Ut med A4, in med G5 Vinn signerade 438 dagar Forskningen gör framsteg Nr 1 2014 Alkohol, psoriasis & klass LO & Svenskt näringsliv bryter arm MP, C & M talar ut om vården Sineva Ribeiro Dialog bättre än strejk
HAR DU palmoplantar pustulös psoriasis, ppp? Vi söker vuxna deltagare till en studie för att utvärdera effekt och säkerhet av ett nytt biologisk läkemedel för behandling av måttlig till svår PPP. Vi söker dig som: fyllt 18 år haft diagnosen PPP i minst 6 månader inte svarat tillfredställande på tidigare behandling Läkemedlet ges med en spruta i huden en gång i veckan första månaden och sedan en gång per månad. Deltagande innebär 16 besök på mottagningen - under 16 månader - för att träffa läkare och sköterska för att genomgå hälsokontroller. Besöken tar ca 1-2 timmar. Du kommer även att fylla i frågeformulär och föra en dagbok över din läkemedelsadministration. Besöken och behandlingen kommer att vara kostnadsfria. Ingen ersättning för studiedeltagande utgår, förutom rimliga resekostnader till och från sjukhuset/mottagningen samt ersättning för förlorad arbetsinkomst. Är du intresserad och vill ha mer information är du välkommen att kontakta oss: Stockholm Klinik: Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Telefon: 08-517 77 808 (Papeli Kassiri/Kirsti Ajax) Telefontid: Tis-Tors 8-9:30 och 14-15:30 Ansvarig läkare: Natalia Kuzmina Uppsala Klinik: Hudkliniken, Akademiska sjukhuset Telefon: ons 15:30-16:00 073-274 05 16 Må, tis, tors 15:00-16:00 070-3965124 E-mail: ansam.al-bayatti@akademiska.se Ansvarig läkare: Ansam Al-Bayatti Malmö Klinik: Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus Malmö Telefon: 040-33 78 32 Ansvarig läkare: Åke Svensson Göteborg Klinik: Hudkliniken/CTC, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Telefon: 031-343 48 31 (Alexandra Hylen) Ansvarig läkare: Ingela Flytström Umeå Klinik: Hud- och STD kliniken, Norrlands Universitetssjukhus Telefon: 090-785 91 90 (Sigyn Nilsson) E-mail: sigyn.nilsson@vll.se Ansvarig läkare: Anna Preisler Häggqvist Genom att kontakta oss anmäler du endast intresse för att få ytterligare information om studien. När du tagit del av all information kommer du eventuellt att tillfrågas om du samtycker till att delta. Du får självklart avbryta studien när du vill under studiens gång. Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Regional etikprövningsnämnd. Den information du lämnar kommer att behandlas i enlighet med PUL (Personuppgiftslagen) 2
Speciellt utvecklad för torr hud. DEC149_DEC2013 70% fetthalt Decubal clinic cream: Klassisk kräm för daglig vård av torr och känslig hud. Kan användas från topp till tå av både vuxna och barn. Finns också i pumpflaska. 38% fetthalt Decubal lipid cream: En närande kräm med 70 % fetthalt för mycket torr och problematisk hud. Krämen förbättrar elasticiteten och hjälper huden att behålla sin naturliga fukt. Rekommenderas av Astmaoch Allergiförbundet. Finns också i pumpflaska. Torr hud behöver effektiv och samtidigt skonsam vård. Decubal är en komplett hudvårdsserie för både ansikte och kropp. I 40 år har vi utvecklat milda och vårdande produkter för torr och känslig hud, i nära samarbete med dermatologer. Produkterna är fria från parfymer, färgämnen och parabener och säljs bara på apotek. Fri från parfymer, färgämnen och parabener.
