nr 9/2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 66 Mötets konstituering BILDN 67 Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut BILDN 68 Uppställande av verksamhetsmål för bildningsnämnden för år 2016 BILDN 69 Anhållan om nämndernas utlåtanden om en servicenätutredning BILDN 70 s ekonomiska utfall 10/2015 BILDN 71 Övriga ärenden
Sida 2 Nr 9/2015 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo 18.00-20.28 Närvarande medlemmar Gottberg Carl-Johan, ordförande Forsblom Peppe, medlem Paajes Jan-Erik, medlem Paasikivi Anna, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Mäkinen Harri, ersättare närvarande 69 71, fr.o.m. kl. 18.26 Övriga närvarande Koroma-Hintikka Maria, kst-representant Pietinen Jukka, bildningschef (föredragande) Alakoskela Mirva, chef för småbarnsfostran Lepikkö Tapio, fritidschef Ojala Cilla, kansliföreståndare (sekreterare) Ärenden 66-71 Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Cilla Ojala protokollförare Kirsti Pitkänen protokolljusterare Peppe Forsblom protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Bildningskansliet 30.11.2015 Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare
Sida 3 BILDN 66 Förslag: MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - välja två protokolljusterare Beslut: - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - valde Kirsti Pitkänen och Peppe Forsblom till protokolljusterare.
Sida 4 BILDN 67 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Jukka Pietinens beslutsförteckningar 14.10. 5.11.2015 112-120/2015 Chefen för småbarnsfostran Mirva Alakoskela inga beslut efter 1 11/2015 Fritidschef Tapio Lepikkö 30.10.2015 11/2015 Rektor Pauliina Smolanders beslutsförteckning 21.10. -6.11.2015 2-5/2015 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning inga beslut efter 36/2015 tf. rektor Katarina Lodenius beslutsförteckning 29.10.2015 1/2015 Admin. daghemsföreståndaren Eva Nygårds beslutsförteckning inga beslut efter 1/2015 Admin. daghemsföreståndaren Katriina Parviainens beslutsförteckning inga beslut efter 7/2015 Beslut: Enligt förslaget.
Sida 5 KH:255 /2015 BILDN 68 UPPSTÄLLANDE AV VERKSAMHETSMÅL FÖR BILDNINGSNÄMNDEN FÖR ÅR 2016 Kommunens utvecklingsstrategi uppdaterades år 2013. Utvecklingsstrategin omfattar kommunens vision, strategiska mål och värden. Under de strategiska målen godkänns dessutom årligen de konkreta verksamhetsmålen. Kommunstyrelsen har 11.5.2015 92 gett nämnderna en budgetram och anvisningar för uppgörande av budgeten. I anvisningarna för uppgörande av budgeten förutsätts att förvaltningsnämnderna bör bereda verksamhetsmål för sina sektorer. Verksamhetsmålen bör följa de strategiska målsättningar som kommunfullmäktige godkänt och som är bindande. Verksamhetsmålen bör vara konkreta så att slutsatser kan dras huruvida målen har uppnåtts. Som en del av budgetprocessen har ledningsgruppen tillsammans kommit överens om verksamhetsmålen för år 2016. Kommunfullmäktige har på sitt möte 9.11.2015 61 godkänt dessa verksamhetsmål. De verksamhetsmål som kommunfullmäktige har uppställt för bildningsnämnden är: 3.1 Verksamhetsmål: Ibruktagande av en CAF-bedömning i kommunen Utvärderingskriterium: Ibruktagande av en gemensam modell för kvalitetsbedömning av den offentliga sektorn. Personalen har utbildats för det arbetssätt som modellen behöver och verksamhetssätten har bedömts inom fem bedömningsområden (ledarskap, strategi och planering av verksamheten, personal, kompanjonskap och resurser, processer). Målet stöder följande strategiska delområde: personal, tjänster. Beredning: bildningschef Jukka Pietinen p. 050 386 0826, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Beslut: Nämnden beslutar anteckna det av kommunfullmäktige uppställda verksamhetsmålet för kännedom Enligt förslaget.
