Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska



Relevanta dokument
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Svenska palliativregistret (2009)

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Kommunikation och bemötande. Empati

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Nu är det jul igen...

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Rutin Beslut om vak/ extravak

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Palliativ vård vid olika diagnoser

ETIK. i medicinsk utvärdering

Våga prata om dina erektionsproblem

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård.

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ombud och offentligt biträde: Advokat Fredrik Burvall Lindstedts Advokatbyrå AB Box Sundsvall

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg PaN V Katarina Eveland

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Övertagande av patient från annan enhet

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Brukarundersökning inom boende LSS

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

VÅRDTESTAMENTE. Vårdtestamente

Självbestämmande och delaktighet

Tvärprofessionella samverkansteam

Utbildning i Palliativ vård

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Har du svårt att sova?

Introduktion till Äldre

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Förvaltning av 48-72

Alla tjänar på ett starkt team!

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Frågetecken som behöver rätas ut Inriktning mot Behandlingsstrategi. SIR Peter Nordlund

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Världskrigen. Talmanus

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Övertagande av patient från annan enhet

Handlingsplan kränkande särbehandling mobbning

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Riktlinjer Egenvård i Halland


Styrelsen för utbildning

Att donera en njure. En första information

Transkript:

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset

ICD behandling i livets slutskede Inger Hagerman Hjärtkliniken, Karolinska 2011

Etiska grundprinciper Medicinska åtgärder och vård ska beakta: Patientens autonomi Patientens nytta Minimera patientens lidande Vara rättvis 3 Föreläsningens namn

Etiska grundprinciper Patient med bibehållen beslutsförmåga har legal rätt att vägra behandling eller efterfråga avbrytande av behandling oavsett sjukdomens allvarlighet, oavsett om beslutet förkortar livet eller tom leder till döden. Om patienten saknar beslutsförmåga har en legalt definierad talesman för patienten samma rätt. Det är ett rättsligt beslut (domstol) att fråntaga en vuxen patient sin beslutsförmåga. 4 Föreläsningens namn

Patientfall jag minns 22-årig man från Egypten Ärftlig kardiomyopati, restriktiv typ Fader och äldre bror dött plötsligt Nedsatt hjärtfunktion, EF ca 20% NYHA II-III Svimningar, non sustained VT Stabilare med sviktbehandling Vägrar ICD trots upprepad information och rekommendation 5 Föreläsningens namn

Etiska grundprinciper Ur legal aspekt är avbrytande av livsuppehållande behandling varken assisterat självmord eller dödshjälp. Ur etisk aspekt är inaktivering av ICD inte heller assisterat självmord eller dödshjälp. Vårdgivare kan inte tvingas utföra åtgärder som är i konflikt med den egna övertygelsen eller uppfattningen. 6 Föreläsningens namn

Informerat samtycke och beslutsförmåga Informerat samtycke innebär: ökad autonomi förstår sjukdomens konsekvenser förstår behandlingsalternativen Att vara beslutsförmögen innebär: att kunna meddela och fatta beslut att förstå relevant information att kunna dra rätt slutsats av informationen att fatta ett beslut som är konsekvent med egna värderingar och mål 7 Föreläsningens namn

Vid beslutsoförmåga Någon av patienten tidigare vald beslutsfattare Av domstol utsedd företrädare Någon som bäst känner till patientens egen önskan Den som ersätter har samma rätt att avböja eller acceptera behandling och klinikern har legal och etisk skyldighet att respektera detta som patientens egen önskan. 8 Föreläsningens namn

ICD vs andra livsuppehållande behandlingar Deaktivera pacemaker hos pacemakerberoende patienter Mekanisk ventilation Dialysbehandling Vätskebehandling Nutritionsbehandling Destinationspump vid hjärtsvikt 9 Föreläsningens namn

Vaför avsluta ICD? Behandlingens effektivitet ifrågasatt. En effektiv behandling kan ändra förloppet av en sjukdom. En medicinsk bedömning. Behandlingens fördel. Avgörs av patientens upplevelse av behandlingen. Bördan av behandlingen. Avgörs av patienten. 10 Föreläsningens namn

Önskan att avlägsna device Operativ åtgärd som kan förorsaka komplikationer Omprogrammering/avaktivering är möjlig på annat sätt Patienten har ej rätt att kräva åtgärd som innebär onödig risk Klinikern kan utföra åtgärd om denna bedöms rimlig och informerat samtycke finns men har ingen legal eller etisk skyldighet att göra detta. 11 Föreläsningens namn