Innehåll 8 22 42 30 34 5 redaktör: Ut med A4, in med G5 6 Medverkande & redaktion 7 ledare: Kroniskt sjuka i ropet 8 lo & svenskt näringsliv bryter arm: "Etik är att göra något" 20 böcker: Recensioner och utlottning 22 sineva ribeiro: "Dialog är bättre än strejk" 26 psoriasisskolan: Ta steget mot ett friskare liv 27 nytt & noterat: Årets folkbildare och förvillare 2013 28 nytt & noterat: Bättre tillgänglihet och höjda skatter 30 miljöpartiet: "Hälsomiljard istället för kömiljard" 34 moderaterna: "Hjälp dem som behöver mest" 37 serier 38 nytt & noterat: Ny forskning och nya myndigheter 40 nytt & noterat: Miffo-TV 42 centerpartiet: "Mer valfrihet och gröna företag" 45 mona ståhle: Psoriasis igår, idag och imorgon 49 sara nilsson: Grunden för nya behandlingar lagt? 52 serier 53 korsord: Landskapskrysset 1 vinn böcker 54 alkohol, psoriasis & klass: Alkohol kan trigga psoriasis 56 alkohol, psoriasis & klass: "Mitt drickande påverkade hud och leder" 58 alkohol, psoriasis & klass: Hälsa är en klassfråga 59 korsord: Landskapskrysset 2 vinn böcker 4
Ut med A4, in med G5! nytt format redaktör Under 2013 drog jag med lite hjälp vid sidan om skrivandet och foto graferandet in nästan en miljon kronor till Psoriasis förbundet i form av tidningsannonser och kampanj sponsring. Det känns riktigt bra. Kanske inte så klädsamt att nämna men å andra sidan är jag stolt över dagsverket. I synnerhet inom en ekonomiskt tärd organisation som bygger på ideella krafter. Men det är ändå inget jämfört med känslan då jag och grafiska formgivaren Elinor Ek nu redesignat tidningen du håller i handen. Mindre och vassare hoppas jag att tidningen ska tilltala såväl våra medlemmar och delar av vårdprofessionen som beslutsfattare och medicinsk media. 1999/2000 övergick PSO-Aktuellt till att bli Psoriasistidningen och höjde därmed nivån från relativt internt nyhetsblad till en riktig tidning. 2014 tar vi ytterligare ett kliv framåt och satsar på att bli en av bästa special tidskrifterna i Sverige. Allt tal om tidningsdöden under 2000- talets början tycks lätt överdriven och en journalists stora glädje är alltid att uppleva den extraordinära effekten som skapas då bra text, bild och tankar möts. Förhoppningsvis delar majoriteten av våra läsare denna uppfattning. Kanske är all information digital om några årtionden men än så länge känns det rätt skönt att kunna tumma på papperssidorna ibland utan oro att batterierna i paddan är slut eller att det vi läser registreras i miljoner databaser världen över. Personligen tror jag att det finns goda förutsättningar för print inom begränsade ytor. Om produkten är tillräckligt nischad och utseendet attraktivt kommer läsaren att ge gårdagens nyheter en chans av många anledningar. Det mest uppenbara som har ändrats med just Psoriasistidningen är att det traditionella stencilformatet, A4, fått ge vika för det lite mer lätthanterliga G5. Sidorna har blivit fler, pappret mer påkostat, tidningshuvudet nytt och den klammerhäftade ryggen är numera limbunden. Glädjande är också att tidningen blivit miljöcertifierad och Svanenmärkt. Forskning och samhällsfrågor får större utrymme vilket också reflekteras genom intervjuerna med Agneta Luttropp (MP) Anders W Jonsson (C) och Cristina Husmark-Pehrsson (M) samt Sineva Ribeiro från Vårdförbundet, Dan Andersson, LO och Li Jansson från Svenskt Näringsliv. Inte att förglömma framstående professor Mona Ståhle och överläkare Gerd-Marie Alenius. Under 2013 intervjuades Vänsterpartiet och Folkpartiet i Psoriasistidningen och senare i år fortsätter vi med ytterligare riksdagspartier som tackat ja att medverka, allt inför EU-parlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september. Men tunga politiska och medicinska titlar samt journalistiska språng i all ära vad vore en tidning utan slagkraftiga illustrationer? Stort tack till Emma Hanquist för hennes underbara bilder till artikeln på sidorna 8 16 samt Sara Stribe-Pavell för alla skribenters bildbylines. I detta nummer är det klass och forskning som är i fokus och i nästa nummer som utkommer i april ringar vi in solen och psoriasisartrit. God läsning! per hånell Redaktör 5
