Nationella honungsprogrammet

Slutrapporter Nationella honungsprogrammet 2018 30 januari 2018 1

Introduktion I denna sammanställning finns sammanfattningar av alla projekt inom det nationella honungsprogrammet, som genomfördes mellan 1 augusti 2017 och 31 juli 2018. Jag hoppas att dessa slutrapporter till kommande år kan publiceras via SLF:s sidor, så de även blir sökbara. Innan dess hänvisar jag till respektive projektledare för mer fyllig information. Jordbruksverket, 30:e januari 2018 Magnus Gröntoft 2

Innehåll Analys och kartläggning av honungens ursprung 4 Avel för Varroatolerans 6 Bihälsokonsulent, SBR 8 Bihälsokonsulent, Jordbruksverket 10 Bikalendern 3 - om klimatförändringens effekter för biodling 12 Biodlingskonferenser 14 Bondprojektet 16 Drift och uppstart av parningsplatser 18 Driftmetoder 20 Effektivare vaxåtervinning 22 Europe-wide evaluations of Varroa mite-surviving honey-bee populations for their potential in mite-resistant breeding 24 Honungsringen, kontrollerar ursprung & kvalitet 26 Horizon2020 28 Instruktionsbigårdar 30 Internationellt arbete 32 Kompetensutveckling för en hållbar biodling. 34 Nationell samverkan för en god bihälsa 36 Nationella parningsstationer 38 Parningsstationer 40 Pollinatören informationsspridning 42 Pollinera Sverige 44 Projekt NordBi 46 Rationell rengöring av plastramar. 48 Rådgivning 50 Screening av Amerikansk Yngelröta 52 Smittspårning av amerikansk yngelröta 54 Svenska Bin - biprodukter, hälsa och svenska honungar 56 Testbiodling 58 Utbildningar i yrkesbiodling 60 Utlandskontakter 62 Vaxanalyser 64 VSH-bin i Sverige 66 Yrkesbiodlarkonferensen 2017 2019 69 Öppet Hus 70 3

3.2.18-8482/17 Analys och kartläggning av honungens ursprung Mapping of the origin of honey with aroma analysys Sökanden: Mathias Lundgren Projektledare: Mathias e-sense Sweden Lundgren AB Nergårdsvägen 16 743 81 Bälinge info@e-sense.se 0739261594 0739261594 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Analyser 200 000 Sökt fr. Honungspr: 975 000 Sammanfattning Vi har studerat honungens sensorik med hjälp av kemiska och mekaniska analyser. Främst har vi tittat studerat honungens aromprofil, dvs vilka luktämnen som finns i honungen. Vi har hittat samband mellan geografiskt ursprung och arominnehåll. Vi har hittat markörer som kan användas till att verifiera svenskt ursprung. Vi har också hittat markörer till raps och lindhonung som skulle kunna utvecklas till modeller för identifiering av biologiskt ursprung. Övriga sensoriska parametrar som mätt är textur och färg. Bakgrund Honung är en av få primärprodukter som genom sin karaktär tydligt förmedlar sitt ursprung, geografiskt såväl som biologiskt. Honung är ett av världens mest förfalskade livsmedel. Det förekommer emellertid både medveten och omedveten felmärkning av geografiskt ursprung och nektarinnehåll. Strukturen i den svenska honungsbranschen är präglad av många mindre aktörer. Någon regelmässig och regelbunden analys av produktionen sker inte idag, vilket kan ses som en risk för verksamheterna respektive informationsbrist mot konsumentledet. Det finns kommersiellt tillgängliga analyser att beställa men det är sällan småskaliga biodlare utnyttjar denna möjlighet till att kvalitetssäkra sin honung. I ett pilotprojekt under år 16/17 har aromerna (luktämnen) i honung från olika landskap i Sverige analyserats vilket resulterade i en karta över smakvariationen. Denna karta kunde användas för geografisk identifiering av en okänd honung. Liknande karta skapades för olika sorthonung. Se bilaga för info. Mål Primärt kommer kemiska parametrar att analyseras och statistiska modeller användas för att kunna se skillnader ursprung och säkerställa korrekt märkning av honung. Vi kommer att studera honung med geografisk variation både inom och utom Sverige. Vi kommer få en tydlig bild av skillnader kring äktheten av svensk honung. Vi kommer också presentera skillnader för honung från olika delar av Sverige för att kunna kontrollera märkningen av till exempel en honung från Småland eller Gotland. Då vi på samma sätt studerar skillnaden mellan honung av olika biologiskt ursprung, kommer vi hitta parametrar som gör olika honung unika. Förutsatt att vi hittar dessa unikheter kan vi via kemisk analys sortbestämma en honung och därmed säkerställa produktmärkningen. Vi kommer att belysa och uppmärksamma honungsanalyser till alla typer av biodlare för att öka intresset och förståelsen av att analysera honungs kemiska egenskaper, i syfte att tillvarata honungens unika karaktärer. 4

Resultat Identifiering av svensk honung För att verifiera svenskt ursprung av ett honungsprov extraherades data från den befintliga databasen av aromprofiler som byggts upp inom detta projekt. Bland de prover som analyserades sågs fyra aromer signifikant skilja utländsk och svensk honung åt. Dessa fyra aromer är sällan förekommande i svensk honung och således potentiella geografiska markörer för att ursprungsbestämning om honung är svensk eller ej. Databasen behöver dock utökas för att öka träffsäkerheten. Variation mellan landskap Dataanalys utfördes även med avsikten att studera skillnaderna mellan landskapen. I bilagan visar grafiskt hur de olika distrikten förhåller sig till varandra. Resultaten visar att det finns geografiska likheter och skillnader mellan distrikten. Exempelvis visar analysen att distrikten från norra Sverige visar likhet med varandra. Variation inom landskapet Vi kan också gå in djupare in i distrikten och se variation inom landskapet. Bifogat finns rapport för varje distrikt. De olika grupperna innehåller aromer som ger honungen olika smakupplevelser, t.ex. lök, lakrits och vin Nektarursprung via aromanalys I likhet med pollenräkning har vi letat efter aromer som är unikt förekommande för de olika dragväxterna. Exempelvis har vi byggt preliminära modeller för olika nektarursprung dvs funnit aromer som är överrepresenterade i raps, lind och ljung. I bilaga visas t.ex. aromen dimetylsulfid, som verkar vara dominant i just rapshonung. Vi kan således berätta hur mycket smak av rapshonung det finns. Jämfört med pollenanalys, visar aromanalysen bidraget av smaken från de olika nektarursprungen. Pollenräkning och arominnehåll Pollenräkning av ca 20 prover gjordes i syfte dels att validera modellen för smak av nektarursprung via aromanalys, samt dels att se om det finns direkta korrelationer mellan arominnehåll och polleninnehåll. I de prover som pollenräknades fanns det bra spridning av raps och lindhonung. Dessa matchades mot tidigare uppbyggd modell för lind och raps. Modellen för arominnehåll stämmer väl med de proverna med hög till mellanhög pollenkoncentration. Textur och färg Vi har utvecklat metoder för att mäta textur och färg av honung. Via textur kan vi uppskatta ett värde på hårdheten och elasticiteten. Färg har vi med spektrofotometri som ger ett numeriskt värde på en färg. De prover som vi mätt med nya texturmetoden visar en stor variation av färg, hårdhet och elasticitet. Vi har matchat aromdata mot texturen av honungen mot varandra utan att hitta några tydliga samband. 20 prover utvärderades och inga korrelationer gjordes mellan arom och färg. Färg och texturmatningarna kan dock vara ett bra verktyg för att jämföra honungens egenskaper för att t.ex. standardisera ett språk för sensoriken. Digital Pollenräkning Pollenräkning har alltid utförts manuellt med mikroskop. Detta är en tidskrävande process och ställer högra krav på operatörens uthållighet och framför allt höga kompetens och erfarenhet. Vi har utvärderat olika modeller för automatiserad pollenräkning för att göra mätningen oberoende av operatören erfarenhet. Den mest framgångsrika metoden verkar vara att zooma in på varje individuellt pollen och med hjälp av så kallad bildstackning få en högupplöst bild på ett pollen. Detta underlättar identifieringen av pollenpartikeln. Denna procedur kan även automatiseras. Resultatspridning Vi har under året deltagit i följande arrangemang där projektet visats upp: Seminarie: Uppsalas Biodlarförening. Yrkeshögskolan för Biodling. Yrkesbiodlarkonferensen 2018. Workshop Sveriges Sensoriska Nätverk. Stockholms Biodlarförbunds årsmöte. Utställning: Livsmedelsdagarna 2018 Tidsskrift: Notis i Bitidningen. Omnämnt i artikel i White Guides magasin. Delresultatrapport utskickat till biodlardistrikten under april. Resultatsammanställning för vissa distrikt inför årsmöte.. Information har lagts ut på hemsida, linkedin och facebook Utvärdering Projektet kommer fortskrida under kommande år för att bygga ut databasen av aromer i honung, för att ha ett bättre och bredare underlag för statistisk bedömning av sensoriska parametrar. Vi kommer skala ner och effektivisera provinsamlingen. Vi kommer också titta på att göra de mest intressanta resultaten från projektet tillgängliga som en tjänst för alla biodlare som vill analysera sin honung. Ekonomi Personalkostnader: 279300kr. Förbrukningsmaterial analys: 38000kr. Resor: 5200kr Bilagor Bilaga NHP Slutrapport.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2894/bilaga NHP Slutrapport.pdf) Bilaga - Delrapport Aromer i Honung 2018-04-30.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2894/bilaga - Delrapport Aromer i Honung 2018-04-30.pdf) Honung_projektansokan_bilaga-beskrivining-rev170607.pdf 5

3.2.18-7696/17 Avel för Varroatolerans Breeding for Varroa tolerance Sökanden: Lunds Biavelsklubb ek för Projektledare: Bengt Vindelgatan Andreasson 4A Vindelgatan 4A 24762 Veberöd bengt.andreasson@veberod.com 0738-261679 0738-261679 Projekets tid: 2017-09-01-2018-08-31 Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalster Beviljat fr. NHP: 50 000 Sökt fr. Honungspr: 305 000 Sammanfattning Mätningar av testsamhällenas egenskaper under 2018 omfattar nu med varroatillväxt. Våra testbiodlare har då utöver de tidigare egenskaperna även mätt varroatillväxten i enlighet med avelsklubbens metodik. Svårigheter har uppkommit genom att testbiodlarna i några fall inte kunnat anpassa varroabehandlingen så att lagom mängd kvalster fanns i testsamhället under våren. Ofta var det för lite kvalster. Med erhållna erfarenheter som varje testbiodlare nu gör kan behandlingen anpassas till hans/hennes lokala förhållande. Kurs i handhavande av Bidatabasen.se har skett under april 2018. Bidatabasen.se har underlättad så att rapportering av testsamhällenas egenskaper också omfattar varroatillväxt. Bakgrund En tillförlitlig metod att uppskatta varroatillväxten i ett testsamhälle har utvecklats. Dessa samhällen odlas med en lagom stor varroaförekomst som gör mätning av varroamängden möjlig så att varroatillväxten kan beräknas. Därmed kan det nu pågående avelsarbetet kompletteras och utvecklas så att varroatolerans ingår som en av de testade egenskaperna i avelsarbetet. Se bilaga 1 Mål Att genomföra avelsarbete med ett tiotal utvalda avelsdrottningar vars döttrar testas i ca 100 testsamhällen med en rätt anpassad varroamängd. De testade egenskaperna som nu inkluderar binas varroatolerans registreras i Bidatabasen.se. Detta ger underlag till nästa års val av testdrottningar. 6

Resultat Lunds Biavelsklubb ökar i omfattning. "Resultat 2018 samtliga testdrottning", Bilaga 1. Det gröna fälten markera ett antal kandidater för varroatolerant. Varroatillväxt med minustecken är kandidater till varroatoleranta samhällen. Det finns kandidater till varroatoleranta samhälle både parad med VSH och egna drottningar Lunds Biavelsklubb ek för deltager i VSH-projektet, parallellt söker vi varroatoleranta bland egna bin. Vi har stationsparat på Hallands Väderö både 2016 och 2017. Vi skickar in Screeningtest-VSH-mathis-180515. Bilaga 2, 2B och 2C Kurs i Bidatabasen den 9 april 2018 i Linero, Lund. Deltagare Sven-Åke Nilsson och Bengt Andréasson Bilaga 3 och 4 Resultatspridning 1. Har Sven-Åke Nilsson har föreläsning den 24 oktober 2017 för Norra Åsbo Biodlareförening i Ljungbyhed. Sven-Åkes föredrag betitlat Varroatolerans - En viktig egenskap hos våra bi. Sven-Åke informera om den metodik vi använder i Lunds Biavelsklubb ek för att skapa varroatoleranta bin. 2. Den 9 februari 2018 i Nyköping informerade Sven-Åke Nilsson och Bengt Andréasson resultat och om den metodik vi använder i Lunds Biavelsklubb ek för att skapa varroatoleranta bin. Titel: Avel för varroatolerans. Utvärdering Mätningarna av varroatillväxten har visat att det finns en stor variation hos testsamhällena. Mätningarna genomförs nu av testbiodlare som några är ovana och mätningarnas kvalité kan säkert förbättras. Hjälp med detta är viktigt för ett bra avelsarbete. Uppföljning av vad som händer på varroatoleransaveln, nationellt och internationellt, är viktigt för att tillvarata nya rön och metoder, tex sk genetic marking och VSH. Ekonomi Löner 5 917 kr Resor 80 kr Utbildning/kurser 3 350 kr Övriga kostnader 36 000 kr Indirekta kostnader 4 653 kr Bilagor Bilaga 3. Kurs i Bidatabasen.se den 14-04-2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2859/bilaga 3. Kurs i Bidatabasen.se den 14-04-2018.pdf) Bilaga 4. Deltagare vid kurs i Bidatabasen.se den 14-04-2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2859/bilaga 4. Deltagare vid kurs i Bidatabasen.se den 14-04-2018.pdf) Bilaga 2. Screeningtest-VSH-mathis-180515.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2859/bilaga 2. Screeningtest-VSH-mathis-180515.pdf) Bilaga 1. Resultat 2018 A samtliga testdrottning.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2859/bilaga 1. Resultat 2018 A samtliga testdrottning.pdf) Bilaga 2C. Visa ett infertilt varroakvalster.jpg (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2859/bilaga 2C. Visa ett infertilt varroakvalster.jpg) Bilaga 2B. Visa en typiskt VSH-yngelram.jpg (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2859/bilaga 2B. Visa en typiskt VSH-yngelram.jpg) 7

3.2.18-7953/17 Bihälsokonsulent Beedisease consultant Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Jonas Borgmästaregatan Eriksson 26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge jonas.eriksson@biodlarna.se 0142-48 20 01 Projekets tid: 2017-08-01-2018-01-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Bekämpning 407 500 av varroakvalster Sökt fr. Honungspr: 620 000 Sammanfattning Bihälsokonsulenten arbetar för samtliga biodlare i landet, där målsättningen är friska bin, låga vinterförluster och framtagande/utarbetande av bla verkningsfull varroabekämpning. Konsulenten har ett omfattande internationellt samarbete med forskare och rådgivare, genom framförallt organisationen COLOSS och har också ett utvecklat samarbete med SLU i Sverige. Kunskapsspridning är ett viktigt inslag i tjänsten, vilket genomförs med artiklar i både Bitidningen och i Gadden. En rad föreläsningar och deltagande i olika möten genomförs löpande. Konsulenten är knuten till båda biodlarorganisationerna inom landet, där det skett en avstämning om tjänstens utformning mellan organisationerna. Då bihälsa för alla biodlare är ett ämnesområde som alla måste förhålla sig till, så innebär detta att konsulenten får inbjudningar till möten och föreläsningar från många olika håll. Dessa framträdande är mycket uppskattade bland alla biodlare, oavsett vilken omfattning som biodlaren har i sin verksamhet. Bakgrund Sedan lång tid tillbaka har Nationella honungsprogrammet finansierat en heltidstjänst i Sverige, med uppdrag/inriktning inom bihälsoområdet. Sedan tjänsten inrättades med medel från det Nationella honungsprogrammet har arbetsgivaransvaret legat på Sveriges Biodlares Riksförbund. Överenskommelse har nu gjorts med Jordbruksverket om att Jordbruksverket from 2018-02-01 övertar arbetsgivaransvaret för bihälsokonsulenten. Detta medför att denna ansökan från Biodlarna omfattar 6 månaders tjänstgöring, därefter ansvarar Jordbruksverket för bihälsokonsulenten. Mål Friska bin. Låga vinterförluster. Verkningsfull varroabekämpning. Internationell bevakning. 8

Resultat Det är svårt och missvisande att utläsa resultat från enskilda år, dvs har vi fått friskare bin eller mindre vinterförluster? Sådana resultat måste avläsas under längre tidsperioder. När det gäller befintlig framtagen statistik, avseende vinterförluster, kan man säga att Sverige hävdar sig väl jämfört med våra nordiska grannländer. Det är dock många olika faktorer som påverkar hur utfallet blir mellan olika år. Resultatspridning Bihälsokonsulenten publicerar sina resultat i både Bitidningen och Gadden, löpande under året. Totalt är det likartade artiklar som publiceras i bägge tidningarna. Konsulenten har också deltagit vid Jordbruksverkets NPkonferens i Nyköping, februari 2018. Konsulenten har under perioden medverkat vid en rad olika möten, konferenser, öppet-hus-arrangemang, etc under NP-året. Dessutom ingår konsulenten i flera internationella nätverk, som är inriktade mot bihälsofrågor. Utvärdering Då binas hälsotillstånd är en avgörande del av en framgångsrik biodling, så är det av stor betydelse att det inom detta område finns en hög kunskapsnivå och att beprövade metoder kan förmedlas till så många biodlare som möjligt, eftersom efterlevnad av riktlinjer är en framgångsfaktor för den totala nivån på bihälsan inom landet. Sverige har genom nuvarande konsulent nått en hög nivå inom området. Ekonomi Beviljade medel: 407 500 kr Personalkostnader: 384 286 kr Övriga kostnader: 23 214 kr Utbetalt belopp: 407 500 kr Bilagor BT 2017 nr 9 sid 26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2924/bt 2017 nr 9 sid 26-27.pdf) BT 2017 nr 10 sid 18-21.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2924/bt 2017 nr 10 sid 18-21.pdf) BT 2018 nr1 sid 26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2924/bt 2018 nr1 sid 26-27.pdf) egadden 2017-3 sid 6-7.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2924/egadden 2017-3 sid 6-7.pdf) Gadden 2017-4 sid 12-13.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2924/gadden 2017-4 sid 12-13.pdf) 181116 Redovisning av konsulentens verksamhet, 170801-180131.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2924/181116 Redovisning av konsulentens verksamhet, 170801-180131. pdf) 9

3.2.18-7752/17 Bihälsokonsulent Bee health adviser Sökanden: Jordbruksverket Projektledare: Carin Växtregelenheten Bunnvik Jordbruksverket, Växtregelenheten 55182 Jönköping Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se 036-155058 036-155058 Projekets tid: 2018-02-01-2019-07-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Bekämpning 387 520 av varroakvalster Sökt fr. Honungspr: 1 143 673 Sammanfattning Bihälsokonsulenten har under året arbetat för bihälsa, låga vinterförluster av bin och riktlinjer för bekämpning av varroa. Bihälsokonsulenten har också bevakat sjukdomsläget i landet och utvärderat resultatet till nytta för biodlarna. Arbetet har gjorts genom såväl nationellt som internationellt samarbete, föreläsningar och artiklar. Bakgrund Nationella honungsprogrammet har sedan lång tid tillbaka finansierat en heltidstjänst i Sverige, med inriktning mot bihälsofrågor. Tjänsten har tidigare placerats hos Sveriges Biodlares Riksförbund. Det är efter önskemål från Sveriges Biodlares Riksförbund och Biodlingsföretagarna att Statens Jordbruksverk nu ansöker om att ta över ansvaret för den nationella rådgivningen om bihälsa i en övergångsperiod från 1 februari 2018 fram till nästa nationella honungsprogram börjar 1 augusti 2019. Under denna övergångsperiod ska den permanenta placeringen av den nationella rådgivningen om bihälsa fastställas i en dialog mellan Jordbruksverket, biodlarorganisationerna, SLU med flera. Jordbruksverket ansvarar för dialogen. Mål Friska bin. Låga vinterförluster. Verkningsfull varroabekämpning. Internationell bevakning. 10

