Statens geotekniska institut

Relevanta dokument

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Naturanpassade erosionsskydd

Naturanpassade erosionsskydd

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?

Sårbarhetskartering vattendrag

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Stranderosion och kustskydd

Ekologisk kompensation, SOU 2017:34

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Hållbar utveckling av strandnära områden

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Krydda med siffror Smaka på kartan

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Inbjudan till Kustmöte 2019 Malmö september

SGI:s arbete inom klimatområdet

BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Handlingsplanens ambition

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?

Havet hot och möjligheter? Klimatanpassning av strandnära områden VARIA 615. Kustmöte 2010, Färjestaden september

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?

Historiska flygbilder

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remiss från Statens geotekniska institut Remisstid den 1 februari 2017

Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Presentation av resultat från Göta älvutredningen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Fuktcentrums informationsdag

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Försäkring i förändrat klimat

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

SAWA-projektet Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat (S2012/2921/PBB)

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Årsredovisning. Statens geotekniska institut

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Prioritering av områden för skredriskanalys

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Välkommen till ett seminarium om hållbart markbyggande. Göteborg 28 november 2018

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Norrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen

Klimatanpassning Sverige 2017

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Hotet från havet hur kan vi hantera högre havsnivåer? Klimatanpassning av strandnära områden VARIA 606. Kustmöte 2009, Åhus november

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PROJEKTPLAN. Datum

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Klimatanpassning i Örebro län

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU

Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Referensuppdrag översvämningskartering

Transkript:

Statens geotekniska institut Generaldirektör Åsa-Britt Karlsson Miljö- och energidepartementet 83 medarbetare (65 tekniska handläggare, varav 34 disp.) Linköping (huvudkontor), Göteborg, Malmö, Stockholm Ansvar: -Ras-, skred- och stranderosionsfrågor. -Effektivare plan- och byggprocess -Sanering förorenade områden -Klimatanpassning Omsättning c:a 90 Mkr (2017)

Klimatanpassning Ex på verksamhet Ras-och skredriskkartering Delegationen för Göta Älv Stranderosion FoU (ex Naturanpassade erosionsskydd, Camel, Sea-Rims) Handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat 2019-03-29

Skredriskkartering: -Göta Älv -Säveån -Norsälven -Ångermanälven Delegationen Göta Älv -Statsbidrag (2018-)

CAMEL Foto: P. Danielsson, SGI Foto: SMHI Foto: G. Göransson, SGI Foto: G. Göransson, SGI Photo: P. Danielsson, SGI CAMEL: Climate Adaptation by Managed Realignment Hur planerad reträtt kan bli en möjlig strategi för att anpassa samhället till en förändrad kust- och strandlinje Hur man med hjälp av smart visualisering kan överbrygga de hinder som finns Hur man kan underlätta för långsiktigt hållbara beslut Finansiering: Formas 8.8 milj 2018-2020 Projektgrupp: SGI (lead), RISE Interactive, LiU, SMHI, Trelleborg kn, Halmstad kn, Öckerö kn, Karlstad kn, Umeå kn, lst Skåne, lst Halland, lst Västra Götaland Kontakt: Gunnel Göransson

Utmaning Hälften av Sveriges befolkning bor mindre än 10 km från kusten 6% av befolkningen bor mindre än 100 meter från ytvatten Havsnivåhöjning Ökad avrinning Erosion SCB, 2013

Photo: P. Danielsson, SGI

Photo: Anette Björlin, SGI

Photo: P. Frogner Kockum, SGI

Foto: G. Göransson, SGI Planerad reträtt handlar om - att tillåta vattnet och stranden att vara dynamiskt, - att bevara och förbättra de naturliga skydd som finns i form av sanddyner, våtmarker m m och på så sätt förbättra ekosystem och dess tjänster, - att återställa naturliga skydd där det är möjligt, och om - att långsiktigt få byggnader och infrastruktur till rätt ställe.

Planerad reträtt i Medmerry, UK (2013) https://www.ice.org.uk/knowledge-and-resources/case-studies/managed-realignment-at-medmerry-sussex

Varför är planerad reträtt en icke-fråga? Photo: G. Göransson, SGI Övergripande mål Undersöka planerad reträtt som ett möjligt alternativ för anpassning till en höjd havsnivå och översvämningar från vattendrag, och hur visualisering kan hjälpa beslutsfattare att ta mer hållbara beslut om fysisk planering.

Photo: G Göransson, SGI Fallstudier 1. Trelleborg 2. Halmstad 3. Öckerö 4. Karlstad 5. Umeå

Genomförande Workshops i fallstudiekommuner - Vilka är möjligheterna och hindren (tekniska, legala, sociala) för en planerad reträtt? - Hur kan planerad reträtt visualiseras? - Hur kan vi utveckla interaktiva visualiseringsverktyg för beslutsstöd? - Hur tar vi långsiktigt hållbara beslut? Analys! Co-create! Utveckling! Lärande!

Interaktiv visualisering UCLA's Augmented Reality Sandbox (2015) Interaktiv visualisering: -kommunicera på ett pedagogiskt sätt, -tillsammans utforska olika scenario och möjliga konsekvenser i realtid, -förstå flera dimensioner av ett problem. Camel kommer att leverera: Prototyp för visualisering som beslutstöd.

