Sammanträdesprotokoll 200-219



Relevanta dokument
Sammanträdesprotokoll 1-15

Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, Håkan Schüberg, C Bill Öhnstedt, V Mikael Karlsson,S 31-41

Kallelse och föredragningslista

Tommy Eriksson (s), Erkki Pokela (s), Marianne Ström (fp), Thomas Nyvell (mp), Kurt Jonsson (kd)

Marianne Ström (fp) Tommy Eriksson (s), Carin Garbåge Kylestorp (s), Erkki Pokela (s), Thomas Nyvell (mp)

Byggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde

MULLSJÖ KOMMUN Byggnadsnämnden. Innehåll SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag

Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 juni 2010

Sammanträdesprotokoll 60-69

Sammanträdesprotokoll 28-32

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 22 januari 2013 kl. 08:30 11:45

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 10. Byggnadsnämnden (15) Jörgen Eriksson (KIM)

Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsen Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån :00-17:30

Miljö- och byggnadsnämnden (23)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bygg och miljönämnden

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida Byggnadsnämnden Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00. Christina Englund Stadsarkitekt

Sammanträdesprotokoll 81-88

Monica Magnusson, sekreterare. Ulla-Britt Brandin. Kommunhusets byggnadskontor klockan Paragrafer 31-38

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Sammanträdesprotokoll

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (8)

Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl ANSLAG/BEVIS

Sammanträdesprotokoll 56-61

Sammanträdesprotokoll 25-32

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum (11)

(1) Miljö- och byggnämnden

Miljö- och byggnämnden (15)

Sammanträdesprotokoll 62-66

Sammanträdesprotokoll 80-86

Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, enhetschef

Ulla Christensson Ljunglide (M), ordförande Robert Yngve (KD) Nils Olof Bengtson (M) Kerstin Lorentzon (FP) Britt Wall 11-13, 15,16 Robert Yngve 14

Jan Jonsson, plan- och byggchef Lisbeth Wolander, sekreterare. Kommunstyrelsekontoret

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef

, kl , Gruesalen, Mejerigatan 1, Bjuv

Bo Svensson (C), ordf. Lars-Inge Green (S, vice ordf. Håkan Carlsson (M) Anders Sundberg (S) Jaroslav Sranka (KD)

Byggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde

Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Sammanträdesdatum

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 maj 2015 kl. 08:30 11:00

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Bygg- o Räddningsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1-8

Förslag till lokala miljömål för Nacka.

Ulla Christensson Ljunglide (M), ordförande Robert Yngve (KD)

Ärendelista Bn 808/2014

Sammanträdesprotokoll (18) Miljö- och byggnadsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FILIPSTADS KOMMUN Sammanträdesdatum Miljö- och Byggnadsnämnden (15)

Ingemar Tönnberg (S) Kjell Persson (S) Ingegärd Olsson (S) Anna-Karin Berglund (C) Mikael Edvardsson (SD) Thordis Stålhandske (S) Ola Ekblom (L)

Protokoll

PROTOKOLL Plan- och byggnämndens arbetsutskott

Utan synpunkter. Med synpunkter. Utlåtande. Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun. Dnr 2014BN0191 Dpl 214

Miljö- och byggnadsnämnden (17) Filip Gille (M) ordförande Peter Johansson (FP) Mattias Joelsson (KD) Leif Bergman (S) Siv Bjerknes (S)

Delphisalen, Högskolecentrum i Arboga kl

Sammanträdesprotokoll

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FILIPSTADS KOMMUN Sammanträdesdatum Miljö- och Byggnadsnämnden (15)

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Protokoll

Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FILIPSTADS KOMMUN Sammanträdesdatum Miljö- och Byggnadsnämnden (15)

Sammanträdesprotokoll

Innehållsförteckning. Stadsbyggnadsnämnden

Utskottet för samhällsbyggnad

Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning

Protokoll 1 (16) Se nästa sida. Jennie Luthander. Bengt Andersson (S) Hasse Månsson (C) Anslag/bevis

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

1 Information om de nya arvodesbestämmelserna. 2 Information till nämnden MBN 15/30

Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik Johansson(S)

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, , kl

Miljö- och byggnämnden (10)

Jävsnämnden (7)

Anne-Lie Stenberg (M), ordförande Aarno Magnusson (C), 1 vice ordförande Birgitta Jansson (S), 2 vice ordförande Åke Arnesson (BP)

Tjänsteutlåtande Jamal Esfahani Dnr Stadsarkitekt

Sammanträdesprotokoll Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum Sida (19)

Sammanträdesprotokoll

Att bygga på prickad mark

Sammanträdesprotokoll 10-15

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum Miljö- och byggnämnden (24)

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg och räddningsnämnden (13)

, kl , Gruesalen, Mejerigatan 1, Bjuv

Sammanträdesprotokoll 73-80

(1) Miljö- och byggnämnden

DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD

Sammanträdesprotokoll 93-98

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Plan- och bygglovchef David Tornberg Sekreterare Bodil Hellström. Gunnar Grenholm. Bodil Hellström. Olle Borgström.

