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser. Uppdraget till tekniska nämnden är att definiera normalstandarden för kommunala anläggningar, till exempel gator, grönområden, gång- och cykelvägar, dagvattenhantering etc. Uppdraget innebär även att formulera och fastställa kommunens krav avseende anläggningsstandard vid ett kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats. 1. Normalstandard och krav på anläggningsstandard 1.1 Normalstandard Normalstandard är den standard som kommunen använder vid nyanläggande. De tekniska kraven för detta definieras inom Anläggnings AMA 07 (Allmän Material och Arbetsbeskrivning) och utformningen följer råden inom VGU (vägar- och gators utformning, utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket ((f.d Vägverket)). 1.2 Krav på anläggningsstandard Nedan följande lista från och med punkt två, är de anläggningskrav som kommunen anser gälla vid ett kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats. För att avgöra om ställda krav är uppfyllda måste befintliga gator och andra allmänna platser samt anläggningar inventeras och besiktigas. Den befintliga standarden måste alltså jämföras med kraven som kan ställas för anläggningsstandard. 2. Vägsektion, utformning 2.1 Sektion huvudgata alt. lokalgata med kollektivtrafik Körbana bredd 6.5 m eller större. Gångbana på båda sidor om gatan. Om det är glest mellan entréer och målpunkter kan gångbana på en sida räcka. Gångbanans minsta bredd är 1.5 m och om cykelbana ingår ska 1.0 m läggas till. Slitlager ska vara asfalt. Dagvattenomhändertagande ska ske genom diken eller brunnar. Bärighet ska vara bärighetsklass 1. Belysning ska finnas. 3
2.2 Sektion lokalgata Körbana bredd 5.0 m eller större. Slitlager asfalt. Dagvattenomhändertagande ska ske genom diken eller brunnar. Bärighet ska vara bärighetsklass 1-2 Belysning ska finnas. 2.3 Sektion minsta återvändsgata Körbanebredd 4.0 eller större. Slitlager asfalt. Dagvattenomhändertagande genom diken eller brunnar. Körbanan ska vara avslutad med en vändplan. Vägen ska ha bärighet för snöröjningsfordon. 2.4 Sektion gång och cykel Sektionens minsta bredd är 2.5 m Slitlager av asfalt eller grus Dagvattenomhändertagande genom diken eller brunnar. Vägen ska ha bärighet för snöröjningsfordon. 2.5 Sektion grusvägar Körbanebredd 5.0 eller större. Slitlager grus Dagvattenomhändertagande genom diken eller brunnar 4
3. Gator och vägar 3.1 Huvudvägnät, asfaltsytor Hängande vägkanter och andra ojämnheter exempel spårbildning får inte överstiga 30 mm. Potthål och undermineringar, med djup överstigande 20 mm och längd större än 100 mm får ej förekomma. Sprickor i vägbanan får ej överstiga 10 mm. Nivåskillnaden mellan väg och bro får inte överstiga 10 mm. Beläggning mot bro ska ligga 5 mm över brons yta. Nivåskillnaden mellan väg och bro ska vara jämn. Svackor kortare än 10 meter och med djup större än 100 mm får ej förekomma. Det får inte finnas några typer av sättningar som kan förorsaka vattenstänk vid övergångsställen och hållplatser. Brunnslock får inte överstiga eller understiga markytans höjdläge med mer än 20 mm. Brunnslock får inte saknas eller vara skadade. Stödremsa av grus får inte överstiga asfaltskanten, men kan ligga maximalt 25 mm under kanten. Stödremsa ska luta från asfaltskanten, Stödremsa ska ha en grusfraktion av storlek 0 8. Ogräs i asfaltsytor får inte förekomma. 