Resultat Resultat i form av friskare bin eller lägre vinterförluster måste utvärderas över längre tidsperioder än endast ett år. Befintlig statistik visar att Sverige hävdar sig väl internationellt vad angår bihälsa och förlusternas storlek. Bihälsokonsulenten har under året kunnat medverka i flertalet aktiviteter och skrivit flera artiklar. Aktiviteter och artiklar redovisas i bilagorna till redovisningen. Resultatspridning Bihälsokonsulenten har under hela perioden NP2018 publicerat 16 artiklar i tidningarna Bitidningen och Gadden, härav 11 under den tiden tjänsten har varit placerad på Jordbruksverket. Dessutom är han medförfattare till en artikel i Journal of Apicultural Research om resultat av enkät om vinterförluster. Bihälsokonsulenten har medverkat vid Jordbruksverkets NP-konferens och i Biodlingsföretagarnas yrkesbiodlarkonferens i Nyköping i februari 2018. Under NP2018 har bihälsokonsulenten också medverkat som föreläsare om bihälsa i en rad olika möten och konferenser i biodlarföreningar och biodlardistrikt. Inom det internationella samarbetet märks till exempel medverkan i COLOSS-projekt (bland annat enkätundersökning om vinterförluster och arbete med rådgivning) och ett nära om samarbete med konsulentkollegor i de nordiska och baltiska länderna. Bihälsokonsulenten har även ett nära samarbete med de forskare på SLU i Uppsala som arbetar med honungsbin såväl som det nationella referenslaboratorium för bihälsa. Utvärdering Verksamheten har kunnat genomföras enligt plan trots den organisatoriska förändringen med flytt från biodlarorganisationerna till Jordbruksverket. En viss konkurrens om tid har funnits med ett beredskapsprojekt mot biskadegörare, men projekten berikar varandra. Ekonomi Utfallet blev totalt 286 354 kr, vilket är något under budget. I samband med flytten till Jordbruksverket har bihälsokonsulenten även deltagit med viss tid i ett beredskapsprojekt mot biskadegörare som inte belastat nationella honungsprogrammet. Kostnaderna fördelas på Lönekostnader och resor 261 325 kr Köpta tjänster (analyser) 25 029 kr Bilagor Multi country loss rates of honey bee colonies during winter 2016 2017 from the COLOSS survey.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/multi country loss rates of honey bee colonies during winter 2016 2017 from the COLOSS survey.pdf) Redovisning av bihaelsokonsulentens verksamhet_np2018_02.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/redovisning av bihaelsokonsulentens verksamhet_np2018_02.pdf) BT2018_2_s26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/bt2018_2_s26-27.pdf) BT2018_3_s26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/bt2018_3_s26-27.pdf) BT2018_5_s26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/bt2018_5_s26-27.pdf) BT2018_6_s26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/bt2018_6_s26-27.pdf) BT2018_7-8_s26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/bt2018_7-8_s26-27.pdf) egadden_2018-01_s21-22.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/egadden_2018-01_s21-22.pdf) egadden_2018-02_s17-19.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/egadden_2018-02_s17-19.pdf) Gadden_2018-01_s10-11.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/gadden_2018-01_s10-11.pdf) Gadden_2018-01_s20-24.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2939/gadden_2018-01_s20-24.pdf) 11

3.2.18-7972/17 Bikalendern 3 - om klimatförändringens effekter för biodling The Calender of bees, nature and changes of the climate. Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Projektledare: Lars Borgmästaregatan Hellander 26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge lars.hellander@biodlarna.se 070 216 33 90 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 50 000 Sökt fr. Honungspr: 149 000 Sammanfattning Medborgarforskning och frivilligbaserad miljöövervakning ökar över hela Sverige. Förutom Bikalendern finns nu Fågelkalendern, Vårkollen, Höstförsöket (för skolor) och den ursprungliga Växtkalendern. Ett större IT-projekt pågår för att samtliga kalendrar och datainsamlingar, som är en del av Naturens kalender, ska integreras med den stora Artdatabasen, där miljontals artobservationer finns samlade. 7-8 februari 2018 genomfördes en Fenologiworkshop i Skåne, där Lars Hellander deltog. Se bilaga 2. Projektet har fortsatt helt enligt plan med insamling av data, rapportering, från biodlarna som är med i projektet. Enligt plan ska vi ha drygt 100 (dvs ca 5 per biodlardistrikt) 2017 hade 166 rapportörer anslutit sig till projektet. Nuvarande antal aktiva rapportörer kan inte anges pga att Kjell Bolmgren, SLU, inte går att kontakta sedan juni 2018. Se, bilaga 1, en tidigare rapport har skrivits och skickats till SJV om situationen inför den ekonomiska revisionen. Dataloggarna, som tidigare skickades ut till rapportörerna, har tagits in för tömning och nya batterier, enligt plan, efter säsongen 2017. Rapporter har inkommit till Bikalendern. Någon ersättare för Kjell Bolmgren, har inte ännu utsetts inom SLU. Det löpande sköts tillsvidare av hans tidigare chef och kollega. Bakgrund Klimatförändringen påverkar ekologiska samspel och ekosystemtjänster. Det mest uppenbara är att tajmingen i naturen, naturens kalender, ändras. Trots att detta är väl känt är kunskapen om hur ekologiska samspel, som till exempel mellan honungsbin och blomväxter, påverkas bristfällig. Som biodlare behöver vi lära oss att se förändringarna och anpassa våra åtgärder för bina till denna pågående klimatförändring. I projektet samarbetar vi med forskare för att värdera och dra slutsatser av de observationer som biodlare själva kan göra i naturen och av bisamhället. Med klimatförändringen följer omställning av flora och fauna, som i sin tur påverkar våra odlingsmöjligheter. Närmast oss finns den lokala, ibland privata, odlingen av blommor, frukt, grönsaker och bär, men även den vilda. I princip kan man säga att all odling är beroende av pollinatörer. Våra honungsbin utgör en del av dessa pollinatörer och det är därför viktigt att anpassa biodlingen så att dess ekosystemtjänster garanteras. Mål Att öka kunskapen och medvetenheten hos och kommunikation till biodlare och allmänheten om klimatförändringens effekter för biodlingen och ekologiska samspel. Klimatanpassa ekosystemtjänsterna pollinering och honungsproduktion. Att fylla kunskapsluckor om samspelet mellan honungsbin och dragväxter, och betydelsen av vädrets variation för detta samspel och ekosystemtjänsterna pollinering och honungsproduktion. Utveckla och effektivisera hjälpmedel till biodlare och biodlingsmetoder anpassade till effekterna av klimatförändringen. Bygga upp ett långsiktigt fungerande nätverk av medborgarforskare och rapporteringssystem för observationer av naturens kalender i relation till biodlingen. Tillskapa kontinuitet och breddad informationsdata. Öka antalet medborgarforskare/biodlare och skapa bättre precision i insamlad data, bland annat genom kupvågarna. Se vidare bilaga om beskrivning av pilotprojektet i projektplanen. 12

Resultat Resultatet från temperaturregistreringarna från dataloggarna har lagts in i SLUs databas. Likaså finns det stora antalet observationer från rapportörerna/biodlarna i databasen. Effekterna av det extrema vädret, sommaren 2018, kan ännu inte redovisas i denna rapport. Dataloggarna ska tömmas senare i höst. Dock kan vi notera att honungsskördarna varierar kraftigt i landet. Vilka effekter detta fått på pollineringen är också för tidigt att säga. Ambitionen är att samla de inkomna rapporterna från året och göra en särskild redovisning av innehållet. Under projektåret har 69 rapportörer varit aktiva (=minst en rapportering) Vi har fått in 2 685 rapporter totalt. Förra året fick vi in 2 606 rapporter, alltså en liten ökning. Av dessa handlade 1 231 om blomningen, om aktiviteter som rör bisamhällena inkom 494 rapporter. Spridningen av rapporterna syns bra på bifogad karta, se bilaga 3. Resultatspridning Spridningen av info har skett genom Bitidningen, mest lokalpress och även riksmedia, mycket genom läget för bin och biodling orsakade av den extrema vädersituationen. Utvärdering Antalet rapporter har ökat trots att antalet rapportörer sjunkit något. Detta visar på ett ökat engagemang bland rapportörerna. Det extrema väderåret, inkl sen vår/sommar på många håll och därefter väldigt höga temperaturer, gjorde att blomningen blev intensiv och komprimerad. De biodlare som tog tidiga skördar av tex höstraps, fick bra skördar men tvingades i många fall i framförallt Skåne, att stödfodra eftersom andra växter blommat över. Fruktskördarna har i stort sett i hela Sverige varit mycket goda i privatträdgårdarna (300 000 hektar) vilket tyder på att pollineringen lyckats väl. I de nordligaste länen har skördar av honung varit rekordartade i tex Norrbotten. Lokala variationer förekommer alltid. Även hösten har varit varm vilket gjort att bina har samlat bladhonung men även kunnat besöka de blomarter som blommat om. I Norrbotten blommade allt samtidigt, vår och sena höstblommor är en kommentar. Vi har ännu inte hämtat in data-loggarna för tömning, men vi ser fram emot resultatet från dessa. Vi har en ambition att kunna göra en liten rapport från dessa senare. Ekonomi Lönekostnader 0 kr Utbildning/kurser0 kr Resor 0 kr Dataloggarna/övrigt 41 322 kr Återlämnat 8 678 (ingen lön har tagits ut av projektledaren LH) Bilagor Bilaga 1 Bikal 3 2017-2018 revision SJV.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2940/bilaga 1 Bikal 3 2017-2018 revision SJV.docx) Bilaga 2 Fenologi-WS.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2940/bilaga 2 Fenologi-WS.pdf) Bilaga 3 karta observationer Bikal 3 2017-18.png (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2940/bilaga 3 karta observationer Bikal 3 2017-18.png) 13

3.2.18-7942/17 Biodlingskonferenser Conferences for beekeepers Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Ingmar Borgmästaregatan Wahlström26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge jonas.eriksson@biodlarna.se 0486-320 70 070-992 93 30 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 90 000 Sökt fr. Honungspr: 120 000 Sammanfattning Projektet har genomfört fyra stycken heldagskonferenser för biodlare, på fyra olika platser i landet, Skänninge, Skara, Gävle och Stockholm. Konferenser har innehållit föreläsningar inom aktuella ämnen, men det har också varit tid för diskussioner och resonemang. Deltagarantalet har varierat mellan 50-talet och ett 100-tal intresserade biodlare. Bakgrund Det finns kontinuerligt behov av aktuell information, diskussion, reflektion och mötesplatser för att biodlare skall ha möjlighet att utveckla sina kunskaper, förmågor och sin verksamhet. Gemensamt för alla konferenser är att det skall finnas tid för diskussion och tid för att diskutera aktuella frågor inom biodling. Förbundet har under de två senaste NP åren 2016 och 2017 genomfört totalt 7 mycket uppskattade biodlingskonferenser, där vi nått många biodlare som vi inte möter i andra sammanhang. Det som också varit uppskattat är att dessa har förlagts på platser som normalt sett inte får så många "besök" i form av liknande konferenser. Bla förlades hösten 2016 två konferenser i Luleå respektive i Umeå. Våren 2017 förlades en konferens till Härnösand. Förutom dessa platser utnyttjade vi våra egna lokaler i Skänninge. Samtliga konferenstillfällen har varit enormt uppskattade och vi anser att detta skapar stor nytta i form av att få ut betydelsefull information. Mål Att utveckla kunskaper hos biodlare och erbjuda information i aktuella diskussionsfrågor. Konferenserna har som syfte att skapa mötesplatser där biodlare träffas, bryter åsikter och kommer i kontakt med nya möjligheter som kan användas i sin egen biodling. 14

Resultat Konferenserna ger möjligheter att uppmärksamma specifika ämnesområden, introducera nya företrädare och anställda inom förbundet, samt också att deltagare har möjligheter att föra en dialog inom olika aktuella frågeställningar/ämnen. Grunden till en framgångsrik biodling går via att biodlare är uppdaterad på det som händer inom biodlingsområdet och att denna information kan spridas vidare. Det finns alltid något som alla biodlare kan lära sig, när biodlare träffas och utbyter erfarenheter. Konferenserna har spridit kunskaper i flera dimensioner, inte bara från föreläsarna till de som varit deltagare, utan också tillbaka till föreläsarna. Resultatspridning Det viktigaste resultatet är den kunskapsspridning/erfarenhetsutbyte som sker mellan deltagare och föreläsare. Två artiklar har publicerats avseende konferenserna. En artikel som belyser förbundets hela verksamhet under 2017 och som bla tar upp de uppskattade konferenserna. Detta är publicerat i Bitidningens januarinummer 2018. I Bitidningen nr 6, 2018, tar tidningen upp konferenserna i Gävle och i Stockholm. Utvärdering Som tidigare år har gensvaret från deltagare varit mycket positivt. Det som framförallt tilltalar är att vi kommer nära våra medlemmar, så att fler anser sig ha möjlighet att få del av de senaste kunskaperna inom ett brett fält av ämnesområden. Förbundet har en geografisk förankring i hela vårt land och vår uppgift är att förse alla landsändar med möjligheter till kunskaper och erfarenhetsutbyte. Vi har under några år prövet detta koncept med stor framgång och har förhoppningar om att fortsätta med detta för att på så sätt sprida en god energi i hela vårt förbund. Planering pågår nu för kommande år, vart vi skall förlägga konferenser. Det framtida upplägget kommer att genomföras på ett liknande sätt. Ekonomi Beviljade medel:90 000 kr Personal/löner: 15 826 kr Övrigt: 74 174 kr Totalt: 90 000 kr Bilagor Program konferens 7 oktober 2017 Skanninge.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2914/program konferens 7 oktober 2017 Skanninge.pdf) Program Skara 21 oktober 2017.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2914/program Skara 21 oktober 2017.pdf) Program konferens Gavle 14 april.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2914/program konferens Gavle 14 april.pdf) Program konferens Stockholm 22 april 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2914/program konferens Stockholm 22 april 2018.pdf) BT nr 1 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2914/bt nr 1 2018.pdf) BT nr 6 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2914/bt nr 6 2018.pdf) 15

3.2.18-7604/17 Bondprojektet The Bond Project Sökanden: SLU, Ekologicentrum Projektledare: Barbara c/o Barbara Locke Locke Grandér Grandér Ekologicentrum, SLU, P.O. Box 7044 750 07 Uppsala Barbara.Locke@slu.se 0734025285 0734025285 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalster Beviljat fr. NHP: 90 722 Sökt fr. Honungspr: 90 722 Sammanfattning The bond bees on the island of Gotland are still surviving varroa mites without the need for varroa control. They are a unique population that has acquired international recognition and interest for their unique ability to survive varroa mites without the need for varroa control. They are able to reduce the mite reproductive success within the colony and also have a tolerance to virus infections that are vectored by the mite. These population characteristics have been confirmed and are observed in continued generations. Bakgrund Genom naturligt urval har bin med ökad resistens mot varroaangrepp utvecklats. Egenskaper knutna till resistens har undersökts och dokumenterats. Resultaten finns publicerade. Överlevnadsexperimentet avslutades 2007, då avläggare gjordes från samhällen som överlevt utan behandling mot varroakvalstret sedan 1999, för att långsiktigt kunna studera vad som skett och säkerställa att det genetiska materialet inte går förlorat. Nu handlar projektet om att bevara de bisamhällen som finns och att placera ut lämpligt antal odlade, Bondparade drottningar i andra bigårdar så att det går att ersätta förluster om/när sådana uppstår på parningsplatsen på Näsudden på södra Gotland. För utförlig bakgrundsinformation till projektet se bifogat pdf: Locke & Fries Bondprojektet publicerad i Bitidningen 3, 2013. Senaste forskningen har identifierat motstånd eller tolerans mot virusinfektioner (Locke et al., 2014) och den minskade varroareproduktiva framgången har ett starkt genetiskt arv (Locke, 2016). Mål Kortsiktigt syftar projektet till att bevara bin med dokumenterad varroaresistens för fortsatta och framtida projekt för att på olika sätt kunna identifiera de faktorer som är involverade i dessa bins resistens mot kvalstret. Ett annat delmål eller syfte är att kunna tillhandahålla genetiskt material för avel. Det långsiktiga målet är att kunna ge biodlarna större tillgång till bin som är resistenta mot varroakvalster. För att nå målen är det viktigt att det finns Bondbin till gängliga för studier och projekt och att det finns en parningsplats med c:a 15 bisamhällen med Bondbin. Under projekttiden är nyttan försumbar för huvudmålgruppen (biodlare), men det kan få framtida betydelse för att minska läkemedelsanvändningen mot varroakvalster och på sikt helt undvika behandling med bibehållen bihälsa. 16

Resultat The bond bees have been involved in a variety of research projects within Sweden and internationally, which the applicant of this project has been involved with. The following are some main results of some recently published studies. 1. RNA sequencing confirmed a tolerance to virus infections and revealed new viruses in the population, which were at lower levels in the Bond bees compared to mite-susceptible colonies (Thaduri et al., 2018). 2. a genomic wide study identified epistatic loci on three different chromosomes that have a role in the reduced mite reproduction of the Bond bees (Conlon et al., 2018). 3. The Bond bees express recapping behaviour, described as the adult bees uncapping pupae brood cells and later recapping them without removing or affecting the pupae. This behaviour seems to target mite infested cells and may interfere with reduced mite reproduction (Oddie et al., 2018). Resultatspridning The results described above have been published in international peer-reviewed scientific journals with open access. A summary of the current and ongoing work involving the bond bees will be published in Bitidningen in the coming months. Utvärdering The project has gone as planned. The Bond bee population is still surviving. Reserve queens have been reared and are in Uppsala to increase the chances of winter survival and to increase the population to meet the demands of different studies to investigate mite resistance. Ekonomi The money for the project was used as planned in the original budget and all the financing was used except for 635 kr, which was removed based on the final accounting. Bilagor 2013 BT3-13_Locke & Fries Bondprojektet.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2883/2013 BT3-13_Locke & Fries Bondprojektet.pdf) sluprojektkalkyl Bondprojektet 2017.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2883/sluprojektkalkyl Bondprojektet 2017.xlsx) 17

3.2.18-7965/17 Drift och uppstart av parningsplatser Manage and start local mating places for queens Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Borgmästargatan Käll 26 Målskog 26 56391 Gränna sture.kall@biodlarna.se 0390-21062 0738345016 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen 61 000 Sökt fr. Honungspr: 61 000 Sammanfattning Projektet har fördelat stöd till 7 rasparningsplatser och där har 684 drottningar satts ut fram till 15/7. Lokala parningsplatser har kunnat få maximalt 3000:-, medan nationella och väl avgränsande platser har kunnat få högre belopp. För alla gäller att de måste redovisa att kostnaderna har uppgått till, minst, det aktuella angivna sökta stödbeloppet. Bakgrund Enligt överenskommelse med dåtida Svensk Biavel AB och avelsföreningarna är det SBR som söker, administrerar och redovisar stödet från Nationella programmet till lokala och nationella parningsplatser. Motsvarande projekt har genomförts sedan 2009 och är en viktig förutsättning för att Sverige skall ha ett antal väl fungerande parningsplatser. Årligen har 10-12 platser fått ersättning för en del av sina kostnader. Projektet överensstämmer med lokala föreningars och avelsföreningarnas verksamhet. Under senare år har det uppmärksammats att en genetisk bredd är viktig för att få frisk bin. Parningsplatser med ett bredare drönarurval framstår då som viktig vid avel av bruksdrottningar. Om branschen lyckas med VSHprojektet kommer parningsplatser att bli en viktig kanal för att sprida VSH-egenskaper över landet. Mål Att ca 1500 drottningar sätts ut och paras vid de olika parningsplatserna. Att ca 20 parningsplatser får stöd till sin verksamhet. Att vi får riska och lättskötta bin i Sverige. Att rekrytering av nya drottningodlare underlättas. Att vi får parning av drottningar med brett genetiskt urval av drönare, som samtidigt har önskade egenskaper. Att drottningodlare kommer närmare bra parningsplatser. 18

