1121 2121 3121 4121 5121 6121 7121 8121 9121 1121 11121 12121 m å n a d s r a p p o rt D e c e m b e r
Under 21 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 5-eurosedeln. M å n a dsr a pport D E C E M b e r 21
Europeiska centralbanken, 21 Besöksadress Kaiserstrasse 29 6311 Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack 16 3 19 666 Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer +49 69 1344 Webbplats http://www.ecb.europa.eu Fax +49 69 1344 6 Denna rapport har utarbetats på :s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 1 december 21. ISSN 1725-339
InnEHÅLL ledare 5 den ekonomiska och monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld 9 Monetär och finansiell utveckling 1 9 Priser och kostnader 5 1 Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 6 3 De offentliga finansernas utveckling 7 8 Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter 8 5 Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 8 9 Rutor: 1 Den ekonomiska återhämtningen i de central- och östeuropeiska EU-länderna 1 3 2 Effekten av avkastningskurvan på den senaste tidens utveckling i penningmängdsmåtten 2 3 Likviditetsförhållanden och penningpolitiska transaktioner under perioden från den 11 augusti till den 9 november 21 3 4 4 Utvecklingen på bostadsmarknaderna i euroområdet på senare tid 5 4 5 Utvecklingen inom bilindustrin i euroområdet och globalt 6 8 6 Arbetslöshetens utveckling i euroområdet på senare tid 7 4 7 Senaste utvecklingen i EU:s åtgärder för finansiell stabilitet 8 2 8 Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik 8 5 9 Prognoser av andra institut 8 8 statistik för euroområdet BILagor Kalendarium för Eurosystemets penningpolitiska åtgärder Targetsystemet (Trans-European Automated Real-Time Gross Settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska Centralbanken sedan 29 Ordlista s1 I V I I I X X V I I 3
förkortningar Länder LU Luxemburg BE Belgien HU Ungern BG Bulgarien MT Malta CZ Tjeckien NL Nederländerna DK Danmark AT Österike DE Tyskland PL Polen EE Estland PT Portugal IE Irland RO Rumänien GR Grekland SI Slovenien ES Spanien SK Slovakien FR Frankrike FI Finland IT Italien SE Sverige CY Cypern UK Storbritannien LV Lettland JP Japan LT Litauen US USA övriga förkortningar BIS Bank for International Settlements BNP bruttonationalprodukt BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan) CD bankcertifikat c.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgräns Europeiska centralbanken (European Central Bank) S Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks) EER effektiv växelkurs EMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute) EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union) ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 EU Europeiska unionen EUR euro f.o.b. fritt vid exportgräns HIKP harmoniserat konsumentprisindex HWWI Hamburg Institute of International Economics ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond) KPI konsumentprisindex MFI monetära finansinstitut NACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska unionen NCB nationell(a) centralbank(er) OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PPI producentprisindex SITC Rev. 4 Standard International Trade Classification (revision 4) ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin ULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. 4
Ledare Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna bekräftade -rådet vid sitt möte den 2 december 21 att de nuvarande styrräntorna är lämpliga. Rådet beslutade därför att hålla dem oförändrade. Med hänsyn till all ny information och analyser som blivit tillgängliga sedan mötet den 4 november 21 räknar -rådet ännu med en fortsatt måttlig prisutveckling på för penningpolitiken relevant medellång sikt. Aktuell ekonomisk information överensstämmer med en positiv underliggande utveckling av återhämtningen, även om osäkerheten är stor. Den monetära analysen bekräftar att inflationstrycket på medellång sikt fortfarande är dämpat. -rådet räknar med att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och på så sätt stödja köpkraften hos hushållen i euroområdet. Inflationsförväntningarna är fast förankrade i linje med målet att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Den fasta förankringen av inflationsförväntningarna är mycket viktig. Den 2 december beslutade -rådet även att fortsätta att genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner och särskilda refinansieringstransaktioner, med en löptid på en uppfyllandeperiod, i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs, och åtminstone till den tredje uppfyllandeperioden 211 löper ut den 12 april 211. -rådet beslutade vidare att genomföra de långfristiga refinansieringstransaktioner, med en löptid på tre månader, med tilldelning 26 januari, 23 februari och 3 mars 211, i form av fastränteanbud med full tilldelning. Räntorna på dessa transaktioner är den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och de gäller hela löptiden för respektive refinansieringstransaktion. Överlag är den nuvarande penningpolitiska inriktningen alltjämt expansiv. Den penningpolitiska inriktningen, tillförseln av likviditet och tilldelningsmetoderna kommer att justeras efter behov och alla extraordinära åtgärder som vidtagits under perioden med akuta spänningar på finansmarknaderna är till sin uppläggning tillfälliga. -rådet kommer således att fortsätta att följa utvecklingen mycket noga den närmaste tiden. Vad gäller den ekonomiska analysen ökade BNP-tillväxten i fasta priser i euroområdet med,4 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 21 efter en exceptionellt hög tillväxt på 1, procent under andra kvartalet. Färska statistik- och enkätuppgifter bekräftar generellt att den underliggande utvecklingen av återhämtningen i euroområdet alltjämt är positiv. I linje med tidigare förväntningar pekar detta på en fortsatt tillväxt i BNP i fasta priser under fjärde kvartalet i år. Euroområdets export väntas dra ytterligare nytta av en fortsatt återhämtning i den globala ekonomin. Samtidigt väntas efterfrågan från den inhemska privata sektorn allt mer bidra till tillväxten med stöd av den expansiva penningpolitiska inriktningen och de åtgärder som vidtagits för att återställa det finansiella systemets funktionsförmåga. Återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten torde dock dämpas genom balansräkningsanpassningar inom olika sektorer. Bedömningen speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 21, enligt vilka den årliga BNP-tillväxten i fasta priser kommer att röra sig mellan 1,6 och 1,8 procent 21, mellan,7 och 2,1 procent 211 och mellan,6 och 2,8 procent 212. Jämfört med -experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i september 21 är intervallet för 21 något snävare och har förskjutits uppåt mot den övre gränsen för septemberintervallet, medan intervallet för 211 är aningen snävare. Framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december 21 ligger i stort sett i linje med prognoserna från internationella organisationer. Enligt -rådets bedömning pekar riskerna mot dessa ekonomiska utsikter nedåt, även om osäkerheten alltjämt är stor. Å ena sidan kan världshandeln fortsätta att öka snabbare än väntat och därigenom stödja euroområdets export. Samtidigt bör det noteras att företagens förtroende fortfarande ligger på en relativt hög nivå i 5
euroområdet. Å andra sidan gäller nedåtriskerna spänningarna i vissa finansmarknadssegment och deras potentiella spridning till realekonomin i euroområdet. Vidare hänger nedåtriskerna samman med ytterligare höjningar av olje- och andra råvarupriser, ett protektionistiskt tryck och möjligheten till en oreglerad korrigering av globala obalanser. När det gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen enligt Eurostats snabbstatistik 1,9 procent i november, dvs. samma nivå som i oktober. De närmaste månaderna kommer HIKP-inflationen i stort sett att ligga på nuvarande nivå innan den åter mattas av under nästa år. Överlag väntas inflationstakten förbli måttlig under den närmaste tiden. Inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt förblir fast förankrade i linje med rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Bedömningen speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 21, i vilken man räknar med en årlig HIKP-inflation på mellan 1,5 och 1,7 procent för 21, mellan 1,3 och 2,3 procent för 211 och mellan,7 och 2,3 procent för 212. Jämfört med -experternas framtidsbedömningar i september är intervallet för 21 oförändrat, medan intervallet för 211 har uppreviderats marginellt. Tillgängliga prognoser från internationella organisationer ger en i stort sett liknande bild. Riskerna för prisutvecklingen är i stort sett balanserade. Uppåtriskerna hänger framför allt samman med utvecklingen av energipriset och andra råvarupriser. Höjningarna av indirekta skatter och administrativt fastställda priser kan dessutom komma att bli större än vad som i dag väntas, på grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna de närmaste åren. Samtidigt väntas riskerna för den inhemska prisoch kostnadsutvecklingen förbli begränsade. Den monetära analysen visar att den årliga M3- ökningen förblev i stort sett oförändrad, dvs. 1, procent i oktober 21 mot 1,1 procent i september. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn steg till 1,4 procent i oktober från 1,2 procent månaden innan. Ökningen av den breda penningmängden och utlåningen var alltjämt svag, vilket stöder bedömningen att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är måttlig och inflationstrycket dämpat på medellång sikt. Den branta avkastningskurvan har fortsatt att plana ut något, vilket tyder på att den dämpande effekt på M3 som associerats med omplaceringar från monetära tillgångar till mer långfristiga tillgångar som inte ingår i M3 har mildrats något. Räntekonstellationen innebär också en allt större skillnad mellan räntor på kortfristig tidsbunden inlåning och räntor på dagslån. Följaktligen har den årliga ökningstakten i M1 fortsatt att mattas av till 4,9 procent i oktober 21 från 6,2 procent i september, medan den årliga ökningstakten för annan kortfristig inlåning blir allt mindre negativ. Den årliga tillväxttakten i bankutlåningen till den privata sektorn fortsätter att dölja en positiv tillväxt i utlåningen till hushåll på 2,9 procent i oktober mot 2,8 procent i september och en alltjämt negativ årlig tillväxt i utlåningen till ickefinansiella företag, som var,6 procent i oktober och således på samma nivå som i september. Efter en korrigering av effekten av att lån lyfts bort från bankernas balansräkningar fortsatte tillväxten i utlåningen till icke-finansiella företag att förstärkas, vilket ytterligare bekräftar att en vändpunkt nåddes tidigare under året. Under de senaste månaderna har bankerna allmänt stabiliserat sina balansomslutningar samtidigt som de har ökat kreditutbudet till den privata sektorn. De står dock fortfarande inför utmaningen att öka tillgången på denna typ av krediter, när efterfrågan ytterligare tar fart. För att vid behov ta itu med den utmaningen är det viktigt att bankerna använder intäktsfinansiering, vänder sig till marknaden för att ytterligare stärka sin kapitalbas eller att de drar full nytta av de statliga stödåtgärderna för rekapitalisering. 6
LEdarE Sammantaget ligger de nuvarande styrräntorna fortfarande på en lämplig nivå. -rådet beslutade därför att hålla dem oförändrade. Med hänsyn till all ny information och analyser som blivit tillgängliga sedan mötet den 4 november 21 räknar -rådet ännu med en fortsatt måttlig prisutveckling på för penningpolitiken relevant medellång sikt. Aktuell ekonomisk information överensstämmer med en positiv underliggande utveckling av återhämtningen, även om osäkerheten är stor. En avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära bekräftar att inflationstrycket på medellång sikt är fortsatt dämpat. -rådet räknar med att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och på så sätt stödja köpkraften hos hushållen i euroområdet. Inflationsförväntningarna är fast förankrade i linje med målet att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Den fasta förankringen av inflationsförväntningarna är mycket viktig. Den finanspolitiska utvecklingen är mer gynnsam än väntat i vissa euroländer, medan ohållbara finanser och deras sårbarhet för negativa marknadsreaktioner i andra länder fortfarande inger mycket stor oro, med återverkningar på hela euroområdet. I denna omvärld föreligger ett klart behov av att de ansvariga myndigheterna stärker förtroendet för sunda offentliga finanser och därigenom minskar riskpremierna på räntor och stöder en hållbar tillväxt på medellång sikt. Samtidigt bör alla euroländer ställa upp ambitiösa och trovärdiga konsolideringsstrategier som löper över flera år och fullt ut genomföra de planerade korrigeringsåtgärderna, med fokus på utgiftssidan. I sina budgetar för 211 måste länderna i detalj ange de finanspolitiska anpassningsåtgärder som behövs och vara redo att åtgärda eventuella avsteg från uttalade finanspolitiska mål. främja anpassningsprocessen i dessa ekonomier. Ökad konkurrens på produktmarknaderna, framför allt inom servicesektorn, skulle också underlätta omstruktureringen av näringslivet och uppmuntra till innovationer och införande av ny teknik. Sådana åtgärder är nödvändiga för att öka produktivitetstillväxten, som är en av de viktigaste drivkrafterna för långsiktig tillväxt. Alla dessa strukturreformer bör främjas genom en lämplig omstrukturering av banksektorn. Sunda balansräkningar, effektiv riskhantering och tydliga, gedigna affärsmodeller utgör alltjämt nyckeln till att öka bankernas motståndskraft mot chocker och säkra tillgången till finansiering och lägger därigenom grunden till en hållbar ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet. Slutligen välkomnar -rådet det ekonomiska och finansiella anpassningsprogram som den irländska regeringen godkände efter en lyckad avslutning av förhandlingarna med Europeiska kommissionen tillsammans med och Internationella valutafonden. Programmet innehåller de nödvändiga byggstenarna för en hållbar stabilisering av den irländska ekonomin. Det tar sig beslutsamt an de ekonomiska och finansiella orsakerna till den rådande marknadsoron och bidrar därigenom till att återställa förtroendet för och säkerställa den finansiella stabiliteten i euroområdet. -rådet välkomnar de irländska offentliga myndigheternas utfästelse att vidta sådana ytterligare åtgärder som eventuellt behövs för att uppnå programmets mål. Omfattande och långtgående strukturreformer bör snabbt genomföras för att öka möjligheterna till en högre hållbar tillväxt. Större reformer behövs framför allt i de länder som tidigare tappat i konkurrenskraft eller som har stora budgetoch bytesbalansunderskott. Avskaffandet av stelheter på arbetsmarknaden skulle ytterligare 7
D E N e k o n o m i s k a o c h m o n e t ä r a u t v e c k l i n g e n den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld 1 läget I euroområdets omvärld Den globala ekonomiska aktiviteten fortsätter att återhämta sig, men i ojämn takt. Samtidigt går den långsammare än under årets första sex månader till följd av effekterna av att vissa stödfaktorer avtar, såsom lagercykeln och den finansiella stimulansen. I utvecklade ekonomier har tillväxttakten varit mer blygsam medan den i tillväxtländerna är fortsatt robust trots en viss nedgång den senaste tiden. Trots viss uppgång de senaste månaderna fortsätter inflationstrycket att vara relativt dämpat i utvecklade ekonomier. Detta står i kontrast till vissa tillväxtmarknader där ett starkare inflationstryck kvarstår. 1.1 utvecklingen I världsekonomin Den globala ekonomiska aktiviteten fortsätter att återhämta sig, men i ojämn takt. Den har tappat rörelsekraft jämfört med årets första sex månader till följd av att effekterna av vissa stödfaktorer avtar, såsom lagercykeln och den finansiella stimulansen. I utvecklade ekonomier har behovet av att reparera balansräkningarna, de svaga utsikterna på arbetsmarknaden samt lägre konsumentförtroende bidragit till att dämpa återhämtningen. Detta står i motsats till tillväxten på tillväxtmarknader som är fortsatt dynamisk även om den har mattats av de senaste månaderna. De senaste enkätbaserade uppgifterna bekräftar att den globala ekonomiska återhämtningen har fortsatt i en mer måttlig takt under andra halvåret i år. Inköpschefsindexet (PMI) för hela den globala industriproduktionen sjönk kraftigt under de fem månaderna fram till oktober då det steg till 54,8. Detta index ligger kvar över det långsiktiga genomsnittet, men under genomsnittet som noterades för första halvåret 21 (se diagram 1). I utvecklade ekonomier är inflationstrycket fortsatt relativt dämpat även om inflationen har ökat något de senaste månaderna. På vissa tillväxtmarknader kvarstår dock ett starkare inflationstryck. I OECD-länderna steg den årliga samlade inflationen med 1,9 procent under året till oktober 21 jämfört med 1,7 procent under året till september (se diagram 2). Högre livsmedels- och energipriser bidrar till ökningen. Den årliga inflationen exklusive livsmedel och energi låg på 1,1 procent i oktober vilket var en liten nedgång från 1,2 procent i september. Det globala PMI-indexet för insatsvaror tyder på att Diagram 1 Inköpschefsindex Pmi (månadsuppgifter, totalt, spridningsindex) 8 7 6 5 4 PMI tillverkningsindustri, produktion PMI tillverkningsindustri, insatspriser 3 1999 21 23 25 27 29 Källa: Markit. Diagram 2 Prisutvecklingen i oecd-länderna (månadsuppgifter; årliga procentuella förändringar) 6 5 4 3 2 1-1 1999 21 23 25 27 29 Källa: OECD. OECD konsumentpriser (alla poster) OECD konsumentpriser (alla poster exkl. livsmedel och energi) 8 7 6 5 4 3 6 5 4 3 2 1-1 9
inköpspriserna har stigit de senaste månaderna men att de fortfarande ligger kvar under nivåerna före krisen. Den globala handelstillväxten, som återhämtade sig starkt mellan tredje kvartalet 29 och andra kvartalet 21, ser också ut att sakta in. Den senaste tidens statistik antyder att den globala handeln växte med,9 procent på kvartalsbasis tredje kvartalet 21, vilket var en nedgång från 3,2 procent andra kvartalet. USA I USA stabiliserades återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten efter att ha saktat in andra kvartalet 21 och stabilserats igen under det tredje kvartalet. Enligt Bureau of Economics Analysis andra beräkning låg BNP-tillväxten i fasta priser på,6 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet (2,5 procent på årsbasis). BNP-tillväxten fick stöd av företagsinvesteringar och offentliga utgifter men dämpades samtidigt av ett negativt bidrag från nettoexporten till följd av att importtillväxten överträffande exporttillväxten med stor marginal. Den senaste tidens statistik ger något blandade signaler. Privatkonsumtionen växer, medan produktionstillväxten inom industrin har varit fortsatt svag de senaste månaderna. Detta tyder på en varaktig om än måttlig expansion av BNP i fasta priser för fjärde kvartalet 21. Enkätbaserade indikatorer pekar på en gradvis förbättring av den ekonomiska aktiviteten men på det hela taget förväntas återhämtningen vara fortsatt måttlig på medellång sikt. Lågt konsumentförtroende samt behov av ytterligare anpassningar av hushållens balansräkningar kan komma att begränsa återhämtningen den närmaste tiden och arbetsmarknaden förväntas förbättras endast gradvis. Återhämtningen på bostadsmarknaden hålls tillbaka av utbudsöverskottet och den svaga efterfrågan. När det gäller prisutvecklingen har den årliga KPI-inflationen varit fortsatt låg de senaste månaderna och kärninflationen har sjunkit ytterligare. Den årliga samlade inflationen steg till 1,2 procent i oktober 21 från 1,1 procent i september. I likhet med de senaste månaderna påverkade stigande energipriser mest. Den årliga inflationen exklusive livsmedel och energi nådde en rekordlåg nivå på,6 procent i oktober till följd av att kostnadsökningar för logi och mediciner per månad kompenserades av minskade kostnader för andra produkter, såsom fordon, utrustning, rekreation och tobak. Den 3 november meddelade Federal Open Market Committee (FOMC) i USA att man avser köpa långsiktiga statsobligationer för ytterligare 6 miljarder US-dollar i slutet av andra kvartalet 211 och att man kommer att anpassa programmet för att på bästa sätt säkra maximal sysselsättning och prisstabilitet. Samtidigt beslutade kommittén att behålla målet för styrräntan oförändrat inom ett intervall på procent till,25 procent, och anser även fortsättningsvis att de ekonomiska villkoren sannolikt kommer att motivera exceptionellt låga nivåer för styrräntan under en utökad period. JAPan I Japan pekar den senaste statistiken på ytterligare försvagad aktivitet trots att BNP-tillväxten ökade under tredje kvartalet till följd av tillfälliga faktorer. Enligt de första preliminära beräkningarna från japanska regeringskansliet steg BNP i fasta priser med,9 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 21, vilket var en uppgång från,4 procent föregående kvartal. Aktiviteten under tredje kvartalet fick framförallt stöd av inhemsk efterfrågan som bidrog med 1, procentenheter till BNPtillväxten. Mer specifikt stärktes privatkonsumtionen av tillfälliga faktorer som statliga subventioner för köp av särskilda fordonstyper samt att efterfrågan på cigaretter ökade innan skattehöjningen på tobak infördes den 1 oktober. Vidare steg de privata bostadsinvesteringarna med 1,3 procent efter stöd av regeringens åtgärder, medan bidraget till BNP från nettoexporten inte gav några större effekter eftersom exporttillväxten bromsade in. Den ekonomiska aktiviteten förväntas bli dämpad 1
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld fjärde kvartalet 21 och under inledningen av 211. Privatkonsumtionen kommer sannolikt att försvagas till följd av att regeringen dragit tillbaka sina stimulansåtgärder och exporten förväntas bli fortsatt relativt svag mot bakgrund av måttlig utländsk efterfrågan och en appreciering av yenen. När det gäller prisutvecklingen har konsumentpriserna på årsbasis fallit de senaste kvartalen på grund av en omfattande nedgång i ekonomin. I oktober stod den årliga KPI-inflationen på,2 procent och vände uppåt igen för första gången på nästan två år. Ökningen berodde främst på högre skatt på cigaretter samt högre livsmedels- och energipriser. Den årliga KPI-inflationen exklusive färska livsmedel fortfarande var negativ på -,6 procent. Exklusive färska livsmedel och energi sjönk den dock till -,8 procent. Ökningen i inflationen kommer sannolikt att stanna av de kommande månaderna med tanke på den dämpade inhemska efterfrågan och den senaste tidens appreciering av yenen. Vid sitt möte 5 november 21 beslutade Bank of Japan att lämna styrräntan oförändrad på mellan, procent och,1 procent. Bank of Japan presenterade även ytterligare detaljer för det program för köp av tillgångar som presenterades den 5 oktober, med målet att skapa ytterligare penningpolitiska lättnader. STORBritannien I Storbritannien har den ekonomiska återhämtningen fortsatt de senaste kvartalen. BNP-tillväxten i fasta priser var,8 procent på kvartalsbasis tredje kvartalet 21 efter att ha ökat med 1,2 procent under andra kvartalet (se diagram 3). Produktionstillväxten under kvartalet var brett baserad över de huvudsakliga utgiftskomponenterna. Huspriserna sjönk på kvartalsbasis andra och tredje kvartalet 21 mot bakgrund av dämpad aktivitet på bostadsmarknaden. Lagerjusteringarna, den penningpolitiska stimulansen, den externa efterfrågan samt den senaste tidens depreciering av det brittiska Diagram 3 Utvecklingen i viktiga industriekonomier Euroområdet Japan USA Storbritannien Produktionstillväxt 1) (procentuell förändring per kvartal; kvartalsuppgifter) Japan Storbritannien Inflationstakt 2) (konsumentpriser; årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) 3 3 6 6 2 2 5 5 1-1 -2 1-1 -2 4 3 2 1 4 3 2 1-3 -3-1 -1-4 -4-2 -2-5 -5-3 -3 1999 21 23 25 27 29 1999 21 23 25 27 29 Källor: Nationella uppgifter, BIS, Eurostats och :s beräkningar. 1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Storbritannien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNP-siffrorna har säsongrensats. 2) HIKP för euroområdet och Storbritannien. KPI för USA och Japan. 11
pundet bör stödja den ekonomiska aktiviteten. Tillväxten för den inhemska efterfrågan förväntas dock vara fortsatt begränsad på grund av strama kreditvillkor, justeringar av hushållens balansräkningar samt betydande finansiell åtstramning. Den årliga KPI-inflationen steg kraftigt under inledningen av 21 till toppnoteringen på 3,7 procent i april, men har de senaste månaderna mattats av något och låg i oktober på 3,2 procent. De fördröjda effekterna av deprecieringen av det brittiska pundet och momshöjningen i januari 211 förväntas pressa upp konsumentpriserna. De senaste kvartalen har Bank of Englands penningpolitiska kommitté behållit den officiella bankräntan för kommersiella bankreserver på,5 procent. Kommittén har även fortsatt att rösta för att behålla de köp av tillgångar som finansieras genom nyemitteringar av centralbankens reserver på 2 miljarder brittiska pund. ANDRA europeiska länder Den ekonomiska situationen i andra EU-länder utanför euroområdet fortsatte att förbättras under andra kvartalet 21. Ändå har inflationen ökat de senaste månaderna. Under tredje kvartalet steg BNP i fasta priser med 2,1 procent på kvartalsbasis i Sverige och med,7 procent i Danmark. Inflationen har stigit något i båda länderna de senaste månaderna, och låg på 2,4 procent i Danmark och 1,6 procent i Sverige i oktober 21. De största central- och östeuropeiska EU-länderna har fortsatt att återhämta sig de senaste kvartalen. Återhämtningen får fortsatt stöd från den externa efterfrågan och återuppbyggnaden av lager, men vissa skillnader mellan länderna kvarstår. Den inhemska efterfrågan har varit fortsatt relativt dämpad på grund av svaga villkor på arbets- och kreditmarknaderna, lågt kapacitetsutnyttjande samt finansiell åtstramning i vissa länder (se även ruta 1 om den ekonomiska återhämtningen i central- och östeuropeiska EU-länder). Kortsiktiga indikatorer tyder på att den ekonomiska situationen kommer att förbättras ytterligare i alla länder utom Rumänien, där preliminära prognoser visar tecken på negativ tillväxt tredje kvartalet 21. Inflationen de senaste månaderna har stigit i de central- och östeuropeiska EU-länderna. I oktober 21 låg HIKP-inflationen på 1,8 procent i Tjeckien, 2,6 procent i Polen, 4,3 procent i Ungern och 7,9 procent i Rumänien. I de flesta länder beror inflationsökningen på energi- och livsmedelspriserna, som delvis återspeglar baseffekter från förra årets kraftiga nedgångar. Den relativt höga inflationsnivån i Rumänien återspeglar även effekterna av momshöjningen i juli 21. Den ekonomiska situationen har även stabiliserats i de mindre EU-länderna utanför euroområdet, nämligen de baltiska länderna och Bulgarien. Inflationen har även stigit i dessa länder från den mycket låga och tidvis även negativa nivå som noterades under den djupa recessionen 29. I Ryssland avbröts återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten under tredje kvartalet 21 på grund av de negativa effekterna som den exceptionella värmeböljan fick för landet. Enligt preliminära prognoser sjönk BNP-tillväxten i fasta priser på årsbasis under tredje kvartalet till 2,7 procent, vilket var en nedgång från 5,2 procent andra kvartalet. Men på grund av nedgångens tillfälliga karaktär förväntas tillväxten öka igen i slutet av året, vilket även ledande indikatorer tyder på. Inflationen har börjat vända uppåt och nådde 7,5 procent på årsbasis i oktober. Denna ökning berodde främst på att livsmedelspriserna steg på grund av den omfattande värmeböljan. Framöver kommer återhämtningstakten sannolikt att avgöras av utvecklingen för råvarupriserna och den inhemska kredittillväxten. 12