Medverkande nr 1/14 maja lundbäck är frilansjournalist inom medicin och hälsa. Hon har en bakgrund som nyhets- och samhällsjournalist och har jobbat som reporter, redaktör och researcher på redaktioner som Kalla fakta, TV4:s Ekonominyheterna och Aftonbladets webb. I dag är Maja främst verksam som medicinjournalist och skriver om den senaste forskningen, personporträtt, reportage och granskande artiklar. sara nilsson är frilansande vetenskapsjournalist med extra intresse för molekyler, medicin och kemi. Hon är född och uppvuxen i Boden i Norrbotten. Sara utbildade sig till journalist vid Stockholms universitet och är i grunden civilingenjör inom molkeylär bioteknik. Hennes artiklar kan bland annat läsas i patienttidningar och tidningar för bio teknikbranschen. mona ståhle är född och uppväxt upp i Skåne. Hon har studerat både nationalekonomi och statistik innan hon avlade läkarexamen vid Lunds universitet 1975. Mona utnämndes 1999 till professor i dermatologi och venereologi med inriktning mot molekylärbiologi/ cellbiologi vid Karolinska Institutet och är chef vid enheten för dermatologi och venereologi. elinor ek är född och uppvuxen i Stockholm men bor sedan många år i Göteborg. Från egen kläd butik via utbildningar i grafisk form och tidningsdesign landade hon till sist i branschen. Elinor arbetar med flera medlemstidningar, då och då gör hon också om formen och ger dem en ny design. Resten av tiden skapar hon böcker, broschyrer och affischer, ja allt som går att trycka på papper. Psoriasisförbundets tidskrift Årgång 52, nr 1 2014 Adress Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm Tel 08-600 36 36 Fax 08-556 109 19 Ansvarig utgivare Lars Ettarp Redaktör & annonsansvarig Per Hånell E-post per.hanell@pso.se Tel 08-556 109 08 Grafisk form & repro Losita Design AB www.lositadesign.se Omslagsbild Sineva Ribeiro Fotograf Ulf Huett Prenumeration och adress ändring i medlemsregistret Britt-Marie Andersson Tel 08-556 109 09 E-post britt-marie.andersson@pso.se Prenumerationspris 300 kr helår Webbplats www.psoriasisforbundet.se Facebook www.facebook.com/ psoriasisforbundet Tryckeri Joma gp, Ljungby Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Psoriasisförbundet tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. Upplaga 16 400 ex (2012) ISSN 1404 4056 6
ledare Kroniskt sjuka är i ropet Under hösten förra året tillsatte regeringen en särskild grupp som skulle studera vårdfrågorna för kroniskt sjuka. Möten organiserades mellan Socialdepartementets ledning och Handikapprörelsen. Där ingick också Psoriasisförbundet. Vi hade öppna diskussioner om vårdens innehåll och utformning för de olika kroniska sjukdomarna. Från vår sida framhöll vi den resa som psoriasis gjort från att vara en kronisk hudsjukdom till att nu räknas till de svåra inflammatoriska systemsjukdomarna och de följder detta måste få på vårdens utformning och rätten till bästa mediciner. Vi framhöll mot den bakgrunden det akuta behovet av moderna riktlinjer. Nu har Socialdepartementet gått vidare och utarbetat ett utkast till nationell handlingsplan. Där talar man om individualiserad vård, det vill säga patienten ska vara delaktig, och kunskapen om sjukdomarna måste utvecklas, vården ska vara kunskapsbaserad. Vården ska utgå från en helhetssyn på patienten som beaktar både sociala, andliga emotionella och medicinska aspekter av vården. Personcentrerad vård innebär också att vården är samordnad utifrån patientens behov. Personer med kroniska sjukdomar har behov av kontakter med vården under lång tid och ofta för flera sjukdomar. Kunskapen om vilka insatser som är effektiva för att motverka hälsosamma levnadsvanor har ökat, till exempel insatser för rökavvänjning och riskfylld alkoholkonsumtion. Vårt förbund har tillsammans med många samarbetspartners sedan länge jobbat med att aktivera insatser i livsstilsfrågor, till exempel att leva ett aktivt sunt liv, inte röka och vara försiktig med alkohol samt försöka undvika