Resultat Alla rasgrupper utom Carnica, är representerade bland de ägare som sökt bidrag. Sammanlagt 684 drottningar har satts ut fram till 15/7, då rapportering krävdes in. Det är mycket troligt att ytterligare minst lika många drottningar har satts ut under senare delen av sommaren. Dessa kommer dock med i rapporteringen för kommande NHPperiod. Exakt fördelning av stödet finns i en bilaga. Det blir allt vanligare att VSH-egenskapen finns med i de bisamhällen, som finns i närheten av parningsplatserna. Det är färre sökanden av bidrag än förväntat. En omfattande artikel med all information i Bitidningens majnummer verkar inte ha vara tillräckligt. Projektet har även mailat ut information och påminnelser till rasföreningarna, som tidigare år sökt medel. Resultatspridning En artikel i Bitidningens maj nummer innehöll all nödvändig information. Bilagor Redovisning lokala parn pl 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2903/redovisning lokala parn pl 2018.pdf) Projektdagbok lok parn pl sid 1.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2903/projektdagbok lok parn pl sid 1.pdf) Projektdagbok lok parn pl sid 2.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2903/projektdagbok lok parn pl sid 2.pdf) Utvärdering Projektet har genomförts. Det verkar vara svårt att få genomslag för stödmöjligheten eller så uppfattas kravet på ekonomisk redovisning av kostnaderna att vara alltför arbetskrävande. Allt fler ägare av parningsplatser arbetar, på på något sätt, för att få med VSH-egenskapen i sin parning. Ekonomi Hela stödbeloppet har inte kunnat fördelas p.g.a. för få sökanden. Till löner har 5520:- använts och föreningarna har fått 35000:- efter att de kunnat redovisa minst så stora kostnader, som angivits i deras ansökningar. 19

3.2.18-7801/17 Driftmetoder Sökanden: Biodlingsföretagarna Service AB Projektledare: Staffan Hoby Mosse Tegebäck 212 Fjällveden Morpatorpet 611 91 Nyköping jonny@ulvtorp.eu 0735233130 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-30 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 37 500 Sökt fr. Honungspr: 75 000 Sammanfattning Vi fick inte några konkreta resultat av arrangemangen i projektet Driftmetoder däremot väldigt mycket positiv respons från deltagarna. Bakgrund Erfarenheter dras främst från tidigare genomförda kurser, där dels kursinnehållet varit uppskattat, men också möjligheten att träffas fysiskt för att diskutera biodling värderats högt. Sätten att bedriva biodling är i princip lika många som antalet biodlare. Ett bra sätt att kunna utöka och rationalisera sin egen biodling är att hämta inspiration från hur andra gör, samt att få synpunkter från andra hur den egna biodlingen bedrivs. Mål Projektet syftar till att visa på möjligheter till effektivare drift av biodling. Mål på lång sikt är att inspirera biodlare till att justera sin egen biodling för att bli mer rationell, samt att öka kunskapsnivån generellt kring alternativa sätt att bedriva biodling. Att höja kompetensen hos biodlarna samt skapa utrymme att inneha och sköta fler bisamhällen. På After Skörd är målet att 20-30 biodlare kommer och delar med sig av sina erfarenheter från den gångna säsongens driftmetoder. Under årsmötet är målet att 4-5 biodlare delar med sig av sina egna driftmetoder och lärdomar. 20

Resultat Tyvärr kunde vi pga. likviditets problem bara genomföra ett av de planerade After Skörd, detta var mycket uppskattat och givande se bifogad artikel. Workshopen vi anordnade under konferensen i Nyköping var samtliga välbesökta med mellan 80 till ca 140 besökare. Resultatspridning Resultaten har redovisats genom artiklar i Gadden. Utvärdering I de utvärderingar vi gjort har det varit bara varit positiv feedback förutom att man vill ha mera praktiska moment på våra workshops. Ekonomi Föreläsare 16 645:- På grund av våra ekonomiska problem har vi inte kunnat genomföra alla tänkta projekt därför har endast 16 645:- kr av beviljade 37 500:- kr Bilagor 21

3.2.18-7968/17 Effektivare vaxåtervinning More efficient beeswax recovery Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Karina Borgmästaregatan Karlsson 26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge karina.karlsson@biodlarna.se 0142-48 20 04 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 210 000 Sökt fr. Honungspr: 210 000 Sammanfattning Under projektperioden har ett 15-tal föreläsningar runtom i Sverige men även i Lettland genomförts, för att informera om vax-återvinning och fördelarna med att återanvända det egna bivaxet. Därutöver har flera artiklar publicerats i bitidningen och 15000 exemplar av en informationsbroschyr har producerats och distribueras löpande till Sveriges biodlare. En prototyp för en gjutform i silikon har framställts inom projektet. Bakgrund Det råder brist på vax för att prägla nya vaxkakor, samtidigt innebär förbundets ökade medlemsantal en utmaning i att förse nya medlemmar med vax. Att importera vax är ingen lösning på det uppkomna problemet, eftersom det råder brist på vax i hela Europa och de vaxpartier som finns att köpa utomlands, innehåller oftast rester av bekämpningsmedel. Vaxhantering uppfattas av många som kladdigt och besvärligt, vilket innebär att obearbetat vax många gånger kan bli stående, som i sin tur innebär risk för spridning av bisjukdomar. Mål Ökad återanvändning i ett kretsloppstänk, för att säkerställa en god tillgång på vax. Samtliga nybörjare skall ha tillgång till vax, för sitt första bisamhälle. 22

Resultat Projektet har producerat informationsbroschyren Det värdefulla vaxet om vaxåtervinning och tryckt upp denna i 15000 exemplar. Ett antal artiklar har publicerats i medlemstidningen och en sida om vaxhantering har tagits fram till Biodlarnas hemsida. Utbildningsinsatsen har omfattat föredrag och seminarier runt om i Sverige samt även ett föredrag i Riga. En teknisk specifikation och en prototyp i silikon för gjutning av vax har tagits fram inom ramen för projektet, Resultatspridning Resultatet av projektet har spridits dels genom ett 15-tal föreläsningar och seminarier i föreningar och distrikt runtom i Sverige men också en i Baltikum. Flera artiklar har också publicerats i medlemstidningen Bitidningen, exempelvis Så gör jag med avtäckningsvaxet (nr 10, 2017) Föreningens vax från vaxklumpar till mellanväggar (nr 2, 2018) samt ytterligare artiklar i nummer 9/2017 och 1 och 9 under 2018. Instruktioner och bilder för vaxåtervinning har också publicerats via SBRs hemsida, Broschyren har tryckts i 15000 exemplar och lanserades på Öppet hus på Sigtuna honung i början av juli 2018. För att främja distributionen till nya medlemmar har de tre största bi-redskapsfabrikanterna fått 820 exemplar vardera att dela ut till nybörjare. Resterande exemplar finns att rekvirera via SBRs kansli. Utvärdering Föredragen och artiklarna har lett till ett större fokus på och ökat intresse för vax, detta kan märkas både genom återkoppling från föreningarna men också i form av artiklar i Bitidningen, vilka inte producerats i projektet. När det gäller framställning av en gjutform för vax, så var detta mer komplext och tog längre tid än förväntat. Tre olika leverantörer kontaktades under våren, men någon tydlig offert eller prototyp levererades inte in före projektavslut, varför de reserverade medlen inte förbrukades i sin helhet. En prototyp för gjutformen togs dock fram inom ramen för projektet. Ekonomi Personal: 1174 kr Övriga utgifter: 198 379 kr Summa: 199 553 kr Alla medel förutom 10 447 kr har använts Bilagor Bilaga 1 Kostnadskalkyl vaxprojekt.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/bilaga 1 Kostnadskalkyl vaxprojekt.xlsx) broschyr (2).pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/broschyr (2).pdf) BT nr 10 2017.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/bt nr 10 2017.pdf) slutredovisning_20181023.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/slutredovisning_20181023.docx) BT nr 9 2017.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/bt nr 9 2017.pdf) BT nr 1 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/bt nr 1 2018.pdf) BT nr 2 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/bt nr 2 2018.pdf) BT nr 9 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/bt nr 9 2018.pdf) forelasning.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/forelasning.pdf) forelasning_engelska.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2910/forelasning_engelska.pdf) 23

3.2.18-7600/17 Europe-wide evaluations of Varroa mite-surviving honeybee populations for their potential in mite-resistant breeding Europe-wide evaluations of Varroa mite-surviving honey-bee populations for their potential in mite-resistant breeding Sökanden: Ekologicentrum, SLU Projektledare: Barbara c/o Barbara Locke Locke Grandér Grandér Danmarks-Berga 27 755 98 Uppsala barbara.locke@slu.se 0734025285 0734025285 Sammanfattning Projekets tid: 2016-09-01-2018-08-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Tillämpad 343 719 forskning Sökt fr. Honungspr: 687 436 In the summer of 2016 queens were reared from the mite surviving populations (France, Norway & Sweden) and distributed to the partners of the Varroa Resistance Ring-Test Consortium. In Uppsala, 4 test apiaries were established for this project with 48 colonies headed by queens from the mite- surviving populations. Each of the 4 apiaries contains 3 colonies from the surviving populations (Norway, France & Sweden) and 3 local unselected colonies to serve as a control group for experimental comparisons. During 2017 and 2018 the colonies were sampled for mite infestation rates and for virus analysis and the colony size was monitored throughout the spring, summer and autumn. The data collected is currently being analysed by the Varroa Resistance Ring-Test Consortium to compare the gene-environment interactions on survivability of these bees in the varying locations across Europe. In Sweden we did the virus detection and quantification of the samples of bees from these colonies and found that the mite resistant bees had high virus titres but despite this, they had better winter survivability than the control group. Bakgrund Colony life history traits (such as brood production, foraging etc.) are largely driven by environmental conditions and this in turn influences mite infestation thresholds. Naturally selected mite-resistant honeybees have adapted unique traits that enable their long-term survival without mite control (14). However, it is not clear to what degree these adaptations are dependent on genetic or environmental factors. Environmental factors, such as climate, season and/or pathogen prevalence, can vary largely between different European countries.therefore, it is possible that different mechanisms have been selected in these populations in response to the distinct environmental pressures of each location during the adaptive process, which is primarily concerned with survival rather than specific Varroa-resistant traits. A more detailed project background can be found in the attached Bilaga 1. Mål The aim of this project is to explore genetic resistance to Varroa mites in honeybees by evaluating the biogeographic stability, colony survival features and mite-resistant traits in naturally adapted long-term surviving honeybee populations. The long-term goal is to improve honeybee health through improving Varroa resistance breeding, a long-standing goal of the apiculture industry worldwide. This will be achieved by combined efforts from scientists and stakeholders across Europe through a Varroa Resistance Ring-Test Consortium. 24

Resultat A lot of the collected data is still being analyzed and interpreted by the Ring-Test Consortium to compare the results obtained from this study in the 5 different locations where this set up of colonies was created and monitored with the aim of identify gene-environment interactions of the survivability of mite resistant bees. Within the collection of colonies in Uppsala, the mite infestation rates were lower in all of the mite-resistant populations compared to the control group of mite-susceptible colonies, especially noticeable in the autumn (see attached figure 1). The virus detection and quantification results demonstrate that 4 viruses were found in these colonies including deformed wing virus (DWV), black queen cell virus (BQCV), sacbrood virus (SBV), and acute bee paralysis virus (ABPV). However, the amounts of viruses were not comparatively different between groups with both mite-resistant bees and mite-susceptible bees having similar levels of viruses (see attached figure 1). Despite this, The mite resistant honeybees had better winter survivability compared to the mite-susceptible control colonies (see attached figure 2). However, these are still preliminary results that need further analysis. Resultatspridning The results of this project are intended to be published in both scientific peer-reviewed journals with open access and as a popular science article summarizing the results in the national beekeeping journal, Bitidningen. Utvärdering This project has gone according to plan. The project has generated a significant amount of data that is currently being analyzed to answer a variety of questions on mite resistance in honeybees. Ekonomi The money was spent according to the plan budget with more work hours being used to cover the costs of a consultant to do a lot of the management required to maintain the 48 colonies used in the experiment as well as assist with sampling etc. 71 710kr was deducted from the total amount used based on some discrepancies in the final accounting. Bilagor Bilaga-1 Projekts Bakgrund och Beskrivning.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2832/bilaga-1 Projekts Bakgrund och Beskrivning.docx) Bilaga-2 SLUprojectcalculator2016-NP.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2832/bilaga-2 SLUprojectcalculator2016-NP.xlsx) Varroa mite on honeybee-locke.jpg (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2832/varroa mite on honeybee-locke.jpg) Figures for NP Redovisning 2018.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2832/figures for NP Redovisning 2018.docx) 25

3.2.18-8291/17 Honungsringen, kontrollerar ursprung & kvalitet The honey ring, checks origin & quality Sökanden: Honungsringen ek fören. Projektledare: Simon c/o Calle Höjeberg Regnell Visbyvägen 34 622 54 Romakloster vinochbin@telia.com - 0708-468685 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-31 Huvudkategori: Analyser Beviljat fr. NHP: Övervakning 145 500 av marknaden Sökt fr. Honungspr: 291 000 Sammanfattning Ett antal honungsprover har inköpts från olika källor, stora butikskedjor och mindre företag. Anledning är att för många år sedan fanns rapporter om att stora mängder förfalskad honung tillverkades i Indien såldes i Sverige. Förutom ren utblandning med otillåtna produkter som nedbruten stärkelse förekom även ommärkning av ursprungsland, även om ursprungsland ofta inte är definierat genom den märkliga varianten att få märka med EU/ickeEU som ursprung! Detta kunde innebära att honung försett med importförbud på grund av förekomst av t ex antibiotika slussades via tredje land ut på världsmarknaden. Honungsringen bildades för att arbeta med analys av honungen ursprung och kvalité i ett försök att motverka felaktigheter. På senare tid har det framkommit att honung är en populär produkt för kriminella organisationer att använda för sin lukrativa verksamhet. Bakgrund Honungsringen (HR) har i drygt elva års tid existerat som ekonomisk förening. Under denna tid har HR analyserat mycket honung i kontrollsyfte samt haft en stödjande och upplysande funktion för biodlare, honungsproducenter, statliga verk och kommunala miljöinspektörer. Mål Att fortsättningsvis vara den organisation som kontrollerar ursprung och kvalitet i honung för biodling. 26

Resultat Styrelsen i Honungsringen beslöt i år igen att göra en genomgång av den honung som finns på butikshyllorna i några större kedjor, ICA, KF, Hemköp, Citygross och Willys. Vissa mindre butiker besöktes också. Flera butiker tillhör samma grossist men kan ändå ha samma produkt men från olika bachter på hyllan. Inköpen har huvudsakligen gjorts från november till mars då det mesta av småodlarnas honung på hyllorna sålt slut. Vi bedömer att vi på så sätt får de större tapparnas honung. De som kan ha störst vinst av att fuska eller risk att bli lurade av sin leverantör. Totalt inköptes 36 prov varav 8 med svenskt ursprung, 8 EU, 10 EU/ickeEU och 10 ickeeu. Pollenprov har gjorts på 21 st varför i dessa fall även ett förslag på ursprungsland finns. Proven analyserades på ett välrenommerat laboratorium i Tyskland med avseende på vad laboratoriet kallar kommersiell analys dvs att honungen uppfyller honungsdirektivet, SLVFS 2003:10. Något motsvarande laboratorium finns inte i Sverige. För en del av pollenproven gäller att de har analyserats i Sverige. Av de 36 proven var 6 helt underkända, se tabell. De underkända proven verkade ha varit utsatt för hög värme under lång tid som resulterade i hög halt av HMF (hydroxymethylfufural). Det är dock anmärkningsvärt att 17 av 36 hade ett HMF-värde över 15 som är Tysklands, Finlands och Svenskt Sigills gränsvärde för godkänd honung. Inom parentes kan konstateras att Svenskt Sigill inte längre kräver HMF-analys för godkännande. Höga MHFvärden kan tyda på en ovarsam hantering eller lagring av honungen. Den varma sommaren kan ha bidragit till dessa värden. Honung anses som en stabil produkt när den är slungad och tappad i större kärl och lagras. Tyvärr åldras honungen utan att det märks på smaken. Tre prov uppvisade en låg enzymaktivitet men kan anta att den kan komma från apelsin eller akacia som normalt ger låga enzymnivåer då anses den som godkänd. Flytande honung analyserades inte minst för att konstatera om den varit för mycket uppvärmd. Vissa sorter, akacia, är naturligt flytande som ett resultat av kvoten glukos/fruktos. Man försöker också att få svensk honung flytande genom att selektera honung med rätt g/f kvot och lösa alla kristaller genom en försiktig uppvärmning. Detta kan förorsaka höga HMF-värden och sänkt enzymaktivitet. Att späda ut flytande honung med nedbruten stärkelse är lätt men inga sådana förfalskningar kunde påvisas. Av de icke godkända proverna sammanföll inga vad avser de två kriterierna hög HMF-halt och lågt Diastastal vilket borde vara fallet om honungen uppvärmts på ett ovarsamt sätt. Sommaren ovanligt höga temperatur kan ha bidragit till låga enzymaktiviteter. Honungsringen har anlitats som konsult för bedömning av produktionsanläggning och honung från enskilda packare. Kostnaden för detta har debiterats det inspekterade företaget och ingår inte i projektet men ger ytterligare kunskap för bedömning av svensk honung. Sammanställning över resultaten bifogas som bilaga. Resultatspridning Utvärdering Ekonomi Bilagor budget HR-NP.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2880/budget HR-NP.xlsx) Verksamhetsrapport%2017%20-%2018.doc (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2880/verksamhetsrapport%2017%20-%2018.doc) Testresultat%202018%20Jbv.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2880/testresultat%202018%20jbv.pdf) 27

3.2.18-7809/17 Horizon2020 Horizen2020 Sökanden: Biodlingsföretagarna Service AB Projektledare: Jonny Hoby Mosse Ulvtorp212 Stenabyvägen 11 372 94 Listerby jonny@ulvtorp.eu 0735233130 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 53 100 Sökt fr. Honungspr: 53 100 Sammanfattning Projektet är beviljat men avtal är inte undertecknade. I abstractet kan ni läsa om projektets inriktning. Projectet kommer att pågå i 5 år. Bakgrund En del av projektet innebär att ett pan-europeiskt nätverk bildas och det består av många samarbetspartners. I nätverket ingår bland annat biodlare och jordbrukare. Försöken förväntas att utföras på odlingsfält och fruktträdgårdar. Sverige är ett av 8 EU-länder som deltar i nätverket med SLU som nationell samordnare Det bildade pan-europeiska nätverket har lämnat in en steg 1 ansökan, ansökan är inriktad mot bihälsa. Nätverket består av 16 partners varav 10 är universitet, 4 forskningsinstitut och 2 NGO. Biodlingsföretagarna är en av deltagande NGO. Under maj, juni månad 2017 kommer meddelande om ansökan är beviljad eller inte, beslutet innebär i så fall fortsatt utveckling med en steg 2 beskrivning. För det fortsatta arbetet med ansökan i det pågående NP Horizon2020 projektet finns finansiering fram till NP-projektperiodens slut. De kostnader som uppstår är arbetstid, resor både nationellt och internationellt mm. Mål Horizon2020 är Kommissionens stora forskningsprogram. Ett av forskningsområdena berör kopplingen mellan biodlingen och jordbrukets bekämpningsmetoder. Projektet kommer att ta fram en ansökan inom detta område. 28

Resultat Integrated studies across the lab-to-field axis will determine the effect of chemicals, their mixtures, and interactions with pathogens and nutrition on bee health. We will combine the skills of commercial bumble bee and solitary bee producers, ecotoxicological industry, and academics to develop new model species and innovative protocols for testing chemicals in bees. With MUST-B, we will integrate this information to develop dynamic landscape environmental risk assessment models for bees. Using proteomics, we will produce new molecular markers for assessing bee health and enabling long-term monitoring schemes. Finally, combining across our partners and stakeholder board, we will deliver practice- and policy-relevant research outputs to local, national, European, and global stakeholders. Together, our work will support healthy bee populations, sustainable beekeeping, and sustainable pollination across Europe. Resultatspridning Horizon2020 godkännande och inriktning beslöts av den Europeiska Kommissionen. Information om projektet är redovisad på Biodlingsföretagarnas Forum och är läst 3861 gånger den 23 oktober 2018. Projektet har fått arbetsnamnet Poshbee. Poshbee kommer att inrikta sina insatser på jordbrukets kemikaliers påverkan på bisamhällen, humlor och vildbin. I Biodlingsföretagaranas tidning Gadden kommer både SLU och LRF att skriva artiklar som beskriver projektets inriktning och förväntade resultat Det finns även möjlighet för den intresserade att finna mer information på projektets hemsida: poshbee.eu Utvärdering Utvärdering kan sammanfattas enligt följande: I projektet Poshbee deltar 14 länder med 42 parter, det är en blandning av universitet, institut, lantbrukets organisationer och biodlingsorganisationer mm. Projektet kommer att pågå i cirka 5 år och har en budget på cirka 90 miljoner SEK. I Sverige förväntas projektet att hyra in bisamhällen för att placera dem i äppelodlingar och på rapsfält. Forskningen på de svenska odlingarna kommer att ledas av SLU i Uppsala. LRF och BF deltar i projektet och kommer att arbeta med att finns lämpliga odlingar och bisamhällen. Hade inte nationella programmet finansierat vår medverkan i processen för Poshbees tillkomst då hade inte Biodlingföretagarna kunnat genomföra sin del av det förberande arbetet. Samtidigt vill vi tacka SLU för att de gav oss möjligheten att delta i projektet. Ekonomi 33450 kronor utgör arbetstid 2912 kronor utgör reskostnader Projektet fröbrukade totalt 36362 Bilagor Budget NP 2018 Horizon2020.xls (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2884/budget NP 2018 Horizon2020.xls) 29

