Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical chemistry (2 nd edition), 2013. Oxford University Press. ISBN: 978-0-19-969185-2 Den bör gå att beställa ifrån flertalet internetbokhandlar... I princip kan kanske andra böcker på motsvarande nivå duga, men just den här boken rekommenderas starkt. Gymnasieböcker är alltför begränsade, men naturligtvis till nytta ändå om de finns tilgängliga... Förutom läroboken finns ett laborationsinstruktioner (3 stycken) och ett räkneövningskompendium med svar och lösningar. Datum Tid för campusträffar = 10-16 29-aug 16-sept 30-sept 14-okt 28-okt 31-okt Kursstart, utskick av egenproducerat material, senast nu bör ni vara registrerade och komma åt MONDO, SUs elektroniska studiekommunikationssystem. Campusträff-1 (fysisk träff här i Stockholm) Termodynamik, värmekapacitet, entalpi, exoterma och endoterma reaktioner Campusträff-2 (fysisk träff här i Stockholm) Syror och baser, syra/bas-jämvikter, buffertar, kolsyrassystemet Campusträff-3 (fysisk träff här i Stockholm) Elektrokemi, batterier och korrosion Hemtentamen Kursstart för moment 2 (struktur) På följande sidor finns några korta listor med avsnitt i läroboken som jag föreslår ska läsas, jag har ofta men inte alltid avstått ifrån att markera saker som viktiga eller framförallt som oviktiga eller kursiva ty då kan man få intrycket att det inte är något att ta fasta på. Med tiden kommer en Mondo-sida för kursen att skapas. Mondo är Stockholms universitets elektroniska lärplattform. För att få tillgång till den måste ni vara registrerade enligt tidigare instruktion från Carl-Erik Högbom.
Campusträffarna äger rum mellan 10-16 med följande approximativa schema: 1. Uppföljning och frågor på det lästa materialet, genomgång inför experiment 2. Lunch 3. Laborativa experiment 4. Uppföljning av dagen och lite intro till nästa campusträff. Mellan de fysiska campusträffarna håller vi kontakt med Mondo eller möjligen facebook... Om det finns önskemål och tekniken tillåter det, kan vi också ha korta tutorials via Adobe Connect eller liknande telemötessystem.
Approximativt innehåll med kapitelnumrering som antas ha gåtts igenom i förväg av studenten till var och en av campusträffarna. Vissa kommentarer förekommer. Sånt som är känt kan du läsa kursivt. Läs inte boken som ett skönlitterärt verk, kolla bildtexter, bläddra lite och läs det som fångar din uppmärksamhet. Det går naturligtvis bra att läsa allt men kanske måste du prioritera? Campusträff-1 Enheter och omvandlingar, bara en snabb koll,1.2 Mol-begreppet, 1.3 Balansering av reaktioner, utbyte 1.4 Koncentration,volym och substansmängd. Spädningar, m.m., 1.5 Termokemi, exoterma och endoterma reaktioner, 1.6 Energi - en användbar social konstruktion, 1.6 Aggregationstillstånd, 1.7 Intra- och inter-molekylära växelverkningar, 1.8 Kemisk jämvikt, Le Chateliers princip, 1.9 Gaser och några varianter av gaslagar, 8.1 Allmänna gaslagen, 8.2 Gasblandningar,partialtryck, 8.3 Kinetisk gasteori, mikroskopisk modell för tryck, hastighetsfördelningar 8.4 Verkliga gaser icke ideala gaser, 8.6 Fas-jämvikter, 17.1 Intermolekylär växelverkning, 17.3 Tvåkomponentsystem, lösningar, destillation, kokpunkts-diagram och kolligativa egenskaper, kvalitativt utan Gibbs fria energi, 17.4 Entalpi, inre energi och kalorimetri, 13.* System och omgivning, värme och arbete, extensiva och intensiva storheter, 13.1 Entalpi, värmeinnehåll, 13.2 Standardtillstånd, Hess lag, bildningsenergi och bindningsenergi, 13.3 Entalpi som funktion av temperatur, värmekapacitet, 13.4 Inre energi, energiprincipen, 13.5 Kalorimetri, 13.6 Räkneövning 1 och 2
Campusträff-2 Brönstedsyror och Brönstedbaser, 7.1 Sura och basiska oxider, 7.7 Lewis-syror och Lewis-baser i allmänhet, 7.8 Syrastyrka, basstyrka, korresponderande syra-baspar, ph-skalan, 7.2 Buffertar, 7.3 Titreringar, 7.4 Indikatorer, ett exempel på svaga syror eller baser, 7.5 Speciering som funktion av ph, 7.6 Jämviktskonstanten för syror och baser, fraktionsdiagram och logaritmiska diagram, eget utdelat material... Varför man ska studera kinetik? 8.1. (Det handlar om modeller för hur fort kemiska reaktioner fortlöper), 8.2 Definitionen av reaktionshastighet, 8.2, viktigt. Olika faktorer som skulle kunna påverka reaktioner. Hastigheten kan definieras av hur fort något sönderfaller respektive hur fort något bildas. Relationen mellan dessa är viktig rent kvalitativt men troligen rätt uppenbar. 8.2 Avsnitt 8.3 behandlar olika sätt att mäta, läs igenom... Kapitel 8.4 är ett viktigt och omfattande avsnitt: Elementära reaktioner: reaktionsordning och vad det betyder, samt reaktionshastighet. Hastigheten av reaktioner kan definieras med olika s.k. hastighetslagar, både differentiella där reaktionshastigheten som funktion av koncentrationer m.m. diskuteras, respektive integrerade där koncentrationens tidsberoende studeras. För integrerade metoder ges några exempel varav första ordningens är den absolut viktigaste. Olika tekniker kan vara lite kursivt, men kolla igenom principer..., 8.4 Sammansatta reaktioner, defintionsmässigt sammansatta av elementära, för övrigt nästan samma ideer som tidigare. Initialhastighetsmetoden är viktig (och enkel). Begreppet halveringstid också viktigt. 8.5 Användning av kinetikmetoder, läs igenom,8.6 Temperaturens inverkan på hastigheten, aktiveringsenergi och Arrheniusekvationen, 8.7 Reaktionsprofiler, något kursivt..., 8.8 Katalys, bara själva begreppet, 8.9 Räkneövning 3 och 4
Campusträff-3 Spontana processer, statistisk beskrivning av entropibegreppet, 14.1 Andra huvudsatsen, entropiändringar vid fasövergångar, 14.2 Absoluta nollpunkten och tredje huvudsatsen, 14.3 Gibbs energi, och relationen till entropibegreppet, 14.4 och 14.5 Gibbs energi vid olika tillstånd, aktivitetsbegreppet (viktigt), Ellinghamdiagram, 14.6 Jämviktskonstanten, fast nu utan enheter, definierad av aktiviteter, 15.1 Reaktionskvoten och relationen till Gibbs fria energi, 15.2 Jämviktskonstanten och relationen till Gibbs fria energi, 15.3 Jämviktslägets och jämviktskonstantens temperaturberoende, 15.5 Grundbegrepp och oxidation, reduktion, pluspol och minuspol, 16.1 Joner i lösningar och deras rörlighet, 16.2 Några olika elektrokemiska celler vid standardtillstånd, 16.3 E och ΔG samt sambandet mellan dessa storheter, 16.4 Korrosion och koncentrationsceller, 16.4 Jonkanaler i cellen, 16.4 Elektrolys, styrd spontanitet, batterier, 16.5 Räkneövning 5 och 6