Konsekvensutredning av revidering av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg

Konsekvensutredning 1 (19) Datum Dnr/Beteckning 2018-12-10 TSF 2016-67 Handläggare Christina Östberg Konsekvensutredning av revidering av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg Transportstyrelsens förslag: TS2503, v03.00, 2018-04-10 Att föreskrifterna om arbetsmiljö på fartyg revideras och publiceras som ett nytryck. Syftet med revideringen är att: - överföra internationellt antagna krav till svensk rätt, - omhänderta de förändringar som skett bland Arbetsmiljöverkets föreskrifter, - göra föreskriften mer användarvänlig, - minska de administrativa kraven, och - korrigera dubbelreglering A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Internationella regler Inom den internationella sjöfartssäkerhetsorganisationen (IMO) har det beslutats om ändringar i den internationella sjösäkerhetskonventionen (SOLAS). Besluten innebär obligatoriska krav avseende att mätutrustning för analys av luftkvalitet för slutna utrymmen ska finnas ombord. Krav som skulle varit överförda till svensk rätt senast den 1 juli 2016. IMO har dessutom beslutat om bindande krav avseende buller för fartyg som omfattas av SOLAS och som har en bruttodräktighet över 1600. Sverige har idag strängare regler avseende ljudnivåer ombord på fartyg samtidigt som vi inte har någon nedre gräns för vilka fartyg som omfattas av kraven. Det kan vålla problem i samband med inflaggning av fartyg från andra länder och i samband med nybyggnation eftersom fartyg ofta byggs i stora serier och det då ibland kan vara kostsamt att anpassa till de svenska kraven. EU-direktiv om elektromagnetiska fält (2013/35/EU) respektive artificiell optisk strålning (2006/25/EG) har överförts till svensk rätt genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Direktivens tillämpningsområden undantar inte fartyg och de av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som överför direktiven till svensk rätt är inte satta ikraft för fartygsarbete. EU har ifrågasatt Sveriges reglering avseende minderårigas skydd i arbetslivet. Dessutom har Transportstyrelsen fått påpekanden från den

Datum Dnr/Beteckning 2 (19) internationella arbetsorganisationen (ILO) om att reglerna för minderåriga inte är förenliga med Sjöarbetskonventionen (MLC 2006). Ändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Efter att den senaste större revideringen av TSFS 2009:119 trädde i kraft den 1 januari 2015 har Arbetsmiljöverket beslutat om sex nya och upphävt tio föreskrifter. TSFS 2009:119 hänvisar därmed inte till de nya föreskrifterna utan till de föreskrifter som upphävts. Det får till följd att såväl ändrad kravnivå som regelförenklingar och administrativa lättnader som genomförs i Arbetsmiljöverkets regelverk inte gäller för fartygsarbete eller kommer sjöfartsbranschen till godo. Med anledning av uttalanden i förarbeten till fartygssäkerhetslagen (2003:364), FSL, är utgångspunkten att så långt som möjligt samma regler ska gälla för landbaserat arbete som för fartygsarbete. 1 I och med att Arbetsmiljöverket upphävt eller gett ut nya föreskrifter på många områden uppfylls idag inte denna intention. Regelförenkling Nuvarande kapitel om belysning, buller, kylanläggningar, yrkesmässig exponering och ventilation är i stort sett identiska med krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och i vissa fall är områdena dubbelreglerade. Flera administrativa krav som t.ex. säger att underlag ska skickas in till Transportstyrelsen eller att myndighetens medgivande krävs bedöms i flera fall innebära en onödig administrativ börda för rederierna och för Transportstyrelsen. Vidare finns idag fem ändringsföreskrifter till föreskriftens grundform. 2. Vad ska uppnås? Internationell reglering Sverige har genom sitt medlemskap i IMO, ILO och EU åtagit sig att genomföra den internationella reglering som beslutas i dessa organ. De beslutade reglerna ska därför införlivas i svensk rätt. Vi strävar efter att ljudnivåkrav för svenska fartyg ska närma sig de internationella kraven samtidigt som vi genom att endast delvis ändra det utökade tillämpningsområdet vill värna om besättningens möjligheter till ljudvila och därmed minska risken för hörselskador och andra negativa hälsoeffekter. 1 Se prop. 2002/03:109, s. 78