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

BEVIS OM ANSLAG. PROTOKOLL 1(11) Miljö- och byggnadsnämnden

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum Sida 1 (13)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (27)

Kommunhuset, "Alvö", Kungshamn. Ronald Hagbert (M), ordförande Vivianne Gustafsson (S), 1:e vice ordförande Eva Abrahamsson (M), 2:e vice ordförande

Patrik Nilsson (s) ordförande Marta Pettersson (c), ersättare för Lars Bäckström (c) Ove Lindström (s) Per Boström Johansson (s) Kenneth Isaksson (m)

Bygg-, trafik- och räddningsnämnden

Transkript:

1 (26) Sammanträdesprotokoll 200-219 Sammanträdesdatum 16 oktober 2014 Plats och tid Stadshuset, rum A 491, kl 13:00-16:00 Tjänstgörande ledamöter Ordförande Magnus Edström (MP) 1:e vice ordförande Solveig Nilsson (S) 2:e vice ordförande Claes Kugelberg (M) Glenn Kvarnryd (S) Johan Lindahl (V) Henrik Östman (FP) Eric Söderberg (KD) Vid protokollet Cecilia Lundberg Justeras Magnus Edström (MP) Eric Söderberg (KD) VÄSTERÅS STAD Anslagsbevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla. Protokoll från Sammanträdesdatum Justeringsdatum 2014-10-20 Anslagsdatum 2014-10-20 Datum för nedtagande Förvaringsplats Stadshuset, A 403 Underskrift

2 (26) Närvarande ersättare Håkan Wretljung (MP) Thomas Frisk (M) Ulf Jansson (C) Övriga närvarande Cecilia Lundberg - bd121, nämndsekreterare Lotta Lindstam - ak627, stadsbyggnadsdirektör Felix Blomstergren - ay368, planarkitekt Tomas Persson - lmftp01, lantmäteridirektör Lovisa Gustavsson - bc948, planarkitekt Hans Larsson - sbkhl01, planchef Zandra Wenngren, energirådgivare Vesna Kranjec - sbkvk01, bygglovschef Åsa Rudhage - ay341, planarkitekt Helena Hansson, planarkitekt Anna Paterek Ocieczek - sbkap02, planarkitekt Ingrid Legrell Crona - sbkil01, planarkitekt Sara Fasth, planarkitekt Ann-Cathrine Linér, områdessamordnare

3 (26) BN 200 om offentliga ärenden 1. Den offentliga delen omfattar 200-211. 2. Under ärende 219, informationsärenden, tillkommer Servicedeklarationer för kart- och mättjänster och Bäckbysatsningen.

4 (26) BN 201 Val av protokollsjusterare utser Eric Söderberg (KD) att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. BN 202 Dnr 2014/123-BN-010 Remiss Förslag till Romers rätt - lokal handlingsplan för romers inkludering i Västerås Stadsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande daterat 2014-10-07, överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens eget yttrande. Kommunstyrelsen har remitterat förslaget till stadens nämnder. I remissmissivet anges att stycket om Rätten till kultur gäller stadens alla nämnder. Handlingsplanen utgår från den av regeringen beslutade, nationella strategin för romsk inkludering, 2012-2032. Strategin utgår från FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter med särskild betoning på principen om ickediskriminering. Syftet med handlingsplanen är att samla och tydliggöra kommunens vilja och inriktning när det gäller romer boende i Västerås. Planen anger ett eller flera åtaganden från Västerås stad för vart och ett av strategins åtta delområden: Rätt till delaktighet och inflytande Rätt till utbildning Rätt till arbete Rätt till bostad Rätt till hälsa och social välfärd Rätt till språk Rätt till kultur Rätten att inte bli diskriminerad Stadsbyggnadsförvaltningens synpunkter: Förvaltningen avgränsar sin bedömning till delområdet Rätt till kultur. Här föreslår handlingsplanen ett åtagande som riktar sig till samtliga styrelser och nämnder och ska vara Ökad kunskap om FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter med särskild betoning på principen om ickediskriminering och romsk kultur. Förvaltningen bedömer att ökad kunskap inom verksamheten är värdefull och angelägen, inte minst med tanke på de omfattande kontakter många medarbetare har med en bred allmänhet i samband med exempelvis plan-, bygg- och lantmäteriärenden. Förvaltningen söker ständigt utveckla metoder för dialog och ju bättre kunskap som finns om olika gruppers förutsättningar, desto effektivare kan dialogen bli. I handlingsplanen anges att detta åtagande kostnadsmässigt bedöms

5 (26) rymmas inom ramen för ordinarie budget. Förvaltningen anser att en centralt anordnad utbildningsinsats är välkommen. Övriga delområdens åtaganden riktar sig till någon flera av kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, kultur-, idrotts och fritidsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden eller individ- och familjenämnden. Ordförande yrkar bifall till stadsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut. Kommunstyrelsen

6 (26) BN 203 Dnr 2014/159-BN-010 Remiss Miljömålsberedningens delbetänkande med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Stadsbyggnadsförvaltningens synpunkter, daterat 2014-10-07 överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens eget yttrande. Särskilt yttrande Magnus Edström (Mp), Solveig Nilsson (S), Glenn Kvarnryd (S) och Johan Lindahl (V) lämnar följande särskilda yttrande: Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt att de förslag som har närmast anknytning till byggnadsnämndens verksamhet är ändringar i plan- och bygglagen om bevarande av jordbruksmark, åtgärder om hänsyn till grön infrastruktur samt åtgärder för att stärka arbetet med klimatanpassning. Förvaltningen har inte värderat förslaget om skärpning av skyddet av jordbruksmark. Vi vill understryka vikten av att skydda produktiv mark då den kommer att behövas för framtida livsmedels- och energiproduktion. Förslaget ligger väl i linje med intentionerna i översiktsplanen ÖP 2026 och strategisk plan för Västerås stad 2012-2015. Kommunstyrelsen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50). Yttrandet ska vara Kommunstyrelsen tillhanda senast 31 oktober. Betänkandet: Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning och en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik. Det nu remitterade delbetänkandet fokuserar på hur styrningen av markanvändningen kan utvecklas för ett ökat helhetsperspektiv, med särskild inriktning på samhällets behov av anpassning till ett förändrat klimat och främjande av grön infrastruktur. Det tar också upp hur en hållbar användning av jordbruksmark ska uppnås. Förslag till fortsatt arbete lämnas inom följande rubrikområden: Hållbar användning av jordbruksmark Grön infrastruktur Stärkt klimatanpassning Hållbar förvaltning av vattenresurserna Effektiv styrning inom havs- och vattenmiljöområdet Stadsbyggnadsförvaltningens synpunkter: De förslag i betänkandet som har närmast anknytning till byggnadsnämndens verksamhet är ändringar i plan- och bygglagen (PBL) om bevarande av jordbruksmark, åtgärder om hänsyn till grön infrastruktur samt åtgärder för att

