BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan, dvs tillgången till bostäder för studenter. Härmed överlämnas ett underlag för styrelsens ställningstagande. Allmänt Tillgången till högutbildad arbetskraft är en av ett antal framgångsfaktorer för en region. Det har dessutom en självgenererande effekt, vilket gör den ännu viktigare och på sikt kanske den allra viktigaste framgångsfaktorn. Välutbildade människor har ofta stor rörlighet och deltar i en mängd nätverk genom vilka de sprider en positiv bild av sin del av världen, om den motsvarar de krav som de ställer. Människor söker sina bostäder inom ett ganska stort område, under förutsättning att de erbjuds goda möjligheter att resa mellan bostad och arbete. För de flesta hänger valet av bostadsort inte samman med kommunindelningen. Inom Skåne och Öresundsregionen finns ett bra utbud av bostäder och goda bostadsmiljöer, oavsett om man föredrar storstaden eller landsbygden. Här finns en kommunövergripande samsyn om att den regionala tillväxten är av stor betydelse även för den enskilda kommunen. Den mellankommunala konkurrensen med goda boendemiljöer är positiv för den enskilde och för tillväxten totalt sett. Det gäller dock inte för studentboendet som allmänt betraktas som ett kategoriboende och som, åtminstone till viss del, också är det. Regional syn på studentbostäder I Skåne, liksom sannolikt i andra delar av Sverige, anses studentbostadsfrågan vara en angelägenhet för universitets- och högskoleorterna. I undantagsfall har andra kommuner erbjudit studentbostäder, men det har då varit i situationer med ett besvärande bostadsöverskott och det har oftast varit endast under en begränsad tid. Om man i övrigt har en regional syn på bostadsfrågan så finns det egentligen ingen som helst anledning att ha en annan syn på studentbostadsfrågan. Studenter är också konsumenter och bidrar i lika hög utsträckning som andra boende till välståndsökningen i en enskild ort. I många kommuner finns en bild av att studenter inte vill bo någon annanstans än i lärosätesorterna, och man avstår därför att rikta sitt bostadsutbud till dessa, men bilden är sannolikt felaktig eftersom utbudet inte motsvarar efterfrågan. I den bästa av världar så kan lärosätesorterna erbjuda tillräckligt med bostäder åt dem som studerar där, men denna situation kommer sannolikt aldrig att uppstå, åtminstone inte i västra Skåne.
Sid. 2 I de mindre universitets- och högskoleorterna finns, av flera skäl, ofta ett tillräckligt stort utbud av bostäder. Dels anses ett bra bostadsutbud vara en konkurrensfaktor, dels är det ofta stora avstånd mellan tätorterna i regionen, vilket ger långa restider och slutligen så är antalet studenter inte så stort som de är på de stora universitets- och högskoleorterna i Skåne. I Skåne finns kanske Sveriges bästa utbud av kollektivtrafik och små avstånd mellan de stora orterna. Det går att pendla från i stort sett alla de övriga städerna i Skåne till Malmö- Lundområdet med kortare restid än 1 timma, vilket av de flesta upplevs som rimligt. Ännu kortare tid tar det från ett stort antal tätorter inom sydvästra Skåne. Det finns därför anledning att arbeta för att få en regional syn på studentbostadsfrågan. Om man hittar ett attraktivt boendekoncept för en ung studentgeneration i en ort utanför Malmö och Lund skulle det sannolikt ge en väldig tillväxtkraft för den orten, inte minst genom den positiva image som ett studentboende ger. Det förutsätter säkerligen att man inte erbjuder enstaka bostäder till enstaka studenter under en kort period av deras studietid, utan man måste kunna erbjuda ett ganska stort utbud av bostäder i en attraktiv omgivning. Det finns då anledning att förmoda att en del av dessa stannar kvar även efter studietiden men framförallt så ger det en bild av en ort med hög utbildningsnivå och det kommer att locka boende även utanför studentkretsen som söker sådan boendemiljö. Detta förstärker i sin tur bilden av en bra boendeort och man får, som nämndes ovan, en självgenererande effekt. En annan aspekt på studentbostadsfrågan är att det i dag ofta handlar om andra kategorier än ensamstående ungdomar som studerar vid de stora lärosätena. Medelåldern bland studenter är högre nu än för en generation sedan och tenderar att öka. Det blir allt vanligare att en person i en redan bildad familj väljer att börja studera i högre ålder, och hela familjen söker