övervikt och fetma. Alla dessa är faktorer som kan utlösa eller förvärra psoriasissjukdomen. Men det finns också en rad andra omständigheter som påverkar möjligheterna för en framgångsrik sjukvård för psoriasissjuka; att vården är nära och lättillgänglig och försöker ta hand om hela människan. Utredningen betonar här patienternas delaktighet och att vården passar in i patienternas vardag. Här var vårt förbund mycket tidigt ute när vi på 1980- och 1990-talen utarbetade planer för en decentraliserad psoriasisvård, som också gynnade alla andra grupper med kroniska hudsjukdomar. Planer som till stor del också genomfördes av landstingen. Men kanske var vi för tidigt ute. För på många håll har landstingen under senare år lagt ner väl fungerande anläggningar och därmed helt tagit bort behandlingsmöjligheter, eller tvingat patienterna till långa resor som är oförenliga med ett fungerande vardagsliv. I Göteborg lade man ner behandlingsanläggningen på Majorna och nu tvingar de i praktiken kroniskt sjuka till Sahlgrenska universitetssjukhuset! Nedläggningen av vårdanläggningen i Dorotea är ett annat mycket uppmärksammat exempel, där närmsta kompetenta vårdanläggning nu är universitetssjukhuset i Umeå 20 mil bort. Men man ska inte se bakåt. De nya ambitionerna är välkomna och vårt förbund kommer, nu när tiden verkar politiskt mogen, aktivt engagera oss i det arbete som regeringen nu tagit initiativet till. För vår del är frågan om att få till stånd moderna behandlingsriktlinjer för psoriasis det mest angelägna. Därför har vi nu tagit initiativet till ett fördjupat sam arbete mellan vårt förbund, Socialstyrelsen och Dermatologiska säll skapet med flera. lars ettarp Ordförande 7
intervju 8
intervju Etik är att göra något Psoriasistidningen möter Dan Andersson, tidigare chefsekonom vid LO, och Li Jansson, nationalekonom vid Svenskt Näringsliv, och talar om klass, funktionsnedsättningar och vårdpolitik. Text & foto per hånell Illustrationer emma hanquist Detta nummer har Klass som tema. Vad betyder ordet klass för er? Klass betyder att samhället är uppdelat efter inkomster som främst styrs av vilket yrke man har. Utbildning är en annan faktor som styr vilken klass en individ tillhör. Det finns ett motsatsförhållande mellan de som säljer sitt arbete och de som köper arbete och det gör att fler än arbetare tillhör gruppen löntagare. Hälsa är till exempel starkt förknippat med vilka inkomster individer har men även utbildning. Utbildning styr vilka arbets uppgifter individen utför. Klass måste också ses tillsammans med kön. Kvinnligt kön innebär också en underordning, säger Dan Andersson med eftertryck. Världen har förändrats, och idag kan många i traditionella arbetaryrken tjäna mer än akademiskt utbildade personer. För den som vill byta inriktning i livet finns generösa utbildningsmöjligheter. På så sätt har vi aldrig förr haft större möjligheter att själva bestämma över våra liv. Samtidigt finns ett påtagligt utanförskap, som också präglas av bristen på socialt kapital. Det leder exempelvis till skev tillgång till vården, där de som saknar akademisk examen väntar dubbelt så lång tid som akademiker i offentliga köer. Utanförskap tenderar också att gå i arv mellan generationer, vilket man bland annat sett i studier över socialbidragsmottagande, svarar Li Jansson. Enligt Arbetsförmedlingens olika rapporter har runt en fjärdedel av de långtidsarbetslösa ett handikapp, även om siffran minskat något under 2013. Kan man uppnå samma sysselsättningsgrad bland funktionsnedsatta som icke funktionsnedsatta? Det är inte funktionsnedsättningen som är hindret för sysselsättning, utan om arbetsförmågan har påverkats. Bland dem vars funktionsnedsättning inte påverkar arbetsförmågan är sysselsättningen faktiskt redan högre än bland personer utan funktionsnedsättning. Men eftersom arbetsförmågan inte är statisk så är jag optimist även för dem som har nedsatta förmågor idag. Arbetsförmågan kan påverkas av teknikutveckling, jobbtill växten i ekonomin och hur arbetssituationen ser ut. Med bättre matchning, stärkt utbildning, en inkluderande lönebildning och ett bättre före 9