7 (26) stärka arbetet med klimatanpassning. I PBL föreslås komplettering med paragrafer som tydliggör krav på beskrivning av hur hänsyn till jordbruksmark tas i översikts- och detaljplaner. Vidare preciseras länsstyrelsens övervakande roll och att en detaljplan ska överprövas om bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark inte följs. Förslaget till komplettering i PBL bedömer vi innebär en skärpning och som ytterligare ställer krav på motivering och överväganden inför ianspråktagande av jordbruksmark vid utveckling av exempelvis bebyggelseområden. Inom hänsyn till grön infrastruktur föreslås bland annat att Trafikverket och Svenska Kraftnät ska beakta och utveckla vägars, järnvägars sidoområden respektive kraftledningstråks betydelse för biologisk mångfald och ekosystemstjänster. Förvaltningen ser positivt på detta. Inom arbetet med klimatanpassning föreslås att länsstyrelserna ges i uppdrag att se över det planeringsunderlag som de förser kommunerna med. Motsvarande uppdrag ges även för det planeringsunderlag som gäller stora sammanhängande opåverkade mark- och vattenområden, ekologiskt särskilt känsliga områden och andra strukturer och funktioner i landskapet av betydelse för den gröna infrastrukturen inom länet. Förvaltningen bedömer allmänt att det är viktigt att statligt underlagsmaterial är samordnat och aktuellt och ser det som värdefullt att underlagen ses över. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Kommunstyrelsen

8 (26) BN 204 Dnr 2014/88-BN-010 Remiss - Västerås program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur Stadsbyggnadsförvaltningen remissvar, daterat 2014-10-07, godkänns som nämndens eget yttrande och överlämnas till Stadsledningskontoret. Särskilt yttrande Magnus Edström (Mp), Solveig Nilsson (S), Glenn Kvarnryd (S) och Johan Lindahl (V) lämnar följande särskilda yttrande; Enligt översiktsplanen ÖP 2026 ska Västerås byggas inåt. Många förtätningsprojekt pågår och en del av dessa ligger längs Mälarbanan som matar både persontransporter och godstransportet på järnväg. En utmaning ur stadsplaneringshänseende är att godståg kan frakta farligt gods samt att godståg medför höga bullernivåer. Här finns det utmaningar för t.ex. Stationsområdet, Ängsgärdet och Kopparlunden. Vi vill gärna se förslag på hur godstrafik på järnväg kan kombineras med gott stadsbyggande så att vi kan bygga den attraktiva staden. Finns det möjlighet att dra järnväg för godstransport utanför staden? Hur kan en finansiering för en sådan lösning se ut? Claes Kugelberg (M), Eric Söderberg (Kd) och Henrik Östman (Fp) biträder det särskilda yttrandet. Bakgrund Stadsledningskontoret har upprättat ett förslag till Västerås program för trafikövergripande godsinfrastruktur. Förslaget har remitterats till ett antal externa och interna aktörer. Utgångspunkten för programmet är hur vi ska möta den nuvarande och framtida utmaningen att hantera den mängd gods som behöver transporteras samtidigt som vi når en långsiktigt hållbar utveckling. Prognosen för godsmängder som kommer att använda infrastruktursystemet pekar kraftigt uppåt till följd av ökad konsumtion och befolkningstillväxt. Prognoser visar på en kraftigare ökning i östra Mellansverige än i riket vilket kommer leda till kapacitetsbrister på väg- och järnvägsnätet. Gods behöver flyttas från väg och järnväg till sjöfart. För att klara de klimat och miljömål som finns behöver dessutom vägtrafikens miljöbelastning minskas. Programmet beskriver övergripande hur Västerås vill bidra till en regionalt och nationellt hållbar godstransportkedja där de olika trafikslagen, väg, järnväg, sjö och flyg, samverkar i ett trafikslagsövergripande system genom att Västerås tänker globalt men agerar lokalt. Kort om förslaget till program Syftet med programmet är att visa hur Västerås planerar att möta nuvarande och framtida utmaningar att hantera det gods som behöver transporteras. Programmet ska också visa hur Västerås vill främja en hållbar utveckling som stärker stadens attraktions- och konkurrenskraft som logistikort och regioncentrum; en plats där näringslivet ser det som en självklarhet att utvecklas och investera. För att