Datum Dnr/Beteckning 3 (19) Ändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Transportstyrelsens utgångspunkt är att så långt som möjligt samma regler ska gälla för fartygsarbete som för landbaserat arbete. I och med att Arbetsmiljöverket upphävt eller gett ut nya föreskrifter på många områden uppfylls idag inte denna intention. Det Transportstyrelsen nu vill uppnå är en harmonisering av arbetsmiljöregler för fartygsarbete och landbaserat arbete. Regelförenkling Transportstyrelsen ska fortlöpande arbeta med regelförenkling och med att minska de administrativa kostnaderna för företag. De förenklingar och förtydliganden Arbetsmiljöverket gör i sina föreskrifter bör komma även redare och anställda på fartyg tillgodo. Dessutom föreslås åtgärder rörande dubbelreglering, otydligt skrivna regler och onödiga administrativa krav, allt för att det ska bli enklare för arbetsgivare och anställda att få tillgång till, förstå och tillämpa reglerna på de aktuella områdena. 3. Vilka är lösningsalternativen? Effekter om ingenting görs? Om föreskrifterna inte revideras underlåter Sverige i vissa fall att uppfylla sitt åtagande att införliva beslut fattade inom EU, ILO och IMO till svensk rätt. Något alternativ, annat än bindande föreskrifter, finns inte p.g.a. Sveriges anslutning till dessa organ. Om t.ex. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:7) om artificiell optisk strålning inte sätts i kraft för fartygsarbete kan Sverige straffas i form av böter till EU. Att inte anpassa Transportstyrelsens föreskrifter efter Arbetsmiljöverkets ändringar leder till att regleringen av arbetsmiljön på fartyg och iland inte kommer att vara harmoniserad. Det kan röra sig om såväl olika administrativa bördor som skillnader i kravnivåer. För arbetsgivare, skyddsombud och anställda på fartyg kommer det fortsatt vara oklart vilka regler som egentligen gäller för fartygsarbete samtidigt som upphävda föreskrifter inte längre är tillgängliga via Arbetsmiljöverkets webbplats utan måste beställas särskilt hos Arbetsmiljöverket. Risken för att läsaren inte uppmärksammar att det finns fem ändringsföreskrifter till föreskrifternas grundform är överhängande. Speciellt mot bakgrund av att en internetsökning på föreskrifternas namn ofta leder till föreskrifternas grundform. Sverige får ett särkrav relativt ny internationell reglering avseende maximala ljudnivåer i olika utrymmen ombord, krav som har upplevts som svåra att leva upp till i vissa arbetsutrymmen ombord.

Datum Dnr/Beteckning 4 (19) Sammanfattningsvis kan effekten av att inte anpassa Transportstyrelsens föreskrifter efter Arbetsmiljöverkets ändringar bli att den administrativa bördan blir större för rederier än för landbaserade företag. Det kan också finnas en liten risk för att arbetsmiljön ombord på fartyg inte kommer att hålla lika god kvalitet som på land i och med att de skärpta eller nya krav som införs för landbaserat arbete inte kommer att gälla för fartygsarbete. Kravändringar som dessutom ofta har sitt ursprung i EU-direktiv. Alternativ som inte innebär reglering Vår skyldighet att överföra internationella beslut som fattats inom IMO och ILO och som innehåller bindande bestämmelser tillika med att de flesta av Arbetsmiljöverkets föreskrifter har sitt ursprung i EU-direktiv gör att Sverige måste överföra dessa till svensk rätt. Mot bakgrund av ovanstående har vi svårt att identifiera något alternativ som omhändertar de identifierade problemen men som inte medför reglering. Regleringsalternativ Det finns i huvudsak tre sätt att ändra Transportstyrelsens reglering för att lösa de identifierade problemen. Det första är att Transportstyrelsen ger ut helt nya föreskrifter om arbetsmiljön på fartyg vilka inte hänvisar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter utan är helt anpassade för fartygsarbete. Det andra alternativet är att vi enbart hänvisar till Arbetsmiljöverkets regelverk utan att ta den speciella hänsyn som sjöfartens särskilda förhållanden påkallar. Det tredje alternativet är att Transportstyrelsen uppdaterar inaktuella hänvisningar och inför internationella krav i föreskrifterna om arbetsmiljö på fartyg. 3.3.1 Nya föreskrifter som ersätter AFS Det första alternativet, att Transportstyrelsen meddelar helt nya föreskrifter, skulle förenkla för de som berörs av reglerna och leda till minskade administrativa kostnader. Detta genom att alla arbetsmiljöregler i så fall skulle finnas mer samlade och framgå direkt av Transportstyrelsens föreskrifter, som då inte behöver läsas tillsammans med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det bedöms dock som mycket resurskrävande för myndigheten att ta fram föreskrifter som speglar Arbetsmiljöverkets regelverk och att hålla föreskrifterna uppdaterade, resurser som Transportstyrelsen inte förfogar över idag. 3.3.2 Hänvisar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter Det andra alternativet är att Transportstyrelsen inte utnyttjar sitt bemyndigande att ge ut föreskrifter för arbetsmiljö ombord på fartyg utan enbart hänvisar till Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Detta alternativ innebär att hänsyn inte tas till sjöfartens särskilda förhållanden.