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld Ruta 1 DEN ekonomiska Återhämtningen I de central- och ÖsteuroPeiska eu-länderna Efter recessionen 28 29 hämtar sig ekonomierna i de åtta EU-länderna i Central- och Östeuropa utanför euroområdet gradvis men med stora skillnader mellan de olika länderna. 1 Expansionen i den ekonomiska aktiviteten drivs för närvarande främst av export eftersom inhemsk efterfrågan fortfarande är svag. De länder som ackumulerat relativt större interna och externa obalanser före den finansiella krisen drabbades av kraftigare nedgångar i produktionen under krisen och de flesta av dessa länder har en långsammare återhämtning. Den senaste tidens ekonomiska återhämtning De central- och östeuropeiska länderna är långsamt på väg att ta sig ur den djupaste recession de upplevt sedan övergången till marknadsekonomi. Nästan alla uppvisar positiva kvartalssiffror för BNP sedan andra halvåret 29. Tidpunkten för och styrkan i den ekonomiska uppgången har dock varit heterogen länderna emellan. Uppgångstrenden startade tidigare i Polen, Tjeckien och Estland och har där varit starkare, medan den var svagare och tog inte fart förrän första halvåret 21 i Ungern, Lettland och Litauen och särskilt i Bulgarien och Rumänien. I termer av sektorbidrag har den senaste tidens återhämtning i de flesta central- och östeuropeiska länder drivits av en kraftfull industrikonjunktur (se diagram A). Å andra sidan har en dämpad byggkonjunktur begränsat återhämtningen i nästan alla dessa länder under det senaste året. Framför allt är detta fallet i de baltiska staterna där byggsektorn expanderat i en icke hållbar takt under den tidigare högkonjunkturen. Men byggsektorns positiva bidrag till den ekonomiska tillväxten i flera länder under andra kvartalet 21 tyder på att nedgången har planat ut. På samma vis var tjänstesektorn fortsatt relativt svag i början av återhämtningen men har, i många länder, bidragit till tillväxten under första kvartalet 21. Diagram A Bidrag till mervärdestillväxt per sektor (procentuella ändringar; procentenheter) 2 1-1 Industri Bygg- och anläggning Jordbruk Tjänster 2 1-1 Uppgången i den ekonomiska aktiviteten har främst drivits lagerjusteringar samt av utländsk efterfrågan till följd av en återhämtning i världshandeln sedan andra halvåret 29 (se diagram B). Den inhemska efterfrågan har däremot varit fortsatt dämpad i samtliga länder -2 BG CZ EE HU LV LT PL RO Källa: Eurostat Anm. Genomsnittliga tillväxtsiffror på kvartalsbasis för perioden tredje kvartalet 29 till andra kvartalet 21. Uppgifterna är kalender- och säsongjusterade, utom för Rumänien (endast säsongjusterade). -2 1 En mer detaljerad analys av den ekonomiska utvecklingen i länderna i Central- och Östeuropa före och under krisen, finns i en artikel i månadsrapporten från juli 21, The impact of the financial crisis on the central and eastern European countries. 13
Diagram B Utgifternas bidrag till tillväxten i BNP i fasta priser (procentuella ändringar; procentenheter) 6 4 2-2 Investeringar Offentlig konsumtion Privat konsumtion Inventarier Nettoexport BNP 6 4 2-2 utom Polen. Privat konsumtion har minskat ytterligare i Bulgarien och Ungern och framför allt i de baltiska staterna, där den ökat mycket kraftigt före krisen, och arbetslösheten har nått rekordnivåer (runt 18,5 procent andra halvåret 21). Inte heller investeringarna har börjat öka igen efter recessionen. I själva verket har de minskat ytterligare i alla dessa länder sedan första halvåret 21. Offentlig konsumtion bidrog också negativt till tillväxten i regionen och återspeglar de redan hårt ansträngda offentliga finanserna och insatserna för budgetkonsolidering. Det vägda genomsnittliga underskottet i de offentliga finanserna låg 29 på runt 6,7 procent av BNP och bedöms av Europeiska kommissionen vara oförändrat 21. -4-6 BG CZ EE HU LV LT PL RO Källa: Eurostat Anm. Genomsnittliga tillväxtsiffror på kvartalsbasis för perioden tredje kvartalet 29 till andra kvartalet 21. Uppgifterna är kalender- och säsongjusterade, utom för Rumänien (endast säsongjusterade). -4-6 Makroekonomiska obalanser i vissa länder i Central- och Östeuropa från tiden före krisen minskar nu gradvis. Den här processen är nödvändig men hämmar för närvarande inhemsk efterfrågan. Kreditgivningen till den privata sektorn i regionen har gradvis minskat från de ohållbart höga nivåer som uppnåddes 27 28 och nådde ensiffriga tillväxttal under första halvåret 21. De baltiska staterna och Ungern har till och med haft negativ kredittillväxt sedan andra halvåret 29, vilket återspeglar en lägre skuldsättning i den privata sektorn. Detta hjälper i och för sig till att förbättra hushållens balansräkningar men dämpar den privata konsumtionen på kort sikt. Dessutom har den höga andelen nödlidande lån i vissa länder (mellan 17,5 procent och 19,2 procent i Litauen, Lettland och Rumänien under första halvåret 21) begränsat bankernas utrymme för ytterligare utlåning. Parallellt med avmattningen i kredittillväxt har den finansiella balansen försämrats ytterligare sedan återhämtningen började, jämfört med nivåerna under krisåren och avsevärt mycket mer jämfört med nivåerna under högkonjunkturen. En blick på de olika typerna av kapitalflöden visar att portföljinflöden, som brukar vara en mycket volatil form av kapitalinflöde, under krisen vände till negativ i flera av länderna. Men på senare tid har denna nedåttrend vänts i några länder (t.ex. Litauen och Polen). Däremot har de flesta av länderna i Central- och Östeuropa fortsatt att dra till sig utländska direktinvesteringar eller endast uppvisat små utflöden under krisen och den pågående återhämtningsperioden. Dessa inflöden av utländska direktinvesteringar spelar en viktig roll för att stödja en hållbar ekonomisk utveckling, särskilt om de går till den konkurrensutsatta sektorn. Före krisen uppstod obalanser i många av länderna, bl.a. som resultat av ohållbara ökningar i ersättning till anställda, ofta överstigande produktivitetsvinsterna. I vissa länder sänktes lönerna under krisen, framför allt i de baltiska staterna där de sjönk med i genomsnitt 26 procent sedan mitten av 28. Även om denna minskning i disponibla inkomster är en ytterligare börda för hushållens förmåga att konsumera har justeringen hjälpt dessa central- och östeuropeiska länder 14
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld Diagram C Verkliga effektiva växelkurser baserade på enhetsarbetskostnader Diagram D hikp-inflation (1 kv. 2 = 1) (procentuella ändringar: procentenheter) Lettiska lat Rumänska leu Estniska kronor Litauiska litas Bulgariska lev Tjeckiska koruna Polska zloty Ungerska forint BG EE LV LT HU PL RO CZ 18 18 2 2 16 16 15 15 14 14 1 1 12 12 1 1 5 5 8 8 6 6 2 22 24 26 28 21-5 -5 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: :s beräkningar. Källa: Eurostat. att delvis kompensera för tidigare förlorad priskonkurrenskraft gentemot de viktigaste handelsparterna (se diagram C). Länder i Central- och Östeuropa med flexibel växelkurs (dvs. Ungern, Tjeckien, Polen och Rumänien) har stärkt sin konkurrenskraft främst genom kraftiga deprecieringar av sina valutor under slutet av 28 och början av 29 även om denna utveckling delvis utjämnades av apprecieringar i slutet av 29 och början av 21. Allt som allt har ökad utländsk efterfrågan, bättre konkurrenskraft och dämpad inhemsk efterfrågan lett till en kraftig minskning av bytesbalansunderskotten i dessa länder. För de baltiska staterna och Ungern vände underskotten till överskott under första halvåret 21. Efter en kraftig disinflation (och delvis deflation) under krisen ökar sedan våren 21 HIKPinflationen igen i de central- och östeuropeiska länder som har en fast växelkurs (dvs. de baltiska staterna och Bulgarien) (i Lettland bara sedan september 21). Däremot har de central- och östeuropeiska länderna med flexibel växelkurs inte drabbats av samma höga inflation under den tidigare högkonjunkturen och upplevde inte heller samma tydliga fas av disinflation under krisen (se diagram D). Under större delen av återhämtningsperioden var inflationen i dessa länder positiv och över 5 procent. I Rumänien har inflationen dock ökat ytterligare under de senaste månaderna. Utsikterna för den ekonomiska aktiviteten Sett på sikt signalerar enkäter om det ekonomiska stämningsläget en ytterligare återhämtning i alla länderna i Central- och Östeuropa om än svagare i Bulgarien och Rumänien. Inhemsk efterfrågan förväntas ge ett starkare bidrag under 211, medan exporten troligen förblir en drivkraft för den ekonomiska aktiviteten i regionen. Både inhemsk och utländsk efterfrågan beräknas ta fart igen nästa år och följaktligen ligger prognoserna för BNP-tillväxten i fasta priser för 211 på 3,5 procent för de baltiska staterna och Polen, 2,3 procent för Tjeckien, Ungern och 15
Bulgarien och 1,5 procent för Rumänien (se tabellen). Inte desto mindre finns det hot mot dessa utsikter. Även om arbetslösheten i alla länderna i Central- och Östeuropa (förutom Litauen) har minskat gradvis (eller åtminstone har slutat stiga) sedan början av 21, är det troligt att den höga arbetslösheten fortsätter att ha en dämpande effekt på den privata konsumtionen under en längre tid. På samma vis torde skuldminskningen i den privata sektorn, om den fortsätter, att leda till att den inhemska efterfrågan inte ökar så snabbt. Dessutom finns ytterligare underliggande osäkerhet avseende utsikterna av den externa efterfrågan och kapitalflödena till regionen. BNP prognos 211 (årlig procentuell förändring) IMF Europeiska kommissionen Consensus Economics BG 2, 2,6 2,4 CZ 2,2 2,3 2,2 EE 3,5 4,4 3,8 HU 2, 2,8 2,4 LV 3,3 3,3 2,9 LT 3,1 2,8 2,9 PL 3,7 3,9 3,8 RO 1,5 1,5 1,5 Källor: IMF World Economic Outlook (november 21), Europeiska kommissionens höstprognos (november 21) och Consensus Economics Forecasts (november 21). TILLVÄXtekonomierna I asien Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 21 tyder på att BNP-tillväxten var något långsammare än under de två föregående kvartalen. Ändå har den varit fortsatt stabil. Finans- och penningpolitiska stödåtgärder har gradvis dragits tillbaka och bidraget från nettoexporten har blivit mindre jämfört med första halvåret 21. Istället har den inhemska privata efterfrågan och de fasta investeringarna fått större inflytande över den ekonomiska tillväxten. Den senaste tidens inflationsstatistik visar höga inflationsnivåer som främst beror på ökande livsmedels- och råvarupriser, men de tros vara av tillfällig karaktär. I Kina steg BNP i fasta priser med 9,6 procent på årsbasis tredje kvartalet 21 jämfört med 1,3 procent andra kvartalet. Denna utveckling tyder på att ekonomin har blivit mer motståndskraftig mot den åtstramningspolitik som infördes tidigare i år. Den externa efterfrågan är fortsatt stark, importefterfrågan blir allt svagare, och de senaste månaderna har handelsöverskottet per månad nått samma nivåer som före krisen. Inflationstrycket har fortsatt att öka och KPI-inflationen nådde 4,4 procent på årsbasis i oktober, främst till följd av stigande livsmedelspriser. Fastighetspriserna har stigit markant de senaste månaderna till följd av ökad efterfrågan mot bakgrund av hög likviditet, mindre strama kreditvillkor och negativ real ränta på inlåning. Den kinesiska centralbanken har bytt fokus för sin politik från tillväxtstimulerande till att istället åtgärda inflationstrycket genom att höja de 1-åriga utlånings- och inlåningsräntorna med 25 punkter till 2,5 procent respektive 5,56 procent, effektivt från den 2 oktober. De senaste månaderna har myndigheterna även vidtagit en lång rad administrativa åtgärder i syfte att minska trycket på bostads- och livsmedelspriserna. De har även höjt kraven på reserver för kommersiella banker för att därigenom dra tillbaka överskottslikviditet från marknaden. I Korea steg BNP i fasta priser med 4,5 procent på årsbasis tredje kvartalet 21 jämfört med 7,1 procent andra kvartalet. Denna nedgång berodde främst på svagare export. Däremot ökade privatkonsumtionen och investeringstillväxten. Den årliga KPI-inflationen fortsatte sin uppåtgående trend och steg till 4,1 procent i oktober och rörde sig därmed utanför målintervallet på 2 procent till 4 procent. Bank of Korea höjde sin styrränta med 25 punkter till 2,5 procent den 16 november. I Indien steg BNP i fasta priser med 1,6 procent på årsbasis tredje kvartalet jämfört med 1,3 procent 16
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld föregående kvartal och signalerar därmed en varaktig tillväxt. De finansiella stimulansåtgärderna har dragits tillbaka stegvis och istället har investeringarna bidragit mest till tillväxten. Inflationen i grossistledet är fortfarande hög och nådde 8,6 procent både under september och oktober. I takt med de ökande inflationsnivåerna och den starka inhemska ekonomiska aktiviteten höjde Reserve Bank of India sin viktigaste styrränta med 25 punkter till 6,25 procent (reporäntan) respektive 5,25 procent (omvända reporäntan) den 2 november. Prognoserna för tillväxtmarknaderna i Asien antyder en fortsatt varaktig ekonomisk expansion, om än i en mer måttlig takt än under första halvåret 21. På kort till medellång sikt är den största uppåtrisken i denna prognos knuten till omfattningen av återhämtningen för den inhemska efterfrågan. De viktigaste nedåtriskerna kan kopplas till utvecklingen i utvecklade ekonomier som kan ha haft negativa effekter på den globala handeln och de privata kapitalflödena. LATINAMERIKA I Latinamerika kommer det alltfler signaler som tyder på att takten för den ekonomiska återhämtningen mattas av, dock från höga nivåer. Samtidigt är inflationstrycket fortsatt högt, delvis på grund av den senaste tidens ökningar av livsmedelspriserna. I Mexiko steg BNP-tillväxten i fasta priser på årsbasis med 5,3 procent tredje kvartalet 21 efter ökningen på 7,3 procent andra kvartalet 21. Den årliga konsumentprisinflationen låg på 3,7 procent i genomsnitt tredje kvartalet, vilket var en nedgång från 3,9 procent andra kvartalet. I Brasilien tyder högfrekventa indikatorer på att den ekonomiska aktiviteten är fortsatt stark. Industriproduktionen ökade med nästan 8 procent på årsbasis tredje kvartalet 21 efter att ha ökat med 14,3 procent andra kvartalet. Samtidigt fortsatte inflationstrycket att vara fortsatt högt och den samlade inflationen tredje kvartalet låg på 4,5 procent i genomsnitt jämfört med 5, procent under föregående kvartal. I Argentina ökade industriproduktionen med 9,3 procent i genomsnitt på årsbasis tredje kvartalet, efter att ha ökat 1 procent andra kvartalet. Inflationen var fortsatt hög och den årliga KPI-inflationen låg på 11,1 procent i genomsnitt under tredje kvartalet, vilket var en uppgång från 1,6 procent andra kvartalet. Även om styrkan i den ekonomiska återhämtningen visar tecken på att försvagas, förväntas tillväxten bli fortsatt stark i många länder i Latinamerika. Höga råvarupriser, fortsatt inhemska stimulanser och starka kapitalflöden bidrog positivt. Om återhämtningen håller i sig på lång sikt beror i stor utsträckning på utvecklingen i omvärlden. 1.2 råvarumarknader Oljepriserna har ökat kraftigt de senaste tre månaderna (se diagram 4). Den 1 december låg priset på Brent-råolja på 86,6 US-dollar per fat, vilket är nästan 11 procent högre än i början av året. På medellång sikt räknar marknadsaktörerna fortfarande med något högre oljepriser med terminspriser för december 212 på 92 US-dollar per fat. Denna ökning av oljepriserna har skett mot bakgrund av åtstramningar i balansen mellan utbud och efterfrågan. Efterfrågan återhämtar sig gradvis i både OECD-länderna och i länderna utanför OECD, och Internationella energimyndigheten har upprepade gånger skrivit upp sin prognos för efterfrågan på olja för 21 och 211, främst på grund av antaganden om att den globala ekonomiska efterfrågan kommer att förbättras. Den ökade efterfrågan ledde till en betydande minskning av OECD-ländernas lager de senaste månaderna. Detta är ett tydligt tecken på att marknaden befinner sig i en situation av underutbud, trots att andra producenter än OPEC ökade sin produktion 17
och OPEC producerade över sin kvot. De höga nivåerna av reservkapacitet ger dock en buffert mot flaskhalsar när det gäller utbudet. Priserna på andra råvaror än energi har också ökat markant de senaste tre månaderna och har drivits på av stigande priser på både livsmedel och metaller. Livsmedelspriserna steg markant i september och i början av oktober, och majs- och sockerpriserna steg mest på grund av att produktionsprognoserna skrevs ned samt de svåra väderförhållandena. Metallpriserna steg också kraftigt i september men stabiliserades därefter något, vilket speglar marknadens oro över hur stabil den globala ekonomiska återhämtningen verkligen är. Prisindexet för andra råvaror än energi (uttryckt i US-dollar) var sammanlagt omkring 24 procent högre i slutet av november än under början av året. Diagram 4 Utvecklingen på råvarumarknaderna Brent-råolja (USD/fat; vänster skala) Andra råvaror än energi (USD; index: 2 = 1; höger skala) 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 28 29 21 Källor: Bloomberg och HWWI. 3 285 27 255 24 225 21 195 18 165 15 135 12 1.3 utsikterna FÖR euroområdets omvärld De senaste enkätbaserade uppgifterna bekräftar att den globala ekonomiska återhämtningen har gått långsammare under andra halvåret i år. Återhämtningstakten och de cykliska positionerna är fortsatt ojämna mellan och inom regioner. OECD:s ledande indikator (CLI) var oförändrad i september jämfört med föregående månad (se diagram 5). Den pekar på fortsatt expansion inom OECD-området, men visar på skillnader mellan de enskilda OECD-länderna. I tillväxtekonomierna fortsatte CLI att sjunka och har nu fallit till under den långsiktiga trenden. Ifo:s indikator World Economic Climate pekar också på att utvecklingen för den globala tillväxten försvagades under andra halvåret 21. De globala tillväxtprognoserna förväntas förbli relativt dämpade i början av 211 för att sedan börja återhämta sig under resten av året. Riskerna för den globala aktiviteten ligger främst på nedåtsidan och osäkerheten är fortsatt stor. Till uppåtriskerna hör att handeln kan komma att växa snabbare än väntat. Till nedåtriskerna hör den fortsatta oron för spänningar inom vissa segment på finansmarknaderna, nya prishöjningar på olja och andra råvaror, protektionistiskt tryck samt möjligheten för en korrigering av globala obalanser. Diagram 5 oecd:s ledande indikatorer (månadsuppgifter; korrigerat för svängningar) 16 14 12 1 98 96 94 92 OECD Tillväxtmarknader 16 14 12 1 9 9 1999 21 23 25 27 29 Källa: OECD. Anm. Indikatorn för tillväxtmarknader är ett vägt genomsnitt av de ledande indikatorerna för Brasilien, Ryssland och Kina. 98 96 94 92 18
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling 2 monetär och Finansiell utveckling 2.1 Penningmängd och MFI:s kreditgivning De monetära uppgifterna fram till oktober 21 fortsätter att peka på en återhämtning i både den årliga ökningstakten i M3 och i de monetära finansinstitutens utlåning till den privata sektorn. För närvarande kännetecknas emellertid återhämtningen av en fortsatt svag tillväxt och uppgifterna ger stöd åt bedömningen att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är måttlig och inflationstrycket dämpat på medellång sikt. När det gäller utlåningen till den privata sektorn visar utlåningen till icke-finansiella företag tecken på en långsam återhämtning, trots att den årliga ökningen fortfarande är negativ. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll har stabiliserats på en måttligt positiv nivå. De monetära finansinstitutens huvudtillgångar ökade tredje kvartalet 21, vilket beror på en ytterligare ökning av krediterna till den privata sektorn i euroområdet. Den senaste utvecklingen bekräftar att storleken på bankernas balansräkningar har stabiliserats överlag. Monetära uppgifter för oktober bör tolkas med försiktighet eftersom de påverkas av omfattande transaktioner mellan de monetära finansinstitutens balansräkning och en s.k. skräpbank (bad bank) i en enskild medlemsstat (som klassificerades som en del av staten). det breda penningmängdsmåttet m3 Den årliga ökningstakten i det breda penningmängdsmåttet M3 vände och blev måttligt positiv tredj e kvartalet 21, på,7 procent, efter att ha varit marginellt negativ de två föregående kvartalen (s e diagram 6). I oktober låg den på 1, procent, dvs. något ner från september, vilket emellertid främst berodde på en överföring av tillgångar from Hypo Real Estate Group till FMS Wertmanagement, en s.k. skräpbank som bildats av tyska staten. Detta fick kraftiga verkningar för ett antal komponenter i och motposter till M3 i euroområdet. Bortser man från dessa verkningar skulle den årliga ökningstakten i M3 ha ökat marginellt i oktober. De senaste uppgifterna ifrågasätter därmed inte den tidigare bedömningen att den monetära utvecklingen i euroområdet håller på att återhämta sig, men att denna återhämtning kännetecknas av en alltjämt svag ökning. Även korrigerad för verkningarna av dessa särskilda transaktioner var emellertid M3- ökningen mätt från månad till månad svagt negativ i september och oktober. Följaktligen föreligger fortfarande en viss osäkerhet över styrkan i återhämtningen i den monetära tillväxten. En svag monetär tillväxt fortsätter att spegla den nedåtriktade effekten av avkastningskurvan. De omfattande omplaceringar av medel från instrument inom M3 till finansiella tillgångar utanför M3 har emellertid minskat de senaste månaderna, eftersom avkastningskurvan har planat ut sedan början av året. För mer information om detta, se ruta 2 med rubriken Effekten av avkastningskurvan på den senaste tidens utveckling i penningmängdsmåtten. När det gäller komponenterna döljer den måttliga uppgången i den årliga M3-ökningen som har observerats sedan sommaren det faktum att den årliga ökningstakten i M1 har fortsatt att kraftigt mattas av, även om den fortfarande är mycket positiv, Diagram 6 M3-ökning (procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) 14 12 1 8 6 4 2-2 1999 21 23 25 27 29 Källa:. M3 (årlig ökningstakt) M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt) M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt) 14 12 1 8 6 4 2-2 19
medan den årliga ökningstakten för annan kortfristig inlåning än dagslån och omsättbara instrument (dvs. M3 minus M1) blivit allt mindre negativ. Denna minskning beror på ökade skillnader i förräntning på de olika kategorierna av monetära tillgångar. När det gäller motposterna fortsatte den måttliga ökningen i den årliga M3-tillväxten som observerades tredje kvartalet och, sett utöver den statistiska effekten av transaktionerna med den s.k. skräpbanken, i oktober att speglas av en svag tillväxt i den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn. Sett till olika sektorer visade den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen ytterligare tecken på att ha stabiliserats på måttligt positiva nivåer. Däremot var den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag alltjämnt negativ, även om utvecklingen den senaste tiden fortsätter att tyda på en långsam återhämtning. De huvudtillgångar som innehas av de monetära finansinstituten i euroområdet ökade tredje kvartalet 21, vilket speglade en ytterligare ökning av krediterna till den privata sektorn i euroområdet. Den kraftiga minskning som registrerades i oktober berodde huvudsakligen på överföringen av tillgångar till den tyska skräpbanken och minskningar av särskilda positioner mellan banker och bör inte ses som ett tecken på förnyat tryck att banta balansräkningarna genom att minska sina skulder och göra sig av med tillgångar (s.k. deleveraging). Ruta 2 Effekten av avkastningskurvan på den senaste tidens utveckling i penningmängdsmåtten Sedan mitten av 21 har M3-tillväxten stigit något på årsbasis. Detta följer efter en period av stagnation i penningmängdstillväxt under första halvåret 21 efter en kraftig nedgång i slutet av 28 och under hela 29. För att utvärdera hur denna nya utveckling påverkar prisstabiliteten på medellång sikt är det viktigt att skaffa sig en uppfattning om i vilken utsträckning denna stärkning återspeglas i ökningstakten i den underliggande monetära expansionen. Analyser av den underliggande ökningstakten ger relevanta signaler om riskerna för prisstabilitet på medellång sikt. Intervallet för måtten på underliggande penningmängdsökning som normalt granskas indikerar att det gap som byggts upp under de senaste ett och ett halvt åren mellan dessa mått och den totala monetära ökningen blivit smalare (se diagram A). 1 En bred analys som gjort visar att avkastningskurvans ändrade lutning är den viktigaste faktorn bakom gapet. I denna ruta presenteras en analys som ger stöd åt bedömningen av räntekonstellationens effekt. Analysen bygger på både kvalitativa och kvantitativa belägg. Den Diagram A M3 och underliggande M3 (procentuella förändringar) Intervall för underliggande penningmängdsökning M3: årlig ökningstakt för kvartalsserier M3: tremånaders tillväxttakt på årsbasis för månadsserier 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 25 26 27 28 29 21 Källor: och :s beräkningar. 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 1 Dessa mått på underliggande penningmängdstillväxt härleds med hjälp av några av de metoder som beskrivs i rutan Underlying monetary dynamics: concept and quantitative illustration i :s månadsrapport för maj 28. De empiriska mått som används är helt klart imperfekta proxyvariabler för begreppet underliggande penningmängdsutveckling. Dessutom bör erinras om att kvaliteten på de olika empiriska mått som används kan variera över tiden. 2