Fråga: Vilka möjligheter och hinder finns för planerad reträtt? http://projects.swedgeo.se/camel/

Sustainable and Ethical Adaptation to Rising Mean Sea Levels Vilka anpassningsåtgärder bör prioriteras när havsnivån stiger med hänsyn till etiska, och sociala aspekter? Geografiska informationssystem (GIS) för att skapa förståelse och samsyn kring hur både havshöjningen i sig och föreslagna anpassningsåtgärder påverkar både hårda och mjuka värden Samverkan: Lokala och regionala partners i Skåne och Halland, myndigheter och medborgare Finansieras av Formas och leds av avdelningen för filosofi vid KTH. Projektet pågår 2017-2021 Kontakt: Lisa Van Well

Partners

Referensgrupp

Etiska dimensioner Distributiv rättvisa vem är påverkad och vem får vad? Process rättvisa vem är med och bestämmer? Intergenerationell rättvisa för framtida generationer Rättigheter anpassning som kränker och skyddar rättigheter Ansvar och kompensation vem tar kostnaden? Individuellt och kollektivt ansvar allas fel, ingens ansvar? Osäkerhet och försiktighet hur ska vi veta vad vi bör göra? Grundläggande värden hur ska vi prioritera?

Sea-rims forskningsfrågor Vilka etiska och sociala aspekter aktualiseras vid beslut om markanvändning som berörs av havsnivåhöjningen? Vilka anpassningsalternativ står till buds och vilka tänkbara fördelningskonsekvenser innebär de? Vilken kunskap behöver lokala/ regionala samhällsaktörer för att fatta välgrundade beslut? Hur kan visualiseringsverktyg (t ex GIS-verktyg, scenarioverktyg) underlätta beslutsfattandet?

Co-creation SGI: GIS-verktyg för kartering av havsnivåhöjning: de hårda och mjuka (etiska) konsekvenserna Med hjälp av 18 partners i Skåne, Halland, Öland och nationella myndigheter, även medborgare

Intervjustudie Insamling av kvalitativ information som kan användas i karteringar: Vilka etiska frågor är medborgare intresserad av? Vilka värde är viktig att värdera? Vem borde ta ansvar för effekterna av havsnivåhöjningar? Hur kan vi använda värderingarna i visualisering av havsnivåhöjning?

Typ av frågor Classification:. Exempel: Vad är din ålder? Vad har du för utbildning? Var bor du? Behavioral: Exempel: Hur ofta besöker du stranden? Hur använder du strandområdet? Vad skulle du göra vid en översvämning? Knowledge: Exempel: Har du sett några prognoser för havsnivåhöjning? Vet du var man kan del av översvämningskartan? Perception: Exempel: Tror du att havsnivåhöjning är ett problem här? Är du orolig för havsnivåhöjning? Feeling: Exempel: Hur skulle du känna om denna området låg under vattnet om 20 år?

Strandpromenader i Halland och Skåne Annat 1% Kvinna 47% Man 52% 25 Total 70 interviews Trelleborg (16-17 August) = 19 Halmstad (14 Sept) = 19 Laholmsbukten (15 Sept) = 17 Båstad (16 Sept) = 16 20 15 10 5 0 12-18 år 19-30 år 31-45 år 46-64 år 65-79 år 80 +

Vilka konsekvenser tror du att havsnivåhöjning kan leda till? Vi har så mycket information idag, så det är konstigt att vi bygger våra städer så nära havet Man kan skydda hus, men det är lika bra att flytta med en gång. Vi kan inte stoppa naturen, inte stoppa vattnet Kanske vi kan inte bo kvar här och måste flytta samhället bakåt Det går alltid att ordna sig med de mänskliga värden Människor kan bli utan hem Allt kan försvinna här Kommer förlora strandkänslan Bostadsmarknaden kommer krascha

Vi är sårbara här, men bara om havet stiger mer än en meter. Vi kan alltid flytta husen men inte naturen. (Kvinna i Laholm) Om stranden försvann skulle det inte förvåna mig. Skulle kännas tråkigt. Synd för den yngre generationen (Man i Trelleborg) Men politiker bara snackar. De kan inte bygga vallar överallt. Kommer vatten, så kommer vatten. (Medelålderspar i Båstad) Blev chockad av att tänkta hur det kan bli om 20 år, när det är redan ett problem idag. Kommunen borde lyfta frågan mycket mer än idag. Men det är en klassfråga, eller hur? När man bygger stora dyra hus vid vattnet och resurser går att för att skydda dessa. (Ung kvinna i Halmstad) Jag tror inte på klimatförändringar eller havsnivåhöjning (Ung man i Laholm)

Vad tycker du är mest värt att skydda från konsekvenserna av att havet stiger eller stranden förändras? Medborgare Myndigheter/Forskare Data from interviewer i Trelleborg, Halmstad, Laholm, Båstad, August- September. 70 svar Data från mentimeterröstning kustmötet 13 September. 67 svar

Preliminära resultat Tidigare erfarenhet av översvämning, gör medborgare mer medvetna om problematik Större intresse för att skydda naturvärden än förväntat, mindre i att skydda hus Mycket liten kunskap om scenarier för havsytehöjning Osäkerhet om vem som är ansvarig för skyddsåtgärder Skillnader i hur klimatrisker uppfattas, beroende på ålder, kön och livssituation? Svårt och tidskonsumerande att göra intervjuer med en representativ grupp medborgare.

Fråga : Vilka etiska dimensioner är viktigast att beakta vid klimatanpassning? Distributiv rättvisa vem är påverkad och vem får vad? Process rättvisa vem är med och bestämmer? Intergenerationell rättvisa för framtida generationer Rättigheter anpassning som kränker och skyddar rättigheter Ansvar och kompensation vem tar kostnaden? Individuellt och kollektivt ansvar allas fel, ingens ansvar? Osäkerhet och försiktighet hur ska vi veta vad vi bör göra? Grundläggande värden hur ska vi prioritera?

Tack! http://projects.swedgeo.se/camel/