SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius
Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna att finansiera Life Science projekt i tidig fas (seed / pre-venture fas) 2. Förankra lösning med berörda intressenter (innovatörer, akademier, privata och statliga venture capital bolag, privata finansiärer, life science företag, staten) Metod: Nationella utredningar, internationella förebilder, intervjuer
Utmaningen 3 avgörande faktorer för framgång Tid/ Uthållighet» Finansiering kräver avkastning på kapital.» LS är idag generellt underfinansierade i alla utvecklingsfaser privat kapital söker sig till senare fas med lägre risk.» LS projekt i tidig fas = högre risk. För att attrahera kapital krävs att någon absorberar del av risken - statligt kapital. LS projekt/bolag» Investering i LS projekt kräver djup, specifik kompetens, som ffa finns hos professionella investerare VC-bolag.» Exit för investering i LS projekt tidigast om 4-5 år ibland 12-15 år kräver investering i flera projekt och stort kapital. Djup, specifik kompetens Kapital: privat och statligt» Revitalisering av svenska LS branschen kräver minst 3 Sverige-dedikerade investeringsstrukturer/ fondlösningar med vardera ca 2 000 MSEK.
Statligt riskkapital Industrifonden Stiftelse Svensk Riskkapital Holding AB Inlandsinnovation AB Fouriertransform AB ALMI Invest AB Svensk Fond i Fond AB ( SFF ) 8 9 Strukturfondsfinansierad satsning Fond i Fond lösning 1. Skapa t.ex. Holdingbolaget Svensk Riskkapital Holding AB, som gör omflyttning av kapital mellan statens riskkapitalbolagen möjlig (se de blå pilarna i figuren). 2. Skapa en strukturfondsfinansierad fond i fond Svensk Fond i Fond - SFF som statens verktyg för investering i Life Science Sverige fonder. ALMI Invest AB: 8 strukturfondsfinansierade regionala fonder över landet
Lösningsidé övergripande Svensk Fond i Fond AB ( SFF ) 1. Tre eller flera fonder/investeringsstrukturer (LSS) bildas under ledning av etablerade, renommerade VC-bolag. 2. Varje fond ca 2 000 MSEK för investering i seed/pre venture och venture faserna 3. Staten genom SFF (enl. föregående sida) är Limited Partner och satsar i resp. LSS fond a. 50 % av kapitalet (ev. minus 1 SEK ) och VC-bolag resten b. accepterar asymmetrisk risk 1 till 2 år 2 till 5 år 4 till 6 år Därefter Life Science Sverige (LSS) Fond 1 Life Science Sverige (LSS) Fond 2 Life Science Sverige (LSS) Fond 3 Life Science Sverige (LSS) Fond X PRE SEED CAPITAL SEED/PRE-VENTURE CAPITAL VENTURE CAPITAL EXPANSION CAPITAL Statligt kapital Privat kapital
LSS fonderna mer i detalj 1 1. VC-bolag med dokumenterad kompetens och med inriktning på investering i LS projekt ges i uppdrag att etablera och driva LSS fonderna för investering i svenska LS projekt 2. LSS fonderna finansieras av SFF och VC-bolagens fonder och satsar lika mycket (50/50) för investeringar i svenska LS projekt 3. SFF via resp. investeringsstruktur LSS X och VC-bolagsfond ingår parallellinvesterings-, vinstdelnings- och förvaltningsavtal. 4. Ansvar, bemanning och administration av respektive LSS fond ligger hos VC-bolag. 5. Investeringsstruktur LSS X och VC-bolagsfond investerar: a. i alla slags LS projekt över hela Sverige i enlighet med resp. VC-bolags investeringsfilosofi och -kriterier b. lika stora belopp i svenska portföljbolag (50/50 basis) c. på samma ekonomiska villkor vad gäller aktieslag och teckningskurser d. tillsammans med andra externa investerare (syndikering)
LSS fonderna mer i detalj 2 6. Varje investeringsstruktur LSS X med a. kapital på ca 1 000 MSEK, vilket ger varje LSS fond en investeringskapacitet på ca 2 000 MSEK (ev. 1 800, se nedan) b. långlivad struktur ev. evergreen c. årlig avgift för SFFs kapital: 0.5% av totalt kommittat kapital om LSS X är side car till VC-bolagsfond, annars 2-2,5 % d. asymmetriskt vinstdelningsavtal, där LSS X (förslag) vid vinst erhåller en årlig avkastning på investerat kapital om statslåneräntan + 4 % plus 50% av LSS X andel av realiserad vinst efter erhållen ränta. VC-bolagsfonden erhåller 50 % av LSS X andel av realiserad vinst + 100 % av VC-bolagsfondens andel av realiserad vinst. 7. Varje investeringsstruktur LSS X omfattar en Pre Seed Investmentfond genom att (förslagsvis) 20% av LSS X kapital avsätts för investering i projekt i mycket tidig fas på särskilda villkor se nästa blad. 8. De tre stora, inom LS aktiva, venture capital bolagen i Norden, HealthCap, Industrifonden och Sunstone Capital, är samtliga intresserade att medverka till att skapa och driva LSS fonder inriktade mot LS projekt, som väsentligt ökar möjligheten till finansiering av svenska LS projekt i alla kritiska faser. 9. LSS-fonder kan etableras med start årsskiftet 2015/16 och senast första halvåret 2016.
