Nationella honungsprogrammet

Transkript

1 1 Slutrapporter / Final reports Nationella honungsprogrammet 2016 The Swedish Apicultural Program October 2017

2 2 Introduction In this compilation you find summaries of all reports from the Swedish projects carried out during the Apicultural year 2016, between September 1, 2015 to August 31, To disseminate the results within Europe the title and the project idea has been translated into English. The rest of the report is mostly in Swedish. If you find anything of interest you can translate the text with Google translate, or contact the project leader. For the coming years, we will also translate the summaries. Swedish Board of Agriculture, 24:th of January 2017 Magnus Gröntoft

3 3 Content Page Content 3 Innehållsförteckning 4 Antiviral treatments for bee viral diseases 5 Breeding for resistance to varroa mites by VSH property 7 Breeding for Varroa tolerance 9 BeeCome Bee health adviser 13 Beekeeping conference 15 Bond project 17 Operation and start-up of local breeding sites 19 Winter loss survey 21 Business consultancy 23 Educational apiaries 25 International work 27 Swedish Board of Agriculture, program management 29 Campaign for Swedish beekeeping and honey - Swedish Bees 31 Competence development for the bee sector 33 Control of honey, origin and quality 35 Quality work for a safe honey 37 National breeding stations 39 National breeding stations, SRB 41 Curious about the bees? Introduction film 43 Pollinator 2 45 Practical training in VSH and varroa diagnostics 47 Project NordBi 49 Project fry room 51 Recruitment materials 53 Study about type of feed for overwintering 55 Swedish honey 57 Testing bee breeding lines 59 Education strategy 61 Foreign contacts 63 Development consultant 65 Bee-effect on forage 67 Varroa vibration interference 69 Breeding for Varroa tolerance 71 Wax analyzes 73 Beekeepers conference Open house 77

4 4 Innehållsförteckning Sida Content 3 Innehållsförteckning 4 Antiviral treatments for bee virus diseases 5 Avel för resistens mot varroakvalster genom VSH-egenskapen 7 Avel för Varroatolerans 9 BeeCome Bihälsokonsulent 13 Biodlingskonferenser 15 Bondprojektet 17 Drift och uppstart av lokala parningsplatser 19 Enkätundersökning om övervintringen 21 Företagsrådgivning 23 Instruktionsbigårdar 25 Internationellt arbete 27 Jordbruksverkets programstyrning 29 Kampanj för svensk Biodling och honung - Svenska Bin 31 Kompetensutveckling för binäringen 33 Kontroll av honung, ursprung och kvalité 35 Kvalitetsarbete för en säker honung, Svenskt Sigill 37 Nationella Parningsstationer, Buckfast 39 Nationella parningsstationer, SRB 41 Nyfiken på bin? Introduktionsfilm 43 Pollinatören 2 45 Praktisk utbildning i VSH och varroadiagnostik i egna bigårdar 47 Projekt NordBi 49 Projekt yngelrum 51 Rekryteringsmaterial 53 Studie angående typ av foder för övervintring 55 Svenska Honungar 57 Testbiodling 59 Utbildningsstrategi Skattlådor, fortbildning för biodlare 61 Utlandskontakter 63 Utvecklingskonsulent 65 Vallens bi-effekter 67 Varroa vibration interference 69 Varroatoleransavel 71 Vaxanalyser 73 Yrkesbiodlarkonferensen Öppet hus 77

5 /15 Antiviral treatments for bee virus diseases Antiviral treatments for bee viral diseases Sökanden: Institutionen för Ekologi, SLU Projektledare: Joachim Rodrigues Rodrigues de de Miranda Miranda Institutionen för Ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, PO 750 Box 07 Uppsala Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalster Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea To test whether a broad-range anti-viral agent (Ribavirin) could be used for treating or preventing honeybee viral diseases, particularly those transmitted by varroa. Sammanfattning This project tested whether Ribavirin, a well-known generic antiviral agent, could be used against honeybee viruses, and thus reduce the impact of varroa on bee health. The results show that Ribavirin has a clear preventative effect against bee viruses, a less clear curative effect and has itself no negative effect on bee mortality, in both individual larvae and adult bees. Bakgrund Although virus diseases, particularly those transmitted by varroa, are a major factor in colony mortality, there has been very little research into possible antiviral treatments. Furthermore, there are a number of broad-range antiviral agents available that are suitable for use in apiculture. One of these is Ribavirin, which is particularly effective against picornaviruses; a virus family that includes the most common and damaging honeybee viruses, such as DWV, ABPV, SBV and BQCV. Ribavirin has a number of features that make it particularly applicable to honeybee viruses: - Ribavirin has been used for a long time, i.e. it is a robust and durable antiviral agent - Its mode of action is well understood, i.e. its effects on virus and host are to some extent predictable - It is no longer under patent, i.e. it is relatively cheap - It has a long history of medical and veterinary use, i.e. it should be relatively straightforward to extent its current range of uses to include honeybees. Mål The plan is to test individual bees (larvae, pupae, adults) in controlled laboratory conditions (in vitro larval rearing; hoarding cages) with carefully controlled virus infections (DWV and ABPV) using bees from two local lineages (A.m. mellifera and A.m. carnica). Depending on the results, colony-level experiments will be applied for in a separate future application. Specific goals: 1. Dose-response curves for optimal virus infection 2. Preventative properties, i.e. whether Ribavirin protects against future infections (24 hour difference) 3. Curative properties, i.e. whether Ribavirin can cure existing infections (24 hour difference) 4. Side effects, i.e. whether Ribavirin has direct effects on bees 5. Dose-response curves for Ribavirin

6 Resultat 1. Ribavirin concentration had no visible effect on bee mortality up to 10x the recommended dosage for human and animal treatment. The highest dose was used for experimentation. 2. Two viruses (DWV and ABPV) were optimized for highest infectious dose with minimal mortality. The optimal infectious dosage was similar for both viruses and for larvae and adult bees. 3. Ribavirin had a clear preventative effect on DWV in both larvae and adult bees, i.e. when administered 24 hours before virus infection. For ABPV this effect could only be observed in adult bees, since the larval mortality from ABPV infection was low throughout the experiment. 4. Ribavirin was much less effective as a curative agent, i.e. when administered 24 hours after virus infection. For DWV-infected larvae there was no reduction in mortality. For DWV or ABPV-infected adult bees there was a 33% reduction in mortality, compared to a 66% reduction in mortality when Ribavirin was administered before virus infection. 5. The virus-free controls show that Ribavirin had no effect on bee mortality, for both larvae and adult bees. See graphs in the attached document "Ribavirin tests - Larval Adult Mortality.pdf". 6 Resultatspridning The results of this project have not yet been published. The samples are still being analysed for virus levels. Once this data is available, the full results will be prepared for publication and presentation. Utvärdering The initial results from these experiments are very promising. Ribavirin has a strong positive effect on virusinduced bee mortality, especially for adult bees. The effect is greater when Ribavirin is applied as a preventative supplement, rather than as a curative medicine, but there is a strong effect in both cases. These results are sufficiently promising to justify future colony-level studies. Ekonomi All the approved funds have been used, largely as described in the original application: Löner: 96859,40 kr Indirekta kostnader (OH + lokalhyror): 56982,38 kr Övriga kostnader: ,76 kr TOTALT: ,54 kr Bilagor JV-NP de Miranda - Antiviraler Bilaga SUBMITTED.pdf ( - de Miranda - Antiviraler Bilaga SUBMITTED.pdf) Ribavirin tests - Larval Adult Mortality.pdf ( tests - Larval Adult Mortality.pdf) Tillaggsredovisning_Antivirals.pdf (

7 /15 Avel för resistens mot varroakvalster genom VSHegenskapen Breeding for resistance to varroa mites by VSH property Sökanden: F:a InsemTech Projektledare: Bert Trybom Trybom Loggstigen Smögen bert@insemtech.se Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalster Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea To prove that VSH property is an effective way to develop resistance to the varroa mite. Sammanfattning Projektsamhällena behandlades med oxalsyra i december 2015 för att få en jämförbar kvalsterpopulation. I maj 2016 tvättades 300 bin från dessa samhällen, 0 kvalster påvisades. I slutet av maj 2016 tillfördes därför projektsamhällena 2 slumpvis utvalda ramar med bin och yngel från samhällen med 3 % kvalster. De samhällen som bidragit med bin och yngel förenades till ett kontrollsamhälle, K 2km, som placerades 2 km från projektbigården. K 2km-samhällets bi- och yngelmassa var jämförbar med projektsamhällena. För att göra en utvärdering av VSH-egenskapen är det nödvändigt att testsamhällena har en viss mängd kvalster. Därför bör samhällen som kan tänkas ingå i det nationella VSH-projektet 2017 inte behandlas med oxalsyra i november/december2016. Kontrollsamhällena i projektbigården har ett onormalt lågt nedfall, totalt 55,5 kvalster under hela mätperioden sommaren 2016 jämfört med kontrollsamhälle K 2km, med >200. Skillnaden kan eventuellt bero på att bin med VSH-egenskap driftar och flyger till fel bikupa och där hjälper till med utrensningen. Generellt gäller att bisamhällen med VSH-egenskap har ett genomgående betydligt lägre antal kvalster i nedfallet i jämförelse med bisamhällen som saknar VSH-egenskapen (tabell 1). Resultaten tyder även på att kvalster som avbrutits i sin reproduktion dör eller får förkortad livstid (samhälle 22X, tabell 1) samt att VSH-bin sannolikt även rensar ut infertila kvalster. Samtliga samhällen har fritt fått producera drönare, både i tillsatta drönarramar och i eget vaxbygge med drönarceller. Inga bin eller drönare med DWV har påvisats. Bakgrund Varroakvalstret och dess funktion som vektor för olika virussjukdomar hos bin är det största hotet mot biodling nationellt och globalt. Vid USDA/ARS Bee Breeding Genetics and Physiology lab i Baton Rouge har visats att bin med 50 % VSH-egenskap inte behöver behandlas mot varroa. Bin med VSH-egenskapen har förmåga att upptäcka och rensa ut yngel som angripits av fertila varroakvalster. Sedan 2012 har jag bin med VSH-egenskap. Projektet kommer även att innefatta kombinationer med Bondbin vilka även visar förekomst av resistens mot kvalster, dock av en annan typ. Drottningar med VSH-egenskap kan komma att erbjudas till parningsstationer för att få en ökad spridning av egenskapen. Metoder för att påvisa och utveckla inhemska bin med VSH-egenskap kommer även att försöksvis genomföras. (Var god se ansökan beviljad för samt redovisning inlämnad till JV av Prof Ingemar Fries ). Mål Att ta fram och kunna erbjuda biodlare genetiskt material som är "resistent" mot varroa men även att redovisa metod för enskild biodlare att utvärdera sina egna samhällen avseende eventuell VSH-egenskap. (Var god se ansökan beviljad för samt redovisning inlämnad till JV av Prof Ingemar Fries ).

8 Resultat Analys av kvalsternedfall startade i vecka 28 efter 2 kvalstercykler. Nedfallet har analyserats dagligen utom vid olämplig väderlek. Lupp med 3 gångers förstoring har använts. Nedfallsbrickorna har vaselinbehandlats för att förhindra att kvalster blåser bort eller avlägsnas av myror och tvestjärtar. Nedfallet har varit lågt och antalet kvalster har summerats veckovis (tabell 1). Biprover från projektsamhällena har vaskats vid 2 tillfällen. Endast i prov från ett kontrollsamhälle hittades 2 kvalster på 276 bin = 0,7 % kvalster. I samband med projektledningsmöte i Skänninge den 22.9 gjordes en tredje vaskning av biprov från kontrollsamhälle 33 och från samhälle 20 med 100 % VSH-egenskap. Inga kvalster kunde påvisas! Två kontrollsamhällen har i augusti behandlats med myrsyra (samhälle 33 och K 2km). I samhälle 33 återfanns 3 kvalster i nedfallet. Nedfallet i samhälle K 2km bildade en tät matta på nedfallsbrickan! Prov med daterat yngel genomfördes för att utvärdera huruvida både fertila och infertila kvalster avlägsnas av bin med VSH-egenskap. Som testsamhälle valdes samhälle 22 där endast 1 kvalster hittats i nedfallet under sommaren. Drottningen spärrades på en utbyggd ram under 2 dygn. Då äggen kläckts fördes ramen till samhälle K 2km för att laddas med kvalster. Då cellerna var täckta återfördes den till samhälle 22 och en ren nedfallsbricka placerades under samhället. Nedfallet kontrollerades 36 timmar senare och då återfanns 23 döda kvalster på brickan, nästa dygn 5 kvalster.(kvalstren har bedömts under mikroskop och de har inga skador). Detta är ett unikt fynd som talar för att kvalster som blivit avbrutna i sin äggläggning dör eller i varje fall får en förkortad livslängd! Vid undersökning av kvarvarande täckta celler återfanns inga kvalster, vare sig fertila eller infertila! Resultatspridning Väsentliga delar och resultat av mina VSH-studier har spridits genom Bitidningen och Gadden (2015 och 2016), BeeCome-konferensen (2016) samt vid personliga möten med biodlare i många biodlarföreningar. Sveriges Radio (God morgon Världen). Årets resultat har delgivits endast vid den så kallade biodlardagen i Ljungskile (anordnad av Göteborgs och Bohusläns biodlardistrikt). Årets resultat kommer att erbjudas publicering i Bitidningen och Gadden. Utvärdering Projektet har väsentligen genomförts som planerat. Tyvärr kunde intressenten i projektdelen VSH/Bond inte delta på grund av andra arbetsuppgifter. Samtliga samhällen utom K 2km har varit uppställda i samma bigård. Möjligen kan detta ha medverkat till att kvalsternedfallet varit onormalt lågt i kontrollsamhällena (beroende på att bin driftar och att VSH-bin kan flyga in i andra kupor än sina egna). Alternativt var kvalsterpopulationen i samhällena för låg från start vilket dock inte stöds av utfallet i kontrollsamhälle K 2km som placerats 2 km från projektbigården och med samma förutsättningar från start. Två tidigare okända men viktiga iakttagelser har noterats och behöver studeras ytterligare: 1: Varroakvalster som avbrutits i sin äggläggning dör eller i varje fall dör tidigare än kvalster som inte avbrutits i äggläggningen. 2: Vid kontroll av yngelkaka som rensats av VSH-bin finner man inga kvalster. Detta talar för att VSH-bin även rensar ut celler med infertila kvalster vilket inte tidigare noterats. VSH-egenskapen förefaller idag vara nyckeln till bins motståndskraft mot varroakvalster. Den planerade nationella VSH-studien är av största betydelse för framtida biskötsel. Ekonomi Ersättning - fältarbete: kr Utbildning/kurser: kr Resor-reseersättning 18:50 SEK/mil: kr Materiel: kr OH-kostnader: ersättning för lokalhyra, intrång etc medgavs ej Bilagor Reg.bevis.tif ( Redovisning VSH NP docx ( VSH NP docx) Tabell1.xlsx ( 8

9 /16 Avel för Varroatolerans Breeding for Varroa tolerance 9 Sökanden: LundsBiavelsklubb ek för Projektledare: Bengt Vindelgatan Andreasson 4A Vindelgatan 4A Veberöd bengt.andreasson@veberod.com Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen Sökt fr. Honungspr: Project idea Removing medication of bee colonies by breeding for Varroa-tolerant bees, which themselves can fight mites and also have other good qualities. Sammanfattning Mätningar av testsamhällenas egenskaper under 2016 omfattade nu även egenskapen varroatillväxt. Planering av stationsparning och insemination av avelsdrottningar fastställdes vid avelsklubbens möte i maj. Dessa drottningar är nu tillsatta till testsamhällen för test under De testsamhällen som bildades 2015 har testats under denna sommar. Våra testbiodlare har då utöver de tidigare egenskaperna även mätt varroatillväxten i enlighet med avelsklubbens metodik. Svårigheter har uppkommit genom att testbiodlarna i flera fall inte kunnat anpassa varroabehandlingen så att lagom mängd kvalster fanns i testsamhället under våren. Ofta var det för lite kvalster. Med erhållna erfarenheter som varje testbiodlare nu gör kan behandlingen anpassas till hans/hennes lokala förhållande. Bidatabasen har utvecklats så att rapportering av testsamhällenas egenskaper nu också omfattar varroatillväxt. Bakgrund En tillförlitlig metod att uppskatta varroatillväxten i ett testsamhälle har utvecklats. Dessa samhällen odlas med en lagom stor varroaförekomst som gör mätning av varroamängden möjlig så att varroatillväxten kan beräknas. Därmed kan det nu pågående avelsarbetet kompletteras och utvecklas så att varroatolerans ingår som en av de testade egenskaperna i avelsarbetet. Se bilaga 1 Mål Att genomföra avelsarbete med ett tiotal utvalda avelsdrottningar vars döttrar testas i ca 100 testsamhällen med en rätt anpassad varroamängd. De testade egenskaperna som nu inkluderar binas varroatolerans registreras i Bidatabasen.se. Detta ger underlag till nästa års val av testdrottningar.

10 Resultat Nu redovisade mätningar av varroatillväxten redovisas i bilaga: Confirmation.pdf. Ytterligare mätningar redovisas senare. 10 Bidatabasen har nu kompletterats så att den i fortsättningen kan användas av testbiodlarna vid deras rapportering av testsamhällenas varroatolerans. Se bilaga: Tidsjournal pdf Resultatspridning Målgruppen är de biodlare som önskar använda denna vår metodik för att hantera varroaproblemet. En kurs genomfördes den 21 maj 2016 i Höör där kursdeltagarna fick utbildning och träning i att hantera Bidatabasen så att dessa nu är kvalificerade att använda den i sitt avelsarbete. Underlag med presentation av vårt projekt har tagits fram efter inbjudan till föredrag under hösten. Se vidare bilagor: Kurs i Bidatabasen pdf Program vid kurs i Bidatabasen pdf Utvärdering Mätningarna av varroatillväxten har visat att det finns en stor variation hos testsamhällena. Mätningarna genomförs nu av testbiodlare som är ovana och mätningarnas kvalité kan säkert förbättras. Hjälp med detta är viktigt för ett bra avelsarbete. Uppföljning av vad som händer på varroatoleransaveln, nationellt och internationellt, är viktigt för att tillvarata nya rön och metoder, t.ex. sk genetic marking och VSH. Ekonomi Kostnader gällande Bidatabasen.se: Indirekta kostnader: Övriga kostnader: Summa: kr kr kr kr Bilagor VSH protokoll-matning-varroatillvaxt 2017.pdf ( protokoll-matning-varroatillvaxt 2017.pdf) Avel for varroatolerans 4.pdf ( for varroatolerans 4.pdf) Deltagare i kurs Bidatabasen.se pdf ( i kurs Bidatabasen.se pdf) Kurs i Bidatabasen pdf ( i Bidatabasen pdf)

11 /15 BeeCome 2016 BeeCome Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: Thomas NP-samordnare Dahl Håkan Nilsson Hörebacken Odensbacken th.dahl@spray.se Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Tillämpad forskning Sökt fr. Honungspr: Project idea BeeCome 2016 is the only comprehensive bee conference in Europe, and is initiated by EPBA (European Professional Beekeepers). EPBA has asked Beekeeping Enterprises to organize it in Sweden Sammanfattning Beecome 2016 får anses som en stor succe där förväntningarna uppfylldes och överträffades vad gäller antal besökare, ca 1700 st mot kalkylerat st. Samtliga europeiska biodlarorganisationer samt representanter från Apimondia deltog. Forskare från hela världen föreläste och utställningen var den största i Sverige någonsin. Bakgrund BeeCome är nu inne på sitt fjärde år. Det tillkom som ett svar på världsmässan Apimondia för att belysa de europeiska förhållandena på ett mer överskådligt sätt. Tidigare har Frankrike, Belgien samt Tyskland stått värdar med 5000, 3000 resp 4500 besökare. Vi kalkylerar med 1000+, dels på grund av vårt geografiska läge men också för säkerhets skull. Lokaliteterna kan hysa avsevärt fler och vi har givetvis förhoppningar på 1500 till 2000 besökare inklusive mangranna besök från våra kollegor i Danmark. Mål Exponera biodlingen och biodlaren, öka kunskapen hos biodlare och allmänhet, öka nätverkandet internt mellan biodlarorganisationer och inte minst söka skaffa en plattform för honungsexport. En av de större uppgifterna är också att sprida kunskap om bin och vilda pollinatörers påverkan på den biologiska mångfalden och betydelse för vår livsmedelsförsörjning, hos beslutsfattare och allmänhet.