9 (26) säkerställa att stadens önskade utveckling följs innehåller förslaget till program dels 17 generella strategier med förtydliganden av deras innebörd dels 4 mål med indikatorer. För mål och indikatorer finns utsedda ansvariga som ska vidta åtgärder för att uppsatta indikatorer och mål ska nås. Programmet omfattar inte handlingsplaner och strategier för respektive trafikslag eller hur koppling ska fungera. Därför kommer det framöver finnas ett behov av ett antal fördjupningar där detta belyses mer detaljerat. Programmet omfattar ej heller de inomkommunala transporterna eller stadens varudistribution eller persontransporter. Stadsbyggnadsförvaltningens synpunkter Stadsbyggnadsförvaltningen är positiva till framtagandet av ett program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur som visar stadens ambition att vara ett godsnav där hela transportsystemets sammanlagda kapacitet nyttjas effektivt och hållbart. Förslaget till program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur har en tydlig koppling till flera av strategierna för ett hållbart och klimatsmart Västerås som finns i Västerås Översiksplan 2026 samt det övergripande målet i vision 2026 om staden utan gränser. Med allt fler människor som bor och arbetar i Västerås och östra Mellansverige ställs allt högre krav på infrastrukturen då både persontransporter som mängden gods som transporteras på väg och järnväg ökar. Vi anser det viktigt att både persontransporter som godstransporter ska kunna fungera tillsammans framöver. Åtgärder som bidrar till en effektivisering och förändring i transporter, där mer gods flyttas från väg och järnväg till sjöfart ser vi därför som extra viktiga att arbeta med. Intentionerna att utveckla ett bra samarbete med kringliggande orter för att stärka regionens utveckling och Västerås som regionstad är bra. Stadsbyggnadsförvaltningen anser att förslaget till program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur är väl genomarbetat men vill lyfta att det kan vara bra att precisera indikatorerna ytterligare för att underlätta uppföljning. Programmet kan också med fördel kompletteras med några rader om vem som ska initiera en uppföljning, när och hur ofta det bör ske. Stadsbyggnadsförvaltningen avser att initiera ett utvecklingsprojekt för Innerstaden under hösten. I samband med att detta arbete startas igång vore det bra om utredning som omfattar Citylogistik sätts igång parallellt. I övrigt så ser vi fram emot fördjupningar och utredningar som mer utförligt beskriver strategierna för respektive trafikslag samt hur de ska kopplas ihop. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. KS

10 (26) BN 205 Dnr 2014/160-BN-010 Remiss Nya steg för en effektivare plan- och bygglag Stadsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande, daterat 7 oktober 2014, överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens eget yttrande. Promemorian innehåller fyra delar; A. Vilka författningsändringar som krävs om bestämmelserna i PBL skulle ändras i fråga om kravet att kommunen i vissa fall alltid ska upprätta en detaljplan. B. Behovet av följdförändringar i fastighetsbildningslagen och lagen om färdigställandeskydd med anledning av de nya bestämmelserna om s.k. komplementbostadshus som infördes i PBL den 2 juli 2014. C. Behovet av ytterligare ändringar i miljöbalken för att säkerställa verksamhetsutövares rättssäkerhet vid omgivningsbuller vid bostadsbyggnader. D. Flera nya steg för en effektivare plan- och bygglag, enligt följande; 1. Förfarandet för att upphäva tomtindelningar m.m. bör förenklas. 2. Bestämmelserna om genomförandetid vid ändring av en detaljplan behöver förtydligas. 3. Kommunens handläggningstid för anmälningsärenden bör regleras. 4. Sökanden i lov- och anmälningsärenden bör kunna överklaga ett beslut om startbesked. 5. Lantmäterimyndigheten bör ingå i den obligatoriska samrådskretsen vid förlängning av genomförandetid. 6. Reglerna om markansvisningsavtal behöver samordnas. 7. Reglerna för att expediera lov och förhandsbesked behöver justeras. 8. Regleringen av takkupor bör förenklas. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2015, med undantag för de bestämmelser som avser omgivningsbuller i miljöbalken, som föreslås träda i kraft 1 juli 2015. Stadsbyggnadsförvaltningens yttrande Del A i promemorian tar upp följförändringar i flera lagar, om kravet på detaljplan begränsas i PBL. Förslaget är att man i dessa lagar kompletterar kopplingen till detaljplanelagt området även med begreppet samlad bebyggelse. Förslaget röstades dock ner av riksdagen, men regeringen återkommer nu i frågan. Förvaltningen har inga synpunkter på detta begränsade förslag, men vill betona att om större förändringar av detaljplanekravet genomförs, bör konsekvenserna beskrivas tydligt och genomgående, och förutsätter därför att frågan i sådana fall hanteras i en ny remiss. Sammantaget bedöms de nu föreslagna förändringarna ha en relativt liten påverkan på förvaltningens arbete, men vill lyfta en synpunkt under punkten D3; Att minska tiden för anmälningsärenden till max tre veckor bedöms kunna få relativt stora konsekvenser för förvaltningens arbete. Eftersom många anmälningsärenden inte är enkla att handlägga (ex Attefallshus), kan det därför krävas mer personella resurser eller att förvaltningen tidsmässigt måste prioritera dessa ärenden före stora

11 (26) bygglovärenden, exempelvis sådana som är viktiga för bostadsförsörjningen. Anmälningsärenden bör därför likställas med bygglovärenden, med en handläggningstid om max 10 veckor. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Kommunstyrelsen

12 (26) BN 206 Dnr 2012/47-BN-213 Planprogram för väg till södra Kärrbolandet från Gäddeholm, Pp 32 1. föreslår Kommunstyrelsen hemställa att Kommunfullmäktige godkänner Planprogram för ny väg från Gäddeholm till södra Kärrbolandet, Pp 32, daterat 7 oktober 2014. 2. föreslår Kommunstyrelsen hemställa att Kommunfullmäktige godkänner Miljökonsekvensbeskrivning för ny väg från Gäddeholm till södra Kärrbolandet, Pp 32, daterat 10 april 2014. Särskilt yttrande Solveig Nilsson (S), Glenn Kvarnryd (S) och Ulf Jansson (C) lämnar följande yttrande: Ett beslut om vägsträckning måste ha sin grund i beslutet från kommunfullmäktige att vägen ska gå från Gäddeholm till Fröholmen, Harkie och Lybeck i södra delarna i Kärrbolandet utan delfinansiering av gatukostnadsersättning. Centerpartiet och Socialdemokraterna förordrar den vägsträckning som bäst lever upp till kommunfullmäktiges beslut och fastighetsnämndens planbeställning. Självklart med hänsyn till bestämmelser som skyddar viktiga kultur- och miljövärden. Syftet med planprogrammet är att utreda möjliga vägalternativ för en ny vägsträckning från Gäddeholm till södra Kärrbolandet. En ny väg förbättrar trafiksituationen för boende på Kärrbolandet och skapar bättre trafiksäkerhet och tillgänglighet för alla trafikslag. En ny väg innebär också en genare vägförbindelse mot Irsta, Västerås, E18 etc. och ger möjlighet till utbyggnad av kollektivtrafiknätet i området. En förbättrad infrastruktur kan också ge ökad tillgänglighet för allmänheten till Mälaren, vilket är positivt för rekreation, turism och friluftsliv i området. Planprogrammet har varit utsänt på samråd under tiden 5 maj 8 juni 2014. Under samrådstiden inkom 94 yttranden. Majoriteten av inkomna synpunkter stöder det vägalternativ som förordas i planprogrammet, dvs. vägalternativ norr. Några större ändringar har inte gjorts i planprogrammet efter samrådet. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning är att planprogrammet med de mindre ändringar som gjorts efter samrådet utgör en bra grund för en fortsatt detaljplanering av vägen och att man bör gå vidare med vägalternativ norr i en kommande detaljplan. Genom den tidiga dialogen med boende och föreningar i området har förslaget förankrats väl. Detta bekräftas i de yttranden som skickats in där en stor majoritet förordar vägalternativ norr. Även Länsstyrelsen förordar det norra vägalternativet.