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling modellbaserade analysen som används för den här frågan bygger på mer omfattande verktyg som nu är tillgängliga för monetär analys vilka presenterades i en nyligen offentliggjord publikation. 2 Avkastningskurvans utveckling sedan slutet av 28 De beslutsamma politiska åtgärder som vidtogs efter Lehman Brothers kollaps i slutet av 28 ledde till att de korta räntorna sjönk kraftigt och detta hade som resultat att avkastningskurvan blev brantare än någonsin tidigare. Den brantare lutning på avkastningskurvan, mätt t.ex. som skillnaden mellan avkastningen på tioåriga statsobligationsräntor och tremånaders EURIBOR resulterade i en liknande anpassning i ränteskillnad mellan MFI-inlåning och avkastningen på statsobligationer (se diagram B). I mitten av 29 hade de flesta av dessa skillnader, vilka är ett typiskt mått på alternativkostnader för innehav av MFI-inlåning, stabiliserats på hög nivå. För övrigt var utveckling i de korta MFIinlåningsräntorna (dvs. inlåning med en överenskommen löptid på upp till två år) inte helt i linje med andra skillnader eftersom bankerna föreföll lägga en högre vikt vid betydelsen av den risk för minskad likviditet det innebar för dem att säkerställa likviditet genom sådan inlåning. 3 Sedan mitten av 21 har alla ränteskillnader gradvis minskat men ligger väl över nivåerna från tiden före kollapsen av Lehman Brothers. Kvalitativa belägg för ränteutvecklingens effekter på portföljinvesteringar Avkastningskurvans lutning påverkar M3 genom beslut om investering i korta monetära tillgångar eller långa icke-monetära tillgångar. Ett sätt att bedöma dessa effekter är att titta på omfattningen av M3-flöden i de samlade investeringarna som görs av hushåll och företag i euro området (se diagram C). Uppgifter tyder på Diagram B Skillnader mellan räntan på MFI-inlåning och avkastningen på tioåriga statsobligationer (procentenheter) 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, Dagslån Inlåning med en överenskommen löptid på upp till två år Tremånaders EURIBOR Inlåning med en överenskommen löptid på över två år 25 26 27 28 29 21 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, Källor: och :s uppskattningar. Anm. Avkastningen på tioåriga statsobligartioner är avistaavkastningen på alla euroområdets statsobligationer. Diagram C Innehavarsektorns finansiella investeringar (kvartalsflöden; miljarder EUR; säsongjusterade) 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Försäkringstekniska reserver Andelar i investeringsfonder exkl. andelar i penningmarknadsfonder Onoterade aktier och annat kapital Noterade aktier Räntebärande värdepapper utfärdade av icke-mfi Andra MFI-instrument M3 Huvudsakliga finansiella tillgångar 25 26 27 28 29 21 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Källor: och :s uppskattningar för kv. 3 och säsongjusteringar. Anm. Exklusive offentliga sektorns finansiella investeringar. Siffror från de integrerade räkenskaperna för euroområdet finns fram till andra kvartalet 21, medan MFI-siffror inkluderar tredje kvartalet 21. Siffror för andelar i investeringsfonder för tredje kvartalet 21 baseras på statistik från investeringsfonder. Stapeln med det grå-vita mönstret under tredje kvartalet 21 visar en uppskattning av finansiella investeringar i andra tillgångar än: i) MFI-instrument och ii) andelar i investeringsfonder. 2 Se L.D. Papademos och J. Stark, J. (eds.), Enhancing monetary analysis,, Frankfurt am Main, 21. 3 Förutom frågan om löptid för dessa kortfristiga placeringar kan deras efterfrågan som finansieringskälla för monetära finansinstitut också bero på att de kommer från den icke-finansiella privata sektorn, och att denna troligen är mindre benägen att plötsligt eller abrupt stoppa eller föra tillbaka tillförseln av kapital än den finansiella sektorn. 21
att fram till i början av 21 ledde den kraftiga justeringen i risk och avkastning till att finansiella investeringar lades över på icke monetära instrument. Framför allt ökade finansiella investeringar markant i räntebärande värdepapper utfärdade av icke-mfi, andelar i investeringsfonder och aktier under den här perioden. Samtidigt ökade också investeringar i långa MFI-instrument, vilket tyder på att avkastningshänsyn spelade en viktigare roll i omorienteringen av finansiella investeringar än potentiell oro för risk i MFI-sektorn. Mellan slutet av 26 och slutet av 28, perioden före den skarpa nedgången i årlig ökning i M3, var avkastningen på kortfristiga placeringar bättre än på de långfristiga. Denna räntekonfiguration vändes snabbt (med ungefär 25 punkter) i och med att avkastningskurvan blev brantare i slutet av 28, vilket hade som följd att investeringar utanför M3 blev mycket mer attraktiva. Under de senaste kvartalen har effekterna av ränteutvecklingen åter blivit tydliga i monetära tillgångar i och med att den gradvisa utplaningen av avkastningskurvan minskat incitamenten att flytta tillgångar från M3 och således lett till att monetära instrument åter blivit målet för en större del av de totala finansiella investeringsflödena. Slutsatser från modellbaserade analyser vid bedömning av avkastningskurvans roll för att forma den monetära utvecklingen För att bekräfta dessa slutsatser om avkastningskurvans effekter på penningmängdsmått är det användbart att komplettera denna analys med mer formella modellbaserade tillvägagångssätt. Sådana tillvägagångssätt krävs för att ta tillräckliga hänsyn till att det i de flesta fall finns en mängd faktorer (utöver räntan) som vid varje tillfälle påverkar penningmängdsutvecklingen. Ett empiriskt tillvägagångsätt för att undersöka den här frågan är att använda en storskalig vektor autoregressionsmodell estimerad med Bayesiansk metodik (dvs. en BVAR-modell). 4 Den här modellen fångar den dynamiska interaktionen mellan en stor mängd olika räntor och avkastning, en lång rad konjunkturindikatorer och en mängd olika monetära variabler från båda sidorna i MFI-balansräkningen. På så vis utgör den ett verktyg för att studera avkastningskurvans effekter på olika penningmängdsmått med hänsyn tagna till den makroekonomiska situationen. För att bedöma omfattningen av dessa effekter görs kontrafaktiska simuleringar där räntekonstellationen hålls oförändrad från den som rådde i oktober 28. Utvecklingen av de huvudsakliga penningmängdsmåtten jämförs därefter med de resultat som ges i en simuleringsmodell där räntan följer den faktiska utvecklingen. Diagram D Effekten av den allt brantare avkastningskurvan baserad på en storskalig bvar-modell (procentenheter) M1 M2 M3 4 4 3 2 1-1 -2 3 2 1-1 -2 Resultaten bekräftar att den brantare avkastningskurvan utövade ett omfattande tryck nedåt på M3-tillväxten (se diagram D). Den här effekten är dessutom signifikant vid konventionella konfidensnivåer. Samtidigt har de konstaterade -3-4 nov feb maj aug nov feb maj 28 29 21 aug Källor: och :s beräkningar. Anm. Denna effekt baseras på en modell som beskrivs i bilaga 1 till kapitel 4 av Papademos, L.D. och Stark, J. a.a. -3-4 4 Denna modell presenteras i bilaga 1 till kapitel 4 i L.D. Papademos och J. Stark, a.a. 22
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling förändringarna i räntekonfigurationen sedan början av 29 haft djupgående effekter på placeringar i instrument i M3, vilket lett till betydande omplaceringar i innehaven av monetära tillgångar med rörelser till de allra mest likvida instrumenten. Detta bekräftas av modellen som pekar på en stor positiv effekt på M1-tillväxt. Bedömningen görs att även M2 har påverkats negativt om än i mindre utsträckning än M3 beroende på den stora delen mer likvida komponenter i M2. Analysen baserad på BVARmodellen pekar på att effekten på avkastningskurvan avtar 21. Även om detta är fallet för samtliga aggregat är effekten mer uttalad för M3. Avkastningskurvans effekter på M3-tillväxt, som identifieras med hjälp av BVAR-modellen, bekräftas i stort av en analys baserad på ett mer teoretiskt (men empiriskt konsistent) tillvägagångssätt, dvs. en dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell (DSGE). 5 Denna modell som involverar finansiella friktioner och en bank sektor möjliggör en formulering av strukturella tolkningar av penningmängdsutvecklingen. Framför allt möjliggör den identifiering av de strukturella chocker som, enligt modellen, vid varje givet läge, formar den ekonomiska, monetära och finansiella utvecklingen. Modellen tyder på att lutningen på avkastningskurvan under de senaste åren i stor utsträckning drivits av den penningpolitiska responsen på finanskrisen. Detta har i sin tur utövat ett signifikant nedåttryck på den M3-utveckling på årsbasis som uppmätts under 29 och utgör en betydande förklaring till skiftningen från den totala och underliggande penningmängdsutvecklingen före krisen till en negativ utveckling med start sista kvartalet 28 (se diagram E). Resultaten av den teoretiskt baserade DSGE-modellen och den empiriskt inriktade BVAR-modellen var under 29 mycket lika, även i kvantitativa termer (med en topp på runt 2,5 procentenheter i BVAR och 2 procentenheter i DSGE-modellen). 21 hade denna nedåteffekt försvunnit och under det tredje kvartalet samma år hade bidraget till M3 vänt till svagt positivt. Slutsats Diagram E Avkastningskurvans effekt på årlig M3-ökning baserad på en strukturell modell (procentenheter) Förmågan att identifiera vilka faktorer som driver den totala M3-tillväxten och att kvantifiera d eras effekt över tiden är avgörande i bedömningen av den underliggande penningmängdstillväxten. Den analys som presenteras här visar att den senaste tidens kraftigare M3-tillväxt, mätt på årsbasis, är i stor utsträckning resultatet av att nedåteffekter på avkastningskurvan gradvis avtar och torde inte leda till någon exakt jämförbar förstärkning i den underliggande penningmängdsexpansionen. Inte desto mindre är den måttliga takten på den underliggande penningmängdsexpansionen för närvarande väl över den låga takten i total M3-ökning på grund av avkastningskurvans effekt. Denna måttliga takt tyder på att riskerna mot prisstabiliteten på medel lång sikt är begränsade. 6 4 2-2 -4 Differensintervall mellan M3 och uppskattningar av den underliggande penningmängdsökningen Effekten av avkastningskurvans lutning -6-6 25 26 27 28 29 21 Källor: och :s beräkningar. Anm. Denna effekt baeras på en modell som beskrivs i kapitel 5 av Papademos, L.D. och Stark, J. (eds.), a.a. 6 4 2-2 -4 5 Denna modell presenteras i kapitel 5 i L.D. Papademos och J. Stark, a.a. 23
M3:s huvudkomponenter Den dämpade utvecklingen i den årliga ökningstakten i M3 fortsätter att dölja kraftiga skillnader i dess huvudkomponenter. Den årliga ökningstakten i M1 minskade ytterligare även om den fortfarande var positiv medan den årliga ökningstakten i annan kortfristig inlåning än dagslån (M2 minus M1) och omsättbara instrument (M3 minus M2, se diagram 7) ökade tredje kvartalet 21, men förblev negativ. Trenderna för både M1 och annan kortfristig inlåning än dagslån fortsatte i oktober, medan den årliga ökningstakten i omsättbara instrument blev allt mer negativ (till följd av transaktionerna med den tyska s.k. skräpbanken). Diagram 7 Huvudkomponenter i M3 (årliga procentuella förändringar; säsongrensat och kalenderkorrigerat) 25 2 15 1 5-5 -1 M1 Övrig kortfristig inlåning Omsättbara instrument 25 2 15 1 5-5 -1 Den årliga ökningstakten i M1 minskade till 7,9 procent tredje kvartalet från 1,3 procent kvartalet innan. En ytterligare minskning till 4,9 procent observerades i oktober (se tabell 1), trots ett stort månadsinflöde till dagslån. -15-15 24 25 26 27 28 29 21 Källa:. Den årliga ökningstakten i annan kortfristig inlåning än dagslån ökade till -5,1 procent tredje kvartalet, jämfört med -8, procent kvartalet innan, och till -1,2 procent i oktober. Detta fortsätter att spegla Tabell 1 Sammanfattningstabell över monetära variabler (kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat) Utestående i procent av M3 1) Årliga ökningstakter 29 21 21 21 21 21 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv sep okt M1 49,5 12,3 11,3 1,3 7,9 6,2 4,9 Utelöpande sedlar och mynt 8,3 7,5 6,2 6,4 6,6 6, 5,8 Dagslån 41,2 13,3 12,4 11,1 8,1 6,2 4,8 M2 M1 (= annan kortfristig inlåning) 39,2-7,6-8,2-8, -5,1-2,8-1,2 Inlåning med löptid på upp till och med 2 år 19,1-22, -22,7-21,5-16,1-12,1-8,9 Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader 2,1 15,8 13,3 1,3 8,3 7,9 7,3 M2 88,7 2,2 1,7 1,4 1,8 2, 2,1 M3 M2 (= omsättbara instrument) 11,3-11,4-11,7-9,8-6,7-5,3-7,4 M3 1,,3 -,2 -,1,7 1,1 1, Kreditgivning till hemmahörande i euroområdet 3, 1,9 1,8 1,9 2,1 3, Kreditgivning till den offentliga sektorn 14,2 9,9 9,2 7,8 7,3 12, Lån till den offentliga sektorn 3,1 3,7 6,7 6,5 7,7 13,2 Kreditgivning till den privata sektorn,9,3,2,6,9 1, Lån till den privata sektorn -,6 -,4,2,9 1,2 1,4 Lån till den privata sektorn justerat för försäljning och värdepapperisering av lån,3 -,2,2 1, 1,3 1,6 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 6,7 5,5 4,4 2,2 2, 2,1 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 24
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling en olikartad utveckling inom de individuella delkomponenterna: den årliga ökningstakten i kortfristig tidsbunden inlåning fortsatte att stiga kraftigt, om än i en fortsatt negativ takt, medan den årliga ökningstakten i det kortfristiga sparandet fortsatte att minska, även om den fortfarande var starkt positiv. I stor utsträckning speglar den ihållande krympningen av gapet mellan ökningstakterna i M1 och annan kortfristig inlåning än dagslån ränteutvecklingen. Räntorna på kortfristig tidsbunden inlåning respektive kortfristig sparinlåning har ökat de senaste månaderna, medan räntorna på dagslån är oförändrade. Denna brantare lutning i den kortare änden av avkastningskurvan har uppmuntrat omplaceringar från dagslån till annan inlåning i M3 med bättre förräntning. Den årliga ökningstakten i omsättbara instrument ökade till -6,7 procent tredje kvartalet, från -9,8 procent andra kvartalet, men minskade sedan till -7,4 procent i oktober. Om det inte varit för effekten av transaktionerna med den tyska s.k. skräpbanken, som främst påverkade kortfristiga räntebärande värdepapper, skulle den årliga ökningstakten för omsättbara instrument ha förbättrats ytterligare i oktober jämfört med tredje kvartalet. Omsättbara instrument skulle emellertid fortfarande ha registrerat ett kraftigt månadsutflöde i oktober, eftersom månadsflödena för repoavtal och andelar i penningmarknadsfonder också var negativa. Den årliga ökningstakten i M3-inlåningen som omfattar kortfristig inlåning och repoavtal och är det bredaste penningmått för vilket det finns tillförlitlig information om sektoriella innehav ökade ytterligare till 2,9 procent i oktober, från 1,2 procent andra kvartalet och 2,2 procent tredje kvartalet 21. Denna utveckling drevs av andra icke-monetära finansinstitut än pensionsfonder och försäkringsföretag (övriga finansinstitut) och hushållen, vars bidrag till den årliga ökningstakten ökade kraftigt under denna period (se diagram 8). Däremot minskade bidraget från icke-finansiella företag tredje kvartalet och var oförändrat i oktober. Den kraftiga ökning som observerats den senaste tiden när det gäller bidraget från hushållen speglar inte bara sektorns betydelse i fråga om totala innehav av inlåning, utan även att denna sektor reagerar med viss fördröjning på förändringar i räntestrukturen. Hushållens ökade bidrag till ökningstakten i M3-inlåningen berodde på kraftiga ökningar i årliga flöden, som främst drevs på av ökade inflöden till kortfristigt sparande och mindre negativa flöden till kortfristig tidsbunden inlåning. De ökade inflödena till kortfristigt sparande berodde på den bättre förräntningen av denna inlåning jämfört med dagslån. Utvecklingen i fråga om kortfristig tidsbunden inlåning berodde på en bättre förräntning i förhållande till andra inlåningskategorier. m3:s viktigaste motposter När det gäller motposterna till M3 ökade den årliga ökningstakten för de monetära finansinstitutens totala krediter till hemmahörande i euroområdet kraftigt till 3, procent i oktober 21, från 1,9 procent tredje kvartalet och 1,8 procent Diagram 8 Kortfristig inlåning och repoavtal (årliga procentuella förändringar; ej säsongrensat eller kalenderkorrigerat) 3 25 2 15 1 5-5 -1 Icke-finansiella företag Hushåll Finansinstitut 24 25 26 27 28 29 21 Källa:. Anm. MFI-sektorn exklusive Eurosystemet. 3 25 2 15 1 5-5 -1 25
andra kvartalet (se tabell 1). Uppgången i oktober drevs uteslutande av en uppgång i den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens krediter till den offentliga sektorn, medan den för kreditgivningen till den privata sektorn förblev oförändrad. Den kraftiga ökningen i den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens krediter till den offentliga sektorn i oktober drevs främst av transaktioner med den tyska s.k. skräpbanken. Det är därför förmodligen endast ett tillfälligt avbrott i den nedgång som konsekvent har iakttagits de senaste månaderna och som har berott på att de monetära finansinstituten successivt minskat sin ackumulering av statspapper i samband med en utplaning av avkastningskurvan. Den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens kreditgivning till den privata sektorn var i stort sett oförändrad i september och oktober, efter att ha ökat kraftigt i augusti. Den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens innehav av andra värdepapper än aktier utgivna av den privata sektorn fortsatte att minska, och berodde fortsatt på den alltjämt svagare värdepapperiseringsverksamheten de senaste månaderna. Däremot ökade den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens innehav av aktier och andra ägarandelar i oktober, efter att ha minskat tredje kvartalet. Den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens utlåning till den privata sektorn den största komponenten i fråga om kreditgivningen till den privata sektorn fortsatte att öka till 1,4 procent i oktober, från,9 procent tredje kvartalet och,2 procent andra kvartalet (se tabell 1). Detta stödjer bedömningen att en återhämtning i utvecklingen av utlåningen till den privata sektorn har ägt rum sedan årsskiftet, om än i långsam takt. Volymen av lån som lyfts bort från de monetära finansinstitutens balansräkningar ökade i oktober, men förblev låg. Korrigeringar av effekten av värdepapperisering fortsätter därmed att endast marginellt påverka den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens utlåning till den privata sektorn, vilket har varit fallet sedan början av 21. Uppgången i oktober i den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn berodde på en svag ökning i den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen, som steg till 2,9 procent, medan den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag förblev oförändrad på -,6 procent. Samtidigt steg den årliga ökningstakten i utlåningen till övriga finansinstitut ytterligare i oktober, trots ett negativt månadsflöde. De senaste uppgifterna bekräftar att den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen har stabiliserats nära 3 procent sedan juni 21. Detta beror främst på den i stort sett oförändrade måttligt positiva ökningstakten för bolån, men även på en alltjämt negativ årlig ökningstakt för konsumtionskrediter. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag har långsamt blivit mindre negativ sedan andra kvartalet 21, vilket stödjer bedömningen om en långsam återhämtning sedan en vändpunkt nåddes tidigare under året. Under tredje kvartalet registrerades det första positiva kvartalsflödet av lån till icke-finansiella företag sedan början av 29, vilket var detta brett baserat på olika löptider. Denna ökade upplåning kan hänga samman med en ökning av företagens investeringar och utgiftsbehov i samband med förbättrade förväntningar hos företagen och en återhämtning i aktiviteten. I oktober registrerades ett kraftigt månadsutflöde åter brett baserat på olika löptider och den årliga ökningstakten förblev oförändrad. Detta berodde emellertid främst på bortbokningen av lån som hänger samman med arrangemanget med den s.k. skräpbanken. Bland M3:s övriga motposter minskade den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) till 2,2 procent tredje kvartalet, från 4,4 procent kvartalet innan, för att därefter öka något i september och oktober. Denna ökning berodde på 26
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 9 M3 och MFI:s långfristiga finansiella skulder Diagram 1 Motposter till M3 (årliga procentuella förändringar; säsongrensat och kalenderkorrigerat) (årliga flöden; miljarder euro; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) Kredit till privata sektorn (1) Kredit till offentliga sektorn (2) Utländska tillgångar, netto (3) Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) (4) Andra motposter (inklusive eget kapital) (5) M3 14 12 14 12 1 6 1 4 1 2 1 6 1 4 1 2 1 8 1 8 1 8 6 1 8 6 6 6 4 4 4 4 2 2 2 2-2 -2-2 24 25 26 27 28 29 21-2 -4-6 -8 26 27 28 29 21-4 -6-8 Källa:. Källa:. Anm. M3 redovisas bara som referensobjekt (M3 = 1+2+3 4+5). Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) redovisas med omvänt tecken eftersom de utgör MFI-sektorns skulder. inflöden till långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut som innehas av innehavarsektorn, efter utflöden i maj och juni till följd av ökade spänningar på marknaderna för statspapper i euroområdet. Däremot minskade den årliga ökningstakten i långfristig inlåning som innehas av innehavarsektorn ytterligare i oktober, vilket berodde på dämpade omplaceringar från M3-inlåning till långfristig inlåning i samband med att avkastningskurvan planade ut. Slutligen registrerades ett genomsnittligt årligt utflöde på 11 miljarder euro för de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar tredje kvartalet, följt av kraftiga inflöden på i genomsnitt 168 miljarder euro första kvartalet och 73 miljarder euro andra kvartalet (se diagram 1). De minskade årliga inflödena till de utländska nettotillgångarna mellan februari och tredje kvartalet berodde på kraftigt minskade negativa flöden till utländska bruttoskulder, som mer än uppvägde den kraftiga minskningen i utflödena till utländska bruttotillgångar. De monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar föll kraftigt i oktober, vilket främst berodde på transaktioner med den tyska s.k. skräpbanken, som ledde till ett utflöde av lån och värdepapper till hemmahörande utanför euroområdet. likviditetsförhållanden i euroområdet Utvecklingen i de nominella och reala penningmängdsgapen visar att den monetära likviditeten i euroområdet minskade något ytterligare tredje kvartalet och i oktober 21 från sina förhöjda nivåer (se diagrammen 11 och 12). Sådana likviditetsmått måste emellertid tolkas med försiktighet eftersom de bygger på en bedömning av vad som utgör ett balanserat penninginnehav, vilket alltid är osäkert och särskilt i nuläget i efterdyningarna av finanskrisen. Faktum är att spannet mellan de 27
Diagram 11 Uppskattningar av det nominella penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = ) 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 Nominellt gap baserat på officiella M3 Nominellt gap baserat på M3 korrigerat för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) 1999 21 23 25 27 29 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 Källa:. 1) Måttet på det nominella penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den nivå på M3 som hade uppkommit om M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4,5 procent sedan december 1998 (basperiod). 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time i :s månadsrapport för oktober 24. Diagram 12 Uppskattningar av det reala penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = ) 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 Realt penningmängdsgap baserat på officiella M3 Realt penningmängdsgap baserat på M3 korrigerat för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) 1999 21 23 25 27 29 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 Källa:. 1) Måttet på det reala penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå deflaterad med HIKP och den deflaterade nivå på M3 som hade uppkommit om nominella M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4,5 procent och HIKP-inflationen legat i linje med :s definition på prisstabilitet, med december 1998 som basperiod. 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln Monetary analysis in real time i :s månadsrapport för oktober 24. olika måtten på penningmängdsgap måste ses som ett tecken på den stora osäkerhet som för närvarande råder i fråga om likviditetsläget i euroområdet. Trots dessa förbehåll pekar måtten på en tydlig ackumulering av likviditet de senaste åren, och den period med dämpad M3-tillväxt som har observerats sedan slutet av 28 har sannolikt inte lett till att denna tidigare ackumulering helt har klingat av. Den årliga ökningstakten i M3 och utlåningen till den privata sektorn har långsamt stärkts de senaste månaderna, men ligger fortfarande kvar på relativt dämpade nivåer sett i ett historiskt perspektiv. Effekten av avkastningskurvan på M3-ökningen avtar allt mer och därmed ligger den totala penningmängdstillväxten mer i linje med takten i den underliggande expansionen än vad som varit fallet under föregående kvartal (även om det fortfarande ligger långt under denna takt). Sammantaget är bedömningen att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är fortsatt måttlig och inflationstrycket dämpat på medellång sikt till följd av den monetära utvecklingen. 2.2 den icke-finansiella sektorns och institutionella investerares finansiella investeringar Under andra kvartalet 21 var årstakten för den icke-finansiella sektorns totala finansiella investeringar oförändrad. Detta döljer en nedgång i den årliga ökningstakten i investeringar från hushållssektorn, som i stort sett utjämnades av en uppgång i den årliga ökningstakten i investeringar 28