intervju tagsklimat är jag övertygad om att vi kan höja sysselsättningen till jämförbara nivåer även bland dem med nedsatt arbetsförmåga. Dessutom visar goda exempel som Max Hamburgare och Left is Right att människor som står långt från arbetsmarknaden kan växa på arbetsplatsen och stärka sin arbetsförmåga, med rätt ledarskap. Vi måste dessutom minska myndighetskrånglet för personer med funktionsnedsättningar, jag är övertygad om att det påverkar arbetsförmågan påtagligt, svarar Li Jansson. Allt beror på vilken politik man är beredd att föra. För samhället är det lön samt om individen producerar för en krona i timman mer än vad kostnaden är för produktionen, till exempel för hjälpmedel och transporter, säger Dan Andersson. Socialminister Göran Hägglund och Alliansen har lanserat en etisk plattform för att skapa bättre förutsättningar för funktionsnedsatta. Jonas Sjöstedt (V) sågade detta i Psoriasistidningen och uppmanade om lagar och mer resurser istället för frivilliga möten och samtal. Kommentar? Det stämmer att det ska införas en etisk plattform för vården generellt i år. Vi får avvakta och se hur den faller ut i praktiken, säger Li Jansson. Det är inne nu med etiska plattformar. Det finns bara en etik som duger och det är den som följer av lagar och förordningar. Etik måste följas av handling och det betyder att det måste vara en budget som visar att man menar allvar annars är det bara tyckande. Etik är att göra något, kontrar Dan Andersson rappt. När landstingsborgarråden i Stockholm Anna Starbrink och Birgitta Rydberg intervjuades i Psoriasistidningen lovordade de vårdvalssystemen som växer fram ibland annat Stockholm och Skåne. Vad tycker ni om dessa system? Jag tror i grunden att det är oerhört viktigt att stärka egenmakten i välfärden. Inte minst för personer med funktionsned sätt ningar, vars hela liv många gånger är beroende av vårdens insatser. Att själv kunna påverka vårdgivare och insatser är avgörande. Det kan man även se i resultatet av Fritt val av hjälpmedel, där deltagarna var mycket positiva till att själv kunna välja hjälpmedel. Med det sagt kan systemen säkert förbättras och stärkas, exempelvis genom bättre information som stärker den enskildes valmöjligheter, säger Li Jansson. Valen har hitintills varit dyra och forskningen kan inte visa på bättre kvalitet och lägre kostnader. Inte enklare och billigare»vi måste minska myndighetskrånglet för personer med funktionsnedsättningar, jag är övertygad om att det påverkar arbets - förmågan påtagligt.«10
11 intervju
intervju Flera deltagare under Handikappförbundens kongress 2013 menade att vissa politiker gömmer huvudet i sanden då de vill förtidspensionera funktionsnedsatta och kroniskt sjuka istället för att se dem som en ekonomisk resurs redo att användas för samhällets bästa. alltså. Den viktigaste friheten är resursfriheten, att det finns pengar och att brukaren får inflytande över behandlingen säger Dan Andersson. Har ni några funktionsnedsättningar själva? Nej. Men min sambo drabbades av psoriasisartrit för några år sedan. Vården ville förtidspensionera honom och erbjöd bara starka och ineffektiva läkemedel. Han har fått kämpa hårt för att få rätt behandling, vilket inte löste sig förrän vi gick till en helt privat läkare. Idag har han biologiska läkemedel och fungerar som vem som helst annars. Även andra funktionsnedsättningar har funnits i min närhet. Min mormor hade en sjukdom som medförde behov av personlig assistans och ett stort vårdbehov. Dessutom har jag under en period arbetat med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Allt detta har lärt mig att vardagen med en funktionsnedsättning är tuff, men i den situationen finns också en enorm styrka och potential som kan tas tillvara, svarar Li Jansson med stor empati. Jag är 65 fyllda och det betyder att jag har flera. Har vissa problem med ett knä och med en höft och har ett mildare talfel, svarar Dan Andersson kort och uppriktigt. Har ni gjort en klassresa på något sätt? Ja, absolut. Jag kommer från landet utanför Arboga och är uppvuxen i en ekonomiskt och socialt utsatt familj. Den verkligheten skiljer sig helt klart från min nuvarande miljö i Stockholms innerstad, säger Li Jansson medan Dan Andersson tillägger endast ett ytterst kort Ja. 12