12 Resultat Vi lyckades med råge föra traditionen med Beecome vidare och uppskattning har visats från samtliga deltagare om detta för Sverige nya grepp. Här har samtliga organisationer samarbetat tillsammans med universitet från hela världen och även flyktingfrågan aktualiserats via projektet 'Bee Welcome' Resultatspridning Spridning har skett av de uppgivna medierna såsom svenska och utländska bitidskrifter, hemsidor och inte minst via sociala medier. Ett stort antal dagstidningar, branschtidningar inom jordbruket samt TV-kanaler bevakade kongressen på plats och dessutom finns ett antal föredrag på Kunskapskanalen. Bilagor Beecome SBR.pdf ( SBR.pdf) Budget_Beecome.pdf ( _BE_SLU_Akademikonferens_Beecome_KLFv2.pdf ( 12 Utvärdering Det bestående intrycket är att det vi hoppats på initialt, att samarbete mellan organisationer och universitet skall ge resultat på alla nivåer inom biodlingen är uppfyllt. Budskapet till allmänheten överträffade förväntningarna i och med att de omfattande radio och tv-sändningarna nådde bred publik. Ekonomi Kongressen följde i stort sett planen men oförutsedda utgifter dök upp konstant, tex fördyrad tolkning, brandvakter m.m. Samtliga anslagna medel är förbrukade och en ansenlig tillkommande kostnad har täckts tack vare publiktillströmningen och kongressen går jämt ut. BF konst.pdf ( konst.pdf)

13 /15 Bihälsokonsulent Bee health adviser 13 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Jonas Borgmästaregatan Eriksson 26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Bekämpning av varroakvalster Tekniskt stöd till biodlare Sökt fr. Honungspr: Project idea The National Apicultural Program supports a Bee Health Adviser in Sweden. Sammanfattning Bihälsokonsulenten arbetar för samtliga biodlare i landet, där målsättningen är friska bin, låga vinterförluster och framtagande/utarbetande av bla verkningsfull varroabekämpning. För att skapa bra förutsättningar tar konsulenten in vetenskapligt underlag från internationella forskare och har också ett utvecklat samarbete med SLU i Sverige. Kunskapsspridning är ett viktigt inslag i tjänsten, vilket genomförs med artiklar i både Bitidningen och i Gadden. En rad föreläsningar och deltagande i olika möten genomförs löpande under året. Genom utbildningstillfällen i "Godkänd Biodlare" förmedlas också kunnande inom det aktuella området. Konsulenten är knuten till bägge organisationerna inom landet, där det sker en avstämning om tjänstens utformning mellan organisationerna. Bakgrund Nationella honungsprogrammet har sedan ett antal år tillbaka finansierat en heltidstjänst i Sverige med inriktning mot bihälsofrågor. Mål Säkerställa att vi har medel avsatta för en bihälsokonsulent. Friska bin. Låga vinterförluster. Verkningsfull varroabekämpning.

14 Resultat Det är svårt och missvisande att utläsa resultat från enskilda år, dvs har vi fått friskare bin eller mindre vinterförluster? Sådana resultat måste avläsas under längre tidsperioder. När det gäller befintlig framtagen statistik, avseende vinterförluster, kan man säga att Sverige hävdar sig väl med våra grannländer (nordiska och två baltiska länder). Norge sticker ut i denna jämförelse, där man har en lägre nivå. Länder med en lägre nivå är givetvis intressanta att jämföra och att där analysera vilka faktorer som gör att man kommer på en lägre nivå för exempelvis vinterförluster. Resultatspridning Bihälsokonsulenten publicerar sina resultat i både Bitidningen och Gadden, löpande under året. Totalt är det likartade artiklar som publiceras i bägge tidningarna. Enbart i dessa tidningar har 13 artiklar publicerats i ämnet Bihälsa. Konsulenten har också medverkat vid Jordbruksverkets NP-konferens i Malmö under mars månad. Dessutom ingår konsulenten i flera internationella nätverk, som är inriktade mot bihälsofrågor. Utvärdering Biodlarsverige behöver ha kompetens och kunnande inom det viktiga området bihälsa. Informations- och utbildningsbehoven är stora. Nya biodlare tillkommer ständigt, mer erfarna biodlare behöver uppdateras på bra skötsel och behandlingsmetoder. Det är viktigt att nå ut med utbildning och rekommendationer, så att alla gör och följer beprövade metoder samtidigt. I dager av detta är viktigt att arbetet organiseras, så att informationen kan nå ut till alla. I långa stycken är detta ett övermäktigt uppdrag för en person, dvs att räcka till för alla biodlare och samtidigt täcka in landets hela geografiska yta. Adekvat och väl utformat utbildningsmaterial blir därför avgörande för att kunna komma ut i de breda biodlarleden, samt att informera via organisationernas tidningar och hemsidor. Stora vinterförluster är givetvis av stor ekonomisk nackdel för många biodlare, som med stora förluster får börja om från början, vilket leder till avsevärda produktionsförluster vad avser främst honung. Ekonomi Totalt tilldelades projektet kr och av dessa har kr utbetalts. Kostnaderna fördelades på följande kostnadsposter: - Personal/lönekostnader: kr - Övriga utgifter: kr - Indirekta kostnader: kr Bilagor BT 3-16 s pdf ( s pdf) BT 1-16 s pdf ( s pdf) BT 4-16 sid pdf ( sid pdf) BT 5-16 s pdf ( s pdf) Bitidningen sid 26.pdf ( sid 26.pdf) 14

15 /15 Biodlingskonferenser Beekeeping conference 15 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Borgmästaregatan Käll 26 Målskog Gränna Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea To implement four different conferences on various themes: for example, Bee health, beekeeping, Honey Quality and beekeeping methods. Sammanfattning Biodlingskonferenserna genomfördes under fyra dagar i april 2016 i Biodlarnas hus i Skänninge. Lördag respektive söndag den 9-10 april och lördag respektive söndag den april. Varje dag innehöll samma sex föreläsningar och vi hade ca 70 anmälda deltagare varje gång. Därutöver närvarade hela tiden alla föreläsarna, styrelseledamöter i SBR och personal. Målgruppen den här gången var "vanliga" biodlare med minst några års erfarenhet. *Mycket uppskattade dagar *Aktiva deltagare som skapade intressanta diskussioner *Mycket varierat program Bakgrund Det finns alltid behov av aktuell information, diskussion, reflektion och mötesplatser för att biodlare skall ha möjlighet att utveckla sina kunskaper och förmågor. Gemensamt för alla är att skall finas tid för aktuella frågor. Bihälsokonferens: t.ex. Aktuell info om läget i Sverige och Europa, vinterdödlighet, nya invasiva arter som kan skada bina, varroabehandling, virus och bakteriesjukdomar, tid för diskussion och frågor. Biavelskonferens: t.ex Grundläggande om VSH, genetik, avelsmetoder, drottningodling. Honungskvalité: t.ex. Behandling, förpackning, livsmedelsbestämmelser, restsubstanser, vaxproblem. Biodlingsmetoder: t.ex TBH-kupan, ekologisk biodling etc. Mål Att utveckla kunskaper hos biodlare och erbjuda information i aktuella diskussionsfrågor. Att vara mötesplatser där biodlare träffas och bryter åsikter.

16 Resultat Programmet bestod varje dag av Föreläsningar med tid för frågor och diskussioner i konferenssalen med plats för 70 åhörare. Informationsmontrar i utanför konferenssalen, men i nära anslutning. 16 Program för föreläsningar Samordnare och presentatör: Sture Käll 1. Bin med VSH-egenskapen, som städar ut varroan själva. Finns de? Bert Thrybom 2. Honungskvalité? Vad menas med det? Ingmar Wahlström 3. TBH-kupan? Fördelar och nackdelar. Johan Ingjald 4. Olika biodlingsmetoder, sigill, eko, konventionell,4 A Lars Hellander, 4B Ingmar Wahlström 5. Bihälsa under våren. Bihälsokonsulenten 5A Preben Kristiansen, 5B Lotta Fabricius 6. Ett koncept för varroabekämpning. 6A Johan Wallin, 6B Klas-Olof Ohlsson Starttider: lö 9/4 sö 10/4 lö 23/4 sö 24/ A 5B 4B B 5B B A A 4A A 5A 4A 3 Informationsmontrar som bemannades stora delar av alla fyra dagarna Honungens användning i matlagning och bivänliga växter i trädgården, Marita Delvert SBR:s nya utbildningsmaterial, Monica Selling Nosemadiagnos, Preben Kristiansen 9-10/4 och Lotta Fabricius 23-24/4 Bitidningen, redaktör Anna Ahnér En TBH-kupa Johan Ingjald Resultatspridning En artikel om konferenserna fanns i Bitidningens juninummer, se bilaga. Med hjälp av annonser spred vi kännedom om konferenserna i god tid. Utvärdering Vi har fått mycket god återkoppling från många deltagare, per mail, per telefon, vid möten i organisationen etc. Under de aktuella dagarna såg vi deltagarna sitta koncentrerade och lyssna på föreläsarna hela dagen och sedan vara aktiva med frågor och delta i diskussioner. Projektledaren ser det som ett framgångsrikt projekt som nådde sitt mål. Ekonomi Personalkostnader: kr Övriga utgifter(mest resor, hotellrum och annonser): kr Indirekta kostnader: 547 kr :- har inte betalats ut av Jordbruksverket eftersom den kostnad vi har för egna lokaler underkändes av utbetalningsenheten p.g.a. att de inte var någon "extra kostnad". Bilagor budget konferenser.xls ( konferenser.xls) Artikel-konf.pdf (

17 /15 Bondprojektet Bond project 17 Sökanden: Institutionen för ekologi, SLU Projektledare: Eva Forsgren Forsgren Institutionen för ekologi Box Uppsala Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalster Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea "The Bond Bees" is a population of honeybees on the Baltic Island Gotland, who survived varroa infestation and developed resistance to the mite. SLU want continued support for preserving this population of bees on the island as a source of genetic material for further studies of resistance traits. Sammanfattning Målet att bevara populationen av bin (Bondbin) med dokumenterad varroaresistens har uppnåtts. Tolv samhällen har invintrats på parningsplatsen (Näsudden, Gotland). Ett 10-tal Bonddrottningar övervintras som reserver i andra samhällen på Gotland och på Ultuna. Bakgrund Genom naturligt urval har bin med en ökad resistens mot varroaangrepp utvecklats. Egenskaper knutna till resistens har undersökts och dokumenterats och resultaten finns publicerade. Det egentliga experimentet avslutades 2007 när vi beslöt göra avläggare från samhällen som överlevt utan behandling sedan 1999 för att på sikt kunna studera vad som skett och säkerställa att det genetiska materialet inte gick förlorat. Nu handlar projektet om att sköta de samhällen som finns samt att placera ut lämpligt antal odlade Bondparade döttrar i andra bigårdar så att det går att ersätta förluster om sådana uppstår på parningsplatsen längst ute på Näsudden på södra Gotland. För utförlig bakgrundsinformation till projektet se: Locke, B., Fries, I.,"Bondprojektet" publicerad i Bitidningen 3, Mål Kortsiktigt syftar projektet till att bevara bin med dokumenterad varroaresistens för andra projekt för att på olika sätt kunna identifiera de faktorer som är involverade i dessa bins tolerans gentemot kvalstret. Ett annat mål eller syfte är också att kunna tillhandahålla genetiskt material för avel. Det långsiktiga målet är att kunna ge biodlarna större tillgång på bin som är resistenta mot varroakvalster. Det är viktigt att: * Bondbin finns tillgängliga för studier och andra projekt. * det finns en parningsplats med c:a 15 bisamhällen med Bondbin Under projekttiden är nyttan försumbar för huvudmålgruppen (biodlare). Är projektet framgångsrikt kan det få betydelse för att minska läkemedelsanvändningen mot varroakvalster och på sikt helt undvika behandling med bibehållen bihälsa.

18 Resultat I enlighet med ansökan har medlen använts till att bibehålla bisamhällen för att säkerställa populationens fortbestånd. Vi hade en dålig övervintring 2015/2016 med endast 1 övervintrad enhet. Lyckligtvis övervintrades ytterligare Bonddrottningar som reserver i andra samhällen på Gotland. För att behålla antalet samhällen på Näsudden där parningen sker har drottningar odlats från befintliga samhällen och parats på Näsudden där det gjorts avläggare och totalt 12 samhällen invintrats. Ytterligare ett 10-tal Bonddrottningar övervintras som reserver i andra samhällen på Gotland och på Ultuna. Under verksamhetsåret har drottningar odlats från Bonddrottningar och parats med Bonddrönare för att: 1. skickas till Frankrike, Schweiz, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Norge och Uppsala för utvärdering och bevarande (N=90) 2. skickas till Uppsala för vidare analys av resistensmekanismer och mikrobiom (N=24) 3. bygga upp och förstärka ursprungspopulation (N=20) Under verksamhetsåret 2016 har ett stort europeiskt samarbete påbörjats för att jämföra varroaresistens hos några olika överlevarpopulationer av honungsbin i Europa. Populationer av bin som överlevt utan varroabekämpning finns förutom på Gotland också bl.a. i Frankrike och i Norge. Projektet avser att undersöka om resistensen är en lokal eller en generellt genetisk anpassning. I ett s.k. ringtest kommer bin från de tre resistenta populationerna placeras ut på olika platser i Europa (Frankrike, Schweiz, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Norge och Sverige) och övervakas för att se om de behåller sin resistens i annan miljö. Resultaten (om den visade varroaresistensen är mer beroende av lokal anpassning än en generellt genetisk) kommer ha stor betydelse för fortsatt avelsarbete. Vid SLU har Bondbina ingått i ytterligare forskningsprojekt. T.ex. så har Bondbinas förmåga att öppna och återigen täcka celler och deras tolerans/resistens mot virusinfektioner (DWV, ABPV) jämfört med kontrollbin studerats. Resistensmekanismer i form av doft hos ynglet har också studerats med hjälp av kemiska analyser. Resultaten sammanställs för närvarande. Resultatspridning Eftersom projektet är ett bevarandeprojekt redovisas inte resultaten av bevarandedelen på annat sätt än genom den årliga redovisningen till Jordbruksverket. Resultat från de nationella och internationella projekt där Bondbin ingår publiceras i faktagranskade tidskrifter och i många fall populärvetenskapligt i biodlarnas branschtidningar. Vid efterfrågan kan projekten redovisas i andra sammanhang som möten, konferenser etc. Ekonomi Alla tilldelade medel har använts. Löner: 25358,32 kr Övriga kostnader: 48145,25 kr Indirekta kostnader (OH och lokalkostnader): 14918,3 kr Summa: 88421,87 kr Bilagor SUHFprojektkalkyl_Eva F Bond.xlsm ( F Bond.xlsm) Projektplan Bondbin docx ( Bondbin docx) 18 Utvärdering Projektet har fortlöpt enligt planen. Strategin att hålla ett antal Bonddrottningar i reserv på andra platser än parningsplatsen, Näsudden på Gotland visade sig vara lyckad, eftersom övervintringen av bina där gick dåligt i år. Denna strategi för att säkerställa det genetiska materialet kommer vi fortsatt följa.

19 /15 Drift och uppstart av lokala parningsplatser Operation and start-up of local breeding sites Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Borgmästaregatan Käll 26 Målskog Gränna Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Give assistance to local and national breeding sites that have a broader genetic selection of drones than conventional breeding stations. Sammanfattning Stödet har fördelats till åtta lokala parningsplatser och där har 1590 drottningar satts ut. En parningsplats inom Ligusticasfären hade VSH-drönare och lockade drottningodlare att sätta ut ett stort antal drottningar.detta projektet har också bekostat resorna för deltagare vid en "avelskonferens" i december Bakgrund Enligt överenskommelse med Svensk Biavel AB och avelsföreningarna är det SBR som söker, administrerar och redovisar stödet från Nationella programmet till lokala och nationella parningsplatser. Motsvarande projekt har genomförts sedan 2009 och är en viktig förutsättning för att Sverige skall ha ett antal väl fungerande parningsplatser. Årligen har platser fått ersättning för en del av sina kostnader. Projektet överensstämmer med Svensk biavels och avelsföreningarnas verksamhet. Under senare år har det uppmärksammats att en genetisk bredd är viktig för att få frisk bin. Parningsplatser med ett bredare drönarurval framstår då som viktig vid avel av bruksdrottningar. Mål Att ca 1500 drottningar sätts ut och paras vid lokala och regionala parningsplatser. Att ca 20 parningsplatser får stöd till sin verksamhet Friska och lättskötta bin i Sverige. Rekrytering av nya drottningodlare underlättas. Parning av drottningar med brett genetiskt urval av drönare, som samtidigt har önskade egenskaper. Drottningodlare kommer närmare bra parningsplatser.