Datum Dnr/Beteckning 5 (19) De undantag och tillägg till AFS som finns idag och som har sitt ursprung i sjöfartens särskilda förhållanden kommer i så fall att försvinna. För branschen innebär det ökade kostnader då krav som av olika skäl bedömts inte vara tillämpliga för sjöfart då automatiskt skulle träda i kraft. Förslaget innebär minskad arbetsbelastning för Transportstyrelsen då förändringar i Arbetsmiljöverkets författningssamling automatiskt blir tillämpliga ombord på fartyg. Beslut fattade inom EU, IMO och ILO avseende arbetsmiljö på fartyg måste då omhändertas i andra av Transportstyrelsens föreskrifter. 3.3.3 Uppdatering av befintliga föreskrifter Det tredje alternativet är att Transportstyrelsen i enlighet med föreskriftsförslaget gör ett nytryck av arbetsmiljöföreskriften och där införlivar internationella beslut i svensk rätt, sätter de förändringar som skett bland Arbetsmiljöverkets föreskrifter i kraft, gör föreskrifterna mer användarvänliga, minskar de administrativa kraven och korrigerar dubbelreglering. 3.3.4 Slutsats och beskrivning av förslaget Mot bakgrund av de stora kostnader som alternativet under 3.3.1 innebär och att alternativet under 3.3.2 inte tar hänsyn till sjöfartens särskilda förhållanden blir vår bedömning att den revidering av nuvarande föreskrift som beskrivs under denna rubrik och under 3.3.3 är det alternativ som omhändertar identifierade problem till en rimlig kostnad och arbetsinsats. Utgångspunkten att så långt som möjligt samma regler ska gälla för landbaserat arbete som för fartygsarbete uppfylls på detta sätt samtidigt som vår skyldighet att överföra beslut fattade inom EU, IMO och ILO uppfylls. Nedan följer en summering av de förändringar som föreslås. För en mer detaljerad beskrivning se bilaga. Kap 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter Förändringar i Arbetsmiljöverkets författningssamling omhändertas genom att tio AFS:ar upphävs. Dessa tio ersätts av en EU-förordning och fyra nya AFS:ar: - användning och kontroll av trycksatta anordningar - hygieniska gränsvärden - smittrisker och - organisatorisk och social arbetsmiljö Samtidigt föreslås sju AFS:ar som tidigare inte gällt för fartygsarbete sättas i kraft: - AFS om artificiell optisk strålning och elektromagnetiska fält till följd av att bakomliggande EU-direktiv inte undantar fartyg från tillämpningsområdet,

Datum Dnr/Beteckning 6 (19) - AFS om hamnarbete som ett sätt att tydliggöra risker, öka säkerheten och om möjligt minska sannolikheten att ytterligare dödsfall eller allvarliga personskador i samband med lastning och lossning av fartyg, - AFS om buller ersätter nuvarande kapitel 4 om buller, - AFS om användning av pressar och gradsaxar eftersom den typen av utrustning finns ombord på många fartyg, - AFS om kvarts eftersom besättningen riskerar att utsättas kvartshaltigt damm vid rengöring av lastrum och bildäck - Delar av AFS om arbetsplatsens utformning ersätter nuvarande kapitel om belysning och ventilation. För fartyg som innehåller asbest föreslås att personlig och teknisk skyddsutrustning i vissa lägen kan undvaras. En förutsättning för undantaget är att fartygets trafikmönster och rutiner medger att allt underhåll och alla akuta reparationer genomförs på varv. Kapitel 3 Minderåriga Nuvarande kapitel om minderåriga har omarbetats i sin helhet så att förslaget är i enlighet med såväl nationella som internationella krav på området (MLC 2006 och 94/33 EG). Målsättningen har dessutom varit att förslaget ska avvika så lite som möjligt från Arbetsmiljöverkets föreskrift om minderåriga. Kap. 4 Kompletterande regler för fartyg som omfattas av SOLAS, EU-direktiv för passagerarfartyg eller EU-direktiv för fiskefartyg IMO har beslutat om bindande krav avseende buller för fartyg som omfattas av SOLAS och som har en bruttodräktighet över 1600 Code on Noise Levels on Board Ships (MSC.337(91)). Sverige har idag strängare regler än denna bullerkod avseende maximala ljudnivåer i olika utrymmen ombord samtidigt som vi inte har någon nedre gräns för vilka fartyg som omfattas av kraven. Bakgrunden till bullerkoden är att: - tillhandahålla säkra arbetsförhållanden genom att beakta behovet av talkommunikation, för att höra ljudlarm och bidra till en miljö där tydliga beslut kan fattas i kontrollstationer, navigations- och radiorum och bemannade maskinrum, - skydda sjömannen från allt för höga bullernivåer, vilket kan ge upphov till en ljudinducerad hörselnedsättning och - ge sjömannen en acceptabel grad av komfort i sovhytter, rekreationsoch andra utrymmen och även ge förutsättningar för återhämtning från effekterna av exponering för höga ljudnivåer.