Sida 6 KH:431 /2015 BILDN 69 KST 26.10.2015 173 Bilaga 1 ANHÅLLAN OM NÄMNDERNAS UTLÅTANDEN OM EN SERVICENÄTUTREDNING Våren 2015 gav kommun FCG Konsultointi Oy i uppdrag att uppgöra en servicenätutredning som gäller optimal användning av kommuns verksamhetsutrymmen. Utredningen gäller följande verksamhetsutrymmen som kommun förvaltar: småbarnsfostran och förskoleundervisning, grundläggande utbildning, ungdomsväsende, bibliotek, serviceboende, tekniskt väsende och kommunhuset. Servicenätutredningen innefattar nuläget och kartläggningen av verksamhetsmiljön, uppgifter om nuvarande servicenät och slutsatser som stöder utvecklandet av kommunens verksamhetsutrymmen. Avsikten med utredningen är att ge bakgrundsinformation till stöd för beslutsfattandet. Målet är att effektivera användningen av utrymmen och få därigenom ekonomiska och verksamhetsmässiga inbesparingar och i allmänhet rationalisera verksamheten. Ett centralt mål är att mera effektivt använda de utrymmen som kommunen äger och att minska antalet hyresutrymmen. I servicenätutredningen presenteras vilka ekonomiska konsekvenser netto orsakas av att kommunen överger hyresutrymmen och övergår att använda utrymmen ägda av kommunen. Uppdraget förverkligas genom att uppskatta åtgärder som krävs på kort och på lång sikt. Med kortsiktsåtgärder avses åren 2016-2020 och med åtgärder på lång sikt tiden fram till 2020-talet och framåt. På kort sikt eftersträvar man att få tillstånd modeller som möjliggör inbesparingar i budgeten och att förbättra kommunens ekonomi i helhet. På lång sikt strävar man efter att hitta lösningar för att hantera kommande investeringar. Servicenätutredningen tas i beaktande då verksamheten i kommunen planeras och som bakgrundsmaterial vid beslutsfattandet men kommunen är inte bunden av de åtgärder som presenteras i utredningen då det gäller servicenätet. Beslut om servicenätet görs och ändringsprojekt förverkligas efter beredning i nämnderna och i kommunstyrelsen skilt för sig. Slutsatserna utgående från servicenätutredningen utgör bakgrundsmaterial redan då budgeten för år 2016 uppgörs eftersom det är möjligt att slutsatserna eventuellt inverkar både i investeringar och driftsbudgeten. Servicenätutredningen presenteras noggrannare för kommunstyrelsen efter att nämnderna har gett sina utlåtanden om utredningen och mera preciserade svar kan efter behov ges på de iakttagelser som nämnderna har gjort.
Sida 7 Bilagor och kompletterande material -servicenätutredningen finns som bilaga Förslag: Behandling: Beslut: Kommunstyrelsen beslutar 1. skicka servicenätutredningen för behandling i nämnderna. 2. be grundtrygghetsnämnden, bildningsnämnden, tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden ge sina utlåtanden om servicenätutredningen. Under behandlingen gjorde föredraganden ett ändrat beslutsförslag enligt följande: Kommunstyrelsen beslutar: 1. skicka servicenätutredningen för behandling i nämnderna. 2. be grundtrygghetsnämnden, bildningsnämnden, tekniska nämnden, miljöoch byggnadsnämnden och samarbetsgruppen ge sina utlåtanden om servicenätutredningen. Kommunstyrelsen godkände det ändrade beslutsförslaget. = = = = BILDN 69 Bilaga 1 Förslag: konstaterar som sitt utlåtande: Den beredda servicenätutredningen fokuserar speciellt på den service som lyder under bildningsnämnden och tar i beaktande alla tre resultatområden: undervisning, småbarnsfostran och fritid. Kommunen har för närvarande inte någon som helst plan hur de nuvarande tjänsterna ska utvecklas, var de ska produceras och i hurudana fastigheter de befinner sig. Servicenätutredningen ger en god grund för granskande av servicestrukturen och för uppgörande av nödvändiga fortsatt planering. Bildningstjänsterna är kommunens mest centrala förebyggande tjänster och därför måste de vara kvalitativt högklassiga