Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd 7 Dålig tandhälsa 9 Nedsatt psykiskt välbefinnande 11 Hälsorelaterad livskvalitet 12 Hör samtal utan svårighet 13 Hör samtal utan svårighet 13 Trygghet/Sociala relationer 15 Aktivitet på fritiden 15 Socialt stöd 15 Tillit 15 Saknar tillit till människor 16 Avstår att gå ut p.g.a. rädsla 19 Någon att dela innersta känslor med 20 Hjälp med praktiska problem 22 Socioekonomiska förhållanden 23 Saknar kontantmarginal 24 Utbildningsnivå 26 Levnadsvanor 27 Riskkonsumtion av alkohol 28 Röker dagligen 30 Snusar dagligen 32 Fetma BMI>30 36 Äter frukt och grönt 38 Riskabla spelvanor 40 Bilaga 1 42 Definitioner 42 För mer information kontakta Hans Fröling Tel: 063-14 75 92 E-post: hans.froling@jll.se Produktion: Utvecklingsenheten - Foto: HelenBoström - @ Jämtlands läns landsting 2007 2

Sammanfattning Under våren 2006 genomförde Folkhälsoinstitutet en nationell befolkningsenkät för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Jämtlands läns landsting deltog i undersökningen och skickade ut ca. 8.000 enkäter till ett slumpmässigt urval personer i länet. Resultatet som nu har analyserats på kommunnivå ger en bild av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND I Bräcke kommun uppger nära två tredjedelar av invånarna ett gott allmänt hälsotillstånd. Andelen sjunker med stigande ålder. DÅLIG TANDHÄLSA I Bräcke kommun uppger ca. 18 procent av befolkningen dålig tandhälsa. NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE I Bräcke kommun sjunker nedsatt psykiskt välbefinnande med stigande ålder. Människor utanför arbetslivet uppger i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än yrkesarbetande. HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET (EQ5D) I Bräcke kommun har kvinnor, med undantag för män i åldern 45-64 år, i högre grad nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Smärtor begränsar livskvaliteten i stor omfattning och besvären ökar med stigande ålder. Hög andel oro/nedstämdhet anger nästan varannan ung kvinna. HÖR SAMTAL UTAN SVÅRIGHET I Bräcke kommun har män i genomsnitt svårare att höra vad som sägs i ett samtal på grund av hörselnedsättning. SAKNAR TILLIT TILL MÄNNISKOR I Bräcke kommun anger ungefär var femte invånare bristande tillit till andra människor. DELTAR I SOCIALA AKTIVITETER I Bräcke kommun deltar mer än två tredjedelar av invånarna i sociala aktiviteter. Deltagandet sjunker i huvudsak med stigande ålder. AVSTÅR ATT GÅ UT P.G.A. RÄDSLA I Bräcke kommun har fler än var tredje ung kvinna någon gång avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt. NÅGON ATT DELA INNERSTA KÄNSLOR MED I Bräcke kommun tenderar andelen med emotionellt stöd bland kvinnor minska med stigande ålder och hos män finns motsatta tendenser. HJÄLP MED PRAKTISKA PROBLEM I Bräcke kommun är det i högre grad män än kvinnor som uppger att de inte kan få hjälp med praktiska problem i vardagen. Det kan gälla matinköp, enklare reparationer etc. 3

SAKNAR KONTANTMARGINAL I Bräcke kommun anger var tredje kvinna och var fjärde man att de inte kan skaffa fram 15.000 kr inom en veckas tid. Andelen är högre bland människor utanför arbetslivet. UTBILDNINGSNIVÅ I Bräcke kommun har unga kvinnor markant högre utbildning än unga män. RISKKONSUMTION AV ALKOHOL I Bräcke kommun har ca. var tionde invånare ett riskabelt alkoholbeteende. RÖKER DAGLIGEN I Bräcke kommun röker nästan var femte man och var fjärde kvinna dagligen. Störst andel dagliga rökare återfinns i åldersgruppen 45-64 år. SNUSAR DAGLIGEN I Bräcke kommun snusar var tredje man och var tionde kvinna dagligen. FYSISK AKTIVITET 30 MIN/DAG I Bräcke kommun anger två tredjedelar av invånarna kvinnorna fysisk aktivitet mer än 30 minuter per dag. FETMA BMI>30 I Bräcke kommun lider ca. 19 procent av kommuninvånarna av fetma, dvs. ett BMI (Body Mass Index) högre än 30. ÄTER FRUKT OCH GRÖNT 5 GÅNGER/DAG I Bräcke kommun äter var tionde kvinna och färre än var tjugonde man frukt och grönsaker 5 gånger/dag eller oftare. RISKABLA SPELVANOR I Bräcke kommun har ca 2 procent av invånarna riskabla spelvanor. 4