Pre Seed Investmentfond» LSS-fonderna förbättrar starkt möjligheterna för att finansiera svenska LS projekt/bolag och är möjliga att implementera omedelbart.» Fonderna i sig löser inte i sig självklart behovet av finansiering av LS projekt i den svåra första delen av tidig fas. ALMI har tillförts kapital men är inte dedikerat till enbart LS och ofta otillräckligt för LS projekt i denna fas.» Den danska staten har i Vækstselskab Pre-Seed Innovation (PSI) som ägs av DTU - skapat en förebild, som (genom upphandling) ger ett VC-bolag, i en side car och med VC-bolagets management, möjlighet att med statliga medel - upp till 90 % - etablera och driva bolag med projekt i mycket tidig fas med option att efter 1-2 år förvärva bolaget.» För att säkra kapacitet till investeringar i LS projekt i verkligt tidig fas förslås, att 20 % av det kapital, som staten genom SFF investerar i investeringsstrukturen LSS X, bryts ut och läggs i en pre seed investeringsfond med management från det VC-bolag, med vilket LSS X har avtal. I accepterade projekt investerar (förslagsvis) LSS X 90 % och VC-bolagsfonden 10 % max t.ex. 8 MSEK och 2 år. LSS fonden har företrädesrätt att förvärva bolag ur sin pre seed investeringsfond. Detta ger en sömlös övergång från tidig seed till seed/pre venture finansiering inom ramen av en och samma investeringsstruktur.
Lösningsförslag Svensk Fond i Fond AB Privat kapital EIF-kapital 20 % 80 % VC-bolags management Pre Seed Invest. fond 200 MSEK 800 MSEK > 800 MSEK Invest.struktur LSS X Avtal VC-bolags fond X Syndikerande investerare 90 % 10 % 50 % 50 % Pre Seed Investment Bolag Svenskt Life Science AB X
Fördelar med föreslagen lösning» Ökar förutsättningarna att revitalisera och utveckla svensk LS bransch.» Ökar förutsättningarna för att behålla svensk LS i Sverige.» Ökar intresset för VC-bolag att investera i tidiga, riskfyllda projekt.» Ökar förutsättningar att attrahera utländskt kapital liksom EIF-kapital» Möjliggör långsiktiga satsningar av bolag i life science ekosystem, vilket resulterar i ökade förutsättningar för tillväxt.» Reducerar antalet finansieringsomgångar och möjliggör långsammare urvattning av grundares/innovatörers ägarandel.» Överbryggar befintliga utvecklings- och investeringsfaser, vilket ökar möjlighet att bevara kompetens i projekten.
Relation till ALIS förslag» Samtidigt med SWElifes förslag, som här redovisas, har ALIS, som representerar Sveriges 8 LS inkubatorer, presenterat sitt Förslag till varaktig finansiering av tidiga LS bolag och projekt i Sverige.» Förslaget tar sin utgångspunkt i inkubatorerna och föreslår åtgärder i den tidigaste fasen, där inga eller få aktörer agerar idag.» ALIS förslag innehåller en satsning i tre steg, där nya projekt och bolag kan få stöd i form av bidrag och villkorslån upp till 10-12 MSEK/bolag: i steg 1 bidrag upp till 1 MSEK, i steg 2 bidrag/villkorslån upp till 2 MSEK och i steg 3 villkorslån på 5-10 MSEK/bolag.» ALIS föreslår decentraliserad hantering av fas 1 och 2 under samt att ett LS Inkubatorråd skapas för att utveckla gemensamma kravspecifikationer för investeringar i steg 1 och 2 samt vad gäller steg 3 samordna investeringarna.» ALIS önskar samspel med VC-bolagen, enligt SWElifes här redovisade förslag. Skulle ALIS förslag realiseras och ges möjlighet att arbeta långsiktigt och över flera år, skulle det klart underlätta de föreslagna LSS fondernas verksamhet.» På vilket sätt samspelet skall utformas har inte konkret diskuterats. Hänsyn måste även tas till de s.k. statsstödsreglerna.» På nästa sida visa översiktligt hur ALIS lösningsförslag kan relateras till SWElifes förslag. ALIS antas ge underlag för investering från PSI-fonden i projekt/bolag i steg 2 och 3 förutom i projekt helt utanför inkubatorsystemet. Förslagets ambition att förbättra LS projektens/bolagens investeringsfärdighet (göra rätt från början) är helt i VC-bolagens intresse.
Lösningsförslag inklusive ALIS ALIS VINNOVA mfl. ALMI mfl. Svensk Fond i Fond AB Privat kapital EIF-kapital 20 % 80 % Life Science Inkubatorråd Avtal VC-bolags management Life Science Tidig Fas 1 Bidrag Life Science Tidig Fas 2 Villkorso/e royaltybaserat lån Life Science Tidig Fas 3 1 MSEK 40 bolag 2 MSEK 20 bolag 5 MSEK 12 bolag Pre Seed Invest. fond 90 % 10 % 200 MSEK 800 MSEK > 800 MSEK Invest.struktur LSS X Avtal 50 % 50 % VC-bolags fond X Syndikerande investerare Inkubator Verifiering Projekt/ bolag Pre Seed Investment Bolag Svenskt Life Science AB X