och tillgängliga för samtliga kommuninvånare. Bildningstjänsterna har en betydande inverkan på hur lockande kommunen är. Speciellt då det gäller barnfamiljer är det viktigt att småbarnsfostrans-, undervisningsoch fritidstjänsterna är ändamålsenliga och att de verkar i moderna utrymmen som motsvarar specialbehoven och som gör det möjligt att utveckla funktionerna på kort och på lång sikt bl.a. i enlighet med grunderna för de läroplaner som träder i kraft. För de ungas och för vuxenbefolkningens del är det viktigt att de bildningstjänster som riktas till dem är så lätt tillgängliga som möjligt och att de vad utbudet gäller och med beaktande av förhållandena är mångsidiga och moderna. Bildningstjänsternas utrymmen bör vara flexibla så att de även kan användas av utomstående aktörer då kommunen inte själv behöver dem. De
Sida 8 funktioner som nämnden förfogar över är för närvarande placerade i flera olika enheter och hyreskostnader för dessa syns tydligt i nämndens årliga dispositionsplan. Enligt utredningen är det möjligt att minska på dessa utgifter genom att omplacera och organisera funktionerna. Genom att effektivera servicenätet och höja på användningen av utrymmena kan man i kommunens ekonomi uppnå klara inbesparingar. Enligt utredningen är tätortsbosättningsgraden i klart lägre (47,4 %) än medeltalet på riksnivå. Detta medför å sin sida utmaningar då det gäller att placera bildningstjänster inom kommunens område. För att servicen skall finnas på ett skäligt avstånd från hemmet bör servicen finnas tillgänglig på båda sidorna om järnvägen. Av denna orsak anser bildningsnämnden att förslagen i servicenätutredningen på ett bra sätt tar speciellt småbarnsfostrans och undervisningstjänsterna i beaktande. Fritidstjänsterna har redan koncentrerats till området i kommuncentrum där de finns bäst tillgängliga för kommuninvånarna. Finskspråkig småbarnsfostransservice Förskole- och nybörjarundervisningsutrymmena i Toukola är enligt utredningen på alla sätt oändamålsenliga som uppväxt- och inlärningsomgivning för små barn. Utrymmena är trånga och de stöder inte användningen av olika lärometoder. Ur verksamhetens synpunkt sett skulle det vara klokt att flytta dem från tillfälliga utrymmen till mera ändamålsenliga lokaliteter. I Jukolan päiväkoti kan man placera mera finskspråkiga barn i småbarnsfostransåldern. I servicenätutredningen föreslås att de nuvarande förskolegrupperna från Toukola på sikt kunde placeras i daghemmet. Åtgärden kunde förutsätta att man i fortsättningen åt de yngre barnen anvisar en vårdplats i Störsvik daghem eller i familjedagvård. För att kunna genomföra åtgärden kräver den en noggrannare planering. Den tidigaste tidpunkten för omorganisering av funktionerna är i början av läsåret 2016-2017. Daghemsbyggnaden i Störsvik är i slutet av sin livscykel, det nuvarande hyreskontraktet går ut på sommaren 2017. För att jämlikt kunna utjämna behovet på service anser nämnden att det är viktigt att det i Störsvik även i fortsättningen finns ett utbud på småbarnsfostransservice i ett daghem. Av denna orsak måste man noggrannare utreda på vilket sätt dagvårdstjänsterna i området produceras med tanke på det ökade behov av tjänster som den eventuella placeringen av förskolegrupper i Jukola medför. Svenskspråkig småbarnsfostrans- och undervisningsservice Bullerby daghem är dimensionerat för ca 15 dagvårdsbarn. Daghemmet finns i av en utomstående hyrda utrymmen. Då förskoleundervisningen flyt-