3.2.18-7960/17 Instruktionsbigårdar Instruction apiaries Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Preben Borgmästaregatan Kristiansen26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge preben.kristiansen@biodlarna.se 0142-482 007 073-673 74 27 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 19 500 Sökt fr. Honungspr: 19 500 Sammanfattning Registrering av kvalsternedfall har under 2017-2018 gjorts i Hästveda föreningsbigård och i Södra Inlands föreningsbigård. Resultaten visar att de koncept avseende varroabekämpning som används kan fungera. Medlen som beviljats har använts som stimulansbidrag till de medverkande föreningar. Bakgrund Sedan ett antal år tillbaka har ett antal föreningsbigårdar fungerat som instruktionsbigårdar där varroa bekämpas med ekologiska bekämpningsmetoder. Instruktionsbigårdar har funnits i följande föreningar: Hästveda, Huddinge, Mariestad, S:a Inland, Alvastra och Ingelstorp. Förutom att data angående varroabekämpningen i dessa bigårdar används för att utvärdera olika bekämpningskoncept används bigårdarna för utbildning och studiebesök. Mål Att utvärdera olika bekämpningskoncept samt använda bigårdarna i utbildningssyfte. Att öka användingen av mer hållbara metoder för bekämpning av varroa och att minska förlusterna till följd av varroakvalster. 30

Resultat Syftet med instruktionsbigårdarna är dels att utvärdera olika koncept med ekologiska varroabekämpningsmetoder och dels att använda bigårdarna för demonstration och information om hur varroa framgångsrikt kan bekämpas med dessa koncept. Medlen som beviljats har använts som stimulansbidrag till de biodlarföreningar som ingått i projektet, dels för det arbetet som de gjort med de registreringar som genomförts i bigårdarna och dels för att bigårdarna har använts i utbildningssammanhang. Föreningsbigården i Hästveda har varit instruktionsbigård i 16 år, och kvalsternedfallet där är numera väldigt låg, vilket visar att konceptet som används där fungerar väl. Hösten 2017 gjordes ingen behandling med oxalsyra eftersom angreppsgraden under säsongen var låg. Nedfallsundersökningar under 2018 visar på något högre angreppsgrad än under de senaste åren, och därför kommer behandling med oxalsyra genomföras i år. I Södra Inland:s föreningsbigård där nedfallet efter behandling 2016 var rätt högt gjordes 2017 ett antal avläggare, dessutom genomfördes behandlingen med oxalsyra (förångning) senare, dvs. då det var väldigt lite täckt yngel kvar. Nedfallet efter den behandlingen var lägre än 2016, men fortfarande rätt högt. Resultatspridning Resultaten har spridits genom artiklar i Gadden och Bitidningen, genom bihälsokonsulentens föreläsningar på möten och kurser samt på de involverade biodlarföreningars hemsidor. Utvärdering Projektet bidrar till kunskapen om bekämpningskoncept med drönaryngelborttagning och organiska syror, och används för information om dessa. Ekonomi Alla beviljade medel har inte använts eftersom utbetalning endast gjorts till två av de fem bigårdar som det söktes pengar för. Anledningen till att utbetalning inte gjorts till tre av bigårdarna är att dessa inte skickat in rapport. Bilagor BT2017-06_s26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2932/bt2017-06_s26-27.pdf) Gadden2017-04_s18-19.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2932/gadden2017-04_s18-19.pdf) Haestveda_2002-2017_PK.jpg (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2932/haestveda_2002-2017_pk.jpg) 31

3.2.18-7969/17 Internationellt arbete Sweden's beekeepers love international cooperation Sökanden: Sverige Biodlares Riksförbund Projektledare: Lars Borgmästargatan Hellander 26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge lars.hellander@biodlarna.se 070 216 33 90 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 75 000 Sökt fr. Honungspr: 173 000 Sammanfattning Biodlarna har i huvudsak två internationella verksamhetsområden. Den ena är Nordiskt Baltiskt samarbete, NBBC, där en årlig konferens arrangeras i olika länder. Under det gångna verksamhetsåret hölls konferensen i Riga i den 24-26 januari. Genom detta samarbete skapas och utvecklas kontakter med länderna. Medverkande har varit förtroendevalda, personal samt forskare. Olika forskningsprojekt redovisas och samarbeten inom olika sektorer mellan ländernas organisationer utgör det huvudsakliga temat. Detta är befruktande för samarbetet mellan länderna i olika frågor som regelverk, statistik, organisation, forskning och erfarenhetsutbyte. Den andra verksamheten är samarbetet inom EU. Biodlarna, som enda svenska organisation, är numera fullvärdiga och betalande medlemmar i Bee Life. En nätverksorganisation som driver olika frågor mot myndigheter inom EU för att förbättra miljön och situation för binas existens. I mars genomfördes Bee Lifes årsmöte i Paris. Lasse Hellander deltog, program se bilaga 1. Vi är också observatörer (ej medlemmar) i European Professional Beekeepers Association, EPBA, och utbyter erfarenheter och deltar i kampanjer. Sverige har en röst i denna organisation och BF är medlemmar. Inom arbetet i EU är Biodlarna också aktiva inom Copa Cogeca, genom vårt medlemskap i LRF. Denna organisation har ett kontor i Bryssel nära parlamentet som vi kan nyttja. Bakgrund SBR är Sveriges samlande biodlarorganisation med drygt 12 500 medlemmar (över 95% av Sveriges biodlare) och medlemsantalet ökar kontinuerligt. SBR samarbetar med och har internationella kontakter genom flera organisationer: Apimondia- hela världen och Apimondia-Europa, European Professional Beekeepers Association (EPBA), European Beekeeping Coordination (BeeLife), COPA-Cogecas ( Sheep and Goat meat and Beekeeping ) samt Nordiskt Baltiska Bikonferensen. Apimondias världskongress. COPA-Cogeca-arbetet pågår kontinuerligt. Nordisk Baltisk Bikonferens, NBBC, Nästa NBBC är i januari 2018, också den i Baltikum. För att påverka utvecklingen inom EU. Vi har direktkontakt och samarbetar med EU-parlamentariker som finns i de avgörande organisationsleden. Alla internationella kontakter är nödvändiga och ger oss kunskap om biodlingens situation, sjukdomar, honungsmarknad och märkning av importerade biprodukter samt lagstiftningen och kontinuerligt pågående processer och ärenden. Mål Syfte: Sveriges biodlare är en del av biodlingen i EU och i världen. Representanter från SBR kan och bör därför delta i det internationella arbetet och samarbetet. Representant (-er) för SBR kan delta i konferenser inom EU genom EPBA, COPA-Cogeca, Bee Life och Apimondia. Nordiskt Baltiska Bikonferensen med god representation från Sverige. Världskongressen Apimondia genomförs hösten 2017 i Istanbul, Turkiet och där bör SBR vara representerat. Sverige, genom SBR, har 2 platser i den beslutande församlingen. Särskilda temamöten inom Norden kan arrangeras för vissa problem/frågor som viltskador, stölder, sjukdomsutveckling eller register. 32

Resultat Efter ett mångårigt arbete med att stoppa neonikotinoidernas omfattande användning, beslutade äntligen EUs parlament och kommissionen att förbjuda all utomhusanvändning av tre av dessa insekticider. De är dock tillåtna i täta växthusodlingar. Detta blev möjligt genom ett intensivt arbete av just Bee Life. Sverige har bidragit till underlaget för beslutet genom MSB-försöket som SJV var projektledare för om effekterna av neonikotinoiderna på pollinatörer. En stor framgång för biodlingen och det ekologiska systemet/biologisk mångfald. Lasse Hellander är Biodlarnas representant i Bee Life och deltog i den årliga konferensen i Bryssel som kallas BeeWeek. Programmet bifogas, se bilaga 2. Den hålls i parlamentet och arrangeras av olika partigrupper, beroende av majoritetsläget. Här märktes en tydlig omsvängning i attityd relativt biodlingen från de deltagande tre kommissionärer, ett antal parlamentsledamöterna (MEP), EFSA, ECPA, CIBE, universitet, Copa Cogeca, olika odlar- miljöorganisationer samt Bee Life och EPBA. Årets tema var How is the Agricultural Community Mobilised to Protect Bees? I parlamentet har vi dessutom bra kontakter med svenska MEP som värnar bina, i synnerhet Jytte Guteland. Hon är ledamot i parlamentets pesticidkommitté och ledamot i miljöutskottet. Se bilaga 3. Planerna var också att Biodlarna skulle delta i två internationella forskningsprojekt, IoBee och MONiPOL. Av ekonomiska skäl prioriterades Sverige bort i IoBee och det andra MONiPOL-projektet blev inte ansökan godkänd. Däremot deltar Biodlarna aktivt i olika verksamheter som Bee Life mobiliserar. Det är skrivelser till olika EUmyndigheter, dialoger med EFSA, debatter nationellt och internationellt. Kontakterna till det internationella arbetet sköts av vår interna kommitté för yttre miljö och projektledaren. Arbetet med att förbjuda glyfosat (finns bla som aktiv substans i RoundUp) i hela EU, pågår för fullt. Det har varit omröstningar och förhandlingar i EU om preparatet, Kemikalieinspektionen i Sverige omprövar alla tillstånd för produkter som innehåller glyfosat under 2018 inför nästa år. Biodlarna gjorde två skrivelser till regeringen hösten 2017 om att förbjuda glyfosat omgående, inför förhandlingarna i EU. Resultatspridning Resultat, rapporter och information om arbetet och resultat har publicerats i lokal- och rikspress, TV, radio, facktidskrifter inom lantbruket (LAND) samt vår egen utomordentliga medlemstidning Biodlaren. Bifogar några exempel från tidningar. Se bilaga 4 & 5. Ekonomi Anslaget har förbrukats enligt följande: Personalkostnader 24 264 kr Övriga kostnader, resor, etc 50 736 kr Totalt 75 000 kr Utvärdering Under den gångna projekttiden har det internationella arbetet verkligen lyfts fram. Resultaten inom EU bidrar starkt till nyhetsvärdet. Nya forskningsrön visar att kampen står mellan att värna det ekologiska systemets bevarande med ekologisk mångfald, inkl bin och andra pollinatörer och den andra sidan som kortsiktigt värnar ekonomiska vinster. Nya beräkningsmodeller (oktober 2018 från Chalmers) visar att Sveriges konsumtion har mycket stora negativa effekter produktionseffekter i andra länder. (typ: Svenska bönder arrenderar och använder kemikalier i tex Sydamerika) Detta ska relateras till Sveriges 50% import av honung, stor andel kinesisk fuskhonung. Inom NBBC-samarbetet har Biodlarna flera nya samverkansprojekt mellan de olika konferenserna. Arbetet inom Bee Life och kontakterna med EU-parlamentet bidra mycket starkt till våra aktiviteter nationellt. Det tidigare samarbetet med BF, där de skulle representera Biodlarna internationellt, är avslutat. Biodlarna är medlemmar i Bee Life vilket inte BF är, BF är medlemmar i EPBA och båda är medlemmar i LRF vilket ger tillgång till Copa Cogeca. Copa Cogeca är dock inte särskilt aktiva när det gäller bin och biodling, de har många organisationer att ta hänsyn till. Bilagor Bilaga 1 BL Paris.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2938/bilaga 1 BL Paris.pdf) Bilaga 2 program Bee Life.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2938/bilaga 2 program Bee Life.pdf) Bilaga 3 Mail Jytte.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2938/bilaga 3 Mail Jytte.pdf) Bilaga 4 olika tidnklipp.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2938/bilaga 4 olika tidnklipp.pdf) Bilaga 5 Land Jytte.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2938/bilaga 5 Land Jytte.pdf) 33

3.2.18-07948/17 Kompetensutveckling för en hållbar biodling. Competence development for sustainable beekeeping. Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Monica Borgmästaregatan Selling 26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge jonas.eriksson@biodlarna.se 030450502 0738458515 0736-73 74 28 Projekets tid: 2016-08-01-2019-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 100 000 Sökt fr. Honungspr: 340 000 Sammanfattning Omarbetning av kursböckerna, Mina första år som biodlare och arbetsböckerna Min biodling för cirkelledare resp deltagare, har genomförts inom projektet. Detta material är en del i det kvalitetssäkrade, nationella kursmaterial, som tagit fram för såväl nybörjar- som för fortsättningsutbildningar. Nya bildspel har också tagits fram och böckerna har uppdaterats både vad gäller innehåll och bildmaterial. Utbildningspoddar, Biodlarpodden andra säsongen. Ett tidlöst utbildningsmaterial som kompletterar och fördjupar all nybörjar- och fortsättningsutbildning. Poddarna är avsedda att användas under många år framöver. Målgruppen är nya och framförallt oerfarna biodlare. De finns att lyssna på via itunes, poddappar och via Biodlarnas hemsida. Fyra poddar med följande innehåll: Hur man bedömer bistyrkan inför invintringen Hur man bekämpar varroa Hur man planerar sin biodling med hjälp av skötselkort Hur man tar hand om bisvärmar Poddprogrammen representerar ett nytt media för att möta nya grupper, men också att möta befintliga medlemmar på ett annat sätt, än tidigare. Det måste alltid finnas en strävan att pröva nytt och att sedan utvärdera det nya. Bakgrund Under perioden 2015-16 till 2016-17 har fokus legat på att skapa en kvalitetssäkrad utbildningsstruktur för förbundets 12 500 medlemmar. Kurslitteratur för nybörjar- och fortsättningsutbildningar har tagits fram. Kontinuerlig utbildning av cirkelledare har genomförts inom cirkelledarpedagogik. Ett fördjupat samarbete med studieförbundet Vuxenskolan har tagit form och ett samarbetsavtal skrivs före sommaren med SV Väst. Vi arbetar med ett framtagande av material för påbyggnadsutbildningar för såväl småskalig som storskalig biodling. Vår målgrupp är våra 275 föreningar och 25 distrikt. Ovanstående projekt ska ses som en fortsättning och en fördjupning av pågående insatser vad avser kunskap och kompetensutveckling för Sveriges biodlare. Målsättningen är att utbildningarna håller en hög och likvärdig nivå över hela landet. Målsättningarna är: -Friskare bin och lägre vinterförluster -Fler biodlare -Fler bisamhällen -Fler pollineringsuppdrag -En ökad saluföring av svensk kvalitetshonung Mål - Att på olika sätt skapa förutsättningar för att biodlaren har den kunskap och de färdigheter, som behövs för att säkerställa och utveckla små-och storskalig biodling inom Sverige. - Att framtagen utbildning skall göra biodling så intressant, att man fortsätter med sin biodling, dvs den riktar sig också mot de som redan är biodlare. - Att utbildning ska genomföras på alla nivåer i organisationen, med ett nationellt framtaget utbildningsmaterial. - Att bygga upp ett nätverk av utbildare/instruktörer på distrikts/regional och på central nivå. - Att skapa en organisation som stödjer och ger förutsättningar för att uppnå ovanstående. - Att skapa en rikstäckande kurskatalog där olika utbildningar samlas i en "heltäckande" katalog, där inte bara förbundets utbildningar finns upptagna utan där det skall finnas plats för även andra utbildningar. Denna katalog skall ge den enskilde biodlaren möjlighet att anmäla sig till intressanta utbildningar, även om dessa inte ligger i närområdet. 34

Resultat Revidering av kursmaterial och framtagande av nya Podd-program har genomförts i projektet. Under perioden har fokus legat på att revidera tidigare framtaget utbildningsmaterial, avseende basutbildning och fortsättningsutbildning. Nytt stödjande bildmaterial har också arbetats fram och skall användas under de första årens utbildningar. Fyra nya Podd-program har producerats, vilka skall ses som ett komplement till övriga delar inom utbildningsområdet. Där prövar förbundet ett nytt sätt att kommunicera, genom att sprida och fördjupa kunskapen inom området. Resultatspridning Resultatet sprids på flera olika sätt. Förbundets tidning Bitidningen som läses av alla biodlare är en utmärkt kanal. Kurser, konferenser, årsmöten, distrikts- och föreningsmöten, hemsidan, poddar och sociala medier är alla forum för spridning och samtal om SBR:s utbildningssatsningar. Utvärdering Det råder knappast någon oklarhet vad det är som mest gynnar biodlingen och dess utövare. En väl strukturerad utbildning och därtill en väl genomförd utbildningsplan, är det som biodlarsverige behöver. Biodlarna har en rikstäckande organisation över hela landet och är den aktör som på ett långsiktigt och framgångsrikt sätt kan genomföra och bygga upp denna form av struktur. Organisationen har under en lång rad av år haft en positiv medlemsutveckling, där vi det senaste året vuxit med mer än 1000 medlemmar. En avgörande faktor framöver är att förbundets ca 270 föreningar förses med ett genomarbetat utbildningsmaterial av flera kategorier/modeller. Förbundet har i dagsläget en balanserad god ekonomi, men orkar inte med att driva hela utbildningsupplägget med egna medel, varför det behövs medel utifrån. En strukturerad utbildning bidrar på ett verkningsfullt sätt till att biodling blir attraktivt för nya potentiella biodlare, att även för de som har hållit på med biodling under flera år, kan hitta nya områden att förkovra sig inom. Sist men inte minst, genom en bra utbildning kan biodlare lära sig att sköta om sina bin på ett framgångsrikt sätt. Utifrån ovanstående beskrivning kan man sträcka sig så långt, som att utbildningsinsatser är den mest centrala aktiviteten inom biodlarsverige. Ekonomi Beslutade medel: 100 000 kr och tilläggsbeslut på 70 000 kr, totalt 170 000 kr Personal och lönekostnader: 11 850 kr Övriga kostnader: 149 752 kr Utbetalt belopp: 161 602 kr Bilagor Artikel Bitidningen nr 1 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2834/artikel Bitidningen nr 1 2018.pdf) Artikel Bitidningen nr 7-8 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2834/artikel Bitidningen nr 7-8 2018.pdf) Artikel Bitidningen nr 9 2017.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2834/artikel Bitidningen nr 9 2017.pdf) Artikel Bitidningen nr 9 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2834/artikel Bitidningen nr 9 2018.pdf) 35