Datum Dnr/Beteckning 7 (19) Koden innehåller förutom krav avseende maximala ljudnivåer, krav avseende mätutrustning, hur ljudnivåmätningar ska genomföras, ljudisolering, personlig skyddsutrustning och metoder för att dämpa buller men även information om hur buller ska kunna inkluderas i den internationella säkerhetorganisationskoden (ISM). Bullerkoden öppnar i avsnitt 1.3.2 och 1.3.3 upp för att administrationerna kan applicera bullerkoden på fartyg byggda före det koden blev obligatorisk respektive på fartyg med en bruttodräktighet under 1 600. Som jämförelse har vi tittat på hur andra länder valt att implementera koden. Danmark har maximala och rekommenderade ljudnivåkrav som gäller för alla fartyg där kommersiellt arbete utförs och som har en längd över 15 meter. Norge och andra sidan har valt att implementera koden nästan ordagrant. Det förslag som läggs här innebär betydande lättnader jämfört med nu gällande krav, att vi närmar oss de internationella kraven men samtidigt att vi bibehåller följande särkrav kontra internationell reglering (se tabell sid 8): - bullerkoden föreslås gälla för fartyg med en bruttodräktighet över 500 (nuvarande krav gäller alla fartyg som omfattas av SOLAS och EU-direktiv för passagerar- och fiskefartyg oavsett bruttodräktighet) - bullerkodens krav för fartyg med en bruttodräktighet över 10 000 ska gälla på fartyg med en bruttodräktighet över 500 (ca 5-10 db(a) högre ljudnivåer accepteras i de flesta utrymmen ombord utom för vissa bostadsutrymmen där nuvarande ljudnivåkrav bibehålls). Det administrativa kravet på att protokoll från ljudnivåmätning ska skickas in till Transportstyrelsen tas bort. Vi har sett att vissa fartyg har svårt leva upp till nuvarande maximala ljudnivå krav för arbetsutrymmen, därav anpassningen till de internationella kraven. När det gäller navigationsutrymmen är kraven identiska. För bostadsutrymmen ställer bullerkoden högre krav för fartyg med en bruttodräktighet över 10 000 jämfört med kraven för fartygen mellan 1 600 och 10 000. För sov- och sjukförläggningsrum, mässar och dagrum överensstämmer dessa nivåer med nuvarande svenska krav. För kontor accepterar vi idag en ljudnivå som är i enlighet med kravet för 1 600 brutto, vi behåller därför denna nivå för fartyg med en bruttodräktighet under 10 000. Branschorganisationen Svensk Sjöfart noterar med stor uppskattning att vi jobbar mot globala regler, något som behövs för att Sverige ska kunna växa som sjöfartsnation. Man påpekar att nuvarande svensk krav innebär problem vid nybyggnation och vid inflaggning men att man accepterar ett krav för bostadsutrymmen som är 5 db(a) skarpare än resolutionens samt fortsatt reglering för fartyg med en bruttodräktighet mellan 500-1600.

Datum Dnr/Beteckning 8 (19) Tabell. I nedanstående tabell framgår nuvarande krav (TSFS 2009:119), IMO resolutionens krav (MSC.337(91)) samt det nya förslag som läggs fram här. Någon motsvarighet till ej specificerade arbetsutrymmen finns inte i dagens föreskrift. När det gäller normalt ej bemannade utrymmen bedöms det närmast motsvara ljudnivåkraven för särskilt rum för framdrivningsmaskineri, elgenerator, och liknande utrymmen då maskineriet är stoppat för översyn mm. Maximala ljudnivåer db(a) TSFS 2009:119 MSC.337(91) Förslag Byggnadsår >1974 >1974 >2006 Brutto < 500 500 500 >1 600 >10 000 >500 Arbetsutrymme Maskinrum 100 100 100 110 110 110 Kontrollrum 70 70 70 75 75 75 Verkstäder 75 75 75 85 85 85 Ej specifierade arbetsutrymmen - - - 85 85 85 Normalt ej bemannade utrymmen 85 85 85 90 90 90 Navigationsutrymmen Inomhus på brygga, navigationsutrymme och i radarrum Utomhus på bryggvinge och med öppet fönster 65 65 65 65 65 65 70 70 70 70 70 70 Radiohytt 65 55 55 60 60 60 Bostadsutrymmen Sovhytter och sjukvårdsutrymme 65 55 55 60 55 55 Kontor 65 55 55 65 60 60 Mässar och dagrum 65 65 60 65 60 60(65*) Däcksutrymmen för fritid 65 65 65 75 75 75 Träningslokaler och omklädningsrum Kök- och serveringsutrymmen 65 65 65 65 65 65(60**) Utan utrustning i drift 65 65 65 75 75 75 Proviantförråd 65 65 65 75 75 75 - * fartyg byggda 1 mars 1974 till 1 januari 2006 - ** fartyg med ett brutto över 10 000 4. Vilka är berörda? Regelförändringarna berör civila och statliga rederier och arbetstagare som utför fartygsarbete. Samtliga företag och skolor som har arbetstagare/elever till sjöss är också berörda. Till viss del berörs även ensamföretagare som t.ex. bedriver yrkesverksamhet i skärgården. Vidare omfattas landbaserade

Datum Dnr/Beteckning 9 (19) entreprenörer som är ombord för att utföra tillfälliga arbeten. En säker arbetsplats ökar även säkerheten för passagerare och minskar påverkan på den yttre miljön. Uppgiften från fartygsregistret och Transportstyrelsens tillsynssystem SITS visar att föreskriften berör knappt 6000 svenska båtar och fartyg fördelat på ca 4000 ägare. Det går inte med säkerhet säga att alla ägare är arbetsgivare då det är vanligt att man hyr ut sitt fartyg med eller utan besättning. I dessa fall anses redaren vara arbetsgivare till den som utför fartygsarbete, även om den senare är anställd av annan än redaren. Med redare likställs den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift. Antalet sjömän som arbetat ombord på ett svenskflaggat fartyg minst en gång under 2015 var ca 16 000 2 varav ca 1/3 är kvinnor. Antalet berörda skolor rör sig i dagsläget om sju gymnasieskolor och två högskolor 3. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? Föreskriftsförslaget berör så många separata faktaområden att vi valt att specificera vissa av dem i en bilaga. De förändringar som beskrivs i bilagan kan endera påverka företagen eller så har vi velat uppmärksamma läsaren på förändringar som föreskriftsförslagen innebär. Företag (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Kap 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter De minskade kostnaderna om ca 20 000 kr, för fartyg med asbest ombord, berör framför allt små eller medelstora rederier med fartyg som går i kustnära fart. Kostnader för kravhöjningar på följande områden bedöms helt eller delvis kunna uppvägas av minskade kostnader för sjukskrivning: - organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Inklusive tillfälligt anställd personal från icke EES-länder (TAP). Svensk Sjöfarts Nyckeltal 2016. 3 Svensk Sjöfarts Nyckeltal 2016