Sida 9 tar från Tyyskylän päiväkoti till Päivärinteen koulu blir det dagvårdsutrymmen lediga i Kyrkbyns område. I dessa ledigblivna utrymme kan man placera Bullerby daghems verksamhet i sin helhet. Till följd av åtgärden kan man åt enheten ordna bättre stödtjänster för dagvården och barnen får till sitt förfogande större och mera tidsenliga utrymmen. Tyyskylän päiväkoti befinner sig på en central plats invid goda transportförbindelser och detta underlättar vårdnadshavarnas vid transport av barnen. Vid ordnande av verksamheten bör man ta i beaktande de specialbehov som den svenskspråkiga verksamheten har och att dessa bör tryggas både vad vardagsverksamheten och administrationen beträffar. Bullerbyns verksamhet kan överflyttas till Tyyskylän päiväkoti i början av augusti 2016. Inom kommuncentrets område verkar tre skilda svenskspråkiga dagvårdsenheter som alla har samma administrativa ledare. Förskolan finns i svenska skolas fastighet och det främjar samarbetet med förskole- och grundundervisningen och skapar goda förutsättningar för en enhetlig fostrings- och inlärningsbana. I servicenätutredningen föreslås att den nuvarande svenskspråkiga dagvården i kommuncentrumområdet i sin helhet kunde placeras i svenska skolas utrymmen. Åtgärden skulle innebära att man kunde avstå från de tillfälligt hyrda utrymmena Trolldalen och Lilla Lotta. Koncentreringen av småbarnsfostrans- och undervisningstjänsterna till samma fastighet stöder utvecklingen av barnens språk och kultur-identitet. överensstämmer med åsikterna i servicenätutredningen om att det för dagvårdstjänsternas del är ändamålsenligt att effektivera användningen av varaktiga utrymmen och att uppgöra en helhetsplan över användningen av utrymmena vars målsättning är att maximera användningen av kommunens egna utrymmen. För att kunna genomföra åtgärderna konstateras att det bör uppgöras en projektplan där småbarnsfostrans och grundundervisningens behov beaktas. Utgångspunkten för planeringen och genomförandet av den skall vara en bestående lösning med vilken man tryggar tillgängligheten och nivån för den svenskspråkiga småbarnsfostrans- och undervisningsservicen på längre sikt. Fullmäktige har anvisat investeringsmedel för år 2016 för planering av projektet. Den egentliga planeringen borde inledas så fort som möjligt. Finskspråkig grundläggande undervisning I servicenätutredningen konstateras att en central fråga de närmaste åren gällande organiseringen av den finskspråkiga grundundervisningen är att lösa skolornas investeringar. Skolornas tillfälliga utrymmeslösningar (barackerna i Päivärinne och Aleksis Kiven koulus nybörjarundervisning placerad i Toukola) förutsätter en helhetsplanering av ordnandet av servicen och beslut om allokering av investeringarna.
Sida 10 instämmer med förslaget i servicenätutredningen om att en utvidgning av Aleksis Kiven koulu skulle göra det möjligt att utveckla centrumområdet. Det är möjligt att utvidga Aleksis Kiven koulu och det finns preliminära planer om det. Skoltomten har en oanvänd byggnadsrätt på 1 590 m 2 som gör det möjligt att förverkliga en tillbyggnad så att i de nya utrymmena kunde placeras de nuvarande förskole- och nybörjarundervisningsgrupperna från Toukola. En projektplan bör uppgöras. Beträffande Päivärinteen koulus träskola har man avstått från den i början av läsåret 2015-2016. Skolan har till sitt förfogande en tillfällig barackbyggnad för två klasser och hyrestiden går ut på sommaren 2017. Efter det fortsätter Päivärinteen koulu sin verksamhet i mindre utrymmen än nu i de två stenbyggnader som blir kvar på skoltomten. I planerna för utvidgningen av Aleksis Kiven koulu måste man ta i beaktande att vissa av Päivärinteen koulus nuvarande funktioner flyttas till Aleksis Kiven koulu. Vidare borde man i planerna beakta möjligheterna att utveckla ungdomsverksamheten i skolans utrymmen. Biblioteket Biblioteksservicen är en av kommunens mest centrala kulturservice. Biblioteket verkar i hyrda utrymmen och hyreskontraktet går ut år 2019. För bibliotekets del bör utredas hur bibliotekets verksamhet i enlighet med servicenätutredningen kunde överflyttas till Aleksis Kiven koulu