20 Resultat Åtta olika lokala eller nationella parningsplatser ansökte om bidrag för sin verksamhet och dessa har beviljats stöd. Till lokala parningsplatser har bidraget begränsats till 3000:- medan platser som kunnat visa att de tagit emot drottningar från ett stort geografiskt område har kunnat få mer pengar. Allt stöd som betalats ut motsvaras av verifierade kostnader för driften hos ägaren till parningsplatsen. Fördelning av stödet i detalj kan ses i en bilaga. En rejäl och informativ artikel i Bitidningens majnummer har informerat om denna möjlighet att söka stöd, och ändå var det inte fler som ansökte om stöd. Det är rimligt att tänka sig att verksamheten vid lokala parningsplatser blir än mer viktiga när möjligheten att sätta ut VSH-drönare med önskade egenskaper ökar. Pengar ur detta projekt har också använts för att bekosta deltagarnas resor till en avelskonferens den 9 december Den blev starten för arbetet med ansökan om ett VSH-projekt, men anledningen till att vi samlades var att JV ställde krav på samordning av bedömning och testresultat inom biaveln. Resultatspridning Resultaten är de drottningar som har parats. Respektive avelsgrupp arbetar med tester och bedömningar, som publiceras på deras hemsidor. I regel är det bruksdrottningar som paras på lokal parningsplatser hyggligt nära hemorten och man kan inte förvänta sig att alla sådana blir föremål för testning och bedömning, möjligen de som utmärker sig positivt. Utvärdering Projektet nådde inte upp till önskat antal sökande parningsplatser men målet nåddes när det gäller antalet utsatta drottningar. Ekonomi Projektet tilldelades kr kr har betalats ut och fördelats enligt följande: Personalkostnader: kr Övriga kostnader: kr Indirekta kostnader: kr 9305 kr har inte betalats ut av JV eftersom utbetalningsenheten ansåg att de kostnaderna inte kunde inordnas i detta projekt. De underkända kostnaderna gällde resor till en avelskonferens i april då avelsbranschen samlades för att bearbeta och enas om ansökan om projektet VSH-bin i Sverige. 20 Bilagor parningspl-2016.xls ( Artikel-avel.pdf (

21 /15 Enkätundersökning om övervintringen Winter loss survey Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Preben Borgmästaregatan Kristiansen26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen Sökt fr. Honungspr: Project idea A winter loss survey is conducted each year in May with the help of a questionnaire made by the colony loss monitoring group within COLOSS. Results from the survey are published in national beekeeping magazines and data are even submitted to the colony loss monitoring group where they are processed for joint publications. Sammanfattning Genom den enkätundersökning om övervintringen som genomfördes under maj månad 2016 kom det in användbara svar från totalt 2092 biodlare som tillsammans hade invintrat samhällen. Bakgrund Såväl nationellt som internationellt har det under de senare åren varit mycket fokus på de stora biförlusterna. Inom det internationella nätverket COLOSS ( pågår en rad olika aktiviteter. Dessa omfattar bland annat arbete med att utveckla metoder för att få en snabbare översikt över förlusterna, ett arbete som bihälsokonsulent Preben Kristiansen deltar i. Sedan 2009 har undersökning om övervintringen i Sverige gjorts genom en webbaserad enkät under maj månad. Resultaten från dessa undersökningar har ingått såväl nationella som internationella redovisningar om förluster. Mål Att få en snabbare och mer tillförlitlig översikt över förlusterna och dess orsaker. Att genom bättre data om orsakerna till förlusterna kunna bidra till en minskning av dessa. Förhoppningen är att projektet kan bidra till att minska förlusterna och att öka antal samhällen samt att bihälsan generellt blir bättre

22 Resultat Av de totalt samhällen som svaren omfattar gick 4039 förlorade, vilket betyder att vinterförlusterna denna vinter var 15,9 %. Detta är lite högre än vintern , då förlusterna var 13,5 %. Lite drygt 50 procent av de biodlare som besvarat enkäten hade inga förluster alls, och 6,7 hade förluster endast upp till 10 %. Av de 3837 förlorade samhällen var 2562 döda efter vintern (10,1 % av de invintrade samhällena) och 1275 samhällen hade problem med drottningen som inte gick att lösa (5,0 % av de invintrade samhällen). Årets undersökning bekräftar vad tidigare års undersökningar visat angående fodermängdens betydelse för övervintringen. Biodlare som gett mindre än 15 kg socker (torrsubstans) per samhälle hade större förluster (18,1 %) än biodlare som gett 15 kg eller mer (15,4 %), och skillnaden är statistiskt säkerställd. Resultatspridning Preliminära resultat publicerades på SBR:s respektive Biodlingsföretagarnas hemsida i början av juni Sedan har resultat publicerats i Bitidningen nr 7/8 2016, Bitidningen nr och Gadden nr Dessutom har internationella resultat, i vilka resultaten från Sverige ingår, publicerats i pressmeddelande från COLOSS och genom artikel i Journal of Apicultural Research, 2016 Vol. 55, No. 5, (se bilaga) 22 Utvärdering Undersökningen om övervintringen har gjorts varje år sedan 2009 och planen är att fortsätta under åren framöver. Genom undersökningen har vi fått allt större kunskap om de faktorer som har betydelse för övervintringen. Ekonomi Övriga utgifter kr Indirekta kostnader 450 kr Bilagor JAR2016no5s pdf (

23 /15 Företagsrådgivning Business consultancy 23 Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: Kurt NP-samordnare Oldeskog Håkan Nilsson Fridal 431 Skånela Rosersberg kurt.oldeskog@biodlingsforetagarna.nu Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Provide advice in professional beekeeping. Sammanfattning Under året har många förfrågningar om honung som livsmedel inkommit. Några frågor har gällt import och vad som då gäller om kvalité. De som efter frågan testat den tänkta importhonungen har rapporterat ett negativt resultat. Honungen har inte uppfyllt honungsdirektivets krav. Flera frågor har gällt märkning av honung och en kommun ville veta hur man kan vara säker på att honungen är svensk. En fråga gällde sackaros i honung, gränsvärden och hur den kan ha hamnat i honungen. En producent höll på att bygga upp en ny anläggning för honungsproduktion och ville naturligtvis veta vilka krav som finns. Bakgrund Som småföretagare inom biodlingsbranschen ställs man många gånger inför specifika företagsrelaterade problemställningar som har med arbetsmiljö, ekonomi, försäljning, marknadsföring, pollinering och andra biodlingsspecifika frågor. Biodlingen är för närvarande en tillväxtbransch där biodlingsföretag utvecklas till större format och nya företag tillkommer. Biodlingsföretag är oftast små ägarledda företag där naturliga bollplank saknas inom företaget. BF har under ett flertal år bedrivit mostvarande projekt inom NP Mål Erbjuda yrkesbiodlare rådgivning i företagsrelaterade frågeställningar. Effektivare yrkesbiodlare, färre onödiga misstag och ökad produktion. En högre kunskapsnivå och effektivare produktion.

24 Resultat Projektets 3 delar har bemannats av: Livsmedel, hygienfrågor och märkning av honung Carl Regnell och Alf Andersson Ekonomi Kurt Oldeskog Rådgivning i yrkesbiodling Björn Jacobsson 24 De områden som berörts av konsultation och möten med myndigheter inom respektive huvudgrupp är: Livsmedelshygien och märkning av honung Rådgivningstid: 26,5 timmar Möten med SJV och SLV: 11 timmar Ekonomi: Rådgivningstid: 4 timmar Resultatspridning Merparten av de frågor som diskuterats i samband med rådgivningarna gäller frågor kring märkning av honung. Eftersom livsmedelsverket arbetar med att ta fram nya regler för märkning av honung avvaktar vi med att sammanställa nya branschriktlinjer tills att dessa är klara. Av samma skäl avvaktar vi till att reglerna är klara med att publicera FAQ gällande dessa frågor på vår hemsida. Utvärdering Styrelsen har utsett specialister som ansvarat för sitt specialområde. I år har det stora intresset från våra medlemmar rört frågor kring honung som livsmedel och märkning av honung. Ekonomi Samtliga medel har ej förbrukats. Medel har under året lämnats tillbaka till Jordbruksverket för omfördelning till andra projekt. Ekonomiskt utfall: Rådgivning i märkning av honung: kr Rådgivning i ekonomi: kr Summa: kr Bilagor BF konst.pdf ( konst.pdf) radgivning budget.pdf ( budget.pdf)

25 /15 Instruktionsbigårdar Educational apiaries 25 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Preben Borgmästaregatan Kristiansen26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Bekämpning av varroakvalster Tekniskt stöd till biodlare Sökt fr. Honungspr: Project idea Varroa control concepts based on organic acids and biotechnical methods are carried out in 4-5 apiaries belonging to local beekeepers clubs around the country. The purpose is to evaluate and develop the concepts, and even to use the apiaries for demonstration and training. Sammanfattning Syftet med projektet är att utvärdera olika bekämpningskoncept samt använda bigårdarna i utbildningssyfte. Att öka användingen av mer hållbara metoder för bekämpning av varroa och att minska förlusterna till följd av kvalster. Rapport har kommit in från följande instruktionsbigårdar: Hästveda, Mariestad, Ingelstorp och Södra Inland. En sammanfattande rapport kommer att publiceras i Bitidningen under våren Bakgrund Sedan ett antal år tillbaka har ett antal föreningsbigårdar fungerat som instruktionsbigårdar där varroa bekämpas med ekologiska bekämpningsmetoder. Instruktionsbigårdar har under de senaste åren funnits i följande föreningar: Hästveda, Huddinge, Mariestad, S:a Inland, Alvastra och Ingelstorp. Förutom att data angående varroabekämpningen i dessa bigårdar används för att utvärdera olika bekämpningskoncept används bigårdarna för utbildning och studiebesök. Flera av bigårdarna har dels varit bra exempel för biodlare i biodlarföreningar och -distrikt och dels gett information angående bekämpningskoncept. Mål Att utvärdera olika bekämpningskoncept samt använda bigårdarna i utbildningssyfte. Att öka användingen av mer hållbara metoder för bekämpning av varroa och att minska förlusterna till följd av kvalster.

26 Resultat I Hästveda föreningsbigård har kvalsternedfall i samband med behandling registrerats varje år sedan Data visar att det bekämpningskoncept som tillämpats där kan ge bra behandlingsresultat. Så bra resultat uppnås inte i alla instruktionsbigårdarna om bedömning görs på grundval av antal kvalster i nedfallet (som är ett mått på angreppsgraden). Vad detta beror på är svårt att säga, men ett viktigt moment för att hålla kvalstermängden på en låg nivå är att alla biodlare vidtar åtgärder mot varroa. Detta har man lyckats bra med i Hästveda (se bifogade diagram 1). I diagram 2 finns en jämförelse mellan Hästveda och Ingelstorp avseende kvalstermängden efter behandling med oxalsyra. Men även om kvalstermängden i Ingelstorp är högre än i Hästveda har samhällena klarat sig bra, och mängden kvalster har minskat sedan förre säsongen då medeltalet var 992 (n=10). Resultatspridning Resultat från fler av instruktionsbigårdarna har under årens lopp redovisats i artiklar i Bitidningen och Gadden. De involverade föreningar redovisar även resultaten på sina hemsidor. Data och erfarenhet från projektet används även i den kursverksamhet som bedrivs av bihälsokonsulenten. Förutom detta spelar bigårdarna en stor roll för såväl medlemmarna i de involverade biodlarföreningar som medlemmar i grannföreningarna. Utvärdering Under våren 2017 kommer projektet diskuteras grundligt med de involverade föreningarna och med SBR. Detta för att avgöra om projektet ska fortsätta och i så fall på vilket sätt. Ekonomi Övriga utgifter kr Indirekta kostnader kr 26 Bilagor Instruktionsbigrd_fig1.pdf ( Instruktionsbigrd_fig2.pdf (

27 /15 Internationellt arbete International work 27 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Borgmästaregatan Käll 26 Målskog Gränna Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Participate in international cooperation s. Sammanfattning SBR hade representation vid Apimondia 2015 i Korea. SBR hade flera representanter vid NBBC, Nordiska Baltiska rådet, i Helsingfors i januari SBR har i samarbete med BF under hela perioden haft kontinuerliga kontakter med COPA-Cogega och EU i Bryssel. Bakgrund SBR arbetar med och har internationella kontakter på framförallt tre olika sätt: Apimondia- hela världen, EU och speciellt COPA-Cogegas honey working group samt Nordiska Baltiska Birådet. (Apimondia, särskild NPansökan) COPA-COCEGA pågår kontinuerligt över web och mail, har några fysiska möten per år. Ger viktiga kunskaper om honungsmarknad och bihälsoläget i Europa. SBR är arrangör av Nordiska Baltiska Birådet i Januari Alla internationella kontakter är värdefulla och ger oss kunskaper om honungsbiets och honungsmarknadens ställning i världen. Vi får kunskaper och sprider våra egna erfarenheter. Våra kontakter inom EU och Nordiska Baltiska Rådet ger oss kunskaper och erfarenheter på alla nivåer från vetenskap till praktisk biodling och vidgar våra vyer, underlättar en omvärldsanalys och är nödvändigt för en riksorganisation. Mål Att kunna delta i internationellt samarbete i två led: norden-baltstater, och EU Kvalitativa mål: Sveriges biodlare får erfarenheter och kunskaper från andra länder, bättre kunskaper och överblick om orsakerna till bidödligheten Sveriges representanter kan delta i internationellt samarbete och ge våra erfarenheter. Kvantitativa mål: Repr för SBR kan delta i några konferenser per inom EU (Bryssel) inom Honey working group eller motsvarande. Nordiska Baltiska birådet kan genomföras med god representation från Sverige.

28 Resultat Världskongressen Apimondia 2015 genomfördes i Korea september. SBR hade representation vid de beslutande församlingarna inom Apimondia då styrelse utsågs och man utsåg plats för Apimondia 2019, som blev Montreal i Kanada. Vid Nordiska Baltiska Birådet i Helsingfors januari var programmet som brukligt att forskare och konsulenter hade en rad korta projektpresentationer, som ger en överblick över vad som pågår i biodlarsfären i dessa länder. Därutöver var det samlingar för forskare, biodlingskonsulenter respektive förtroendevalda. Det gav goda möjligheter att dryfta gemensamma frågor över landsgränserna. De kontinuerligt pågående kontakterna med COPA-Cogega i Bryssel och EU har genomförts i samarbete med BF. Vi har en gemensam representant som verkar i Bryssel även i andra frågor. Resultatspridning I Bitidningen har det under året funnits artiklar om Apimondia och NBBC, se bilagor. Arbetet med kontakter med EU är mera av den arten att det ger oss kunskaper i styrelse och kommittér och som används kontinuerligt. Det är inte en speciell händelse! Utvärdering Internationella kontakter är alltid nödvändiga och mycket värdefulla, men det är svårt att peka på en speciell nytta just i år. Ekonomi Personalkostnader: Övriga utgifter: Indirekta kostnader: kr kr kr I god tid "lämnade vi tillbaka" :- till JV som kunde omfördela till andra projekt. 28 Bilagor Arikel-apimondia.pdf ( Artikel-NBBC.pdf (

29 Jordbruksverkets programstyrning Swedish Board of Agriculture, program management 29 Sökanden: Jordbruksverket Projektledare: Magnus Gröntoft Östgötagatan Linköping magnus.grontoft@jordbruksverket.se Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Utökningen av antalet Sökt fr. Honungspr: Project idea Swedish Board of Agriculture have organized a seminar during BeeCome 2016, as well as streamlined application procedures. Parts of the funds have been allocated to other projects. Sammanfattning Jordbruksverket arrangerade ett seminarium under BeeCome 2016, samt effektiviserade ansökningsrutinerna. Övriga medel har fördelats till övriga projekt. Bakgrund Se programet för perioden Mål Att uppfylla EU:s krav och förväntningar

30 Resultat Resultatspridning Se programmet för BeeCome Utvärdering Seminariet under BeeCome 2016 var mycket välbesökt och uppskattat. Rationaliseringen har inneburit en betydligt kortare handläggningstid av inkomna ansökningar. Ekonomi Konferenser & möten kr Effektivare ansökningsrutiner kr Omfördelat till andra projekt kr Bilagor

31 /15 Kampanj för svensk Biodling och honung - Svenska Bin Campaign for Swedish beekeeping and honey - Swedish Bees Sökanden: Sigill Kvalitetssystem AB Projektledare: Britt c/o Britt Rahm Rahm Stockholm irene.eriksson@sigill.se Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Svenska bin (Swedish bees) is a project which purpose is to work with communication and marketing activities to promote Swedish honey. One of the aims of the marketing strategy is to show how important bee pollination is for Swedish food production and the Swedish nature, and to motivate consumers to choose Swedish when buying honey in order to support beekeeping in Sweden. Sammanfattning Svenska Bin är en paraplyorganisation för biodlarbranschen och de större honungsproducenterna. Under året har 206 inlägg gjorts på FB det innebär cirka 4 inlägg per vecka och vi har även publicerat 25 egna nyheter eller pressmeddelanden på vår Newsdesk sida cirka 2 nyheter eller pressmeddelanden per månad. Utåtriktade aktiviteter för att höja värdet av den svenska honungen och tydligt göra kopplingen till pollineringsbehovet har genomförts så som honungsprovning på Fotografiskas restaurang, Lilla akademin och vännerna, deltagit på Gastronomiska samtal, kongressen BeeCome, mässan Gastronord, Almedalen tillsammans med Coop och Konsumentföreningen Stockholm, medverkat i P4 och P1 och SVT Gomorron Sverige. Bakgrund Biodlarbranschen ligger decennier efter vad det gäller marknadsföring jämfört med andra producentgrenar. Samtliga större honungsproducenter och intresseorganisationerna SBR och BF vill ha en gemensam plattform för marknadsföring av svenskproducerad honung. Plattformen för detta skapades med medel från NP 2014, svenskabin.se och nu har vi även lagt en grund för marknadsföring och kommunikation för främjandet Svenska Bin med medel från NP Aktiviteter som "Svenska Bin älskar svenska bär", "Naturligt söt jul", Pressfrukost om honung och hälsa, PR- och mediaarbete vid yrkesbiodlarkonferensen i Skövde, Möte med ICA kring honungens positionering i detaljhandeln. Matchmaking mellan kockar och konditorer och lokala svenska biodlare, initiering av projektet "Paul och Bina" tillsammans med kocken Paul Svensson. Innehåll och uppdatering av hemsida och facebook. Mål Huvudmålet är fler bisamhällen i Sverige och ökad avsättning för svensk honung på den svenska marknaden. Dessa mål är tydligt mätbara. Antalet bisamhällen räknas i mängden producerad honung. Svenska Bin ska kommunicera varför konsumenten ska välja svensk honung och visa på binas viktiga insatser för pollineringen av våra livsmedel. För att uppnå detta ska vi samarbeta med de näringar som är beroende av pollinering ex frukt-, bär-, oljeväxt- och fröodlare, och genom detta lyfta fram pollineringen. Mer svensk honung i butikernas hyllor och bättre avsättning för svenskproducerad honung, vilket i förlängningen skapar möjlighet till fler bisamhällen/biodlare i Sverige. Genom olika kvalitets- och smakprojekt med kockar och konditorer nås medvetenhet hos konsumenten om vilka mervärden det finns med att köpa en burk svensk honung.