bostad, vilket i dessa fallen handlar om större bostäder. Medföljande vuxen och kanske också barn ger samma inkomstförstärkning som andra familjer enligt det kommunala utjämningssystemet och borde därför vara attraktiva som inflyttare. Samtidigt vill säkert den som studerar i familjen ha närhet till andra studenter och till högskolan/universitetet vilket återigen stärker orter med profilen högutbildade och god kollektivtrafik. I Boverkets nyligen publicerade rapport om studenternas bostadssituation (Student söker bostad, Boverket december 2009) betonar verket vikten av att se bostadsmarknaden som en helhet. De flesta studenter bor i en bostad i det ordinarie beståndet. Endast ca 25% av studenterna bor i särskilda studentbostäder. Det innebär att obalansen på bostadsmarknaden påverkar studenter på samma sätt som övriga invånare. Ytterligare en aspekt som man bör lyfta fram i det här sammanhanget är att studenter i dag har ett stort prestationskrav på sig från både universitet/högskola och CSN. Det innebär att den möjligen rådande villfarelsen bland bostadsplanerare, att studenter mest lever ett hektiskt uteliv, inte stämmer med verkligheten. Studenter i dag har i stort sett samma dygnsrytm och samma livsform som övriga innevånare.
Sid. 3 Med insikt om dessa förutsättningar så borde det inte behövas några avtalsmässiga regleringar av produktionen av studentbostäder. Det skulle sannolikt vara mycket svårt och heller inte särskilt önskvärt, att få till stånd en reglerad fördelning av ansvaret för tillgången av studentbostäder. Det borde kunna lösas på samma sätt som kommunerna emellan löser ansvaret för bostäder i övrigt om man kan åstadkomma en annan syn på studentbostadsfrågan. Boverket påpekar, i sin ovannämnda rapport, att det finns behov av ökad samverkan och samordning runt bostadssituationen för studenter. Behovet av samordning återkommer på samtliga nivåer, det vill säga på såväl nationell som regional och kommunal nivå. Boverket understryker att kommunerna har en betydelsefull roll när det gäller att få fram bostäder åt studenter. Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunerna ha planer som skapar förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Ett aktivt mark- och planarbete från kommunens sida underlättar produktionen av även studentbostäder. Enligt Svenska Studentbostadsföreningen, SSBF, är det på orter där kommunen och bostadsföretagen har bra samarbete kring dessa frågor, som det byggts mest studentbostäder de senaste åren. I länsstyrelsens senaste bostadsmarknadsanalys från 2009 anger 11 kommuner att de anser att de har brist på sådana bostäder som studenter efterfrågar. Detta trots att flertalet av dem saknar universitet/högskola, vilket skulle kunna tolkas som att det börjar finnas ett regionalt engagemang i studentbostadsfrågan, som man i så fall borde utnyttja och förstärka. Slutsatsen i detta sammanhang är att det alldeles uppenbarligen finns en uppgift för ett regionalt organ och lämpligen Kommunförbundet Skåne, att förmedla en annan bild än den som råder i dag, om studenter som boende i den egna kommunen utanför orter med lärosäten. Hur denna förmedling skall genomföras får man titta på ytterligare, men man kan lämpligen börja med att ta fram en faktasammanställning om hur dagens student lever och fungerar. Därefter handlar det om ett långsiktigt arbete med att sprida en ny bild av denna boendekategori genom att så mycket som möjligt delta i samhällsdebatten och synas på alla de olika arenor där man diskuterar samhällsplanering i allmänhet och bostadsplanering i synnerhet. Förmedling av studentbostäder Det finns i dag ingen möjlighet för en enskild student att få en samlad bild av utbudet på studentbostäder i Skåne. Varje aktör har sina kanaler och i vissa fall kan man via den ena kanalen hitta en annan kanal, men oftast måste man ha kunskap om vilka aktörer det finns och aktivt söka sig till varje aktör. Det finns ett antal möjligheter att söka sig till de olika aktörerna. Om man går in på www.jagvillhabostad.nu får man en lista på olika aktörer som förmedlar studentbostäder, men man får själv gå vidare. Det finns en ny länk som heter www.studentochbostad.se som också listar aktörer på marknaden plus några andra sidor, men det går inte att få en samlad bild av utbudet. Detta är givetvis en stor brist och upplevs säkert som besvärande när man skall söka bostad.