där biblioteket bättre än för närvarande kunde betjäna centrumområdets dagvård och skolor och framför allt att biblioteket skulle få ändamålsenliga och moderna utrymmen som är planerade för verksamheten. En utredning bör göras senast år 2016 för att ett eventuell förverkligande kunde ske år 2019. I utredningen bör beaktas de i servicenätutredningen nämnda utvecklingsbehoven för biblioteket på kort sikt och även ungdomsverksamhetens utrymmesbehov så att bibliotekshuset även skulle fungera som ett allaktivitetshus för barn och unga. Vid utvecklandet av verksamheten är det skäl att beakta de möjligheter som digitaliseringen medför. På kort sikt bör de olägenheter som lyfts fram i servicenätutredningen korrigeras så snabbt som möjligt. Ungdomsväsendet Enligt servicenätutredningen kan ungdomslokalverksamheten på kort sikt koncentreras till Walkers-ungdomscaféet i samband med biblioteket. I fortsättningen utvecklas ungdomsverksamheten så att verksamheten finns där kunderna är. På längre sikt kan man för verksamheten utnyttja t.ex. Aleksis Kiven koulus aulautrymmen och fundera på kvällsanvändning av utrymmena som en del av ungdomsverksamheten. Därför bör man vid planeringen av en utvidgning av Aleksis Kiven koulu ta ungdomsväsendets behov i beaktande.
Sida 11 P.g.a. utrymmesbrist har man varit tvungen att tillfälligt placera det uppsökande ungdomsarbetet i kommunhuset och det lämpar sig inte för uppsökande ungdomsarbete. Ur kundens synpunkt sett bör verksamheten finnas på en plats med en s.k. låg tröskel dit det är lätt att komma och som inte känns som ett ämbetsverk. För det uppsökande ungdomsarbetet bör med det snaraste anvisas ändamålsenliga utrymmen antingen i biblioteket eller i ett annat utrymme som kommunen har. Den rehabiliterande arbetsverkstadsverksamheten utvecklas som samarbete mellan bildningsavdelningen och grundtrygghetsavdelningen. Arbetsverkstaden har anvisats utrymmen i Loket och enligt servicenätutredningen lämpar sig utrymmena där inte till alla delar för verksamheten. En plan för utvecklande av arbetsverkstadsverksamheten bör uppgöras och där bör beaktas möjligheterna att använda kommunens andra utrymmen som en del av verksamheten. Slutligen konstaterar bildningsnämnden att personalens delaktighet bör säkerställas vid uppgörande av ovannämnda planer. Behandling: Medlem Paasikivi föreslog understödd av medlem Mäkinen att den sista meningen i utlåtandet ändras som följer: Slutligen konstaterar bildningsnämnden att man vid uppgörandet av ovannämnda planer bör säkerställa personalens delaktighet genom att utnyttja den yrkeskunskap och sakkunnighet som den har. Ordföranden konstaterade att det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar JA och den som stöder medlem Paasikivis förslag röstar NEJ. Omröstningspropositionen godkändes. I omröstningen som förrättades genom namnupprop gavs 5 NEJ -röster (Gottberg, Paasikivi, Pitkänen, Paajes, Mäkinen) och en JA -röst (Forsblom). Ordföranden konstaterade härefter att bildningsnämnden hade beslutat i enlighet med medlem Paasikivis förslag. Beslut: konstaterar som sitt utlåtande att: Den beredda servicenätutredningen fokuserar speciellt på den service som lyder under bildningsnämnden och tar i beaktande alla tre resultatområden: undervisning, småbarnsfostran och fritid. Kommunen har för närvarande inte någon som helst plan hur de nuvarande tjänsterna ska utvecklas, var de ska produceras och i hurudana fastigheter de befinner sig. Servicenätutredningen ger en god grund för granskande av servicestrukturen och för uppgörande av nödvändiga fortsatt planering. Bildningstjänsterna är kommunens