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling från icke-finansiella företag. Det årliga inflödet till andelar i investeringsfonder minskade ytterligare tredje kvartalet främst till följd av baseffekter men även i linje med att avkastningskurvan planade ut något. Den årliga ökningstakten i försäkringsföretags och pensionsfonders finansiella investeringar var i stort sett oförändrad andra kvartalet, vilket speglade innehavarsektorns dämpade investeringar i försäkringstekniska reserver. icke-finansiella sektorer Under andra kvartalet 21 (som är det senaste kvartal för vilket det finns tillgängliga uppgifter) förblev den årliga ökningstakten i den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investeringar oförändrad, och uppgick till 2,6 procent för tredje kvartalet i rad och låg därmed fortsatt kvar på sin lägsta nivå sedan starten av etapp tre av EMU (se tabell 2). Bidragen från investeringar i inlåning och onoterade aktier var i stort sett oförändrade jämfört med kvartalet innan. Bidraget från investeringar i räntebärande värdepapper ökade från en negativ nivå, medan bidragen från aktier och annat kapital, fondandelar och investeringar i försäkrings- och pensionsprodukter minskade från positiva nivåer. Den årliga tillväxten i totala finansiella investeringar var oförändrad andra kvartalet 21 vilket beror på de i stort sett oförändrade bidragen från de olika icke-finansiella sektorerna (se diagram 13). Bidraget från hushållssektorn minskade svagt efter att ha ökat oavbrutet fyra månader i rad, medan bidraget från icke-finansiella företag var marginellt större jämfört med kvartalet innan. Bidraget från den offentliga sektorn var fortsatt något negativt, med ökade investeringar i sektorns innehav av inlåning och beviljade lån som i stort sett uppvägdes av nedgångar i den årliga tillväxten i investeringar i aktier och annat kapital samt räntebärande värdepapper. För närmare information om utvecklingen i fråga om den privata sektorns finansiella investeringar, se avsnitten 2.6 och 2.7. Tabell 2 Euroområdets icke-finansiella företags finansiella investeringar Utestående i procent av finansiella tillgångar 1) Årliga ökningstakter 28 28 28 28 29 29 29 29 21 21 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Finansiella investeringar 1 5,1 4,3 4,1 4,3 3,9 3,9 3,6 2,6 2,6 2,6 Sedlar, mynt och inlåning 23 6,6 5,5 5,8 7, 7,3 6,9 6, 3,6 2,1 2,1 Räntebärande värdepapper, exkl. finansiella derivat 6 4,3 3,5 3,7 5,8 5,1 2,3 -,2-3,8-5,1-2,4 varav: kortfristiga 1 22,7 15,6,1 1,3-12,4-17,9-2,1-27,6-22,2-16,7 varav: långfristiga 5 1,5 1,6 4,4 5, 8,3 5,8 3,1,3-2,4 -,4 Aktier och annat kapital, exkl. fondandelar 28 3,8 3,3 3,1 3,9 4,3 4,7 4,6 2,9 2,5 1,8 varav: noterade aktier 6 4,1 4,6 4,7 3,2 4,3 4,1 5,9 6,7 7,2 3,2 varav: onoterade aktier och annat kapital 22 3,7 2,8 2,5 4,2 4,3 4,9 4,2 1,9 1,5 1,5 Fondandelar 5-4,4-5,5-5,4-6,5-5,5-4,6-2,3 1,,7 -,4 Försäkringstekniska reserver 15 4,2 3,7 3,4 2,8 2,9 3,4 3,9 4,9 5,4 5,1 Övrigt 2) 23 9,5 8,6 7,4 6,1 2,4 2,6 2,2 1,9 3,9 4,2 M3 3) 1,1 9,7 8,7 7,6 5,2 3,6 1,8 -,3 -,1,2 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande kvartal. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 2) Övriga finansiella tillgångar omfattar lån, finansiella derivat och övriga tillgångar, vilket i sin tur omfattar bland annat handelskrediter som beviljats av icke-finansiella företag. 3) Vid kvartalets slut. Penningmängdsmåttet M3 omfattar euroområdets icke-mfi:s (dvs. den icke-finansiella sektorn och icke-monetära finansiella företag) innehav av penninginstrument hos euroområdets MFI och staten. 29
Diagram 13 De icke-finansiella sektorernas finansiella investeringar (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter) Diagram 14 Årliga nettoinflöden till penningmarknads- och investeringsfonder (miljarder euro) Hushåll Icke-finansiella företag Offentliga sektorn Icke-finansiella sektorer Penningmarknadsfonder Aktiefonder 1) Balanserade fonder 1) Obligationsfonder 1) Blandade fonder 1) 1), 2) Övriga fonder 8 7 6 5 4 8 7 6 5 4 25 2 15 1 5 25 2 15 1 5 3 3 2 2-5 -5 1 1-1 -1-15 -15-1 22 23 24 25 26 27 28 29-1 -2-2 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa:. Källor: och EFAMA. 1) Innan kvartal 1 29 härleddes kvartalsflöden från ickeharmoniserad -statistik över investeringsfonder, :s beräkningar baserade på nationella data från EFAMA samt :s beräkningar. 2) Innefattar fastighetsfonder, hedge-fonder samt fonder som inte är klassificerade någon annanstans. InstitutionElla investerare Enligt den nya harmoniserade statistiken för euroområdet om investeringsfonder minskade det årliga inflödet till andelar i investeringsfonder (exkl. penningmarknadsfonder) till 348 miljarder euro tredje kvartalet 21, från 461 miljarder euro kvartalet innan, medan den årliga tillväxten minskade från 1,2 procent till 7,1 procent. Denna nedgång i det årliga inflödet berodde främst på en baseffekt (efter ett omfattande köp av andelar i investeringsfonder av nederländska pensionsfonder tredje kvartalet 29 1 ), men även på en utplaning av avkastningskurvan och ökade spänningar på marknaderna för statspapper, vilket minskade viljan att omplacera medel från säkrare och mer likvida monetära tillgångar till långfristigare och mer riskfyllda tillgångar. En fördelning på investeringstyp visar att nedgången i det årliga inflödet till andelar i investeringsfonder berodde på minskade årliga inflöden till aktiefonder och, i mindre utsträckning, obligationsfonder (se diagram 14). De årliga inflödena till blandfonder och andra fonder förblev i stort sett oförändrade jämfört med kvartalet innan. Efter den senaste nedgången var de årliga inflödena till aktiefonder mindre än inflödena till blandfonder och andra fonder, medan det årliga inflödet till obligationsfonder var fortsatt större. Penningmarknadsfonder registrerade åter kraftiga utflöden på årsbasis tredje kvartalet, vilket berodde på de höga alternativkostnaderna för innehav av dessa instrument till följd av de låga korträntor (som används som riktmärke för dessa fonder). Om man ser till kvartalsutveckling framgår den inverkan som utplaningen av avkastningskurvan och utvecklingen på marknaderna för statspapper har haft på efterfrågan på andelar i investeringsfonder. Inflödet till andelar i investeringsfonder (med undantag för penningmarknadsfonder) uppgick till totalt 7 miljarder euro tredje kvartalet 21 (på grundval av icke-säsongrensade upp- 1 I juli 29 köpte nederländska pensionsfonder andelar i investeringsfonder till ett värde av mer än 97 miljarder euro. 3
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling gifter). Samtidigt som detta är en återhämtning jämfört med ett svagt inflöde på 28 miljarder euro kvartalet innan, är det mycket lägre jämfört med första kvartalet 21 och fjärde 29. Denna återhämtning noterades för alla kategorier utom övriga fonder. Den drevs emellertid främst av ökade inflöden till obligationsfonder, då spänningarna på marknaderna för statspapper minskade något. Inflödet till aktiefonder vände och blev svagt positivt tredje kvartalet, efter ett kraftigt utflöde kvartalet innan. Inflödet var emellertid fortfarande svagt, vilket speglar marknadens fortsatta osäkerhet när deg gäller styrkan i den ekonomiska återhämtningen. Inflödet till blandfonder var större jämfört med kvartalet innan, medan flödena till andra fonder vände och blev svagt negativa. Diagram 15 Försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter) Den årliga ökningstakten i försäkringsföretags och pensionsinstituts totala finansiella investeringar var i stort sett oförändrad på 5,1 procent andra kvartalet (se diagram 15). Detta döljer ett kraftigt ökat bidrag från investeringar i räntebärande värdepapper, som utjämnades av ett kraftigt minskat bidrag från investeringar i fondandelar. Denna nedgång berodde främst på den tidigare nämnda baseffekten och, i mindre utsträckning, på dämpade investeringar i denna typ av tillgångar under andra kvartalet. Det negativa bidraget från investeringar i noterade aktier förblev oförändrat. Den i stort sett oförändrade årliga ökningstakten i försäkringsföretags och pensionsfonders samlade finansiella investeringar speglade innehavarsektorns dämpade investeringar synliga på skuldsidan i balansräkningen i försäkringstekniska reserver. I detta avseende är det emellertid värt att notera att kvartalsinflödet till försäkringstekniska reserver under andra kvartalet endast var omkring hälften så stort som under kvartalet innan. 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Värdepapper, exklusive finansiella derivat Noterade aktier Onoterade aktier och annat kapital Fondandelar Övrigt 1) Totalt finansiella tillgångar 22 23 24 25 26 27 28 29 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Källa:. 1) Det inkluderar lån, inlåning, försäkringstekniska reserver, övriga tillgångar och finansiella derivat. 2.3 Penningmarknadsräntor Penningmarknadsräntorna ökade under perioden september december 21, i samband med hög volatilitet, särskilt inom marknadssegmentet för lån mot säkerhet. Skillnaden mellan räntorna på lån mot och utan säkerhet var också volatil. Denna utveckling berodde delvis på förnyade spänningar på finansmarknaderna i samband med oro över hållbarheten i de offentliga finanserna i vissa euroländer, trots ett fortsatt rikligt likviditetsläge. Trots att räntan på OIS-kontrakt minskat den senaste tiden har räntorna på lån utan säkerhet stigit för alla löptider de senaste tre månaderna. Den 1 december 21 låg 1 månads, 3 månaders, 6 månaders och 12 månaders Euribor på,81 procent, 1,3 procent, 1,26 procent respektive 1,53 procent, dvs. 19, 14, 12 och 12 punkter högre än den 1 september 21. Sammantaget minskade skillnaden mellan 12 månaders och 1 månads Euribor ett tecken på lutningen på penningmarknadens avkastningskurva med 5 punkter under perioden, till 72 punkter den 1 december (se diagram 16). 31
Sedan början av maj 21 har räntorna på lån mot säkerhet, t.ex. Eurepo eller de som härleds ur Eonia-swapindexet (se diagram 17), uppvisat viss volatilitet. Denna period kan delas upp i tre delar: Räntan på OIS-kontrakt ökade överlag fram till slutet av juli, minskade sedan mellan juli och september, för att därefter åter öka. Den ligger för närvarande fortfarande på en låg nivå, men klart över nivån sista kvartalet 29 respektive första kvartalet 21. Den 1 december låg räntan för ett 3-månaders OIS-kontrakt på,7 procent, omkring 21 punkter högre än den 1 september. Till följd av detta minskade skillnaden mellan denna ränta och motsvarande Euriborränta på lån utan säkerhet, från 39 punkter den 1 september till 33 punkter den 1 december. Trots denna minskning var skillnaden överlag fortfarande ganska stor, jämfört med nivåerna under första kvartalet 21 (se diagram 17). Utvecklingen mot slutet av den granskade perioden berodde delvis på spänningar i samband med förnyad oro bland deltagarna på finansmarknaden över hållbarheten i de offentliga finanserna i vissa euroländer, trots ett fortsatt rikligt likviditetsläge. De implicita räntorna på tremånaders Euribor-futures som förfaller i december 21 och mars och juni 211 låg på 1,5 procent, 1,15 procent respektive 1,24 procent den 1 december, dvs. omkring 13, 19 respektive 23 punkter högre jämfört med den 1 september (se diagram 18). Den implicita volatilitet med konstanta löptider på tre, sex, nio och tolv månader som kan härledas ur optioner på 3-månaders Euribor-futures har ökat de senaste tre månaderna, vilket vänt den nedåtriktade trend som inleddes i oktober 29 (se diagram 19). Den implicita volatiliteten i långfristigare penningmarknadsräntor har också ökat de senaste tre månaderna. Om man ser till dagslån har Eonia blivit mer volatil. Sedan oktober 21 har Eonia legat på relativt höga nivåer i början av uppfyllandeperioden, för att sedan kraftigt minska till långt under,5 procent och därefter toppa på den sista dagen i uppfyllandeperioden till följd av likviditets- Diagram 16 Penningmarknadsräntor Diagram 17 3-månaders Eurepo, Euribor och ränteswappar på dagslån (ois) (procent per år; differens i procentenheter; dagliga uppgifter) 2, 1-månads Euribor (vänster skala) 3-månaders Euribor (vänster skala) 12-månaders Euribor (vänster skala) Differens mellan 12-månaders och 1-månads Euribor (höger skala) 3, (procent per år; dagliga uppgifter) 2, 3-månaders Eurepo 3-månaders OIS 3-månaders Euribor 2, 1,5 2,5 1, 2, 1,5 1,5,5 1,5 1, 1,, 1, -,5,5,5,5-1, jun aug okt dec feb apr jun aug okt 29 21,,, Källor: och Reuters. Källor:, Bloomberg och Reuters. 32
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 18 3-månadersräntor och terminsräntor i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) 2, 3-månaders Euribor Terminsräntor den 1 september 21 Terminsräntor den 1 december 21 2, Diagram 19 Implicit volatilitet för konstant löptid som härleds ur optioner på 3-månaders Euribor-futures (procent per år; punkter; dagliga uppgifter),3 3 månader konstant löptid 6 månader konstant löptid 9 månader konstant löptid 12 månader konstant löptid,3 1,5 1,5,2,2 1, 1,,1,1,5,5, apr jul okt jan apr jul okt 29 21,, apr jun aug okt dec feb apr jun aug okt 29 21, Källa: Reuters. Anm. 3-månaders terminskontrakt med förfall i slutet av innevarande kvartal och de tre kommande kvartalen enligt noteringar på Liffe. Källor: Bloomberg, Reuters och :s beräkningar. Anm. Måttet erhålls i två steg. Först konverteras de implicita volatiliteter som härleds ur optioner på 3 månaders Euribor-futures baserat på Bund-konvertering. Därefter omräknas de tillgängliga implicita volatiliteterna med konstant förfallodag till implicita volatiliteter med konstant löptid. indragande transaktioner. Detta mönster beror på avvecklingen av den andra ettåriga långfristiga refinansieringstransaktionen den 3 september. Den 1 december låg Eonia på,468 procent (se diagram 2). Under den granskade perioden fortsatte att stödja penningmarknaderna genom likvidiserande transaktioner med löptider på en vecka, en uppfyllandeperiod och tre månader. Eurosystemets likvidiserande transaktioner genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning. genomförde även veckovisa likviditetsindragande transaktioner med en veckas löptid i form av ett anbudsförfarande med rörlig ränta och en högsta anbudsränta på 1, procent. Genom dessa likviditetsindragande transaktioner tilldelade ett belopp som motsvarade storleken på de köp som gjorts inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna, som uppgick till totalt 67 miljarder euro den 1 december (se ruta 3 nedan). Likviditeten i Diagram 2 ecb:s räntor och dagslåneräntan (procent per år; dagliga uppgifter) 2,5 2, 1,5 1,,5 Fast ränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Inlåningsränta Dagslåneränta (Eonia) Marginalränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, jun aug okt dec feb apr jun aug okt 29 21 Källor: och Reuters. 2,5 2, 1,5 1,,5, 33
euro området är fortfarande riklig och absorberas av ett omfattande dagligt utnyttjande av inlåningsfaciliteten och de finjusterande transaktioner med en veckas löptid som steriliserar de köp som görs inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna. Ruta 3 LIKVIDITETSFörhållanden och PenningPolitiska transaktioner under Perioden Från den 11 augusti till den 9 november 21 I denna ruta beskrivs :s likviditetshantering under den period som omfattar de uppfyllandeperioder som slutade den 7 september, 12 oktober respektive 9 november 21. Under denna period genomfördes fortsatt alla refinansieringstransaktioner i euro i form av fastränteanbud med full tilldelning. Den gradvisa normaliseringen av penningpolitiska transaktioner fortsatte, där de första av de två återstående ettåriga långfristiga refinansieringstransaktionerna löpte ut den 3 september. Den 2 september beslutade -rådet att alla huvudsakliga refinansieringstransaktioner, särskilda refinansieringstransaktioner med löptid på en uppfyllandeperiod och långfristiga refinansieringstransaktioner med tre månaders löptid skulle genomföras som fastränteanbud med full tilldelning åtminstone fram till slutet av den uppfyllandeperiod som löpte från den 8 december 21 till den 18 januari 211. Programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), som tillkännagavs den 1 maj 21, fortsatte tillsammans med veckovisa likviditetsindragande transaktioner med en veckas löptid som syftar till att sterilisera det tillhandahållande av ytterligare likviditet som följer av programmet för värde pappersmarknaderna. Banksystemets likviditetsbehov Under den granskade perioden uppgick banksystemets samlade dagliga likviditetsbehov definierat som summan av autonoma faktorer, kassakrav och kassaöverskott (dvs. behållningar utöver kassakraven på löpande räkningar) till i genomsnitt 55,2 miljarder euro, vilket innebär en minskning med 33,8 miljarder euro jämfört med det dagliga genomsnittet under de tre föregående uppfyllandeperioderna. Detta berodde framför allt på en minskning med 34,2 miljarder euro i det genomsnittliga värdet av autonoma faktorer, som uppgick till 335,7 miljarder euro. Denna nedgång i autonoma faktorer uppvägdes marginellt av en ökning med,5 miljarder euro i den genomsnittliga nivån på kassakraven, som låg på 213,2 Diagram A Bankernas behållningar på löpande räkningar utöver kassakraven (miljarder euro; genomsnittlig nivå för varje uppfyllandeperiod),5 aug feb aug feb aug feb aug 27 28 29 21 Källa:. miljarder euro. Det dagliga genomsnittliga kassaöverskottet låg på 1,3 miljarder euro, dvs. oförändrat jämfört med de tre föregående uppfyllandeperioderna (se diagram A). 2,6 2,3 2, 1,7 1,4 1,1,8 2,6 2,3 2, 1,7 1,4 1,1,8,5 34
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Likviditetstillförsel Under den granskade perioden uppgick den samlade likviditet som tillfördes genom öppna marknadstransaktioner till i genomsnitt 62,6 miljarder euro. Den likviditet som tillfördes genom refinansieringstransaktioner uppgick till i genomsnitt 558,1 miljarder euro, medan den likviditet som tillfördes genom programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP), som avslutades den 3 juni 21, uppgick till 61, miljarder euro och stod, tillsammans med programmet för värdepappersmarknaderna, för i genomsnitt 123,2 miljarder euro. Under denna period uppgick den likviditet som drogs in genom finjusterande transaktioner till i genomsnitt 66,7 miljarder euro. Den genomsnittliga volymen på de veckovisa refinansieringstransaktionerna uppgick till 166,7 miljarder euro, och den genomsnittliga volymen på de särskilda refinansieringstransaktionerna med löptid på en uppfyllandeperiod uppgick till 42,7 miljarder euro. Den samlade volymen av utestående långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader, sex månader respektive ett år minskade till 298,1 miljarder euro den 9 november, jämfört med 392,6 miljarder euro den 11 augusti. Denna minskning drevs av långfristiga refinansieringstransaktioner som avvecklades den 3 september respektive den 28 oktober (se diagram B). Den 3 september avvecklades en långfristig refinansieringstransaktion med tre månaders löptid, en med sex månaders löptid och en med ett års löptid, till ett totalt värde av 224,7 miljarder Diagram B Banksystemets likviditetsbehov euro. Av detta överfördes endast 133,4 miljarder euro till två nya refinansieringstransaktio- och likviditetstillgången (miljarder euro; genomsnitt per dag för hela perioden anges vid ner med löptider på sex dagar respektive tre varje post) månader som avvecklades den dagen. Den 28 oktober ersattes en långfristig refinansieringstransaktion med tre månaders löptid med ett värde av 23,2 miljarder euro som avvecklades med en långfristig refinansieringstransaktion med tre månaders löptid med ett värde av 42,5 miljarder euro. Den 1 oktober uppgick värdet av avslutade köp inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna till 63,3 miljarder euro, en ökning från 6,3 miljarder euro den 6 augusti. Inga köp avslutades under de tre första veckorna i oktober, och värdet av avslutade köp ökade sedan till 64, miljarder euro den 5 november. Samtidigt ökade även de veckovisa transaktioner som drog in den likviditet som tillfördes genom programmet för värdepappersmarknaderna, och drog i genomsnitt in 63,8 miljarder euro. Den likviditet som drogs in genom finjusterande transaktioner med löptid över natten som 8 6 4 2-2 -4-6 -8 Källa:. CBPP- och SMP-portfölj: 123,2 miljarder euro Huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 166,7 miljarder euro Långfristiga refinansieringstransaktioner: 389,5 miljarder euro Finjusterande transaktioner: 64,7 miljarder euro Autonoma faktorer: 335,7 miljarder euro Behållningar på löpande räkningar: 214,4 miljarder euro Nettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten: 64,5 miljarder euro Kassakrav: 213,2 miljarder euro aug sep okt 21 8 6 4 2-2 -4-6 -8 Likviditetstillgång Likviditetsbehov 35
genomfördes den sista dagen under varje uppfyllandeperiod uppgick till i genomsnitt 148,4 miljoner euro, jämfört med ett genomsnitt på 255,4 miljoner euro under de tre föregående uppfyllandeperioderna. Utnyttjande av de stående faciliteterna Till följd av den fortsatt minskade likviditetstillförseln efter det att de tre långfristiga refinansieringstransaktionerna förfallit den 3 september, minskade nettoutnyttjandet av inlåningsfaciliteten. 1 Det dagliga genomsnittliga 2 nettoutnyttjandet av inlåningsfaciliteten låg på 83,1 miljarder euro under den uppfyllandeperiod som slutade den 7 september och föll till 41,1 miljarder euro under den uppfyllandeperiod som slutade den 9 november. Räntor Diagram C Eonia och ecb-räntor (dagliga räntor i procent) 2, 1,5 1,,5 Eonia Fast ränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Korridor mellan räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten, aug sep okt 21 Källa:. 2, 1,5 1,,5, :s styrräntor har varit oförändrade sedan den 13 maj 29, med en ränta på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 1 procent, en utlåningsränta på 1,75 procent och en inlåningsränta på,25 procent. Till följd av den fortsatt rikliga utestående likviditeten i början av den granskade perioden låg Eonia kvar långt under den huvudsakliga refinansieringsräntan, med ett genomsnitt på,43 procent under den uppfyllandeperiod som slutade den 7 september och,48 procent under den följande uppfyllandeperioden. Till följd av avvecklingen av de tre långfristiga refinansieringstransaktionerna den 3 september och den därmed minskade likviditetstillförseln, började Eonia att stiga kraftigt, och rörde sig mot räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Under den uppfyllandeperiod som slutade den 9 november låg Eonia på i genomsnitt,71 procent. 1 Nettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten beräknas som utnyttjandet av inlåningsfaciliteten minus utnyttjandet av utlåningsfaciliteten. 2 Genomsnittligt utnyttjande av inlåningsfaciliteten inkluderar helger. 2.4 obligationsmarknader Under perioden fram till den 1 december ökade räntorna på långfristiga statsobligationer med AAArating i euroområdet och USA med cirka 65 respektive 5 punkter, jämfört med nivåerna i slutet av augusti 21. I euroområdet steg även de långfristiga realräntorna kraftigt, vilket skulle kunna spegla den positiva underliggande kraften i den ekonomiska återhämtningen. Finansmarknadsmått på de långfristiga inflationsförväntningarna minskade måttligt. Samtidigt bidrog ökade spänningar på marknaderna för statspapper till att skillnaden mellan vissa stats obligationsräntor i euroområdet ökade till nya toppnoteringar. Ränteskillnaderna mellan obligationer utgivna av både ickefinansiella och finansiella företag förändrades inte nämnvärt under den granskade perioden som helhet, medan ränteskillnaderna mellan företagsobligationer utgivna av finansiella företag ökade märkbart under november. 36
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Sedan slutet av augusti 21 har räntenivån på tioåriga statsobligationer med AAA-rating i euro området ökat med totalt cirka 65 punkter till 3,1 procent den 1 december (se diagram 21). Långfristiga amerikanska statsobligationsräntor registrerade en mindre ökning på cirka 5 punkter och nådde 3, procent under samma period. Skillnaden mellan de tioåriga nominella statsobligationsräntorna i USA respektive euroområdet föll därmed från 1 punkter till cirka -1 punkter. Den tioåriga japanska statsobligationsräntan ökade med 2 punkter till 1,2 procent den 1 december. Diagram 21 Långa statsobligationsräntor (procent per år; dagliga uppgifter) 4,1 3,7 3,3 2,9 Euroområdet (vänster skala) USA (vänster skala) Japan (höger skala) 2,6 2,2 1,8 1,4 Investerarnas osäkerhet om den kortsiktiga utvecklingen på obligationsmarknaderna, mätt genom den implicita volatiliteten, ökade både i euroområdet och i USA. Sedan i början av november har detta mått på osäkerheten på obligationsmarknaderna ökat mycket kraftigt på båda sidor om Atlanten. 2,5 2,1,6 nov jan mar maj jul sep nov 29 21 Källor: Bloomberg och Reuters. Anm. Med långa statsobligationsräntor avses räntor på obligationer med 1 års eller närmast tillgängliga löptid. 1, Under de senaste tre månaderna har rörelserna i långa amerikanska statsobligationsräntor påverkats av blandade, men överlag positiva, makroekonomiska nyheter. Samtidigt var marknadsdeltagarna fortsatt skeptiska i fråga om styrkan och hållbarheten i den amerikanska återhämtningen. Dessutom bidrog förmodligen ändrade uppfattningar bland investerarna om tidpunkten för, omfattningen och arten av ytterligare kvantitativa lättnader till den ökade volatiliteten på marknaden för statsobligationer i USA. Den 3 november beslutade FOMC (Federal Open Market Committee) att köpa statspapper med lång löptid för ytterligare 6 miljarder dollar till slutet av andra kvartalet 211. Marknadens första reaktion på detta tillkännagivande var dämpad eftersom det i stort sett var väntat. Till följd av investerarnas och marknadskommentatorernas osäkerhet i fråga om köpprogrammets effektivitet, ökade volatiliteten i långa amerikanska statsobligationsräntor ytterligare i november. I euroområdet låg de långa räntorna på statsobligationer med AAA-rating runt 2,4 procent i slutet av augusti en mycket låg nivå historiskt sett. Under de senaste tre månaderna har obligationsräntorna uppvisat en tydligt uppåtriktad trend, medan fluktuationerna inom perioden har varit mindre än de för motsvarande amerikanska statsobligationsräntor. Sammantaget tycks uppgången i de långa statsobligationsräntorna i euroområdet spegla den positiva underliggande kraften i den ekonomiska återhämtningen i euroområdet. Denna tolkning stöds av det faktum att de långa realräntorna i euroområdet också har ökat kraftigt, både för medellånga och långa löptider. Liksom sina nominella motsvarigheter låg de långa realräntorna på rekordlåga nivåer i slutet av augusti, och den femåriga obligationsräntan var nere på nivåer nära noll. Sedan dess har de ökat med cirka 4 punkter till,4 procent i början av december. Realräntorna på tioåriga obligationer i euroområdet ökade med 65 punkter, och matchade därmed på ett ungefär ökningen i motsvarande nominella räntor, och låg i slutet av den granskade perioden på 1,4 procent. Till följd av denna brantare lutning på den reala avkastningskurvan ökade räntan på femåriga realränteobligationer fem år framåt i tiden från 1,4 procent i slutet av augusti till 2,3 procent i början av december (se diagram 22). 37