Datum Dnr/Beteckning 10 (19) - riktade hälsoundersökningar för handintensivt arbete - arbetsanpassning Arbetsmiljöverket har i samband med sin konsekvensutredning 4 inför beslut om nya föreskrifter (AFS 2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö haft kontakter med forskaren Paula Liukkonen vid Uppsala universitet. Enligt Liukkonens räknemodell kommer ett företag med 100 anställda (som behövt utbilda tre chefer), som lyckas undvika sjukfrånvaro, att få en kostnadsminskning för två sjukskrivna medarbetare över en 14 dagars period med ca 27 000 kr. Därefter blir kostnadsminskningen 29 000 kr för varje anställd som inte blir sjukskriven motsvarande period. Kostnaden för eventuell vikarie är då inte inräknad. Den gjorda beräkningen har utgått från en lönekostnad på 500 kr/timme, dvs. en något högre timkostnad än vad som är normalt inom sjöfarten. Kraven får störst påverkan på större rederier många anställda ombord, t.ex. kryssningsfartyg, ro-ro-passagerarfartyg och fartyg med restaurangverksamhet ombord. Riskbedömningar avseende artificiell optisk strålning och elektromagnetiska fält kan leda till ökade kostnader om ca 50-3000 kr/fartyg. Kapitel 3 Minderåriga Vi kan inte se att förslaget innebär några negativa konsekvenser för rederierna. Kap. 4 Kompletterande regler för fartyg som omfattas av SOLAS, EU-direktiv för passagerarfartyg eller EU-direktiv för fiskefartyg När det gäller arbetsutrymmen och i synnerhet maskinrum vet vi att det idag är många fartyg som har svårt att leva upp till nuvarande svenska krav. Nuvarande ljudnivåkrav för bostadsutrymmen har gällt för alla svenska fartyg sedan 1974 vi har inga indikationer på att det är tekniskt svårt eller kostsamt att dessa krav fortsatt ska gälla för fartyg med en bruttodräktighet över 500. Sänkta ljudnivåkrav för arbetsutrymmen kan gynna svensk sjöfart genom att underlätta inflaggning av fartyg, minska kostnaden i samband med nybyggnation och öka svenska fartygs konkurrenskraft gentemot utländska fartyg. De minskade kostnaderna är svåra att skatta men vi kan konstatera att det är betydligt dyrare att genomföra bullerdämpande åtgärder i t.ex. maskinrum på ett befintligt fartyg i samband med t.ex. inflaggning. 4 Arbetsmiljöverkets Konsekvensutredning REM 2011/101340

Datum Dnr/Beteckning 11 (19) De maximala ljudnivåer som anges i bullerkoden tillsammans med krav avseende skyddsutrustning och gränsvärden för dygnsexponering ger ett bra skydd mot hörselskador även om den för vissa utrymmen tillåter ca 5-10 db(a) högre ljudnivåer än nuvarande svenska ljudnivåkrav. Det kan dock krävas att man för att uppfylla exponeringskraven i AFS 2005:16 om buller tillhandahåller bättre hörselskydd samt på organisatorisk väg minskar den tid man vistas i utrymmen med höga ljudnivåer. Noteras bör dock att höga ljudnivåer även påverkar t.ex. stressnivån, koncentrationen, vakenhetsgraden och ge störd vila. Effekter som på sikt kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar 5. Effekter som bullerkoden inte tar hänsyn till. Krav avseende mätutrustning för slutna utrymmen kan innebära ökade kostnader på ca 20 000 kr, kostnaderna drabbar rederier med SOLAS-fartyg, dvs. relativt stora rederier. Slutsats Det är mycket svårt att bedöma hur många fartyg/redare som berörs av de olika kravändringarna. I sammanställningen av konsekvenser under D framgår därför de effekter förslagen skulle kunna få för ett enskilt fartyg eller en enskild redare. De förändringar som föreslås bedöms sammantaget inte medföra någon större kostnad för företagen att anpassa sig till. För rederier med färre än 10 anställda bedömer vi att den totala effekten av förändringarna inte innebär några ökade kostnader. Vi bedömer snarare att de administrativa kostnaderna ska minska för alla. Framför allt på området trycksatta anordningar. Medborgare Föreskrifterna är tillämpliga på alla fartyg där arbetstagare utför fartygsarbete för arbetsgivares räkning, oavsett fartygstyp, längd eller bruttodräktighet. Regler avseende tekniska anordningar och kemikalier gäller även för ensamföretagare och familjeföretag utan anställda. Regelförslaget kan beröra medborgare som färdas som passagerare eller på annat sätt använder sig av yrkessjöfart i så mån att de kan färdas tryggt och utan att riskera exponering för risker som finns i de utrymmen som samtidigt utgör de ombordanställdas arbetsmiljö. Förslaget bedöms inte få någon påverkan i form av ändrade priser eller andra kostnader för konsumenter. Detta på grund av den bedömning 5 Arbetsmiljöverket (2013) Hygge S, Kjellberg A, Landström A, Kunskapssammanställning, Störande buller i arbetslivet. Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