32 Resultat Genom kampanjen Naturligt söt i jul, engagemang på mässor och kongresser och spridning av våra egna nyheter i olika former för media (allt från trädgård och lantbruk till mat och gourmétidningar) har kockar, konditorer och en medveten allmänhet fått upp ögonen för den fantastiska svenska honungen och pollineringsnyttan som är tydligt kopplad till honungen och biodlaren som producerar den. De främsta kanalerna är socialamedier och vår egen nyhetskanal på Newsdesk Samarbete med Coop där Coops medlemmar kan växla in sina medlemspoäng till välgörenhet och där bl a skänka poäng till #bevarasurret som är Coops satsning på pollinerare i samarbete med Svenska Bin. Detta ska generera lokala Coop-kupor i samarbete mellan den lokala Coop och SBR:s biodlarföreningar. Resultatspridning Spridning har främst skett genom delning på socialamedier och vidare produktion av våra nyheter på Newsdesk. Biodlare har också uppmärksammats på vårt arbete genom att vi syns även i branschtidningarna Bitidningen och Gadden. Utvärdering Honung och biodling är aktuellt och intressant hos allmänheten och i matbranschen idag. Våra nyheter och inlägg i socialamedia har fått stor spridning och ligger "rätt i tiden". Svårighet är att kunna ta tillvara de samarbeten som föds under året och kunna hänga på idéer som uppstår, men med extra tilldelade medel har detta kunna genomföras i stor utsträckning. Vi har lyckats genomföra de aktiviteter som vi inom projektet har satt som mål. Undantaget är bildandet av en Honungsakademi. De samverkansparter som vi mött under året ser ofta ett problem i att det i Sverige finns två branschorganisationer och ser det som en stor fördel att Svenska Bin finns som omfattar dem bägge. De slipper då att ta ställning för vilken organisation de ska samarbeta med. Ekonomi Fördelning av kostnader: Lön: Indirektakostnader: kr Övrigt: kr Summa: kr (Vi fick totalt kr ytterligare tilldelning kr kr totalt kr) Bilagor mediegenomslag 2015.pdf ( pdf) Firmatecknare Sigill Kvalitetssystem.pdf ( Sigill Kvalitetssystem.pdf) NP 2016 Kostn projektet f svensk honung.pdf ( Kostn projektet f svensk honung.pdf) 32

33 /15 Kompetensutveckling för binäringen Competence development for the bee sector 33 Sökanden: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Projektledare: Karin c/o Karin Jarl Jarl Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg karin.jarl@lansstyrelsen.se Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea The project aim to increase awareness among beekeepers, to get more beekeepers and to increase the number of healthy bees (lower winter mortality and diseases). There is a great demand for assistance, training and advice on a higher level of active beekeepers. Sammanfattning Syftet med projektet är att stärka biodlarna med kunskap om biodling. I denna andra del av projektet har vi tagit vara på förslag och önskemål som kom in under den första delen av projektet och försökt fördjupa det. Aktiviteterna har innehållit grunder och fördjupningar om honung och pollen, kurs i smaksättning av honung och fler studiebesök hos yrkesbiodlare. Vid många av aktiviteterna har vi sett hur nätverk byggs upp mellan biodlare och hur erfarenheter byts. I utvärderingarna från våra aktiviteter ser vi att många har skrivit att de fått nya kunskaper och nöjdhetsfaktorn ligger över nöjdhetsmålet i honungsprogrammet. Vi har nått vårt mål att under perioden genomföra 9 aktiviteter med totalt 250 deltagare. Bakgrund Sedan många år har Länsstyrelsen bedrivit olika typer av utvecklingsprojekt för biodlare/biodlarföretagare. Vi har stor erfarenhet av att ordna kurser och aktiviteter på ett produktivt sätt. Länsstyrelsen och biodlarföreningarna i länet har genom åren som gått haft ett bra samarbete och därför är vi nu samarbetspartners när det gäller biodlingsprojekt. Det finns en stor efterfrågan på hjälp, utbildning och rådgivning på en högre nivå av aktiva biodlare. Önskelistan och behovet av utbildningar är lång. Länsstyrelsen följer kontinuerligt upp vad biodlarna har för behov av aktiviteter genom kursutvärderingar, där de även får fylla i önskemål om framtida aktiviteter. Våra aktiviteter är populära och utvärderas kontinuerligt. Vi är lyhörda för behovet och önskemål av utbildningar och är säkra på att vi kan tillgodose behovet av utbildning hos befintliga och blivande biodlare och biodlingsföretagande. Mål Syftet är att stärka biodlarna med kunskap om biodling och att stimulera till företagsutveckling och landsbygdsutveckling samt att få fler biodlare och biodlingsföretag. Att stärka och vidareutveckla biodlingen kommer även att föra med sig andra positiva effekter såsom att antalet pollinerare ökar samt att det blir fler vinstdrivande företag på landsbygden. Det kan också leda till att förbättra förutsättningarna för att starta och driva biodling/biodlingsföretag på landsbygden såväl ekonomiskt socialt som miljömässigt. Ett mål är att hjälpa nya och gamla biodlare att bli företagare som ska kunna leva helt eller delvis på sin biodling. Ytterligare ett mål är att öka kunskapen om bin och biodling så att biodlingen blir rationell och blir därmed även intressant för en ny grupp potentiella yrkesbiodlare. Kurser om produkter och produktutveckling, samt företagsutveckling och nätverksbyggande.

34 Resultat Genomförda aktiviteter: Oktober - Biodlardag om honung med SRB, en kursdag Januari - Pollenanalys, grundkurs 2 dagar Februari - Smaksättning av honung, 2 kurstillfällen. Pollenanalys, fördjupningskurs 2 dagar April - Studieresa till Skåne 3 dagar Maj - Studiebesök hos en ekologisk biodlare Augusti - Studiebesök hos en biodlare med upplevelser och boende 2 st studiebesök Vid dessa 9 aktiviteter har 250 personer deltagit. 34 Vid många av aktiviteterna har vi sett hur nätverk byggs upp mellan biodlare och hur erfarenheter byts. Vi har under de avancerade kurserna sett hur företagsinriktningar stärkts och i vissa fall ändrats. Vi har tydligt sett hur biodlare på studiebesök stimuleras och får idéer av att hör biodlingsföretagare tala om sin verksamhet. Givande och livliga idéutbyten har uppkommit. Resultatspridning Inbjudningar till kurser har spridits via mail och annonser till ett stort antal biodlare. Kurserna har bland annat lagts upp på Länsstyrelsens kurssida för biodlingskurser, och flera biodlarorganisationers hemsidor. Rapporten om projektet kommer att publiceras på Länsstyrelsen i Västra Götalands hemsida. Utvärdering Vid varje aktivitet har deltagarna fått fylla i en utvärdering. För att ange helhetsintrycket och nöjdheten av aktiviteten har vi använt en 6- gradig skala. I de 9 aktiviteter som vi utfört i projektet har medelvärdet blivit 5,6. Enligt Nationella honungsprogrammet är ett mål att nöjdhetsfaktorn för aktiviteterna ska vara 3,7 på en 5-gradig skala. Nöjdhetsfaktorn 3,7 på en 5-gradig skala motsvarar 4,4 på en 6- gradig skala. För att ange om aktiviteten gett dem nya kunskaper har vi använt en 4 gradig skala. Medelvärdet visar att 86 % har fått nya kunskaper i ganska eller mycket stor utsträckning. Vi anser att det visar att målet om nya kunskaper nåtts. Under våra aktiviteter har det kommit biodlare från sju olika län förutom Västra Götaland. Andelen kvinnor på aktiviteterna har varierat mellan 45-64% och deltagarna har varit i åldrarna 25 till 83 år. Ekonomi Fördelning av kostnader: Lönekostnader: kr Resor: kr Föreläsare, lokaler, förtäring mm i samband med kurser: kr Indirekta kostnader: kr Bilagor Intyg om firmatecknare.pdf ( om firmatecknare.pdf) Bilagan Projektbeskrivning.pdf ( Projektbeskrivning.pdf)

35 /15 Kontroll av honung, ursprung och kvalité Control of honey, origin and quality Sökanden: Honungsringen Projektledare: Calle c/o Calle Regnell Regnell Tobaksspinnargatan Stockholm Projekets tid: Huvudkategori: Analyser Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Sökt fr. Honungspr: Project idea Honey is a natural product consisting primarily of sugars. Unfortunately, it is easy to add similar sugars without the consumer / buyer noticing. The project wants to check the honey, through analysis, to prevent from cheating. Sammanfattning Ett antal honungsprover har köpts in från butiker och marknader. Dessa har analyserats med avseende på honungsdirektivet. De flesta har uppfyllt kraven! I sin iver att kunna sälja flytande honung har några honungsproducenter värmt honungen för att smälta alla kristaller. Detta har medfört att HMF-halten stigit och enzymaktiviteten minskat (se tabell i bilagan). Bakgrund Honung är en komplicerad produkt som kommer från binas insamling av nektar och söta sekret på blad. Kommersiellt finns en honungsliknande produkt som används i bageriindustrin. Rapporter om denna produktion gjorde att svenska biodlare bestämde att vi skulle ha en egen kontrollorganisation för att kontrollera honungens ursprung och kvalité. Myndigheterna gör vissa enstaka kontroller men eftersom produkten är så lättförfalskad bör fler kontroller göras. Information till större inköpare av honung, handeln, är viktig eftersom de idag mest går på pris och har en svag uppfattning om vad som är kvalité. Några större inköpare gör egna omfattande analyser. Projektet samarbetar med dessa. Mål Att upptäcka felaktigheter i såväl produkt som märkning av produkt samt påtala detta för de felande. Att hjälpa enskilda biodlare att producera en honung som uppfyller honungsdirektivet.

36 Resultat Den nya trenden att sälja flytande honung har gjort att vissa biodlare försöker smälta honungens naturliga kristaller med förödande resultat. Såväl HMF som enzymaktivitet ändras så att honungsdirektivet inte längre uppfylls. De flesta proven uppfyllde dock honungsdirektivets krav. Resultatspridning Resultaten kommer att publiceras på Honungnsringens, BFs och SBRs hemsidor när rapporten är klar. Utvärdering Trenden att sälja flytande honung har gjort att vissa honungsproducenter värmer sin honung för att smälta kristallerna. Detta har i vissa fall försämrat kvalitén så att honungsdirketivets krav inte längre uppfylls. Övriga prover visade inga allvarliga avvikelser. Bilagor SJV_ xlsx ( Ekonomi Huvuddelen av pengarna har använts till analyser, pollen och kemiska. Viss information och kontaktskapande verksamhet har också förbrukat medel. Alla medel har inte använts och ett beslut att minska medlen har tagits av SJV. Medlen har använts enligt följande: Kemiska analyser: Pollenanalyser: Inköp av prover + porto: Marknadsbevakning: Beecome ordf: Summa:

37 /15 Kvalitetsarbete för en säker honung, Svenskt Sigill Quality work for a safe honey Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Jonas Borgmästaregatan Eriksson 26 Borgmästaregatan Skänninge jonas.eriksson@biodlarna.se ? Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Svenskt Sigill will build a system for third-party certification for beekeepers who want to market their honey direct to stores. Sammanfattning Honungskvalitet är för biodlaren ett viktigt ämnesområde, även om honung betraktat ur ett livsmedelsperspektiv är ett "förlåtande" livsmedel. Saluföring till detaljhandeln innebär att försäljning dit är och kommer att bli omgärdade med olika kravställningar. Arbetet med att bygga en, för den enskilde biodlaren, ekonomiskt fördelaktigt system med tredjepartscertifiering via Svenskt Sigill, har pågått under flera år. Kraven varierar från butik till butik och varierar mellan olika livsmedelskedjor. Det som förutsågs för några år sedan, dvs ökade krav och obligatorisk tredjepartscertifiering, har inte inträffat. Detta har inneburit att antalet anslutna fortfarande ligger på en blygsam nivå och pendlar mellan 30-40, anslutna biodlare. Marknadsföring av systemet har gjorts vid olika tillfällen och på olika platser. Bakgrund Enligt tidigare beslut daterat 26 september har JV beviljat stöd för detta projekt för verksamhetsåren 2015 och Denna ansökan avser att få beslut på en något modifierad kostnadsbudget, men inom ramen för redan beslutad nivå, se bifogad kostnadskalkyl. Mål Tillhanda ett sytem för tredjepartcertifieringar när handeln börjar att kräva detta. Se tidigare ansökan.

38 Resultat Systemet har under året, rent driftsmässigt, kunnat skötas på ett bra sätt, där de flesta administrativa rutiner är uppbyggda och inkörde. Resurser finns att ta emot fler i systemet! Handelns uteblivna krav har dock inneburit att de fasta administrativa kostnaderna slås ut på en mindre grupp, vilket gör att det i förlängningen kan bli för kostsamt att driva systemet vidare. För de som är anslutna fungerar systemet bra och för vissa biodlare är en anslutning till en tredjepartscertifiering, en nödvändig inträdesbiljett till handlarnas butikshyllor. Resultatspridning Vi har ännu så länge inte skrivit om projektet i vår Bitidning pga att vi är i färd med att sätta in systemet i förhållande till hur vi vill bygga upp kvalitetssäkring, totalt sett. Detta arbete pågår inom förbundet och i dagsläget går det inte säga var vi hamnar i denna översyn. Vi kommer givetvis på kommande NP-konferens att delge våra tankar kring den övergripande kvalitetssäkringen och då också redovisa hur det har gått med Svenskt Sigill. Utvärdering I princip kan man säga att alla detaljer rent administrativt är på plats och förbundet kan ta emot betydligt fler biodlare in i systemet. Detta skulle innebära en annan kostnadstäckning för de kostnader som systemet idag ger upphov till. Vi tar det heller inte för otroligt att handelns krav ändå kommer att bli ett faktum och i dager av detta konstaterande lägga ner systemet för att sedan konstatera att handeln kommer med krav, skulle kännas bakvänt. Det är därför som vi vill se över och ta ett helhetsgrepp över biodlarsveriges totala certifieringsproblematik, allt från den lilla odlare upp till de som arbetar professionellt. Vi tror eller rättare sagt är övertygade om att handeln kommer att ställa tuffare krav, även på den "förlåtande" honungen. I ett sådant läge vill vi vara en part som på ett kostnadseffektivt och till för biodlaren låga kostander, kan tillhanda attraktiva, av handeln godtagbara system. Ekonomi Av projektets tilldelade medel på kr har kr utbetalats till projektet. Kostnaderna har använts på följande sätt: - Personal/lönekostnader: kr - Övriga kostnader: kr - Indirekta kostnader: kr Bilagor Ny kostnadskalkyl Svenst Sigill.xlsx ( Ny kostnadskalkyl Svenst Sigill.xlsx) 38

39 /15 Nationella Parningsstationer, Buckfast National breeding stations Sökanden: Föreningen Svensk Buckfastavel (FSB) Projektledare: Nils c/o Nils Thuresson Thuresson Nosabyvägen Kristianstad Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen Sökt fr. Honungspr: Project idea To run the Buckfast Association's national breeding stations. The national breeding stations are important to spread good breeding material over the country. Sammanfattning Föreningen Svensk Buckfastavel har under sommaren 2016 drivit de fyra nationella parningsstationerna Aspö, Hasslö, Ven och Vendelsö. Bakgrund A. Fram till och med 2010 var Sveriges Biodlares Riksförbund huvudman för landets nationella parningsstationer lämnades de nationella parningsstationerna över till avelsföreningarna som därmed tvingades ta det ekonomiska ansvaret för driften. SBR har sökt NP-medel för parningsstationerna och fördelat erhållna medel till avelsorganisationerna. FSB har en ganska omfattande verksamhet inom området med anställd personal med därav följande kostnader. För att bättre kunna göra en ekonomisk planering är det värdefullt att någorlunda veta de ekonomiska förutsättningarna. Därför har FSB beslutat att lämna in en egen ansökan. B. FSB har fyra års erfarenhet av att driva sina nationella parningsstationer. C. Årligen sätts det, med viss variation, ut omkring 950 drottningar för parning på de av FSB drivna nationella parningsstationerna. Mål Parningsstationerna är i dagsläget det enda fungerande sättet att effektivt sprida de genom aveln gjorda framstegen. Drottningarna som parats på de nationella parningsstationerna sprids över ett stort geografiskt område då ägarna till drottningarna har vitt skilda hemorter. Även handeln med parade äggläggande drottningar bidrar till spridningen. När döttrar till de stationsparade drottningarna producerar drönare sprider dessa drönare, genom sin livsstil med livet som insats, det goda arvet till traktens bigårdar. På detta sätt kommer drönarnas gener att spridas även till bisamhällen som ägs av biodlare som inte satsar på avel. Genom det stora antalet drottningar och spridningen av dessa genererar parningsstationerna ett betydande tillskott av avelsmaterial till de svenska biodlarna, långt mer än vad lokala parningsplatser kan bidra med.

40 Resultat Under säsongen har det placerats ut drottningar för parning på de fyra stationerna. Detta är fler än genomsnittet sett på några år bakåt i tiden. Fördelningen har varit: Aspö 291 st. och Hasslö 187 st. På dessa båda Blekingeöar är det 34 olika drottningodlare som placerat ut drottningar för parning. På Ven har 30 drottningodlare satt ut 245 drottningar. Vendelsö har haft besök av 428 drottningar från 26 olika drottningodlare. Resultatspridning Resultatet av parningarna sprids ut bland biodlarna med de drottningar som blivit parade. Utvärdering Ett stort antal drottningar (1 157 st.) har satts ut för parning på de olika parningsstationerna av många biodlare (90 st). Detta ger en stor spridning av det avelsmaterial som fanns på stationerna. Ekonomi Alla tilldelade medel ( kr) har använts för att täcka en del av de totala kostnaderna som var långt större. Drottningar Kursbidrag Kontorskostnader Mat vid olika tillfällen Material Resor Hyra mark Hyra bisamhällen Löner Soc.avg Bilagor Stationern Kostnader bil. 1.docx ( Kostnader bil. 1.docx)

41 /15 Nationella parningsstationer, SRB National breeding stations, SRB 41 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Sture Borgmästaregatan Käll 26 Målskog Gränna Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea To coordinate and distribute aid to the national breeding stations and breeding associations. Sammanfattning Detta projekt har fördelat stöd till följande nationella parningsstationer: Ligusticas Hallands Väderö, NordBis Lurö, Carnicas Västra Högholmen och Styrsö som ägs av Mölnlycke bf. Totalt har över 1700 drottningar satts ut på dessa platser. Buckfastgruppen har egna projektpengar för motsvarande verksamhet och ingår inte i detta projekt. Bakgrund Biodlare vill ha och behöver lättskötta och friska bin. De nationella parningsstationerna erbjuder parning av ungdrottningar med utvalda drönare från testade samhällen. Drottningar parade på parningsstationer kan sedan användas lokalt som mödrar för ytterligare drottningodling. På så sätt sprids lättskötta och friska bin i hela landet. Projektet har funnits ett antal år och är mycket uppskattat, efterfrågat och som vi bedömer nödvändigt för biodlarsverige. Det finns ett beslut för år 2016 där beloppet är Det är en halvering mot stödbeloppen år 2014 och tidigare. Vi ser den sänkningen som omotiverad och önskar få en nya ansökan prövad. Kunskapen om VSH-egenskapen, en genetisk egenskap som gör att bin själva rensar ut varroa, har spritts i Sverige genom ett par konferenser med stöd av Honungsprogrammet. Nu finns embryon till avelsarbete i Sverige där man kommer att avla fram och diagnosticera varroatoleranta bin. Då blir avelsstationerna än viktigare. Mål Att drygt 2500 drottningar sätts ut och paras vid de nationella parningsstationerna.