3.2.18-7802/17 Nationell samverkan för en god bihälsa An evaluation of analyses and data collection of winter loss in honey bees in Sweden Sökanden: Biodlingsföretagarna Service AB Projektledare: Jonny Hoby Mosse Ulvtorp212 Stenabyvägen 11 372 94 Listerby jonny@ulvtorp.eu 0735233130 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-30 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 75 000 Sökt fr. Honungspr: 431 500 Sammanfattning Syftet med detta uppdrag har varit att utvärdera hur data på vinterförluster hos honungsbin i Sverige samlas in och analyseras, samt ge förslag på förbättringar av övervakning och analys. Denna rapport innehåller En sammanställning av faktorer som kan påverka vinterförluster hos honungsbin under svenska förhållanden En beskrivning av nuvarande sätt att rapportera och analysera vinterförluster i Sverige En utvärdering av nuvarande sätt att rapportera vinterförluster i Sverige Förslag på åtgärder för att förbättra övervakning av vinterförluster i Sverige med syfte att a) bedöma status, b) bedöma trender och c) göra prognoser av vinterförluster. Vinterförluster brukar beskrivas som totala förluster och genomsnittliga förluster. Totala förluster är proportionen förlorade samhällen bland alla som har invintrats i en region ett visst år. Genomsnittliga förluster mäter hur stora förluster en viss typ av biodlare har i snitt i en viss region och år. I Sverige genomförs varje år två stora undersökningar som samlar data på vinterförluster. Varje biodlare har sedan tio år tillbaka bjudits in att frivilligt svara på COLOSS-undersökningen under maj månad. COLOSS frågar bland annat efter information om antal kolonier som har invintrats, antal förluster, möjliga orsaker till förluster samt var huvudparten av biodlarens bigårdar finns uppställda. COLOSS-undersökningen är en del av ett internationellt nätverk som genomför liknande undersökningar i flera länder, både i och utanför Europa. Bakgrund Trots alla insatser sprids bisjukdomar och parasiter och årliga vinterförluster har under de senast 10 åren uppgått till mellan 10 och 25 %. Orsaker till dålig bihälsa och slutgiltigen vinterförluster är troligtvis kombinationer av faktorer i miljön och brister i biodling, med regionala skillnader. Framgångsfaktorer för god bihälsa behöver packeteras och spridas genom delvis nya kanaler för att bli mer lättillgängliga för den enskilde biodlaren. Utbildning och informationsmaterial som riktar sig till nya biodlare, fritidsbiodlare och yrkesbiodlare behöver spridas mer effektivt. En god bihälsa är en grundförutsättning för att öka svensk honungsproduktion och pollineringstjänster från honungsbin. Undersökningar som genomförts sedan 2009 inom COLOSS har biodlare som följer de skötselråd har lägre förluster. Det har getts rådgivning baserad på vetenskap och beprövat erfarenhet, men naturligtvis kan insatsen på det området förstärkas. Det viktigt att alla parter talar med samma röst. Mål Medel söks för att utarbeta en gemensam strategi för att verka för en god bihälsa och tar upp och avser att förstärka: 1. Informationsspridning och utbildningsmaterial Informationsinsatser, utbildningsinsatser och ackrediterade informationsinsatser (dvs granskning av annan information). 2. Sammanställning och utvärdering av kunskap om hur faktorer i miljön och biodlingsmetoder påverkar bihälsa Ge förslag på behov av kunskapssynteser, utföra synteser som slutar i en rapport och faktablad. 3. Befintliga och nya övervakningsprogram Länka till befintlig (och vid behov skapa ny) information om sjukdomsförekomst, blomresurser, klimat- och fenologidata för biodlare att kunna fatta bättre beslut om deras biodling. Skapa en möjlighet för att göra prognoser som hjälper biodlare att undvika vinterdödlighet och/eller sjukdomsangrepp. 4. Krisberedskap Länka till pågående arbete kring krisberedskap 36

Resultat Projektet hade till uppgift att i samarbete med Lunds Universitet ta fram en rapport på förluster av bisamhällen under vinterperioden Rapporten finns med som bilaga Resultatspridning Jordbruksverket som är motagare av rapporten och får ta inititiv till hur rapporten skall framföras och behandlas Utvärdering Ekonomi Arbetstid 8 050:-- Utredning 60 000:-- Bilagor Budget Nationell strategi 2018.xls (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2928/budget Nationell strategi 2018.xls) Rapport Lunds Universitet.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2928/rapport Lunds Universitet.pdf) 37

3.2.18-7964/17 Nationella parningsstationer Support to national Queen mating stations Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Borgmästaregatan Käll 26 Målskog 26 56391 Gränna sture.kall@biodlarna.se 0390-21062 0738 345016 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen 94 000 Sökt fr. Honungspr: 94 000 Sammanfattning Projektet administrerar stöd till de nationella parningsstationerna, som inte drivs av Buckfastgruppen. 696 drottningar har satts ut på inom projekttiden. Det är mindre än beräknat och beror helt och hållet på den förändrade projektperioden, som numera avslutas mitt i parningssäsongen. Bakgrund Biodlare vill ha och behöver produktiva, lättskötta och friska bin. De nationella parningsstationerna erbjuder parning av ungdrottningar med utvalda drönare från testade samhällen. Drottningar parade på parningsstationer kan sedan användas lokalt som mödrar för ytterligare drottningodling och avel. På så sätt sprids lättskötta och friska bin i hela landet. Projektet har funnits ett antal år, är mycket uppskattat, efterfrågat och som vi bedömer nödvändigt för biodlarsverige. Om vi lyckas med VSH-projektet kommer parningsstationerna att bli en viktig kanal för att avla fram bin med VSH-egenskap i Sverige. Redan nu finns det drönargivare på en parningsstation med VSH-egenskaper Mål Ca 1500 drottningar sätts ut och paras vid fem nationella parningsstationerna som omfattas av detta stödet. 38

Resultat Sammanlagt har 696 drottningar satts ut på de nationella parningsplatserna, Hallands väderö, Styrsö, Lurö inom projekttiden. Det är färre än i målsättningen och beror på att endast drottningar som sattes ut före 15/7 är inräknade. Projekttiden varar fram till 31/7, men de återstående dagarna behövdes för administration av stödet. Man kan bedöma att det under hela sommaren satts ut betydligt fler drottningar. Drottningar som satts ut senare rapporteras i kommande period. Fördelning av stödbeloppen framgår av en bilaga. Resultatspridning Informationen om de nationella parningsstationer och deras drönarmödrar fanns i Bitidningens maj nummer. Parningsstationernas ägare har fått information om det stöd som utgår genom detta projekt och anvisningar om hur redovisningen skall gå till. Utvärdering Projektet är genomfört enligt planen i ansökan. Antalet drottningar blev väsentligt lägre än planerat och beror på den nya projektperioden, som avslutas mitt i biodlingssäsongen. Det har medfört att stödet räknat per drottning har blivit högre, så ägarna av parningsstationerna gått skadelösa ur denna omställning.. Alla ägarföreningar arbetar med VSH på något sätt. Ekonomi Personalkostnader 5060:- Stöd till de föreningar som äger parningsstationerna 82143:- Praktiskt taget har hela stödbeloppet använts. Bilagor Redovisn nat parn stn 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2916/redovisn nat parn stn 2018.pdf) Projektdagbok nat parn stn sid 2.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2916/projektdagbok nat parn stn sid 2.pdf) Projektdagbok nat parn stn sid 1.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2916/projektdagbok nat parn stn sid 1.pdf) 39

3.2.18-9879/17 Parningsstationer Breeding stations Sökanden: Föreningen Svensk Buckfastavel Projektledare: Ingrid c/o Ingrid Hallberg Hallberg Farmgatan 32 280 10 Sösdala iok.hallberg@hotmail.com 0451-60985 Projekets tid: 2016-09-01-2019-07-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen 60 000 Sökt fr. Honungspr: 209 000 Sammanfattning Under säsongen har det placerats ut 1155 bidrottningar för parning på de fyra stationerna. Bakgrund A. FSB:s parningsstationer är ett effektivt sätt att sprida generna från de på parningsstationerna utvalda drönarsamhällena vidare till landets biodlare. När de på parningsstationerna parade drottningarnas döttrar producerar drönare sprids arvet från parningsstationerna mycket effektivt över stora geografiska områden B. FSB har sedan 2011 drivit nationella parningsstationer. C. I genomsnitt, under en följd av år, placeras det årligen ut 950 drottningar för parning på de fyra parningsstationer FSB driver. Mål Parningsstationerna är i dagsläget det enda fungerande sättet att effektivt sprida de genom avel gjorda framstegen. Drottningarna som paras på de nationella sprids över ett stort geografiskt område då ägarna till drottningarna har vitt skilda hemorter. Även handeln med parade äggläggande drottningar bidrar till spridningen. När döttrarna till de på stationerna parade drottningarna producerar drönare sprider dessa drönare, genom sin livsstil med livet som insats, det goda arvet till traktens bigårdar. På detta sätt kommer drönarnas gener att spridas även till bisamhällen som ägs av biodlare som inte satsar på avel. Genom det stora antalet drottningar och spridningen av dessa genererar parningsstationerna ett betydande tillskott av avelsmaterial till de svenska biodlarna, långt mer än vad lokala parningsplatser kan bidra med. I siffror räknat är målet 950 för parning utplacerade drottningar i genomsnitt per år på de av FSB drivna nationella parningsstationerna. 40

Resultat Under säsongen har det placerats ut 1155 bidrottningar för parning på de fyra stationerna. Detta är en minskning från förra året med 364 st. Aspö - 13 utsättare - 213 drottningar Hasslö - 28 utsättare - 363 drottningar Ven - 32 utsättare - 431 drottningar Vendelsö - 17 utsättare - 148 drottningar Resultatspridning Resultatet av parningarna sprids ut bland biodlarna med de drottningar som blivit parade. Utvärdering 1 155 drottningar har satts ut på de olika stationerna av 84 biodlare. En minskning med 33 utsättare och 364 drottningar. Minskningen beror till stor del av tidig drönarslakt. Ekonomi Alla tilldelade medel - 60 000 kr - har använts för att täcka de total kostnaderna, som var långt större. Drottningar 26 800 kr Kontorskostnader 6 426 kr Mat vid olika tillfällen 1 395 kr Material 2 231 kr Resor 29 767 kr Hyra mark 4 500 kr Hyra bisamhällen 23 327 kr Löner 61 481 kr Sociala avgifter 8 972 kr Bilagor Station.Bil%202%20ver.2%20%20Ekonomi%202016-09-01%20till%202017-07-31.doc%20jordbruksverket.doc (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2808/station.bil%202%20ver.2%20%20ekonomi%202016-09-01%20till %202017-07-31.doc%20jordbruksverket.doc) 41

3.2.18-7805/17 Pollinatören informationsspridning Pollinator information dissemination Sökanden: Biodlingsföretagarna Projektledare: Jonny c/o Patrick Ulvtorp Hansson Stenabyvägen 11 372 94 Listerby jonny@ulvtorp.eu 0735233130 Projekets tid: 2016-09-01-2019-08-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 55 275 Sökt fr. Honungspr: 110 550 Sammanfattning Pollinatören har genomfört sina sista informationsinsatser under lantbruksutställningarna i Slätte, Borgeby och Brunnby under 2018. Under projektperioden har många intressanta diskussioner kring pollinering uppstått mellan projektet och lantbrukare. Debatten har svängt under dessa år, där det idag finns en mycket större förståelse för pollineringens behov i lantbruket. Bakgrund Det finns behov av projektets insatser för att öka kunskapen om den biologiska mångfalden samtidigt som den måste bevaras och förvaltas mot en hållbar framtid. Detta gäller för de växter, djur och livsmiljöer som tillhör odlingslandskapet. De kulturhistoriska värdena ska bevaras och tydliggöras. Biodlingen bidrar till den biologiska mångfalden samt ingår i den kulturella traditionen på landsbygden. Många organisationer har deltagit i projektet och dessa har bidragit till att projektet över tid har utvecklats väl. Bland annat har det genomförts testodlingar och deltagarna tog del av försöken. I de påföljande diskussionerna konstaterades att de pollinerande insekterna tidigare saknade en god livsmiljö för överlevnad både på kort och lång sikt. Med fler pollinerare i grödorna kan det förväntas ett flertal positiva effekter på landskapet i sin helhet. Genom att besöka och delta de platser/fältvandringar där många lantbrukare samlas har vi goda möjligheter att sprida informationen väl. Mål Vi vill under flera växtsäsonger sprida information om pollineringens betydelse genom: * att delta i fältvandringar på 3-4 olika platser * vid fröföretagens möten med lantbrukare informera om pollineringens betydelse * att med en monter informera om pollineringsbehovet * informera om de pollinerande insekternas livsmiljöer * belysa problematiken med förgiftningar i fältgrödor * hur kan man öka honungsskörden * det blommande fönstret skall alltid vara öppet * initiera forskningsbehov som kommer fram under projektperioden * genomföra cirka 1-2 projektmöten med projektets intressenter 42

Resultat Utställningen i Slätte genomfördes enligt följande: Tisdag 19 juni, genomfördes Norra Europas största dag för ekologisk odling på Slätte Gård i Töreboda. Drygt 550 personer deltog under dagen som bjöd på föreläsningar, demoodlingar, maskindemos och mycket annat. Borgeby fältdagar genomfördes den 26 och 27 juni med 445 deltagande företag inom lantbrukssektorn på utställningen, 20100 besökare passerade ingångarna. Projekt pollinatören ställde ut sin monter i SFO:s tält. Brunnby Lantbruksdagar hade 150 utställare som ställde ut sina alster och antalet besökare var 5900. Även här deltog projekt pollinatören i SFO:s tält. Under utställningen hade besökare möjlighet att provsmaka honung från en av Biodlingsföretagarnas medlemmar. Det innebär att projekt pollinatören deltog i tre mässor/utställningar som arrangerades till fromma för lantbruket. Totalt besökte 26550 dessa utställningar vars besökare hade möjlighet till att informera sig om pollineringen. Resultatspridning Utöver deltagandet i mässorna och informationen till dess besökare har ingen aktiv informationsspridning skett. Utvärdering Utvärdering kan sammanfattas enligt följande: Projekt Pollinatören har nu verkat under flera år. Från början var det stor skepsis från både lantbrukare och biodlare att delta i pollinering av lantbruksgrödor. Pendeln har svängt och idag finns det en stor förståelse och ett stort behov för pollinering av lantbruksgrödor i det öppna jordbrukslanskapet. Främst är det den yngre generationen av lantbrukare som visar ett allt större intresse för pollineringstjänsten Yrkesbiodlingens biodlare är den kår biodlare som kan genomföra pollineringsuppdrag i det öppna jordbrukslandskapet. Det är förmodligen här som det finns det största behovet av pollineringsuppdrag. Hos de yrkesmässiga biodingen finns det resurser och antalet bisamhällen vilket gör det möjligt att åta sig uppdrag åt lantbruket. Biodlingsföretagarna och lantbrukets organisationer bör göra en utredning om vilka behov som finns samt föreslå åtgärder, upplysningar soch vilka projekt som krävs. Här borde honungsprogrammet utgöra en naturlig källa för finansiering av åtgärderna. Ekonomi Arbetstid 37300 Reskostnader 11690 Utställningskostnader 6000 Totalt 54990 Bilagor Final-1_17-0076 karta ekodagen.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2790/final-1_17-0076 karta ekodagen.pdf) Lantmannen - lantbrukare 2017.pptx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2790/lantmannen - lantbrukare 2017.pptx) Kopia av Deltagarlista Slatte Ekodag 2017.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2790/kopia av Deltagarlista Slatte Ekodag 2017.xlsx) Slatte 2017.ppt (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2790/slatte 2017.ppt) Sandra Lindstrom om bisamhallen.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2790/sandra Lindstrom om bisamhallen.docx) Kopia av MSv201702 deltagare Lantmannen.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2790/kopia av MSv201702 deltagare Lantmannen.xlsx) Budget_NP_2017_forsoksodling.xls (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2790/budget_np_2017_forsoksodling.xls) 43

3.2.18-8228/17 Pollinera Sverige Pollinate Sweden Sökanden: Lind Lewin kommunikation AB Projektledare: Anna Parkgatan Lind 4Lewin Parkgatan 4 112 30 Stockholm anna@lindlewin.se 070-656 31 31 070-656 31 31 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 290 000 Sökt fr. Honungspr: 750 000 Sammanfattning Pollinera Sverige har skapat ett nätverk för samarbete, kunskapsspridning och utveckling.vårt mål är att pollineringsfrågan ska få samma uppmärksamhet som andra viktiga frågor som klimatförändring, plast i haven och matsvinn. Pollinera Sverige har sedan sitt bildande bidragit till göra insatser som görs av nätverkets aktörer mer synliga, och lyfta frågan brett. Vi vill ta vara på de synergier som finns och öka samarbetet mellan olika aktörer.pollinera Sverige ska: - sammanställa och kommunicera fakta som visar lönsamheten i att arbeta för biologisk mångfald och visa vilka förluster det innebär om vi inte gynnar pollinatörerna. - genom samarbete bygga ett starkt nätverk där alla aktörer kan dra nytta av varandras arbete och informationskanaler. - stärka värdet på pollineringstjänsterna och bidra till att de institutioner, producenter och företag som gynnar pollinatörerna får ökad uppskattning och lönsamhet. - i slutet av maj arrangera Pollineringsveckan och skapa brett intresse och engagemang för pollinatörer och deras livsbetingelser. Bakgrund Många aktörer intygar att frågan om pollinering är eftersatt och behöver lyftas: * Så kan samhället säkra pollineringstjänsterna enligt IPBES http://www.biodiverse.se/articles/forsta-rapporten-fran-ipbes-pollinering * Stiftelsen Lantbruksforskning maj 2017: Varken det ekologiska jordbrukets eller andra produktionssystems produktion av ekosystemtjänster och andra kollektiva nyttor belönas i dagens certifieringssystem, eller i landsbygdsprogrammets ersättningar till åtgärder för att uppfylla Sveriges miljömål." * Pressmedddelande från WWF 2014-06-03 Humlor och bin minskar just nu kraftigt i Sverige och världen. http://www.wwf.se/source.php/1571084/unders%f6kning%20svenska%20p%e4rlor%202014_bid%f6den.pdf * I rapporten Bi Happy från Konsumentföreningen Stockholm 2016 slår man fast att svenskarna behöver lära sig mer om binas betydelse för maten: http://www.mynewsdesk.com/se/konsumentforeningen_stockholm/pressreleases/svensken-behoever-laera-merom-binas-betydelse-foer-maten-1457473 Mål Skapa ett nationellt samarbetsforum för pollinering Pollinera Sverige ska bli ett nationellt samarbetsforum för alla som på något vis är engagerade i pollineringsfrågan: föreningar, företag, myndigheter, organisationer och allmänhet. Syftet är att samverka, dela och dra nytta av varandras insatser samt att inom två år skapa en publik aktivitet som kan lyfta pollineringen ur alla aspekter. Pollinera Sverige ska sammanställa och kommunicera fakta som visar lönsamheten i att arbeta för mångfald i odlingslandskapet. Genom samarbetet byggs ett starkt nätverk och alla aktörer kan dra nytta av varandras arbete och informationskanaler. Som förebilder kan man nämna WWF:s Earth hour och Cancerfondens Rosa bandet som har arbetat långsiktigt och lyckats engagera både forskare, företagssponsorer och gemene man. 44

Resultat Pollinera Sverige har - samlat nätverket till två workshops, se bifogad lista på deltagare i nätverket. - korat Niclas Malm och Glyttinge gård i Östergötland till Årets Pollinatör. - tagit fram konceptet Pollineringsvecka och lanserat det tillsammans med Naturskyddsföreningen, nätverket för 35 svenska parker SSPPG, butiken Cajsa Warg och en rad andra aktörer. - utvecklat och formgivit kampanjmaterialet "Våra vänner pollinatörerna" som spritts via en rad organisationer, kanaler och butiker. Resultatspridning NEWSDESK 9 pressutskick via Svenska Bins newsdesk har fått mycket bra gensvar i media: https://www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin HEMSIDA 3000 besök på hemsidan svenskabin.se 1 maj 2018 12 sep 2018. Hemsidan hamnar på plats 10 efter en googlesökning på pollinering. SOCIALA MEDIA 87 inlägg från januari oktober på Pollinera Sveriges Facebook. 15 inlägg på Svenska Bins instagram under samma period. Utvärdering Pollinera Sverige har samlat en stor del av Sveriges viktigaste experter inom frågan till samarbete. Intresse finns att driva arbetet vidare tillsammans. Piloten med Pollineringsvecka tog fart och fångades upp på många håll. Pollineringsveckans strategiska placering i veckan 19 27 maj fungerade som planerat bra i synergi med International Bee Day 20 maj och Mångfaldens dag 22 maj. Intresse finns nu från flera organisationer att delta i nästa års Pollineringvecka och att arrangera ett vetenskapligt forum i anslutning till detta. Under hösten 2018 planerar Pollinera Sverige arbetet med vårens aktiviteter. Ekonomi Medel har använts till planering, möten med samarbetspartners, workshops, hyra av lokaler, processledare, projektledning, inbjudningar, kommunikation och redovisning. Medel har också använts för att driva kampanj kring pollinering under Pollineringsveckan i maj och för att ta fram kampanjmaterialet "Våra vänner pollinatörerna". Alla medel är använda. Bilagor samarbetspartners och aktiviteter.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2935/samarbetspartners och aktiviteter.pdf) firmatecknare_ll.jpg (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2935/firmatecknare_ll.jpg) Hela ansokan Pollinera Sverige.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2935/hela ansokan Pollinera Sverige.pdf) Budget Pollinera Sverige.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2935/budget Pollinera Sverige.pdf) 45