Inledning Bakgrund Det övergripande nationella folkhälsomålet är att: Skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att kunna fatta beslut och göra prioriteringar är det viktigt att veta hur befolkningen mår och lever. Den här rapporten ger en bild av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Bräcke kommun 2006. Den bygger på en enkätundersökning med ett urval av ca. 10 procent av kommuninvånarna. Bra underlag är viktigt Det behövs bra underlag från såväl registerdata som enkätundersökningar för att få en samlad bild av hälsotillståndet i befolkningen och mot bakgrund av den på bästa sätt kunna svara an mot befolkningen behov. Tillgången till olika registerdata ger värdefull, men i visst avseende begränsad, information om sjukdomsförekomst och beskriver endast den del av befolkningen som har uppsökt hälso- och sjukvården. Den informationen bör därför kompletteras med enkätundersökningar för att få en bredare bild av hälsoläget i hela befolkningen. Genom en enkät får ett större urval av befolkningen möjlighet att redovisa sin egen upplevelse av sitt hälsotillstånd. Det är t.ex. värdefullt för att få en uppfattning om den psykiska hälsan i befolkningen. Enkäten ger också möjlighet att samla in kunskap om levnadsvanor och livsvillkor, som komplement då analyser görs för att förstå den bild av hälsan som framträder. Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut genomför årligen en nationell undersökning. Enskilda landsting får möjlighet att utöka urvalet i det egna området. Från Jämtlands län deltog lite drygt 8.000 personer (varav 807 i Bräcke kommun) i åldrarna 16 84 år i enkäten Hälsa på lika villkor. Enkäten innehöll 75 frågor om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, trygghet och sociala relationer samt några bakgrundsfrågor. I Bräcke kommun besvarades och lämnades in 516 av 807 enkäter. Det gav en svarsfrekvens på 63,9 procent. Fördelat på de olika åldersgrupperna blev svarsfrekvensen: 16-29 år (52,2 procent), 30-44 år (58,2 procent), 45-64 år (71,6 procent) och 65-84 år (73,8 procent). Eftersom urvalet (antalet tillfrågade) i kommunen är relativt litet, har vi gjort en sammanslagning av vissa grupper med avseende på sysselsättning. I gruppen 'utanför arbetslivet' återfinns långtidssjukskrivna, arbetslösa, förtidspensionärer men även studerande. Denna sammansättning kan ibland ta ut varandra. Det är till exempel vanligare att studerande har en aktivare fritid än vad långtidssjukskrivna har. Det gäller därför att fundera extra kring resultatet för gruppen 'utanför arbetslivet' som helhet. Jämtlands läns landsting har tidigare genomfört två liknande undersökningar tillsammans med de tre nordligaste landstingen, 1997 och 2003. Rapportens innehåll Denna rapport innehåller ett urval av de frågor som ingick i enkäten och redovisas i fyra avsnitt; HÄLSA OCH LIVSKVALITET, TRYGGHET OCH SOCIALA RELATIONER, SOCIOEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN samt LEVNADSVANOR. 5

Hälsa och livskvalitet Den vanligaste definitionen av begreppet hälsa utarbetades av WHO redan 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. I dagens folkhälsovetenskapliga diskussion räknas hälsa som något annat än bara frånvaro av sjukdom. Det är inte ovanligt att människor med kroniska sjukdomar ändå betraktar den egna hälsan som god. Hälsan är alltså ett subjektivt begrepp som utgår från individernas olika uppfattning. En människas hälsotillstånd är beroende av såväl fysiska och biologiska faktorer som sociala och ekonomiska. Under livets gång utsätts vi för både fysiska och psykiska påfrestningar, vilka i många fall kan skapa olika typer av spänningstillstånd. Om dessa blir långvariga kan de leda till olika grad av ohälsa. En viktig kunskap i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är att ta reda på hur olika grupper i befolkningen upplever sin hälsa. Syftet med enkäten Hälsa på lika villkor har varit att belysa det aktuella hälsotillståndet och följa hälsoutvecklingen med jämförelse från tidigare undersökningar. I detta kapitel beskrivs befolkningens självupplevda hälsa och livskvalitet med avseende på; Allmänt hälsotillstånd, Dålig tandhälsa, Nedsatt psykiskt välbefinnande och Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D). På frågan om ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND ges fem möjliga svarsalternativ: Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt och Mycket dåligt. När det gäller TANDHÄLSA så besvarades den också med fem möjliga svarsalternativ: Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dåligt, Ganska dåligt och Mycket dåligt. PSYKISKT VÄLBEFINNANDE redovisas i form av ett index av flera frågor. EQ5D (fråga 29) består av frågor om fem viktiga områden i livet; Rörlighet, Hygien, Huvudsakliga aktiviteter, Smärtor/besvär och Oro/nedstämdhet. Frågan om HÖRSEL har tre svarsalternativ: Ja, Ja med hörapparat och Nej. I enkäten finns 12 frågor, som behandlar olika aspekter av psykiskt välbefinnande. Frågorna summeras och räknas om till ett index. Indexet kan delas in i två alternativ, Gott psykiskt välbefinnande och Nedsatt psykiskt välbefinnande. Frågorna och beräkningen kallas GHQ12 (General Health Questionnaire) och har använts i olika undersökningar och beskrivits i boken Measuring Health3. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa EQ5D används för att beskriva självskattad hälsorelaterad livskvalitet och själva mätinstrumentet består av ett kort frågeformulär där individen kan klassificera sin hälsa inom fem områden: rörlighet, hygien att kunna klä och tvätta sig själv, huvudsakliga aktiviteter, smärtor och besvär, samt oro och nedstämdhet. Graden av problem anges på en tregradig skala (inga problem, måttliga, svåra). Instrumentet medger också en sammanvägning till ett index, som beskriver det självskattade hälsotillståndet, vilka besvär som är mest betungande att leva med. Indexvärdet kan anta värden mellan 0 och 1 där värdet 1 motsvarar full hälsa. Svåra smärtor har fått den högsta vikten, måttliga problem med daglig aktivitet har fått den lägsta. En högre vikt belastar hälsoindex mer, och värdet sjunker. Andra livskvalitetsmått som tidigare använts i folkhälsosammanhang är t.ex. SF-36 (36-Item short form health survey), EQSD (The euroqol quality of life scale), QALY (quality adjusted life years), DALY (disability adjusted life years). Både QALY och DALY baseras på att olika sjukdomstillstånd ges olika vikt och adderas. 6

Allmänt hälsotillstånd I Bräcke kommun uppger 62 procent av männen och 61 procent av kvinnorna att de mår mycket bra eller bra. Andelen som anser sig ha ett mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd sjunker med stigande ålder. Allmänt hälsotillstånd 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Allmänt hälsotillstånd (bra eller mycket bra i procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 73 78 16-29 87 77 Utanför arbetslivet 57 54 30-44 71 71 45-64 61 52 65-84 40 57 Bräcke 62 61 Länet 68 64 Riket 71 67 BESKRIVNING Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig vara betydelsefull för att förutse både sjuklighet och dödlighet. Frågan är därför av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen bland olika befolkningsgrupper över tid. Allmän hälsa mätt på en femgradig skala är också en av de frågor som man enats kring inom EU. I Bräcke kommun uppger 62 procent av männen och 61 procent av kvinnorna att de har mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd. Motsvarande för länet är 68 respektive 64 procent och för riket 71 respektive 67 procent. 7

