Lokal mat från produktion till konsumtion Så arbetar vi i Falköping Leif Bigsten Falköpings kommun 2011-04-07
Syfte med presentationen: Syftet med denna presentation är att visa hur Falköpings kommun menar att det krävs ett helhetstänkande och ett långsiktigt arbete för att lyckas med mer lokalproducerat i vårt samhälle. Utgångspunkten i presentationen är att lokalproducerat är en mycket central del i vårt arbete med att skapa en hållbar utveckling (tillväxt). Falköpings kommun har i många år arbetat mycket aktivt med att skapa ett efterfrågetryck men räcker det?????????
Om Falköping Falköpings kommun är Västra Götalandsregionens största kommun till ytan med en omfattande och väl utvecklad jordbrukssektor. Stor tradition vad gäller lokalproducerat. Bl a finns i kommunen ett lokalt andelsmejeri, Falköpings Mejeri, vilka tillsammans med Falbygdens Ost fungerar som motorer i ambitionen att utveckla den lokala produktionen. Falköpings kommun har en levande landsbygd vilket medför ett brett intresse och ett stort engagemang för det lokala
Statistik 2008 Stockholm + 32 000 Kommuner som minskar 133 st
Hållbar utveckling skall genomsyra allt! Vision Falköping Det goda livet! Strategiska utvecklingsområden Samhälle i utveckling Brukaren i fokus Medborgaren i centrum boende tillväxt t kommunikation barnomsorg utbildning äldreomsorg social omsorg Falköping en attraktiv kommun folkhälsa bemötande inflytande Ekonomiskt perspektiv Miljö perspektiv Socialt perspektiv Hållbar Utveckling Medarbetarskap
Kommunledningsförvaltningen Utveckling och Tillväxt Vision: Det goda livet Cittaslow Väg: Hållbar utveckling Perspektiv Mål Medel Särskilt fokus Ekonomiskt Tillgång till fler Aktiva processer och arbetstillfällen/fler projekt inom: invånare/fler besökare Logistik Dryport/kombiterminal Miljö Biogas/vindkraft Socialt Brett engagemang och Näringsliv/entre Infrastruktur lokal förståelse för våra prenörskap Nyföretagande och processer ochprojekt samverkan Upplevelsenäring Megalitcentrum (natur och kultur) Lokal mat Miljömässigt Minskad glokal miljö belastning
Varumärket Falköping Kommunledningsförvaltningen Utveckling och Tillväxt Vision: Väg: Det goda livet Cittaslow Hållbar utveckling Perspektiv Mål Medel Särskilt fokus Ekonomiskt Tillgång till fler Aktiva processer och arbetstillfällen/fler projekt inom: invånare/fler besökare Logistik Dryport Miljö Biogassystem Socialt Brett engagemang och Näringsliv/entre Infrastruktur, lokal förståelse för våra prenörskap nyföretagande och processer och projekt samverkan Upplevelsenäring Megalitcentrum (natur och kultur) Lokal mat Miljömässigt Minskad glokal miljöbelastning
Kärnvärde Kommunikationer 3 av 4 Kärnvärden
Kärnvärde Matkulturen Det fjärde!
Falköping står för: Stolthet Kulturarvet Öppenhet Platålandskapet Kommunikationerna Gemenskap Jordbruksbygden Matkulturen
Cittaslow kvalitetsmärkning för vårt arbete Cittaslows filosofi - festina lente att leva utan brådska, att skynda långsamt att söka det unika, det speciella att respektera det lilla och lokala i en globaliserad värld att söka humana, miljövänliga och hållbara lösningar
6 nyckelområden 52 kriterier Miljö 11 kriterier Infrastrukturen 13 kriterier i Stadsplanering 9 kriterier Lokala produktion 11 kriterier i Gästfrihet Information 5 kriterier 3 kriterier
Exempel på offentliga satsningar
Lokalproducerat och skolan Måltiden i skolan Utbildningar i smak och näringslära Gymnasieprogram om lokal mat Skolträdgårdar Skolmatsakademien Lolog
Köksombyggnader Kf beslut: System med varmmatsproduktion i linje med Cittaslowkonceptet Tillagning så nära matgästen som möjligt Logistik och transporter koppling Lolog projektet Samlad produktion för special /allergikost Politikerna har via vårt långsiktiga arbete fått en klar förståelse för nödvändigt helhetstänk utifrån vår hållbarhetsprofil och vad detta kan innebära för vår kommun på längre sikt.
Utveckling av besöksnäringen i Skaraborg Arbete pågår på delregional nivå Lokala maten en viktig identitet. Skaraborg har stora värden i form av vacker och varierande natur, en spännande kulturhistoria och en levande landsbygd som vi genom ett proaktivt och långsiktigt arbete kan nyttja bättre för att öka besöksnäringen i Skaraborg. Målsättningen är att till år 2015 fördubbla omsättningen inom turismnäringen i Skaraborg. Från 17miljarder 1,7 kronor (2007) till 3 miljarder (2015).