3.2.18-7815/17 Projekt NordBi Project European Black Bee Apis m. mellifera Sökanden: NordBi Projektledare: Ingvar Ängemyrsgatan Arvidsson5 Ängemyrsgatan 5 666 31 BENGTSFORS ingvar.arvidsson@telia.com 0531-61398, 32178 070.6839517 Projekets tid: 2018-01-01 - Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen 100 000 Sökt fr. Honungspr: 235 500 Sammanfattning Genom import av andra biraser trängdes det nordiska biet tillbaka och hybridiserades. Flera tappra försök hade gjorts till räddningsprojekt och ett var att etablera en parningsstation på Lurö i Vänern 1984. Svårigheter att få tag på rena drönarsamhällen gjorde att framgången uteblev. En plan gjordes och sattes i verket 1990 under namnet Projekt NordBi. Hela landet inventerades, samhällen vingmättes, avelssamhällen utsågs och drottningodling startade. Avelsgrupper bildades, parningsplatser etablerades, renparningsområden bildades och genpooler etablerades. Genom bedömning och selektering har kvalitén ökat. Bedömning görs av svärmningsbenägenhet, temperament, kakfasthet, skörd och kalkyngelförekomst. Utrensningstest och varroatolerans kommer att införas som kriterier. Se bilaga 2. Det nordiska biet har getts ett dåligt rykte som helt saknar grund. En viktig uppgift för projektet är information. Bakgrund Det nordiska biet trängdes under 1900-talet snabbt tillbaka och hybridiserades genom införsel av sydliga biraser. Flera försök hade gjorts till räddningsåtgärder, men importen och marknadsföringen av främst det italienska biet var stark och det nordiska biet kom i vanrykte. 1982 hölls ett möte i Umeå som ledde till en viss satsning på att ta hand om lokala populationer och det ledde också till att Lurö parningsstation startade sin verksamhet 1984. Tyvärr var kontrollen av drönarnas kvalité bristfällig och stationens framgång uteblev. 1989 presenterades en räddningsplan för Statens Genbanksnämnd, vilken godkändes och projektet startade sin verksamhet våren 1990. Första uppgiften var att inventera hela landet för att finna eventuellt avelsmaterial. En ledningsgrupp bildades. Biprover vingmättes, lokala grupper bildades och avelsarbetet startade. Nya parningsplatser etaberades, renparnings-/nordbiområden bildades. Senare skapades genpooler och även ett internationellt nätverk bildades. Mål Målet är att det nordiska biets unika genetiska arv ska bevaras, dess egenskaper tas till vara och förbättras. Det nordiska biet ska återföras till delar av sitt gamla utbredningsområde. Det nordiska biet ska vara en resurs för pollinering och honungsproduktion i landet. Dess motståndskraft mot varroakvalstret ska tas till vara och utvecklas. 46

Resultat Under 2018 har ca 600 drottningar parats på Lurö i Vänern, ca 100 på Väderön på Västkusten, ca 200 på Kyrkogårdsskär i Gryts skärgård, ett hundratal på Holmön utanför Umeå dessutom ett betydande antal i renparningsområdena i Värmland, Härjedalen, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Behovet av nordbisamhällen och nordiska drottningar är större än vad vi just nu kan tillfredsställa. Från Norrbotten skriver Gunnar Jonsson i Råneå att med vinterdödlighet i stort i Norrbottens län ligger på 26 procent har är vinterdödligheten hos nordbina när noll. Detta är en av anledningarna till den stora efterfrågan. I Jämtland arbetar vi för att göra hela landskapet och länet till ett rent nordbiområde. Härjedalen är klart och vid informationsträffar i Jämtland har alla vi haft kontakt med varit positiva till projektet. Vingmätningar pågår och under 2019 och 2020 kommer drottningar att bytas ut i bigårdar med hybridiserat material. För att få fram avelsmaterial som har stor motståndskraft mot varroakvalstret pågår arbete i enlighet med VSHprojektets idéer. Vi har ju fortfarande en stor del av vårt avelsmaterial i varroafria områden, men dessa krymper år från år. I avelsbigårdar i södra Sverige kan vi konstatera, att vi har samhällen med ett nedfall efter oxalsyrabehandling på några hundra kvalster medan ett betydande antal ligger mellan 0 och 20 kvalster. Detta tar vi givetvis hänsyn till i vårt avelsarbete. Resultatspridning Beskrivning av vår verksamhet och våra resultat sker främst genom vår tidning NordBi-Aktuellt, som går ut till över 600 medlemmar. Dessutom har vi vår hemsida nordbi.se. Vi försöker också få in minst en artikel per år i Bitidningen. Genom halvdagskurser, guidningar på Lurö och bigårdsvisningar. Även i dagspressen, radio m m informerar vi om vårt arbete så snart tillfälle ges. Utvärdering Vi bedriver ett framgångsrikt projekt och har en kompetent styrelse. Det innebär dock inte att resultaten kommer snabbt. Tvärtom går vi framåt steg för steg och är övertygade om att det är rätt taktik. Går det för snabbt är risken stor att det går snett och man hamnar i problem, som kan vara svåra att lösa. Det är viktigt att vi har biodlarna med oss och de kommer till oss och vill ha stöd och hjälp med en långsiktigt hållbar biodling. Det handlar ju om att återföra det nordiska biet till sitt ursprungliga utbredningsområde och när vi nu kan säga att det nordiska biet i princip är räddat, så måste områdena där de kan fortleva under friparningsförhållande säkras och utökas. Numerären är fortfarande blygsam, vilket betyder att framtiden inte är säker. Det steg vi nu tar är där vi i större utsträckning fokuserar på förökning av antalet samhällen och utökning av nordbiområdena. Här har vi en stor utmaning framför oss. Ekonomi Inga lönekostnader. Övriga kostnader 211 419 kr Bilagor NBA 2 2018 (2).pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2911/nba 2 2018 (2).pdf) Protokoll konstituerande mote 2018.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2911/protokoll konstituerande mote 2018.docx) Protokoll styrelsemote 201801.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2911/protokoll styrelsemote 201801.docx) 47

3.2.18-7931/17 Rationell rengöring av plastramar. Development of a time-saving construction for cleaning plastic frames in commercial beekeeping. Sökanden: Aarenlunds biodling AB Projektledare: Mats Hoby Khakhar Mosse 212 Iliongr N 128 22471 Lund mats@aarenlunds.se 0706685302 0706685302 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Rationalisering vid flyttning Beviljat fr. NHP: 150 000 Sökt fr. Honungspr: 224 600 Sammanfattning Inom den svenska biodlingen är i dagsläget en begränsande faktor tillgången till vax. Traditionella träramar med vax tar även tid att iordningställa då de oftast kräver både trådning och insmältning. Ett alternativ till träramar är plastramar. Dessa används idag i större utsträckning endast i skattlådor då dessa ramar i mycket hög omfattning går att återanvända. I Sverige är det, till skillnad från i USA, ovanligt att använda plastramar i yngelrummet. I samtal med ett stort antal biodlare har vi dragit slutsatsen att en stor anledning till detta är att det inte funnits någon rationell metod för att rengöra ramar från yngelrummet. Inom projektet har vi tagit fram en lösning som rengör yngelrumsramar snabbare än med andra metoder. Arbetet blir också mycket mindre kladdigt vid användning av vår plastrametvätt. Bakgrund Ett alternativ till att använda traditionella träramar med vaxmellanväggar i biodling är att använda plastramar. Dessa ramar har flera fördelar då det gäller tid för iordningsställning, åtgång av vax och hållbarhet. Dock finns det problem med rengöringen av dessa. Denna kan idag inte genomföras på ett rationellt sätt. I samtal med ett flertal större biodlingsföretag har det framkommit att flera har stora lager med otvättade ramar som de inte vet hur de ska hantera och att man på grund av tvättproblematiken väljer att använda mer tids- och vaxkrävande material. Ytterligare en fördel med att använda plastramar är att du har en lägre åtgång av vax jämfört med traditionella ramar med vaxmellanväggar. Denna fördel blir extra intressant då det under de senaste åren varit en brist på vax i Sverige och övriga Europa. Vi har därför tagit fram en principidé för hur detta moment på ett mer rationellt sätt, med avseende på tid, arbetsbelastning och miljöbelastning, ska kunna genomföras. Mål Kravspecifikation för produkten: Produkten ska leda till en stor tidsbesparing för momentet. Produkten ska minska vattenåtgången i momentet Avlägsnat vax ska ej hamna på marken. Produkten ska vara oberoende av rammått. För att målet om tidsbesparing ska vara uppfyllt ska tiden för att rengöra en ram minska från ca 30 sek till maximalt 5 sek. En brytare ska finnas så att vatten endast sprutar då en ram är under tvätt. Avlägsnat vax ska direkt nedfalla och samlas upp i ett därtill avsett kärl. Produkten ska enkelt kunna ställas in för att hantera rammått oberoende av ramens höjd. Produkten ska vid projekttidens utgång vara presenterad för biodlare genom demonstration vid utställning och/eller publicering i relevanta tidskrifter så som Gadden och Bitidningen. 48

Resultat Vårt mål var att tillverka två enheter till plastrametvätten. I och med att projektet inte blev helt finansierat har vi koncentrerat oss på huvudenheten. Den som rengör plastramar från vax och kokongrester. Den konstruktion som vi gjort inom projekttiden har halverat tvättiden för plastramar från ca 30 sek till 15 sek. Tidigare var rengöring av plastramar förknippat med mycket vattenstänk och vax som var svår att samla upp för återvinning. Genom vår konstruktion har vi minimerat förekomsten av vattenstänk, markant förenklat uppsamlingen av vaxrester och sänkt vattenförbrukningen. Ett av målen var att tvätten skulle fungera på samtliga förekommande plastramsformat. Den konstruktion som vi har gjort kan tvätta plastramar med bredd upp till 70 cm och höjd upp till 28 cm. 28 cm är valt då det utgör höjden för en dadantram, även om det mig veterligen finns någon tillverkare av plastramar i Dadant. Bifogade bilagor: Plastic frame cleaner - film Matarenhet - ritning Tvattenhet Hela ramtvatten Bild - bild Tvattenhet Huv med slang - ritning Tvattenhet Huv med sprutenhet - ritning Tvattenhet Kar - ritning Tvattenhet Ramstag - ritning Resultatspridning Denna del har inte kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt inom projekttiden. Vi fick en förfrågan av SJV om vi kunde presentera vårt projekt på NHP konferensen i Nyköping 9 feb 2018. Detta tyckte vi var en bra idé, men SJV återkom inte i frågan och till konferensen bereddes inte utrymme för presentation av vårt projekt. Vårt syfte var att inom projekttiden kunna sprida resultatet genom ett antal kanaler. Detta har inte kunnat genomföras då tillverkningen blev försenad. Vi ämnar dock fortfarande genomföra spridningen av resultat enligt plan, även om detta görs efter projekttiden. Utvärdering I och med att inte hle projektbudgeten blev beviljad fick vi prioritera i vad vi skulle koncentrera arbete och medel på. Vi valde att koncentrera oss på huvudenheten som rengör plastramarna från vax och andra rester. Ett problem som uppstod inom projektet var att vi tidigt under våren, februari, var överens med ett företag om att de skulle tillverka tvättenheten. Vi hade ett fysiskt möte med företaget för att reda ut detaljer i ritningarna och visa på liknande lösningar som finns i vår befintliga maskinpark. detta företag skulle därefter inom kort återkomma med offert. Trots flera samtal och löften om att offert var på väg fick vi aldrig någon sådan. Till slut tog vi kontakt med ett annat företag, PP Mekanik AB, som med stort engagemang åtog sig uppdraget. Dock var vi nu redan i slutet av maj, vilket gjorde att arbetet blev mer tidspressat än planerat. Vi är helt nöjd med den lösning som levererades av PP Mekanik AB. Själva sprutdelen av tvättenheten tillverkades och levererades av Pumpkurvan i Malmö. Vi är klart nöjda med den Ekonomi Inom projektet har vi totalt använt 177862 kr. Dvs vi har skjutit till egna medel om 27862 kr för att kunna genomföra projektet. 123962 kr har används för tillverkning eller inköp av fysiska produkter. 12950 kr har används för att ta fram underlag till konstruktioner 35350 kr har använts till kontakter med konstruktörer, utprovning av lösningar och revidering av lösningar. 5600 kr har använts till ansökan och redovisning av projektet. Bilagor Budget Rationell rengoring av plastramar.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2896/budget Rationell rengoring av plastramar.xlsx) Registreringsbevis.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2896/registreringsbevis.pdf) Bakgrundsbeskrivning.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2896/bakgrundsbeskrivning.pdf) 49

3.2.18-7943/17 Rådgivning Consulting Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Karina Borgmästaregatan Karlsson 26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge jonas.eriksson@biodlarna.se 073-673 74 24 0142-48 20 04 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 200 000 Sökt fr. Honungspr: 370 000 Sammanfattning Förbundet har ett kontinuerligt behov av att ha en eller flera personer som kan svara på olika frågor inom biodling. Frågeställningarna kommer från många håll såsom, enskilda biodlare, föreningar, distrikt, massmedia, allmänhet och från utbildningsväsendet. Frågorna spänner över hela området biodling. Frågor som specifikt handlar om bihälsa har i huvudsak slussats till bihälsokonsulenten, men även här har rådgivaren besvarat frågor. Tjänsten är uppskattad och präglas av de säsongsvariationer som är förknippade med ämnesområdet. Detta innebär att under biodlarsäsongen, så ökar antalet praktiska frågor markant och under andra delar av året kan andra arbetsuppgifter genomföras. Karina har också använts av förbundet som sakkunnig vid arbetet med Jordbruksverkets nya föreskrifter om bihälsa. Korrekturläsning av material och böcker har också genomförts med hjälp av rådgivaren. Bakgrund Tidigare har förbundet haft en finansiering av en utvecklingskonsulent, där den finansieringen vissa år uppgått till 100% av en heltidstjänst. Senast det skedde en finansiering av en utvecklingskonsulent, uppgick finansieringen till ca 50%. När vi senast ansökte om medel och dessa blev beviljade, så var vår utvecklingskonsulent långvarigt sjukskriven. Inriktningen för utvecklingskonsulenten har tidigare varit att rekrytera nya medlemmar och också ett stort antal utbildningsfrågor har också legat på konsulentens bord. Förbundets ambition är att under 2018 själva finansiera en tjänst för utbildningssidan, något som vi tror skall bli verklighet och som vi anser vara av stor betydelse för hela biodlarsverige. Rekryteringsarbetet sker företrädesvis ute i våra föreningar och vi anser inte att det krävs speciellt omfattande centrala funktioner för detta, utan detta arbete sköts på ett föredömligt sätt av förbundets föreningar. Behov föreligger däremot, vad avser rådgivningsfrågor. Mål Inriktningen med det aktuella projektet är att täcka den lucka som vi för närvarande har inom rådgivningssidan, vilket omfattar frågor från biodlare, massmedia och andra intressenter som ställer frågor inom det aktuella ämnesområdet. Vi har därför ingen avsikt att söka medel för en utvecklingskonsulent i framtiden, men vill nu fortsätta att fokusera på rådgivningssidan. Behovet av rådgivning uppskattar vi till en 50 %-tjänst utslaget på ett helt år, där det givetvis föreligger säsongsvariationer. 50

Resultat Karina Karlsson har under NP 2018 varit knuten till förbundet och haft uppdrag som rådgivare. Behovet av rådgivningsresurs är stort och uttalat inom förbundet, varför det kan konstateras att tillförda resurser är väl använda medel utifrån aspekten, att tillföra många en stor kollektiv nytta. Detta måste sättas in i sammanhanget att förbundet organiserar i princip alla biodlare inom landet. För NP har vi fått medel för en tjänst på ca 25 %, vilket är ett absolut minimum för att kunna svara upp mot alla som hör av sig. Förutom rådgivningsuppdraget har Karina också varit projektledare för förbundets vaxprojekt. Detta har inneburit att rena rådgivningsfrågor har blandats med frågor kring vax, vilket på ett naturligt sätt ökat kontakten med förbundets föreningar, samt med enskilda medlemmar. Förutom uppdrag inom ovannämnda projekt har Karina även under NP 2018 utnyttjats som en resursperson inom VSH, vilket inneburit vissa föredrag/föreläsningar i ämnet. Resultatspridning Karina har medverkat i en rad olika möten inom förbundet, både på föreningsnivå och inom förbundets distrikt. Hon har även medverkat vid internationella möten, där rådgivare i Norden har träffats och utbytt erfarenheter. Det har varit två möten med de nordiska rådgivarna, ett möte i Riga i samband med NBBC-mötet i februari 2018 och ett möte i Danmark under maj månad, samma år. Rådgivaren har också deltagit vid våra biodlingskonferenser, där information givits om bla VSH och vårt värdefulla vax. Karaktären av frågor och arbetets innehåll, medför inte att rådgivaren skriver specifika artiklar inom "rådgivningsområdet", däremot har vi uppmärksammat Karina i en presenterande artikel i Bitidningen (nr 7-8 2018, bifogas). Karina har också nyttjas som en resursperson i det pågående VSH-projektet. Utvärdering Förbundet eftersträvar att kunna finansiera denna typ av verksamhet själva, utan bidragsmedel. Den huvudsakliga rådgivning sker ute i respektive förening (förbundet har ca 275 egna föreningar, över hela landet), där både erfarna och oerfarna biodlare kan få stöd, samt svar på de flesta av sina frågeställningar. Primärt handlar denna rådgivning om hur föreningar och distrikt, i sin tur, skall kunna få tillgång till en adekvat rådgivning i olika frågor. Det handlar också om att alla övriga inkommande samtal, skall kunna slussas vidare och få ett uttömmande/korrekt svar. Det är inte bara biodlare som kontaktar oss, utan andra organisationer och inte minst massmedia vill ha svar på olika frågeställningar, varför denna ämneskompetens är betydelsefull för kansliet och för att klara av den uppmärksamhet som ämnesområdet upplever. Ekonomi Beviljade medel: 200 000 kr Personalkostnader: 170 367 kr Övriga kostnader: 29 633 Totalt utbetalt: 200 000 kr Bilagor 170427 Budget.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2919/170427 Budget.xlsx) BT nr 7-8 2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2919/bt nr 7-8 2018.pdf) 51

3.2.18-9874/17 Screening av Amerikansk Yngelröta Screening of American foulbrood Sökanden: Mellifera Veterinärtjänst Projektledare: Emmy Holmbro Sundström Brunnsgården 301 Holmbro Brunnsgården 301 74020 Vänge mellifera.vet@gmail.com 0732437866 Projekets tid: 2017-09-01-2018-08-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 50 000 Sökt fr. Honungspr: 50 000 Sammanfattning Under året har 99 prover från 8 olika biodlare analyserats avseende förekomst av sporer av amerikansk yngelröta i bigårdar/bisamhällen Bakgrund Amerikansk yngelröta är en allvarlig bakteriell sjukdom som förekommer hos svenska bin. Sjukdomsfall blossar upp på skilda platser eftersom sporer överlever lång tid i miljön och utgör då ett stort bekymmer för den drabbade biodlaren. Att undersöka vuxna bin avseende sporförekomst ger goda förutsättningar att kunna arbeta förebyggande mot denna allvarliga sjukdom. Det har visats att odling från vuxna bin är en metod som ger goda förutsättningar att kunna förutsäga risken för samhällen att utveckla symptom. I Eva Forsgrens projekt Provtagnings- och saneringsstrategi för amerikansk yngelröta har en strategi utarbetats för att minska smittspridning och sjukdomsfall genom att ta prover av bin på hösten och vidta åtgärder utifrån odlingsresultat. Som ett komplement till SLU:s arbete erbjuds nu biodlare en kostnadseffektiv screening av bi-prover. Laboratoriets arbete kontrolleras av referenslaboratoriet vid SLU. Mål Syftet med projektet är att få till stånd ett fungerande förebyggande hälsoarbete avseende amerikansk yngelröta. Att vänta på att symptom utvecklas är förknippat med stora risker för smittspridning och höga kostnader både för den enskilde biodlaren och för bitillsynen. Möjlighet till egenkontroll bör öka ansvarstagandet hos biodlaren och minska belastningen för bitillsynen. För att ett förebyggande arbete ska fungera i praktiken krävs dock att både arbetsinsatsen och kostnaden för biodlarna hålls nere. Därför är avsikten med projektet att kunna erbjuda ett subventionerat pris för undersökning av prover. Målet för projektet är att 500 prover ska undersökas under projektåret. Målet på sikt är att en betydande andel av bisamhällena i Sverige ska kontrolleras med jämna mellanrum och därmed minska risken för sjukdomsutbrott av amerikansk yngelröta till ett minimum. Tjänsten innefattar inte prover som tas i samband med offentlig kontroll. Dessa hanteras av referenslaboratoriet vid SLU. 52