Det allmänna hälsotillståndet är bättre bland män än bland kvinnor i princip alla åldersklasser. Skillnaden mellan könen är störst i åldersgruppen 65-84 år. Bäst allmän hälsa uppger unga män, medan de äldsta männen uppger sämst hälsa. Det finns skillnader i allmänt hälsotillstånd mellan olika socioekonomiska grupper. Personer med hög utbildning har bättre hälsa än lågutbildade. Dålig ekonomi påverkar också i hög grad det allmänna hälsotillståndet. I Bräcke kommun skiljer sig uppskattat allmänt hälsotillstånd mellan yrkesarbetande (73 procent) och människor utanför arbetslivet (57 procent). Skillnaden syns också på länsnivå trots att studenter, som i allmänhet skattar sin hälsa högt, är medräknad i gruppen utanför arbetslivet. 8

Dålig tandhälsa Tandhälsan utgör en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. I Bräcke kommun anser ca. 18 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år, att de har mycket dålig eller dålig tandhälsa. Dålig tandhälsa 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Dålig tandhälsa (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 18 10 16-29 2 8 Utanför arbetslivet 14 17 30-44 13 10 45-64 22 27 65-84 24 16 Bräcke 17 18 Länet 14 11 Riket 14 11 BESKRIVNING Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit bättre. Detta kan delvis bero på införandet av en generös allmän tandvårdsförsäkring. Försäkringssystemet har dock blivit mindre generöst och patienterna har själva sedan 1990-talet fått stå för en allt större kostnad. Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet förbättrats väsentligt kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Kvaliteten på tänderna har stor betydelse för att kunna tillgodogöra sig maten. I Bräcke kommun uppger ca. 17 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att de har 9

mycket dålig eller dålig tandhälsa, vilket är sämre än i län och rike. Motsvarande för länet liksom för riket är 14 respektive 11 procent. Yngre åldersgrupper uppger bättre tandhälsa i större utsträckning än äldre åldersgrupper i Bräcke kommun. Cirka 22 procent av de tillfrågade i Bräcke kommun (såväl män som kvinnor) svarar att de har varit i behov av tandläkare under de tre senaste månaderna men ej sökt. Det är en något högre andel än i länet (19 procent). 14 procent av männen och 18 procent av kvinnorna har uppgett att de avstått p.g.a. ekonomiska skäl. Motsvarande andel för länet är för män 17,5 procent och för kvinnor 18,8 procent. 10

Nedsatt psykiskt välbefinnande I Bräcke kommun sjunker andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande med stigande ålder. Människor utanför arbetslivet uppger i betydligt högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än yrkesarbetande. Nedsatt psykiskt välbefinnande 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Nedsatt psykiskt välbefinnande (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 8 12 16-29 18 21 Utanför arbetslivet 23 24 30-44 11 18 45-64 9 14 65-84 9 9 Bräcke 11 15 Länet 13 18 Riket 15 22 BESKRIVNING Nedsatt psykiskt välbefinnande har en stark koppling till utveckling av depression och kan ses som en indikator på förväntad utveckling av psykisk sjuklighet. Det är fler kvinnor som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande (15 procent) än män (11 procent) i Bräcke kommun. För länet gäller 18 respektive 13 procent och för riket 22 respektive 15 procent. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är störst bland yngre åldersgrupper och sjunker med stigande ålder. I Bräcke kommun uppger en större andel av människor som står utanför arbetslivet (23 procent) nedsatt psykisk välbefinnande än vad yrkesarbetande gör (8 procent). Skillnaden är även tydlig i länet. 11

Hälsorelaterad livskvalitet Smärtor är den faktor som begränsar livskvaliteten mest och besvären ökar med stigande åldersgrupper. I Bräcke kommun har kvinnor, med undantag för män i åldern 45-64 år, en sämre hälsa som begränsar livskvaliteten. Nästan varannan kvinna i åldern 16-29 år känner oro/nedstämdhet. Begränsas din livskvalitet p.g.a. (procent) Kön Ålder Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/ nedstämdhet Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 16-29 0 100 2 98 3 97 26 74 19 67 30-44 8 92 0 100 8 92 61 39 17 75 Man 45-64 19 81 3 97 24 76 79 21 20 76 65-84 29 71 1 99 14 86 73 27 20 76 16-29 3 97 0 100 15 85 39 61 48 65 30-44 10 90 2 98 9 91 55 45 36 87 Kvinna 45-64 17 83 1 99 15 85 74 26 33 45 65-84 33 67 4 96 11 89 75 25 35 68 BESKRIVNING Resultatet från enkäten Hälsa på lika villkor visar, när det gäller Bräcke kommun, att kvinnor känner betydligt mer oro/nedstämdhet än män. Bland kvinnor i åldersgruppen 16-29 år är andelen 48 procent. Kvinnor har även överlag, med undantag för män i åldern 45-64 år, en sämre hälsa som begränsar livskvaliteten. Bland medelålders män är andelen som besväras av smärtor 61 procent (30-44 år) respektive 79 procent (45-64 år). 39 procent av kvinnorna i åldersgruppen 16-29 år uppger smärtor/besvär. 12

Hör samtal utan svårighet Hörseln avtar med stigande ålder. I Bräcke kommun har män i genomsnitt svårare att höra vad som sägs i ett samtal på grund av hörselnedsättning. Hör samtal utan svårighet 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Hör utan svårighet (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 88 89 16-29 96 94 Utanför arbetslivet 85 90 30-44 90 97 45-64 74 87 65-84 55 82 Bräcke 76 89 Länet 82 88 Riket 88 92 * Omfattar enbart de som inte behöver hörapparat BESKRIVNING Att kunna höra är en förutsättning för att kunna tillägna sig det talade språket, för inlärning, för jobbet och sociala kontakter. Allt detta är naturligtvis möjligt även för dem som har nedsatt hörsel, men kräver i många fall speciella åtgärder (t.ex. hörapparat). Vid hörselnedsättning blir det svårt att uppfatta vad andra människor säger, särskilt när flera personer talar samtidigt, när trafikbuller stör, eller i rum med mycket efterklang och besvärande ekon. 13

