Aktiva på sociala medier också mest källkritiska. Endast en femtedel källgranskar nyheter innan de delar på sociala medier

Relevanta dokument
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

Den svenska övertron på Twitters genomslag. (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012

Com Hem kollen - Fakta om attityder till falska nyheter och källkritik

Karin Nelsson. Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

MÅLGRUPPSANALYS BRANSCH POTENTIELLA BILKÖPARE

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Karin Nelsson. Svenska folkets förtroende för partiledarna och språkrören

SVENSKA FOLKET OCH NATO

E-handelsexplosionen

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

DN/Ipsos temaundersökning: Svenskarnas attityder till invandring och integration

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Resultat DemoskopPanelen

MEDIEUTVECKLING

Sida i svenskarnas ögon 2010

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

Åsikter om företagens miljöuttalanden

Gratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Bakgrund & Genomförande

En introduktion till källtillit

Nyheter ur ORVESTO Konsument 2018:2

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

Journalistkårens partisympatier

Effektmätning av gratistidningen

Fairtrade Kännedomsundersökning

ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Kvinnor är våra favoriter

MY LABEL ONLINE. Hur du representerar dig och Ditt AB i sociala medier

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld

Företagen och samhällsansvar. En undersökning om allmänhetens och företags syn på betydelsen av samhällsansvar idag och i framtiden

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

FÖRTROENDEBAROMETER 2017 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

FÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

DN/Ipsos väljarbarometer april 2017 Stockholm, 21 april Kontakt: David Ahlin,

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015

Almedalen 2017 Opinionsläget

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING

DN/Ipsos Är Sverige tryggt eller otryggt? Ger medier en rättvisande bild?

SD-sympatisörer tror att livet blir sämre de kommande åren i högre utsträckning än andra väljare!!

Rapport Fake news och svenskarna vem eller vad kan vi lita på i digitaliseringen av samhället?

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den.

Tidningsprenumeration bland invandrare

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Först några frågor...

Februari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 februari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET

Medier i Sverige. En faktasamling

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

SKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

DN/Ipsos väljarbarometer januari 2017 Stockholm, 24 januari Kontakt: David Ahlin,

Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ej svar. I alla partier är oron stor för att trollfabrikernas aktivitet under valrörelsen.

Rapport Allmänhetens uppfattning om vinstmarginaler i välfärden

Förstå ord och begrepp om information och desinformation

e-barometern [konsument] september 2017 av Carin Blom, detaljhandelsanalytiker PostNord Sverige

Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Opinionsundersökning Järva. Kontakt ABF Stockholm: Katarina Gold Kontakt Novus: Mats Elzén, Liza Pettersson Datum: 9 juni 2017

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

Maj DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 22 Maj 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Uppfo ljning av resultatet fra n na mndemannakampanj En enkätundersökning för Domstolsverket

THE POWER OF PRODUCT MEDIA 2017

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Juli Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

Räckvidder print digitalt & dubbelläsning Mittmedia

Medvetna erbjudanden

Januari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Trender bland offentliga kommunikatörer

DN/Ipsos Nästa partiledare för Moderaterna

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Väljarkontraktet Karin Nelsson

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

Granska fejkade sidor på nätet

Så sparar svenska folket

Stockholmarna om tiggeri 24 oktober Ipsos.

Transkript:

Endast en femtedel källgranskar nyheter innan de delar på sociala medier Den senaste tiden har termen fejknyheter fått stor uppmärksamhet inte minst i politiska sammanhang, både inrikes och utrikes. Fejknyheter eller s.k. fake news är, som de flesta vet, en sorts bluff eller medvetet spridande av lögner/desinformation - antingen via traditionella nyhetskanaler eller via sociala medier, med avsikten att vilseleda i politiskt eller ekonomiskt syfte. 23,1 % av alla svenskar i åldern 16-80 år källgranskar nyheter innan de delar dem på sociala medier enligt ORVESTO Konsument 2018:3 Sverigedemokrater och Kristdemokrater minst källkritiska Analyserar vi källgranskning utifrån partisympatier ser vi att Miljöpartister (34,9 %), Vänsterpartister (33,5 %) samt Centerpartister (32,2 %) är de som hävdar att de är mest källgranskande. Sverigedemokrater och Kristdemokrater är de som i lägst utsträckning säger sig källgranska. I slutet av 2018 ligger Sverigedemokraterna på 15,2 % och Kristdemokraterna på 20,4 %. Aktiva på sociala medier också mest källkritiska De som källgranskar artiklar/nyheter innan de publicerar dem på sociala medier tar också främst del av nyheter via just sociala medier. Det verkar med andra ord som att de som har anledning att vara källkritiska också tar sitt ansvar och är det. I början av året var det 30,2 % som sa sig ta del av nyheter via sociala medier dagligen och andelen ligger stabilt även i årets sista mätning på 30,5 %. Utöver sociala medier är det via nyhetssajter man också tar del av nyheter, 29,7 % använder detta medie dagligen. Millennials mest eftertänksamma Analyserar vi företeelsen utifrån ett generationsperspektiv ser vi att i gruppen Baby Boomers* som är aktiva på sociala medier, nästan 1,5 miljoner människor, är det 20,9 % som instämmer helt i att de källgranskar innan de publicerar på sociala medier. Millennials* däremot är den grupp som är mest eftertänksamma med vad de publicerar, 31,9 % av dessa håller helt med om att de alltid källgranskar. Generation X*, den största gruppen med drygt 2, 1 miljoner människor ligger också över snittet i landet, bland dessa är det 28 % som alltid källgranskar innan de gör inlägg. När det gäller den Tysta Generationen*, alltså de allra äldsta, är detta från början en grupp på ca 330 000 individer men tittar vi närmare på dem i den Tysta generationen som är aktiva på sociala medier minskar gruppen till dryga 110 000 människor. Dessa är starkt underrepresenterade bland de som alltid källgranskar, endast 16,8 % gör detta. Liknande mönster ser vi i den allra yngsta generationsgruppen, Generation Z*. Endast 19,5 % källgranskar i gruppen som består av ca 310 000 ungdomar som är aktiva på sociala medier.

Vi förmodar att dessa skillnader mellan generationerna har att göra med hur lång tid man själv har tagit del av sociala medier och var man befinner sig i sin digitala mognad. I ORVESTO Connected Life kan man tydligt se skillnader mellan generationerna i form av en större andel s.k. Leaders (är både digitala early-adopters och ser sociala medier som en självklar del av livet) i de yngre generationerna medan fler Functionals (minst digitala och mindre engagerade i den digitala världen och i sociala medier) i de äldre segmenten. Millennials och Generation Z är de enda generationerna som utmärker sig när det gäller att ta del av nyheter då de dagligen konsumerar nyheter i stor grad på sociala medier. Av Millennials är det 48 % (29 % över snittet) och Generation Z 51 % (36 % över snittet) som dagligen får sina nyhetsuppdateringar via sociala medier. Sociala nätverk är även den största källan för ännu yngre generationer att ta del av nyheter. Tittar vi längre ner i åldersgruppen 13-15- år (ORVESTO Junior 2018) är sociala medier även här den enskilt största källan till nyheter, hela 63 % av tonåringarna säger att sociala medier är den största källan till nyheter. Jämför man med hur barnen anser att de konsumerar nyheter via traditionella nyhetssajter/appar är det 30 % av samma målgrupp som tar del av nyheter där. 21,6 % tycker att etablerade medier inte rapporterar hela sanningen I slutet av 2018 var det 21,6 % av alla svenskar enligt ORVESTO Konsument som ansåg att det är vanligt att etablerade medier inte rapporterar hela sanningen. Sverigedemokraternas väljare är de som i absolut högst grad anser att etablerade medier inte rapporterar hela sanningen. Hela 42 % instämmer helt och hållet i påståendet. Bland kristdemokraterna är det 33,7 % som instämmer i påståendet i början av 2018, till årets sista mätning är det dock knappt 27 % som är av samma åsikt. Socialdemokraternas, Centerpartiets och Liberalernas väljare ligger på liknande nivåer och ca 15-19% håller med om att etablerade medier inte rapporterar hela sanningen. De som helt håller med om att etablerade medier inte rapporterar hela sanningen tar främst del av nyheter via sociala medier och gratistidningar, ca 25 % gör detta dagligen.