13 intervju
intervju 14
Vad betyder orden handikappad/funktionsnedsatt? För mig är båda orden språkligt missvisande, eftersom jag inte anser att en människa är sin funktionsnedsättning. Man är en person, som råkar ha en funktionsnedsättning. Orsakerna bakom funktionsnedsättningarna och vad de innebär för personen är också så otroligt olika, säger Li Jansson. Har funktionsnedsatta sämre levnadsvillkor i dagens Sverige? Det syns på inkomster som faller relativt övriga liksom att andelen sysselsatta faller vilket innebär att Sverige har lägre ambitioner än tidigare, säger Dan Andersson. Eftersom utanförskapet är så mycket högre bland personer med nedsatt arbetsförmåga, så tenderar personer med funktionsnedsättningar också att ha en sämre levnadssituation. Det är viktigt att komma ihåg att det hänger samman med utanförskapet. När människor tvingas vänta på sina hjälpmedel är det också en situation som skapar sämre levnadsvillkor. Men även här är det viktigt att poängtera att skillnaderna i gruppen är mycket stora. För många är en funktionsnedsättning inte något som försämrar levnads villkoren. För en del kan en avvikelse säkert även skapa funktions-upp-sättningar, att man blir extra bra på något, svarar Li Jansson. Om så är fallet, hur skulle man kunna förändra det? Kärnan är att minska utanförskapet, genom att fler kommer i arbete. Men lika viktigt tror jag det är att minska myndighetskrånglet. En person med funktionsnedsättning kommer lätt upp i sex sju myndighetskontakter per vecka och sitter i händerna på vårdens planering. Här måste egenmakten stärkas och den enskildes inflytande öka, säger Li Jansson. Ja, men det krävs mer än byte av regering. Det krävs en ny filosofi som inte är så kortsiktig, kontrar Dan Andersson. Inför valet talas det mycket om skola, vård och omsorg. Vad tycker ni är den viktigaste frågan inför valet? Att motverka de faktorer som innebär att många väljare sympatiserar med Sverige demokraterna, fortsätter Dan Andersson. Alla måste prata om utanförskap. Då är det helt avgörande att hantera att ungefär 80 procent av de som lever i utanförskap är ungdomar, utom europeiskt födda eller personer med nedsatt arbetsförmåga. Dessa gruppers sammanlagda utanförskap är den stora samhällsutmaningen, som har delvis gemensamma grunder. Att politiken kan fokusera på dessa grupper samtidigt, och inte bråka om vilken grupp som har störst problem, är viktigt för att hitta rätt politiska lösningar, svarar Li Jansson. intervju»ungefär 80 procent av de som lever i utanförskap är ungdomar, utom europeiskt födda eller personer med nedsatt arbetsförmåga.«15
Kvinna eller man, blå eller röd, målet om att skapa bättre förutsättningar för funktionsnedsatta tycks vara detsamma bland arbetsmarknadsparterna i alla fall intervju Hur ska vården kunna fånga upp behovet av multisjuka som behöver vård hela livet? Att lösa problemen för multisjuka i vården är en stor utmaning. Men ett första steg kan vara att låta en aktör få ett större helhetsansvar för patientens alla olika problem. Den aktören, offentlig eller privat, kan sedan utvärderas efter hur väl man når resultat. Att stärka samarbetet mellan kommun och landsting är också viktigt. En så enkel sak som gemensamma möten med olika vårdgivare och patienten kan ge utrymme för ökat samarbete, säger Li Jansson. Acceptera att sedan 50 år tillbaka så är det inte mer pengar som ökar vår välfärd utan det är mer medicinska resurser. I den slutna vården så fattas det enligt mina beräkningar 20 procent. Vi har en resursofrihet i Sverige, svarar Dan Andersson. lo är ett samarbete mellan fjorton svenska fackförbund som representerar alla och allt från undersköterskor till bilmekaniker till restauranger, butiker, skolbespisningar, förskolor och fabriker. Landsorganisationen har