Flera undersökningar tyder på att hörselnedsättning kan leda till försämrad livskvalitet kopplad till isolering, minskad social aktivitet, känsla av utanförskap och därav ökande förekomst av depressionssymtom. I Bräcke kommun är andelen kvinnor som uppger hörselnedsättning 11 procent och bland män 24 procent. På länsnivå är motsvarande värden 12 respektive 18 procent, och på riksnivå 8 respektive 12 procent. Män i Bräcke kommun uppger hörselnedsättning i större omfattning än i riket. Hörselproblemen ökar med stigande ålder. Allra störst andel som uppger hörselnedsättning finns i åldersgruppen 65-84 år. Kvinnor 18 procent och män 45 procent. Motsvarande i länet är 26 respektive 39 procent. och på riksnivå 14 respektive 20 procent. Störst andel som använder hörapparat finns bland äldre män. 14

Trygghet/Sociala relationer Aktivitet på fritiden Till en av hälsans hörnpelare hör att kunna leva ett socialt och aktivt liv efter förutsättningar och intressen. Regelbundna fritidsaktiviteter avtar i medelåldern för att i stort kvarstå i samma utsträckning under resten av livet. Bland de yngsta, särskilt bland männen, är mycket av fritidsaktiviteterna sport- och motionsträning. Sammantaget finns inga större skillnader mellan män och kvinnor när det gäller att ha fritidsaktiviteter. Det är vanligare att personer med gott hälsotillstånd är regelbundet aktiva på fritiden tillsammans med andra jämfört med de som bedömer sin hälsa som dålig. Det är också vanligare att personer med högre utbildning tillbringar fritiden tillsammans med människor som har samma intressen jämfört med de med lägre utbildning. Samma förhållande gäller vid jämförelse mellan tjänstemän och arbetare samt mellan dem som har tillgång till kontantmarginal (kunna skaffa fram 15.000 kronor inom en vecka genom eget kapital eller genom lån) och personer som saknar kontantmarginal. Socialt stöd Ett gott socialt stöd handlar både om dess omfattning (hur ofta) och dess styrka (graden av stöd). Det handlar om hur många människor man umgås med och hur nära man står dem. Det är vanligare att de med gott socialt stöd har bättre hälsa och därmed bättre förutsättningar att stå emot påfrestningar av olika slag, såväl materiella som emotionella. Över tid har stödets omfattning minskat något, vilket innebär att vi tenderar att umgås med färre människor samtidigt som de människor som vi träffar står oss närmare. Tillit Ett demokratiskt samhälle bygger på tillit mellan individer. Den yngre generationen har en något mer avvaktande attityd till andra människor än äldre personer. I övrigt syns inte ålder och kön ha betydelse för tilliten till andra människor. I Jämtlands län anser 24 procent av både män och kvinnor att de inte kan lita på de flesta människor. Motsvarande för riket är 27 respektive 26 procent. Förtroendet för andra människor påverkas av ett flertal faktorer: utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och hur mycket fritidsaktiviteter man har tillsammans med andra. Det tycks vara så att de med högskoleutbildning har större tillit till andra än de med enbart grundskoleutbildning. Samma sak gäller för de som har respektive inte har kontantmarginal. Personer med god hälsa känner i högre grad tillit till andra jämfört med de som har sämre hälsa. 15

Saknar tillit till människor I Bräcke kommun anger ungefär var femte invånare bristande tillit till andra människor. Tilliten är något högre i Bräcke kommun än län och rike. Saknar tillit till människor 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Saknar tillit till människor (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 20 20 16-29 25 28 Utanför arbetslivet 28 34 30-44 21 27 45-64 25 17 65-84 17 10 Bräcke 22 19 Länet 25 26 Riket 27 26 BESKRIVNING Studier gjorda av Boverket m.fl. har visat att trygghet och säkerhet i anslutning till bostad anses av de allra flesta vara en av de absolut viktigaste faktorerna för att känna tillit till andra. I Bräcke kommun är det i den yngsta åldersgruppen som man känner minst tillit till andra människor, 28 procent bland kvinnorna och 25 procent bland männen saknar tillit. Motsvarande på länsnivå är 41 respektive 35 procent, och i riket 42 respektive 40 procent. I Bräcke kommun uppger människor utanför arbetslivet (28 procent) bristande tillit i högre grad än yrkesarbetande (20 procent). Skillnaden är ännu tydligare i länet. 16

Deltar i sociala aktiviteter I Bräcke kommun anger 68 procent av männen och 71 procent av kvinnorna att de deltagit i en eller flera aktiviteter tillsammans med andra. Deltagandet sjunker i huvudsak med stigande ålder. Deltar i sociala aktiviteter 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Deltar i aktiviteter (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 77 85 16-29 81 89 Utanför arbetslivet 79 78 30-44 83 81 45-64 65 74 65-84 49 45 Bräcke 68 71 Länet 75 77 Riket 79 81 BESKRIVNING Social isolering å ena sidan och socialt deltagande å andra sidan påverkar det allmänna hälsotillståndet på olika sätt. Sambanden är dock inte helt klarlagda. Formerna för socialt deltagande varierar mellan olika åldersgrupper, olika utbildningsnivåer och mellan olika socioekonomiska grupper. Studier visar att de som deltar i sociala aktiviteter också är mer fysiskt aktiva på fritiden, har lättare för att slutat röka och har en högre grönsakskonsumtion. 17

Man får ett mått på deltagande genom att summera antalet aktiviteter som en person deltar i. Brytpunkten för lågt deltagande läggs vanligtvis vid en aktivitet. Bland invånarna i Bräcke kommun är det åldersgrupperna 16-29 år och 30-44 år som är flitigast med att delta i sociala aktiviteter. Kvinnor i Bräcke uppger till viss del högre andel socialt deltagande 71 procent än vad män gör 68 procent. Deltagandet är lägre i Bräcke kommun än både län och rike. I Bräcke kommun är människor i och utanför arbetslivet i princip socialt deltagande i samma utsträckning. 18