Diagram 22 Reala obligationsräntor (nollkupong) (procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat) Diagram 23 Break even-inflation i nollkupongobligationer (procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat) Femårig real obligationsränta för de kommande 5 åren Femårig real obligationsränta Tioårig real obligationsränta Femårig break-even-inflation för de kommande 5 åren Femårig break-even-inflation Tioårig break-even-inflation 3, 3, 3, 3, 2,5 2,5 2, 2, 2,5 2,5 1,5 1, 1,5 1, 2, 2,,5,5 1,5 1,5,, -,5 nov jan mar maj jul sep 29 21 Källor: Reuters och :s beräkningar. nov -,5 1, nov jan mar maj jul sep nov 29 21 Källor: Reuters och :s beräkningar. 1, Jämfört med långa statspapper med AAA-rating ökade räntan på de flesta obligationer från utgivare av statspapper i euroområdet med lägre rating mycket kraftigare och uppvisade mycket högre volatilitet inom perioden under samma period. De tioåriga statsobligationsräntorna i Irland, Portugal och Spanien ökade med 35, 13 respektive 125 punkter. De totala ökningarna i Italien och Grekland var avsevärt mindre, och låg runt 7 respektive 5 punkter. Den 1 december låg ränteskillnaderna för statsobligationer gentemot Tyskland på 91 för Grekland, 65 för Irland, 4 för Portugal, 26 för Spanien and 17 punkter för Italien. Under den granskade perioden fokuserade marknadskommentatorerna först på situationen i Grekland, i samband med tvivel över om Grekland skulle kunna nå sina mål för budgetunderskottet. Sedan slutet av oktober Irland fått alltmer uppmärksamhet, i samband med ökad oro bland investerarna om den börda för de offentliga finanserna som har att göra med den irländska regeringens kostnader för stöd till finanssektorn. Den 28 november tillkännagavs en överenskommelse om finansiellt stöd till Irland, men stämningsläget på marknaden försämrades ytterligare. Skillnaderna för irländska statsobligationsräntor ökade åter men minskade därefter kraftigt mellan den 3 november och den 1 december. Ränteskillnaderna för andra statsobligationer i euroområdet uppvisade ett liknande mönster. Jämfört med nivåerna i slutet av augusti ökade den tioåriga break even-inflationen, BEIR (skillnaden mellan de långa nominella obligationsräntorna och räntorna på de långa realobligationerna) svagt under den granskade perioden, medan motsvarade femårig ränta som speglar inflationsförväntningar och relaterade riskpremier på medellång sikt ökade med ännu mer, och steg med omkring 2 punkter (se diagram 23). Den 1 december låg den femåriga och tioåriga break even-inflationen på 1,6 procent respektive 1,8 procent. Denna måttliga utplaning av BEIR-kurvan pekade på en måttlig minskning i den 5-åriga terminsräntan om fem år på 1 punkter till 2, procent. Samma dag låg motsvarande mått på inflationsswappar något högre på 2,2 procent. 38
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Jämfört med i slutet av augusti har investerarnas förväntningar om framtida korta räntor i euroområdet och relaterade riskpremier ökat för alla löptider, medan ökningar i den momentana terminsräntan har varit mest uttalade i den längre änden av räntestrukturen (se diagram 24). Ränteskillnaderna för företagsobligationer med kreditbetyget IG (investment grade) utgivna av icke-finansiella företag var i stort sett oförändrade under de två första månaderna i den granskade perioden, men har ökat svagt sedan början av november. Potentiella negativa spridningseffekter från den senaste tidens spänningar på marknaderna för statspapper till villkor för marknadsfinansiering för icke-finansiella företag verkar därför ha varit begränsade totalt sett. Ränteskillnaderna för obligationer utgivna av finansiella företag förändrades också svagt den granskade perioden som helhet. De ökade emellertid kraftigt i november, vilket förmodligen berodde på investerarnas oro om bankernas exponering för statspapper. Diagram 24 Implicita terminsräntor för dagslån i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 1 december 21 31 augusti 21, 21 212 214 216 218 22 Källa:, EuroMTS (underliggande uppgifter) och Fitch Ratings. Anm. Den implicita terminsräntekurvan, som härleds ur den räntestruktur som observeras på marknaden, visar marknadens förväntningar på de korta räntornas framtida nivåer. Den metod som används för att beräkna dessa implicita terminsräntekurvor beskrivs i avsnittet Euro area yield curve på :s webbplats. De uppgifter som används i uppskattningen härleds ur AAAklassade statsobligationer. 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 2.5 aktiemarknader Brett baserade aktiekursindex i euroområdet och USA har ökat överlag de senaste tre månaderna. I euroområdet stöddes denna utveckling av robusta faktiska och förväntade företagsvinster och totalt sett positiva makroekonomiska uppgifter. Samtidigt har aktiekurserna förmodligen påverkats negativt av förnyade spänningar på marknaderna för statspapper i euroområdet. Följaktligen föll aktiekurserna i euroområdet kraftigt i november. Omfattningen av dessa negativa effekter har varierat ganska mycket mellan olika euroländer och olika sektorer. Banksektorn är den sektor som påverkats kraftigast. Osäkerheten på aktiemarknaden i euroområdet minskade under större delen av den granskade perioden, men har ökat kraftigt de senaste veckorna. Mellan i slutet av augusti och den 1 december 21 steg aktiekurserna i euroområdet och i USA, mätt med de breda Dow Jones EURO STOXX respektive Standard & Poor s 5-index, med 6 procent respektive 15 procent (se diagram 25). De brett baserade aktiekursindexen på båda sidor om Atlanten uppvisade en uppåtriktad trend fram till början av november, men har därefter fallit kraftigt, särskilt i euroområdet. Till skillnad från i euroområdet och USA steg aktiekurserna i Japan, mätt genom Nikkei 225 index, kraftigt i november och hade i slutet av den granskade perioden gått upp med totalt 13 procent. Osäkerheten på aktiemarknaden i euroområdet, mätt genom den implicita volatiliteten, minskade under den första delen av den granskade perioden, men ökade sedan kraftigt i slutet av november (se diagram 26). I USA däremot var volatiliteten på aktiemarknaden fortsatt dämpad. 39
Diagram 25 Aktieindex (index: 1 november 29 = 1; dagliga uppgifter) Diagram 26 Implicit volatilitet på aktiemarknader (procent per år; 5-dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter) Euroområdet USA Japan Euroområdet USA Japan 12 12 4 4 115 115 35 35 11 11 3 3 15 1 15 1 25 25 95 95 2 2 9 9 15 15 85 nov jan mar maj jul sep 29 21 nov Källor: Reuters och Thomson Financial Datastream. Anm. Dow Jones EURO STOXX Broad-index för euroområdet, Standard & Poor s 5-index för USA och Nikkei 225-index för Japan. 85 1 nov jan mar maj jul sep 29 21 nov Källa: Bloomberg. Anm. De implicita volatilitetsserierna visar den förväntade standardavvikelsen i procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till 3 månader beräknat utifrån optionspriserna på aktieindex. De aktieindex som den implicita volatiliteten avser är Dow Jones EURO STOXX 5 för euroområdet, Standard & Poor s 5 för USA och Nikkei 225 för Japan. 1 I USA har utvecklingen på aktiemarknaden drivits av blandade, men överlag positiva, ekonomiska uppgifter, särskilt om börsnoterade företags redovisningar av vinstresultat för tredje kvartalet. Samtidigt kan investerarnas osäkerhet om hållbarheten i den amerikanska återhämtningen samt ändrade förväntningar om omfattningen, arten och effektiviteten i kvantitativa lättnader som tillkännagivits av den amerikanska centralbanken ha påverkat aktiekurserna negativt. I euroområdet stöddes aktiekurserna av den positiva kraften i den ekonomiska återhämtningen och överlag positiva nyheter i fråga om både konfidensindikatorer och ekonomiska uppgifter. Samtidigt har stigande långa räntor sannolikt haft en negativ inverkan på aktiekurserna. Sedan mitten av oktober har dessutom intensifieringen av spänningar på vissa marknader för statspapper i euroområdet negativt påverkat stämningen och riskaversionen hos marknadsdeltagarna, däribland hos investerare på aktiemarknaderna. I synnerhet har oro över euroområdets bankers exponering för statspapper haft en negativ effekt på kurserna för bankaktier. Från topparna under andra hälften av oktober föll kurserna för bankaktier i euroområdet med 15 procent under perioden fram till den 1 december. Sett över den granskade perioden som helhet har finansaktierna fallit mest (se tabell 3). I stark kontrast till detta ökade aktiekurserna för företag inom basmaterial-, konsumtionsvaru-, industri- och tekniksektorerna med mellan 13 procent och 21 procent. Detta visar att även om spänningarna på marknaderna för statspapper kan ha påverkat vinstförväntningarna för finanssektorn och riskpremier för aktier, fortsatte investerarna på aktiemarknaden att värdera aktier med en relativt positiv inställning för de flesta företagssektorer. Liksom mellan olika sektorer skilde sig utvecklingen på aktiemarknaden även åt mellan olika euroländer. Detta har varit särskilt uppenbart under perioden från slutet av oktober, då de fallande kurserna på bankaktier i Grekland och Irland varit flera gånger större än nedgångarna i Frankrike och Tyskland. 4
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Tabell 3 Kursförändringar i Dow Jones euro stoxx branschindex (kursförändringar i procent av kurser vid periodens slut) EURO STOXX Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Olja och gas Finans Hälsa Industri Teknik Telekommu- Samhällsnikation service Branschens andel av det samlade börsvärdet (vid periodens slut) 1, 1,1 7,1 15,6 7, 22,1 4, 14,3 4,5 7,1 8,3 Kursförändringar (vid periodens slut) 3 kv 29 2,7 21,8 14,9 15,8 7,3 32,4 14,2 26,4 13,6 14,7 14,9 4 kv 29 2,1 15,3 3,3 9, 6,8-5,5 7,7 3,8-3,9 2,,3 1 kv 21,8 1,6 6,8 3,5-1,7-2,6 4, 4,1 16, -4,5-3,3 2 kv 21-11,1-8,3-7,2 3,1-13,4-17,6-7,5-7,1-17,3-12,1-18,3 3 kv 21 7,3 9, 11,1 8, 5,3 8,2 -,2 5,6 3,2 12,8 4,9 okt 21 3,7 5,2 2,8 2,8 3,5 2,3 1,8 4,5 5,1 6, 5,8 nov 21-5,2 3,4-3,9 1,5-4, -14,4-4,5,8-3,2-1,8-7,3 31 aug 21 1 dec 21 6,3 21,5 7, 17,5 4,3-6,4 4,7 16,2 13,1-2,5,7 Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Aktiekurserna i euroområdet fortsatte att stödjas av en stabil vinstutveckling. I september, oktober och november låg den faktiska årliga tillväxten i vinst per aktie på i genomsnitt cirka 25 procent. Sett till sektorer var vinstutvecklingen positiv för nästan alla branscher. Den senaste tiden har vinstförväntningarna på kort sikt för noterade bolag fallit ytterligare från topparna i början av 21 (se diagram 27). De låg i november emellertid kvar på robusta nivåer på omkring 16 procent. Förväntningarna avseende tillväxten i vinst per aktie i USA på kort sikt var endast något lägre än motsvarigheterna i euroområdet i november, Om man ser framåt har analytikernas vinstförväntningar för noterade företag i euroområdet för perioden tre till fem år framåt stabiliserats på omkring 13 procent de senaste tre månaderna, vilket är något högre än motsvarande siffror i USA. Diagram 27 Förväntad ökning i vinst per aktie i usa och euroområdet (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) 36 Euroområdet, kort sikt 1) Euroområdet, lång sikt 2) USA, kort sikt 1) USA, lång sikt 2) 36 3 24 18 12 6-6 25 26 27 28 29 21 3 24 18 12 6-6 Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Förväntad vinstökning i Dow Jones Euro STOXX-index för euroområdet och Standard & Poor s 5-index för USA. 1) Med kort sikt avses analytikers vinstförväntningar 12 månader framåt (årliga ökningstakter). 2) Med lång sikt avses analytikers vinstförväntningar 3 5 år framåt (årliga ökningstakter). 41
2.6 de icke-finansiella företagens finansiering och finansiella ställning De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags finansiering minskade tredje kvartalet 21, vilket främst berodde på den minskade kostnaden för marknadsfinansiering. I oktober och november avstannade emellertid nedgången i de reala kostnaderna för marknadsfinansierad skuld och den reala kostnaden för aktier till följd av ökande statsobligationsräntor och ökande ränteskillnader. När det gäller finansiella flöden steg den årliga ökningstakten i utlåningen till ickefinansiella företag ytterligare tredje kvartalet, men låg fortsatt kvar på negativt territorium, vilket tyder på att en vändpunkt i låneutvecklingen hade nåtts tidigare under 21. Utnyttjandet av marknadsfinansiering täckte merparten av euroområdets företags externa finansieringsbehov under den granskade perioden. De icke-finansiella företagens utgivning av räntebärande värdepapper var fortsatt kraftig, men visade ytterligare tecken på en dämpning tredje kvartalet. finansieringsvillkor De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering som beräknas genom att de olika externa finansieringskällorna vägs på grundval av utestående belopp, korrigerade för värderingseffekter minskade med cirka 1 punkter tredje kvartalet 21 och var i stort sett oförändrade på 3,61 procent i oktober 21 (se diagram 28). Utvecklingen i de totala kostnaderna för finansiering drevs av en minskning i den reala kostnaden för marknadsfinansiering. Under de fyra månaderna fram till oktober minskade de reala kostnaderna för eget kapital och de reala kostnaderna för marknadsbaserad skuldfinansiering med 36 respektive 44 punkter jämfört med i slutet av juni 21. Nedgången i kostnaden för utgivning av aktier från en historiskt hög nivå, samt nedgången i kostnaden för marknadsbaserad skuldfinansiering berodde på att de spänningar på marknaden som iakttogs andra kvartalet 21 lättade. Utvecklingen i bankernas utlåningsräntor under den granskade perioden pekar på att det gradvisa genomslag som tidigare sänkningar av -räntorna haft på bankernas utlåningsräntor till affärskunder håller på att klinga av. Mellan juni och oktober 21 ökade de monetära finansinstitutens räntor med 9 punkter, medan deras långa realräntor ökade med 8 punkter. Sett i ett längre perspektiv, under de fyra månaderna fram till oktober 21, låg den reala kostnaden för euroområdets icke-finansiella företags finansiering kvar nära sina lägsta nivåer sedan 1999 för alla underkategorier av finansiering, undantaget den reala kostnaden för eget kapital som däremot låg kvar på rekordhöga nivåe Mellan juni och oktober 21 ökade de monetära finansinstitutens nominella räntor på nya 42 Diagram 28 Euroområdets icke-finansiella företags reala kostnader för extern finansiering (procent per år, månadsuppgifter) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Finansieringskostnader, totalt MFI:s korta realräntor på utlåning MFI:s långa realräntor på utlåning Real kostnad för marknadsbaserad finansiering Real kostnad för eget kapital i börsnoterade företag 1999 21 23 25 27 29 Källor:, Thomson Datastream, Merrill Lynch och Consensus Economics prognos. Anm. Icke-finansiella företags reala kostnader för extern finansiering beräknas som ett vägt genomsnitt av kostnaderna för banklån, kostnaden för räntebärande värdepapper och kostnaderna för eget kapital på grundval av respektive utestående belopp och deflaterat med inflationsförväntningar (se ruta 4 i :s månadsrapport för mars 25). Introduktionen av harmoniserade MFI-utlåningsräntor i början av 23 medförde ett brott i statistikserien. Data från juni 21 är inte fullt jämförbara med tidigare data på grund av metodförändringar som kommer från genomförandet av förordningarna /28/32 och /29/7 (som ändrar förordning /21/18). 9 8 7 6 5 4 3 2 1
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Tabell 4 MFI-räntor på nya lån till icke-finansiella företag (procent per år; punkter) 29 3 kv Förändring i punkter fram till oktober 21 1) MFI-räntor på lån Checkräkningskrediter till icke-finansiella företag 4,25 4,6 3,98 3,7 3,8 3,82-52 13 2 Lån till icke-finansiella företag upp till 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år 3,36 3,28 3,24 3,25 3,34 3,44-12 17 1 med en ursprunglig räntebindning över 5 år 4,16 3,96 4, 3,8 3,78 3,8-52 -15 2 Lån till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år 2,6 2,19 1,99 2,17 2,26 2,34-3 8 8 med och en ursprunglig räntebindning över 5 år 3,64 3,58 3,44 3,37 3,51 3,45-45 26-6 Memo 3-månaders penningmarknadsränta,77,71,64,73,88 1, 2 15 12 2-årig statsobligationsränta 1,28 1,39 1,4 1,84 1,85 1,62 23-21 -23 7-årig statsobligationsränta 3,11 2,99 2,82 2,39 2,12 2,18-17 -18 6 29 4 kv Källa:. 1) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 21 1 kv 21 2 kv 21 sep 21 okt 29 jul 21 jul 21 sep lån till icke-finansiella företag för korta lån och, i mindre utsträckning, för lån med längre löptider (se tabell 4). Nedgången i de monetära finansinstitutens räntor sedan november 28 verkar ha dämpats och genomslaget av tidigare sänkningar av -räntorna på bankernas utlåningsräntor har sannolikt nått sitt slut. Ränteuppgångar för korta lån kan spegla de senaste uppgångarna av penningmarknadsräntorna, vars utveckling normalt påverkar bankernas finansieringskostnader på kort sikt. Den senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning för euroområdet visade att under tredje kvartalet 21 hade bankernas tillgång till marknadsfinansiering och deras likviditetsställning försämrats något, även om dessa faktorer fortfarande bidrog till en åtstramning av kreditkraven för lån till företag. Den minskade ränteskillnaden mellan företagsoch statsobligationer, särskilt i fråga om lägre värderade obligationer, bidrog till att den reala kostnaden för marknadsfinansiering minskade tredje kvartalet 21 och i oktober 21 (se diagram 29). Den minskade ränteskillnaden stöddes av att spänningarna på finansmarknaden lättade. Denna positiva trend upphörde emellertid i oktober och november, när utvecklingen i fråga om icke-finansiella företags obligationsräntor speglade den för statsobligationsräntorna, vilket ledde till en uppgång i den reala kostnaden för marknadsbaserad skuldfinansiering och den reala kostnaden för aktier. Diagram 29 Kreditspreadar för ickefinansiella företags obligationer (punkter; månadsgenomsnitt) 51 46 41 36 31 26 21 16 11 6 Utgivna i euro av AA-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av A-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av BBB-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Högavkastande obligationer utgivna i euro (höger skala) 2 5 2 1 5 1 5 1 1999 21 23 25 27 29 Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer anger skillnaden gentemot räntan på AAA-klassade statsobligationer. 43
Diagram 3 Vinst per aktie för börsnoterade icke-finansiella företag Diagram 31 Icke-finansiella företags externa finansiering, fördelat per instrument (årliga procentuella förändringar, månadsuppgifter) (årliga procentuella förändringar) Realiserad Förväntad MFI-lån Räntebärande värdepapper Börsnoterade aktier 4 4 35 35 3 3 3 3 2 1-1 -2 2 1-1 -2 25 2 15 1 25 2 15 1-3 -3 5 5-4 -4-5 26 27 28 29 21 211-5 -5 2 22 24 26 28 21-5 Källor: Thomson Financial DataStream och :s beräkningar. Källa:. Anm. Börsnoterade aktier är utgivna i euro. Finansieringsflöden De flesta indikatorer på lönsamheten i de icke-finansiella företagen i euroområdet pekar på en ytterligare förbättring tredje kvartalet 21. Årstakten i vinst per aktie för noterade icke-finansiella företag i euroområdet var fortsatt kraftigt positiv tredje kvartalet 21 och steg till 31,2 procent i oktober 21 (se diagram 3). Framöver förväntar sig marknadsdeltagarna ökade vinster de närmsta åren. När det gäller den externa finansieringen blev dämpningen av de monetära finansinstitutens utlåning till icke-finansiella företag mindre uttalad tredje kvartalet 21, medan utgivningen av räntebärande värdepapper som visserligen fortsatte att öka förlorade viss kraft (se diagram 31). Däremot fortsatte den årliga ökningstakten i noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag att minska. Utgivningen av räntebärande värdepapper var fortsatt kraftig men uppvisade alltjämnt tecken på en dämpning under perioden från juli till september. Den årliga ökningstakten i utgivningen av långfristiga räntebärande värdepapper minskade mot slutet av kvartalet, men förblev positiv. Samtidigt var den årliga ökningstakten i utgivningen av kortfristiga räntebärande värdepapper fortsatt negativ i slutet av kvartalet. Under tredje kvartalet 21 blev den årliga ökningstakten i bankernas utlåning till icke-finansiella företag mindre negativ på -,6 procent (se tabell 5), och låg i oktober kvar oförändrad på denna nivå. Den kraftiga minskningen i kortfristiga lån till icke-finansiella företag (med löptider upp till ett år), som startade i mars 29, dämpades för tredje kvartalet i rad, medan den årliga ökningstakten i lån med en löptid på över fem år minskade något till 2,7 procent. Empiriska data tyder på att lån till icke-finansiella företag normalt följer konjunkturcykeln med en kraftig fördröjning. De senaste månaderna tyder den långsammare minskningen i den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag på att en vändpunkt nåddes tidigare under 21. Samtidigt kan den pågående substitutionen till förmån för marknadsfinansiering samt den större tillgången till interna medel ha dämpat återhämtningen av bankernas utlåning till icke-finansiella företag. 44
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Tabell 5 Icke-finansiella företags finansiering (procentuella förändringar; kvartalsslut) Årliga ökningstakter 29 29 21 21 21 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv MFI-lån -,2-2,2-2,4-1,7 -,6 upp till 1 år -1,2-13,2-11,2-9,9-6,4 över 1 år och upp till 5 år 2, -2, -4,2-3,9-2, över 5 år 4,6 3,7 3, 3,3 2,7 Emission av räntebärande värdepapper 16,1 14,7 16,2 12,3 8,6 kortfristiga -27,3-4,7-24,1-15,9-13,6 långfristiga, varav: 1) 24,8 26,3 22,8 16, 11,2 fast ränta 32,8 34,1 27,2 19,2 13,9 rörlig ränta -4,7-4,, -1,3-1,7 Emission av noterade aktier 1,8 1,8 1,8 1,,9 Memo 2) Total finansiering 2, 1,2 1,6 1,6 - Lån till icke-finansiella företag 2,1,5,8 1, - Försäkringstekniska reserver 3),8,9 1,1 1,2 - Källa:, Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna i denna tabell (med undantag för memoposterna) har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik samt i värdepappersstatistik. Mindre skillnader jämfört med uppgifterna i finansräkenskaperna kan förekomma på grund av i första hand skillnader i värderingsmetoder. 1) Fast ränta och rörlig ränta kan avvika från totalsiffran för långfristiga räntebärande värdepapper på grund av att långfristiga nollkupongare, som inkluderar värderingseffekter, inte särredovisas i denna tabell. 2) Uppgifterna rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. De icke-finansiella företagens totala finansiering inkluderar lån, emitterade räntebärande värdepapper, emitterade aktier och annat emitterat kapital, försäkringstekniska reserver, övriga skulder och finansiella derivat. 3) Inkluderar pensionsfondsreserver. Resultaten från den senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning tyder på att effekten av faktorer på efterfrågesidan till exempel ökade finansieringsbehov för lager och rörelsekapital samt fasta investeringar på de ickefinansiella företagens efterfrågan på lån stärktes tredje kvartalet 21 (se diagram 32). Samtidigt visade enkäten på en nedgång i nettoåtstramningen av kreditvillkoren för lån till företag till följd av bankernas förbättrade tillgång till finansiering samt likviditetshantering, vilket vände den ökning som registrerades kvartalet innan i samband med ökade spänningar på finansmarknaden. Även om normaliseringen av kreditvillkoren verkar fortsätta i euroområdet som helhet, är tillgången till bankkrediter begränsad i vissa länder. I vissa fall kan den förbättrade efterfrågan på lån även förvärra den potentiella effekten av relativt strama kreditvillkor på bankernas tillhandahållande av krediter. Det normalt sett negativa finansieringsgapet (eller nettoupplåningen) för icke-finansiella företag dvs. skillnaden mellan utgifter för reala investeringar och internt genererade medel Diagram 32 Utlåningstillväxt och faktorer som bidrar till icke-finansiella företags efterfrågan på lån (årliga procentuella förändringar; nettotal) 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 27 Fasta investeringar (höger skala) Lager och rörelsekapital (höger skala) Förvärvs- och fusionstransaktioner och företagsomstrukturering (höger skala) Skuldomstrukturering (höger skala) Internfinansiering (höger skala) Lån till icke-finansiella företag (vänster skala) 28 29 21 Källa:. Anm. Med nettotal avses skillnaden mellan den andel av bankerna som uppgav att den berörda faktorn bidrog till en ökad efterfrågan och den andel som anger att den bidrog till en minskning. 6 4 2-2 -4-6 -8 45