Sida 12 mest centrala förebyggande tjänster och därför måste de vara kvalitativt högklassiga och tillgängliga för samtliga kommuninvånare. Bildningstjänsterna har en betydande inverkan på hur lockande kommunen är. Speciellt då det gäller barnfamiljer är det viktigt att småbarnsfostrans-, undervisningsoch fritidstjänsterna är ändamålsenliga och att de verkar i moderna utrymmen som motsvarar specialbehoven och som gör det möjligt att utveckla funktionerna på kort och på lång sikt bl.a. i enlighet med grunderna för de läroplaner som träder i kraft. För de ungas och för vuxenbefolkningens del är det viktigt att de bildningstjänster som riktas till dem är så lätt tillgängliga som möjligt och att de vad utbudet gäller och med beaktande av förhållandena är mångsidiga och moderna. Bildningstjänsternas utrymmen bör vara flexibla så att de även kan användas av utomstående aktörer då kommunen inte själv behöver dem. De funktioner som nämnden förfogar över är för närvarande placerade i flera olika enheter och hyreskostnader för dessa syns tydligt i nämndens årliga dispositionsplan. Enligt utredningen är det möjligt att minska på dessa utgifter genom att omplacera och organisera funktionerna. Genom att effektivera servicenätet och höja på användningen av utrymmena kan man i kommunens ekonomi uppnå klara inbesparingar. Enligt utredningen är tätortsbosättningsgraden i klart lägre (47,4 %) än medeltalet på riksnivå. Detta medför å sin sida utmaningar då det gäller att placera bildningstjänster inom kommunens område. För att servicen skall finnas på ett skäligt avstånd från hemmet bör servicen finnas tillgänglig på båda sidorna om järnvägen. Av denna orsak anser bildningsnämnden att förslagen i servicenätutredningen på ett bra sätt tar speciellt småbarnsfostrans och undervisningstjänsterna i beaktande. Fritidstjänsterna har redan koncentrerats till området i kommuncentrum där de finns bäst tillgängliga för kommuninvånarna. Finskspråkig småbarnsfostransservice Förskole- och nybörjarundervisningsutrymmena i Toukola är enligt utredningen på alla sätt oändamålsenliga som uppväxt- och inlärningsomgivning för små barn. Utrymmena är trånga och de stöder inte användningen av olika lärometoder. Ur verksamhetens synpunkt sett skulle det vara klokt att flytta dem från tillfälliga utrymmen till mera ändamålsenliga lokaliteter. I Jukolan päiväkoti kan man placera mera finskspråkiga barn i småbarnsfostransåldern. I servicenätutredningen föreslås att de nuvarande förskolegrupperna från Toukola på sikt kunde placeras i daghemmet. Åtgärden kunde förutsätta att man i fortsättningen åt de yngre barnen anvisar en vårdplats i Störsvik daghem eller i familjedagvård. För att kunna genomföra
Sida 13 åtgärden kräver den en noggrannare planering. Den tidigaste tidpunkten för omorganisering av funktionerna är i början av läsåret 2016-2017. Daghemsbyggnaden i Störsvik är i slutet av sin livscykel, det nuvarande hyreskontraktet går ut på sommaren 2017. För att jämlikt kunna utjämna behovet på service anser nämnden att det är viktigt att det i Störsvik även i fortsättningen finns ett utbud på småbarnsfostransservice i ett daghem. Av denna orsak måste man noggrannare utreda på vilket sätt dagvårdstjänsterna i området produceras med tanke på det ökade behov av tjänster som den eventuella placeringen av förskolegrupper i Jukola medför. Svenskspråkig småbarnsfostrans- och undervisningsservice Bullerby daghem är dimensionerat för ca 15 dagvårdsbarn. Daghemmet finns i av en utomstående hyrda utrymmen. Då förskoleundervisningen flyttar från Tyyskylän päiväkoti till Päivärinteen koulu blir det dagvårdsutrymmen lediga i Kyrkbyns område. I dessa ledigblivna utrymme kan man placera Bullerby daghems verksamhet i sin helhet. Till följd av åtgärden kan man åt enheten ordna bättre stödtjänster för dagvården och barnen får till sitt förfogande större och mera tidsenliga utrymmen. Tyyskylän päiväkoti befinner sig på en central plats invid goda transportförbindelser och detta