42 Resultat Detaljer i fördelningen av stödet och antalet utsatta drottningar på respektive parningsstation redovisas i en bilaga. I en omfattande artikel i Bitidningens majnummer informerades biodlarsverige om verksamheten vid parningsstationerna och möjligheten för ägarna att söka stöd. Artikeln finns som bilaga. Resultatspridning Resultaten är de parade drottningarnas egenskaper. Respektive avelsförening ansvarar för omfattningen av testverksamhet och bedömning. Resultatet av det bör publiceras på respektive hemsida och göras tillgängligt för alla Utvärdering Verksamheten med parningsstationer är värdefull och kommer rimligen att bli än mer värdefull när det blir dags att sprida VSH-egenskapen i stor skala ut i Sverige. Det beräkningssätt som använts i många år vid fördelning av pengarna kan ifrågasättas och bör omprövas när nu en enskild parningsstation tar emot över 1200 drottningar. I ansökan angavs målet att 2500 drottningar skulle sättas ut. Den ansökan gällde stöd till alla parningsstationer i Sverige även de som tillhör Buckfast. Verkligheten blev sådan att Buckfastgruppen lämnade in en ansökan om ett eget projekt med stöd till sina fyra parningsstationer och fick det beviljat. Tidigare år har Buckfast haft ca 900 drottningar utsatta. Målet för detta projekt reduceras alltså till = 1600 vilket alltså är uppnått. Ekonomi Tilldelade pengar har använts och fördelats. Personal: 0 kr övriga kostnader: kr Indirekta kostnader: kr 42 Bilagor Parningsst-2016.xlsx ( Artikel-avel.pdf (

43 /15 Nyfiken på bin? Introduktionsfilm Curious about the bees? Introduction film 43 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Lotta Borgmästaregatan Fabricius Kristiansen 26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen Sökt fr. Honungspr: Project idea SBR has an information brochure for the general interest "Curious bin?". It is often used for marketing purposes. We want to supplement booklet with an (as easily conceived as the brochure) short film that can be viewed from the website. Sammanfattning Nyfiken på bin? Animerad kortfilm (1,44 min) där man som intresserad av att komma igång med bin och biodling kan få veta det mest matnyttiga. Filmen baserar sig på informationshäftet Nyfiken på bin? som SBR gav ut för några år sedan. Filmen kan läggas upp på biodlarföreningarnas hemsidor och ligger på SBR:s hemsida, länkad till YouTube Bakgrund Behov av att visa kort film på cirka 5 minuter när man arrangerar utställningar, håller allmänna föredrag och som "inkastare" till biodlingen för den nyfikne på hemsidor och i sociala medier har visat sig stort. Tidigare filmer i ämnet är i regel längre och passar inte i enklare sammanhang. Genom att använda filmformatet kan den enkelt spridas i sociala medier och användas i marknadsföringssyfte och nå en bredare allmänhet. Mål Ta fram en kort introduktionsfilm om bin och biodling med cirka 5 minuters speltid. Lägga upp filmen på hemsidor och på Facebook för att en viral spridning.

44 Resultat Nyfiken på bin? - om bin och honung har producerats och ligger på Biodlarnas YouTube-konto. 44 Resultatspridning Spridning av filmen har gjorts genom nyhet på med länk till YouTube-kanalen. Filmen har visats 1594 gånger på YouTube. Utvärdering Ekonomi Fördelning av kostnader: Personal/lön: 0 kr Indirekta kostnader: kr Övriga utgifter: kr Summa: kr Bilagor budget nyfiken pa_bin_film_bilaga_an2694.pdf ( nyfiken pa_bin_film_bilaga_an2694.pdf) Nyfiken pa bin_webb.pdf ( Nyfiken pa bin_webb.pdf)

45 /15 Pollinatören 2 Pollinator 2 45 Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: Jonny NP-samordnare Ulvtorp Håkan Nilsson Stenabyvägen Listerby jonny@ulvtorp.eu Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Tillämpad forskning Sökt fr. Honungspr: Project idea At a conference in Alnarp, Sweden in 2009 the need for more pollinators and increased pollination of seed and oil crops and fruit and berry production was described. There has been a national cooperation between players who see the need for increased pollination. Sammanfattning Efterfrågan på projektets inriktning och intentioner är hög och deltagande organisationer har vid projektmöten visat ett stort intresse för att fortsätta att delta i projektet. Deltagarna i möten har tagit kostnaderna för resor och även satsat sin egen arbetstid. Projektet är på väg in i en nya fas där efterfrågad kunskap har resulterat i att det finns behov av forskning och mer information om projektets intentioner. Lunds universitet har tagit en aktiv roll i projektet vilket förmodligen kommer att resultera i fler forskningsansökningar. Bakgrund Ett rikt odlingslandskap med många pollinerande insekter gynnar den biologiska mångfalden och bör bevaras och skötas på ett hållbart sätt. Växter, djur och livsmiljöer tillhör odlingslandskapet, samtidigt bevaras kulturhistoriska värden. Biodlingen bidrar till den biologiska mångfalden och ingår i landsbygdens tradition. Försök som gjordes i Ranstad visade att bin, humlor och övriga pollinerare saknar en livsmiljö i det öppna jordbrukslandskapet som gynnar deras överlevnad både på kort och lång sikt. Ökad pollinering av de olika grödorna kan ge ett flertal positiva effekter på landskapet i sin helhet. I Pollinatören deltog betydande organisationer med en anknytning till pollinering i det öppna jordbrukslandskapet. Samtliga deltagare var intresserade av att förbättra förutsättningarna för pollinerande insekters behov Biodlingsförtagarna och LRF anmälde projektet till COPA vid deras utlysning om bra projekt med pollineringsanknytning. Pollinatören blev ett av fem Best Practise. Bil 1. Mål Målsättningen inom projektet är att under flera växtsäsonger få en ökad förståelse för vilka växter som är en god pollen- och honungkälla för pollinerande insekter. Genomföra cirka 3-4 projektmöten per år. Försök med pollineringsvänliga växter på 3-5 olika platser, Ranstad, Nuntorp, Skåne, Kalmar, Östergötland. Försök med 3 olika grödor på minst 3 olika platser. Fältdag eller annat arrangemang per gård, minst 1 arrangemang per deltagande gård. Minst deltagare per samling Bilda ERFAgrupper inom ämnesområden som parterna kommer fram till. Försöka bilda minst 2 ERFAgrupper. Maximera honungsskörden - blommande fönstret skall alltid vara öppet. Initiera forskning mot projektets målsättning, initiera exjobb.

46 Resultat I stort genomförde projektet det som beskrevs under den justerade projektplanen. En punkt utgick ur projektplanen, Leaderansökan på grund av att finansieringsmodellen inte stämde överens med kommande projektmöjligheter. Istället tog projektet fram en EIP ansökan och fick den godkänd för att fortsätta med en ansökningsprocess ledd av Lunds universitet. Den slutliga ansökan till EIP förväntas lämnas in i oktober. När ansökan blir klar kommer den att sändas in som information. Den franska partnern som hade planerat för att starta ett europeiskt nätverk för biologisk mångfald lyckades inte med att finna den planerade finansiella lösningen. Följande resultat uppnådes i projektet. Projektet genomförde möten och informationsträffar och förankringsmöten med ett flertal organsationer, detta resulterade i följande: Myndighetskontakter, 3 tillfällen med olika myndigheter Universitet och andra offentliga organsationer vid 6 tillfällen Organisationer med knytning till lantbruket och dess intresseorganisationer vid 8 tillfällen Internationellt vid 1 tillfälle samt projektmöten och föreläsningar vid 4 tillfällen. Vid ett av projektmötena dikuterades fram olika förslag till forskningsområden. På projektets initiativ och förarbeten under projektperioden lämnades det in en komplett forskningsansökan till EIP under oktober månad. Från två av projektets partners Lantmännen och SFO som har mycket goda kontaker med lantbrukarna lämnar följande information: Konkret i kg frö är omöjligt att sia något om, men bara på de senaste 2-3 åren har snacket kommit igång ordentligt. Det talas mycket om pollinatörer (humlor och bin) och om blommande fönster. Fokus på att inte använda växtskyddsmedel vid fel tidpunkter eller om möjligt undvika och att man försöker använda snälla preparat. Mycket ökad förståelse för pollinatörernas betydelse. Igångsättning av att göra fält/gårdsåtgärder för att gynna humlor och bin Fler och fler goda exempel kommer fram som vi kan utnyttja. Hur åtgärderna lyckats, hur samarbeten mellan biodlings- och lantbruksföretagare växt fram. Vi har MYCKET kvar att jobba med men resan har startat och som tidigare sagt en besvarad fråga har givit tio nya. Projektet har en god förankring bland de deltagande organisationerna och samtliga parter har deltagit i många konstruktiva diskussioner om vilka frågor som är viktiga att lösa för en ökning av den biologiska mångfalden i det öppna jordbrukslandskapet. Resultatspridning Under projektperioden har projektet genomfört följande insatser via personliga möten, för att sprida information om projektet: Kontakter med myndigheter, universitet och offentliga organisationer vid 9 tillfällen. Övriga organisationer, internationella kontakter, projektmöten vid 8 tillfällen. Totalt har 11 organisationer deltagit i projektets möten. Under projektperioden genomfördes även en föreläsning på BeeCom i Malmö Följande organisationer har deltagit under projektperioden: Lunds Universitet, Lantmännen, LRF, Svensk Raps, Naturbruksgymnasiet i Nuntorp, Region Väst, Hushållningssällskapet, Biodlingsföretagarna, SLU, Lantbrukare, Biodlare. Utvärdering Projektet har inte genomfört någon organiserad utvärdering men följande kan konstateras: - Pollinatören har erhållit ett andrapris i COPA:s utlysning av Best practice of the year bland cirka 25 projekt inom EU - Samtliga deltagande organisationer har visat ett stort intresse för projektet och deltagit i dess utveckling. - Projektet har resulterat i en godkänd ansökan inom EIP-programmet se bilaga Ekonomi I stort sett har samtliga medel förbrukats under projektperioden se medsänd bilaga. Bilagor Nuntorp fraga.docx ( fraga.docx) MI(14)5750.docx ( Budget for Pollinatoren 2.xlsx ( for Pollinatoren 2.xlsx) Sammanstallning kostnader Pollinatoren.xls ( kostnader Pollinatoren.xls) 46

47 /15 Praktisk utbildning i VSH och varroadiagnostik i egna bigårdar Practical training in VSH and varroa diagnostics Sökanden: Svensk Biavel Projektledare: Torbjörn c/o SBR Jacobson Låkenäsvägen Fristad torbjorn@skogshonung.se Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalster Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Convey practical knowledge to beekeepers how to control the occurrence and level of varroa mites in their hives. Sammanfattning Efter beslutet från mötet i Skänninge dec 2015 har SBAB varit behjälpliga med att ta fram underlag inför ansökan till VSH projektet och dess projektledare. Har jobbat med att försöka hitta hjälpmedel för tvätt av bin och kostnader till detta. För SBAB.s del hade det varit ett alldeles för stort projekt att utbilda i alla Sveriges biodlares bigårdar, därför är upplägget enligt ovan SBABkommer jobba och vara en supportgrupp till VSH projektet och Richard Johansson Bakgrund Svensk Biavel har sedan tillkomsten drivit kompetenshöjande kurser och konferenser inom området varroa bekämpning ur olika aspekter. Flera konferenser har handlat om hur man kan avla fram ett honungsbi som har varroatolerans, dvs samhället har förmåga att överleva och ge honung trots samtidig förekomst av kvalster. Vidare har det under de senaste åren framkommit enkla och praktiska modeller hur man kan följa kvalster trycket i bisamhället och därmed anpassa de varroabekämpande åtgärder som är lämpliga. Vi vill nu sammanställa och uppdatera den kollektiva kunskapsnivån rörande detta genom att dels sammanställa material till ett kompendium, dels hålla praktiska kurser och publicera en handledning i landets bitidningar. Mål Förmedla kunskaper om relevant och ekologisk bekämpning av varroakvalstret med lämpliga metoder.

48 Resultat Nu pågår information genom tidskrifter och att projektledaren i VSH projektet åker runt i landet och direkt ger korrekt information vad detta kommer innebära för alla biodlare Resultatspridning Arbetet kommer sparkas igång från nu och 2-5 år framåt. Infon sprids via SBR.s hemsida, i bitidningen och info ute i distrikten. Ekonomi Av beviljade kr omfördelades kr till andra projekt. Kvar att redovisa är kr kr har betalats ut och fördelats enligt följande: Lönekostnader 0:- Kostnader för kurser 0:- Rapportering av varroaprojektet 5.000:- Varroaräkning :- Test varroatolerans 7250:- VSH möten och resor 27760:- Administration :- Bilagor Utvärdering Har varit svårt att hitta hur vi ska nå ut till alla och hur arbetet ska läggas upp. Vid möte i Skänninge med repr. från hela Sveriges distrikt och avelsgrupper såddes fröet att jobba i det stora VSH projektet. Den information Richard Johansson åker runt om i landet, upplevs positivt och jakten på VSH bin börjar ta form :- har dragit av, enligt JV, för icke stödberättigade kostnader. En svår punkt är att förstå JV:s syn på hur ett långvarigt projekt ska ha vissa brytpunkter för redovisning, då det löper över tid. 48

49 /15 Projekt NordBi Project NordBi 49 Sökanden: Projekt NordBi Projektledare: Ingvar Ängemyrsgatan Arvidsson5 Ängemyrsgatan BENGTSFORS ingvar.arvidsson@telia.com , Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen Sökt fr. Honungspr: Project idea Save the remains of the Nordic bee Apis mellifera mellifera in Sweden and develop it through planned breeding work. Spread it into parts of its old range. Sammanfattning - Vi har spridit information om vårt nordiska bi och vårt arbete genom möten, guidningar, konferenser, genom vår tidning och vår broschyr. Medlemsantalet nu över 600. Intresset ökar. - Renparningsområdena växer och nya bildas. Härjedalen nu ett rent nordbiområde. - Lurö parningsstation har haft ännu ett rekordår med 1200 drottningar. Parningar har skett i renparningsområdena i Norrland. Väderöarna har också använts som parningsplats. - Två genpooler förstärks och en ny under bildning. - Avelsarbete för att skapa varroatoleranta bin har påbörjats. Vi kommer att delta i VSH-projektet. Bakgrund Under flera årtionden hade försök gjorts att rädda vårt ursprungliga bi. Motstånd fanns dock från biodlingsföreträdare som hade ekonomiskt intresse av avel med importerade biraser presenterades ett förslag till räddningsplan i Umeå och 1984 öppnades Lurö parningsstation för nordiska bin i Vänern. Det saknades dock tillräcklig kunskap om rasrenheten i det material man hade tillgång till. Därför startade Projekt NordBi ett nationellt arbete med inventering av hela landet och planerad avel och bildande av renparningsområden i olika delar av landet. Mätning av vingindex var en av grundstenarna i uppbyggandet av verksamheten. Vi kunde då med säkerhet veta att vi arbetade med ett genetiskt säkert avelsmaterial. Mål Målet är att rädda en så stor del av det genetiska arvet vi funnit att det kan vara basen för en återetablering i stora delar av landet. Egenskaperna ska säkras och utvecklas: god övervintring, liten foderåtgång, gott temperament, resistens mot varroa och sjukdomar och en hög honungsproduktion. Kunskapen bland biodlare om det nordiska biet ska öka. Allt fler rasparningsområden och genpooler etableras.

50 Resultat - Det verksamhetsår vi lagt bakom oss har varit aktivt och framgångsrikt. Medlemstalet är nu över 600. Vi har deltagit i Beecome i Malmö där vi mötte mångas biodlare och fick tillfälle att sprida viktig information. Vi var också medverkande i Öppet hus hos LP:sBiodling. Två biodlarföreningar har besökt Lurö. I mars hade vi vår nordbikonferens i Ånge med många och mycket nöjda deltagare. NordBi-Aktuellt har utkommit med 2 nummer (nr 2 är på väg till tryckeriet). Vi har också deltagit och medverkat i Sicamms nordbikonferens i Lunteren i Holland. - Våra renparningsområden växer och blir fler. I Värmland utvidgas det befintliga söderut, men än så länge återstår en buckfastodlare som inte bytt. I Norrbotten växer området i Vitådalen och ett nytt stort område håller på att bildas väster om Piteå med Moskosel i centrum. I Medelpad växer området vid Sundsvall västerut och når snart Jämtland. - Härjedalen är nu vårt första landskap med endast nordiska bin. Målet är att också hela Jämtland ska bli ett nordbiområde. - Genpoolerna på Holmön och Utö förstärks och en ny på Möja är på gång. - En engagerad grupp i södra Närke har etablerat en parningsplats i Tiveden. - Lurö har åter slagit rekord. I år togs 1200 drottningar emot och 75 % av dessa blev äggläggande. Till nästa år planerar vi att åter öppna Fångö i Östergötlands skärgård för att avlasta Lurö. En mindre parningsplats på Väderöarna i Bohuslän har nu varit igång under två säsonger. I Västerbotten har parningar skett på Holmön och i Norrbotten i renparningsområdena. Inseminering har skett i mindre skala. - Avelsarbetet för att skapa varroatoleranta bin har startat genom att selektera på drottningar som har låga kvalstertal i sina samhällen. Vi kommer att delta i det nationella VSH-projektet. - Vi har levererat 60 testdrottningar till SMARTBEES. Vår kontaktperson är Björn Dahle i Norge. Resultatspridning Resultatet publiceras i NordBi-Aktuellt nr En artikel i Bitidningen planeras också. Även i stamboken kan resultatet av årets avelsarbete utläsas. Denna kommer i NordBi-Aktuellt nr Finns också på vår hemsida Utvärdering Årets verksamhet har resulterat i över 1000 äggläggande drottningar. Fler testdrottningar än något tidigare år. Flera nordbiområden har bildats och utökats. Vi behöver öka drottningodlingen framför allt i norra Sverige. Drottningodlare behöver utbildas. Fler genpooler är också önskvärt. Vi har utnyttjat de möjligheter vi erbjudits att sprida kunskap om det nordiska biet. Ändå är okunskapen stor, även om allt färre tror på rykten om aggressiva, svärmtokiga och lågpresterande bin. Här behövs fortsatta insatser. Vi har också spridit vårt material utomlands till biodlare i 8 europeiska länder. Vårt nordiska material uppskattas mycket av biodlare i dessa länder. Ekonomi Vi har redovisat verksamhet för kr inom NHP (avelskostnader, parningskupor, vingmätning, inseminering, projektledning). Därutöver har vi kostnader för avelsplaneringsmöte, nordbikonferens, NordBi- Aktuellt, genpooler, projektledning m m. Medel söks från LBP. Årets bokslut kommer om 2 månader. Bifogar 2015 års bokslut, som visar på kostnader som inte är helt olika de för Bilagor 50