13 (26) Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Enligt separat lista i samrådsredogörelsen

14 (26) BN 207 Dnr 2014/114-BN-213 Planbesked för Förseglet 1, Öster Mälarstrand, Västerås 1. Planbesked lämnas för fastigheten Förseglet 1, Öster Mälarstrand, enligt stadsbyggnadsförvaltningens skrivelse, daterad 2014-10-07 med ändring att planläggningen påbörjas 2016, med sikte på att detaljplanen vinner laga kraft under 2017. 2. Avgift för planbesked för en stor åtgärd, fastställs till 17 760 kr. NCC Boende AB har lämnat in en ansökan om planbesked för fastigheten Förseglet 1. NCC skriver i sin ansökan att man vill ändra användning från dagens verksamhetsområde med industri, åkeri och kontor till ett attraktivt bostadsområde. Förseglet bedöms därmed bli en naturlig del av Öster Mälarstrand och bildar samtidigt en given entré till området. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning För tillfället pågår detaljplaneläggning av den tredje etappen av Öster Mälarstrand i MUAB:s regi. Detaljplanen beräknas vinna laga kraft i början av 2015. Bedömd utbyggnadstakt för de ca 700 lägenheterna i detaljplanen är att detta sker under perioden 2015/16-2018/19. Stadens målsättning för bostadsförsörjningen, enligt det kommunala bostadsstrategiska programmet, är att bostadsutbyggnaden ska ske jämnt fördelad i hela staden och att det ska råda balans på bostadsmarknaden genom att rätt utbud möter efterfrågan. Förvaltningens och stadens bedömning är därför, att de planmässiga förutsättningarna för ytterligare en etapp inom Öster Mälarstrand, inte bör realiseras förrän utbyggnaden av etapp 3 går in i sitt slutskede. Därför föreslås att planläggningen av nästa etapp påbörjas 2017 med sikte på att detaljplanen vinner laga kraft under 2018. Staden bedömer att de två kommande etapperna av Öster Mälarstrand (MUAB:s etapp 4 och kv. Förseglet) kan ske samtidigt. Fördelen med detta är att kunna ge de planmässiga förutsättningarna för färdigställandet av stadsdelen Öster Mälarstrand, i ett tydligt stadsbyggnadsmässigt sammanhang. Samtliga tjänstgörande ledamöter yrkar: I Västerås råder bostadsbrist. På fastigheten Förseglet 1 vill NCC bygga ca 700 lägenheter. I planbeskedet föreslår Stadsbyggnadsförvaltningen att planläggning för Förseglet 1 påbörjas 2017, med sikte på att detaljplanen vinner laga kraft under 2018. Vi tycker det är för sent och att det sänder fel signaler till byggmarknaden i Västerås. Vår starka förhoppning är att planarbetet kan komma igång så snart som möjligt och senast under 2016. Vi yrkar därför att planbeskedet ändras så att det framgår att planläggningen påbörjas 2016, med sikte på att detaljplanen vinner laga kraft under 2017, d.v.s. ett år tidigare jämfört med Stadsbyggnadsförvaltningens förslag. Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut.

15 (26) NCC Boende AB BN 208 Dnr 2013/66-BN-213 Detaljplan för Illern 2, Vega, Västerås, Dp 1801 1. antar detaljplanen för Illern 2, daterad 2014-08-19, reviderad 2014-10-07. 2. Detaljplanen överensstämmer med gällande översiktsplan och är förenlig med kraven på en god användning av mark- och vattenområden enligt MB 3 kap. Förslaget har varit utställt för granskning mellan 8 september 6 oktober. Under granskningsskedet för planförslaget har berörda getts möjlighet att lämna synpunkter på det reviderade förslaget. Detaljplanen har under samma tid varit utställd på Stadsbiblioteket och i Stadshusentrén. Inga för planen betydande synpunkter har inkommit under granskningstiden. SAMLAD BEDÖMNING Länsstyrelsen var positiv i sitt samrådsyttrande men hade synpunkter gällande dagvatten och tillgänglighet. Länsstyrelsen påpekar under granskningstiden att synpunkterna har blivit tillgodosedda. Sakägare; fastighetsägaren till Illern 1, har inte fått alla men en del av sina synpunkter tillgodosedda. Stadsbyggnadsförvaltningen har uppmärksammat synpunkterna och förslaget har reviderats med hänsyn till dessa synpunkter under samrådsskedet. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Sökanden Sakägare