Datum Dnr/Beteckning 12 (19) Transportstyrelsen har gjort av att företagens förändrade kostnader till följd av förslaget är mycket marginell och att konsumenterna följaktligen inte påverkas. Staten, regioner eller landsting och kommuner Staten, landsting och kommuner som äger fartyg och skolor som tillhandahåller sjöfartsutbildningar inklusive praktik ombord på fartyg ska tillämpa reglerna fullt ut och påverkas därmed på motsvarande sätt som privata rederier. De förväntade effekterna av tydligare regler avseende organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker är minskat antal sjukskrivningar och därmed minskade kostnader för såväl arbetsgivare som stat, kommun och landsting. Transportstyrelsens arbetsbörda med framtida revidering av föreskrifterna bedöms minska i och med att detaljkraven i fem av kapitlen i nuvarande föreskrift ersätts av hänvisningar till de mer funktionsbaserade kraven i arbetsmiljöverkets föreskrifter. De kapitel som avses berör belysning, buller, ventilation, yrkesmässig exponering och kylanläggningar. Den eftersläpning som finns avseende ändringsföreskrifter till följd av ändringar i Arbetsmiljöverkets författningssamling bedöms därmed kunna minskas betydligt. Externa effekter Mot bakgrund av att kostnaden för resor och transporter till sjöss inte bedöms förändras kommer heller inte benägenheten att resa med fartyg eller genomföra transporter via fartyg att påverkas. Även om de maximala ljudnivåer som tillåts ombord höjs bedömer vi att det är en så marginell förändring att det inte kommer påverka varken ljudnivåer i känsliga skärgårdsområden eller undervattensmiljön. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Nya föreskrifter som ersätter AFS Det första alternativet, att Transportstyrelsen meddelar helt nya föreskrifter, skulle förenkla ytterligare för de som berörs av reglerna och möjligen kunna leda till minskade administrativa kostnader. Detta genom att alla regler i så fall skulle finnas mer samlade och framgå direkt av Transportstyrelsens föreskrifter, som då inte skulle behöva läsas tillsammans med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Datum Dnr/Beteckning 13 (19) Denna lösning kan emellertid anses vara olämpligt av flera anledningar. Till att börja med skulle en från Arbetsmiljöverket helt fristående föreskriftskatalog kunna ge signaler om att arbetsmiljön på fartyg kräver en särreglering, vilket inte är förenligt med motiven till varför AML gjordes tillämplig även för fartygsarbete. Därtill kommer att det skulle ta Transportstyrelsen avsevärt längre tid och kräva stora resurser att meddela helt nya föreskrifter i stället för att hänvisa till Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Antalet föreskrifter skulle öka eftersom det på grund av regleringens omfattning inte är lämpligt att samla alla bestämmelser om arbetsmiljön på fartyg i en och samma föreskrift, såsom kunnat göras i nu gällande föreskrifter genom att använda hänvisningar till regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det skulle kräva en väsentligt större arbetsinsats och därmed ökade kostnader för Transportstyrelsen att ta fram dessa föreskrifter och hålla dem uppdaterade. Hänvisar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter Det andra alternativet är att Transportstyrelsen inte utnyttjar sitt bemyndigande att ge ut föreskrifter för arbetsmiljö ombord på fartyg utan enbart hänvisar till Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). För branschen innebär det ökade kostnader då krav som av olika skäl bedömts inte vara tillämpliga för sjöfart då automatiskt skulle träda i kraft. Exempel på krav som inte gäller för fartygsarbete är krav på speciell läkarundersökning vid nattarbete eller arbete på hög höjd och krav på utbildning eller certifiering för att få genomföra vissa arbetsuppgifter. Förslaget innebär minskad arbetsbelastning för Transportstyrelsen då förändringar i Arbetsmiljöverkets författningssamling automatiskt blir tillämpliga ombord på fartyg. Beslut fattade inom EU, IMO och ILO avseende arbetsmiljö på fartyg måste likafullt överföras till svensk rätt genom föreskrifter. Uppdatering av befintliga föreskrifter Det tredje alternativet, att ersätta inaktuella hänvisningar i de befintliga föreskrifterna med nya och att ersätta flera av nuvarande kapitel med hänvisningar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter, är en förhållandevis enkel ändring. Genom detta alternativ blir föreskrifterna enkla för berörda parter att få tillgång till, exempelvis via Arbetsmiljöverkets webbplats, och de ändrade krav och förenklingar som Arbetsmiljöverket genomfört kommer även redare och fartygsanställda tillgodo. Genom detta alternativ bevaras systematiken i regleringen och den enhetlighet som lagstiftaren eftersträvat bibehålls, då reglerna i största möjliga mån blir lika för alla företag, oavsett om deras verksamhet bedrivs iland eller på fartyg.