Diagram 33 Icke-finansiella företags sparande, finansiering och investeringar Diagram 34 Icke-finansiella företags skuldkvoter (glidande totalvärde över fyra kvartal; procent av förädlingsvärde brutto) 6 4 2-2 -4-6 Övrigt Nettoförvärv av aktier Nettoförvärv av finansiella tillgångar exklusive aktier Fasta bruttoinvesteringar Utgivning av onoterade ägarandelar Utgivning av noterade ägarandelar Skuldfinansiering Bruttosparande och mottagna nettokapitaltransfereringar Finansieringsgap (höger skala) 2 21 22 23 24 25 26 2728 29 Källa: Räkenskaper för euroområdet. Anm. Skuld inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Övrigt inkluderar finansiella derivat, övriga kvittade skulder/tillgångar och justeringar. Lån mellan företag kvittas. Finansieringsgapet motsvarar nettoutlåning i förhållande till nettoupplåning, vilket är i stort detsamma som skillnaden mellan bruttosparande och bruttoinvestering. 9 7 5 3 1-1 -3-5 -7-9 (procent) Skuld som andel av bruttodriftsöverskott (vänster skala) Skuld som andel av BNP (höger skala) 47 45 43 41 39 37 35 33 31 29 27 1999 21 23 25 27 29 Källor:, Eurostat och :s beräkningar. Anm. Skuld rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. Det inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. 9 85 8 75 7 65 6 55 5 (bruttosparande) var positivt första halvåret 21 på grundval av fyra kvartals glidande medelvärde. Diagram 33 visar de olika komponenterna för euroområdets företags sparande, finansiering och investeringar, enligt vad som rapporterats i räkenskaperna för euroområdet, för vilka uppgifter finns tillgängliga fram till och med andra kvartalet 21. Som framgår av diagrammet var företagens reala investeringar (fasta bruttoinvesteringar) under andra kvartalet 21 av samma omfattning som ökningarna av interna medel, medan ökningstakten i den externa finansieringen har minskat kraftigt. Samtidigt var nettoförvärven av finansiella tillgångar i stort sett fortsatt stabila. finansiell ställning Under andra kvartalet 21 var de icke-finansiella företagens skuldsättning i stort sett oförändrad på höga nivåer på 83 procent i fråga om skulden i förhållande till BNP och 43 procent i Diagram 35 Icke-finansiella företags nettoräntebörda (punkter) 25 2 15 1 5 Nettoräntebörda (vänster skala) Viktad genomsnittlig utlåningsränta (höger skala) Viktad genomsnittlig inlåningsränta (höger skala) 7 6 5 4 3 2 1 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa:. Anm. Nettoräntebördan definieras som skillnaden mellan ett viktat genomsnitt av utlåningsräntor och ett viktat genomsnitt av inlåningsräntor för icke-finansiella företag och baseras på utestående belopp. 46
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling fråga om skulden i förhållande till rörelseresultat brutto (se diagram 34). Efter att ha minskat något under 29 och under första hälften av 21 förblev de icke-finansiella företagens räntebörda i stort sett stabil tredje kvartalet 21 och i oktober 21 (se diagram 35). På det hela taget tyder de lägre externa finansieringsflödena och ökningen av interna finansieringskällor sedan andra hälften av 29 på att företagen aktivt har förbättrat sin finansiella ställning och minskat sina sårbarheter i balansräkningarna, och därmed vinner finansiell flexibilitet med hänsyn till konjunkturuppgången. Skuldsättningen och den därmed sammanhängande räntebördan kan fortsatt tyda på att det finns ytterligare utrymme för en omstrukturering av balansräkningarna i samband med återhämtningen av kassaflöden. 2.7 hushållssektorns finansiering och finansiella ställning Under tredje kvartalet 21 kännetecknades hushållens finansieringsvillkor av en svag uppgång i bankernas utlåningsräntor. För första gången på över två år rapporterade bankerna att kreditvillkoren för lån till hushåll inte hade stramats åt ytterligare. Den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade marginellt i oktober jämfört med tredje kvartalet, vilket berodde på en kraftig ökning i månadsflödet för bolån. Sammantaget har den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen rent allmänt varit stabil på måttliga nivåer sedan juni 21. Hushållens skuldkvot ökade något och deras räntebörda var i stort sett oförändrad. finansieringsvillkor Hushållens kostnader för finansiering i euroområdet ökade svagt tredje kvartalet 21, efter att ha minskat oavbrutet sedan tredje kvartalet 28. De monetära finansinstitutens räntor på nya lån till hushåll steg för alla kategorier från juni till september, om än i varierande grad. De monetära finansinstitutens räntor på nya lån för konsumtion och övriga lån steg med väsentligt mer än räntorna på nya bolån. När det gäller bolån berodde detta på stigande räntor på lån med kort ursprunglig räntebindningsperiod (dvs. lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år), eftersom räntorna på lån med längre räntebindnings period minskade ytterligare (se diagram 36). Till följd av detta krympte den stora positiva skillnaden mellan dessa räntor något och andelen lån med kort ursprunglig räntebindningsperiod av de totala nya avtalen minskade (även om den var fortsatt stor på cirka 35 procent i september). Den senaste tidens utveckling i de monetära fi- Diagram 36 MFI-räntor på bostadslån till hushåll (procent per år; exklusive avgifter; räntor på nya avtal) 6 5 4 3 2 23 Med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år och upp till 5 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 5 år och upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år 2 24 25 26 27 28 29 21 6 5 4 3 Källa:. 47
nansinstitutens räntor på nya bolån har speglat utvecklingen i jämförbara marknadsräntor, där skillnaderna mellan dessa räntor har varit stabila. De monetära finansinstitutens räntor på nya konsumtionskrediter till hushållen återhämtade sig något i juli, efter en kraftig nedgång i juni, och förblev stabila i augusti och september. Detta speglar främst ränteutvecklingen på lån med kort ursprunglig räntebindningsperiod, som föll kraftigt i juni för att sedan återhämta sig något. Räntorna på lån med längre ursprunglig räntebindningsperiod, som inte omfattades av någon kraftig minskning i juni, steg endast svagt tredje kvartalet. Skillnaden mellan räntan på lån med räntebindningsperioder upp till ett år och en jämförbar marknadsränta ökade måttligt från juni till september, men låg fortsatt kvar långt under den nivå som observerades i maj. En ökning observerades även i skillnaden mellan räntan på lån med en räntebindningsperiod på över fem år och en jämförbar marknadsränta. Resultaten från enkätundersökningen om bankernas utlåning från oktober 21 visar att det, för första gången på över två år, inte förekom någon ytterligare nettoåtstramning av kreditvillkoren för lån till hushållen tredje kvartalet 21. När det gäller kreditvillkoren för bolån rapporterade bankerna lägre bidrag till nettoåtstramningen från de allmänna ekonomiska utsikterna och faktorer som hänger samman med bankernas egna kostnader för finansiering och balansräkningsbegränsningar. Dessutom bidrog inte utsikterna på bostadsmarknaden till någon ytterligare nettoåtstramning av kreditvillkoren. Samtidigt bedömde bankerna att nettoefterfrågan på bolån var positiv tredje kvartalet 21, om än något svagare än kvartalen innan, vilket berodde på ett mindre positivt bidrag från utsikterna på bostadsmarknaderna och ett mycket mer negativt bidrag från konsumentförtroendet. Nettoefterfrågan på konsumtionskrediter och övriga lån minskade tredje kvartalet, och bankerna uppgav att detta främst drevs av en minskning i hushållens utgifter för varaktiga konsumtionsvaror. Finansieringsflöden Årstakten i den totala utlåningen till hushållen förblev oförändrad på 2,3 procent andra kvartalet 21 (vilket är senaste kvartalet för vilket uppgifter finns tillgängliga från euroområdets integrerade räkenskaper), efter att ha ökat måttligt de föregående två kvartalen. Detta döljer emellertid en markant nedgång i den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen från andra än monetära finansinstitut, som föll till,3 procent, från 2,7 procent kvartalet innan. Sammantaget har den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen från andra än monetära finansinstitut minskat med 14 procentenheter de senaste tre kvartalen. Denna nedgång har drivits av de monetära finansinstitutens återköp av vissa tidigare värdepapperiserade lån i slutet av 29 och början av 21, samt av en dämpad värdepapperiseringsverksamhet andra kvartalet 21. Uppgifter om lån från de monetära finansinstituten visar att den årliga ökningstakten i den totala utlåningen till hushållen ökade till omkring 2,7 procent tredje kvartalet 21 (se diagram 37). Diagram 37 Total utlåning till hushåll (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter; vid kvartalsslut) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 MFI-lån för konsumtion MFI-lån för bostadsköp Övriga MFI-lån Totala MFI-lån Totala lån 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa:. Anm. Den totala utlåningen omfattar utlåning till hushåll från alla övriga institutionella sektorer, inklusive övriga världen. För tredje kvartalet 21 har den totala utlåningen uppskattats på basis av transaktioner som har rapporterats i penningmängdsoch bankstatistik. För information om skillnader i beräkningen av ökningstakt mellan MFI-lån och den totala utlåningen, se Tekniska anmärkningar. 48
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling I oktober 21 ökade den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen marginellt till 2,9 procent, från 2,8 procent tredje kvartalet och 2,5 procent andra kvartalet. Den senaste utvecklingen pekar på en stabilisering av hushållens upplåning. Värdepapperiseringsverksamheten har varit något kraftigare de senaste månaderna, men fortsätter att ha en begränsad inverkan på nivån på hushållens låneutveckling. Den senaste utvecklingen i de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen tycks vara dämpad i samband med den senaste tidens återhämtning i huspriserna i vissa länder och den övergripande uppgången i konsumentförtroendet. Det är därför sannolikt att de rekordhöga nivåerna på hushållens skuldsättning och de strama kreditvillkoren dämpar lånetillväxten. Diagram 38 Hushållens finansiella investeringar (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter) 6 5 4 3 2 1 Sedlar, mynt och inlåning Räntebärande värdepapper, utom finansiella derivat Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Övrigt 1) Totalt finansiella tillgångar 6 5 4 3 2 1 Inom de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen steg den årliga ökningstakten för bolån till 3,6 procent i oktober, från 3,4 procent tredje kvartalet, vilket berodde på ett kraftigt positivt månadsflöde. Däremot försvagades den årliga ökningstakten i konsumtionskrediter (till -,8 procent i oktober, från -,6 tredje kvartalet). Det faktum att den dämpning som iakttagits de senaste månaderna i fråga om konsumtionskrediter har åtföljts av ökningar i detaljhandelsförsäljningen av andra varor än livsmedel tyder på att hushållen använder likvid inlåning snarare än lån för att finansiera köp av varaktiga konsumtionsvaror. Dessutom kan en svagare bilförsäljning efter utgången av program för skrotning av bilar tyda på en minskad efterfrågan på konsumtionskrediter. När det gäller tillgångssidan i hushållssektorns balansräkning minskade den årliga ökningstakten i hushållens totala finansiella investeringar till 3, procent andra kvartalet 21 (jämfört med 3,3 procent första kvartalet), efter att ha ökat oavbrutet de föregående fyra månaderna (se diagram 38). Samtidigt dämpades de markanta omplaceringar som iakttagits de senaste kvartalen till förmån för långfristigare och mer riskfyllda tillgångar något. Kvartalsflöden tyder på en preferens för sedlar, mynt och inlåning under andra kvartalet. Denna utveckling har sannolikt speglat en viss utplaning av avkastningskurvan, och eventuellt även ökad osäkerhet över styrkan i den ekonomiska återhämtningen i samband med ökade spänningar på marknaderna för statspapper i våras. Däremot minskade kvartalsinflödena till försäkrings- och pensionsprodukter samt aktier och annat kapital kraftigt jämfört med kvartalet innan. Till följd av detta minskade bidraget från dessa instrument till den årliga ökningstakten i finansiella investeringar något andra kvartalet 21, efter att ha ökat oavbrutet sedan slutet av 28. Trots denna utveckling stod investeringar i försäkrings- och pensionsprodukter fortsatt för det största bidraget till den totala ökningen i finansiella investeringar. Dessutom upphörde hushållen att minska sina direkta innehav av räntebärande värde papper andra kvartalet. Bidraget från investeringar i denna typ av instrument blev därmed mindre negativt jämfört med kvartalet innan. -1-2 -2 22 23 24 25 26 27 28 29 Källor: och Eurostat. 1) Det inkluderar lån, övriga tillgångar och finansiella derivat. -1 49
finansiell ställning Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst beräknas ha ökat något ytterligare till omkring 98,5 procent tredje kvartalet 21, och fortsatte den svaga uppåtriktade bana som observerats de senaste kvartalen (se diagram 39). Denna utveckling speglar det faktum att ökningen i hushållens upplåning har stabiliserats i en måttligt positiv takt och att, trots den ekonomiska återhämtningen de senaste kvartalen, ökningstakten i disponibel inkomst fortfarande är dämpad. Hushållens skuld i förhållande till BNP beräknas ha legat kvar i stort sett oförändrad tredje kvartalet, vilket beror på att den totala ekonomiska aktiviteten har uppvisat en starkare konjunkturmässig återhämtning än hushållens inkomst. Hushållssektorns räntebörda beräknas ha legat kvar i stort sett oförändrad på 2,2 procent av den disponibla inkomsten tredje kvartalet, efter att ha minskat oavbrutet sedan slutet av 28. Fram till nyligen uppvägdes den uppåtriktade effekten som ökningar i hushållens skuldsättning hade på räntebördan mer än väl av sjunkande räntor. Den senaste tidens vändning i räntebördan har emellertid dämpat denna effekt, vilket lett till att räntebördan stabiliserats. Diagram 39 Hushållens skuldsättning och räntebetalningar (procent) 1 9 8 7 6 5 Räntebörda i procent av disponibel bruttoinkomst (höger skala) Hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel bruttoinkomst (vänster skala) Hushållens skuldsättningsgrad i förhållande till BNP (vänster skala) 4 1, 2 22 24 26 28 21 Källor: och Eurostat. Anm. Hushållens skuldsättning omfattar totala lån till hushållen från alla institutionella sektorer, inklusive utlandet. Räntebetalningar omfattar inte hushållens fulla finansieringskostnad, eftersom avgifter för finansiella tjänster inte ingår. Uppgifter som visas för det senaste kvartalet har delvis uppskattats. 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 5
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Priser och kostnader 3 Priser och kostnader Enligt Eurostats snabbstatistik låg den årliga inflationstakten i euroområdet enligt HIKP i n ovember 21 på 1,9 procent, vilket var oförändrat jämfört med oktober. Under de närmaste månaderna kommer HIKP-inflationen att ligga kring den nuvarande nivån, för att därefter sjunka igen under nästa år. Inflationen bör överlag vara måttlig under den kommande perioden. Inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt är fortfarande fast förankrade i linje med -rådets medelfristiga mål om en inflation under, men nära, 2 procent. Denna slutsats drar även Eurosystemets experter i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 21, i vilka de förutspår en årlig HIKP-inflation på mellan 1,5 procent och 1,7 procent under 21, mellan 1,3 procent och 2,3 procent under 211 och mellan,7 procent och 2,3 procent under 212. Riskerna för denna inflationsprognos är i stort sett balanserade. 3.1 konsumentpriser Enligt Eurostats snabbstatistik låg den årliga inflationstakten i euroområdet enligt HIKP på 1,9 procent i november 21, vilket var oförändrat jämfört med oktober och låg i linje med marknadens förväntningar (se tabell 6). Sett i ett längre perspektiv har HIKP-inflationen efter sommaren 29 långsamt lämnat negativt territorium och de senaste månaderna legat på strax under 2 procent. Uppgången beror delvis på uppåtriktade baseffekter från livsmedels- och energipriser, men också på en stigande utveckling i de flesta komponenterna. Framför allt har oljepriserna de senaste månaderna legat betydligt över förra årets nivåer och tolvmånadersförändringen för andra råvaror än energi låg på över 5 procent. Priserna på andra råvaror än energi har varit rekordhöga sedan april i år, vilket har ökat uppåttrycket på priser i senare led. Detta har i sin tur lett till att industrins producentpriser har stigit betydligt. En granskning av HIKP-utvecklingen på detaljnivå visar att tolvmånadersförändringen i energipriserna i HIKP i oktober låg på 8,5 procent, efter att ha rört sig i intervallet 6 9 procent sedan mars 21. Den höga prisökningstakten på energivaror beror både på baseffekter och på att oljepriserna steg kraftigt tidigare under 21. Poster som är direkt kopplade till oljepriserna (flytande bränslen och persontransporter) hade den högsta prisökningstakten. Gaspriserna i konsumentledet, som med en viss eftersläpning brukar följa samma utveckling som priserna på flytande bränslen och persontransporter, har stigit stadigt från en lägsta nivå i slutet av 29. Tolvmånadersförändringen i el priserna har också stigit Tabell 6 Prisutveckling (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) 28 29 21 21 21 21 21 21 jun jul aug sep okt nov HIKP och dess komponenter Index, totalt 1) 3,3,3 1,4 1,7 1,6 1,8 1,9 1,9 Energi 1,3-8,1 6,2 8,1 6,1 7,7 8,5. Oförädlade livsmedel 3,5,2,9 1,9 2,4 2,5 2,4. Förädlade livsmedel 6,1 1,1,9,9 1, 1, 1,2. Industrivaror exklusive energi,8,6,4,5,4,6,7. Tjänster 2,6 2, 1,3 1,4 1,4 1,4 1,3. Andra prisindikatorer Producentpriser, industri 6,1-5,1 3,1 4, 3,6 4,3 4,4. Oljepriser (euro per fat) 65,9 44,6 62,2 58,9 59,9 59,8 6,2 63,1 Råvarupriser exklusive energi 2, -18,5 51,1 56,8 51,5 58,7 5,9 51,5 Källor: Eurostat, HWWI och :s beräkningar grundade på uppgifter från Thomson Financial Datastream. Anm. Prisindexet för råvarupriser exklusive energi viktas enligt euroområdets importstruktur under perioden 24 26. 1) HIKP-inflation i november 21 enligt Eurostats snabbstatistik. 51
gradvis sedan början av året. Råoljepriser på omkring 6 euro/fat de senaste månaderna och även oljeterminer pekar på att prisökningstakten på energivaror kommer att vara fortsatt hög i slutet av 21 och början av 211. Den kommer därefter att sjunka under resten av nästa år, mestadels på grund av nedåtriktade baseffekter som beror på de stora oljeprishöjningarna i början av 21. Importpriserna på olja och gas kan dock leda till ett visst ytterligare uppåtriktat tryck på energipriserna i konsumentledet. När det gäller inflationstakten enligt HIKP har tolvmånadersförändringen i livsmedelspriserna (inklusive alkohol och tobak) stadigt gått upp från den historiska lägstanivån på -,4 procent i oktober 29 till 1,7 procent ett år senare. När det gäller de olika delkomponenterna har tolvmånadersförändringen i priserna på oförädlade livsmedel legat på omkring 2,4 procent de senaste månaderna, medan prisökningstakten på förädlade livsmedel däribland bröd och spannmål, mejeriprodukter samt oljor och fetter i oktober steg med,2 procentenheter till 1,2 procent. En viktig orsak till livsmedelsprisernas utveckling i euroområdet de senaste kvartalen var de uppåtriktade baseffekter som berodde på livsmedelsprisernas kraftiga nedgång för ett år sedan. Dåliga väderförhållanden har samtidigt påverkat priserna på oförädlade livsmedel (särskilt frukt och grönsaker), som har stigit markant sedan maj i år. Priserna på livsmedelsråvaror som vete, majs, sojabönor, socker och kaffe har stigit kraftigt på världsmarknaderna sedan början av 29 och legat på rekordhöga nivåer räknat i euro de senaste månaderna. Den kraftiga uppgången i priserna på livsmedelsråvaror har bland annat orsakats av utbudsstörningar, som delvis beror på dåliga väderförhållanden, samt av efterfrågan på sådana råvaror från tillväxtmarknader som har ökat i takt med inkomsterna. Det finns hittills få tecken på att de högre priserna på livsmedelsråvaror har slagit igenom i konsumentledet i euroområdet. Tolvmånadersförändringen i priser på förädlade livsmedel exklusive tobak, som är de som sannolikt påverkas mest av prisfluktuationer på råvaror, var bara,3 procent i oktober, vilket var betydligt lägre än genomsnittet sedan 1999 på 1,8 procent. En faktor som pekar på att genomslaget har varit begränsat är att priserna på livsmedelsråvaror på EU:s inre marknad inte helt speglar prisutvecklingen på världsmarknaderna. En annan begränsande faktor är att mjölkpriserna, som tillsammans med priserna på ost och ägg utgör nästan en femtedel av alla förädlade livsmedelsposter i HIKP, var fortsatt dämpade 21, till skillnad från de kraftiga uppgångar som observerades under perioden 27 28. Dessutom brukar effekterna av en prischock på livsmedels råvaror först märkas i producentpriserna för att sedan fortplanta sig till detaljhandeln och vidare till konsumenterna. Det finns än så länge bara preliminära tecken på att prishöjningarna på livsmedelsråvaror har börjat påverka livsmedelspriserna i producentledet, som låg på en årlig ökningstakt på 2,1 procent i september, vilket var en ökning från,3 procent i juli. Trots uppgången är uppåttrycket på priserna fortfarande måttligt jämfört med prisstegringen 27, vilket tyder på att pressen uppåt på priserna i senare led från de högre priserna på livsmedelsråvaror fortfarande är ganska begränsat. Den senaste tidens prisuppgångar på livsmedelsråvaror förväntas få ett visst, men förmodligen ganska begränsat, inflytande på priserna i konsumentledet den närmaste tiden. Tolvmånadersförändringen i priserna på oförädlade livsmedel förväntas sjunka från och med nästa kvartal när effekterna av de dåliga väderförhållandena på frukt- och grönsakspriserna klingar av. Exklusive alla livsmedels- och energiposter, som utgör omkring 3 procent av HIKP-korgen, steg tolvmånadersförändringen i HIKP ytterligare i oktober till 1,1 procent från bottennivån på,8 procent i april i år. Detta mått på underliggande inflation, som främst beror på inhemska faktorer som löner, vinstpåslag och indirekta skatter, består av två huvudkomponenter: industrivaror exklusive energi, samt tjänster. Prisökningstakten på industrivaror exklusive energi steg andra och tredje kvartalet 21 efter att ha sjunkit till mycket låga nivåer i början av året. När det gäller priser på industrivaror exklusive energi var 52
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Priser och kostnader tolvmånadersförändringen,7 procent i oktober 21, jämfört med,1 procent under årets första kvartal. Den snabbare prisökningstakten på industrivaror exklusive energi, som har närmat sig genomsnittet för perioden 1999 28 på,8 procent, berodde främst på höjningar av indirekta skatter, fördröjda effekter av eurons depreciering och indirekta effekter av råvaruprisuppgången. Prisökningstakten i denna komponent har dock hållits nere av en svag efterfrågan och en måttlig löneutveckling. Den snabbare prisökningstakten på industrivaror exklusive energi är främst en följd av högre bidrag från varaktiga varor (bilar, möbler, elapparater etc.) och delvis varaktiga varor (kläder, textilier, böcker etc.) sedan början av 21. Tolvmånaderstakten i priserna på varaktiga varor steg från noll i juli och augusti 21 till strax under,5 procent i september och oktober. Bakom denna utveckling låg främst bilpriserna, som steg på tolvmånadersbasis i juli 21 för första gången sedan våren 29. Bilpriserna har fortsatt att stiga på årsbasis och hade i oktober en årstakt på,7 procent. Bilprisernas uppgång utgör till stor del en normalisering efter de prissänkningar som genomfördes förra året för att stötta bilförsäljningen. Uppgången har mer än uppvägt de fortsatta prissänkningarna på en del konsumentelektronik. Tolvmånadersförändringen i priserna på delvis varaktiga varor sjönk tredje kvartalet, då priserna på kläder påverkades av säsongsrabatter. I oktober steg dock prisökningstakten på delvis varaktiga varor till,7 procent, vilket berodde på baseffekter och prishöjningar på vissa poster som kläder och skor, spel och leksaker samt reservdelar till bilar. Prisökningstakten på icke varaktiga varor (vattenförsörjning, läkemedelsprodukter, tidningar etc.) har rört sig kring 1 procent under året till följd av en sjunkande eller oförändrad tolvmånadersförändring i priserna på flera poster. I oktober steg tolvmånadersförändringen för denna delkomponent till 1,3 procent. Prishöjningarna på vissa industrivaror exklusive energi på senare tid kan vara ett tecken på en stigande efterfrågan. Ledande indikatorer för prisökningstakten på industrivaror exklusive energi, däribland producentprisutvecklingen på konsumtionsvaror (exklusive livsmedel och tobak) och importprisutvecklingen på konsumtionsvaror (återigen exklusive livsmedel och tobak), pekar dels på att det inhemska kostnadstrycket har varit måttligt, dels på att pristrycket i omvärlden har ökat till följd av både högre priser på industriråvaror och växelkursutvecklingen. Detta tyder tillsammans med tecknen på en gradvis förbättring av den inhemska efterfrågan på att prisökningstakten på industrivaror exklusive energi kommer att ligga kvar på dagens nivåer de närmaste månaderna. De senaste uppgifterna om tjänsteprisinflationen bekräftar att den nedåtgående trend som har observerats sedan hösten 28 och under 29 nu har stannat av. Under 21 var tolvmånadersförändringen i tjänstepriserna fortsatt stabil och rörde sig i intervallet 1,3 1,4 procent, med undantag för en viss tillfällig volatilitet i mars och april som berodde på kalendereffekter av påskhelgen. Den genomsnittliga prisökningstakten i denna HIKP-komponent har hittills under 21 legat på 1,4 procent, vilket är betydligt lägre än genomsnittet sedan 1999 på 2,2 procent och beror på en relativt svag efterfrågan och måttlig tillväxt. När det gäller de olika delkomponenterna har tolvmånadersförändringen i priserna på rekreation och personliga tjänster de senaste månaderna stigit från de rekordlåga nivåerna i april, till 1,3 procent i oktober. Uppgången berodde bland annat på att konsumentefterfrågan och konsumentförtroendet har förbättrats. Tolvmånadersförändringen i priserna på transporttjänster har däremot gått ned de senaste månaderna till 1,9 procent i oktober, från 2,7 procent i juli. När det gäller prisökningstakten inom delkomponenten bostäder, och framför allt hyror, har en viss ytterligare nedgång kunnat observeras (till 1,6 procent från 1,7 procent kvartalet innan), vilket tyder på att tidigare prisfall på bostäder har en fortsatt, men begränsad, inverkan (se ruta 4 om bostadsprisutvecklingen på senare tid). När det gäller priser på kommunikationstjänster låg tolvmånadersförändringen på -1,1 procent i oktober, vilket var något lägre än genomsnittet för 21 på -,8 procent, men högre än genomsnittet sedan 1999 på -2,5 procent. Under de närmaste 53