3.2 Lokalvägnät, asfaltsytor Hängande vägkanter och andra ojämnheter exempel spårbildning får inte överstiga 30 mm Potthål och undermineringar, med djup överstigande 20 mm och längd större än 100 mm får inte förekomma. Sprickor i vägbanan får inte överstiga 10 mm. Nivåskillnaden mellan väg och bro får inte överstiga 25 mm. Beläggning mot bro ska ligga 5 mm över konstruktionens yta. Nivåskillnaden mellan väg och bro ska vara jämn. Svackor kortare än 10 meter och med djup större än 100 mm får inte förekomma. Det får inte finnas några typer av sättningar som kan förorsaka vattenstänk vid övergångsställen och hållplatser. Brunnslock får inte överstiga markytans höjdläge med mer än 10 mm och får inte understiga markytans höjdläge med mer än 20 mm. Brunnslock får inte saknas eller vara skadade. Stödremsa av grus får inte överstiga asfaltskanten, men kan ligga maximalt 25 mm under kanten. Stödremsa ska luta från asfaltskanten. Stödremsa ska ha en grusfraktion av storlek 0 8. Ogräs i asfaltsytor får inte förekomma. 5
3.3 Gång - och cykelväg, asfaltsytor Potthål och undermineringar med djup överstigande 5 mm och längd större än 100 mm får inte förekomma. Sättningar mindre än 20 m 2 och med djup större än 100 mm får inte förekomma. Sättningar och ojämnheter som kan förorsaka vattensamlingar får inte förekomma. Sprickor i vägbana får inte överstiga 10 mm. Brunnslock får inte överstiga markytans höjdläge och får inte understiga markytans höjdläge med mer än 15 mm. Brunnslock får inte saknas eller vara skadade. Ogräs i asfaltsytor får inte förekomma. 3.4 Grusvägar Grusvägarna ska motsvara tillståndsklass två enligt Vägverkets metodbeskrivning 106:1996 Bedömning av grusväg publikation 1996:42. Gropar i grusväg får inte överstiga 30 mm. Gruslagrets tjocklek ska vara minst 100 mm slitlagergrus 0-18 mm Uppstickande stenar större än 20 mm får inte förekomma. Sättningar mindre än 20 m 2 och med djup större än 100 mm får inte förekomma. Sättningar och ojämnheter som kan förorsaka vattensamlingar får inte förekomma Dammbindning ska vara utförd. Dubbelsidigt tvärfall ska inte understiga 2 procent, skevningsövergångar undantagna. Skevningen ska inte överstiga 5,5 procent. Ogräs, sly och annan hindrande vegetation får inte förekomma. 3.5 Refuger och kantstenar Refuger och kantsten ska vara hela och ogräs får inte förekomma. 3.6 Bärighet Enligt 4 kap 11 trafikförordningen (1998:1276) ska vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat föreskrivs tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Insamlingsfordon för avfall väger mellan 12 och 18 ton och klarar BK2 Bärighetsproblem på vägavsnitt ska inte finnas. 6
3.7 Fria höjden Inom vägområde får ingen vegetation finnas och det ska vara fri sikt i korsningar. Se avsnitt i VGU sektion tätort gaturum - fri höjd. I detta inkluderas också den fria höjden 4,7 meter över körbana samt över gångbana 2,5 m och cykelbana 3,2 m. Detta gäller vegetation både på park- och gatumark. Utfarter. Gång- och cykeltunnlar. Gång- och cykelbanor. Gatu- och trafikreglerade korsningar. Belysningsarmaturer. Vägmärken och andra trafikanordningar. 3.8 Vägmärken Skyltning ska vara utförd enligt gängse praxis. Det innebär att den skyltning som finns ska vara utförd enligt antingen väghållarebeslut eller beslut i en lokal trafikföreskrift, LTF. Skyltning som finns på plats och inte uppfyller dessa krav ska tas bort. LTF-beslutade skyltar sätts upp och sköts idag av tekniska kontoret, till exempel hastighetsskyltar och parkeringsförbud. Vägmärken och vägvisningsskyltar ska vara i sådant skick att de i mörker vid användande av halvljus i god tid kan uppmärksammas på ett tillfredsställande sätt. Vägmärken ska vara korrekt uppsatta och vridna skyltar får inte finnas. Vi hänvisar till vägverkets författningssamling VVFS 2007:305 3.9 Gatunamnsskyltar Skyltar ska vara tydliga och rengjorda. Trasiga skyltar, vridna eller lutande skyltar får inte förekomma 3.10 Räcken, nätstaket, pollare Skadade och trasiga räcken, nätstaket och pollare får inte förekomma. 