Datum Dnr/Beteckning 14 (19) Arbetsmiljölagen säger i kapitel 2, 1 att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Eftersom ljudnivåkraven för bostadsutrymmen gällt för alla svenska fartyg sedan 1974 gör vi bedömningen att det är tekniskt möjligt och även ekonomiskt rimligt att de krav som ställs för fartyg med en bruttodräktighet över 10 000 i dessa fall fortsatt är applicerbara ner till 500. När det gäller t.ex. maskinrum vet vi att det idag är många fartyg som har svårt att till en rimlig kostnad leva upp till nuvarande svenska krav. Sänkta ljudnivåkrav kan gynna svensk sjöfart genom att underlätta inflaggning av fartyg, minska kostnaden i samband med nybyggnation och ombyggnation och öka svenska fartygs konkurrenskraft gentemot utländska fartyg. Kostnaderna är svåra att skatta men vi kan konstatera att det är betydligt dyrare att genomföra bullerdämpande åtgärder på ett redan byggt fartyg. Det kan dock krävas att man införskaffar bättre hörselskydd samt på organisatorisk väg minskar den tid man vistas i utrymmen med höga ljudnivåer. Slutsats Mot bakgrund av hur nu gällande föreskrifter för arbetsmiljön på fartyg har utformats och med beaktande av att regleringen för arbetsmiljön på fartyg bör vara densamma som för landbaserade arbetsplatser, är den mest ändamålsenliga lösningen att ändra hänvisningarna i de befintliga föreskrifterna. På det sättet bibehålls systematiken och enhetligheten och ändringarna blir lätta att ta till sig för de som berörs av föreskrifterna. Om föreskrifterna inte revideras kommer beslut fattade inom EU, ILO och IMO inte att överförs till svensk rätt. Sverige underlåter då i vissa fall att uppfylla sitt åtagande gentemot dessa organisationer. Något alternativ, annat än bindande föreskrifter, finns därför inte. Vår bedömning är därför att regleringsalternativ tre, uppdatering av befintliga föreskrifter (6.3), är det alternativ som omhändertar identifierade problem till en rimlig kostnad och arbetsinsats. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Transportstyrelsen bemyndigande följer av 5 kap. 10 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Datum Dnr/Beteckning 15 (19) 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Sverige har sedan 1974 haft krav avseende maximala ljudnivåer i utrymmen ombord på alla fartyg. Krav som är skarpare än de internationella krav som beslutades av IMO 2012 (MSC.337(91) Code on Noise Levels on Board Ships ). Den så kallade bullerkoden öppnar i avsnitt 1.3.2 och 1.3.3 upp för att administrationerna kan appliceras bullerkoden på fartyg byggda före det koden blev obligatorisk respektive på fartyg med en bruttodräktighet under 1 600. Vi föreslår här följande kravsänkningar för att närma oss de internationella kraven: - bullerkoden ska gälla endast för fartyg med en bruttodräktighet över 500 - kravet avseende maximala ljudnivåer ombord på fartyg över 500 anpassas till de krav IMO har för fartyg med en bruttodräktighet över 10 000, dvs. ca 5-10 db(a) högre ljudnivåer kommer att accepteras i vissa utrymmen ombord. Det innebär att vi för arbetsutrymmen samt kök- och serveringsutrymmen accepterar en ljudnivå som är 5-10 db(a) högre än i nuvarande svenska krav. Krav avseende ljudnivåer i bostads- och navigationsutrymmen blir oförändrade. Men det innebär också att fartyg med en bruttodräktighet under 500 inte längre omfattas av krav avseende maximala ljudnivåer. Nuvarande ljudnivåkraven för bostadsutrymmen har gällt sedan 1974. Vi konstaterar därför att det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att de krav som ställs för fartyg med en bruttodräktighet över 10 000 även är applicerbara ner till 500. Dessutom tar bullerkoden inte hänsyn till andra effekter än risken för hörselskador. Höga ljudnivåer kan även påverka t.ex. vila och stressnivå, effekter som på sikt kan ge hjärt-kärl problem. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Ett informationsbrev kommer att sändas ut till intresseorganisationer och via prenumerationstjänsten. Föreskriftsändringen bör träda i kraft så snart som möjligt då vi inte i tid överfört beslut fattade inom EU och IMO till svensk lagstiftning.

