2019-03-01 Elevhälsans medicinska insats vid n Skellefteå Gymnasiekontoret Elevhälsans medicinska insats Ulrika Jonsson MLA
SKELLEFTEÅ KOMMUN Gymnasiekontoret Elevhälsans medicinska insats för den medicinska elevhälsan inom gymnasie- och gymnasiesärskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Struktur... 4 Övergripande mål och strategier... 4 Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Patient och närståendes delaktighet... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 7 Klagomål och synpunkter... 8 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Process åtgärder för att öka patientsäkerheten... 9 Riskanalys... 9 Utredning och utvärdering av händelser-vårdskador... 9 Informationssäkerhet... 10 Resultat och analys... 10 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 10 Avvikelser... 12 Klagomål och synpunkter... 12 Händelser och vårdskador... 12 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål och strategier för kommande år... 13 1 Bilaga 1... 14 Sida 2 (15)
SKELLEFTEÅ KOMMUN Gymnasiekontoret Elevhälsans medicinska insats Sammanfattning Arbetet med att säkra en god kvalitet i vårt arbete och en god patientsäkerhet inom elevhälsans medicinska del pågår kontinuerligt. I denna patientsäkerhetsberättelse har vi samlat det vi har gjort inom området under 2018. Avvikelserapporter meddelas verksamhetschefen på skolan där händelsen inträffat eller där eleven det gäller är inskriven. Avvikelser som efter analys leder till Lex Maria anmälan, diarieförs på gymnasiekontoret, centralt. Vi strävar efter en öppenhet i verksamheten som gör det möjligt att rapportera brister och tillkortakommanden för att dra lärdom av detta och för att nå en bättre patientsäkerhet i verksamheten. Vår mall för avvikelserapportering bifogas denna berättelse. Under 2018 hanterades nio avvikelser vilket är en minskning från året innan. Den generella ökning av antalet avvikelser som konstateras de senaste två åren i jämförelse med föregående perioder, ska ses som en positiv utveckling då det visar på ökad medvetenhet och möjliggör förbättringsarbete och kvalitetsförbättring. Under 2018 har arbete med processkartläggningar av olika arbetsmoment påbörjats och kvalitetsarbetet kommer att fortsätta under 2019. Genomgången bör ske för att få en bild av hur vi arbetar idag, hur processerna kan förändras, utvecklas, följas upp och kvalitetssäkras. Vi har skapat rutin för hur elevhälsan ska säkerställa att ny EUförordning (2016/161/EU) gällande säkerhetsdetaljer på läkemedelsförpackningar efterföljs. Medicinsk ledningsansvarig (MLA) har deltagit i regional Utbildningsdag för elevhälsa-chefer och medicinskt ledningsansvariga där bland annat arbetssätt med processkartläggning presenterades tillsammans med en ny anpassad mall för säkerhetsberättelse. Gymnasiets verksamhetschefer för elevhälsan har inte haft möjlighet att delta i densamma. Förhoppningen är att under 2019 kunna bedriva patientsäkerhetsarbete integrerat i ett ledningssystem där kartläggningsprocesser och tydligare målsättning gör säkerhetsarbetets utvärdering tydligare. Patientsäkerhetsberättelsen kommer att finnas på kommunens hemsida och vara öppen för elever och närstående. Synpunkter och klagomål är välkomna och ses som en möjlighet att utveckla, förbättra och kvalitetssäkra vår verksamhet. Ulrika Jonsson Medicinskt ledningsansvarig Erik Burstrand Verksamhetschef Balderskolan Ulla-Britt Persdotter Verksamhetschef Anderstorpskolan Jörgen Malm Verksamhetschef Naturbruksgymnasiet Sida 3 (15)