3.11 Dagvattenavledning Dagvattenavledningar ska fungera på samtliga ytor så att väganläggningens konstruktion, trafiksäkerhet och trafikantens komfort inte äventyras. Rännstens- och dikesbrunnar inklusive servisledningar, ACO-drain, ränndalar och övriga dränledningar ska fungera. Alla rännstens och dikesbrunnar ska vara slamsugna. Diken och trummor ska fungera. Grässvålar som förhindrar avvattning av vägytor ska vara åtgärdade och diken återställda till sitt ursprungliga dikesdjup. 7
4. Broar 4.1 Inspektion och dokumentation För broar gäller Broförteckning samt Vägverkets Brounderhåll 2006 Publ. 2006:146, och översiktsritningar. Se www.trafikverket.se (sök 2006:146) Broar ska vara rengjorda, klottersanerade och besiktade enligt Bro 94 samt enligt Vägverkets publikation 2006:146. Anmärkningar ska vara åtgärdade. Redovisningen skall registreras i kommunens kontrollsystem Batman före övertagandet. 5. Gatubelysning Kommunen har övertagit ansvaret för drift och underhåll av flera vägföreningars gatubelysning. Anläggning ägs av vägföreningen, som också har ansvaret för anläggningen enligt förrättningen. 5.1 Allmänt En jämn belysning uppnås genom en kombination av stolphöjd, avstånd mellan stolpar och armaturtyp. Ljuskällor ska vara av sådan kvalitet att färgåtergivning blir så naturlig som möjligt. Elanläggningen ska vara utförd enligt gällande föreskrifter, normer och standard. Belysningen ska uppfylla kraven i VGU Armaturerna ska ha en väl avbländad ljuskälla. Kabelskåp ska vara personsäkra och får inte vara rostiga. 5.2 Stolpar Avstånd mellan stolpar varierar beroende på vägens bredd, trafikmängd, hastighetsbegränsning samt var den är belägen. Minsta avstånd mellan belysningsstolpar och vägkant ska uppfyllas enligt VGU Stolpar ska vara galvaniserade enligt svensk Standardnorm (SIS). Stolpar ska ha slipade svetsskarvar och ska vara förankrade i ett prefabricerat fundament. Belysningsstolpar ska vara skyddsjordade. Stolpar ska vara ska placerade i innerkurva för att minska olycksrisken. Stolpluckan ska vara placerad mot vägren eller gångbana och ska vara vänd från färdriktningen. Fundament ska vara minst 900 mm i längd och anpassat i längd för respektive stolpe. Fundament får inte vara placerade helt under mark Om träd finns i närheten av belysningsstolparna får inte det fullvuxna trädet inkräkta på stolpen eller skymma ljuskäglan. 8
5.3 Kablar Utlösningsvillkor och spänningsfall skall alltid uppfyllas. 5.4 Ledningssystem Kablar i belysningssystemet ska vara av typ SE-N1XV-U 4G10 gulmantlad. Belysningssystemet ska vara utfört som TN-C-system. Kabel mellan säkring och armatur skall vara fåtrådig typ FKLK 3G1,5 och ha en extra längd av 0,5 m, så att armaturen lätt kan bytas. 5.5 Ljuskälla och armatur Ljuskällornas livslängd ska vara minst 4 år. Undantag får göras för metallhalogenlampor (HIT) som för närvarande har en livslängd på cirka 3 år. Ellipsoidlampa med slammad kolv ska alltid användas. Varje armatur ska vara ansluten till separat säkringssockel. Säkringsapparat/plint ska vara enligt tekniska kontorets standard E77 796 68 eller motsvarande. Endast DII säkring (porslin) får användas. Stolplucka ska vara försedd med låsanordning som öppnas med speciell nyckel, skruv typ insex. Armaturerna ska vara fördelade på respektive fas så att inte två armaturer i rad släcks vid fasbortfall. Ljuskällor som inte får förekomma är: Lysrör, energisparlampor, glödlampor Alla armaturer ska vara märka med etikett som visar typ av ljuskälla. Etiketten ska vara väl synlig från marken i körriktningen där det är möjligt. 