16 (26) BN 209 Dnr 2011/7-BN-213 Detaljplan för Kv. Hagbard 3, Kyrkbacken, Västerås, Dp 1775 1. föreslår kommunstyrelsen hemställa att kommunfullmäktige antar detaljplanen för kv. Hagbard 3, Kyrkbacken, Västerås, daterad 2014-06-03, reviderad 2014-10-07 och betecknad Dp 1775. 2. föreslår kommunstyrelsen hemställa att kommunfullmäktige godkänner Miljökonsekvensbeskrivningen för kv. Hagbard 3, Kyrkbacken, Västerås. 3. Detaljplanen överensstämmer med gällande översiktsplan och är förenlig med kraven på en god användning av mark- och vattenområden enligt MB 3 kap. Reservation Claes Kugelberg (M), Henrik Östman och Eric Söderberg (KD) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Området kring Domkyrkan tillhör våra kulturhistoriskt mest värdefulla områden och påverkan på områdets kulturhistoriska värden måste noga analyseras innan förändringar genomförs. Den aktuella detaljplanen medför mycket stora förändringar och det har kommit in många kritiska yttranden under såväl samrådet som granskningen av detaljplanen. Restriktionerna är många då planområdet ligger inom fornlämningsområdet för det medeltida Västerås, inom strandskydd och kan påverkas av högt vattenstånd i Svartån. Under samrådet framförde Västmanlands läns museum att området ligger i en känslig miljö som har en förhållandevis låg tålighet mot förändringar. Det framfördes också att den nu visade byggnaden skiljer sig från den gestaltningsskiss som ingick i miljökonsekvensbeskrivningen. Skarp kritik riktades mot såväl byggnadens utformning som valet av fasadmaterial. Länsmuseet ansåg inte att gestaltningsbeskrivningen samspelar med närmiljön. Västerås pastorat önskade en ljusare kulör för att byggnaden bättre skulle smälta in. Den närbelägna bostadsrättsföreningen Herta ifrågasatte byggnadens utformning, storlek m.m. Kultur, idrott och fritidsnämnden ifrågasatte färgsättningen. Ledamöter av stiftstyrelsen ansåg att planförslagets arkitektur för tanken till parkeringshus, fabrikslokal, småindustri eller de ICA eller Konsumhallar som

17 (26) byggdes på 50-talet och som förfular många orter. Ovanstående synpunkter ledde i princip inte till några förändringar innan detaljplanen ställdes ut för granskning. Under granskningen framförde Svenska Turistföreningen att den presenterade byggnaden inte passar in i den kulturhistoriskt känsliga miljön. Man tyckte lite raljant att det var som att släppa in ormen i paradiset. Föreningen Kyrkbacken, en sammanslutning av boende och fastighetsägare på Kyrkbacken, har i ett längre yttrande framfört att man är mycket kritiska till det aktuella förslaget som är ett stilbrott och att området riskerar att förlora sin status som turistområde genom den föreslagna byggnaden. Föreingen avstryker förslaget och ger ett alternativ. En privatperson anser att en byggnad utformad som en bunker inte visar respekt mot omgivande byggnader och stör utsikten mot Svartån. Han rekommenderar byggnadsnämnden att pröva om förslaget till nybyggnad respekterar vad som sägs i ÖP 2026 om byggnation i stadens centrala delar. I artiklar i VLT har förslaget fått mycket hård kritik. Vi yrkar mot ovanstående bakgrund på återremiss. Detaljplanen måste bearbetas under återremissen i syfte att åstadkomma en bättre anpassning till den kulturhistoriska miljön. Särskilt yttrande Ulf Jansson (C) lämnar följande särskilda yttrande: Jag stöder förslaget till återremiss av ärendet. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten och ge förutsättningar för ombyggnader och en tillbyggnad inom fastigheten Hagbard 3. Om- och tillbyggnad behövs för att kunna anpassa lokalerna till den nuvarande verksamheten samt öka tillgängligheten till stiftets lokaler. 1. Claes Kugelberg (M), Henrik Östman (Fp) och Eric Söderberg (Kd) yrkar på återremiss. Solveig Nilsson (S) och Glenn Kvarnryd (S) yrkar att ärendet ska avgöras idag.

18 (26) 2. Claes Kugelberg (M) och Henrik Östman (FP) yrkar på avslag till stadsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut. Solveig Nilsson (S) och Glenn Kvarnryd (S) yrkar bifall till stadsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut. Proposition Proposition yrkande 1. Ordförande ställer proposition på yrkande 1 och finner att byggnadsnämnden beslutar enligt Nilssons och Kvarnryds yrkande. Proposition yrkande 2. Ordförande ställer proposition på yrkande 2 och finner att byggnadsnämnden beslutar enligt Nilssons och Kvarnryds yrkande. Sökande

19 (26) BN 210 Anmälan av handlingar Förteckningen läggs till handlingarna. Förteckning över inkomna handlingar i byggnadsnämndens och lantmäteriförvaltningens diarium anmäls. BN 211 Anmälan av delegeringsbeslut Förteckningen läggs till handlingarna. Förteckning över beslut meddelade av delegerade enligt byggnadsnämndens delegation.

