Att utvärdera samverkan CHRISTIAN UHR

Relevanta dokument
Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Namn:

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Krishantering - en trendspaning

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram

Enkät till skolledare

Värdegrundsprojektet Överlämning. Tomas Brage Professor och Projektledare

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Agronomprogrammet - ekonomi 2015

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Dokumentationspraktik vid Krishantering. Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Utvärdering av Ledning och Samverkan

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Individbaserad systematisk uppföljning

Henrik Fröjmark. Rättviseförmedlingen. Rekryteringskonferens 2018

Utbildningsdepartementet Stockholm

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum:

Bilaga Från standard till komponent

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande

Lönerevision 2012, Saco- s- föreningens utvärdering

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M


Programvärdering Agronom mark/växt 2015

Bilaga 14 Hakon Leffler Patrik Medstrand Joakim Esbjörnsson Viveka Schaar Sofia Andersson Anders Nelsson 2006

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng

Samhällskunskap 3: provfrågor och kunskaps mål

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

Välkommen till en kollegial workshop. Tillsammans gör vi en pedagogisk planering

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

ÖPPNA NÄT-BAROMETERN. En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Mål för generella examina

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan

Utvärdering några grundbegrepp

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Att sätta lön. Guide till dig som är chef Karin Karlström och Anna Kopparberg

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Masterprogram i språk och litteratur

Autentiskt Ledarskap

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Om företaget har en energipolicy skriv den här: ... Vad är syftet/syftena med att göra en energikartläggning?

BRANSCHMÖTE OKTOBER 2014

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Utformning av resultatdiskussion

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat Liber AB.

Kriskommunikationsplan Bräcke kommun

Saco chefsguide. Att sätta lön

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp)

Elevmaterial BIT IHOP NU! SIDAN 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) Kapitel 1 och 2 1. Hur många skott ska Robin skjuta?

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Individbaserad systematisk uppföljning

Det finns ingen bortre tidsgräns för när kursen ska vara klar, det bestämmer du själv.

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Viktiga moment i kursplanen

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Kvalitetsarbete i förskolan

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Handledning för upphandling av projektutvärdering

UHR:S samordningsuppdrag för validering av yrkeskunskaper

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna!

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Styrdokumentkompendium

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

RIKTLINJER FÖR ATT UTSE EXCELLENT LÄRARE

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Transkript:

Att utvärdera samverkan CHRISTIAN UHR

Utvärdering av samverkan fyra trösklar 1. Samverkan har blivit krishanteringens slasktratt(?) 2. Såväl kostnad som nytta med samverkan är perspektivberoende och ibland svårfångade 3. Vi riskerar att utvärdera en skev efterhandskonstruktion av samverkan 4. Form före syfte och funktion skapar problem för relevant utvärdering

Disclaimer och några personliga bias Generellt om samverkan Jag är övertygad om att samverkan har en nödvändig roll i alla stora samhällsstörningar. Jag ser flera goda argument för att kollektiv problemlösning i flera fall är mer funktionell än individuell. Jag anar samtidigt en samverkansdogm där samverkan sker för samverkans skull... Om samverkansforskning Jag tycker inte man kan förvänt sig högsta graden av evidensstyrka när det kommer till forskning om samverkan. Jag upplever ibland en halvdålig matchning mellan vad professionella förväntar sig av forskning, och vad forskning faktiskt kan leverera Min uppfattning är att akademin har flera roller. En roll är att ta reda på saker. En annan roll är att sprida kunskap. En tredje är att främja kritiskt tänkande genom att ställa jobbiga frågor... Jag kan vara fel på det...

Samverkan krishanteringens slasktratt(?) Det finns flera olika akademiska diskurser om samverkan, och forskarvärlden utgår inte från en gemensam definition. Trots försök att smala av betydelsen av samverkan i praktiska diskussioner är det även där ett mycket rymligt begrepp. Förbättrad samverkan återkommer ofta som förslag på förmågehöjande åtgärd, och som lösning på allehanda hanteringsproblem. Svårt med jämförande studier/utvärderingar Om samverkan kan fyllas med lite vad som helst, vad är det då vi studerar och utvärderar, och hur kan olika utvärderingsresultat jämföras?

Såväl kostnad som nytta med samverkan är perspektivberoende och ibland svårfångade

Nytta - för vem? Såväl kostnad som nytta med samverkan är perspektivberoende och ibland svårfångade Inriktning och samordning av gemensamma resurser Effekter i form av tillgodosedda hjälpbehov Samverkansmättnad? Kostnad - för vem? Tid Pengar Normer?

Vi riskerar att utvärdera en skev efterhandskonstruktion av samverkan. Uppfattningar om vad som har gått snett, exempelvis i samband med samverkan, kommuniceras snabbt och formar ett narrativ som kan vara svårt att ifrågasätta. Risk för perspektivlåsningar Ingen utvärderare går fri från mediedramarturgin och jakten på hjältar och syndabockar.

Form före syfte och funktion I verkligheten bestämmer man sig ofta för lösningar innan man formulerat problemen

Form före syfte och funktion Vi tycker vi har problem/utmaningar med ledning/samverkan Vi är inte speciellt explicita kring vad exakt vad vi behöver förbättra och framförallt vilka möjligheter det finns att faktiskt förbättra Vi gör tämligen tunna analyser av de verktyg som finns och vilka problem de från början var designade för att lösa ICS/NIMS, NATO, Gold-Silver-Bronze, Warden, PUT...? Det finns få/inga vetenskapliga systematiska jämförande studier över kausala samband mellan ledningsformer/samverkansformer och effekt (effekt = antingen i form av inriktning och samordning, eller hur formerna leder till att resurserna möter hjälpbehov). Utvärderingar av arbetsformer/processer kan ses som tveksamma om man inte vet att arbetsformen/processen, om den följs, leder till en önskad effekt.

Rekommendationer Definiera samverkan Var tydlig och transparent med mot vilka kriterier samverkan utvärderas Var tydlig och transparent med från vems perspektiv samverkan utvärderas, och i vilket syfte Våga ställa frågor om upplevd kostnad/nytta med samverkan, men glöm inte tydliggöra perspektiv Fundera över vems berättelse av krisen som ligger till grund för problemidentifieringen. Om ni väljer att utvärdera process, fundera först om processen är meningsfull...