Avsluta behandling vs assisterat självmord/euthanasia Avslutar en behandling som är en börda för patienten Är inte en åtgärd som avser att avsluta patientens liv Dödsorsaken är den underliggande sjukdomen 12 Föreläsningens namn

Olika uppfattningar Behandlingsmålen oklara eller missuppfattade Multidisciplinära konferenser Palliativ vårdkonsultation Etisk konsultation: Är ej obligat före inaktivering av ICD men kan vara till hjälp om oenighet mellan familjemedlemmar, inom vårdteamet etc 13 Föreläsningens namn

Patientfall jag minns 61-årig turkisk man, muslim, svår hjärtsvikt och accepterad för hjärttransplantation Språksvårigheter Försämras under väntetid, ej transplantabel, sjukhusbunden i terminal hjärtsvikt Bedöms av medicinska skäl att ICD bör stängas av Familjen vill absolut att vi ej diskuterar detta med patienten, konfliktstämning! Samtal förs under 2 veckor. Präst, etiskt konsultation, familj och hela vårdteamet engagerade. 14 Föreläsningens namn

Palliativ vård inom kardiologin Palliativ vård syftar till en aktiv helhetsvård av hela människan och dennes närstående under vägen fram till döden. Det är inte fråga om enskilda sporadiska vårdinsatser utan en helhet i en sammanhållen vårdkedja. (Slutbetänkande från Kommittén om vård i livets slutskede SOU 2001:6) 15 Föreläsningens namn

Palliativ vård inom kardiologin Botande fas Tidig palliativ fas Sen palliativ fas >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> Kurativ behandling Palliativa insatser Palliativ vård aktiv helhetsvård 16 Föreläsningens namn

Den palliativa vårdens roll Palliativ vård strävar efter att minska lidande och öka livskvalitet hos patienter med avancerad sjukdom Inaktivering av device kan medföra gradvis symtomförsämring Beslut om avstängning av ICD bör ske i samråd med palliativa team Kan vara ett gott stöd av erfarna kollegor med vana av det svåra samtalet Patienten ska inte känna sig övergiven av tidigare vårdgivare trygg övergång från sjukhusbaserad vård till palliativ/hospice vård. 17 Föreläsningens namn

Palliativ vård inom kardiologin Kan vara flytande gräns mellan aktiva insatser och palliation Hos patienter med hjärtsjukdom i palliativt skede saknas tydlig brytpunkt och patienterna fortsätter oftast med oförändrad medicinering 18 Föreläsningens namn

19 Föreläsningens namn Heart Rhythm Vol 7, No 7, July 2010

Vaför riktlinjer? Ökad medvetenhet om legala, etiska och religiösa principer inför beslut om avbrytande av livsuppehållande behandling. Betona vikten av det goda samtalet i syfte att minska lidandet vid livets slut Erbjuda ett handlingsschema som vägledning för klinikerns handlande när avslut av ICD behandling är önskad 20 Föreläsningens namn

När ska samtal föras? Före implantation Vid ökad chockfrekvens Vid progression av hjärtsjukdom, ökad hospitalisering, ofta på initiativ av behandlande läkare/team När patienter uttrycker önskan om att avsluta behandling I livets slutskede 21 Föreläsningens namn

Vårdprocesssen inför deaktivering av ICD Samtal med patienten om ICD som en del i en behandling och klargör målen med behandlingen. Klargöra patientens egna värderingar och önskningar Samtal om inaktivering är en lång process som ska inledas före implantation och fortsätta allt eftersom det kliniska förloppet ändras. Olika val av inaktivering endast vissa funktioner avprogrammeras (shock) all terapi avprogrammeras inte byta ut sviktande device 22 Föreläsningens namn

Patientfall jag minns Medelålders man med AMI, ischemisk kardiomyopati, nedsatt hjärtfunktion. ICD, upprepade både adekvata och inadekvata tillslag Därefter lugnt i flera år, inga kammararytmier, inga terapier, inget pacebehov Djupt traumatiserad, alltid rädd för chock, smärta från dosan Diskuterar avstängning, pat vill men vill samtidigt avvakta När dosbyte behövs aktualiseras frågan igen och vi bestämmer tillsammans att ej göra detta, gammal dosa tas bort, mindre smärta och mer nöjd patient 23 Föreläsningens namn