cirka 1,5 miljoner medlemmar och har som huvudmål att skapa ett bättre arbetsliv i Sverige. LO förhandlar med arbetsgivarna om löner, arbetsmiljö och arbetstider. svenskt näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. Svenskt Näringslivs verksamhet täcker opinionsbildning och kunskapsspridning samt idéutveckling för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Huvudmålet är att lägga grunden för ett företagsklimat som ger fler företag och jobb i Sverige. Under Handikappförbundens kongress våren 2013 deltog ni och debatterade funktionsnedsättningar. Finns det ett klassiskt högeroch vänsterperspektiv på detta? Jag upplever att samtliga politiska partier har samma svar i arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättningar: Mer subventionerade anställningar och stödjande insatser. Även om det perspektivet kan behövas för somliga, saknar jag en kritisk debatt om hur egenmakten kan stärkas långsiktigt. Hur skapar vi möjligheter för människor att växa och gå vidare till arbeten på ordinarie arbetsmarknaden? Hur kan vi minska krånglet kring personernas myndighetskontakter? För mig är det här frågor som borde vara intressanta över hela det politiska spektrumet, även om partitillhörigheten säkert påverkar vilka lösningar man ser. För mig är det dock viktigast att lyfta fram företagens betydelse i detta, både som arbetsgivare och utförare av välfärdsinsatser. Dessutom drabbas personer med funktionsnedsättningar extra hårt när jobbskapandet i privat sektor uteblir, vilket gör det särskilt viktigt att lyfta fram betydelsen av att gott företagsklimat för jobbchanserna, avslutar Li Jansson medan Dan Andersson väljer att inte svara. 16
edida 17
Stöd forskningen, köp Psoriasislotten Psoriasislotten ger vinster för många Köp Psoriasislotten och stöd den viktiga forskningen kring psoriasis och psoriasisartrit. Genom att köpa lotten gör du en insats för forskningen och för Psoriasisförbundets informationsarbete kring psoriasis. Du kan dessutom vinna från 2 000 35 000 kr eller fina varupriser. Beställ i dag! Psoriasislotten kostar 25 kr/st och kan beställas hos Psoriasisförbundets försäljningskontor i Karlstad på tel: 054 18 86 91 eller via www.psoriasisforbundet.se/psoriasislotten 18
Psoriasis? Direkt från Naftalan källan i Kroatien, utan tillsatser, bara naturliga ingredienser. Den naturligt lindrande oljan finns nu för hemmabruk. Ge dig själv samma behandling som Naftalankliniken erbjudit sedan 1989. Ingen kortison, ingen parfym bara Naftalan. Introduktionspris 299kr Ordinare 495kr kräm / olja Äntligen i Sverige! Vid frågor eller beställning 0200-27 40 00 www.dermasyd.se info@dermasyd.se NAFTALAN KRÄM Krämen används med fördel på icke eller glest behårade problemområden. NAFTALAN OLJA Oljan används med fördel på områden som täcks av kraftig hårväxt. 19
bokrecension Pennan och svärdet Psoriasistidningen dammar av några gamla böcker om klass och lottar ut två reportageböcker. Förvåning blandas med besvikelse och beundran. Text per hånell När Anneli Jordahls bok Klass är du fin nog? utkom 2003 skapade den många diskussioner. Upplägget med begreppsanalys och djupintervjuer kring klass passade köksbord som redaktionsmöte. Men författarens ego hamnar allt för ofta framför analysen, och däri vilar bokens största svaghet vilket illustreras väl i inledningen och intervjun med David Lagercrantz. Bäst är intervjun längs inlandsbanan samt med Jordahls egen mor. Tyvärr tycks inte den drivande kraften vara journalistisk lusta eller någon politisk ansats att bidra till ett rättvisare samhälle utan snarare en terapeutisk handling präglad av avundsjuk längtan efter att få tillhöra de priviligierades inre cirkel. Nej, vill man ha en litterär käftsmäll i klassfrågan så bör man läsa August Strindbergs Lilla katekes för underklassen från 1884. Boken är teoretisk och på intet sätt lika lockande till läsning som föregående men trots tidsskillnaden så mycket skarpare både vad gäller språk och syfte. Boken inleds med frågan Vad är samhället? var på författaren själv svarar; En samlevnadsform