6. Park- och grönytor 6.1 Bruksgräs Bruksgräs betyder robusta gräsytor i bland annat parker, bostadsområden med mera som är avsedda för och ska tåla att användas för lek, bollspel, vistelse med mera. Gräsytorna ska ha ett vårdat utseende. Högsta tillåtna gräshöjd på dessa ytor är 10 cm. Putsning runt träd med mera ska vara utförd på samtliga bruksgräsytor. Ytorna ska vara städade från papper, plast, glasflaskor med mera. Ojämnheter större än 5 cm får inte finnas på ytorna och inte heller stenar eller främmande föremål. 9
6.2 Höggräs slaghack och slaghack vägar Så kallat höggräs finns på sidoytor och restytor på parkmark som är bördiga och har genomslag av flerårigt ogräs. Ytorna ska ha ett vårdat utseende Putsning runt brunnar och stolpar ska vara utförd. Stenar och främmande föremål får inte finnas på ytorna. Slaghack i vägområde ska vara utfört innan övertagande. Det gäller hela frånslänten och 1 meter bakslänt. 6.3 Bruksbuskage och buskfält/landskapsytor Buskage betyder buskar som finns för att få lä, avgränsning eller för lek. Buskarna kan även ha ett värde som prydnad vid blomning. Buskfält och landskapsytor innebär sido-och restytor där buskarna i första hand har en utfyllnadsfunktion och samtidigt ger en mjuk övergång mellan olika ytor. Ytorna ska vara fria från ogräs och slyskott. Det får inte finnas döda eller skadade buskar. Det får inte saknas buskar i planteringarna. Samtliga buskar ska vara beskurna så att de har kvar karaktären som är speciell för sin art. 6.4 Trädbevuxen naturmark och naturområde Vegetationen får inte hänga ut på gång- och cykelbanor eller angränsande tomtmark genom bland annat överhäng eller skymmande sikt med mera, se avsnitt 3.8 fria höjden. Vegetationsytorna ska vara städade och rensade från skräp. 6.5 Friväxande och klippt häck Sidoytorna ska luta något så att häcken blir smalare upptill. Inget missprydande ogräs, slyskott eller större håligheter i häckar får förekomma. 6.6 Gatuträd, parkträd och fruktträd Stammar och rothalsar ska vara fria från skott. Stam- och rotskador ska vara renskurna. Befintliga stamskydd ska åtgärdas om de inte fyller sin funktion. Vegetationen får inte vara siktskymmande och skyltar och belysningsarmatur ska vara fria från vegetation. Justering av uppbindning ska vara anpassad efter trädets tillväxt. Upphöjning av grenar för att underlätta gräsklippning ska vara utförd Döda och skadade träd får inte förekomma. 10
6.7 Parksoffa och parkbänkar Målade soffor ska vara målade och öviga ska vara inoljade. Trasiga soffor och bänkar får inte förekomma. Soffor och bänkar ska vara fria från klotter. 6.8 Papperskorgar Papperskorgar ska vara hela och fria från klotter och klistermärken. Trasiga och skadade papperskorgar får inte förekomma. 6.9 Cykelställ Cykelställen ska vara i sådant skick att de upplevs som hela och rena. Trasiga och skadade cykelställ får inte förekomma. 6.10 Fotbollsplaner Trasiga och skadade nätstaket får inte förekomma. 6.11 Fotbollsmål av stål och trä Trasiga och skadade fotbollsmål får inte förekomma. 6.12 Grusfotbollsplaner Inget ogräs och sly på planerna får finnas. Sättningar större än 3 cm får inte förekomma 6.13 Platt- och stenytor Ytorna ska vara rena från ogräs och ojämnheter ska vara åtgärdade. 6.14 Lekplatser Lekplatser ska uppfylla svensk standard enl. SS-EN 1176 1-11 och SS-EN 1177. 11