Ungdomar mest misstänksamma mot etablerade medier De yngsta generationsgrupperna Millennials* och Generation Z* är de som är mest misstänksamma mot etablerade medier. Analyserar vi de som är aktiva på sociala medier i dessa grupper ser vi detta ännu mer tydligt. 54,4 % av Millennials-gruppen instämmer i att etablerade medier inte rapporterar hela sanningen. I Generation Z-gruppen ligger motsvarande siffra på 53,6 %. Jämför vi med alla människor i landet är det 48,8 % som håller med om detta. Alarmerande siffror för en bransch som har trovärdighet som sin främsta valuta. 12 % anser att det är svårt att urskilja vad som verkligen är sant i nyhetsflödet Vidare tycker 12 % av Sveriges befolkning att det är svårt att urskilja vad som verkligen är sant i nyhetsflödet. Bland Sverigedemokraternas väljare är det flest som tycker att detta är svårt, 18 % håller med om detta och andelen ligger stabilt under 2018. Vänsterpartister och Socialdemokrater håller med om detta i lägst utsträckning. 10 % respektive 12 % tycker det är svårt att urskilja sanningen i nyhetsflödet och åsikterna kring detta ligger stabila över året. Vi ser även, bland de som tycker det är svårt att urskilja sanningen i nyhetsflödet, lägre nivåer av konsumtion av nyheter på daglig basis generellt. Gratistidning är det man tar del av i högst utsträckning, 14 % gör detta medan nyhetssajt är det man konsumerar minst, 11 % gör detta på daglig basis. Djup och analys i nyhetsmedier leder till att konsumenter är redo att betala för nyheterna Enligt Kantar Trust in News 2018, en global undersökning med 8000 intervjuer med nyhetspubliken, ser vi tydligt att det finns en splittring i förtroende mellan analoga, linjära och digitala medier. Man litar helt enkelt mer på traditionella medier än de digitala versionerna. Därutöver har undersökningen också visat att det finns en korrelation mellan att som medie erbjuda djup och analys och konsumenternas upplevda förtroende. Det vill säga djup och analys leder till förtroende vilket leder till förutsättningar för framgång och möjlighet för medierna att ta betalt. Undersökningen visar också att en bred intresseprofil hos människor, dvs. att man är intresserad av många olika saker, leder till en ökad nyhetskonsumtion och en större tillit till medier generellt. De som har förtroende för etablerade medier visar sig också i högre utsträckning vara villiga att betala för nyheter. Detta ser vi i ORVESTO både genom att de i högre grad instämmer i att de är villiga att betala för att få ta del av innehållet på nyhetssajter, 23 % (jmf med snittet 14 %) men också genom att de i högre omfattning prenumererar på en morgontidning, 49 % (jmf med snittet 42 %). I grafen nedan ser vi generationernas förtroende för etablerade medier i förhållande till betalningsvilja för nyheter på internet eller innehav av prenumeration av morgontidning. Beredd att betala för nyheter eller prenumerera på morgontid 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Generation Z Baby boomers Tysta generationen Millennials Generation X 0 0 5 10 15 20 25 Förtroende för etablerade medier

Sammanfattningsvis då närmast en femtedel av svenskarna har lågt förtroende för etablerade medier är varumärkets makt idag av ännu större vikt än någonsin tidigare. För att bygga starka och trovärdiga varumärken behöver vi förstå målgrupper och människor. I ORVESTO finns en mängd tillgänglig data som kan analyseras för effektivare kommunikation och djupare målgruppsinsikter. Vi är som vanligt extremt tacksamma för all form av löpande feedback. *) Den tysta generationen (födda 1925 1942), Baby boomers (födda 1943 1963), Generation X (födda 1964 1982), Millennials (födda 1982 1999), Generation Z (födda 2000-2016). Kontakta oss gärna om du vill veta mer! Johanna Ollevik johanna.ollevik@kantarsifo.com Eva Springmann eva.springmann@kantarsifo.com Johanna Ollevik Eva Springmann