underlättar vårdnadshavarnas vid transport av barnen. Vid ordnande av verksamheten bör man ta i beaktande de specialbehov som den svenskspråkiga verksamheten har och att dessa bör tryggas både vad vardagsverksamheten och administrationen beträffar. Bullerbyns verksamhet kan överflyttas till Tyyskylän päiväkoti i början av augusti 2016. Inom kommuncentrets område verkar tre skilda svenskspråkiga dagvårdsenheter som alla har samma administrativa ledare. Förskolan finns i svenska skolas fastighet och det främjar samarbetet med förskole- och grundundervisningen och skapar goda förutsättningar för en enhetlig fostrings- och inlärningsbana. I servicenätutredningen föreslås att den nuvarande svenskspråkiga dagvården i kommuncentrumområdet i sin helhet kunde placeras i svenska skolas utrymmen. Åtgärden skulle innebära att man kunde avstå från de tillfälligt hyrda utrymmena Trolldalen och Lilla Lotta. Koncentreringen av småbarnsfostrans- och undervisningstjänsterna till samma fastighet stöder utvecklingen av barnens språk och kultur-identitet. överensstämmer med åsikterna i servicenätutredningen om att det för dagvårdstjänsternas del är ändamålsenligt att effektivera användningen av varaktiga utrymmen och att uppgöra en helhetsplan över användningen av utrymmena vars målsättning är att maximera användningen av kommunens egna utrymmen. För att kunna genomföra åtgärderna konstateras att det bör uppgöras en projektplan där småbarnsfostrans och grundundervisningens behov beaktas. Utgångspunkten för planeringen och genomförandet
Sida 14 av den skall vara en bestående lösning med vilken man tryggar tillgängligheten och nivån för den svenskspråkiga småbarnsfostrans- och undervisningsservicen på längre sikt. Fullmäktige har anvisat investeringsmedel för år 2016 för planering av projektet. Den egentliga planeringen borde inledas så fort som möjligt. Finskspråkig grundläggande undervisning I servicenätutredningen konstateras att en central fråga de närmaste åren gällande organiseringen av den finskspråkiga grundundervisningen är att lösa skolornas investeringar. Skolornas tillfälliga utrymmeslösningar (barackerna i Päivärinne och Aleksis Kiven koulus nybörjarundervisning placerad i Toukola) förutsätter en helhetsplanering av ordnandet av servicen och beslut om allokering av investeringarna. instämmer med förslaget i servicenätutredningen om att en utvidgning av Aleksis Kiven koulu skulle göra det möjligt att utveckla centrumområdet. Det är möjligt att utvidga Aleksis Kiven koulu och det finns preliminära planer om det. Skoltomten har en oanvänd byggnadsrätt på 1 590 m 2 som gör det möjligt att förverkliga en tillbyggnad så att i de nya utrymmena kunde placeras de nuvarande förskole- och nybörjarundervisningsgrupperna från Toukola. En projektplan bör uppgöras. Beträffande Päivärinteen koulus träskola har man avstått från den i början av läsåret 2015-2016. Skolan har till sitt förfogande en tillfällig barackbyggnad för två klasser och hyrestiden går ut på sommaren 2017. Efter det fortsätter Päivärinteen koulu sin verksamhet i mindre utrymmen än nu i de två stenbyggnader som blir kvar på skoltomten. I planerna för utvidgningen av Aleksis Kiven koulu måste man ta i beaktande att vissa av Päivärinteen koulus nuvarande funktioner flyttas till Aleksis Kiven koulu. Vidare borde man i planerna beakta möjligheterna att utveckla ungdomsverksamheten i skolans utrymmen. Biblioteket Biblioteksservicen är en av kommunens mest centrala kulturservice. Biblioteket verkar i hyrda utrymmen och hyreskontraktet går ut år 2019. För bibliotekets del bör utredas hur bibliotekets verksamhet i enlighet med servicenätutredningen kunde överflyttas till Aleksis Kiven koulu där biblioteket bättre än för närvarande kunde betjäna centrumområdets dagvård och skolor och framför allt att biblioteket skulle få ändamålsenliga och moderna utrymmen som är planerade för verksamheten. En utredning bör göras senast år 2016 för att ett eventuell förverkligande kunde ske år 2019. I utredningen bör beaktas de i servicenätutredningen nämnda utvecklingsbehoven för biblioteket på kort sikt och även ungdomsverksamhetens utrymmesbehov så att bibliotekshuset även skulle fungera som ett allaktivitetshus för barn och unga. Vid utvecklandet av verksamheten är det skäl att beakta