Sid 4. Under fjolåret har Malmö Stad öppnat en bostadsförmedling, som heter Boplats Syd, med ambitionen att fungera som en marknadsplats för lediga lägenheter i Malmö med omgivande region. Det går att registrera sig i kö där även för studentbostäder men registreringen är avgiftsbelagd med 300 kronor per år och det är nog tveksamt om förmedlingen kommer att nyttjas för studentbostäder i någon högre utsträckning, såsom det är upplagt i dag. Möjligheten att få bostad via Boplats Syd är också är också kopplad till kötiden i bostadsförmedlingens register, vilket gör det svårt för studenterna, som ofta inte vet vilket lärosäte de skall studera vid, förrän samma sommar som de skall börja där och omedelbart behöver en bostad. Men det skulle säkert vara möjligt att, med samhällsfinansiering eller med finansiering av aktörerna på marknaden, kunna skapa en fungerande studentbostadsförmedling inom Boplats Syd, där man skulle kunna samla alla aktörer och ge den enskilde bostadssökanden en fullständig bild av vad som finns på marknaden. Motsvarande bostadsförmedling i Göteborg, Boplats Göteborg, har påtagit sig en förmedlande roll för studentbostäder i hela Göteborgsregionen. Här kan aktörerna registrera sina innehav och den enskilde studenten kan få en samlad bild av tillgången. Här kan man också anmäla sig om man har ett enstaka rum till uthyrning. Verksamheten vid Boplats Göteborg finansieras, till skillnad mot Boplats Syd, inte av avgifter utan aktörerna, dvs bostadsbolagen, finansierar den tillsammans med Göteborgs Stad. Utöver Boplats Göteborg finns ytterligare en aktör i Göteborg som heter SGS Studentbostäder, och som är ett samverkansorgan mellan studentkårerna och Göteborgs stad, med mål att producera bostäder åt studenter. SGS Studentbostäder och Boplats Göteborg samverkar mycket nära varandra och den bostadssökande länkas via den enes hemsida till den andres. Det finns säkert anledning att närmare studera hur man bedriver förmedlingsverksamheten i Göteborg och vad man kan ta med sig till Skåne av detta. För att återigen hänvisa till Boverkets rapport Student söker bostad så menar verket här att en effektiv och samordnad förmedling av bostäder är av avgörande betydelse för bostadssituationen för studenterna. Här finns alldeles uppenbarligen ytterligare en angelägen uppgift för en regional aktör, som Kommunförbundet Skåne, att initiera och driva utvecklingen av bostadsförmedlingen mot att kunna erbjuda ett samlat utbud av studentbostäder, helst i hela Skåne men åtminstone inom Malmö-Lundregionen. I det här sammanhanget förtjänar det att påpekas att det enskilda universitetet eller högskolan i dag inte har rätt enligt lag att engagera sig i studentbostäder, förutom inom ramen för internationella utbytesprogram. Lunds Universitet har dock bett Regeringen om tillstånd att få rätt att förhyra bostäder till även andra än de internationella studenterna. Skåne med en ESS-anläggning Det är visserligen lång tid till den planerade ESS-anläggningen skall stå klar att ta i drift, säg 2020, men det tar också lång tid att planera för bra och attraktiva boenden. Det är vanligt att