Avstår att gå ut p.g.a. rädsla I Bräcke kommun har fler än var tredje ung kvinna någon gång avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt. Avstår från att gå ut p.g.a. rädsla 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Avstår att gå ut p.g.a. rädsla (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 8 16 16-29 0 42 Utanför arbetslivet 20 23 30-44 4 14 45-64 3 20 65-84 3 11 Bräcke 3 20 Länet 5 32 Riket 10 40 BESKRIVNING Kvinnorna i Bräcke kommun avstår i mycket högre grad än männen att gå ut på grund av att de känner sig rädda. Andelen kvinnor som ibland avstår från att gå ut är 20 procent till skillnad från 3 procent för män. Motsvarande för länet är 32 respektive 5 procent och för riket 40 respektive 10 procent. Bland de yngre kvinnorna i Bräcke kommun är andelen som avstår 42 procent. I Jämtlands län avstår 39 procent av de yngre kvinnorna ibland från att gå ut medan riksgenomsnittet ligger på 45 procent. Skillnaden i trygghet mellan yrkesarbetande (8 procent) och människor utanför arbetslivet (20 procent) är mer markant i Bräcke kommun än i Jämtlands län. 19

Någon att dela innersta känslor med I Bräcke kommun har de flesta någon att dela sina innersta känslor med. Bland kvinnor tenderar andelen med emotionellt stöd minska med stigande åldersgrupper och bland männen finns motsatta tendenser. Någon att dela innersta känslor med 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Någon att dela innersta känslor med (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 87 88 16-29 84 87 Utanför arbetslivet 82 87 30-44 79 87 45-64 87 86 65-84 86 82 Bräcke 84 85 Länet 85 90 Riket 85 90 BESKRIVNING En studie vid Karolinska institutet visar att nästan var fjärde man saknar någon att prata med om svåra känslor. Studien visade också att av de män som levde ihop med en partner hade bara en av tio någon annan att prata med om svåra känslor. Av de som hade en partner var det 30 procent som inte kunde dela sina känslor med denne. Studien visade att de som inte hade någon att tala med generellt sett mådde sämre, både fysiskt och psykiskt. 20

Från hälsosynpunkt är det alarmerade att så många män upplever sig som emotionellt avklippta. Det blir särskilt tydligt vid separationer, då många män blir sårbara på grund av att de inte har ett emotionellt nätverk omkring sig. Kvinnor har tvärtemot män väninnor att anförtro sig åt när de vill prata om sitt innersta. Det är därför viktigt att redan i skolåren uppmuntra pojkar att bilda nätverk och att skolan utvecklar modeller för emotionell fostran. I Bräcke kommun är det 85 procent av kvinnorna och 84 procent av männen som uppger att de har nära vänner/partner att dela sitt innersta med. Andelen är densamma hos männen i länet och riket, för kvinnor i Bräcke kommun är andelen med emotionellt stöd fem procentenheter lägre än i län och rike (90 procent). Människor i och utanför arbetslivet har någon att dela känslor med i ungefär samma utsträckning. 21

Hjälp med praktiska problem I Bräcke kommun uppger män i högre grad än kvinnor att de inte kan få hjälp med praktiska problem i vardagen. Det kan gälla matinköp, enklare reparationer etc. Saknar hjälp med praktiska problem 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Saknar hjälp med praktiska problem (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 4 3 16-29 0 4 Utanför arbetslivet 5 7 30-44 10 2 45-64 7 4 65-84 8 6 Bräcke 7 4 Länet 6 5 Riket 6 5 BESKRIVNING I Bräcke kommun saknar 4 procent av kvinnorna och 7 procent av männen hjälp när praktiska problem uppstår. Motsvarande för länet och för riket är 5 respektive 6 procent. Störst andel som saknar praktiskt stöd är män i åldern 30-44 år (10 procent) samt kvinnor i åldern 65-84 år (6 procent). Människor i och utanför arbetslivet saknar hjälp med praktiska problem i samma utsträckning. 22

Socioekonomiska förhållanden Ekonomi och hälsa hör samman och därför följer dålig hälsa med fattigdom. Omvänt har höginkomsttagare bättre hälsa än den genomsnittliga. Det är troligt att ekonomiska faktorer ligger bakom regionala och geografiska skillnader i hälsotillstånd. Det finns exempelvis mycket stora skillnader i både medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. En viktig fråga att ställa är vad som orsakar ekonomiskt relaterade hälsoskillnader. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och en form av ekonomisk stress. Det kan också leda till sämre tillgång på basal sjukvård och andra sociala resurser. En annan viktig fråga är i vilken grad inkomstklyftornas storlek också påverkar det genomsnittliga hälsotillståndet. Mycket talar för att samhällen med små inkomstskillnader är hälsosammare att leva i än samhällen med stora sociala klyftor, vilka också kan bidra till ökad kriminalitet och ökad rädsla hos människor för att bli utsatta för brott. I folkhälsopropositionen betonas dels att en hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken, dels att inkomstklyftor i sig kan vara en riskfaktor för ohälsa. Den sociala trygghetens stora betydelse för att förebygga ekonomisk stress framhålls och ses som särskilt viktig när det gäller att motverka psykisk ohälsa. När det gäller trygghetssystemet framförs särskilt stödet till barnfamiljerna, till de äldre, sjukförsäkringen och bostadspolitiken som viktiga. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är också viktiga, liksom åtgärder för att göra hälso- och sjukvården tillgänglig även för mindre prioriterade grupper. Socialtjänst och rättsväsende och kriminalpolitik är exempel på samhällsområden som är särskilt viktiga för socialt utsatta grupper. 23

Saknar kontantmarginal I Bräcke kommun anger var tredje kvinna och var fjärde man att de saknar kontantmarginal, dvs. har svårt att skaffa fram 15.000 kr inom en veckas tid. Andelen är störst bland yngre åldersgrupper, bland kvinnor och bland människor utanför arbetslivet. Saknar kontantmarginal 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Saknar kontantmarginal (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 26 17 16-29 36 41 Utanför arbetslivet 42 42 30-44 34 39 45-64 21 31 65-84 16 28 Bräcke 25 33 Länet 21 29 Riket* 12 16 * ULF 2005 BESKRIVNING Att inte ha en kontantmarginal, dvs. inte ha möjlighet att på en vecka skaffa fram 15.000 kronor kan ses som en indikator på ekonomisk stress. Den orsakar ohälsa, framför allt i form av psykiska påfrestningar. En annan form av ekonomisk stress är om det finns tillfällen när man har svårt att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och andra förnödenheter. 24