20 (26) BN 212 Dnr: BY 2014/757 Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Vretbo 1:4, Västerås 1. Som förhandsbesked enligt 9 kap. 17, 18 och 39 PBL förklarar byggnadsnämnden att nybyggnad av enbostadshus och garage kan tillåtas inom fastigheten Vretbo 1:4. 2. De i bilaga angivna föreskrifterna ska beaktas. 3. Granskningsavgiften fastställs till 5 633 kronor. NN, har ansökt om förhandsbesked och strandskyddsdispens för nybyggnad av ett enbostadshus på Vretbo 1:4. Det nya bostadshuset ska ersätta ett befintligt äldre bostadshus på samma plats. För området gäller översiktsplan ÖP 2026, strandskydd samt riksintresse för turismen och friluftsliv. Ägarna till Vretbo 1:5 skriver att det tveklöst ska byggas på Vretbo 1:4. Det nya huset behöver inte ligga närmare den gemensamma tomtgränsen än 20 meter och man ser gärna att det blir ett enplanshus. Fastigheten är belägen i närheten av bebyggelsen i Harkie. Tillfart sker via befintlig enskild väg från allmän väg nr 543. Det nya huset är en ersättningsbyggnad på en redan ianspråktagen tomtplats. Byggnaden bedöms inte utgöra någon påtaglig skada för riksintresset för natur- och kulturvård för Mälaren med öar och strandområden enligt 4 kap. miljöbalken, MB. Ersättningsbyggnaden bedöms inte strida mot översiktsplanen ÖP 2026 med hänsyn till landskapsbilden och inte påverka turism eller friluftslivet negativt. Den föreslagna åtgärden uppfyller kraven enligt 2 kap. 4 och 5 samt 8 kap. 9 plan- och bygglagen, PBL. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Sökande Ägarna till Vretbo 1:4 Ägarna till Vretbo 1:5 (Rek.mb)

21 (26) BN 213 Dnr: BY 2014/1165 Strandskyddsdispens för nybyggnad av enbostadshus med garage på fastigheten Vretbo 1:4, Västerås 1. Dispens från bestämmelserna om strandskydd i 7 kap. 15 MB lämnas för ett enbostadshus och garage med stöd av 7 kap. 18 b MB. 2. Med stöd av 7 kap. 18 f MB får mark tas i anspråk som tomt i den omfattning som anges på till detta beslut hörande situationsplan. 3. Avgiften för strandskyddsdispens fastställs till 4 440 kronor. Byggnadsplatsen ligger inom strandskyddsområdet 300 m från Mälarens strand. Huset placeras ca 60 meter från Mälarens strand. Det nya bostadshuset ska ersätta ett befintligt äldre bostadshus på samma plats. För området gäller översiktsplan ÖP 2026, strandskydd samt riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken, MB, med hänsyn till natur- och kulturvärden. Fastigheten är belägen i närheten av bebyggelsen i Harkie. Tillfart sker via befintlig enskild väg, Harkievägen, från allmän väg nr 543. Det nya huset är en ersättningsbyggnad på en redan ianspråktagen tomtplats. Den nya byggnaden bedöms inte utgöra någon påtaglig skada på riksintresset natur- och kulturvärdena för Mälaren med öar och strandområden enligt 4 kap. MB. Ersättningsbyggnaden bedöms inte strida mot översiktsplanen ÖP 2026. Bostadshus och garage placeras på en redan ianspråktagen tomt som i 7 kap. 18 c 1 pkt anges som särskilt skäl för medgivande av dispens från strandskyddet. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Sökande Länsstyrelsen Ägarna till Vretbo 1:4 Ägarna till Vretbo 1:5

22 (26) BN 214 Dnr: BY 2014/1120 Bygglov för nybyggnad av flerbostadshus (28 lgh) på fastigheten Kassel 27, Västerås 1. Bygglov för nybyggnad av flerbostadshus beviljas och medgivande till liten avvikelse från detaljplanen lämnas med stöd av 9 kap. 31b plan- och bygglagen, PBL. 2. Avgift för bygglov fastställs till 127 445 kr. 3. Sökanden ska följa stadsbyggnadskontorets föreskrifter. Peab Bostad AB har ansökt om bygglov för nybyggnad av ett flerbostadshus på fastigheten Kassel 27. Fastigheten är belägen på Lillhamra, norr om Väderleksgatan och väster om Lillhamragatan. Byggnaden består ett L-format hus i tre resp. fyra våningar med sadeltak. Taken kläs med betongpannor. Fasaderna putsas och ges en varierad färgsättning i vitt, grönt, gult, rött och orange. Ansökan avser även två förrådslängor som tillhör radhusen placerade på samma fastighet. Radhusen har redan beviljats bygglov. Åtgärden strider mot gällande detaljplan som säger att husen får vara högst tre våningar. Sakägare har med annons (VLT 18/9) beretts tillfälle att yttra sig. Synpunkter har inkommit från fastighetsägarna till Kassel 15, 16, 17, 19, 20, 21, 22 och 23 som befarar att en fjärde våning innebär minskad solinstrålning och att området kommer att uppfattas som instängt och trångbott. Byggnaden uppfattas i sin helhet som ett trevåningshus och de delar av byggnaden som består av fyra våningar har karaktären av vindsvåning då de utformas som frontespiser som bryter takfoten, till största delen på utsidan av hörnet, vid korsningen Väderleksgatan/Lillhamragatan. In mot gården består byggnaden av tre våningar. Byggnadens totalhöjd påverkas inte. Avvikelsen bedöms därför som liten och förenlig med planens syfte och bedöms heller inte innebära någon olägenhet för kringboende eller andra sakägare. Ägarna till fastigheten Kassel 22 har även synpunkter på förråden som de anser placeras för nära deras tomtgräns. Förrådens placering, som minst 1,5 m från tomtgräns överensstämmer med detaljplanens bestämmelse om att komplementbyggnad ska placeras minst en meter från tomtgräns. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Sökanden och kontrollansvarig. Ägarna till fastigheterna Kassel 15, 16, 17, 19, 20, 21, 22 och 23 (Rek.mb.)