Sid. 5 dagens detaljplanearbete för bostäder siktar på färdigställd produktion framåt 2013-2015, med hänsyn tagen till överklaganden, konjunktursvängningar, efterfrågeförändringar, det allmänna världsläget mm. Översiktsplanerna sträcker sig ofta något tiotal år framåt. Det innebär att framför allt kommunerna i sydvästra Skåne, redan nu tar hänsyn till behovet av bostäder för dem som kommer att vara knutna till ESS-anläggningen, när man gör sina översiktsplaner. Och det innebär sannolikt också att, åtminstone det mera omfattande detaljplanearbetet för nya bostäder, inom några år och kanske redan nu, tar hänsyn till behovet av nya bostäder för studenter och forskare vid ESS-anläggningen. De kommunala översiktsplanerna samordnas, åtminstone i viss utsträckning, inom Skånes regiondelar och här finns säkert en översiktlig bild av de framtida tillgångarna till bostäder. Men det är en allmän bild och för att få fram en mera kategoriserad bild, i det här fallet för studenter, behövs ett initiativ även här och en aktör som tar på sig den samordnande rollen. Detta är en uppgift som hör väl samman med övriga ovannämnda uppgifter för tex Kommunförbundet Skåne. Även i detta fallet handlar det mest om att sprida väsentlig kunskap om behovet av bostäder och att ta erforderliga initiativ för samordning av förmedlingen mm. Företrädarskap och omvärldsbevakning Det finns också åtminstone ett par ytterligare uppgifter för en regional aktör på studentbostadsområdet. Dels behöver någon som tar på sig rollen som företrädare för studenterna, som bevakar studenternas intressen när det gäller bostäder och som kan ta de initiativ som ibland behövs för att hålla frågan levande och aktuell. Det är tex lätt att studentbostäder prioriteras ner när efterfrågan är hög på bostadsmarknaden eller när konkurrensen om den byggbara marken är stor. Då behövs någon som kan föra fram behovet av studentbostäder och som kanske kan medverka till att hitta nya lösningar. Det är också viktigt att någon ger studenterna ett ansikte som känns igen så fort det diskuteras bostadsförsörjning. En annan viktig uppgift är att bevaka vad som händer i omvärlden. Studentbostadsfrågan är säkerligen en aktuell fråga i de flesta stora universitetsstäderna och självklart kan man dra nytta av att skaffa sig kunskap om hur man har löst bostadsbehovet i andra delar av vår omvärld. Det finns också ett behov av att ständigt ta till sig kunskap om förestående förändringar i lagstiftning, bidragssystem mm för att kunna vidareföra denna kunskap till andra aktörer, men också för att även i dessa sammanhang kunna ge frågorna en belysning ur studenternas synvinkel. Arbetets organisation Den här promemorian pekar på några klara och tydliga skäl för att Kommunförbundet Skåne borde arbeta med studentbostadsfrågan men ger inga vägvisningar om hur arbetet borde bedrivas. Det får man titta närmare på i nästa skede om förbundsstyrelsens beslut blir att gå vidare med ärendet. Det står dock väldigt klart att den här frågan är mycket långsiktig och arbetet bör därför drivas i en permanent organisation och inte som en tillfällig projektorganisation
Sid. 6 Slutsatser Med hänvisning till mitt resonemang ovan är det enkelt att rekommendera styrelsen att engagera sig i studentbostadsfrågan med syfte att långsiktigt förbättra bostadssituationen för studenter i Skåne. Arbetet bör i första hand inriktas på att skapa insikt och kunskap hos de regionala aktörerna på bostadssidan, i första hand kommuner och bostadsföretag, om vikten och nyttan av att ha studenter boende inom sin kommun och i sitt bostadsbestånd, att verka för att underlätta för bostadssökande studenter att hitta en bostad genom ett samordnat utbud av bostäder, att företräda studenterna i sammanhang där bostäder i allmänhet och studentbostäder i synnerhet diskuteras, samt att bevaka frågor kring bostadsförsörjning och då med särskild inriktning på studentbostäder. BERIKON AB Bengt Eriksson