Man kan anta att andelen som kommer att sakna kontantmarginal kommer att öka de kommande åren på grund av förändringarna i socialförsäkringarna. I Bräcke kommun anger 41 procent av kvinnorna och 36 procent av männen i åldersgruppen 16-29 år att de saknar kontantmarginal. Motsvarande andelar i länet är 39 respektive 31 procent. Andelen som saknar kontantmarginal i Bräcke kommun sjunker med åldern. Oavsett ålder saknar kvinnor kontantmarginal i högre utsträckning än män. Människor utanför arbetslivet saknar kontantmarginal i större utsträckning än yrkesarbetande, vilket gäller både i Bräcke kommun (42 respektive 26 procent) och i länet i stort (42 respektive 17 procent). Andelen yrkesarbetande som saknar kontantmarginal är större i Bräcke kommun än i länet som helhet. 25

Utbildningsnivå I Bräcke kommun har unga kvinnor markant högre utbildning än unga män. Vilken är den högsta utbildning du har? (procent) Kön Ålder Grund-/ Flickskola Yrkesskolsium Gymna- Högskola Högskola Annan utb. folkskola (3- år) (-2,5 år) (3- år) 16-29 16 0 2 71 6 2 2 30-44 22 0 40 20 10 3 6 MAN 45-64 34 3 32 9 8 7 8 65-84 71 8 8 4 2 1 7 16-29 17 0 2 55 9 10 9 30-44 7 0 38 15 10 26 4 KVINNA 45-64 28 1 20 12 14 15 10 65-84 71 12 6 0 1 5 4 BESKRIVNING Enligt Statens folkhälsoinstitut finns det ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Ju högre utbildning människor har desto bättre är deras hälsa i genomsnitt. Det förklaras av att utbildningsnivån avgör individens position på arbetsmarknaden och därigenom tillgång till materiella resurser, liksom risken att utsättas för fysiska och psykosociala riskfaktorer i arbetsmiljön. Utbildningsnivå har vidare ett starkt samband med hälsorelaterade levnadsvanor. I Bräcke kommun har 18 procent av kommuninvånarna gymnasieutbildning som är tre år eller längre. Motsvarande för länet är 22 procent och för riket 21 procent. Bland åldrarna 16-29 år har 71 procent av männen och 55 procent av kvinnorna som högst gymnasieutbildning som är tre år eller längre. I åldersklassen 30-44 år är andelen 18 procent av kommuninvånarna. När det gäller högskoleutbildning som är tre år eller längre så är andelen i Bräcke kommun 9 procent. Motsvarande i länet är 15 procent och i riket 18 procent. Andelen med tre års högskola eller längre i Bräcke kommun är betydligt högre bland kvinnor (14 procent) i jämförelse med män (4 procent). 26

Levnadsvanor Levnadsvanor är en del av livsstilen, vilken i sin tur är ett uttryck för hur människor väljer att leva utifrån sin livssituation. Livsstilen uttrycker identitet och social tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar vår hälsa och präglas av kultur och traditioner samt varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning, socioekonomisk tillhörighet, socialt nätverk och känsla av sammanhang. Den som röker, dricker för mycket alkohol, rör sig för lite eller äter ohälsosam mat riskerar att bli allvarligt sjuka och risken ökar ju fler ohälsosamma levnadsvanor man har. Det finns också en tydlig koppling mellan dessa riskabla levnadsvanor och människors ekonomiska och sociala situation. Man bruka säga: Ju rikare desto friskare och ju fattigare desto sjukare. Det är dock angeläget att förstå, att val av livsstil inte utgör ett fritt intellektuellt val av vanor, utan att de individuella valen styrs av livserfarenhet, samspel med andra, självkänsla och inte minst vilket hälsofrämjande stöd som det omgivande samhället kan erbjuda. 27

Riskkonsumtion av alkohol I Bräcke kommun har ca. var tionde invånare ett riskabelt alkoholbeteende. Riskkonsumtion av alkohol 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Riskkonsumtion av alkohol (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 10 11 16-29 16 25 Utanför arbetslivet 16 18 30-44 24 7 45-64 9 4 65-84 4 0 Bräcke 13 7 Länet 14 10 Riket 17 9 BESKRIVNING Allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet, som en direkt följd av Sveriges EUinträde och av att den allmänna opinionen blivit alltmer positiv. Mellan 1996 och 2003 ökade konsumtionen per svensk äldre än 15 år med 29 procent till 10,3 liter ren (100 procentig) alkohol per år. De första tecknen på riskkonsumtion kommer ofta smygande. De kan visa sig som sömnrubbningar, trötthet, magproblem, oro, irritation eller högt blodtryck. Signalerna är mer eller mindre allvarliga. Samtidigt är osäkerheten om alkoholens hälsoeffekter stor, mycket på grund av de motstridiga budskap som bland annat massmedierna förmedlar. 28

I Bräcke kommun har 25 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i åldersklassen 16-29 år en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Motsvarande för länet ligger på 27 respektive 29 procent. Riskgenomsnittet är 25 procent för kvinnor och 35 procent för män. I Bräcke kommun är andelen riskkonsumenter bland kvinnor störst i gruppen 16-29 år medan män i åldern 30-44 år har högst andel riskkonsumenter. Totalt är andelen i kommunen 13 procent av männen och 7 procent av kvinnorna, vilket är något lägre än i län och rike. Det finns genomgående fler riskkonsumenter bland män. I förhållande till sysselsättning är riskkonsumtionen av alkohol i Bräcke kommun störst bland människor utanför arbetslivet. På länsnivå kan riskkonsumtionen preciseras och där utmärker sig arbetslösa män (30 procent) och studerande kvinnor (26 procent). 29