51 /15 Projekt yngelrum Project fry room 51 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Lotta Borgmästaregatan Fabricius Kristiansen 26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Rationalisering vid flyttning Sökt fr. Honungspr: Project idea To produce training courses and materials, for both beekeepers and their trainers. In the long run it will cause the entire beekeeping in Sweden forward. Sammanfattning Studieboken "Mina första år som biodlare" som hör ihop med arbetsböckerna "Min biodling" (för cirkelledare och deltagare) har producerats och utbildning av cirkelledare i biodling för nybörjare och fortsättningscirklar har utbildats. Behörughetsutbildningen som var en heldag har genomförts på 15 orter och fångat upp cirka 400 deltagare. Även en träff för de utbildningsansvariga i SBR:s biodlardistrikt har genomförts, där deltog 22 av SBR: s 25 biodlardistrikt. Genom att använda samma grundmaterial är det lättare att nå en mer enad basutbildning och därefter konstruktivt kunna göra påbyggnadskurser. Bakgrund Som resultat av projekt utbildningsstruktur för biodlare från NP2013 ( /12) är detta ett av två projekt som framkommit. Vi har i detta arbete kommit fram med en strukturmodell som vi kallar utbildningskupan (se bif. dok.). Det är en utbildningsmodell i flera delar där det som vi valt att kalla yngelrum vänder sig till de som vill börja med bin till de som vill utveckla sitt biodlande i mindre skala. Den bygger på 3 lådor där låda ett (bli med bin) är för nybörjare, låda två (bli biodlare) är en fortsättning och låda tre (förbli biodlare) är en "verktygslåda" med olika fortbildningskurser för att förbli biodlare. Inom projektgruppen (SBR:s utbildningskommitté) finns mångåriga erfarenheter från biodlande, cirkelledande och dess strukturer samt utbildade pedagoger. Även Studieförbundet Vuxenskolan är med i projektet både som bollplank och kunskapsresurs men även behjälpliga med praktiska spörsmål. Mål Att få en bra och fungerande biodlingsutbildning i hela landet, där det finns något för alla. Duktigare, mer engagerade och fler biodlare i hela landet, vilket ger: bättre bisamhällen, minskade vinterförluster, ökad honungsproduktion, starkare biodlingsföretag, aktivare föreningar och bättre upplyst allmänhet. Delaktighet i samtliga mål inom NP Mätbart i mål 3. Fler duktigare biodlare med fler och friskare bin.

52 Resultat God spridning på det nya arbetssättet för utbildare i Biodling för nybörjare. Utbildningarna blir tack vare materialet mer likartade oavsett var i landet man går nybörjarkurs i biodling. Läroboken Mina första år som biodlare finns att köpa i SBR:s Bibutik. Se bilaga behorighetsutbildning_2015_2016 och bilaga program_behorighetsutbildning för att se vilka orter som besöktes och innehållet i utbildningarna. Utöver materialet fick deltagarna en grundutbildning i vuxenpedagogik med föreläsning av Statskonsulent Magnus Ljung från SLU i Skara. Resultatspridning Arbetssättet som det nya materialet erbjuder har gåtts igenom i på 15 orter med cirka 400 deltagare. SBR:s utbildningsansvariga i hela landet har bjudits in till träff om utbildningsstrukturen. Vid ett flertal tillfällen har också projektet presenterats i Bitidningen. Inbjudan till träffarna har dels varit via Biodlardistrikten och föreningarna och personligen från Studieförbundet Vuxenskolan till deras cirkelledare. Utvärdering Satsning på utbildarna inom grundnivån i biodling har varit lyckad då dessa personer oftast samtidigt är drivkrafterna inom en biodlarförening och en grupp som inte så ofta uppmärksammas. Nya verktyg för att underlätta och förbättra undervisningen har varit välkomna. Samtidigt har behovet av att träffa andra utbildare på grundnivån varit av stort värde, då kursledaren ofta är ensam eller möjligen samarbetar med ytterligare någon ledare. Här gavs det tillfälle att utbyta idéer och erfarenheter med andra som jobbar med liknade aktiviteter. Många goda exempel lyftes upp på träffarna. Förväntningarna är nu ställda högt och gruppen utbildare i biodling behöver kontinuerligt få uppmärksammas och vidareutbildas. Detta ansvar ligger nu hos SBR:s biodlardistrikt och samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan. Detta samarbete behöver däremot följas upp av förbundet för att se att det fungerar, i hela landet. Ekonomi Projektet beviljades kr, men fick ytterligare kr efter omfördelning. Totalt kr som fördelades på följande kostnader: Personal/Lön: kr Indirekta kostnader: kr Övriga utgifter: kr Summa: kr (Genom omfördelning har projektet förfogat över kr, vissa kostnader godkändes inte av revisorerna hos Jordbruksverket därav den överblivna potten.) Bilagor budget yngelrummet an2753.png ( yngelrummet an2753.png) behorighetsutbildning_2015_2016.pdf ( 52

53 /15 Rekryteringsmaterial Recruitment materials 53 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Jonas Borgmästaregatan Eriksson 26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Recruitment materials to recruit several new beekeepers. Sammanfattning Projektet är inriktat mot en av de absolut viktigaste målsättningar med det nationella honungsprogrammet, dvs att skapa ett intresse för en ökad biodling i landet. Intresseväckare och material går idag att presentera på många olika sätt. Det är viktigt att vi i dessa sammanhang inte enbart presenterar intresseväckare i elektronisk form, utan även kan tillhandahålla foldermaterial i tryckt form, som med fördel kan delas ut i olika sammanhang. Bakgrund I de övergripande riktlinjerna i det nationella programmet för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung för åren , så finns det två delar som stödjer projektet med rekryteringsmaterial. I programmet uttrycks målsättningar om att vi skall verka för: - Antalet biodlare skall öka - Antalet bisamhällen skall öka God tillgänglighet på rekryteringsmaterial kan bidra till fler biodlare och fler biodlare bidrar i sin tur till fler bisamhällen. På sikt kan också nya biodlare övergå till en mer yrkesmässig biodling och då har detta bidragit till en god näringsverksamhet, som dessutom bidrar till den önskvärda pollineringen. Mål Vår målsättning med detta projekt är att distribuera ut så många kostnadsfria foldrar som möjligt till våra distrikt och föreningar, utifrån de medel som vi får anslagna från JV. Den övergripande målsättningen är att aktuella foldrar skall bidra till en fortsatt lyckosam process i att värva nya biodlare till förbundet, som är ett av de bärande målsättningar inom JV för att bygga upp ett större antal biodlare och på detta sätt bla bidra till den betydelsefulla pollineringen.

54 Resultat De tre foldrar som distrikt och föreningar har kunnat beställa är (inom parentes anges antal utskickade foldrar): - Värvarfolder (7320 st) - Nyfiken på bin (7320 st) - Honungsbin och biodling (4880 st) Under 2016 har vi annonserat i Bitidningen vid två tillfällen, att foldrarna går att beställa via förbundets kansli. Annonsering skedde i januari-numret och i mars-numret. I maj-numret av Bitidningen publicerade förbundet en artikel om medlemsutvecklingen, där det konstaterades att antalet medlemmar ökat för sjunde året i rad (siffrorna gäller för medlemsåret 2015). Ett resultat av det ökade medlemsantalet är att intresset för utbildningar också ökat, där flera kurser runt om i landet varit fullbokade. Detta sammantaget gör att biodlingen seglar i medvind! Resultatspridning Effekten av rekryteringsarbetet kan vi avläsa i våra stigande medlemstal. I maj-numret av Bitidningen skrev förbundet en artikel om att medlemsantalet ökat för sjunde året i rad. Under sommaren passerade förbundet medlemmar, vilket uppmärksammades på förbundets hemsida. Utvärdering Det är av stor betydelse att stötta distrikt och föreningar i deras fortsatta rekryteringsarbete. Det är ett arbete som pågår kontinuerligt, där målsättning är att locka fler personer att bli biodlare och därmed skall antalet bisamhällen öka, som i sin tur bidrar till den för naturen så viktiga pollineringen. Ekonomi Projektet tilldelades kr och av dessa har kr kunnat utnyttjats, med följande fördelning: - Personal/lönekostnader: kr - Övriga utgifter: kr - Indirekta kostnader: kr Bilagor Distributionsstatistik rekryteringsmaterial NP 2016.xls ( Distributionsstatistik rekryteringsmaterial NP 2016.xls) Annons Bitidningen i januari 2016.pdf ( Annons Bitidningen i januari 2016.pdf) Artikel Bitidningen i maj 2016.pdf ( Artikel Bitidningen i maj 2016.pdf) 54

55 /15 Studie angående typ av foder för övervintring Study about type of feed for overwintering Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Preben Borgmästaregatan Kristiansen26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen Sökt fr. Honungspr: Project idea The purpose of this project is to examine what type of feed that provides the best results regarding overwintering of the bee colonies. The types of feed investigated are:, sugar solution (sucrose solution), ready-made feed based on sucrose and honey. The data registered are nosema infection and strength of the colonies before and after winter. Sammanfattning Studie kring typ av vinterfoder påbörjades 2013 i en bigård i närheten av Enköping och 2014 i en bigård på Gotland. Fodertyp som undersökts är honung, Bifor och sockerlösning. De undersökta parametrarna var bistyrka och nosemainfektion. Bakgrund Det har såväl i biodlarkretsar som i vetenskapliga artiklar framförts hypoteser om att bisamhällens hälsa påverkas negativt genom infodring med sockerlösning istället för honung. Ännu så länge finns det dock inga undersökningar som visar detta. Det vore därför bra att genomföra en studie där övervintringen på olika typer av foder jämföras för att få reda på om det finns skillnader. Det finns inga liknande försök genomförda i Sverige, men det finns erfarenheter med försök där provtagning och mätning av bistyrka ingått. Mål Att undersöka vilken typ av foder som ger bäst resultat beträffande övervintring, bistyrka och hälsa Att få data om fodertyp för invintring, framförallt honung, för att i forsättningen kunna ge evidensbaserad råd om huruvida detta lämpar sig för övervintring av samhällen under olika förhållanden i Sverige.

56 Resultat Under säsongen 2013 påbörjades studien angående typ av foder för invintring i en bigård i närheten av Enköping, och under 2014 utökades studien till att även omfatta en bigård på Gotland. I den ena bigården fanns 12 samhällen (dvs. fyra samhällen i varje av de tre försöksgrupperna honung, Bifor och sockerlösning) och i den andra 15 (dvs. fem samhällen i varje försöksgrupp). I studiebigårdarna har uppskattning av bistyrken gjorts i samband med invintringen och på våren, och provtagning för analys av nosemainfektion har gjorts på hösten och på våren. Studien avslutades sommaren 2016 efter att bedömning av bistyrke hade gjorts. De preliminära beräkningar av resultaten beträffande bistyrka eller nosemainfektion har hittills visat på några skillnader mellan de olika grupperna. Grundligare statistiska beräkningar kommer göras under vintern 2016/2017. Men allt tyder på att om det finns skillnader kommer det behövas ett mycket mer omfattande studie för att kunna påvisa dem. Resultatspridning Artikel om studien kommer publiceras i Bitidningen och Gadden under våren Ekonomi Övriga utgifter kr Indirekta kostnader kr Bilagor Utvärdering Som nämnts under punkten Resultat har de preliminära beräkningar beträffande bistyrka eller nosemainfektion hittills inte visat på några skillnader mellan de olika grupperna. Om det finns skillnader kommer det sannolikt behövas ett mycket mer omfattande studie för att kunna påvisa dem. En sådan studie kommer kräva att biodlarorganisationerna engagerar sig i rätt stor omfattning. 56

57 /15 Svenska Honungar Swedish honey 57 Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: Thomas NP-samordnare Dahl Håkan Nilsson Hörebacken Odensbacken thomas.dahl@biodlingsforetagarna.nu Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Develop an information brochure that describes Swedish honey with emphasis on locally produced honey. How biodiversity benefits honeybees, and how Swedish honey can be used for cooking. Sammanfattning För att genomföra projektet enligt projektidén behövde vi någon som samlade relevant information och sammanställde denna till texter. Vi behövde bilder och illustrationer för att göra broschyren läsvänligare och mer informativ. Text och bild behövde sammanfogas på ett bra sätt så att broschyren blev en positiv upplevelse för läsaren. För att inhämta relevant information och sammanställa dessa till texter som motsvarade projektidén anlitades en fristående journalist, Andrea Weidling. Vi valde medvetet att anlita en person som inte var en av de som vanligtvis skriver om binäringen eftersom vi ville att broschyren skulle ha som målgrupp de konsumenter som inte endast gör ett medvetet val att köpa svensk honung utan dessutom visar ett intresse för binas situation. Vissa av texterna är ursprungligen publicerade av Svenska Bin. Flertalet av de bilder som används i broschyren är tillhandahållna av Svenska Bin. Illustrationerna är gjorda av Anton Lemme Broschyrens Grafiska form är gjord av Mickey Grundström Bakgrund Vi i Biodlingsföretagarna har hos våra kunder märkt ett ökat intresse för binas förutsättningar att överleva, pollinera våra grödor och samla honung. Intresset för närproducerad honung ökar och man ser honung inte endast som ett alternativt sötningsmedel utan är även intresserade av den unika smakpalett som olika sorthonungar kan erbjuda. Att äta slow-food och använda äkta råvaror har blivit en mer allmän trend. Likaså önskan om att bevara den biologiska mångfalden i våra odlingslandskap för att gynna, inte endast honungsbin, utan även övriga frilevande pollinerare. Dessa iakttagelser har gjort att vi vill sammanställa ett informationsmaterial som speglar sambanden mellan hur vi brukar vår odlingsmark, till bevarandet av fauna och produktion av honung till att använda våra lokala honungar i matlagningen. Mål Målet med projektet är att ta fram en informationsbroschyr som tar upp - Hur vi brukar våra jordar - Hur detta påverkar våra honungsbin och övriga viltlevande pollinerare - Hur vi kan agera för att bevara den biologiska mångfalden. - Vad var och en kan göra för att förbättra förutsättningarna för pollinerande insekter - Att spegla olika honungar, med avseende på naturtyp, årstid och geografiskt läge. Broschyren skall användas som informationsmaterial i möten mellan biodlare, konsumenter och markägare. Vi vill att broschyren till biodlare och övriga intressenter ska hålla ett så lågt pris att den kan delas ut gratis. Med broschyren vill vi sprida en ökad förståelse för bins levnadsvillkor och att dessa på sikt ska kunna förbättras i samarbete mellan biodlare och markägare. Vi vill även öka avsättningen för lokalt producerad honung och på det sättet förbättra villkoren för biodling i Sverige.

58 Resultat Resultatet av projektet blev den syftade broschyren Våra Honungar se bilaga. 58 Vi, Biodlingsföretagarna, anser att broschyren blivit ett bra säljmaterial som på ett modernt sätt översiktligt beskriver Svensk honung, biodlingens förutsättning och vad var och en kan göra för att gynna våra svenska bin. Vi anser att det finns ett stort intresse för broschyren. Detta visar sig dels i den direktkontakt vi har med biodlare på mässor, möten och andra arrangemang där broschyren finns tillgänglig, men även genom de beställningar som inkommit från biodlare och biodlingsföreningar efter att ett provexemplar skickats till Sveriges samtliga organiserade biodlare. Resultatspridning Produktionen av broschyren var klar strax innan Beecome, våren Under premiärvisningen på Beecome väckte den ett stort intresse bland besökarna och många passade på att köpa ett lager för att kunna dela ut till sina kunder. Under sommaren presenterades broschyren på våra Öppna Hus och andra arrangemang som vi deltog i så som Borgeby fältdagar. Under sensommaren skickades ett exemplar av broschyren ut med Bitidningen och Gadden. På så sätt har vi tillsett att den har nått samtliga organiserade biodlare i Sverige. Broschyren finns också tillgänglig för beställning på Biodlingsföretagarnas hemsida. Utvärdering Vår bedömning av projektet är att vi från början hade en tydlig idé och projektplan som vi kunnat följa. Vi anser att broschyren täcker en tidigare lucka i informationsmaterial som varit önskad av biodlare att kunna erbjuda deras kunder. Vi nådde våra uppsatta deadlines, där den viktigaste var att broschyren skulle finnas tillgänglig på Beecome. Det hade varit önskvärt att vi från början hade finansiering för att kunna skicka ut broschyren redan under våren så att fler biodlare haft möjlighet att använda den vid kundmöten redan under sommaren. Ekonomi Projektet har tilldelas kr, samt ytterligare kr efter omfördelning. Totala kostnader har uppgått till kr. Projektets kostnader är fördelade på följande övergripande kostnadsposter: Projektledning inkl.redovisning: kr Text, bild och formgivning: kr Tryck: kr Spridning av resultat: kr Fullständig redovisning bifogas Bilagor Svenska Honungar Budget.pdf ( Honungar Budget.pdf) BF konst.pdf ( konst.pdf) VaraHonungar_bok_16s_korr03.pdf ( Bilaga 2_Svenska Honungar_levfakturor_kvitton.pdf ( 2_Svenska Honungar_levfakturor_kvitton.pdf) Bilaga 3_Registreringsbevis pdf ( 3_Registreringsbevis pdf)

59 /15 Testbiodling Testing bee breeding lines 59 Sökanden: Föreningen Svensk Buckfastavel Projektledare: Nils c/o Nils Thuresson Thuresson Nosabyvägen Kristianstad Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Bekämpning av varroakvalster Tekniskt stöd till biodlare Sökt fr. Honungspr: Project idea Through selection and targeted breeding we will increase the Bee resistance to the varroa mite and against foulbrood and other diseases with maintained / improved production characteristics. Sammanfattning Inom projektet testades fem olika testserier med totalt 85 testsamhällen av sex testbiodlare. Samhällena har testats på de egenskaper som är upptagna på Föreningen Svensk Buckfastavels formulär "Bedömningsformulär" (se bilaga 1). Uppgifterna från bedömningsformulären har sedan förts över till formuläret "Samanställning testserie" (se bilaga 2-6). Det har varit stor spridning i resultaten från de enskilda samhällena speciellt i de två testserier där samhällena bildats med skaksvärmar och ingen bekämpning av varroa förekommit. Bakgrund Landets biodlare har stora problem med varroakvalstret och de virussjukdomar som kvalstret är vektor för. Virussjukdomarna ger upphov till produktionsminskningar och förlust av bisamhällen. Bakteriesjukdomen amerikansk yngelröta finns spridd över stora delar av de områden där det bedrivs omfattande biodling. Från och till dyker det upp kliniska symptom av sjukdomen i bisamhällen. Angripna samhälle skall enligt lag förintas för att förhindra smittspridning. Ett angrepp kan ge svåra ekonomiska följder för en enskild biodlare. I projektet mäts och registreras bisamhällenas förutsättningar för motståndskraft mot varroakvalster och yngelröta. De samhällen som visar på bäst förutsättningar för att motstå angrep används för fortsatt avel. I den svenska bistammen finns samhällen som har en större förmåga att motstå varroaangrepp än vad medelbisamhället har. ("Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin - en förstudie" av Ingemar Fries). Det är alltså möjligt med urval för avel. Mål Att genom ett långsiktigt och konsekvent avelsarbete ge biodlarna tillgång till friska bin med bibehållna och helst förbättrade produktionsegenskaper. För att avelsarbete ska ge framgång är en av förutsättningarna att egenskaperna är mätbara och registreras. I projekt "Testbiodling" sker detta för ett flertal egenskaper hos bisamhället som är viktiga för biodlingen. De bidrottningar, vars samhällen uppvisar god motståndskraft mot sjukdomar och parasiter samtidigt som de har bra produktionsegenskaper, selekteras ut för fortsatt avel. Genomförs detta avelsarbete ger det biodlarna tillgång till friskare bin med bra produktionsegenskaper. Tillgång till bättre bin får biodlarna att öka i numerär samt ökning av antalet samhällen per biodlare. Fler och bättre bisamhällen ger utöver en större honungsskörd en ökad pollinering som bidrar till större biologisk mångfald. Avelsarbete är långsiktigt, därför kan knappast några mätbara resultat uppnås på ett enskilt år.