Resultat Under året har 99 prover från 8 olika biodlare analyserats avseende förekomst av sporer av amerikansk yngelröta i bigårdar/bisamhällen Resultatspridning En artikel om projektet publicerades i Bitidningen 11/12 2017. Projektet presenterades under Jordbruksverkets program i anslutning till Biodlingsföretagarnas konferens 9 feb 2018. Utvärdering Projektåret har tyvärr kantats av olika problem och målet om 500 analyserade prover har inte kunnat uppfyllas. Dels blev det avhopp från några av de större biodlarna som bokat in prover under vintersäsongen, detta pga omständigheter och tidsbrist från deras sida som inte kunnat förutses. Planen var att kompensera för detta under sommaren, men en mindre brand i ett instrument gjorde att tidsplanen inte höll. Ekonomi 99 prover har analyserats med 100 kr subvention per prov. Detta gör att 9900 kr av beviljade medel har använts. Bilagor Budget2017.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2937/budget2017.pdf) metod.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2937/metod.pdf) 53

3.2.18-8088/17 Smittspårning av amerikansk yngelröta Infectious trace of American foulbrood Sökanden: Eva Forsgren Projektledare: Eva Institutionen Forsgrenför ekologi, SLU Inst. för ekologi, SLU, Box 7044 75007 Uppsala eva.forsgren@slu.se 018-672083 0733-261267 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Tillämpad 488 855 forskning Sökt fr. Honungspr: 977 710 Sammanfattning Biprover har under sommaren 2018 samlats in från ett 40-tal biodlare i 6 områden med konstaterad amerikansk yngelröta i mellan- och syd-sverige. Uppföljande insamling från dessa biodlare har gjorts ca 1 månad efter utbrott konstaterats och ytterligare insamling av biprov i samband med invintringen pågår. En avslutande provtagning och visuell inspektion av bisamhällena för att hitta eventuella återkommande symptom av amerikansk yngelröta planeras till våren när yngelproduktionen kommit igång. Eftersom projektet löper under två år och ännu inte slutförts har inga resultat sammanställts ännu. Bakgrund Amerikansk yngelröta (orsakad av bakterien Paenibacillus larvae) är en av de mest allvarliga sjukdomarna som finns inom biodlingen. Om sjukdomen får fäste i en biodling/område är den mycket svår att bli av med. Det är viktigt för att begränsa smittspridning och kartläggning av spridningen av bakterien i samband med fynd av AY kan göras på flera olika sätt. Vi har i tidigare studier visat att mikrobiologisk odling från vuxna bin är mest exakt, d.v.s. överensstämmer till 100 % med observationer av sjukdomssymptom. Metoden att odla bakterien från prover av vuxna bin är numera en ackrediterad analysmetod vid Sveriges referenslaboratorium för bihälsa. Metoden är kvantitativ, dvs man kan mäta och uppskatta mängden bakteriesporer i ett bisamhälle. Det finns få studier som undersökt hur mängden sporer i vuxna bin i praktiken relaterar till angreppsgraden av sjukdomen, och inga studier som undersökt hur mycket och hur fort spormängderna i en biodling efter sjukdom och sanering minskar. Mål Projektet avser att ge bättre förståelse för hur AY sprids och upprätthålls i särskilt drabbade områden. Det övergripande målet med den här studien är att undersöka hur sportalen i prover av vuxna bin korrelerar till angreppsgraden av AY, att följa hur sportalen i en biodling förändras över tid efter att samhällen med sjukdomssymptom upptäckts och destruerats och att undersöka hur stor risken är för sjukdomsåterfall säsongen efter utbrott. 54

Resultat I dagsläget har 350 biprover odlats och mängden bakterisporer bestämts. I vissa fall (samhällen med sjukdomssymptom, n=17) kan mängden sporer i prover av vuxna bin korreleras till angreppsgrad av amerikansk yngelröta. Dessa nivåer kommer ingå i ett större data-set där vi med hjälp av statistiska metoder försöker förutsäga sannolikheten för visuella sjukdomssymptom baserat på smittrycket, mängden sporer hos de vuxna bina, i bisamhället. Resultatspridning Eftersom projektet löper under två år och ännu inte slutförts har inga resultat sammanställts eller presenterats ännu. Utvärdering Projektet har fortlöpt enligt planen med den skillnaden att få lämpliga sjukdomsutbrott kunde lokaliseras under sensommaren 2017. Viss provtagning utfördes dock under hösten 2017, men de flesta proverna samlades in under säsongen 2018. Projektet kan ändå slutföras eftersom det omfattar ytterligare en biodlingssäsong. Ekonomi Alla medel har använts. löner 223813 övriga kostnader 261451 Indirekta kostnader, OH 5629 Totalt 490893 Bilagor Copy of sluprojektkalkyl2017_ef_projekt_np_ay.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2934/copy of sluprojektkalkyl2017_ef_projekt_np_ay.xlsx) 55

3.2.18-7817/17 Svenska Bin - biprodukter, hälsa och svenska honungar Swedish Bees - bee products, health and Swedish honey Sökanden: Sigill Kvalitetssystem AB Projektledare: Lotta Franzéngatan Fabricius 6 Kristiansen Hågra 21 59043 Tjällmo lotta@svenskabin.se 0707352858 0707352858 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 330 000 Sökt fr. Honungspr: 416 160 Sammanfattning En omvärldsanalys genomfördes och visar att intresset hos konsumenten och hälsokostbranschen är stort. De biprodukter som finns på marknaden i dag är till största del importerade men efterfrågan på svenska biprodukter är stort. Produktionen av biprodukter i Sverige är relativt låg, det finns helt klart utrymme för fler producenter. Forskning kring biprodukternas hälsoegenskaper finns gjorda, många resultat kommer från Sydamerika. För att nå ut med kunskapen om biprodukternas kvalité i produktionen och deras hälsoegenskaper arrangerades en TV-sänd heldagsutbildning under våren. * Omvärldsanalys genomfördes genom att scanna av marknadsföringen inom hälsosegmentet och besök på hälsomässor. * Litteratursammanställning av befintlig forskning av biprodukternas hälsoegenskaper genomfördes och sammanställdes i pdf-format och förklarades på begriplig svenska. * TV-sänd utbildningsdag Biprodukter-kvalité och egenskaper genomfördes den 16 mars. Cirka 100 deltagare där hälften var på plats i Stockholm och hälften deltog via länk. Svenska honungars mångfald har under året lyfts i olika sammanhang och publicerats som nyheter på Svenska Bins Newsdesk: www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin och i sociala medier som Facebook och Instagram. Bakgrund Svenska Bin har marknadsfört svensk honung. Våren 2015 geomförde vi ett event med fokus på biprodukter. Intresset för bikupans övriga produkter visades vara stort. Läs mer om detta här: http://www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin/pressreleases/boosta-med-binas-nyttiga-godsaker-1106637 Potentialen för att öka den svenska produktionen av biprodukter är stor. I hälsokostbutiker i Sverige är sortimentet av pollen oftast inte svenskt. Genom att stärka biodlarna i produktionen och lyfta hälsoaspekterna vinner vi ny mark. En utvecklad marknad för biprodukter kan bidra till att öka attraktiviteten för biodlaryrket och visa på hur man kan nå lönsamhet genom förädling och produktutveckling. En kombination av honung och de olika biprodukterna ökar värdet, speciellt på hälsomarknaden. Nya grupper kan söka sig till yrket, och branschen kan få fler nya specialister som inte bara fokuserar på själva odlingen utan även utvecklingen, kunskapsspridningen och marknadsföringen av biprodukter. Mål Under kommande programperiod vill Svenska Bin arbeta i två spår: - Vi ska ge de svenska biodlarna möjlighet att ta andelar av hälsomarknaden. För att åstadkomma detta ska vi ta fram och sprida kunskap för att biodlarna ska kunna utvecklas som producenter av pollen, propolis, bibröd, drottninggelé och hälsosamma honungssorter som t. ex. ljung. - Vi vill fortsätta profilera och marknadsföra svensk honungs smakrikedom, genom att lyfta platsen, växterna och säsongen som ger de unika smakerna, även här med ett stort fokus på ljunghonung. 56

Resultat När det gäller produktion av biprodukter utöver honung, finns det i dag inga tydliga riktlinjer för hur produktionen ska gå till för att säkerställa god kvalité, dessa riktlinjer behöver arbetas fram baserat på forskning och försök. Det finns ingen lagstiftning för biprodukter som det gör för honung. Standard för god produktionssed för biprodukter behöver tas fram. Litteratursammanställning av befintlig forskning av biprodukternas hälsoegenskaper genomfördes och sammanställdes i pdf-format, se bifogat dokument. Utbildningsdag Biprodukter-kvalité och egenskaper genomfördes den 16 mars och inbjudan till denna så som den annonserades i Bitidningen finns i bifogat dokument. Resultatspridning Resultaten har spridits genom Svenska Bins Newsdesk, Bitidningen, Gadden, Studieförbundet Vuxenskolan, Facebook och Instagram. Några exempel på egenproducerade nyheter: Så hjälper honung mot rethosta och halsont, http://www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin/news/hosta-inte-bortjulen-saa-hjaelper-honung-mot-rethosta-och-halsont-287181 Cajsa Warg satsar på honung och bin under pollineringsveckan, http://www.mynewsdesk.com/se/svenskabin/news/cajsa-warg-satsar-paa-honung-och-bin-under-pollineringsveckan-307060 Primörhonungen landar perfekt till midsommarens bär, http://www.mynewsdesk.com/se/svenskabin/news/primoerhonungen-landar-perfekt-till-midsommarens-baer-311428 Ekonomi Alla medel har används. 330 000 SEK Lönekostnader: 4 929 SEK Samarbete grossist och hälsokedjor: 42 875 SEK Faktagranskning och medverkan event: 113 542 SEK Utbildning: 33 654 SEK Nyhetspaket med text, bild, film mm: 135 000 SEK Bilagor firmatecknare_sigill.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2936/firmatecknare_sigill.pdf) Budget_Svenska Bin_NP2018.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2936/budget_svenska Bin_NP2018.pdf) biprodukter.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2936/biprodukter.pdf) Annons Bitidningen.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2936/annons Bitidningen.pdf) Utvärdering Utvärdering av utbildningsdag Biprodukter-kvalité och egenskaper som genomfördes den 16 mars i Stockholm och via länk gjordes i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Resultatet från denna visade att deltagarna var nöjda med dagen, både på plats i lokalen och på länk. 57

3.2.18-7940/17 Testbiodling Test bee keeping Sökanden: Föreningen Svensk Buckfastavel Projektledare: Nils c/o Nils Thuresson Thuresson Nosabyvägen 280 291 44 Kristianstad nils.thuresson@kund.biknet.se 044-214102 070-558 12 10 Projekets tid: 2016-09-01-2019-07-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen 50 000 Sökt fr. Honungspr: 757 350 Sammanfattning Testet har omfattat 74 bisamhällen fördelade på fem testbiodlare. Bedömningen av samhällena har gjorts enligt Föreningen Svensk Buckfastavels bedömningskriterier av vissa egenskaper. Dessa skrivs fortsättningsvis i fetstil. Egenskaperna temperament, svärmtröghet, fruktsamhet och kalkyngel bedöms vid tre olika tillfällen. Bin för nosematest tas vid ett tillfälle tidigt på våren. Utrensningstest utförs med metoden att avdöda ynglet genom frysning som används. Den senast tillkomna bedömningen är varroatolerans. Biprover om 300 bin tas vid två olika tillfällen. Med hjälp av så kallad vaskning räknas kvalstren vid de olika tillfällena. Genom att skriva in antalet kvalster vid de två mättillfällena och tiden mellan mättillfällena i ett formulär som finns på hemsidan fås ett siffervärde för kvalstertillväxten benämnd tillväxtfaktor. Det finns samhällen som har extremt låg tillväxtfaktor för kvalster. Det finns anledning att fråga sig om kvalstermängden verkligen är så låg som proverna visar. Det finns utrymme för självkritik här och man måste fråga sig om testbiodlaren gjort varroaprovet rätt, eller om man hittat alla kvalster vid räkning. Bakgrund De virussjukdomar som varroa är vektor för förorsakar stora ekonomiska förluster för biodlarna. Bistammar som har god resistens mot varroakvalstrets tillväxt i samhällena kan utan annan varroabekämpning odlas med gott resultat. I den svenska bistammen finns samhällen som har en större förmåga att motstå varroangrepp än vad medelsamhället har. ("Avel för tolerans mot varroakvalstret hos honungsbin - en förstudie" av Ingemar Fries). Genom att söka bland samhällen där varroabekämpningen utelämnats/reducerats finns det möjlighet att finna samhällen med sådana egenskaper. Se bil. 2 Yngelröta, som förorsakas av en sporbildande bakterie, kan drabba enskilda biodlare hårt då samhällen som uppvisar kliniska symptom enligt lag skall förintas. Bin som rensar ut sjukt yngel anses ha en bättre motståndskraft mot yngelröta än vad medelsamhället har. Egenskapen för utrensning är ärftlig och möjlig att förbättra genom riktad avel. I projektet mäts samhällenas utrensningsförmåga med utrensningstest. Mål Genom långsiktigt och konsekvent avelsarbete ge biodlarna tillgång till friska bin med bibehållna och helst förbättrade produktionsegenskaper. För att avelsarbetet skall ge framgång är en av förutsättningarna att egenskaperna är mätbara och registreras. I projektet "Testbiodling" sker detta för ett flertal egenskaper hos bisamhället som är viktiga för biodlingen. De bidrottningar, vars samhällen uppvisar god motståndskraft mot sjukdomar och parasiter kombinerat med bra produktionsegenskaper, selekteras ut för fortsatt avel. Genomförs detta avelsarbete ger det biodlarna tillgång till friskare bin med bra produktionsegenskaper. Tillgång till bättre bin ger fler biodlare samt en ökning av antalet samhällen per biodlare. Mätbara mål: Test av 120 samhällen/år. Att på fem års sikt få fram drottningar som bär på resistensegenskaper mot varroa. I utgångsläget finns inte några kända varroaresistenta samhällen framselekterade ur den svenska bistammen. 58

Resultat Med hjälp av drottningar vars egenskaper är testade väljer man ut de drottningar med bästa kombinationen av egenskaper såsom motståndskraft mot sjukdomar, honungsskörd, temperament, fruktsamhet och utrensning. Testvinnarna, de bästa drottningarna avlas det vidare på. Resultatspridning Resultaten sprids genom publicering via det årliga Buckfastkompendiet, samt på vår hemsida. Bilagor Bil.4_Kostnadsbudget_Berakning_av_merkost.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/bil.4_kostnadsbudget_berakning_av_merkost.docx) Utvärdering Under säsongen har testbiodlare testat och bedömt flera olika drottningar, och sörjt för att avelsarbetet fortsatt. Även det här året har föreningen haft svårt att rekrytera testbiodlare, och därför togs beslutet att börja med våra sommarmöten/utbildningar igen, där nya och gamla biodlare lär sig mer om testbiodling. Av de testserier som kommit in till Föreningen har 3 godkänts samt 1 inte blivit beviljad för testning, se bilaga Sammanställning testserie HAL15-254 HAL.ISE,JFK Ekonomi De tilldelade medlen har använts enligt följande: Planering och utbildning för nya testbiodlare: 4 305 kr Ersättning för kalibreringsmateriel: 800 kr Redovisningar/administration ansökan för 2019: 5 760 kr Resor: 1443 kr Ersättning till testbiodlare: 44 000 kr Summa: 56 308 kr Skillnaden som överskrider tilldelningen har tagits ur föreningens medel. Bil.6_Version2_Kostnadsbudget_Sammanst_Projektkostnader.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/bil.6_version2_kostnadsbudget_sammanst_projektkostnader.docx) Kostnadsbudget_Testbiodling_NP_2018.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/kostnadsbudget_testbiodling_np_2018.docx) Test_2017-1.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/test_2017-1.docx) Test_2017-2.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/test_2017-2.docx) Test_2017-3.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/test_2017-3.docx) Test_2017-4.docx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/test_2017-4.docx) Slutrapport_Buckfast.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/slutrapport_buckfast.pdf) Sammanstallning_testserie_KAH14-031-JRT-HAL.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/sammanstallning_testserie_kah14-031-jrt-hal.pdf) Sammanstallning_testserie_HAL16-104-JRT_KAH.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/sammanstallning_testserie_hal16-104-jrt_kah.pdf) Sammanstallning_testserie_HAL15-254_HAL-ISE-JFK.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/sammanstallning_testserie_hal15-254_hal-ise-jfk.pdf) Sammanstallning_test_JRT15-425-HAL-KAH.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2791/sammanstallning_test_jrt15-425-hal-kah.pdf) 59

3.2.18-7807/17 Utbildningar i yrkesbiodling Sökanden: Biodlingsföretagarna/Bf Service AB Projektledare: Mats Hoby Khakhar Mosse 212 Iliongr N 128 22471 Lund ordforande@biodlingsforetagarna.se 0706685302 0706685302 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 300 000 Sökt fr. Honungspr: 1 512 150 Sammanfattning Vi har genomfört fyra olika utbildningar och varje utbildning på en eller flera platser i landet. Alla kurser var mycket uppskattade. En kurs i grundläggande marknadsföring visade på vikten av planering och och att ha tydligt definierade mål. Kursen i att utöka sin bigård tydliggjorde också vikten av planering, detta även när det gäller logistiken. Att bli social med dina kunder öppnade en ny värld med möjligheter att sprida sitt varumärke och sist men inte minst Apitherapin visade på vad vi har mer i våra kupor att ta tillvara för att bredda vår näring Bakgrund Biodlingsföretagarna är den organisation i Sverige som i första hand bevakar förutsättningarna för att driva lönsamma företag inom biodlingsbranschen. Biodlingsföretagarna har en lång erfarenhet av att utbilda och stödja företag vid utvidgad verksamhet och nyetablering. Biodlingsföretagarna bevakar även förutsättningarna för biodlingsnäringen på europeisk nivå genom den Europeiska yrkesbiodlarorganisationen EPBA. Under hösten 2016 har Biodlingsföretagarna sett över sin verksamhetsplan och i den tagit fram en tydlig strategi för vår roll inom utbildningar i biodling i Sverige ska se ut. Utbildningar behöver ges på olika nivåer från en introduktion i tankar och metoder för personer som står i begrepp att utöka sin biodling till fortbildning och metodutveckling för våra största biodlingsföretag.denna strategi har diskuterats med SBR. Mål Inom projektet ska utbildningar genomföras inom yrkesmässig biodling på olika nivåer och med olika inriktning. Dessa utbildningar som mer utförligt beskrivs i bifogad handling är: Översiktskurs Kurs i utökad biodling - Ska ge en inblick i tankar och metoder som rör yrkesmässig biodling. Ska nå många nyfikna biodlare. Målet är 100 200 deltagare per år. Kursen skall genomföras vid fem tillfällen om året. Introduktionskurs * Biodling under 3 timmar per samhälle. * Momentkurser * Kurser för etablerade företag * Internationella föreläsare * För att säkerställa tillgången av föreläsare ingår även ett framtagande av undervisningsmaterial samt utbildning av kusrsledare. 60

Resultat Utöka din biodling med bibehållen bihälsa där deltog 35 personer Marknadsföringens grunder där deltog 13 personer Att bli social med dina kunder där deltog 13 personer Apiterapi där deltog 16 personer Resultatspridning Genom artiklar i bitidningen Se bilaga artikel e-gadden 2 2018 Utvärdering Våra medlemmar är tydliga med att dom vill ha fortbildning och att vi till kommande säsonger försöker planera in "våren" så vi inte krockar med arbetet i bigården. Ekonomi Lokalhyror 109 963:- Föreläsare + Kursansvariga 101 303:- Annonsering 9 675:- Administration 13 524:- Totalt 234 465:- Beviljat stöd 300 000:- Bilagor Budget Utbildningar i yrkesbiodling.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2889/budget Utbildningar i yrkesbiodling.xlsx) Utbildningar i yrkesbiodling.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2889/utbildningar i yrkesbiodling.pdf) egadden_2-18_web-1.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2889/egadden_2-18_web-1.pdf) 61