Struktur Övergripande mål och strategier Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Med patientsäkerhet avses i patientsäkerhetslagen, skydd mot vårdskada. Övergripande mål är att omsätta elevhälsans medicinska uppdrag med utgångspunkt från skollagen (2010:800), hälso-och sjukvårdslagen (2017:30), patientsäkerhetslagen (2011:659), patientdatalagen (2008:355), patientlagen (2014:821) och offentlighet -och sekretesslagen (2009:400). Patientsäkerheten ska vara av hög kvalitet. Vårt arbete i elevhälsans medicinska insats (EMI) ska vara ett stöd för eleverna mot utbildningens mål och bidra till att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Vårt fokus ska vara hälsofrämjande och förebyggande. EMI har under året valt att på Baldergymnasiet prioritera arbete med problematisk skolfrånvaro samt att på Anderstorpsgymnasiet prova nytt arbetssätt vid hälsosamtal. Båda skolorna har pågående kartläggande, förbättringsarbeten och utbildningsinsatser kring generella och specifika anpassningar i skolmiljön. Generella anpassningar som kan vara till nytta för alla elever men helt nödvändiga för vissa elever särskilt inom elevgruppen med neuropsykiatrisk funktionsvariation. Under året har elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete varit i fokus. Skolorna har haft en vision om att utveckla det drogförebyggande arbetet under 2018 och detta pågår fortfarande. Fler förändringar i arbetssätt och åtaganden krävs för att vi på den begränsade resurs vi har ska kunna åstadkomma detta. Under 2018 har samtliga gymnasieskolor varit fullt bemannade enligt det tjänsteutrymme som finns för skolsköterskor och skolläkare. Tjänsteutrymmet är 0.5 tjänst skolläkare, 2.0 skolskötersketjänster på Baldergymnasiet och 2.0 skolskötersketjänster på Anderstorpsgymnasiet. På Naturbruksgymnasiet utökades tjänstgöringsgraden till 0.2 för att kompensera för underbemanningen under 2017. En skolskötersketjänst på 1.0 är förlagd till Ungdomshälsan, varav 0.15 utgörs av medicinskt ledningsansvar. Att all personal har möjlighet till fortbildning och deltagande i utvecklingsarbeten är en förutsättning för god patientsäkerhet som vi måste eftersträva. Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan är gymnasienämnden i Skellefteå kommun. På de tre gymnasieskolorna finns verksamhetschefer som var och en är verksamhetschef för de medicinska insatserna på respektive skola. Verksamhetschefen svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret och kan inte överlåta det till annan befattningshavare. Verksamhetschefen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en Sida 4 (15)
vård av god kvalitet. I de fall då verksamhetschefen saknar medicinsk kompetens får verksamhetschefen uppdra till sådan befattningshavare inom verksamheten, att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndigheten (Inspektionen för vård och omsorg) som elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Under 2018 var Erik Burstrand verksamhetschef för Baldergymnasiet och Ulla-Britt Persdotter verksamhetschef för Anderstorpsgymnasiet och Naturbruksgymnasiet. Medicinskt ledningsansvar (MLA) för elevhälsans medicinska insats inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan var under 2018 delegerat till skolsköterska Ulrika Jonsson. Ledningsansvaret innebär att bevaka och ansvara för patientsäkra rutiner och att utreda och rapportera brister till verksamhetsansvariga samt att tillsammans med dem verka för att nödvändiga åtgärder vidtas. Gymnasienämnden har tilldelat MLA, ansvaret för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Detta innebär en skyldighet att följa Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Skolläkare under läsåret 2018/2019 är barnläkare Jan-Erik Eriksson. Skolläkaren är medicinsk konsult och följer upp elever med särskilda behov. Bedömning av tjänstbarhet enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2011:19) (AFS 2015:3) sker vid Fordonsprogrammen både före och under praktik i verkstad. Bedömningarna utförs läsåret 2018/2019 av skolläkaren tillsammans med överläkare och företagsläkare Ingemar Markström, som även har den formella kompetensen som krävs för uppgiften. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan sker i det vardagliga arbetet genom personlig kontakt i enskilda ärenden med barn-och ungdomspsykiatrin, jour-och bedömningsenheten, ungdomshälsan, ungdomsmottagningen, habiliteringen, polis, fältarbetare, hälsocentraler, barnmottagningen och socialförvaltning. En viktig del i samverkan är att skolsköterskan får kännedom om att en ny elev har börjat på skolan eller att en elev flyttat. Rutinerna för detta på skolorna kan fortfarande förbättras. En skolsköterska som är anställd på 85 procent av gymnasiekontoret arbetar på Ungdomshälsan. Hen bjuds in till alla skolsköterske- och skolläkarträffar vilket underlättar samarbetet och kommunikationen däremellan. Samverkan med Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken (BUP) sker i enskilda elevärenden där misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns eller när elev är i akut behov av behandlingsinsats vid ätstörning eller suicidsrisk. En rutin mellan elevhälsan i samtliga kommuner i Västerbottens län och länskliniken BUP Sida 5 (15)
gällande kartläggningar och utredningar finns nu klar och kommer att utvärderas kontinuerligt. Skolsköterskor och kuratorer ingår i olika nätverksgrupper där flera kommunala aktörer och även landstingets verksamheter ingår. Exempel på dessa samarbeten är asylnätverk, hedersnätverk, Machofabriken, suicidpreventionsnätverk, tjejgrupp med machoinriktning, migrationsnätverk, FRIS. Elevhälsans personal har under 2018 deltagit i flera föreläsningar och nätverksträffar kring suicidförebyggande arbete samt lyssnat på föreläsning som skildrade uppväxt och livet som HBTQ-person. En modell kallad gröna kortet innebär ett arbetssätt där en verksamhet för barn och unga ska kunna ta kontakt med andra instanser såsom socialtjänsten, primärvården, barn- och ungdomshabiliteringen och skolan för att genomföra ett möte med alla berörda instanser kring en ungdom inom 10 dagar. Syftet är att åstadkomma tidiga, samordnade insatser som dokumenteras av vårdgivare i en SIP (samordnad individuell planering). CIG (Centrala insatsgruppen) med representanter från grundskolan, gymnasieskolan, socialtjänsten, polisen och fritidskontoret och andra vårdgivare/enheter deltar i gruppen när de har ett ärende som behandlas där. Förarbetet startade 2015 och första ärendet började handläggas 2016. CIG är en arena för samarbete i elevärenden där arbete enligt modellen för gröna kortet inte räckt till. Under 2018 har antalet asylsökande ungdomar mattats av. Kompletterande vaccinationer enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet har genomförts under 2018 med ordinarie personal. Journalhantering där samma ungdom kan ha flera id nummer är fortfarande tidskrävande och utgör ett riskmoment innan sammanslagning av journalerna är möjlig. MLA samverkar med länets övriga MLA och träffas regelbundet 1-2 gånger per termin. Där diskuteras säkerhetsrisker inom elevhälsan och man utbyter goda exempel från sina respektive verksamheter. Motsvarande nätverk finns för länets verksamhetschefer/elevhälsachefer och MLA. Dessa möten har MLA deltagit i, men inte verksamhetschefer från gymnasiet. I Skellefteå samverkar MLA för gymnasieskolan med MLA för grundskolan i vissa patientsäkerhetsfrågor samt inom olika utbildningsområden för skolsköterskorna. I februari 2019 tillträdde en ny EU-förordning (2011/62/EU). För att förhindra att förfalskade läkemedel når patienter via den legala distributionskedjan föreskriver EUdirektivet att en verifiering av läkemedlet ska ske mot den databas där information om läkemedelsdetaljer finns lagrade om varje förpackning, innan varje vårdgivare (i detta fall skolsköterskan) lämnar ut läkemedel till användaren. Eftersom det är tekniskt och organisatoriskt svårt att genomföra detta tillåts avtal om avaktiveringstjänst där partihandlare avaktiverar läkemedlen vid leverans. MLA har avtalat om avaktiveringstjänst med Tamro vilket underlättar hanteringen av vaccin. När det gäller övriga läkemedel inom elevhälsan, har avtal med Kronans Apotek på Trädgårdsgatan och Apoteket Hjärtat på Gymnasievägen avtalats tillhandahålla avaktiveringstjänst för Baldergymnasiet respektive Anderstorpsgymnasiet. Sida 6 (15)