60 Resultat Av de uppskattade/mätta resultaten kan konstateras: Temperamentet hos de testade samhällena har mestadels varit bra. Svärmtrögheten har varit god, den gångna biodlingssäsongen har dock inte satt denna egenskap på några större prov. Fruktsamheten har varit lägre i de testserier där varroabekämpning uteslutits. Kalkyngel har endast förekommit i två fall. Honungsskörden har varierat mest i de ej varroabekämpade leden med samhällen helt utan skörd till samhällen som gett god skörd. Utrensningen, som anses ha betydelse för motståndskraften mot amerikansk yngelröta, har mätts med frysmetoden med avräkning på 24 timmar. Noteras kan att en testbiodlare genomgående har uppmätt högre värden än övriga. Mätfel? Nosema har endast förekommit i en av testserierna. Varroatoleransen skulle mätas genom vaskning och anges med tillväxtfaktorn. (Bengt Andreasson) Så har inte alltid blivit gjort. Det föreligger ett utbildningsbehov bland testbiodlarna. Konstateras kan att i de båda testserier där varroabehandling helt uteslutits är det stora skillnader mellan de enskilda samhällena i varroatillväxt. Resultaten inom de olika testserierna och av enskilda tetsamhällen kan utläsas i bilagorna 2-6. Resultatspridning Resultaten har ännu inte varit föremål för spridning. Det är planerat för spridning genom att: Resultaten sänds till branschens båda tidskrifters redaktioner varefter de får ta ställning till en eventuell publicering. Publicering i det årliga Buckfastkompendiet som sänds ut till medlemmarna. Publicering på föreningens hemsida Utvärdering Avelsarbete ger inte resultat på ett år. Testserierna har gett underlag för urval av individer för fortsatt avel. Ekonomi De tilldelade medlen har använts och täckt större delen av projektets kostnader. Projektets kostnader har varit: Indirekta kostnader: kr Övriga utgifter: kr Summa: kr Bilagor Bilaga 1 Testbiod docx ( 1 Testbiod docx) Bilaga 4 Utbildningskostnader.docx ( 4 Utbildningskostnader.docx) Bil_2_Kostnadsbudget.docx ( Bil_3_Berakning_merkost.docx ( 60 Bil_3_sid_2.docx (

61 /15 Utbildningsstrategi Skattlådor, fortbildning för biodlare Education strategy Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Lotta Borgmästaregatan Fabricius Kristiansen 26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Tekniskt stöd till biodlare Rationalisering vid flyttning Sökt fr. Honungspr: Project idea The project is a continuation of the education program wich starts in 2014/15. The aim is to find a strategy and a model for beekeeping training for beginners up to professional level. Sammanfattning Påbyggnadsutbildning för biodlare som passerat grundnivån. För att kunna arrangera utbildningar för biodlarna behövs dels bra studiematerial och bra utbildare. Arbetsboken Säker honung, har producerats och givits ut. Till boken hör bildspelspresentationer. För att utbilda utbildare inom ämnesområdena kvalitetssäkring och bihälsa arrangerades en utbildningshelg genom SBR:s Bihälsokommittee och Kvalitetskommittee för samtliga bioldardistrikts bihälsoansvariga och kvalitetsansvariga. Bakgrund Efterfrågan på utbildningar är mycket större än tillgången. Behovet är stort, då det inte finns vidareutbildningar varje år. Det är en stor del av biodlarna i Sverige som funderar på att starta företag och utveckla/utöka sitt biodlande, men som har svårt att få den hjälp och utbildning som behövs för att ta steget. Vi har utvecklat en tydlig struktur för grundutbildningen i biodling (projekt Yngelrummet) och nu är det lättare att höja nivån på fortbildningsutbildningarna och dessutom kunna rekrytera utbildare där vi ser att det finns ett stort behov. Mål Att under programperioden få fram bra utbildningar med duktiga utbildare som kan öka kompetensen i biodlarkåren och att vi kan knyta ihop skattlådeutbildningarna med yngelrummet på ett bra och smidigt sätt. Målet under är att få igång utbildningar i de "block" som vi beslutat oss för att börja med, samt att vi hittar och kan utbilda fler utbildare då det är brist på duktiga utbildare. De mätbara mål som kan härledas till detta projekt är: Fler biodlare och fler bisamhällen. 150 deltagare i kurs/utbildningsverksamhet under

62 Resultat Produktionen av arbetsboken Säker honung finns tillgänglig att köpa i Bibutiken och att ladda ner gratis http: // Deltagare vid utbildning av utbildare var 23 distrikt för Kvalitetsansvariga och ytterligare sex personer från kommitteen, förbundet och Biodlingsföretagarna. Deltagare vid utbildning av utbildare var 20 distrikt för Bihälsoansvariga och ytterligare fem peroner från kommitteen och bihälsokonsulenten. De utbildade inom respektive ämnesområde ansvarar för att arrangera utbildningar inom områdena i sina respektive distrikt. Resultatspridning Framtaget material delades ut till alla utbildade utbildare och det finns tillgängligt för att köpa eller ladda hem från SBR:s Bibutik. Spridning om ämnet genom biodlardistriktens kvalitetsansvariga och bihälsoansvariga som arrangerar kurser runt om i landet. Utvärdering Då utökad satsning på grundnivån krävdes för att ena utbildarna i biodling för år 1 och 2 omfördelades medel från skattlådeprojektet till yngelrummet som projektet för de satsningar på grundnivån kallas. Utan en stabil bas är det svårt att göra påbyggnadsutbildningar som ska vila på grunden. Vi valde att satsa på de två viktigaste påbyggnadsutbildningarna som är bihälsa och kvalitetssäkring av honungsproduktionen under projektåret. Ekonomi Av de anslagna medlen på kr omfördelades kr till andra projekt. Kvar att redovisa är kr, enligt följande: Personal/Lön: kr Indirekta kostnader: kr Övriga utgifter: kr Summa: kr Bilagor budget skattladorna_bilaga_an2736.pdf ( skattladorna_bilaga_an2736.pdf) 62 Saker honung.pdf ( honung.pdf)

63 /15 Utlandskontakter Foreign contacts 63 Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: Thomas NP-samordnare Dahl Håkan Nilsson Hörebacken Odensbacken th.dahl@spray.se Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Maintain business intelligence and contacts in the beekeeping world. Sammanfattning Europasamarbetet har följt plan och vi har varit representerade i samtliga ansökta fall. Förutom Beecome så har vi deltagit i att påverka Kommisionen via COPAs plan för biodling. Bakgrund Skapa, upprätthålla och utveckla utlandskontakter inom binäringen samt föra Sveriges talan i internationella bifrågor och påverka beslutsfattare. Övriga länder inom EU har betydligt mer resurser när det gäller forskning inom biodling och kan bidra med nyttig information om vad som händer inom biodlingen. Dessa kontakter har också gett oss möjligheter att genomföra ett antal studieresor under årens lopp, som i sin tur har genererat en ökad intresse för biodlingen. Många medlemmar har sett möjligheten att kunna driva större yrkesbiodlingar tack vare vårt kontaktnät och våra studieresor. Mål Långsiktigt mål är att kunna säkerställa bidrag till tillväxt, utveckling och förbättrad lönsamhet för svenska yrkesbiodlare och skapa en plattform för svensk biodling och dess produkter i Europa. Att deltaga på FNs temavecka European Bee Week angående bl.a Biodiversity. Att deltaga på EPBA s samtliga möten med två delegater från Sverige. Att deltaga vid två COPA-möten i Bryssel (LRF). Att deltaga vid den Eurobee-konferensen. Att deltaga på Nordiska baltiska Rådet. Att kunna träffa yrkesbiodlare från olika delar av Europas länder.

64 Resultat Vi har under året etablerat ett djupare nätverk med europeiska kollegor inom näringen vilket kommer att ligga som grund för våra exporttankar kommande år. Resultatspridning Artiklar i vår medlemstidning Gadden samt vår hemsida och BFs Facebookkonto. Utvärdering Vi har under året gjort rejäla avtryck internationellt med bla ett tilldelat 2a pris i Europa för vårt projekt Pollinatören och vårt initiativ med Beecome. Ekonomi Trots att vi uppfyllt samtliga angivna poster har i år outnyttjade medel kunnat omfördelas då vi i vissa fall redan varit på plats i Bryssel och ej haft utlägg för resor samt framförallt att det årliga mötet med European Professional Beekeepers förlades till Sverige i samband med Beecome. 64 Bilagor BF konst.pdf ( konst.pdf) utlandskontakter budget.pdf ( budget.pdf)

65 /15 Utvecklingskonsulent Development consultant 65 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Jonas Borgmästaregatan Eriksson 26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Development Consultant in beekeeping, counseling and education. Sammanfattning Förbundets utvecklingskonsulent har under en längre tid varit sjukskriven. Medel har ändå ställts till förbundets förfogande. Tidigare har utvecklingskonsulenten inom förbundet arbetat med rekryteringsfrågor, viss rådgivning och med utbildningsfrågor. Innan utvecklingskonsulenten blev sjukskriven bestod arbetsuppgifterna till största delen, att ta fram en ny utbildningsstruktur med tillhörande nytt material. Utifrån denna prioritering var det naturligt att givna medel kom att användas till utbildningsfrågor, bestående av stor närvaro bland förbundets distrikt, där ett stort antal möten med ett flertal cirkelledare genomförts. På totalt 16 orter har vi träffat/utbildat ca 450 personer i behörighetsutbildning och av dessa är det ca en tredjedel som är blivande cirkelledare. Dessa behörighetsutbildningar har skett i nära samarbete med studieförbundet vuxenskolan. Magnus Ljung från Skara, verksam inom de gröna näringarna, deltog vid samtliga utbildningsträffar på de 16 orterna, med inriktning mot vuxenpedagogik. Ett strukturerat förankringsarbete har utförts inom förbundet, där samtliga utbildningsansvariga inom varje distrikt (25st) genomfört en utbildnings/utvecklingsdag. Vid dessa träffar har utbildningsstrukturen förklarats och diskuterats. Utbildningsdag har också genomförts med kvalitets- och bihälsoansvariga, där tonvikten har legat på det nya kursmaterialet. Bakgrund Enligt tidigare beslut daterat 16 december 2013 har JV beviljat stöd för detta projekt för verksamhetsåren 2015 och Mål Se tidigare ansökan.

66 Resultat Omdisponeringen och prioriteringen att använda "utvecklingsmedlen" till det fortsatta arbetet på utbildningssidan får anses som mycket lyckat. Utbildningsstrukturen och materialet är mycket väl mottaget och de flesta anser att både struktur och material har blivit mycket bra. Ett stort arbete har lagts ner på framtagande av det nya utbildningsmaterialet. Under innevarande projektperiod har följande kurslitteratur tagits fram: - Mina första år som biodlare (huvudbok), avsedd att användas vid såväl nybörjar- som fortsättningsutbildningar. - Säker honung, om lagar och regler runt honungsproduktion. - Bihälsa, omarbetning av såväl bok som kursplan. Denna bok är ännu inte tryckt, men kommer att färdigställas och tryckas under NP Resultatspridning Utbildningsprojektet har med en relativt stor frekvens beskrivits i Bitidningen med ett flertal artiklar. I samband med Beecome i Malmö, anordnade Jordbruksverket ett möte där några utvalda projekt redovisades, däribland bägge utbildningsprojekten. Utvärdering Förbundet kommer fortsättningsvis att satsa på att förfoga över en person som till minst 50% arbetar med utbildningsfrågor, så utvecklingsbegreppet kommer att omvandlas till utbildningskonsulent framgent. Förbundets storlek ca medlemmar och den geografiska täckningen, samt behovet av att ständigt se över och utveckla kursprogrammet, gör att behovet måste mötas med att vi har en som arbetar med detta på ett kontinuerligt sätt. Detta är en angelägenhet för hela biodlarsverige, då utbildning inte bara handlar om nybörjarutbildning utan ambitionerna är också att tillhandahålla mera "spetsutbildningar". Ekonomi Projektet tilldelades kr plus ytterligare kr efter omfördelning. Hela detta belopp har utbetalts till projektet. Följande kostnadsfördelning har det varit inom projektet: - Personal/lönekostnader: kr - Övriga kostnader: kr - Indirekta kostnader: kr Bilagor Bitidningen och pdf ( och pdf) Bitidningen sid 6.pdf ( sid 6.pdf) Bitidningen sid 25.pdf ( sid 25.pdf) Tidningsartiklar i Bitidningen (utvecklingskonsulenten).docx ( i Bitidningen (utvecklingskonsulenten).docx) 66

67 /15 Vallens bi-effekter - Hur kan åtgärder som gynnar pollinering förenas med produktion av bioenergi och foder? Bee-effect on forage - Possibilities and costs of flower strips in grain and forage? Sökanden: JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Projektledare: Carina Gunnarsson Gunnarsson JTI Box Uppsala carina.gunnarsson@jti.se Projekets tid: Huvudkategori: Beviljat fr. NHP: Utökningen av antalet bisamhällen Sökt fr. Honungspr: Project idea This project highlighted practical opportunities, barriers and costs for introducing pollination areas in agriculture. Focusing on flower strips, this project summarizes past experiences and advice to increase pollination at the farm level. Cost to farmers for undertaking measures to promote pollination, through creation of flower strips in grain fields and reduced forage harvest intensity, were calculated. Sammanfattning Med fokus på pollineringsytor har detta projekt sammanställt erfarenheter och råd för att gynna pollinering på gårdsnivå. För att få en bild av vad som pågår inom området gavs även exempel på projekt och initiativ som pågår eller har genomförts i Sverige och andra länder med liknande förutsättningar såsom England och Tyskland. Slutligen gjordes översiktliga beräkningsexempel på kostnader för lantbrukaren för åtgärder för att gynna pollinering, dels blommande remsor i spannmålsfält och dels lägre skördeintensitet på del av fält med vall. Den årliga kostnaden för att anlägga och sköta en ettårig pollineringsremsa med en storlek av 2700 m2 i kanten av ett spannmålsfält beräknades till 2900 kr/remsa eller kr/ha. Om pollineringsremsan i spannmål får ligga i tre år minskade den genomsnittliga årliga kostnaden till 1300 kr/remsa eller 4900 kr/ha vid två putsning per år. Vid skörd en gång per år istället för putsning ökade kostnaderna för den treåriga remsan till 1800 kr/remsa eller 6500 kr/ha. Att låta en remsa längs långsidorna på vallen, motsvarande 5 % av fältets areal, slås två gånger istället för tre som på vallen på resten av fältet innebar en minskad intäkt på 430 kr för ett fält på 10 ha pga. lägre fodervärde. Att minska skördeintensiteten på hälften av fältets areal genom att slå den två gånger istället för tre innebar minskade intäkter på 7200 kr för ett fält på 10 ha pga. lägre fodervärde. Bakgrund Pollineringsytor är viktiga för grödor som är beroende av insektspollinering för högre skördar. Paralleller finns med lärkrutor, ett framgångsrikt koncept för att öka antalet lärkor. Tidigare projekt med pollinering med blommande växter på åkermark har fokuserat på att inventera effekten på pollinatörer. Detta projekt lyfter fram praktiska möjligheter och hinder samt kostnader för att införa pollineringsytor. En viktig åtgärd är när remsor av blommande vallväxter lämnas för säkra födotillgången över hela säsongen för såväl honungsbin som andra pollinerande växter. Pollinering som utförs av pollinatörer är en viktig ekosystemtjänst. Ekologiska gårdar har en hög täthet av pollinatörer eftersom kemisk bekämpning inte används. Merparten av åkerarealen odlas konventionellt därför finns det ett särskilt behov att utforma lösningar som kan tillämpas för ökad pollinering. Förgröningsstödet, 5 procent av åkermarken är ekologiska fokusarealer för mer än 15 hektar åker, kan bli användbart. Mål Målet är att uppskatta mervärden, merarbeten och extra kostnader som införande av pollineringsytor innebär för lantbrukaren. Projektet ska ge ett beslutsunderlag för lantbrukare som vill förena åtgärder på gården som gynnar pollinering med produktion av foder eller biogasproduktion. Studien kommer också utgöra ett underlag för organisationer, företag och myndigheter som vill främja insatser för pollinering vid utformning av upphandlingskrav, stöd eller regelverk. Vid inköp av råvaror från jordbruket kommer det i framtiden göra det mer aktuellt för livsmedelsföretag att kunna premiera lantbrukare som förutom att producera en råvara av hög kvalitet även levererar andra ekosystemtjänster. I detta projekt vill vi förutom att visa på möjliga åtgärder på gården även prissätta tjänsten så att den kan värdesättas högre upp i värdekedjan. Målet med projektet är också att identifiera vilka delar som behöver studeras mer grundligt, var indata saknas och vilka kompletterande studier som behövs.