Diagram 4 Uppdelning av hikp-inflationen: huvudkomponenter (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) HIKP, totalt (vänster skala) Oförädlade livsmedel (höger skala) Energi (höger skala) HIKP, totalt, exklusive energi och oförädlade livsmedel (vänster skala) Förädlade livsmedel (höger skala) Industrivaror exklusive energi (vänster skala) Tjänster (vänster skala) 5 25 4 8 4 3 2 15 3 6 2 1 2 4 1 5 1 2-1 -2-5 -1-3 24 25 26 27 28 29 21-15 -1 24 25 26 27 28 29 21-2 Källa: Eurostat. månaderna förväntas tjänsteprisinflationen gradvis stiga i takt med att konsumentefterfrågan och arbetsmarknadsläget förbättras. Ett ytterligare uppåttryck kan uppstå till följd av höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser i vissa euroländer. Ruta 4 UTVECKLINGEN PÅ Bostadsmarknaderna I euroområdet PÅ senare tid Bostadspriserna i euroområdet har de senaste tio åren stått under starkt inflytande av konjunkturutvecklingen. Från att ha ökat kraftigt på årsbasis (dvs. jämfört med samma period ett år tidigare) fram till 26 bromsade prisutvecklingen därefter in och blev negativ 29, för att följas av små prisuppgångar de första två kvartalen 21. I takt med att siffror för 21 har blivit tillgängliga har Eurosystemet börjat sammanställa en bostadsprisindikator för euroområdet på kvartalsbasis. 1,2 I den här rutan används den nya kvartalsindikatorn för att analysera den senaste 1 Kvartalsdata för Tyskland har beräknats utifrån justerad preliminär prisinformation om lägenheter som samlats in i sju större städer. För Italien har Banca d'italias bostadsprisindikator som konstrueras på halvårsbasis omvandlats till ett kvartalsindikator med hjälp av en kvartalsindikatorsvariabel. På grund av den stora statistiska osäkerheten när det gäller dessa beräkningar publiceras kvartalsdata inte för de två ovannämnda länderna utan används bara som ett bidrag till aggregatet för euroområdet. Kvartalsindikatorn för euroområdet finns tillsammans med nationella data för euroländer tillgängligt via Statistical Data Warehouse på :s webbplats (http://www.ecb. europa.eu). Det bör mer generellt också påpekas att det finns en hög grad av osäkerhet kring :s kvartalsindikator för bostadspriser, i synnerhet när det gäller täckning, kvalitetsjustering och representativitet. 2 I en ny forskningsrapport från Eurostat finns ett försöksbostadsprisindex (http:epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/hicp/ documents/tab/tab/meth-hpi _Research_paper_21-12.pdf) för euroområdet som baseras på data från det pågående pilotprojektet om egnahemsboende och kompletteras med data från Eurosystemet. Även om utvecklingen i Eurostats bostadsprisindex i stort sett överensstämmer med utvecklingen i Eurosystemets bostadsprisindikator finns det vissa skillnader på kort sikt. Med tanke på den höga standard vad gäller sammanställning och publicering som har uppnåtts för Eurosystemets bostadsprisindikator kommer att tills vidare fortsätta att sammanställa denna indikator 54
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Priser och kostnader prisutvecklingen och titta närmare på en del faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan på bostäder. 3 Enligt den senaste statistiken steg bostadspriserna i euroområdet första och andra kvartalet 21 med,3 procent respektive 1,8 procent mätt på årsbasis (se diagram A). Detta kan jämföras med en nedgång på nästan 3 procent 29. Kraftiga prisuppgångar under perioden 1999 26 följdes av en markant inbromsning mellan 27 och 28 som 29 övergick i en nedgång som nådde ett bottenläge under årets tredje kvartal. Bostadspriserna har därefter stigit långsamt sedan början av 21. Det finns dock skillnader mellan euroländerna (se tabellen) och i en del länder Irland, Grekland, Spanien, Nederländerna, Slovakien och Est land fortsatte bostadspri- 15 13 11 9 7 5 3-1 -3-5 -7 Diagram A Bostadspriser i euroområdet (årliga förändringar i procent, kvartalsdata) Nominella Reala 1 1982 1986 199 1994 1998 22 26 21 15 13 11 9 7 5 3 1-1 -3-5 -7 Källa: :s beräkningar på grundval av nationella data. Den senaste observationen avser andra kvartalet 21. Anm. Ökningstakten i reala bostadspriser beräknas genom att den årliga HIKP-inflationen subtraheras från ökningstakten i nominella bostadspriser. Se fotnot 1 om sammanställningen av det nominella indexet. Bostadspriser (nominella) i euroområdet (årliga förändringar i procent) Vikt (procent) 28 29 29 21 29 21 första halvåret andra halvåret första halvåret 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv Belgien 1) 3,8 4,9 -,4 -,6 -,1 4,9,9-2,2-1,4 1,2 3,8 6, 5,6 Tyskland 2) 26,7 1,,.................... Irland 2) 1,8-9,1-13,7-11,3-16,1-17,9-11, -11,6-13,8-18,5-18,9-17, -14,8 Grekland 3) 2,6 1,7-3,7-2,9-4,6-3,3-3,3-2,5-5,1-4, -1,8-4,7-4,3 Spanien 2) 11,7-1,5-6,7-7,6-5,7-1,9-7,6-7,7-7, -4,4-2,9-1,.. Frankrike 1) 21,6 1,2-7,1-8,1-6,2 3,9-6,9-9,3-7,9-4,4 1,6 6,2 8,6 Italien 2) 16,9 2,6 -,4 -,2 -,6 -,3.............. Cypern 2), 4),2 13, -6,.................... Luxemburg 2),4........................ Malta 2),1-2,7-5, -7,9-2, 2,4-9,9-6, -2,5-1,4 4,5,5.. Nederländerna 1) 6,3 2,9-3,3-1,5-5,1-3,2 -,3-2,8-5,1-5, -4,3-1,9 -,6 Österrike 2), 5) 3,1 1,2 3,6 4,6 2,6 5,5 4,3 4,9 3,4 1,9 5,7 5,3 5, Portugal 2) 1,8 3,9,4 1,5 -,7 1,4 2,7,3 -,8 -,6 1,3 1,6.. Slovenien 1),4 3,1-8,2-8,4-8, 2,6-7,1-9,8-1,9-5, 1,1 4,1.. Slovakien 1),7 22,1-11,1-8,9-13,3-6, -4,3-13,4-14,3-12,3-8,3-3,7-1,3 Finland 1) 1,9,6 -,3-4,5 4,1 1,9-5,5-3,6,4 7,9 11,4 1,3 7,8 Estland 6).......... -4,5........ -8,2 -,5.. Euroområdet 1, 1,3-2,9-3,1-2,7 1, -2,6-3,7-3,9-1,5,3 1,8.. Källor: Nationella källor och :s beräkningar. Anm. Vikterna baseras på nominella BNP 29. Kvartalsdata rapporteras inte för Tyskland och Italien på grund av den stora statistiska osäkerheten vid konstruktionen av indexen se fotnot 1. 1) Befintliga bostäder (hus och lägenheter); hela landet. 2) Alla bostäder (nya och befintliga hus och lägenheter); hela landet. 3) Alla lägenheter; hela landet. 4) Central Bank of Cyprus beräknar fastighetsprisindexet med hjälp av uppgifter om fastighetsvärderingar från flera monetära finansinstitut och andra indikatorer som är relevanta för bostadsmarknaden. 5) Uppgifter fram till 2 finns endast tillgängliga för Wien. 6) Befintliga lägenheter; hela landet. 3 För en närmare analys av indikatorerna för utbud och efterfrågan på bostäder, se artikeln Assessing house price developments in the euro area, :s månadsrapport, februari 26. 55
serna att falla andra kvartalet 21 (jämfört med motsvarande period året innan). De största årliga prisuppgångarna på bostäder andra kvartalet 21 uppmättes i Belgien, Frankrike och Finland, där de tycks ha drivits på av nybyggnation i stora tätorter (inbegripet Bryssel-, Parisoch Helsingforsregionerna). Denna geografiska spridning bekräftas om man tittar på spridningen mellan de största och de minsta bostadsprisförändringarna i euroområdet, ett mått som har legat på hög nivå sedan 27 (se diagram B). Detta tyder dessutom på att bostadspriserna hade en något mer heterogen utveckling under den första inbromsningsfasen, med måttliga nedgångar i vissa länder, medan bostadspriserna sjönk kraftigt eller steg i andra. Dessa skillnader mellan länderna tycks dessutom vara bestående över tiden, vilket framgår av att kvartilavstånden (inom vilka 5 procent av bostadsprisernas spridning är koncentrerad) har varit i stort sett lika stora. Om man tittar på bostadsprisutvecklingen ur ett tillgångsprisperspektiv verkar bostadspriserna fortfarande vara relativt höga jämfört med hyrorna för euroområdet totalt och även för flera euroländer. Kvoten mellan euroområdets bostadsprisindex och hyreskomponenten i HIKP låg fortfarande på ganska hög nivå jämfört med för tio år sedan 4 (se diagram C). Euroområdets index sjönk emellertid något under 29 och visade tecken på att stabiliseras ytterligare första halvåret 21. 4 Detta är emellertid inte ett mått på övervärdering, vilket skulle förutsätta en jämförelse med de långsiktiga genomsnitten för kvoten mellan bostadspriser och hyror. Diagram B Prisökningstakt på bostäder spridning inom euroområdet (årliga förändringar i procent, högsta, lägsta, kvartilavstånd och vägt genomsnitt, kvartalsdata) 4 Vägt genomsnitt 4 Diagram C Bostadspriser i förhållande till ränteintäkter i euroområdet och vissa euroländer (index: 1999=1, i procent, halvårsuppgifter) 2 Euroområdet Tyskland Frankrike Italien Spanien Nederländerna 2 3 3 18 18 2 2 16 16 1 1 14 14 12 12-1 -1 1 1-2 -2 2 kv 4 kv 2 kv 4 kv 2 kv 1997 1999 21 2325 27 28 29 21 Källa: :s beräkningar på grundval av nationella data. Den senaste observationen avser andra kvartalet 21. Anm. Kvartilavstånd (de blå staplarna) ligger mellan 25-procents- och 75-procentsstrecket i spridningsintervallet. 8 1999 21 23 25 27 29 Källor: Eurostat och :s beräkningar. 8 56
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Priser och kostnader På senare tid har bostadsprisernas utveckling påverkats av ett minskande bostadsutbud och en dämpad efterfrågeutveckling. Efterfrågan på bostäder i euroområdet fortsatte överlag att öka under första hälften av 21 när svårigheterna att få kredit minskade. Det ofta använda basmåttet på husköpkraft, dvs. kvoten mellan hushållens nominella disponibla inkomst och det nominella bostadsprisindexet (den s.k. grova husköpkraften), sjönk visserligen något första halvåret 21 (till följd av en positiv prisökningstakt på bostäder), men har totalt sett ökat sedan slutet av 27 (se diagram D). Mer generellt är husköpkraften enligt detta grova mått fortfarande omkring 1 procent lägre än 1999. En fortsatt förbättring av lånemöjligheterna tack vare lägre nominella räntor på bolån till hushållen stärkte dock efterfrågan första halvåret 21. :s senaste enkätundersökning om bankernas utlåning visar dessutom att det för första gången på mer än två år inte skedde någon skärpning av kreditkraven för bolån till hushållen tredje kvartalet 21 ( procent jämfört med 1 procent första och andra kvartalet 21). I detta läge fortsatte den årliga takten i utlåningen till hushållen för bostadsköp i euroområdet att stiga stadigt från ett bottenläge på,6 procent i september 29 till 3,6 procent i oktober 21. Även om denna faktor tyder på ljusare utsikter på bostadsmarknaderna är den årliga takten i utlåningen betydligt mer dämpad än den var när den senaste bostadspriscykeln nådde sin topp i mitten av 26, då takten låg på över 12 procent. På utbudssidan fortsatte nedgången i de reala bostadsinvesteringarna att bromsa in och investeringstakten låg på -4 procent mätt på årsbasis andra kvartalet 21 jämfört med -12 procent första kvartalet 29 (se diagram E), Framöver pekar tillgängliga indikatorer för byggproduktionen i euroområdet tredje kvartalet 21 på svaga utsikter för bostadsinvesteringar och stora skillnader mellan euroländerna. Byggloven, som ofta används som en ledande indikator för bostadsinvesteringarna på ett par månaders sikt, ger dock preliminära signaler om ljusare utsikter för bostadsinvesteringar. Diagram D Grov husköpkraft och lånevillkor (index: 25=1; i procent) Grov husköpkraft (vänster skala) Bolåneräntor (höger skala) Diagram E Bostadsinvesteringar och beviljade bygglov i euroområdet (årliga förändringar i procent) Reala bostadsinvesteringar (vänster skala) Beviljade bygglov (höger skala) 13 8 8 2 125 7 6 4 15 1 12 2 5 115 11 6 5-2 -4-5 -1 15-6 -15 1 4-8 -1-2 -25 95 3 1997 1999 21 23 25 27 29 211-12 1997 1999 21 23 25 27 29-3 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Bolåneräntor i euroområdet är lån med 5 1 års löptid. Grov husköpkraft definieras som kvoten mellan hushållens nominella disponibla inkomst och det nominella bostadsprisindexet. Källor: Eurostat och :s beräkningar. 57
Sammantaget tyder bostadsutbudet och efterfrågeutvecklingen på att den nedgång i de nominella bostadspriserna i euroområdet som ägde rum 29 upphörde de första två kvartalen 21. Aktiviteten på bostadsmarknaden och bostadsprishöjningarna förväntas dock även i fortsättningen ha en mer måttfull utveckling än före 29 eftersom det finns ett fortsatt behov i vissa euroländer av korrigeringar för tidigare utsvävningar. 3.2 industrins ProducentPriser Trycket i försörjningskedjan har stadigt ökat under 21. Under tredje kvartalet stabiliserades tolvmånadersförändringen i industrins producentpriser (exkl. byggsektorn) kring 4 procent efter att ha stigit markant från bottennivån sommaren 29. Tillgängliga uppgifter för enskilda länder visar på en mindre och brett baserad uppgång i producentprisinflationen inom industrin i oktober. Det totala indexet kan delas in i halvfabrikat, kapitalvaror, konsumtionsvaror och energi (se diagram 41). Den stigande trenden i det totala indexet sedan sommaren 29 berodde huvudsakligen på energi- och halvfabrikatkomponenterna och var en följd av dels uppåtriktade baseffekter, dels prisuppgången på olja och andra råvaror sedan förra sommaren. Förutom prisuppgångarna på livsmedels- och jordsbruksråvaror observerades även betydande prishöjningar på råvaror och metaller inom industrin, vilket i viss mån beror på en återhämtning av den globala efterfrågan. Under tredje kvartalet 21 var tolvmånadersförändringen i energi- och halvfabrikatkomponenterna nästan tre gånger så hög som sitt genomsnitt sedan 1991. Priserna på konsumtionsvaror har stigit stadigt sedan hösten 29, liksom priserna på kapitalvaror sedan början av 21, men tredje kvartalet i år var tolvmånadersförändringen för båda dessa komponenter lägre än deras respektive historiska genomsnitt. Den Diagram 41 Producentpriser inom industrin Diagram 42 Producenters insatspriser och prissättning enligt enkäter (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 Industri exklusive byggverksamhet, totalt (vänster skala) Halvfabrikat (vänster skala) Kapitalvaror (vänster skala) Konsumtionsvaror (vänster skala) Energi (höger skala) -1-15 -2-25 24 25 26 27 28 29 21 25 2 15 1 5-5 (spridningsindex; månadsuppgifter) 8 7 6 5 4 3 2 Tillverkningsindustri, insatspriser Tillverkningsindustri, debiterade priser Tjänster, insatspriser Tjänster, debiterade priser 24 25 26 27 28 29 21 8 7 6 5 4 3 2 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Källa: Markit. Anm. Ett indexvärde över 5 anger en prishöjning medan ett värde under 5 anger en prissänkning. 58
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Priser och kostnader gradvisa återhämtningen i priserna på dessa två komponenter beror delvis på en ökad efterfrågan på konsumtions- och kapitalvaror producerade i euroområdet. Inom konsumtionsvarukomponenterna blev tolvmånadersförändringen i priserna på icke varaktiga konsumtionsvaror positiv först i juni i år, vilket delvis hade att göra med att livsmedelspriserna steg efter prishöjningarna på livsmedelsråvaror. Tolvmånadersförändringen i priserna på konsumtionsvaror exklusive livsmedel och tobak fortsatte dock att vara något negativ tredje kvartalet 21. Enkätuppgifter fortsatte att peka på ett uppåtriktat pristryck i produktionskedjan under de första två månaderna av det fjärde kvartalet som berörde tillverkningsindustrin snarare än tjänstesektorn (se diagram 42). När det gäller inköpschefsindexet (PMI) steg index för priser mot kund inom tillverkningsindustrin i november till den högsta nivån sedan den ekonomiska återhämtningen inleddes (klart över 5-gränsen som signalerar ingen förändring ), vilket visar att högre insatskostnader till följd av de högre råvarupriserna i viss mån kan slå igenom i kundledet. Tjänsteprisindexet var däremot stabilt på en nivå som bara låg strax under det historiska genomsnittet och 5-gränsen, vilket tyder på att priserna i stort sett är stabila. Det faktum att indexnivåerna är högre för insatspriser än för producentpriser inom tillverkningsindustrin och tjänstesektorn tyder på att företagen fortfarande har vissa svårigheter att övervältra de högre insatspriserna på konsumenterna. 3.3 arbetskostnadsindikatorer Nedgången i arbetskostnaderna i euroområdet tycks överlag ha nått botten första halvåret 21 (se diagram 43 och tabell 7) i takt med att arbetsmarknadsläget i euroområdet har stabiliserats de senaste månaderna. Även om nedgången i arbetskostnaderna totalt sett nådde botten sjönk avtalslönerna som är den enda arbetskostnadsindikator som är tillgänglig fram till oktober 21 tredje kvartalet 21 till den lägsta årstakten någonsin sedan seriens början 1991. Avtalslöneindex i euroområdet sjönk till 1,4 procent, vilket var,5 procentenheter lägre än andra kvartalet. Denna indikator släpar emellertid efter övriga arbetskostnadsindikatorer eftersom kollektivavtalen i genomsnitt löper över ungefär 1,5 år. Avtalslönernas årliga ökningstakt kommer förmodligen att stiga framöver, men i måttlig takt. De något större löneökningar som förväntas är en följd av förväntningar om en fortsatt ekonomisk återhämtning och en kompensation för de små löneökningarna de senaste åren. Diagram 43 Utvalda arbetskostnadsindikatorer (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Avtalslöner Arbetskostnader per timme 4,5 4, 3,5 4,5 4, 3,5 Arbetskostnadsutvecklingen under andra kvartalet påverkades starkt av antalet arbetade timmar, eftersom antalet arbetade timmar per sysselsatt steg markant andra kvartalet till följd av den förbättrade konjunkturen. Ökningen av antalet arbetade timmar per sysselsatt ledde till att timarbetskostnadsindex (som endast avser marknadsekonomin) sjönk, då arbetstagarnas arbetstid förlängdes utan att det nödvändigtvis 3, 3, 2,5 2,5 2, 2, 1,5 1,5 1, 1, 24 25 26 27 28 29 21 Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. 59
Tabell 7 Arbetskostnadsindikatorer (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) 28 29 29 29 21 21 21 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv Avtalslöner 3,3 2,7 2,4 2,2 1,8 1,9 1,4 Totala arbetskostnader per timme 3,4 2,9 2,9 2, 1,9 1,6. Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd 3,1 1,6 1,6 1,4 1,5 2,. Memo: Arbetsproduktivitet -,3-2,3-1,8, 2,1 2,7. Enhetsarbetskostnader 3,5 3,9 3,5 1,4 -,5 -,6. Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. påverkade deras totala ersättning inom ramen för sådana åtgärder såsom flextidskonton och statligt subventionerade arbetstidsförkortningar, i synnerhet inom industrin. I detta läge sjönk den årliga ökningstakten för timarbetskostnader i euroområdet andra kvartalet 21 till 1,6 procent, från 1,9 procent kvartalet innan, vilket är den lägsta ökningstakten sedan dataseriens början 21. Den årliga ökningstakten för löner (inkl. kollektiva avgifter) per anställd steg till 2, procent andra kvartalet, från 1,5 procent kvartalet innan, vilket berodde på ökningen av antalet arbetade timmar per sysselsatt och höjningen av timlöner. När det gäller enskilda sektorer var inbromsningen av timarbetskostnadsutvecklingen under andra kvartalet 21 mer markant inom industrin och byggbranschen än inom tjänstesektorn, samtidigt som den snabbare ökningstakten i löner (inkl. kollektiva avgifter) per anställd andra kvartalet 21 till stor del berodde på utvecklingen inom industrin. En gemensam pådrivande faktor bakom denna utveckling var en relativt kraftig ökning av antalet arbetade timmar inom industrin som hade att göra med den fortsatta ekonomiska återhämtningen. Diagram 44 Sektoriell fördelning av arbetskostnader (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Industri exklusive byggverksamhet, CPE Byggverksamhet, CPE Marknadstjänster, CPE Tjänster, CPE Industri exklusive byggverksamhet, LCI Byggverksamhet, LCI Marknadstjänster, LCI 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 24 25 26 27 28 29 21 24 25 26 27 28 29 21 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. CPE står för compensation per employee (löner inklusive kollektiva avgifter per anställd) och LCI står för labour cost index (index för arbetskostnad per timme). 6
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Priser och kostnader Mätt per anställd steg takten i arbetsproduktivitetsutvecklingen ytterligare andra kvartalet 21 till 2,6 procent. Den fortsatta förbättringen av produktiviteten i euroområdet beror på att sysselsättningen anpassar sig till produktionstillväxten med en viss eftersläpning. Arbetsproduktivitetsutvecklingen var snabbare än löneutvecklingen för andra kvartalet i rad. Därmed blev den årliga ökningstakten för enhetsarbetskostnader återigen negativ andra kvartalet (-,6 procent). Den fortsatta nedgången i enhetsarbetskostnader bör gynna företagens vinstmarginaler, som påverkades kraftigt av recessionen 29. I takt med att sysselsättningen återhämtar sig förväntas arbetsproduktiviteten öka ytterligare den närmaste tiden, om än i måttligare takt. Detta bör i kombination med en fortsatt måttlig men efterhand stigande ökning av löner (inkl. kollektiva avgifter) per sysselsatt bidra till att enhetsarbetskostnaderna för företagen i euroområdet stiger något. Arbetskostnadstrycket kommer förmodligen att vara fortsatt begränsat på medellång sikt eftersom förbättringen av arbetsmarknadsläget kommer att ske långsamt. 3.4 FÖretagens vinstutveckling Under lågkonjunkturen 28 29 sjönk företagens vinster kraftigt på grund av arbetskostnadernas motståndskraft och den minskning av företagens produktivitet som berodde på att sysselsättningen inte korrigerades lika markant som i samband med tidigare konjunkturnedgångar. Efter att ha sjunkit fem kvartal i rad sedan slutet av 28 (se diagram 45) steg företagsvinsterna första och andra kvartalet 21 i en stark årstakt på 4 respektive 5 procent och fortsatte därmed sin återhämtning från det tidigare bottenläget. Uppgången berodde både på den ökade ekonomiska aktiviteten (v olym) och på högre vinster per enhet (marginal per producerad enhet), som gynnades av enhetsarbetskostnadernas långsammare utveckling. Diagram 45 Vinsttillväxt i euroområdet, fördelat efter produktion och vinst per producerad enhet Diagram 46 Vinsttillväxt i euroområdet fördelat på huvudområden (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Vinst per producerad enhet Produktion (BNP-tillväxt) Vinst (bruttoöverskott på verksamhet) Hela ekonomin Marknadstjänster Industri 1 1 3 3 8 6 8 6 2 2 4 4 1 1 2-2 2-2 -1-1 -4-4 -2-2 -6-8 -6-8 -3-3 -1 22 23 24 25 26 27 28 29 Källor: Eurostat och :s beräkningar. -1-4 22 23 24 25 26 27 28 29 Källor: Eurostat och :s beräkningar. -4 61
Efter de kraftiga vinstfallen 29 steg lönsamheten markant inom industrin under första halvåret 21 i en årstakt på över 25 procent andra kvartalet (se diagram 46). Detta beror på att vinsterna inom denna sektor påverkas mer av konjunkturutvecklingen än ekonomin totalt. Trots uppgången var vinstnivån inom industrin andra kvartalet 21 fortfarande ganska låg och nära den nivå som observerades i mitten av 25. Även vinsterna inom marknadsrelaterade tjänster steg på årsbasis andra kvartalet (med 1,3 procent), efter att ha gått ned fyra kvartal i rad under 29. Vinstutsikterna på kort sikt är fortfarande ytterst osäkra. En starkare efterfrågan och en förväntad konjunkturell förbättring av produktiviteten bör dock fortsätta att stimulera vinsterna på samma sätt som i samband med tidigare konjunkturuppgångar. 3.5 inflationsutsikter Under de närmaste månaderna kommer HIKP-inflationen att röra sig kring de nuvarande nivåerna för att därefter åter börja sjunka under nästa år. Inflationen bör sammantaget vara måttlig under den kommande perioden. Inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt är fortfarande fast förankrade i linje med -rådets medelfristiga mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 procent. Denna slutsats drar även Eurosystemets experter i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 21, i vilka de förutspår en årlig HIKP-inflation på mellan 1,5 procent och 1,7 procent under 21, och mellan 1,3 procent och 2,3 procent under 212 (se avsnitt 6). Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som :s experter gjorde i september 21 är intervallet för 21 oförändrat, medan intervallet för 211 är marginellt högre. Tillgängliga prognoser från internationella organisationer ger i stort sett samma bild. Riskerna för denna inflationsprognos är i stort sett balanserade. Uppåtriskerna rör framför allt prisutvecklingen på energi och andra råvaror. Indirekta skatter och administrativt fastställda priser kan dessutom komma att höjas mer än väntat, eftersom de offentliga finanserna kommer att behöva konsolideras de närmaste åren. Trots detta förväntas riskerna för den inhemska pris- och kostnadsutvecklingen vara fortsatt begränsade. 62