EMI har samverkan med SKL Kommentus genom att beställa de nationellt upphandlade vaccin enligt de rekommendationer som ges. Säkerställer kvalitet och pris. Varje MLA i länet är kontaktperson mot SKL Kommentus för sina respektive skolor. Patient och närståendes delaktighet SFS 2010:659 3 kap. 4 Elevhälsoarbetet innebär en tät kontakt med elever och deras familjer. Vårdnadshavare inbjuds till föräldramöte i åk 1. Vårdnadshavare är välkomna att delta vid de planerade besök som sker med elever av den medicinska elevhälsans personal. Ofta bjuder eleven själv med sin vårdnadshavare till mötet. Skolsköterskorna deltar som regel på träffar med vårdnadshavare i årskurs 1 för att informera om det arbete som utförs av elevhälsan och vilka kontaktvägar som finns. Eftersom gymnasieeleverna är i åldrarna 16-20 år så har de egen bestämmanderätt över vem de vill involvera i sitt eget ärende. Detta i kombination med den medicinska elevhälsans tystnadsplikt gör att vi måste följa den ungas önskemål. Undantaget är de situationer där vi befarar att ett barn far illa, då en anmälan till Socialtjänsten om barn som far illa görs. Eleverna får information om elevhälsan redan de första veckorna på gymnasiet. De inbjuds att uppsöka skolsköterskorna vid öppna mottagningstider och erbjuds också hälsosamtal under årskurs1. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Såväl skolsköterskor som skolläkare har eget medicinskt yrkesansvar för det direkta vårdarbetet de själva utför. Det är var och ens ansvar att rapportera felaktigheter eller när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. Rapporteringen sker till medicinsk ledningsansvarig (MLA) och verksamhetschefen på respektive skola. Om en felaktighet uppstår rapporteras det genom att en skriftlig avvikelserapport upprättas (se Bilaga 1). Där beskrivs händelsen, konsekvenser, orsaker/analys, förslag till förbättring och beslut om åtgärd. Den skickas till MLA som gör en analys av händelsen, samråder med verksamhetschefen angående behov av åtgärder. Avikelserapport och analys förvaras i låst journalskåp hos MLA. Avvikelserapporterna som leder till lex Maria anmälan diarieförs på gymnasiekontoret. Sida 7 (15)
Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Via Skellefteå kommuns hemsida finns information om hur en person kan gå tillväga för att framföra klagomål och synpunkter. Dels går det att skicka in sin anmälan via e- post. Det är också möjligt att lämna ett telefonmeddelande via kommunens kundtjänst. Vet personen vilken skola den vill kontakta finns det länkar direkt till varje skola. Klagomål och synpunkter gällande elev-/patientsäkerhet som kommer in hanteras i första hand av den som blivit mottagare för dessa. Det kan vara personal inom den medicinska elevhälsan eller skolledningen. Om klagomål inkommer från annan myndighet eller om ärendet är sådant att det behövs ytterligare utredning och skriftligt svar, lämnas ärendet vidare till verksamhetschefen och/eller MLA. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Grundläggande för patientsäkerheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården är dokumentation av elevernas/patienternas besvär och symtom samt professionens bedömning och åtgärder. Dokumentation sker i elevjournalsystemet PMO. MLA ansvarar för att genom loggning kontrollera dokumentationen hos skolsköterskorna en gång i månaden. Urval har gjorts genom att använda funktion i PMO admin. Genom att i första hand välja att granska de inloggningar som registrerats som obehöriga och som saknar angiven orsak till inloggningen i kommentarsrutan har MLA granskat 2-10 anteckningar per sköterska. Flera inloggningar saknade angiven orsak i kommentarsrutan. Vid granskning av journalanteckning framkommer dock att ingen inloggning har skett utan att faktisk anledning funnits. Ett fåtal inloggningar var felaktiga på grund av att sökning gjorts på namn och när man får upp flera elever med samma namn, måste journalen öppnas innan man ser om det är avsedd elev eller inte. I dessa fall visar tidsangivelse att skolsköterskan har loggat ut inom några sekunder. Regelbunden genomgång vid sköterskemöten med påminnelse om vikten av att ange orsak till inloggning ska ske. Även påminnelse om att klassplacera de elever som inte har klassplacering i PMO. Remissvar från landstingets hälso- och sjukvårdsenheter som inkommer i pappersform scannas in i PMO. Övrig dokumentation gällande eleven kan dokumenteras i pappersjournal eller scannas in i elevens journal. Inscanning av dokument sker av gymnasiekontorets administratör och av internservice. Sida 8 (15)
Process åtgärder för att öka patientsäkerheten Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Förändringar i verksamheten bedöms av skolsköterskor, MLA eller skolläkare utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Risker för negativa händelser eller tillbud identifieras och åtgärder sätts in. Vid behov av beslut från verksamhetschef eller förvaltningschef kontaktas dessa. En viktig rutin är patientdokumentationen; att den sker fortlöpande och i rätt elevs journal. En rimlig arbetsbelastning och arbetsro är en förutsättning för att det ska kunna ske. På en av gymnasieskolorna genomförs spirometrier utifrån Arbetsmiljöverkets regler. Det innebär särskilda rutiner för hygien, rätt utrustning och säkerhet i utförandet för att inte smittspridning i samband med undersökningen ska kunna ske. Detta är en av de processer som ska kartläggas. Risk och konsekvensanalys är planerat att genomföras utifrån vad en ökad arbetsbelastning med ett eventuellt införande av slumpmässiga frivilliga drogtester skulle medföra för berörd personal. Utredning och utvärdering av händelser-vårdskador SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Basen för avvikelsehantering är rapportering från verksamheten av de fel och brister som uppmärksammas av den legitimerade personalen i elevhälsan. Varje legitimerad skolsköterska och skolläkare har individuell skyldighet att påtala händelse som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada när man upptäcker dessa. Definition på en avvikelse är en händelse som inte stämmer med normal rutin och förväntade vårdförlopp. En avvikelse ska i första hand fokusera på vad som inträffat och inte vem som varit inblandad. Tillbud, brister i rutiner eller vårdskador rapporteras via avvikelserapport till MLA. Avvikelsen hanteras av MLA som gör snabb bedömning om akut insats krävs. Verksamhetschef informeras och man gör en analys av händelsen och föreslår därefter åtgärder beroende på ärendets art. Analysen görs enligt mall från Leda och organisera medicinsk elevhälsa, handbok för vårdgivare, skolledare och verksamhetschefer. Resultatet av analysen kan leda till nya rutiner internt, kompetenshöjande insatser, resursförstärkning eller översyn av teknisk utrustning. Information till andra vårdgivare och verksamhetschef som eventuellt berörs. Sida 9 (15)