Röker dagligen I Bräcke kommun röker nästan var femte man och var fjärde kvinna dagligen. Störst andel dagliga rökare återfinns i åldersgruppen 45-64 år. Daglig rökning är vanligare i Bräcke kommun än både län och rike. Röker dagligen 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Röker dagligen (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 22 12 16-29 7 15 Utanför arbetslivet 23 16 30-44 16 19 45-64 24 37 65-84 17 15 Bräcke 18 24 Länet 11 14 Riket 13 15 BESKRIVNING I varje rökpuff från en brinnande cigarett finns partiklar, gaser och ånga som innehåller omkring 4 700 olika ämnen och kemiska föreningar, bl.a. nikotin, kolmonoxid, vinylklorid, vätecyanid, bensen, arsenik och ammoniak. Där finns även giftiga tungmetaller och bekämpningsmedel. Minst 50 av dessa substanser är cancerframkallande eller misstänks orsaka cancer. Trots att de flesta känner till åtminstone en del av riskerna fortsätter människor att röka. Den främsta orsaken till det är förstås nikotinberoendet, men också att det dröjer mellan 10 och 30 år tills skador kommer i form av bl.a.; kärlkramp i benen, cancer i urinblåsan, 30

kronisk bronkit, lungcancer, åderförkalkning, stroke, hjärtinfarkt, magsår och benskörhet. I Bräcke kommun är andelen kvinnor som röker dagligen omkring 24 procent och andelen män omkring 18 procent. Rökning är således vanligare bland kvinnor. Den största andelen dagligrökare återfinns i åldersgruppen 45-64 år, kvinnor 37 procent och män 24 procent. I länet röker (oavsett ålder) 14 procent kvinnor och 11 procent män dagligen. Riksgenomsnittet är 15 procent för kvinnor och 13 procent för män. Även här återfinns den största andelen dagligrökare i åldersgruppen 45-64 år. I genomsnitt är rökning dagligen vanligare i Bräcke kommun än i län och rike. Daglig rökning är lika vanlig bland yrkesarbetande som bland människor utanför arbetslivet i Bräcke kommun. 31

Snusar dagligen I Bräcke kommun snusar var tredje man och var tionde kvinna dagligen. Snusar dagligen 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Snusar dagligen (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 23 23 16-29 20 13 Utanför arbetslivet 23 20 30-44 39 15 45-64 36 10 65-84 10 1 Bräcke 28 10 Länet 28 10 Riket 21 4 BESKRIVNING Snus framställs ofta som ett hälsosammare alternativ till rökning. Nikotinet som även finns i snus ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende, i vissa avseenden jämförbart med heroinberoende. I slutet av år 2005 presenterades forskning från Karolinska Institutet Hälsorisker med svenskt snus. Rapporten konstaterade bl.a. att snus är cancerframkallande (bukspottkörtelcancer och munhålecancer), ger skador på slemhinnor och frilagda tandhalsar samt ökar risken för att barn föds för tidigt och för havandeskapsförgiftning. 32

I Bräcke kommun är snusbruket utbrett bland män. Tre av tio snusar dagligen. I åldersgruppen 30-44 år snusar fyra av tio män i Bräcke kommun. Bland kvinnorna i kommunen är snusbruket störst i åldersgruppen 30-44 år (15 procent). I Bräcke kommun liksom i länet är det 28 procent män och 10 procent kvinnor som snusar varje dag. Riksgenomsnittet ligger på 21 procent för män och 4 procent för kvinnor. Andelen dagligsnusare är i länet störst i åldersgruppen 30-44 år med 37 procent. Motsvarande för riket är 27 procent. I Bräcke kommun är daglig snusning lika utbrett som i länet, som har högre andelar än i riket. Ingen skillnad i daglig snusning syns mellan yrkesarbetande och människor utanför arbetslivet. 33

Fysisk aktivitet 30 min/dag I Bräcke kommun anger 65 procent av männen och 63 procent av kvinnorna fysisk aktivitet mer än 30 minuter per dag. Fysisk aktivitet mer än 30 min/dag 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Fysisk aktivitet mer än 30 min/dag (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 63 65 16-29 77 72 Utanför arbetslivet 65 64 30-44 69 65 45-64 56 62 65-84 67 58 Bräcke 65 63 Länet 68 64 Riket 64 63 BESKRIVNING Med regelbunden fysisk aktivitet enligt definitionen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. Enligt Statens folkhälsoinstitut har fysisk aktivitet och inaktivitet många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. 34

I Bräcke kommun är den yngsta åldersgruppen, 16-29 år, mest aktiv, kvinnor 72 procent och män 77 procent. Aktiviteten sjunker med stigande ålder bland kvinnorna, men även i den äldsta åldersgruppen, 65-84 år uppger 67 procent av männen och 58 procent av kvinnorna att de är fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag. I Bräcke kommun är männen fysiskt aktiva i högre grad än kvinnorna förutom i åldersgruppen 45-64 år. Genomsnittligt i Bräcke kommun är 63 procent av kvinnorna och 65 procent av männen fysiskt aktiva. I länet är andelen som är fysisk aktiva minst 30 minuter per dag 64 procent för kvinnor och 68 procent för män. Riksgenomsnittet är 63 procent för kvinnor och 64 procent för män. Bräcke kommuns invånare är således fysiskt aktiva i ungefär samma utsträckning som i riket. Bland gruppen utanför arbetslivet är studerande mer fysiskt aktiva och arbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionärer mindre fysiskt aktiva varför det inte bli någon skillnad i jämförelse med yrkesarbetande. 35

Fetma BMI>30 I Bräcke kommun lider ca. 19 procent av kommuninvånarna av fetma, dvs. de har ett BMI (Body Mass Index) som är högre än 30. Andelen är högre än i län och rike. Fetma (BMI >30) 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Fetma - BMI >30 (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 18 12 16-29 14 12 Utanför arbetslivet 21 14 30-44 12 24 45-64 27 22 65-84 13 21 Bräcke 18 21 Länet 12 12 Riket 11 13 BESKRIVNING I Sverige är mer än hälften av männen, en tredjedel av kvinnorna och upp emot en femtedel av barnen överviktiga eller feta. Antal personer med kraftig övervikt eller fetma, som kan leda till allvarliga hälsorisker, har fördubblats på 20 år. Bidragande orsaker är bland annat förändringar i samhället, som leder till att vi äter mer och rör oss mindre i vardagen. Regeringen har därför gett Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. 36