3.2.18-7812/17 Utlandskontakter Sökanden: Biodlingsföretagarna Service AB Projektledare: Thomas Hoby Mosse Dahl212 Hörebacken 611 715 94 Odensbacken th.dahl@icloud.com 0701-477580 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 75 000 Sökt fr. Honungspr: 386 250 Sammanfattning Vi har deltagit i de, i den reviderade budgeten, uppsatta mötena förutom DBIB i Tyskland samt ett Copa möte under hösten, då vi helt saknade medel efter att ha utsatts för ekonomiskt brottslig handling. De forum vi deltagit i är Beelifes årliga möte Paris i januari samt EPBAs årliga dito. Vi har också deltagit i Nordisk-Baltiska Birådets forskarmöte i Riga samt Copa/Cogecas arbetsgrupp under våren i Bryssel där också sedan Beeweek hölls med arbetsgrupper, föreläsningar samt nätverkande på Parlamentet. Bakgrund Bakgrund: De flesta birelaterade beslutsfrågorna sker idag inom EU på Europanivå, t.ex. bihälsofrågor, märkningsfrågor samt pesticidbeslut. Övriga länder inom EU har betydligt större resurser när det gäller forskning inom biodling och kan bidra med nyttig information om vad som händer inom biodlingen. Dessa kontakter har också gett oss möjligheter att genomföra ett antal studieresor under årens lopp, som i sin tur har genererat ett ökat intresse för biodlingen. Många medlemmar har sett möjligheten att kunna driva större yrkesbiodlingar tack vare vårt kontaktnät och våra studieresor. Mål Långsiktigt mål är att kunna säkerställa bidra till tillväxt, utveckling och förbättrad lönsamhet för svenska yrkesbiodlare och skapa en plattform för svensk biodling och dess produkter i Europa. En förutsättning för detta är att vi aktivt deltar i möten, debatter och seminarier i bl.a. Bryssel. Våra svenska produkter skall ges möjlighet att försäljas som exklusiva alternativ runtom i Europa via en exportsatsning som planeras under kommande verksamhetsår. 62

Resultat Det enskilt största resultatet under året har varit det faktum att Copa antagit och drivit på de olika ländernas krav på märkning, laboratorier för analys samt problematiken kring förfalskning av både honung och vax. Resultatet är nu att Parlamentet antagit kraven och jobbar vidare inom EU för att få dessa till stånd. Resultatspridning Vi har publicerat utfallen både på våra nätkanaler samt i vår tidning Gadden där det bl.a går att få en riktigt bra överblick från BeeWeek i Bryssel i somras. Utvärdering Resultaten av utlandsarbete har nu skapat nya sätt att se på binäringen i Sverige där det startats ett antal nya projekt för att effektivisera branschen, t.ex Mobila slunglinjer samt lastväxlarsystem för plattformar med bin för pollinering. Dessvärre räcker inte medlen fullt ut och vi har därför tvingats till att göra en fördelning med SBR inför innevarande period om deltagande, vilket i våra ögon gör att det tappas ur näringsperspektiv. Ekonomi Resekostnader 35 672:- Logi 32 923:- Ers. förlorad inkomst 16 000:- Admin. plus övrigt 4 530:- Totalt 89 625:- Beviljat Stöd 75 000:- Bilagor Budget Utlandskontakter 2017-18.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2913/budget Utlandskontakter 2017-18.xlsx) 63

3.2.18-7961/17 Vaxanalyser Analyses of wax Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Preben Borgmästaregatan Kristiansen26 Borgmästaregatan 26 596 34 Skänninge preben.kristiansen@biodlarna.se 0142-482 007 073-6737427 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Analyser Beviljat fr. NHP: 33 000 Sökt fr. Honungspr: 33 000 Sammanfattning Inom ramen för NP 2018 analyserades totalt 27 vaxprover, 2 av dessa analyserades för restsubstanser av bekämpnings- och läkemedel, 24 för förfalskning med paraffin eller stearinsyra och 1 prov för både förfalskning och restsubstanser. I proverna som komn från mellanväggar som 2017 infördes från Polen påvisades höra halter av kolväten. I övriga prover av mellanväggar köpt från andra biredskapsaffärer ligger kolvätehalten på normal nivå eller några procentenheter över. Bakgrund Vid behandling med de läkemedel som i dag finns registrerade i Sverige för varroabekämpning (Apistan och Apiguard) finns det risk att rester av de aktiva substanserna anrikas i bivax. Vi har också kännedom om att det inom svensk biodling används icke godkända preparat mot varroa. Några av dessa preparats aktiva substanser är fettlösliga, vilket kan innebära risk för kontaminering av vaxet. På grund av brist på svenskt vax kan det bli aktuellt för vaxfabrikanterna att importera vax från andra länder, detta innebär ytterligare risk för kontaminering av vax som används till mellanväggar i Sverige. Denna kontaminering kan dessutom leda till kontaminering av honungen som produceras i samhällen med kontaminerad vax. Förutom analys av pesticider, kommer en del prover att analyseras för förfalskning och för rester av kloramfenikol. Mål Att få en bild av restsubstansläget i svenskt vax. Att öka medvetenheten om risken för restsubstanser i vax vid användning av preparat mot varroa. Att minska andelen svenskt vax som innehåller restsubstanser. Att förhindra införsel av förfalskat vax och vax med rester av pesticider och antibiotika. 64

Resultat Inom ramen för NP 2018 analyserades totalt 27 vaxprover, 2 av dessa analyserades för restsubstanser av bekämpnings- och läkemedel, 24 för förfalskning med paraffin eller stearinsyra och 1 prov för både förfalskning och restsubstanser. Provet som analyserades för bägge delar var ett prov av utländskt vax som eventuellt skulle importeras. Halten av kolväten låg på 16,9 procent vilket är ett par procentenheter över kolvätehalten i rent bivax, som är cirka 14,5 procent. Den enda restsubstans som påvisades i provet var amitraz (inkl. dess metaboliter), mängden var 0,020 mg/kg. Ytterligare två prover av vax från utlandet (Rumänien) analyserades för förfalskning. Halten kolväten i dessa proven var 30,8 respektive 30,9 procent. På grund av detta infördes inga mellanväggar av detta vax. De övriga 22 prover som analyserades för förfalskning var antingen mellanväggar eller utbyggde kakor på mellanväggar köpta i Sverige. Av dessa var 7 prover av vax som köpts hos den biredskapsaffär som 2017 införda mellanväggar av förfalskat vax från Polen. I 6 av de proverna påvisades höga halter av kolväten (mellan 39,3 och 40,4 procent), i det sjunde provet, som var en utbyggd kaka, var halten 20,0 procent. De övriga 15 proverna var vax från andra biredskapsaffärer, i dessa prover låg halten av kolväten mellan 14,3 och 17,3 procent. Att kolvätehalten i några prover ligger några procentenheter över den normala nivån för rent bivax tyder på att vax med höga halter av kolväten har tillförts det svenska vaxkretsloppet under senare åren. I de två vaxprover som endast analyserades för restsubstanser påvisades tau-fluvalinat (0,064 mg/kg respektive 0,081 mg/kg). Dessutom påvisades coumaphos (0,010 mg/kg) i det ena provet och DEET (0,019 mg/kg) i det andra. Tau-fluvalinat är den aktiva substansen i Apistan. Coumaphos är den aktiva substansen i t.ex. Perizin och Checkmite+, som inte är godkända för användning i Sverige. DEET är en substans som tidigare fanns i Fabi Spray. Resultatspridning Förutom att analysresultat har delgetts de biodlare och vaxfabrikanter som skickat in prover, har resultaten publicerats i artiklar i Bitidningen och Gadden. Information om läget kring vax har också getts i föreläsningar på möten och kurser med biodlare. Utvärdering Projektet ger en översikt över läget kring vaxförfalskning och restsubstanser i svenskt vax. Det bidrar även till att minska problemen med förfalskat vax genom att prover analyseras innan vax ev. importeras. Ekonomi Alla pengarna som beviljats till projektet har använts. Dessutom har det använts medel av anslagen till bihälsokonsulenttjänsten eftersom det analyserades fler prov än det fanns täckning för av de beviljade medlen. Bilagor BT2017_9_s26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2929/bt2017_9_s26-27.pdf) BT2018_1_s26-27.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2929/bt2018_1_s26-27.pdf) Gadden_2017-4_s12-13.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2929/gadden_2017-4_s12-13.pdf) 65

3.2.18-07373/18 VSH-bin i Sverige VSH-bees in Sweden Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Richard Borgmästargatan Johansson 26 Stubbetorp 114 37194 Lyckeby richard.johansson@biodlarna.se 0142-482005 0709-349606 Projekets tid: 2017-08-01-2018-07-31 Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Bekämpning 1 208 000 av varroakvalster Sökt fr. Honungspr: 1 208 000 Sammanfattning Intresset för projektet har varit fortsatt stort och rekrytering av fler testbiodlare till projektet påbörjades tidigt under året. Vi hade som målsättning att sätta upp 20 testbigårdar under år två men kan glädjande konstatera att det blev hela 30 stycken. Möjligheten att testa drottningar år tre ser därmed mycket bra ut. I början av maj var det åter dags att påbörja insamlingen av biprover till projektets mätning av varroatillväxt. Till skillnad mot året innan som varit mycket kall möttes vi nu av högsommarvärme. Bisamhällen som kommit igång tidigt växte nu ofattbart snabbt och på flera håll i södra Sverige noterades stora honungsskördar. Men torkan slog till snabbt och hårt på många håll och orsakade stora problem för bina och biodlarna. Rapporter om att drönarslakten var igång kom även de rekordtidigt och vissa parningsstationer stängde flera veckor tidigare än normalt. Detta påverkade projektets möjlighet till inseminering av drottningar och sista odlingsomgången kunde inte slutföras som planerat. Projektet har fortsatt att utbilda fler biodlare i drottningodling och avel. Bland annat genomfördes i januari en utbildningsdag i avel och genetik i Skänninge, denna följdes upp med en kalibreringsdag i Gränna i början på maj där deltagarna diskuterade och genomförde bedömning av bisamhällen. Projektet genomförde senare under sommaren även en nybörjarkurs i inseminering i Mariestad. Vi kommer även fortsättningsvis hålla flera utbildningar i ämnet för att säkerställa fortsatt hög kompetens inom det svenska avelsarbetet med bin. Bakgrund Varroakvalstret anses, av en enig forskarkår, vara det största bihälsoproblemet. Den uppfattningen delas av en samlad biodlarkår. Det är bekräftat att VSH-egenskapen finns hos våra honungsbin, men mycket utspätt och att bin med minst 50% VSH rensar ut varroa till en betydande grad. VSH är en genetisk betingad egenskap och går i arv. Vi kommer att leta i mycket stor skala efter bisamhällen som kan tänkas ha VSH- egenskapen. Odla drottningar från sådana samhällen och para med drönare från samhällen med liknande egenskaper, (1-drönarinsemination). Korsningsförsök har gjorts med VSH-bin i Sverige med förväntat goda resultat, och detta vill vi nu utöka till hela Sverige och dess biodlare. Det övergripande långsiktiga målet är att i stor skala sprida bin med VSH-egenskaper över hela Sverige så att huvuddelen av de svenska bistammarna har VSH-egenskapen. Mål År 1, 2016-17: Vi har nått en stor del av landets biodlare med info för att vilja vara med och leta i ett första steg och gallra fram intressanta samhällen som anmäls till s.k. VSH-testare. Utbilda ett antal VSH-testare som kan göra en standardiserad utvärdering av VSH i rapporterade samhällen. Utbilda fler inseminatörer och vidarutbilda de som redan har viss kunskap. Odla drottningar i stor skala som får bilda samhällen efter insemination. Projektet har följt sin plan fullständigt fram till april 2017 och fortsätter så. Denna ansökan: År 2 och år 3, dvs 1 aug 2017 31 juli 2018 Projektet fortsätter enligt målen för år 1 för att ytterligare bredda den genetiska basen hos VSH-bina genom att fler biodlare att deltar i letandet. Gallring av existerande VSH-samhällen i projektets bigårdar. Skapa fler VSHsamhällen. Avel med samhällena i projektets bigårdar. Forskare bestämmer genmarkörer för VSH-egenskapen. År 3: Fortsätta som år 2 och försöka börja med att sprida VSH-egenskapen 66

Resultat Vi har år två tvättat 800 nya biprover för att hitta indikationer på VSH-egenskapen. Över 120 VSH-tester har genomförts och det är fortfarande viktigt att poängtera att de drottningar som invintras är avkommor från bisamhällen där vi fått indikationer på någon form av hygieniskt beteende som ännu ej är fastställt. Vidare tester kommer behövas kommande säsonger för att styrka eventuellt resistensbeteende hos bisamhällena.vsh är ett mycket komplext beteende som både är svårt och tidskrävande att med säkerhet mäta. Vi ser i högre utsträckning att utrensningen av ynglet inte alltid sker utan att cellen åter täcks av bina efter att den öppnats. Projektet har testat kompletterande VSH-test under sommaren och förbättrat det flödesschema som använts. Ett nytt utrensningstest som prövats på dokumenterade VSH-samhällen kommer år tre att användas som fortsättning på de screeningstester som tidigare använts. Mekanismerna bakom varroaresistens är komplicerade och mycket avancerade och utgör en rejäl utmaning vid selektering i avelsarbetet. Bisamhällena har oftast haft för lite kvalster för att kunna testas, därför tillsätts nu kvalster i testsamhällena för att utrensningstesterna ska kunna genomföras. 94 nya drottningar har invintrats och ingår nu i projektets avelsprogram. Resultatspridning Resultat sprids via medlemstidningarna Bitidningen och Gadden samt på projektets hemsida www.vshbin.se. Projektet har även deltagit flitigt på konferenser och erbjudit flertalet föreläsningar i ämnet. Utvärdering Nästa år blir det tredje och sista året i projektet. En ny projektansökan måste göras till våren för att eventuellt bevilja nya medel. Vi kommer efter dessa tre åren ha byggt upp ett väl fungerande avelsprogram för varroaresistens. Nu tar ett mycket viktigt arbete vid. Att förvalta detta avelsprogram på rätt sätt är av yttersta vikt och mycket viktigt för svensk binäring. Långsiktigt måste vi öka varroaresistensen utan förlust i honungsskörd och med minimal påverkan på temperament eller försämrade övriga egenskaper. Vi tar nu även och intensifierar våra internationella kontakter för att vässa vår förmåga ytterligare. Vi kommer bland annat få ett återbesök till Sverige av Dr. John Harbo som 1995 avlade fram det första VSH-biet. Ekonomi 951 439 kronor av de beviljade medel på 1 208 000 har använts. Kostnaderna fördelas på 77 864 i personalkostnader och 873 575 i övriga kostnader. Bilagor Aktivitetsplan med budget.xls (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2918/aktivitetsplan med budget.xls) Budget VSH-projekt 1.xls (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2918/budget VSH-projekt 1.xls) Test-sh 1.xlsx (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2918/test-sh 1.xlsx) VSH-bin projektplan.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2918/vsh-bin projektplan.pdf) Budget_VSH-projekt_2017-2019.xls (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2918/budget_vsh-projekt_2017-2019.xls) Budget VSH-projekt 2018-2019 3.0.xls (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2918/budget VSH-projekt 2018-2019 3.0.xls) Avelsprogram VSH3.0.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2918/avelsprogram VSH3.0.pdf) Aktivitetsplan med budget ar 2.xls (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2918/aktivitetsplan med budget ar 2.xls) 67

3.2.18-7803/17 Yrkesbiodlarkonferensen 2017-2019 The Professional bee keeping Conference Sökanden: Biodlingsföretagarna Projektledare: Jonny c/o Patrick Ulvtorp Hansson Stenabyvägen 11 372 94 Listerby jonny@ulvtorp.eu 0735233130 0735233130 Projekets tid: 2017-08-01-2019-08-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 150 000 Sökt fr. Honungspr: 578 000 Sammanfattning Årets konferens blev lite av fågel Fenix som reste sig ur askan efter det ekonomiska svindleri som Biodlingsföretagarna utsattes för och därmed låste verksamheten till stor del under hösten. Men icke förty fick vi till ett brett och uppskattat program med allt från praktik till forskning inte bara i svenskt perspektiv utan även från våra grannländers horisont. Uppslutningen var som vanligt god och årsmötet beslutade att vi går vidare med Apiscandia nästa år i Göteborg. Bakgrund Konferensen har sedan länge varit den naturliga träffpunkten för Sveriges och även delvis övriga Nordens yrkesbiodlare. Här tar man del av nyheter, får information från myndigheter, och skapar sociala kontakter inom nätverket Yrkesbiodlare samt branschens övriga intressenter såsom myndigheter och företag. Att årligen samla svensk yrkesbiodling för information och erfarenhetsutbyte i ett branschorganiserat forum och därmed ge majoriteten av den svenska binäringen kunskap om och insikt i under året uppkomna frågor och forskarrön. Målsättningen är att driva branschfrågor till gagn för den enskilde biodlingsföretagaren och för en gynnsam utveckling för näringen och ekosystemet i stort. Konferensen har varit den naturliga kontaktytan för yrkesbiodlaren att möta aktörer såsom officiella företrädare, forskare och företrädare för intresseorganisationer Mål Konferensen skall också vara den naturliga kontaktytan där den enskilde biodlingsföretagaren möter branschens officiella företrädare i form av projektanställda, forskare och myndigheter. Respektive år i februari under projekttiden 2017 2019 Att årligen samla svensk yrkesbiodling för information och erfarenhetsutbyte i ett branschorganiserat forum och därmed ge majoriteten av den svenska binäringen kunskap om och insikt i under året uppkomna frågor och forskarrön. För att få nya kunskaper inom yrkesbiodling och rön från forskning kring biodling vill Biodlingsföretagarna årligen arrangera föreläsningar med internationella föreläsare på yrkesbiodlarkonferensen. 68

Resultat Konferensen gav en bred bild av biodlingens förutsättningar i olika länder med snarlika yttre förutsättningar. Man häpnar över de enorma skillnaderna i våra närmaste grannländerna inte bara vad gäller prissättningen av produkterna utan myndigheters engagemang i binäringen med subventionerat foder, skördegarantier samt produktionstillskott. Ett bestående resultat efter workshopen om BFs framtid var att det slogs fast att BF mer och mer skall sätta Binäringen i första rummet och därmed medlemmarnas ekonomiska intressen framför engagemang av mer organisatoriskt eller socialt slag. Resultatspridning Utförlig redovisning i medlemstidningen Gadden samt på vår hemsida och dess forum. Utvärdering Överlag har Biodlingsföretagarna fått positiva svar från konferensen med konstruktiv kritik och flera bra tips hur konferensen kan utvecklas och förbättras. Totalt 58 svar har skickats in. Ekonomi Lokalkostnader 135 766:- Hotellkostnader 135 816:- Föreläsare 19 077:- Övrigt 985:- Intäkter - 90 810:- Kostnad 200 834:- Bilagor SB_2017-02-16_10().pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2789/sb_2017-02-16_10().pdf) 17 program.pdf (http://sjvhonung.mallverkstan.net/filer/2789/17 program.pdf) 69

3.2.18-9765/17 Öppet Hus Open house Sökanden: Biodlingsföretagarna Projektledare: Staffan c/o Patrick Tegebäck Hansson Fjällveden Morpatorpet 611 91 Nyköping Staffan@tegeback.se 0708 952250 Projekets tid: 2017-08-01-2019-07-31 Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: 80 000 Sökt fr. Honungspr: 189 800 Sammanfattning Att på de flesta ställena kom betydligt fler besökare än förväntat och att vi fick några som blev medlemmar i Biodlingsföretagarna. Bakgrund Detta projekt är genomarbetat sedan ett antal år hos Biodlingsföretagarna. Bakgrunden är att vi på alla sätt har velat och vill nu och naturligtvis i framtiden verka för en biodling på proffesonel basis. Genom dessa Öppna hus som vi har haft ser vi att intresset är genuint hos många av de som har tagit del av dessa arrangemang. En annan bakgrund är naturligtvis att vi vill lägga en grund för att satsa på yrkesbiodling. Dessa Öppna Hus har blivit omtalade och biodlare har genom våra media kanaler blivit varse om dessa och lockat andra att besöka denna verksamhet. Mål Högre kompetens inom yrkesbiodling Projektets mål och deltagarnytta: De deltagare och besökare/inblandade i dessa tillställningar får med automatik en högre kompetens och medvetenhet av möjligheter inom branschen. De kan dela med sig av nya innovationer och möjligheter som finns inom området. Målet är naturligtvis att höja kompetens och kunskap hos deltagare och inblandade och sedan också via de artiklar som skrivs i vår medlemstidning och den information som går ut via vårt forum (hemsidan). 70