Sida 15 de möjligheter som digitaliseringen medför. På kort sikt bör de olägenheter som lyfts fram i servicenätutredningen korrigeras så snabbt som möjligt. Ungdomsväsendet Enligt servicenätutredningen kan ungdomslokalverksamheten på kort sikt koncentreras till Walkers-ungdomscaféet i samband med biblioteket. I fortsättningen utvecklas ungdomsverksamheten så att verksamheten finns där kunderna är. På längre sikt kan man för verksamheten utnyttja t.ex. Aleksis Kiven koulus aulautrymmen och fundera på kvällsanvändning av utrymmena som en del av ungdomsverksamheten. Därför bör man vid planeringen av en utvidgning av Aleksis Kiven koulu ta ungdomsväsendets behov i beaktande. P.g.a. utrymmesbrist har man varit tvungen att tillfälligt placera det uppsökande ungdomsarbetet i kommunhuset och det lämpar sig inte för uppsökande ungdomsarbete. Ur kundens synpunkt sett bör verksamheten finnas på en plats med en s.k. låg tröskel dit det är lätt att komma och som inte känns som ett ämbetsverk. För det uppsökande ungdomsarbetet bör med det snaraste anvisas ändamålsenliga utrymmen antingen i biblioteket eller i ett annat utrymme som kommunen har. Den rehabiliterande arbetsverkstadsverksamheten utvecklas som samarbete mellan bildningsavdelningen och grundtrygghetsavdelningen. Arbetsverkstaden har anvisats utrymmen i Loket och enligt servicenätutredningen lämpar sig utrymmena där inte till alla delar för verksamheten. En plan för utvecklande av arbetsverkstadsverksamheten bör uppgöras och där bör beaktas möjligheterna att använda kommunens andra utrymmen som en del av verksamheten. Slutligen konstaterar bildningsnämnden att man vid uppgörandet av ovannämnda planer bör säkerställa personalens delaktighet genom att utnyttja den yrkeskunskap och sakkunnighet som den har. Detta ärende justerades på mötet.
Sida 16 BILDN 70 BILDNINGSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 10/2015 Kompletterande material Budgetutfallet för bildningsnämndens driftsekonomi är 78,7 procent enligt situationen 31.10.2015. Enligt budgeten skulle driftsekonomiutfallet i slutet av oktober i genomsnitt få vara 83,3 procent. Inkomstutfallet var högre än prognosen (110,4 procent) och utgifterna lägre än prognosen (81,2 procent). Kompletterande material - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 10/2015 Beredning: bildningschef Jukka Pietinen, tfn 050 386 0826 e-mail: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Beslut: Enligt förslaget.
Sida 17 BILDN 71 ÖVRIGA ÄRENDEN Förslag: Beslut: diskuterar aktuella ärenden. - artikeln Uudenlaisen oppimisen laboratorio - Nuläget inom ungdomsverksamheten i Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom. Enligt förslaget.
Sida 18 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkan inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 66-71 Eftersom en skriftlig rättelseyrkan enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkan kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkan. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen 1 02580 siuntio@siuntio.fi Paragrafer: Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifråga varande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet
Sida 19 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkan / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.