som utvecklat sig under inverkan av överklassens syfte att hålla underklassen under sig. Texten är rakt igenom kärv och ibland så uppriktig att den tenderar komik. På frågan om revolution är laglig svarar författaren att den är det om den lyckas och fortsätter med resonemanget att Engelbrekt, Gustav Vasa och Gustav den III anses som hjältar eftersom deras revolutioner gick i lås, om inte hade de ansetts vara terrorister. Strindbergs katekes utgavs aldrig under dennes levnad utan refuserades, till författarens stora förtret, liksom flera av vederbörandes övriga, idag berömda alster. Önskar man bredda perspektivet ytterligare bortom inrikespolitik och klassretorik rekommenderas boken 438 dagar av Martin Schibbye och Johan Persson, en reportagebok från tidningen Filter. Ni minns säkert journalisterna som fängslades för att de försökte berätta om övergreppen i Ogadenprovinsen i Etiopien? Boken är både spännande och informativ och rekommenderas alla läsartyper. Psoriasistidningen förfogar över tre signerade exemplar av 438 dagar som lottas ut till dem som löser det första korsordet på sidan 53. Nu kan du vinna boken om Martin och Johans tid i Etiopien. De som löser korsordet på sidan 59 kan vinna boken Helt sjukt! av Johnny Munkhammar, en kritisk och relevant skildring av behandlingen inom den svenska sjukvården. Bara inledningen Aldrig förr hade jag känt sådan maktlöshet gör att man kliver in i berättelsen utan förbehåll. 20
Har du psoriasis? Då har du säkert problem med magen. Kanalen är Mag- och tarmförbundets medlemstidning. Den utkommer med fyra nummer per år. Priset är 300 kronor per år, varav 50 kronor går till Mag- och tarmförbundets fond. Lär dig mer om magen, lita på din magkänsla. Prenumerera på Kanalen! www.magotarm.se 21
intervju Dialog bättre än strejk Sineva Ribeiro är en av Sveriges mäktigaste personer inom sjukvården. Som ordförande för 110 000 medlemmar i Vårdförbundet är det självklart att människor lyssnar på vad hon har att säga. Text per hånell Foto ulf huett Hon har själv psoriasis och tror att Psoriasisförbundets roll kan komma att öka i betydelse i framtiden. Men när sjukvårdspersonalens villkor ska förbättras säger Ribeiro att dialog är bättre än strejk. Skulle du säga att hud- och ledsjukdomar är prioriterade områden inom vården idag? Nej. Det finns inte öppna PSO-mottagningar i hela landet vilket försvårar för patienterna. Tvärtom stängs en del. Öppettiderna blir då dagtid måndag till fredag medan PSO-mottagningarna har öppet 07:00 till 20:00 vilket underlättar för alla som ska kombinera regelbundna besök med jobb, barn och fritidsaktiviteter för att få livspusslet att gå ihop. Du skriver på Vårdförbundets hemsida att; Vi har redan nu ett ytterst ansträngt läge i vården på grund av den stora bristen på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Om ingenting görs för att locka fler unga till dessa livsviktiga yrken är katastrofen ett faktum." Hur ska detta uppnås utan vilda strejker? Vårdförbundets stora massmediala genomslag inklusive sjuksköterskestudenterna i inte under 24 000 och barnmorskeupproret, vårt påverkansarbete och vår opinionsbildning är ett mycket mer framgångsrikt alternativ än vilda strejker. Det massmediala trycket öppnar dörrar för dialog och nätverkande och påtryckningar på politiker, chefer och makthavare. Dessa dialoger är mycket effektivare än vilda strejker. Goda möten leder framåt. Sverige har idag en åldrande befolkning samtidigt som vi föder relativt få barn och väntar enorma pensionsavgångar. Hur ska framtidens välfärd, och i synnerhet vårdapparat, klara detta demografiskt och ekonomiskt? Det behövs krafttag för att säkra kompetensförsörjningen till äldreomsorgen i framtiden. Här är våra förslag till åtgärder för att göra äldreomsorgen till ett mer attraktivt yrke: Forskning visar att det är viktiga faktorer för att man ska trivas på sin arbetsplats. Medarbetare trivs bättre om de är med och formulerar mål för arbetet och beslutar om den dagliga planeringen. Deras förslag till förbättringar och förändringar ska 22