68 Resultat För att det ska vara intressant för lantbrukaren att anlägga pollineringsytor måste han/hon åtminstone få ersättning för kostnaderna kopplade till att anlägga och sköta ytan samt den eventuella minskade intäkten från den gröda som annars skulle ha odlats på ytan. Den årliga kostnaden för att anlägga och sköta en ettårig pollineringsremsa med en storlek av 2700 m2 i kanten av ett spannmålsfält beräknades till 2900 kr/remsa eller kr/ha. I dessa kostnader inkluderades minskade intäkter samt minskade kostnader för utsäde, gödsling och skörd för den spannmål (maltkorn) som annars hade odlats på remsan. Dessutom inkluderades uppstartskostnader för sådd, vältning, putsning och skörd. Om pollineringsremsan får ligga i tre år minskade den genomsnittliga årliga kostnaden och beräknades till 1300 kr/remsa eller 4900 kr/ha vid två putsningar per år. Om remsan istället för att putsas skördas en gång per år ökar de årliga kostnaderna till 1800 kr/remsa eller 6500 kr/ha. Dessa siffror inkluderar minskade intäkter från den gröda (maltkorn) som annars hade odlats på remsan. I vallodling kan lägre skördeintensitet och färre skördar leda till att blommande arter i vallen hinner gå i blom innan skörd. Det innebär dock att vallens näringskvalitet och värde som foder minskar. Att hoppa över en skörd av tre på en remsa längs långsidorna på vallen, motsvarande 5 % av fältets areal, innebär en minskad intäkt pga lägre värde på 430 kr för ett fält på 10 ha. Att minska skördeintensiteten på hälften av fältets areal genom att slå den två gånger istället för tre minskar intäkten med 7200 kr för ett fält på 10 ha. Resultatspridning Projektets resultat har sammanställts i en JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 444 med titeln Vallens bi-effekter - Möjligheter och kostnader med pollineringsytor i vall och spannmål. Projektet har presenterats i JTI s magasin DRIV som ges ut till kunder, samarbetspartners, finansiärer och beslutsfattare. Vid efterfrågan kan projektet komma att presenteras i andra sammanhang såsom möten seminarier etc. Utvärdering Arbetet som gjorts i detta projekt är översiktligt och främst baserat på litteratur. Ett nästa steg är att fördjupa studierna och stämma av och anpassa erfarenheter, råd och beräkningar till praktiska förhållanden i Sverige. För att göra det mer intressant för lantbrukarna att anlägga pollineringsytor behöver avsättningsmöjligheterna för den skördade biomassan studeras vidare. Att värdera och sätta ett pris på pollineringsytor som ekosystemtjänst behöver också utvecklas vidare. Ekonomi Fördelning av kostnader: Lönekostnader: kr Indirekta kostnader: kr Summa: kr 68 Bilagor Vallens bieffekter bilaga referenser cv.pdf ( bieffekter bilaga referenser cv.pdf) OH kostnader JTI.pdf ( kostnader JTI.pdf) R-444 CG.pdf ( CG.pdf)

69 /15 Varroa vibration interference Varroa vibration interference 69 Sökanden: Institutionen för Ekologi, SLU Projektledare: Joachim Rodrigues Rodrigues de de Miranda Miranda Institutionen för Ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, PO 750 Box 07 Uppsala Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalster Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea To test the effect of physical and sound vibration on varroa reproductive success. Sammanfattning Based on a number of incidental observations from research and migratory beekeeping, we postulated that varroa reproduction could be interfered with through shocks (the stronger effect; tested this season) and/or vibrations (subject to positive results from the shocks tests, and planned for next season). Shaking capped brood resulted in significantly higher varroa reproductive failure, particularly during the developmental stages where the progeny mites are immature and soft. Shaking also reduced the total number of progeny per mother mite, by about 20%, evenly across the pupal/mite developmental period. Bakgrund Varroa reproduction in pupae is initiated by a finely calibrated sequence of events that synchronizes the mite's ovarian development with the development of the pupa, through physical, olfactory and molecular cues. Mating also occurs inside the pupae and is also directed by olfactory and physical cues. There is considerable research on exploiting the olfactory and molecular cues for varroa treatment. However, mite reproduction can also be disturbed physically, by shaking. Indirect evidence comes from observations that varroa population growth is slower in migratory colonies than stationary colonies. Direct evidence comes from the varroa reproduction research protocols that require frames to be handled very delicately, so as not to artifically affect the data. The strategy is to first determine which varroa reproductive stages are sensitive to disturbance by shaking and to quantify these effects. The second part is to see if the shaking can be replaced by sound vibrations. Mål Specific goals: 1. To map the stages of varroa reproduction that are sensitive to physical disturbance 2. To quantify the effect of physical disturbance on varroa reproductive success 3. To test the relative efficiency of shaking versus sound-based vibrations on varroa reproductive success 4. Depending on the results of goal # 3, test the effect of different sound frequencies and intensities All experiments will be replicated 4 times.

70 Resultat 1. Varroa reproduction was much more heterogenous than anticipated, making it difficult to evaluate the effect of the tests. 2. Reliable assessment of varroa reproductive success requires a full mite family analysis at a constant, late stage in bee pupa development. 3. Varroa reproductive failure increased significantly due to shaking, particularly at 12 and 14 days of pupal development, when most progeny mites are still immature and soft. 4. There is also increased reproductive failure at 10 days of pupal development, before the mother mite has started laying eggs, suggesting interference with the mother mite's oogenesis. 5. Shaking becomes less effective as the progeny mites mature, although the increase in reproductive failure extends across the experimental range, up to 16 days of pupal development. 6. There is an even 20% reduction in the total progeny per mother mite across the experimental range, again including the immediate post-capping time point, before the mother mite has started laying eggs. See attached graphs. Resultatspridning The results of this project have not yet been published or presented. The data is still being analysed statistically and prepared for presentation. Once this complete, the information will be diffused through the appropriate channels. Utvärdering The initial results appear promising, but are compromised by the high variability between colonies, and between technicians. The varroa reproductive-success assay needs to be made more robust, to reduce betweenexperimenter variation. Ekonomi All the approved funds have been used, largely as described in the original application: Löner: ,20 kr Indirekta kostnader (OH + lokalhyror): 76919,16 kr Övriga kostnader: 64421,87 kr TOTALT: ,23 kr Bilagor JV-NP de Miranda - Varroa vibration interference Bilaga - SUBMITTED.pdf ( - de Miranda - Varroa vibration interference Bilaga - SUBMITTED.pdf) Tillaggsredovisning projekt JV-NP varroa interference.pdf ( projekt JV-NP varroa interference. pdf) JV-NP de Miranda - Varroa shock interference - results.pdf ( - de Miranda - Varroa shock interference - results.pdf) 70

71 /15 Varroatoleransavel Breeding for Varroa tolerance 71 Sökanden: Svenska Carnica Gruppen Projektledare: Leif Rådmansgatan Alm 12 Rådmansgatan Säter Projekets tid: Huvudkategori: Bekämpning av varroakvalster Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea The Swedish Carnica Group has many years of experience in testing bee breeding lines and has worked for many years to find "Varroa tolerant" bees. Carnica has an open reporting on website and blog. Open reporting is part of our promotion! Sammanfattning I och med vårt mångåriga samarbete med Beebree har vi kunnat se utvecklingsresultat av avelsvärden både inom Carnicagruppens verksamhet (se Carnicabladet sid 2) och för hela Beebreed (se carnicabladet sid 6). Bl.a. kan vi se hur ett strukturerat urvalsarbete över tid ger möjlighet att påverka flera faktorer bl.a. varroatolerans. Bakgrund Svenska Carnica Gruppens satsning: Varroatoleransavel är ett projekt som nu är inne på sitt åttonde år. Testbiodling har gruppen arbetat med väsentligt längre. Vi är anslutna till den Tyska bidatabasen beebreed.eu och vår testverksamhet följer de Tysk/Österrikiska normerna, samtidigt som våra testbiodlare har utbildning i de normer som Svensk Biavel utarbetade. Våra testdrottningars värden rapporteras varje höst till bidatabasen beebreed.eu där deras värden ställs mot omkring 7000 andra testade drottningar. Snittvärdet av varje testad egenskap ges ett värde av 100% och våra drottningars värden redovisas dels som enskild egenskap och dels som sammantaget värde. (Benämns avelsvärde) Alla värden är helt öppna på bidatabasen för alla intresserade. Bra drottningar är en bristvara på alla nivåer inom biodlingen. En enklare teknik för drottningodling odling kan påverka för biodlare på alla nivåer. Mål 1. Att finna varroatoleranta bin i en så stor population så att ett riktat avelsarbete blir möjligt. Vi planerar att över hemsidan och Medlemsbladet fortlöpande informera om projektet och om bin o biodling.

72 Resultat Se bifogad fil Medlemsblad (Carnicabladet) 72 Resultatspridning Vi redovisar våra testresultat till den öppna europeiska bidatabasen BeeBreed samt i vårt Medlemsblad som kan läsas av alla på vår hemsida. Ett resultat av detta kan vi se i ökat medlemsantal där ett intresse för vårt avelsarbete är tydligt. Utvärdering Vi hade 340 antagna parningar under sommaren -16 efter drottningar som visat avelsvärde i tidigare års testprogram och nu går ut i produktion samt ev. test.. Vi har i år fördelat ut 100 drottningar från olika drottningodlare anslutna till Carnicagruppen men även från Österikiska odlare anslutna till BeeBreed. Dessa 100 drottningar kommer under kommande säsong ingå i testprogramet och utvärderas i fråga om avelsvärde bl.a. varroatollerans. Ekonomi Inköp av drottningar från Svenska odlare: kr " " " Österike kr Databasen Beebreed 8809 kr Ersättning drönarsamh till parn.stationer 5000 kr Hemsida 864 kr Medlemsblad för info. 856 kr Ersättning utfört arbete 500 kr Carnica domän 280 kr Porton medlemsblad 600 kr Fika kalibreringsmötet 350 kr Bil och Färjetransport parninsstation 5846 kr Bilagor Bilaga Varroatoleransavel Kommentarer o historik..docx ( Varroatoleransavel Kommentarer o historik..docx) Bilaga 2 15-Kalkulation-NP-ansokan (4).xlsx ( Kalkulation-NP-ansokan (4).xlsx) Bilaga doc ( doc) 16-Carnicabladet.pdf (

73 /15 Vaxanalyser Wax analyzes 73 Sökanden: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Preben Borgmästaregatan Kristiansen26 Borgmästaregatan Skänninge Projekets tid: Huvudkategori: Analyser Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea The main purpose of this project is to collect samples of Swedish wax and to have the samples analyzed for substances used to control varroa. A number of samples (Swedish as well as foreign) has also been analyzed for chloramphenicol and for adulteration. No chloramphenicol was found in neither Swedish nor foreign wax. Some foreign samples have been found to be adulterated and such wax has therefore not been imported to Sweden. Sammanfattning Ett antal vaxprover har analyserats för restsubstanser av läkemedel mot varroa, kloramfenikol och för förfalskning. Kloramfenikol har inte påvisats i något av de analyserade proverna. Några prover av utländsk vax som svenska vaxfabrikanter skickat in för analys har visat sig vara förfalskade med paraffin. Detta vax har därför inte köpts in till Sverige. I normalbehandlat svenskt vax ser bilden beträffande restsubstanser i stort sett ut som vid de senare årens provtagningar. Bakgrund Vid behandling med de läkemedel som i dag finns registrerade i Sverige för varroabekämpning (Apistan och Apiguard) finns det risk att rester av de aktiva substanserna anrikas i bivax. Vi har också kännedom om att det inom svensk biodling även används andra icke godkända preparat mot varroa. Några av dessa preparats aktiva substanser är fettlösliga, vilket kan innebära risk för kontaminering av vaxet. Provtagning och analys av vax har pågått sedan slutet av 1990-talet. Analyserna görs på biforskningsinstitutet i Hohenheim och redovisningar har gjorts i såväl biodlarorganisationernas tidningar som på olika konferenser. Förutom analys för restsubstanser som används i biodlingen, kan det bli aktuellt att analysera vax som misstänks vara förfalskat och för kloramfenikol. Mål Att få en bild av restsubstansläget i svenskt vax. Att öka medvetenheten om risken för restsubstanser i vax genom användning av preparat mot varroa, och att minska andelen svenskt vax som innehåller restsubstanser.

74 Resultat Inom NP-2015 analyserades totalt har 18 vaxprover för den förbjudna substansen kloramfenikol. Analyserna gjordes av Intertek i Bremen, som är ett ackrediterat laboratorium. Kloramfenikol påvisades inte i något av proverna. Inom NP-2016 analyserades ytterligare två prover för kloramfenikol, och heller inte i dessa påvisades substansen. Eftersom det råder stor brist på vax har fler av vaxfabrikanterna undersökt möjligheten att importera vax från utlandet. Att antal prover av sådant vax har undersökts för restsubstanser, kloramfenikol och förfalskning. Analyserna avseende förfalskning har gjorts av företaget Ceralyse i Tyskland, som utvecklat metoder för sådana analyser. Några av dessa prover visade sig vara förfalskade med paraffin, vilket innebar att vaxfabrikanten inte importerade vaxet. Ett utländsk vaxprov (som varken var förfalskat eller innehöll kloramfenikol) innehöll mycket stora halter av coumaphos. Inte heller det vaxet importerades till Sverige. Förutom proverna som analyserats för kloramfenikol och förfalskning har 10 prover analyserats för läkemedel mot varroa. Resultaten visar på samman tendens som tidigare analyser, andelen prover som innehåller tau-fluvalinat (den aktiva substansen i Apistan) och tymol (den aktiva substansen i Apiguard) ligger på ungefär samma nivå som vid tidigare års analyser. Resultatspridning Förutom att de biodlare och vaxfabrikanter som skickat vaxprover har fått direkt svar om analysresultaten kommer resultaten redovisas genom artiklar i biodlarorganisationernas tidningar och webbplatser såväl som på webbplats för information om bihälsa. Data från projektet används även i den kursverksamhet som bedrivs av bihälsokonsulenten. Utvärdering Avsikten var att försöka få in ett så representativt urval av vaxprover som möjligt, så att analysresultaten kan ge en mer representativ bild av det vax som används i Sverige och för att därigenom kunna följa utvecklingen beträffande restsubstanser i svenskt vax sedan provtagning påbörjades på slutet av 90-talet. Detta har inte lyckats i den omfattning som det var tänkt. En orsak till detta är att inte alla vaxfabrikanter verka önska skicka in vaxprover. En annan är att vi på grund av fokus på kloramfenikol och förfalskning inte har haft så stor kapacitet att följa upp provtagningen avseende restsubstanser av läkemedel. Ett viktigt resultat av de analyser som gjorts är att utländskt vax med höga halter av läkemedel och förfalskat vax inte tagits in till Sverige Ekonomi Personal 858 kr Övriga utgifter kr Indirekta kostnader kr Bilagor 74

75 /15 Yrkesbiodlarkonferensen Beekeepers conference Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: Thomas NP-samordnare Dahl Håkan Nilsson Hörebacken Odensbacken thomas.dahl@biodlingsforetagarna.nu Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Host a conference for professional beekeepers. Sammanfattning Yrkesbiodlarkonferensen drevs detta år i annorlunda format då den hyrde in sig på Beecome-konferensen men med uttalade föreläsningar rörande yrkesbiodling. Bakgrund Projektet syftar till att anordna den årliga yrkesbiodlar konferensen. Yrkesbiodlarkoferensen är den kontakt yta som är mycket viktig för branschens intressenter att mötas och för biodlingsnäringen att växa och utvecklas. Konferensen har också visat sig mycket viktig för informationsspridning kring forskning, marknadsföring, bisjukdomar, lagstiftning, bihälsa och utveckling av rationella driftsmetoder och utrustning. Mål Att årligen samla svensk yrkesbiodling för information och erfarenhetsutbyte i ett branschorganiserat forum och därmed ge majoriteten av den svenska binäringen kunskap om och insikt i under året uppkomna frågor och forskarrön. Minst 100 anmälda deltagare, där nöjdheten med arrangemanget överstiger föregående år (dock minst 3,7). Minst 15 utställare. Målsättningen är att driva branschfrågor till gagn för den enskilde biodlingsföretagaren och för en gynnsam utveckling för näringen och ekosystemet i stort. Konferensen skall ta upp ämnen som bidrar till friskare bin, utbildning inom området med t.ex pollinerings- och avelsverksamhet.

76 Resultat Samtliga ansökta kriterier är uppfyllda vad avser att årligen samla svensk yrkesbiodling för information och erfarenhetsutbyte i ett branschorganiserat forum. Resultatspridning Resultat från konferensen är spritt via våra ordinarie kanaler Gadden, e-gadden, hemsida samt Facebook konto. Utvärdering Ett som vanligt mycket välbesökt forum som därmed gett majoriteten av den svenska binäringen kunskap om och insikt i under året uppkomna frågor och forskarrön. Ekonomi De anslagna medlen har använts till lokaler och föreläsare i enlighet med ansökan. Bilagor NP 2015 BF1 Bilaga 1 YB-konferensen.pdf ( BF1 Bilaga 1 YB-konferensen.pdf) 76

77 /15 Öppet hus Open house 77 Sökanden: Biodlingsföretagarna / BF Service AB Projektledare: John NP-samordnare BergströmHåkan Nilsson Trogsta Forsa john@trogstahonung.se Projekets tid: Huvudkategori: Tekniskt stöd till biodlare Beviljat fr. NHP: Sökt fr. Honungspr: Project idea Organize open houses at professional beekeepers. Sammanfattning Vilka som nåddes av projektet: Större biodlare, mindre biodlare, media och andra intresserade som är intresserade av att ta del och ev. satsa på denna verksamhet. Bakgrund Detta projekt är genomarbetat sedan ett antal år hos Biodlingsföretagarna. Bakgrunden är att vi på alla sätt har velat och vill nu och naturligtvis i framtiden verka för en biodling på proffisionell basis. Genom dessa Öppna hus som vi har haft ser vi att intresset är genuint hos många av de som har tagit del av dessa arrangemang. En annan bakgrund är att vi vill lägga en grund för att satsa på yrkesbiodling. Dessa Öppna Hus har blivit omtalade och biodlare har genom våra media kanaler blivit varse om dessa och lockat andra att besöka denna verksamhet. Öppet Hus som Biodlingsföretagarna nu har haft ett antal år är en mycket uppskattad verksamhet som både arrangörer och besökare har värderat högt. Vi förlägger dessa tillställningar över hela landet och över hela biodlingssäsongen. Många reflektioner och diskussioner uppstår när nyheter och olika koncept presenteras. I vår tidning Gadden rapporteras det från samtliga Öppet Hus som genomförs så att det kommer våra medlemmar till godo. Mål Högre kompetens inom yrkesbiodling. Projektets mål och deltagarnytta: Att höja kompetens och medvetenhet av möjligheter inom branschen. Dela med sig av nya innovationer och möjligheter som finns inom området. Målet är naturligtvis att höja kompetens och kunskap hos deltagare och inblandade och sedan också via de artiklar som skrivs i vår medlemstidning och den information som går ut via vårt forum (hemsidan). Vi träffas, utbyter erfarenheter och studerar och tar del av varandras anläggningar och får därigenom också ofta se nyheter som kommit ut på marknaden. Biodlingsföretagarna har höga ambitioner att ligga långt framme när det gäller praktisk biodling och att vara rationella.