Vad säger man...? Patientens önskan är att leva så bra som möjligt den tid som är kvar: Eftersom din önskan är att ha det så bekvämt och bra som möjligt vore det klokt att ställa om din ICD så att den inte ger shocker. Vad säger du om det? Patienten vill att alla livsuppehållande terapier ska vara kvar: Det kan medföra stort obehag för dig och din familj mot slutet av livet. Vi kan fatta beslut längre fram att stänga av din ICD. Hur ser du på det? 24 Föreläsningens namn

25 Föreläsningens namn

Vad säger man...? Jag tror att vi är vid en brytpunkt när vi måste omvärdera vad din ICD gör för dig, vad som fortfarande är bra men också vad som är dåligt. Eftersom din hjärtsjukdom nu har blivit mycket sämre måste vi diskutera om det är klokt att låta din ICD vara aktiv. Jag vet att det är jobbigt att prata om detta, men hur känner du inför detta just nu? 26 Föreläsningens namn

27 Föreläsningens namn

Minimera etiska konflikter Planera för framtida vård (advance directives). Patienten identifierar sina värderingar och önskningar och vem som kan föra talan när beslutsförmåga saknas. Dokumentera. Bristande kunskap hos patienter om möjlighet att inaktivera ICD. 28 Föreläsningens namn

Familjens roll Samtal med vårdteam, patient och familj måste ske i god tid så att alla är informerade och med samma mål för behandlingen. Engagera de i vårdteamet som haft nära och ofta kontakt med patienten. Pacemakersköterskans roll! Om patient är bortom egen beslutsförmåga: Om din anhörig kunde vakna upp för åtminstone 15 minuter och förstå sin situation, vad tror du hon skulle vilja att du sa eller gjorde? 29 Föreläsningens namn

Patientfall jag minns 70-årig man Ischemisk kardiomyopati, måttlig aortastenos, diabetes Mångårig hjärtsvikt Alla behandlingar prövade under hjärtsviktskarriären Brytpunkt svårdefinierad, återkommande vårdtillfällen, ASIH och önskan att få avsluta sitt liv i hemmet. Önskan från oss att stänga av chockterapier för att garantera bästa möjliga vård livets slut Svårt för patienten att uttala beslutet, inneliggande, samtal och slutligen tydligt beslut i närvaro av hustrun som stöttade sin man i detta. 30 Föreläsningens namn

Psykiatrins roll Behövs ej rutinmässigt under beslutsprocessen Indikation för psykiatrisk bedömning finns när misstanke finns att en psykisk sjukdom påverkar patientens beslutsförmåga, t ex vid djupa depressioner eller psykotiska tillstånd. Demens och nedsatt kognitiv funktion hos de äldre bör bedömas av geriatriker. 31 Föreläsningens namn

ICD hos äldre De flesta ICD-implantationerna görs hos äldre 80% har en eller flera kroniska sjukdomar Beslut om device hos äldre måste ta hänsyn till co-morbiditet, funktionsbedömning, livskvalitet och hur device kommer att påverka dessa faktorer 32 Föreläsningens namn

För säker vård Implantationscentra ska ha ett vårdprogram som definierar handläggning för avstängning av ICD Varje beslut ska dokumenteras i journal av ansvarig läkare Patientens eller företrädares vilja ska framgå I akuta situationer gäller muntligt beslut men ska dokumenteras skriftligt inom 24 tim Det ska framgå av dokumentationen vilken typ av omprogrammering/inaktivering som ska göras Förväntade konsekvenser, symtomförsämring etc samt hur detta ska omhändertas bör framgå av dokumentationen 33 Föreläsningens namn

För säker och god vård Inaktivering kan innebära avstängning av specifika terapier omprogrammering till OOO,ODO, OSO sänkt basfrekvens sänkt output till under tröskelvärde temporär extern magnet Implantationscenter bör erbjuda assistans för detta där det behövs på hospice, på palliativ vårdavdelning i hemmet 34 Föreläsningens namn

Ge det livsviktiga samtalet tid! Socialdepartementet SOU 2000:6 Döden angår oss alla värdig vård vid livet slut SFAIs Nationella riktlinjer 2006 Etiska riktlinjer. Svenska läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik 2007 Tack! 35 Föreläsningens namn