I Bräcke kommun har ca. 19 procent av kommuninvånarna fetma. Motsvarande för både Jämtlands län och riket är ca. 12 procent. En högre andel med fetma återfinns alltså i Bräcke kommun än i övriga länet och riket. Om man ser fetman i förhållande till ålder i Bräcke kommun är andelen högst bland män i åldersgruppen 45-64 år, 27 procent och bland kvinnor i åldern 30-44 år, 24 procent. Fetma är i princip lika vanlig bland yrkesarbetande som människor utanför arbetslivet. 37

Äter frukt och grönt Det är färre än var tionde kommuninvånare i Bräcke som äter frukt och grönsaker 5 gånger/dag eller oftare. Män äter genomgående mindre frukt och grönt än kvinnor. Äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Äter frukt och grönt, minst 5 ggr/dag (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 8 9 16-29 0 6 Utanför arbetslivet 7 8 30-44 0 16 45-64 8 14 65-84 1 5 Bräcke 3 11 Länet 4 10 Riket 5 14 BESKRIVNING Goda matvanor är en av de viktigaste faktorerna för att må bra. Det innebär, enligt Livsmedelsverket, att vi behöver äta mer fibrer, fisk och omättade fettsyror. För att tillgodose kroppens dagliga behov av näringsämnen, bör intaget av läsk, godis, bakverk, glass och snacks begränsas. Forskning visar att 500 gram frukt och grönsaker varje dag främjar människors hälsa. Det motsvarar tre frukter och två rejäla portioner grönsaker, vilket förebygger en mängd sjukdomar däribland cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. 38

I Bräcke kommun är det 11 procent kvinnor och 3 procent män som äter frukt och grönt minst 5 gånger/dag eller oftare. Motsvarande för hela länet är 10 respektive 4 procent medan riksgenomsnittet ligger på 14 respektive 5 procent. Störst andel frukt- och grönsakskonsumenter bland kommuninvånarna i Bräcke finns bland kvinnor i åldern 30-44 år (16 procent) och kvinnor i åldern 45-64 år (14 procent). Oavsett sysselsättning är andelen som äter tillräcklige med frukt och grönsaker väldigt låg. 39

Riskabla spelvanor I Bräcke kommun har ca 2 procent av invånarna riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Man Kvinna 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Riskabla spelvanor (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande 2 2 16-29 0 0 Utanför arbetslivet 2 2 30-44 4 0 45-64 3 3 65-84 1 2 Bräcke 3 1 Länet 4 2 Riket 5 2 BESKRIVNING Enligt en vetenskaplig undersökning om spelvanor och spelmissbruk, som genomfördes i Sverige 1997/1998, hade omkring två procent av befolkningen i åldrarna 15-74 ett spelmissbruk och ytterligare cirka 8 procent riskabla spelvanor. Detta motsvarade cirka 128.000 spelmissbrukare, vilka har svårt att kontrollera sitt spelande och där spelandet fått allvarliga följder. Av dessa var det 38.000 personer som hade fått så allvarliga spelproblem att de kunde betecknas som spelberoende. Över en halv miljon hade riskabla spelvanor med mer övergående eller tillfälliga negativa konsekvenser. Enligt den nationella folkhälsoenkäten, vilken Statens folkhälsoinstitut genomför varje år, är andelen med riskabla spelvanor ca. 4 procent. Det är dock svårt att jämföra detta värde med den tidigare undersökningen eftersom olika mätmetoder har använts. 40

Enligt den nu genomförda enkätundersökningen är det 1 procent kvinnor och 3 procent män i Bräcke kommun som har riskabla spelvanor. Störst andel med riskabla spelvanor finns bland män i åldern 30-44 år. Vad gäller sysselsättning kan inga skillnader i riskabelt spelande urskiljas varken i Bräcke kommun eller i länet i sin helhet. 41

Bilaga 1 Definitioner BMI Klassificering i de olika viktklasserna görs med hjälp av BMI (body mass index). Den indelning som oftast används är enligt WHO (WHO 1997). BMI räknas ut med nedanstående formel: BMI = Vikt(kg)/Längden 2 Grupp BMI Undervikt BMI < 18.5 Normalvikt BMI 18.5 24.9 Övervikt BMI 25 29.9 Fetma BMI 30 - Riskabel alkoholkonsumtion I 2006 års befolkningsenkät tillämpas Folkhälsoinstitutets definition av riskabel alkoholkonsumtion. Svaren på tre frågor vägs samman till en alkoholpoäng. Frågorna gäller hur ofta man druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, hur mycket man dricker per tillfälle och hur ofta man dricker mycket (mer än sex glas * ) vid ett och samma tillfälle. Kvinnor med sammanlagt minst 6 alkoholpoäng från svaren på dessa tre frågor klassificeras som riskkonsumenter. För män gäller 8 alkoholpoäng som nedre gräns. Exempel på alkoholvanor som summerar till riskkonsumtion enligt detta: - Kvinnor: att dricka alkohol 2-3 gånger per vecka, vanligtvis 1-2 glas per gång men minst 6 glas vid ett och samma tillfälle en gång per vecka (ger sammanlagt 6 alkoholpoäng ) - Män: att dricka alkohol 4 gånger per vecka, vanligtvis 3-4 glas men minst 6 glas vid ett och samma tillfälle en gång per vecka (ger sammanlagt 8 alkoholpoäng ). * Med ett glas menas t ex 1 burk folköl, 10-15 cl rödvin eller 4 cl whisky. Riskabelt spelande De som med ja besvarat någon av frågorna 51a, 51b eller 51c. (Har du försökt minska ditt spelande, känt dig rastlös om du ej fått spela, ljugit om hur mycket du spelat). 42