Datum Dnr/Beteckning 16 (19) Information om ändringarna kommer att läggas ut på Transportstyrelsens webbplats och vi har för avsikt att informera om ändringarna på den årliga konferens som hålls av Sjöfartens Arbetsmiljönämnd (SAN) och i nämndens nyhetsbrev (SAN-NYTT). Ett informationsbrev rörande ändringarna i arbetsmiljöföreskriften kommer att sändas ut till intresseorganisationer, branschtidningar och via Transportstyrelsens prenumerationstjänst. Några ytterligare informationsinsatser bedöms inte vara nödvändiga. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Vi kan inte se att förslaget har påverkan på varken tillgänglighet för personer med eller utan funktionsnedsättning eller på förhållandet mellan kvinnor och mäns transportbehov. Då förslaget innebär att många krav blir mer funktionsbaserade blir de lättare att anpassa till olika typer av verksamheter och aktörer. Funktionsbaserade regler beskriver vad som ska uppnås men inte i detalj hur. De gör det möjligt för redaren att uppfylla kraven på det sätt som bäst lämpar sig för deras verksamhet. Förslaget skulle därmed på sikt kunna bidra positivt till uppfyllelsen av funktionsmålet genom att öppna upp för alternativa lösningar.

Datum Dnr/Beteckning 17 (19) 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regelförslaget kan beröra medborgare som färdas som passagerare eller på annat sätt använder sig av yrkessjöfart i så mån att de kan färdas tryggt utan att exponeras för risker som finns i de utrymmen som samtidigt utgör de ombordanställdas arbetsmiljö. Exempelvis ökar säkerheten för passagerare i motsvarande grad som för besättningen då t.ex. sänkta hygieniska gränsvärden även gäller för utrymmen där passagerare befinner sig. Genom att AFS som tidigare inte gällt för fartygsarbete sätts i kraft bedömer vi att säkerheten och därmed också såväl besättningens som passagerarnas hälsa påverkas positivt. Vidare kan ett minskat antal sjukskrivningar och i förlängningen en minskad personalomsättning, d.v.s. ökad hälsa hos de ombordanställda, väntas bli följden av tydligare krav avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljön För att motverka den eventuella negativa påverkan på besättningens hälsa som ökade ljudnivåer kan innebära föreslås att vårt nuvarande ljudnivåkrav för besättningens hytter bibehålls. Allt för att kunna erbjuda ljudvila. C. Företag Alla konsekvenser för företag beskrivs under 5.1.

Datum Dnr/Beteckning 18 (19) D. Sammanställning av konsekvenser Föreslagen ändring 2 kap. 8 Pressar och gradsaxar 2 kap 9 Trycksatta anordningar 2 kap 15 Arbetsanpassning 2 kap. 16 Artificiell optisk strålning 2 kap. 19 22 Asbest 2 kap 29 Buller 2 kap 33 Elektromagnetiska fält 2 kap 42 Hamnarbete 2 kap. 45 Kvarts 2 kap 47 Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 kap 48 Riktade hälsoundersökningar Kap 4 Buller Kap 4 Mätutrustning för slutna utrymmen Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter/ftg Fördelar Nackdelar + / - Säkrare arbetsmiljö, färre skador, minskad sjukskrivning. Minskade administrativa krav, säkrare arbetsmiljö, färre skador minskad sjukskrivning Minskade kostnader för sjukskrivning Risken för negativa hälsoeffekter minskar. Risken för negativa hälsoeffekter minskar Ökad säkerhet för besättning & hamnarbetare. Färre dödsfall och allvarliga skador Risken för negativa hälsoeffekter minskar Minskade kostnader för sjukskrivningar Minskade kostnader för sjukskrivningar Kostnader för riskbedömning samt ev. åtgärder Kostnader för ev. ökad bemanning vid lastning och lossning Kostnader för riskbedömning samt ev. åtgärder Kommentar +100 kr/år Berör t.ex. större fartyg, isbrytare och bogserbåtar -6 100 kr/år +600 kr/år +150 kr Genomföra riskbedömning 0,5 tim -20 000 kr Personlig och teknisk skyddsutrustning kan undvaras. -68 kr Bullermätningsprotoko ll behöver inte skickas in +50 - riskbedömningar 2 600 kr +300 11 000 kr Underlättar inflaggning och nybyggnation av fartyg Ökad säkerhet för besättning & hamnarbetare. Inga dödsfall. Ökad risk för negativa effekter av hälsoskadligt buller. +650 kr +5 400 kr/chef +175 kr/person/år Måldokument (<10 anställda) Utbildning Nya krav för handintensivt arbete (kockar, städerskor) Lättnader i krav avseende maximal ljudnivå. Fartyg <500 undantas +20 000 kr Inköp av analysutrustning till vissa SLAS-fartyg

Datum Dnr/Beteckning 19 (19) E. Samråd Samråd kommer att ske med Arbetsmiljöverket, myndigheter med statsfartyg och inom den interna koordinationsgruppen för arbetsmiljö. En samrådsgrupp bestående av representanter ur Sjöfartens arbetsmiljönämnd (SAN) har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget före externremiss. Samrådsgruppen har bestått av: Per Andersson, Seko sjöfolk, Mikael Huss, Sjöbefälsföreningen, Lars Andersson, Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Cecilia Österman, Linnéuniversitetet Sjöfartshögskolan Samråd har skett med branschorganisationen Svensk Sjöfart när det gäller de förändringar som föreslås avseende ljudnivåkrav för fartyg. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Christina Östberg, arbetsmiljöhandläggare christina.ostberg@transportstyrelsen.se, 010 495 33 46 Christine Vallhagen, jurist christine.vallhagen@transportstyrelsen.se, 010 495 63 27