Händelse som har gett eller hade kunnat ge allvarlig vårdskada ska anmälas till IVO, enligt Lex Maria. Ansvarig för anmälan enligt lex maria är MLA. 9 avvikelserapporter inkom under 2018. Samtliga rörde uteblivet erbjudande och utebliven dokumentation av vaccination under grundskoletiden. Samtliga berörda elever med vårdnadshavare informerades, eleverna erbjöds vaccination och de som ville ha vaccin vaccinerades omgående av gymnasiets skolsköterska. Ärendena har analyserats av MLA, rapporterats till verksamhetschef vid Baldergymnasiet och åtgärder vidtagits för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Ärendena har även delgivits MLA på grundskolan och samråd pågår om hur man i PMO kan få en tydligare överblick av vilka vaccinationer som inte genomförts. Samråd pågår också om hur överrapportering mellan grundskola och gymnasium skulle kunna utvecklas för att tydligare se vilka kontroller som ligger kvar. Ingen anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt Lex Maria har gjorts år 2018. Informationssäkerhet HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket Arbete med informationssäkerhet pågår och behöver utvecklas. Samarbete med systemansvariga och IT-säkerhetsansvariga är positivt. Under 2018 har användande av SITHS-kort införts för skolsköterskorna. Det innebär en säkerhetslösning som gör det möjligt för användare att identifiera sig med stark autenisering vid inloggning i e-tjänster. Det sker automatisk utloggning ur journalsystemet PMO efter en viss tids inaktivitet. Tiden är dock ännu så länge olika för de olika skolorna. Man uppmanas skriva anledning till inloggning i kommentarsruta när man loggar in obehörigt i en journal. Systembeskrivning för PMO har upprättats av systemansvarig vid gymnasiekontoret. Samråd med kommunens datasäkerhetsansvarig har skett gällande hur register över de tjänstbarhetsbedömningar som genomförts ska lagras. En förteckning som enligt Arbetsmiljölagen ska finnas tillgänglig. MLA genomför regelbunden granskning av skolsköterskornas dokumentation utifrån loggning. Resultat och analys SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2016 registrerades elevhälsans medicinska insatser inom den kommunala gymnasieskolan hos IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Ledningssystemet för verksamheten tydliggjordes och dokumenterades. Gymnasienämnden fattade beslut om detta och de rutiner som följer med ett förtydligande av rutiner och ansvarsfördelning. Sida 10 (15)
Gymnasienämnden övertog formellt ansvaret som vårdgivare för de medicinska delarna av elevhälsan inom gymnasiet och gymnasiesärskolan från kommunfullmäktige. Gymnasienämnden utsåg även Erik Burstrand och Ulla-Britt Persdotter till verksamhetschefer för elevhälsan. MLA och verksamhetscheferna ska ha fortlöpande dialog liksom med gymnasiets förvaltningschef, med syfte att öka patientsäkerheten och kvaliteten i den medicinska elevhälsans arbete främst genom ökad förståelse för den medicinska elevhälsans arbete och ansvar samt genom förslag till förbättringar gällande rutiner. Skolsköterskor och skolläkare på de tre gymnasiekolorna har gemensamma möten 2-3 gånger per termin för att träffas och informera varandra om förändringar i lagar och förordningar som påverkar arbetet. Vi har också sett över nya behandlingsrutiner och organisatoriska förändringar för att se hur det påverkar vårt arbete. Vid dessa möten meddelas vilka avvikelser som uppkommit och de följs sedan upp för kvalitetshöjning av allas arbete och därmed en ökad patientsäkerhet. Den som varit på fortbildning delar vid dessa möten med sig av ny kunskap till de andra i gruppen. Kollegiala diskussioner gällande aktuella ämnen eller dilemman tas upp och leder till en kvalitetshöjning av fortsatta insatser. De kan också leda till upptäckt av fortbildningsbehov, behov av nya rutiner, gemensamma förhållningssätt med mera. MLA har genomfört översyn av immuniteten mot mässling hos elevhälsans medicinska personal. Detta i enlighet med rekommendation från Folkhälsomyndigheten och den skandinaviska verifikationskommittén