Handläggare: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå Michael Sjöberg - Planeringsdirektör och kanslichef, Örebro läns landsting Michael introducerar seminariet med att gå igenom de olika delarna i begreppet hållbar utveckling (HUT). Begreppet består av det ekologiska, ekonomiska och sociala/kulturella perspektivet, de tre cirklarna. Michel menar att många felaktigt drar likhetstecken mellan ekologisk HUT och HUT, men hållbar utveckling får vi när vi har med alla tre delarna. Besluten som tas ska ligga i mitten av denna figur (den blåmarkerade) dvs. där hänsyn tagits till ekonomiska, ekologiska och sociala/kulturella g:\folkhälsa och barnkonvention\folkhälsokonferens\2014\seminarieanteckningar\workshop 5 - hållbar samhällsplanmering ur ett regionalt perspektiv..doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 fkn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-622 49 www.karlskoga.se 212000-1991
2 (5) betingelser för att vi ska kunna säga att vi arbetar med hållbar utveckling i sikte Vissa beslut tenderar mer åt den ena hållet men om vi är för mycket av en cirkel så tenderar vi att förskjuta de andra perspektiven. Seminariet fortsatte genom en dialog/diskussion och frågestund med deltagarna. Sammanfattning av seminariets diskussioner och kommentarer: Förutsättningarna för att jobba med hållbar utveckling är olika i olika kommuner och regioner. Det är viktigt att den sociala delen kommer in nu när den ekonomiska varit stark länge. Ekologin upplevs som att den kommer in mer och mer, men det sociala perspektivet kommer ofta sist. Vi jobbar i olika fält och det blir därför per automatik att vi har olika glasögon på oss och olika perspektiv som vi sätter främst. Den ekologiska skulden handlar om att vi förbrukar mer naturresurser än vi har. Den 17 augusti i år hade vi redan förbrukat årets ekologiska resurser. År 2050 är vi nere på 1 januari och då har vi inget i kapital om vi inte jobbar hårdare nu. Det handlar både om politiska element och forskningsbaserade argument i diskussionen om hållbar utveckling. Vi måste samarbeta allihop då vi har olika starkt fokus på de olika cirklarna i olika nämnder - men vi måste jobba ihop ännu mer! Målet måste vara att cirklarna ligger på varandra och har lika stor vikt allihop. Vi vill gärna mäta vårt arbete och ekonomin är det område som är lättast att se och mäta på kort sikt, medan ekologin och det sociala är mycket svårare och kommer därför ofta i andra hand. I arbetet med grönstrukturer kan det ofta kännas som att man jobbar i olika fält, men om man lyfter ett område så ser man att de ofta går ihop med annat arbetet, och att man vinner ekonomisk och folkhälsomässigt genom att arbeta mer ekologist. Det är därför viktigt att vi hittar varandra mer än av en slump, att få in det gemensamma arbetet tydligt i planeringen. Vi måste tänka ihop mer innan än efter!
3 (5) Ofta utgår vi från att vi i västvärlden är normen för hur man ska leva. Att det är normalt med två bilar, uppvärmda hus etc. Ingen är riktig beredd att avstå - men vi måste. Vad är normerna för hur vi kan förväntas leva? Det är en stor nackdel att allt måste mätas i det direkta idag, då det kan vara svårt att påvisa nyttan direkt i mycket av det långsiktiga arbetet vi gör. Det blir ofta en professionsfråga, våra organisationer och verksamheter begränsar. Ett ex är kultur på recept som skulle kunna användas inom sjukvården men ses som otraditionellt enligt många läkare och därför ifrågasatt. Det handlar i många fall om att vi inte kan påvisa direkt effekt och därför blir besluten svårare att ta. Ibland är det nödvändigt att ta beslut som är långt ut i någon av de tre cirklarna. Det är svårt att ta beslut som politiker som gäller tre generationer framåt eftersom man ofta bara sitter en mandatperiod. Miljökontoret upplevs ibland som besvärliga eftersom de har ett så långsiktigt perspektiv i många av insatserna. Det är en retorisk utmaning att nå ut med miljöbalken. Vi jobbar för dig och dina barn och barnbarn.
4 (5) Dansapausa är ett sätt att jobba med psykisk ohälsa genom det kulturella och sociala istället för medicin. Men det är inte alltid lätt att få in och nå fram till exempelvis socialstyrelsen med denna typ av insatser. Forskningen kring epigenetik är ganska ny. Vi vet inte helt säkert idag vad som kommer orsaka ohälsa framöver. Föroreningar kan vara en stor del som vi inte vet allt om än. ÖP (översiktsplanen) är till för "hushållningsplan för mark och vatten". De andra frågorna har normalt inte fått plats men det börjar ändras. Vi börjar bli duktigare på att sätta siffror på olika delar vilket gör att de mjuka frågorna är lättare att få in i ÖP. Det finns pengar att tjäna. Allt kan egentligen vävas in i samhällsplaneringen. Med ideologi har vi inte kommit så långt, det är det fortfarande ekonomin som styr i hög grad. Kraven på mätbarhet ökar, det finns inte utrymme för det vi TROR har samband och effekt utan vi måste mäta. Mätbarhet kan göra att man upplever mindre tillit, alla vill två sina händer så ingen kan straffas. Ex. mobbningsprojekt i sig hjälper ingen, det måste finnas modiga vuxna som verkställer det. Men det är ofta höga krav på att allt ska mätas och dokumenteras att vi missar det etiska i själva arbetet, att det inte hjälper att ha planer och dokument om vi inte har personer som jobbar utifrån dem på bästa sätt. Så fort vi väljer ett nyckeltal och indikator att mäta så utesluter vi mycket annat genom vårt fokus på mätning av detta nyckeltal. Samtidigt så ger siffrorna argument för arbete och insatser vilket gör att vi måste ha siffror/mätvärden också. Ibland så mäter vi allt, men frågan är vad ska vi ha det till, vad står nyckeltalen för i förhållande till arbetet vi gör? Vi måste hitta rätt saker att mäta, så kommer vi landa rätt. Vi måste också lyfta diskussionen kring vad HUT är för våra kommuner? Vad ska vi ha för målsättning inom de olika områdena? Exempel på Equal health är den gemensamma cykelbanan mellan Karlskoga och Degerfors där beslut tagits i båda kommunerna och gynnar HUT. Michael avslutar seminariet med att säga att inget patent för arbetet med HUT lämnas, vi måste hitta vår egen väg och tankesätt. Det finns effekter i tredje generation och det finns perspektiv vi måste ta hänsyn till och bära med oss i allt arbete vi gör.
5 (5) Antecknat av: Ida Broman Folkhälsoutvecklare Telefon: 0586-622 39 E-post: ida.broman@karlskoga.se