23 (26) BN 215 Dnr: BY 2014/1163 Bygglov för tillbyggnad av fritidshus (redan uppförd) på fastigheten X, Västerås 1. Bygglov beviljas för tillbyggnad av fritidshus med stöd av 9 kap. 30 PBL. 2. Bygglovavgiften fastställs till 2 237 kronor. NN söker bygglov för en redan utförd tillbyggnad av fritidshus på fastigheten X. Tillbyggnaden är utförd i enlighet med detaljplanens bestämmelser och förenlig med dess syfte. Tillbyggnaden är väl anpassad och utformad efter befintlig huvudbyggnad. Tillbyggnaden bedöms inte medföra olägenheter för omgivningen. Mark- och miljööverdomstolen har i en dom 2013-08-30, P 10174-12, avgjort att för överträdelser som ägt rum före 2 maj 2011 kan någon sanktionsavgift inte tas ut om grunden för avgiften inte har någon motsvarighet i den ändrade plan- och byggförordningen (2013:308). Överträdelsen i det här aktuella fallet består i att år 2008 ha utfört tillbyggnad utan bygglov. Någon sanktionsavgift som motsvarar den tidigare avgiftsbelagda förseelsen, att bygga utan lov, finns inte i den ändrade plan- och byggförordningen. Med stöd av den refererade domen finner stadsbyggnadsförvaltningen att någon sanktionsavgift inte ska tas ut. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Sökande

24 (26) BN 216 Dnr: BY 2014/554 Bygglov för ändrad användning, fasadändring samt tillbyggnad av enbostadshus (redan utfört) på fastigheten X, Västerås. 1. Bygglov beviljas för ändrad användning, fasadändring och tillbyggnad av enbostadshushus med stöd av 9 kap. 30 PBL. 2. Bygglovavgiften fastställs till 14 691 kronor. Fastighetsägaren har sökt bygglov för en redan utförd ändrad användning, fasadändring samt tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten X. Tillbyggnaden är utförd i enlighet med detaljplanens bestämmelser och förenlig med dess syfte. Åtgärderna bedöms inte medföra olägenheter för omgivningen. Mark- och miljööverdomstolen har i en dom 2013-08-30, P 10174-12, avgjort att för överträdelser som ägt rum före 2 maj 2011 kan någon sanktionsavgift inte tas ut om grunden för avgiften inte har någon motsvarighet i den ändrade plan- och byggförordningen (2013:308). Överträdelsen i det här aktuella fallet består i att år 2009-2010 ha utfört ändrad användning, fasadändring och tillbyggnad utan bygglov. Någon sanktionsavgift som motsvarar den tidigare avgiftsbelagda förseelsen, att bygga utan lov, finns inte i den ändrade plan- och byggförordningen. Med stöd av den refererade domen finner stadsbyggnadsförvaltningen att någon sanktionsavgift inte ska tas ut. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Sökande

25 (26) BN 217 Dnr: BY 2014/986 Bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten Skälby 3:11, Västerås 1. Bygglov för enbostadshus och garage beviljas med stöd av 9 kap. 31 PBL på fastigheten Skälby 3:11. 2. De i bilaga angivna föreskrifterna beaktas. 3. Avgift för bygglov fastställs till 28 011 kr. Bygglov har sökts för ett enbostadshus och garage på Skälby 3:11. Fastigheten är inte planlagd. Enligt översiktsplan ÖP 2026 ligger fastigheten inom riksintresse för kulturmiljövården. Området ligger ca 6 km från Västerås centrum. lämnade den 31 maj 2011, 732, positivt förhandsbesked för två avstyckningar från den bebyggda fastigheten Skälby 3:7, vilket bildade de båda fastigheterna Skälby 3:11 och 3:12. Ägaren till Skälby 3:3 framför bland annat följande i skrivelse av 2014-09-10: Då mer än två år gått efter det att det positiva förhandsbeskedet lämnades på Skälby 3:7 så har det löpt ut. När förhandsbesked inte beviljades av byggnadsnämnden för tre nya tomter på Skälby 3:3 angavs att tomterna låg för nära en gammal deponi som gör området känsligt för gräv- och schaktåtgärder. Den sökta åtgärden ligger närmare deponin. Dessutom finns idag vatten- och avloppsledningar (VA-ledningar) samt kabelnät i området, så faran för vattenförorening syns bortfalla. Fastigheten Skälby 3:11 avstyckades år 2012 och var tidigare del av en bostadsfastighet, Skälby 3:7, som då bedömdes lämplig att bebygga. Fastigheten kommer att anslutas till det kommunala VA-nätet. Det aktuella bebyggelseområdet utgörs inte av åkermark som ska bevaras, utan är en tidigare del av en bostadstomt med i huvudsak gräsmattor. Tomten är inte belägen i den närliggande öppna delen av landskapsrummet. Fastigheten är på tre sidor omgiven av många träd varför byggnaderna inte blir dominerande i landskapsbilden. Det nya bostadshuset ansluter sig till de befintliga byggnaderna som är spridda längs med Badelundaåsens fot och väl inbäddad i trädgrupper och annan växlighet. Åtgärden bedöms inte inverka negativt på riksintresset för kulturminnesvård, där stor hänsyn ska tas till bebyggelsestruktur och landskapsbild. Fastigheten bedöms fortsatt vara lämpad för bostadsändamål enligt 2 kap. 2 och 4 plan- och bygglagen, PBL. Ordföranden yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag till beslut. Sökande Kontrollansvarig: Roger Vallsargård, Littersbov. 25, 744 31 Heby Fastighetsägare Ägaren till Skälby 3:3

26 (26) BN 218 Anmälan av lagakraftvunna detaljplaner Följande detaljplan har vunnit laga kraft: - Detaljplan för Lennart 17 och 18, Centrum, Västerås, Dp 1779. Laga kraft 2014-09-23. BN 219 Diverse information - Ingrid Legrell Crona informerar om Kopparlunden - Sara Fasth informerar om Hållbarhetsfyran - Tomas Persson informerar om servicedeklarationer för kart- och mättjänster - Ann-Cathrine Linér informerar om Bäckbysatsningen