om att all hälso-och sjukvårdspersonal som saknar immunitet ska erbjudas vaccination mot mässling. I Sverige är det arbetsgivaren som ansvarar för att bedöma risken för anställda att smittas av sjukdomar genom arbetet och vid behov förebygga sådana risker. (AFS 2005:1) Alla skolsköterskor vid gymnasieskolan bedöms ha fullgott skydd mot mässling. Därmed minskar också risken att de kan föra smitta vidare till elever. Under 2018 påbörjade MLA offertförfrågan från Bluebird Medical gällande inköp av ny spirometer Spirare. Detta för att kvalitetssäkra undersökningen och utifrån att den nuvarande spirometern inte kan kalibreras. Genom att använda samma typ av spirometer som hälsocentraler i kommunen och barnkliniken i länet, så möjliggörs erfarenhetsutbyte och gemensamma utbildningar för ansvarig skolsköterska. Utbildningsinsats till berörd skolsköterska är planerad. I arbetet med problematisk frånvaro har det varit framgångsrikt att ta med sig dator till möten och på plats få tillgång aktuell frånvaro. Möjliggör snabbare kontakt med frånvarande elever. Metodstöd för mentorer ska aktualiseras så det blir tydligare vilka uppgifter som ingår i mentorskapet. På Naturbruksgymnasiet har skolskötersketjänsten varit bemannad med 20 % under hösten 2018. Hälsosamtalen för åk 1 har därför hunnits med, liksom att man erbjudit elever i åk 2 det hälsosamtal de inte fick under den period skolskötersketjänsten var vakant. Arbetsbelastningen på elevhälsan vid Naturbruksgymnasiet gör att nuvarande skolsköterskebemanning på 20 % är miniminivå om förebyggande arbete ska hinnas Sida 11 (15)
med. På Naturbruksgymnasiet har personal fått handledning i arbetet med autistiska elever. Psykologtid har köpts in per timme. Avtal om avaktiveringstjänst (2017/62/EU) underlättar och kvalitetssäkrar utlämnande av läkemedel samt vaccination av elever för skolsköterskorna. Avvikelser SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 9 avvikelserapporter inkom under 2018. Samtliga rörde uteblivet erbjudande och utebliven dokumentation av vaccination under grundskoletiden. Det handlar om enstaka elever vid olika skolor som fallit ur systemet. Samtliga berörda elever samt för minderåriga även vårdnadshavare, kontaktades och informerades, eleverna erbjöds vaccination och de som ville ha vaccin vaccinerades omgående av gymnasiets skolsköterska. Ärendena har analyserats av MLA, rapporterats till verksamhetschef vid aktuellt gymnasium och åtgärder vidtagits för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Processkartläggning av vaccinationer ska genomföras under 2019 i skolsköterskegruppen. Ärendena har även delgivits MLA vid grundskolan och samråd pågår om hur man i journalsystemet PMO kan få en tydligare överblick av vilka vaccinationer som inte genomförts. Förslag att skolsköterska vid grundskola som rutin går igenom vaccinationsstatus för sina elever innan sommarlovet i åk 9 samt att skolsköterska vid gymnasiet meddelar elev som inte är färdigvaccinerad när den lämnar gymnasieskolan om att slutföra denna vid sin hälsocentral. Förslag att detta kan läggas in i årshjul för skolsköterskearbete. Samråd pågår också om hur överrapportering mellan grundskola och gymnasium skulle kunna utvecklas för att i PMO tydligare se vilka kontroller som ligger kvar. Återkoppling till skolsköterskegruppen om åtgärder efter avvikelser är en viktig del av kvalitetssäkerhetsarbetet. Ingen anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt Lex Maria har gjorts år 2018. Klagomål och synpunkter Inga klagomål eller synpunkter har inkommit direkt till verksamheten eller via IVO eller Patientnämnden under 2018. Händelser och vårdskador Ingen av de avvikelser som analyserats och utretts i elevhälsans medicinska insats har lett till vårdskada eller allvarlig vårdskada. Sida 12 (15)