Leverantör Enhet Leverantör Leverantör Enhet Leverantör Leverantör Leverantör Enhet Enhet
Leverantör Enhet Leverantör Leverantör Leverantör Leverantör Samlastningsterminal Enhet Enhet Leverantör Enhet
Lolog Enbart en samlastningscentral inte löser frågan om hur vi får in fler och lokala leverantörer/producenter. Möjliga problem är t ex rädsla för administration (fakturering, packning, godsmärkning mm). Detta kan lösas genom att dela upp upphandlingen i mindre grupper. Syftet med en samlastningscentral är miljö, säkerhet och önskan att få med flera lokala leverantörer/producenter. Vad gäller syftet med att öka antalet lokala leverantörer finns en risk att samlastningscentralen motverkar detta syfte. I vår senaste upphandling fanns möjlighet jg att lämna på enstaka produkter eller varugrupper. Ett av kraven var att man skulle leverera det man tilldelats, även om man inte fått det stora stora uppdraget som huvudgrossist. Detta förbehåll medförde att de stora grossisterna avstod att lämna anbud på t ex frukt, grönsaker och mejeriprodukter. Anledningen till att man avstår är troligen omfattningen av transporterna. Om man i framtiden endast har en leveransadress finns chansen/risken att grossisterna lämna även på dessa delar då transportfrågan inte längre blir ett problem.
Exempel på satsningar in samverkan mellan det offentliga och privata
Torgmarknad med lokala produkter Flerårig tradition 20 30 producenter på plats för att sälja mat och hantverk
Vårfrumäss 2010 Vårmarknad vid trandansen Marknad med lokalproducerat i ett 300 kvm stort tält alldelses intill tranornas rastställe. Handla god mat, allt från kalkonkorv till knäckebröd Allt producerat på Falbygden med omnejd samtidigt som du upplever tranorna. Mekelsmäss Skördefest på Falbygden med Konstnatten Affärsutveckling i kultursysten stärka enskilda aktörer och utveckla arrangemangen Vårfrumäss, Mkl Mekelsmäss och Julmäss som marknadsplatser för lokal mat och lokal kultur
Lokal mat en del av Cittaslow
Exempel på privata satsningar
Tasteful Sweden är ett samarbetsprojekt mellan Enoteca Gärdstorp, Kurorten Mösseberg, Löfwings Ateljé & konstcafé, f, VinContoret i Tidaholm, Wrågården och Åsle tå.
Livsmedelsupphandling LOU mm
Krav i livsmedelsupphandlingar Krav/önskemål om svenskproducerat, närproducerat och krav på svensk djurskyddslagstiftning strider mot gällande EU lagstiftning. Det har i olika medier framstått att några upphandlande enheter lyckas kringgå detta men det man gjort är att man angett miljöstyrningsrådets riktlinjer samt att man tydligt angett sin viljeriktning med avtalet. Miljöstyrningsrådet har tagit fram riktlinjer som de flesta j y g g j kommuner följer. Dessa riktlinjer ligger inom ramen för EUlagstiftning men täcker alltså inte in alla krav i t ex den svenska djurskyddslagstiftningen. Dock har detta medfört att andelen svenska produkter som offererats ökat.
Exempel på skrivning i upphandlingar Många kommuner inkl. Falköping har i sin upphandling försökt skriva på ett sätt som gör så att man under avtalstiden, tillsammans med leverantören kan utveckla avtalet och de produkter det omfattar. Huvudgrossisten är en viktig samarbetspart för oss och som vi önskar ett fördjupat samarbete med. Vi vill utveckla metoder som kan medföra fler underleverantörer från kommunernas närområden. Sortimentet skall vara levande och kan ändras beroende på leveransförmåga, kvalitet och prisändringar iädi på marknaden/tillverkare. k Efterfrågat sortiment kommer att ligga till grund för inköp under 2010
Livsmedelsupphandlingen och Lokalproducerat Fler lokala producenter är en viktigt fråga Diger informationsinsats inför vår upphandling Upphandlingen innehöll också en formulering som innebar att man kunde lämna anbud på exempelvis 50 kg potatis till en viss enhet. Anbud kan antas i sin helhet eller i delar, vilket innebär att avtal kan tecknas med en eller flera leverantörer. Anbud får lämnas i sin helhet, i delar, del av volym, per kommun eller del av kommun När anbuden sammanställdes visade det sig att antalet anbud var det samma som vid tidigare upphandlingar! Detta väcker en del frågor: Var är anbuden från alla lokala producenter Finns det lokala producenter som kan uppfylla våra krav, inte bara gällande LOU utan också livsmedelslagstiftningen?
Framtiden A/ Ett av EU:s största miljöproblem är utsläppen av växthusgaser från den tunga trafiken. Ett enkelt sätt att minska detta är att låta upphandlande myndigheter väga in transportupplägget i sina utvärderingar. Detta kan gynna lokalproducerat och stödjer EU:s egna intentioner som säger att: Senast år 2030, alltså om 20 år, ska 30% av dagens lastbilstransporter på över 300 km i Europa ha flyttats över från vägarna till järnvägs eller sjötransport. Och till 2050, alltså om 40 år, ska över 50% av landvägstrafiken ha överförts från lastbil till transport med godståg, fartyg eller flodpråmar i gröna korridorer. Det fastslår EU kommissionen i en färsk vitbok med titeln 'Roadmap to a Single European Transport Area' B/ Vi måste aktivt arbeta med entreprenörskapssatsningar (affärsutvecklingsprojekt) för intresserade lantbrukare. Viktigt att möta ett ökat intresse för lokalproducerat med ökad affärsmässighet hos våra producenter.
Sammanfattningsvis. Ett arbete med att få fram mer närproducerat kräver långsiktighet. Ytterst kräver en förändring mot mer lokal mat ett tydligt arbete med att förändra attityder och en förståelse om att Det goda livet initialt kostar men på sikt ger mångdubbelt tillbaka utifrån hållbar utveckling hälsoperspektivet p (socialt), marknadsperspektivet p (ekonomiskt) och miljöperspektivet Helhetstänkande Fokusera nu mer på produktionsdelen! Konsumtionstryck måste bättre matchas mot produktionskapacitet!