Övergripande mål och strategier för kommande år Den medicinska insatsen i elevhälsan ska fortsätta arbetet med att skapa förståelse och kunskap om verksamheten hos skolledning och politiker. Utifrån verksamhetsplaneringen hösten 2018: Under 2019 kommer vi att ha fortsatt fokus på ökad elevnärvaro i skolan för att möjliggöra fullständiga gymnasiebetyg för så många elever som möjligt. Hitta forum för utbildningsinsatser till lärare och rektorer om hur generella anpassningar kan underlätta trygghet, skolnärvaro och lärande för så många elever som möjligt. De elever som finns inom gymnasieskolans verksamheter, men inte inom de nationella programmen, kan uppmärksammas ytterligare av elevhälsan för att främja deras hälsa och utveckling. Förslag att på försök använda avvikelserepportering till rektor och verksamhetschef när planerade åtgärder eller anpassningar för en elev uteblivit eller utvärdering och uppföljning saknas. Sträva efter en tydligare överlämning mellan grundskola till gymnasieskola, eller mellan olika skolor i kommunen. Skolsköterskorna önskar se över hur dokumentation i PMO kan bli mer överskådlig, för att tydligare se när vaccinationer, hälsosamtal eller planerade kontroller inte är genomföra. På de tre gymnasieskolorna finns en plan att komplettera det drogförebyggande arbetet i skolan med slumpvisa frivilliga drogtester. I väntan på myndighetsbeslut utarbetas under 2019 förslag till en handlingsplan av en arbetsgrupp från skolorna, i samråd med elevhälsans medicinska enhet. Mål för verksamhetschefer och MLA: 1. Prioritera forum där verksamhetschefer och MLA håller möte en gång i månaden som dokumenteras. Fungera som styrgrupp för medicinska delen av elevhälsan där specifika mål formuleras för EMI. 2. Prioritera länsgemensamma ledingsutbildningar för elevhälsachefer och MLA. 3. Att när den nya organisationen står klar, definiera ansvar och utveckla ledingssystem som integrerar patientsäkerhetsarbete. 4. Säkerställa att utveckling av processkator i yrkesgrupperna på börjas. (Skolsköterskor, kuratorer, psykolog och skolläkare) 5. Säkerställa att handlingsplanen för drogförebyggande arbetet slutförs. Där vikten av frivillighet i testerna och säker dokumentation säkerställs. 6. Utifrån föregående års analys av avvikelserapporter säkerställa att processkartläggning av befintlig struktur kring vaccinationer och introduktion av ny personal genomförs. Sida 13 (15)
Skolsköterskornas mål: 1. Processkartlägga vaccinationerna samt introduktion av ny skolsköterska. 2. Tillsammans med skolläkare och grundskolans MLA skapa rutin för hur tydligare överlämning mellan grund- och gymnasieskola kan ske. 3. Se över hur dokumentation i PMO kan bli mer överskådlig för att lättare upptäcka när vaccinationer, hälsosamtal eller planerade kontroller inte är genomföra. 4. Skapa riktlinjer för dokumentation när drogförebyggande arbetet i skolan kompletteras med frivilliga slumpvisa samtal kring droger samt drogtester. Målen kompletteras maj-19 Skolläkarens mål: Formuleras maj-19 Kuratorernas mål: 1. Definiera uppgifter för samordnande kurator/ psykolog. 2. Skapa riktlinjer för dokumentation när drogförebyggande arbetet i skolan kompletteras med slumpvisa frivilliga samtal kring droger samt drogtester. 3. Utveckla avvikelserutin när planerad miljöanpassning eller insats till elev uteblivit eller när uppföljning och utvärdering av densamma saknas. Målen kompletteras maj -19 1 Bilaga 1 Elevhälsan Gymnasieskolorna Skellefteå kommun AVVIKELSERAPPORT Datum: Skola: Rapportör: Sida 14 (15)
Händelse: Konsekvenser: Orsaker/Analys: Förslag till förbättring: Beslut om åtgärd: Avvikelserapporten skickas till Ulrika Jonsson, medicinskt ledningsansvarig, som i sin tur rapporterar till aktuell skolas verksamhetschef. Denna handling diarieförs och arkiveras av gymnasiekontoret. Sida 15 (15)