den ekonomiska ch monetära utvecklingen 4 Produktion, EFterFRÅgan och arbetsmarknad Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har expanderat sedan mitten av 29. Efter en exceptionellt stark tillväxt andra kvartalet växte BNP i euroområdet med,4 procent tredje kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan. Ny statistik och enkätuppgifter bekräftar på det hela taget att den positiva takten i återhämtningen kvarstår och pekar på en fortsatt BNP-tillväxt under årets fjärde kvartal. Den fortsatta återhämtningen i omvärlden och dess inverkan på efterfrågan på euroområdets exportvaror bör även framöver ge draghjälp åt euroområdets ekonomi. Samtidigt är företagsförtroendet fortfarande relativt högt och den inhemska efterfrågan inom den privata sektorn bör i allt större grad bidra till tillväxten och främjas av den lätta penningpolitiken och de åtgärder som har vidtagits för att återställa det finansiella systemets funktion. Takten i återhämtningen förväntas dock dämpas av fortsatta balansräkningsjusteringar inom flera sektorer. Eurosystemets experter gör samma analys i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 21, där den årliga BNP-tillväxten förutspås ligga på mellan 1,6 procent och 1,8 procent under 21, mellan,7 procent och 2,1 procent under 211 och mellan,6 procent och 2,8 procent under 212. Den fortsatt stora osäkerheten gör att riskerna för den ekonomiska prognosen ligger på nedåtsidan. 4.1 BNP och EFterFRÅgekomPonenter Enligt Eurostats snabbstatistik växte euroområdets BNP med,4 procent tredje kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan, då tillväxten var 1, procent (se diagram 47). Till detta bidrog främst den inhemska efterfrågan och ett litet positivt bidrag från exportnettot, medan bidraget från lagerförändringar låg på noll. Tillgängliga indikatorer tyder på att den positiva takten i återhämtningen kvarstår. Diagram 47 BNP-ökning och bidrag till ökningen (ökningstakt per kvartal och bidrag i procentenheter; säsongrensat) 1,5 1, Inhemsk efterfrågan (exklusive lager) Lagerförändringar Nettoexport Total BNP-tillväxt 1,5 1, Privatkonsumtion Medan den ekonomiska aktiviteten i euroområdet började återhämta sig andra halvåret 29 har privatkonsumtionen varit fortsatt dämpad efter de kraftiga nedgångar som noterades när den senaste konjunkturnedgången nådde sin botten i slutet av 28 och början av 29.,5, -,5,5, -,5 Under tredje kvartalet 21 steg privatkonsumtionen på kvartalsbasis med,3 procent jämfört 29 21-1, -1, 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv med,2 procent andra kvartalet och,3 procent Källor: Eurostat och :s beräkningar. första kvartalet. Därmed har konsumtionen hämtat in ungefär hälften av nedgången under recessionen. De senaste indikatorerna pekar på att hushållens konsumtion kommer att öka ytterligare fjärde kvartalet 21. Konsumtionsutvecklingen varierade mellan länderna under tredje kvartalet 21. Medan den ökade starkt i vissa länder, var takten i andra länder negativ, vilket delvis berodde på momshöjningar. Utvecklingen på arbetsmarknaden är den viktigaste orsaken till att konsumtionsutvecklingen har varit dämpad sedan återhämtningen inleddes, eftersom arbetsmarknadsläget påverkar hushållens inkomster och försiktighetssparande. I takt med att arbetsmarknaderna har stabiliserats sedan början 63
av 21 har även de nominella lönerna stigit, vilket i sin tur har haft en positiv inverkan på konsumtionen. Nominallöneökningarna har dock haft en motvikt i inflationen, mätt genom privatkonsumtionsdeflatorn. När det gäller de olika komponenterna av hushållens inkomster var bidraget från bruttodriftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst till hushållens inkomster inte lika negativt första halvåret 21 som tidigare, medan effekten av sociala förmåner och avgifter på den totala inkomsten inte har varit lika positiv (se rutan Integrated euro area accounts for the second quarter of 21 i :s månadsrapport, november 21). Efter att ha sjunkit kraftigt 29 började de nominella inkomsterna överlag åter att stiga första halvåret 21, även om de i reala termer fortfarande befinner sig i negativt territorium. En annan orsak till den dämpade konsumtionstillväxten är de stora förmögenhetsförlusterna 28 och 29 som påverkat sparande och konsumtion ända in på 21. Prisnedgången på bostäder 29 hade också en negativ inverkan på konsumtionsutvecklingen genom dess effekt på bostadsförmögenheten. Både den finansiella förmögenheten och bostadsförmögenheten tycks dock ha stigit första halvåret 21 (se även rutan Utvecklingen på bostadsmarknaderna i euroområdet på senare tid i avsnitt 3). Utöver dessa faktorer spelar även tillgången till konsumentkrediter en viktig roll för konsumtionsbeteendet. :s senaste enkätundersökning om bankernas utlåning tyder på att kreditkraven inte skärptes ytterligare tredje kvartalet 21 och att bankerna tror att de kommer att lätta på kreditkraven något under fjärde kvartalet, efter att stadigt ha skärpt kraven under mer än två år i rad (se även rutan The results of the October 21 bank lending survey for the euro area i :s månadsrapport, november 21). Även osäkerheten om det ekonomiska läget i allmänhet och sysselsättningsutsikterna i synnerhet har fått konsumenterna att hålla igen på utgifterna de senaste kvartalen. Detta framgick tydligt av Europeiska kommissionens enkätindikator för konsumentförtroendet, som sjönk kraftigt fram till början av 29 (se diagram 48) och bidrog till en ökning av sparkvoten. Därefter har konsumentförtroendet dock stigit och låg tredje kvartalet 21 nära sitt långsiktiga genomsnitt, viket bidrog till att sparkvoten minskade första och andra kvartalet 21. Konsumentförtroendet var oförändrat i oktober och steg ytterligare i november. Även om detta bör ge draghjälp åt konsumtionen ligger indikatorn för större inköp, som har den största korrelationen med konsumtionsutvecklingen på årsbasis i euroområdet, fortfarande på en låg nivå även om den steg i november. Den senaste statistiken visar att detaljhandeln växte med,5 procent tredje kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan, då ökningen uppgick till,1 procent (se diagram 48). Nyregistreringen av personbilar sjönk med Diagram 48 Detaljhandelsförsäljning samt konfidensindikator för detaljhandels- och hushållssektorn (månadsuppgifter) 4 3 2 1-1 -2-3 Detaljhandelns totala försäljning 1) (vänster skala) Konfidensindikator för hushållssektorn 2) (höger skala) Konfidensindikator för detaljhandeln 2) (höger skala) 24 25 26 27 28 29 21 Källor: Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter samt Eurostat. Anm. Från maj 21 och framåt avser kommissionens företagsuppgifter klassificering enligt Nace rev 2. 1) Årliga procentuella förändringar; 3-månaders glidande medelvärde; korrigerat för antal arbetsdagar. Exklusive bränsle. 2) Nettotal i procent; säsongrensat och medeltaljusterat. 4 3 2 1-1 -2-3 64
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad,2 procent under årets tredje kvartal och med 7,2 procent i oktober jämfört med månaden innan. Sammantaget tyder detta på att detaljhandeln, inklusive försäljningen av bilar, ökade med,4 procent tredje kvartalet 21 efter att ha minskat med,7 procent kvartalet innan. Inköpschefsindexet (PMI) för detaljhandeln pekar dock på en något lägre tillväxttakt inom detaljhandeln i början av fjärde kvartalet. investeringar Bruttoinvesteringarna i euroområdet sjönk åtta kvartal i rad från andra kvartalet 28 fram till första kvartalet 21. Därefter ökade privatinvesteringarna i stark takt andra kvartalet och var oförändrade tredje kvartalet 21. Den starka tillväxten andra kvartalet verkar dock i hög grad bero på tillfälliga faktorer i vissa länder, framför allt att bygginvesteringar som var planerade till första kvartalet sköts upp på grund av det hårda vädret och att de finanspolitiska stimulansåtgärderna avvecklades tredje kvartalet. Det finns ännu inga detaljerade uppgifter om investeringsaktiviteten tredje kvartalet 21. Tillgänglig information tyder på att bygginvesteringarna var fortsatt dämpade på grund av korrigeringarna på bostadsmarknaderna i flera euroländer. Byggproduktionen sjönk tredje kvartalet 21 med 3,2 procent jämfört med kvartalet innan, då tillväxten var positiv, vilket delvis berodde på de tidigare nämnda tillfälliga faktorerna. Byggloven ger dock vissa preliminära signaler om ljusare utsikter för bostadsinvesteringarna de närmaste månaderna (se även rutan Utvecklingen på bostadsmarknaderna i euroområdet på senare tid i avsnitt 3). Europeiska kommissionens enkät och PMI tyder på att aktiviteten inom byggsektorn fortfarande är dämpad, även om förväntningarna för de närmaste kvartalen är mer positiva. När det gäller andra investeringar än bygginvesteringar främst tillgångar avsedda att användas i produktionen av varor och tjänster hade svaga efterfrågeförväntningar, en negativ vinstutveckling och hårdare utlåningskrav en negativ inverkan på investeringsaktiviteten under konjunkturnedgången, vilket ledde till mycket kraftiga nedgångar i slutet av 28 och början av 29. Sedan mitten av 29 har nedgången i andra investeringar än bygginvesteringar varit mycket måttligare tack vare den förbättrade konjunkturen och det mindre strama finansieringsläget. Det är emellertid sannolikt att den fortsatta omstruktureringen av balansräkningarna inom vissa sektorer och det låga kapacitetsutnyttjandet även framöver kommer att dra ned investeringstakten. Kvartalstakten i industriproduktionen av kapitalvaror, som är en indikator på andra investeringar än bygginvesteringar framöver, var hög tredje kvartalet 21, om än långsammare än kvartalet innan. Förtroendet inom tillverkningsindustrin var starkt tredje kvartalet 21 och fortsatte att ge positiva signaler i oktober och november. Kapacitetsutnyttjandet ökade ytterligare i oktober jämfört med juli enligt Europeiska kommissionens enkäter, men var fortfarande lågt. Antalet respondenter som rapporterade restriktioner på utbudssidan till följd av brist på utrustning eller lokaler eller arbetskraftsbrist ökade. Otillräcklig efterfrågan var samtidigt en mindre viktig produktionsbegränsande faktor än i den senaste enkäten, även om den fortfarande var relativt betydelsefull. När det gäller utlåningsvillkoren visade den senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning att andelen banker som hade skärpt kreditkrav och lånelöften till företag hade minskat, men fortfarande var positiv tredje kvartalet 21 (se rutan The results of the October 21 bank lending survey for the euro area i :s månadsrapport, november 21). Andra investeringar än bygginvesteringar förväntas sammantaget vara dämpade fjärde kvartalet på grund av de fortsatt relativt svaga utsikterna för den inhemska efterfrågan, samt finansieringsrestriktionerna, den stora osäkerheten och den fortsatt höga överkapaciteten. 65
Europeiska kommissionens investeringsenkät (som genomförs två gånger om året) från oktober/november pekar också på en svag investeringsaktivitet andra halvåret 21 och mer positiva utsikter för 211. Bland tillverkare av investeringsvaror är förväntningarna positiva, medan investeringarna tros förbli i stort sett oförändrade bland tillverkare av konsumtionsvaror och sjunka något bland tillverkare av halvfabrikat. Totalt sett förväntas den samlade investeringstakten vara dämpad fjärde kvartalet och stiga måttligt under 211. Även om de reala finansieringskostnaderna är låga tack vare den lätta penningpolitiken förväntas investeringstakten under de närmaste kvartalen hållas tillbaka av avvecklingen av de finanspolitiska stimulansåtgärderna, de fortsatta balansräkningsjusteringarna och den betydande osäkerheten. OFFentlig konsumtion Den offentliga konsumtionen har stöttat den ekonomiska aktiviteten under konjunkturnedgången. Flera offentliga utgiftsposter har varit relativt opåverkade av konjunkturutvecklingen och regeringarna i euroområdet har dessutom vidtagit åtgärder för att hålla uppe efterfrågan. Den offentliga konsumtionen har överlag stigit i måttligare takt än den allra senaste tiden, men utvecklingen präglas för närvarande fortfarande av en betydande volatilitet. Den inhemska efterfrågan förväntas dock få måttlig draghjälp från den offentliga konsumtionen den närmaste tiden, eftersom flera euroländer förväntas vidta åtgärder för att konsolidera sina offentliga finanser. LAGERFÖrändringar När recessionen slog till i euroområdet svarade företagen med att kraftigt minska sina lager. Detta är ett normalt konjunkturmönster, men effekten förstärktes av att kreditåstramningen ledde till att företagen fokuserade mer på hanteringen av likvida medel. I takt med att efterfrågan efterhand har börjat öka igen har lagernedskärningarna avtagit, vilket har lett till att bidraget till BNP-tillväxten sedan tredje kvartalet 29 har varit positivt eller noll. Det ackumulerade bidraget under dessa kvartal på uppskattningsvis 1,5 procentenheter motsvarar i stort sett det ackumulerade negativa bidraget under första halvåret 29. Denna utveckling har mer eller mindre speglat den kraftiga nedgången i BNP-tillväxt som nu följs av en konjunkturåterhämtning. I linje med denna återhämtning och i ett läge där efterfrågan förväntades öka svarade lagerförändringar för en ansenlig andel av BNP-tillväxten på,8 procentenheter första kvartalet 21, jämfört med,2 procentenheter andra kvartalet och noll procentenheter tredje kvartalet. Enkätuppgifter, som bekräftas av anekdotisk information, tyder på att lagerförändringarna kommer att ligga kvar på relativt låga nivåer och därmed ge ett neutralt bidrag till BNP-tillväxten de närmaste kvartalen. Det föreligger emellertid en viss statistisk osäkerhet som har att göra med hur lagerförändringar beräknas. HANDEL Efter ett kraftigt fall i slutet av 28 och början av 29 och en ny, mer måttlig, nedgång andra kvartalet 29, har både importen och exporten stigit på kvartalsbasis sedan mitten av 29. Uppgången har varit brett baserad över alla större varukategorier. Inte minst exporten och importen av halvfabrikat, som var den främsta orsaken till den tidigare nedgången i handelsflödena, ökade markant. 66
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Euroområdets utrikeshandel fortsatte att öka under tredje kvartalet 21 tack vare återhämtningen i världsekonomin och den ökade ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Ökningstakten var dock inte lika hög som under årets första hälft, vilket låg helt i linje med nedgången i den internationella efterfrågan. Exporten steg snabbare än importen under tredje kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan, vilket ledde till att bidraget från handelsnettot till BNP-tillväxten tredje kvartalet 21 blev positivt på,1 procentenhet, vilket var ungefär detsamma som kvartalet innan. Tillväxten i den globala ekonomin och framför allt på tillväxtmarknaderna förväntas vara fortsatt positiv, men inte lika kraftig som under första halvåret. Eftersom återhämtningen i euroområdet förväntas vara måttlig och inte lika stark som den globala konjunkturuppgången, kan det hända att importen ökar i något långsammare takt än exporten. Handelsnettot förväntas därför ge ett positivt bidrag till euroområdets BNP-tillväxt de närmaste kvartalen. 4.2 Produktion, utbud och utvecklingen PÅ arbetsmarknaden Sett till förädlingsvärde är det främst industrin som har varit draglok i återhämtningen i euroområdet, medan tillväxten inom tjänstesektorn har varit fortsatt dämpad. Utvecklingen inom tjänstesektorn tog dock fart under 21 och bidrog på kvartalsbasis ungefär lika mycket till den totala ökningen av förädlingsvärdet som industrin. Förädlingsvärdet inom byggbranschen hade en fortsatt dämpad utveckling och uppvisade en viss volatilitet på grund av tillfälliga väderrelaterade effekter första och andra kvartalet 21. Förädlingsvärdet totalt ökade med,3 procent tredje kvartalet 21 jämfört med en tillväxttakt på,8 procent kvartalet innan. Trots uppgången på senare tid kvarstår mer än hälften av de förluster i förädlingsvärde som gjordes i samband med recessionen, eftersom förädlingsvärdet har stigit med bara 2,3 procent sedan aktiviteten nådde en botten andra kvartalet 29. Enkätbaserade uppgifter tyder på att förädlingsvärdet kommer att stiga ytterligare fjärde kvartalet 21. Läget på arbetsmarknaden i euroområdet har stabiliserats (se avsnittet om arbetsmarknaden nedan). Efter den kraftiga försämringen 29 har både sysselsättningstillväxten och arbetslösheten varit ganska stabila sedan årets början. SEKTORSProduktion Efter en negativ tillväxt fem kvartal i rad började förädlingsvärdet inom industrin (exklusive byggbranschen) att stiga tredje kvartalet 29 och ökade med,1 procent tredje kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan, då tillväxten uppgick till 2, procent. Industriproduktionen ökade inom samtliga huvudsektorer, framför allt inom kapitalvaruindustrin (se diagram 49). Alla industriella huvudgrupper uppvisade dock en lägre tillväxt tredje kvartalet 21 än kvartalet innan. Trots att det har ökat stadigt under de senaste fem kvartalen har förädlingsvärdet inom industrin (exklusive byggbranschen) hämtat in mindre än hälften av produktionsförlusterna till följd av recessionen. Kapacitetsutnyttjandet ökade i oktober jämfört med juli enligt Europeiska kommissionens enkäter. Den rapporterade ökningen av produktionsbegränsningar som kan knytas till utbudssidan är ett tecken på att industriaktiviteten förbättrades under sommaren, medan otillräcklig efterfrågan, även om den sjönk från juli till oktober, fortfarande rapporteras vara hög. Den långsammare tillväxten inom industrin tredje kvartalet 21 kan delvis bero på biltillverkningen, som återhämtade sig snabbt fram till mitten av 21 och låg långt över den totala bilförsäljningen. Biltillverkningen förväntas därför ha varit mer dämpad tredje kvartalet 21 (se även rutan Utvecklingen inom bilindustrin i euroområdet och globalt ). 67
Ruta 5 UTVECKLINGEN inom Bilindustrin I euroområdet och globalt Trots att bilköp bara utgör en liten andel av privatkonsumtionen (ca 5 procent i euroområdet) spelar bilindustrin inräknat underleverantörer, bilhandlare etc. en viktig roll för det totala förädlingsvärdet. Tillverkningen och försäljningen av bilar brukar därför följa konjunkturväxlingarna, mätt genom den samlade efterfrågan, ganska nära. På senare tid har denna koppling mellan bilköp och tillväxt dock förvrängts av de finanspolitiska stimulansåtgärder för att främja bilköp som flera länder både i och utanför euroområdet har haft, eller fortfarande har. Det är mot denna bakgrund som vi i denna ruta granskar hur tillverkning och köp av bilar har utvecklats i euroområdet och globalt. Bilförsäljningen i euroområdet och globalt Under 28 och 29 påverkades bilindustrin i likhet med många andra branscher starkt av den globala finanskrisen. Den globala fordonsförsäljningen sjönk i själva verket med nästan 25 procent från sin högsta nivå i april 28 till den lägsta i januari 29 (se diagram) i ett läge där finansieringsläget stramades åt, hushållens nettoförmögenhet sjönk, osäkerheten ökade kraftigt och arbetsmarknaderna försämrades. Trots att det inledningsvis var USA som stod i centrum för denna kollaps drabbade den globala konjunkturnedgången även andra länder, inklusive länderna i euroområdet. I januari 29 hade försäljningen i euroområdet, mätt genom antalet nyregistreringar av personbilar, sjunkit med mer än 25 procent från högstanivån i april 28 (se diagram B), vilket helt speglade den globala situationen. 1 Diagram A Tillverkning och försäljning av motorfordon globalt (i tusental enheter; månadsdata) Diagram B Nyregistreringar av personbilar och tillverkning av motorfordon i euroområdet (index: 27 = 1; månadsdata) Försäljning Tillverkning Nyregistreringar av personbilar Tillverkning av motorfordon 6 6 11 11 5 5 5 5 1 1 5 5 9 9 4 5 4 5 8 8 4 4 7 7 3 5 3 5 6 6 3 3 25 26 27 28 29 21 Källor: Haver Analytics, CEIC och :s beräkningar. Anm. De senaste observationerna avser september 21. 5 25 26 27 28 29 21 Källor: ACEA och Eurostat. Anm. Den senaste observationen för nyregistreringar av personbilar avser oktober 21 och den senaste observationen för tillverkning avser september 21. 5 1 Försäljningen av nyttofordon, som inte beskrivs närmare i denna ruta, påverkades ännu mer av den globala konjunkturnedgången. 68
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Globala leveranskedjor gjorde att detta fick stora återverkningar på världens industriproduktion, eftersom biltillverkningen utgör en viktig del av industriproduktionen i många länder. Följden blev att bilindustrin blev föremål för ett omfattande statligt stöd i form av bilskrotningsprogram och massiva räddningspaket i vissa länder. Stödåtgärderna fick försäljningen att snabbt stiga igen i euroområdet och globalt. Bilden är densamma på både utvecklade marknader och tillväxtmarknader (se diagram C). Medan bilförsäljningen i tillväxtekonomierna redan ligger på högre nivå än före krisen är den emellertid mer dämpad i de utvecklade ekonomierna. 2 Diagram C Försäljning av bilar i utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier (i tusental enheter; månadsdata) 4 3 5 3 2 5 2 1 5 Utvecklade ekonomier Tillväxtekonomier 4 3 5 3 2 5 2 1 5 Fordonstillverkningen i euroområdet och globalt 1 25 26 27 28 29 21 1 Källor: Haver Analytics, CEIC och :s beräkningar. Anm. De senaste observationerna avser september 21. En del intressanta insikter framkommer också om man jämför efterfrågan på bilar med tillverkningen. 3 Tillverkningen reagerade med en viss fördröjning på nedgången i efterfrågan 28 både globalt och i euroområdet. Det globala utbudet minskades emellertid och i början av 29 var tillverkningsnivån redan mycket lägre än ett år tidigare. Tillverkningstakten fortsatte att vara långsammare än försäljningstakten, vilket var ett tecken på att det skedde massiva lagernedskärningar under denna period. I euroområdet kan skillnaden mellan tillverkningen och nyregistreringen av personbilar inte direkt kopplas till lagerförändringar, eftersom en stor andel av tillverkningen i euroområdet är inriktad på export. Bilden av att man tömde sina lager bekräftas dock av den globala utvecklingen och anekdotiska uppgifter, samt av det faktum att kreditåtstramningarna under konjunkturnedgången tvingade företagen att göra lagernedskärningar för att skaffa likvida medel och bevara sitt kassaflöde. Stödåtgärderna och den ökning av bilförsäljningen som de resulterade i fick snabbt biltillverkningen att öka. Diagram A visar mycket riktigt att trots att tillverkningen sjönk markant och låg lägre än den faktiska försäljningen i början av 29 (vilket ledde till en tömning av lagren) har den sedan återhämtat sig snabbt och ligger nu på nivåer långt över den totala bilförsäljningen. I mitten av 21 var den globala biltillverkningen nästan 1 procent högre än den globala bilförsäljningen. 4 Tillverkningen i euroområdet har på samma sätt också ökat snabbt sedan 29, till stor del tack vare den globala efterfrågan från framför allt tillväxtmarknader. 2 För mer information, se ACEA:s (European Automobile Manufacturers Association) webbplats på http://www.acea.be/index.php och rutan The effects of vehicle scrapping schemes across euro area countries i :s månadsrapport, oktober 29. 3 Tillverkningsuppgifterna för euroområdet omfattar motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar och är därför inte helt jämförbara med nyregistreringarna av personbilar. 4 Denna analys kan inte göras beträffande euroområdet eftersom tillverkningen publiceras i form av ett index. 69
Utsikterna på kort sikt Den utveckling med en stigande bilförsäljning och sjunkande BNP som observerades i euroområdet under 29 som helhet har sannolikt vänt och gått i motsatt riktning under 21. Medan BNP förväntas fortsätta att stiga har bilköpen sjunkit i takt med att de finanspolitiska stimulansåtgärderna har avvecklats. Nyregistreringarna av personbilar i euroområdet förväntas sjunka med ungefär 1 procent 21 (enligt uppgifter fram till oktober 21) efter att ha stigit med 3 procent 29. BNP tros å andra sidan stiga med mellan 1,6 procent och 1,8 procent (enligt de senaste prognoserna av Eurosystemets experter) efter att ha gått ned med 4,1 procent 29. När det gäller utvecklingen framöver tyder de senaste uppgifterna om bilförsäljningen både i euroområdet och i andra utvecklade ekonomier på en stabilisering de närmaste månaderna, samtidigt som bilförsäljningen på tillväxtmarknaderna förväntas vara fortsatt stark. Orderingången inom industrin, som efterhand kommer att göra avtryck i produktionen, steg ytterligare tredje kvartalet 21 om än i långsammare takt än kvartalet innan. Aktuell information från företagsenkäter tyder dessutom på att tillväxten inom tillverkningsindustrin var fortsatt positiv i början av fjärde kvartalet 21 (se diagram 5). PMI:s produktionsindex för euroområdets tillverkningsindustri steg i oktober och november, till en nivå nära den som observerades under tredje kvartalet, och pekar på en positiv tillväxttakt. Förtroendet inom tillverkningsindustrin steg ytterligare i oktober och november enligt Europeiska kommissionens företagsenkät. Diagram 49 Industriproduktionsökning och bidrag därtill Diagram 5 Industriproduktion, konfidensindikator för industrin och Pmi (ökningstakt och bidrag i procentenheter; månadsuppgifter; säsongrensat) 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-9 -1-11 Kapitalvaror Konsumtionsvaror Insatsvaror Energi Totalt exklusive byggverksamhet och energi 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-9 -1-11 24 25 26 27 28 29 21 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. De redovisade siffrorna är beräknade som centrerade 3-månaders glidande medelvärden i förhållande till motsvarande medelvärde 3 månader tidigare. (månadsuppgifter; säsongrensat) 4 2-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Industriproduktion 1) (vänster skala) Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala) PMI 3) (höger skala) 24 25 26 27 28 29 21 Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter, Markit Economics och :s beräkningar. Anm. Samtliga serier avser tillverkningsindustrin. Från maj 21 och framåt avser kommissionens företagsuppgifter klassificering enligt Nace rev 2. 1) Förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod. 2) Nettotal i procentenheter. 3) Inköpschefernas index; avvikelser från indexvärdet 5. 8 4-4 -8-12 -16-2 -24-28 -32-36 -4 7
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Aktiviteten inom byggsektorn sjönk med,6 procent tredje kvartalet 21 och är nu mer än 1 procent lägre än den nivå som observerades före recessionen (dvs. första kvartalet 28). Om man bortser från volatiliteten under de första två kvartalen 21 är bygginvesteringarna totalt sett fortsatt dämpade på grund av korrigeringarna på bostadsmarknaderna i flera euroländer efter bostadsprisernas fall. Europeiska kommissionens enkät och PMI tyder på att aktiviteten inom byggsektorn kan vara fortsatt svag även efter tredje kvartalet, men förbättras jämfört med den mycket negativa utveckling som tidigare har observerats. Aktiviteten inom tjänstesektorn är betydligt mindre konjunkturkänslig än aktiviteten inom industrin och byggbranschen. Förädlingsvärdet inom tjänstesektorn steg med,5 procent tredje kvartalet 21, jämfört med,6 procent kvartalet innan. Därmed har förädlingsvärdet inom tjänstesektorn helt hämtat in den nedgång som observerades under recessionen. Tillgänglig information om de viktigaste delsektorerna visar att förädlingsvärdet steg inom samtliga tre delsektorer efter de kraftiga nedgångarna i slutet av 28 och början av 29. Nyligen publicerade enkätbaserade uppgifter tyder på att tjänstesektorn hade en ytterligare tillväxt fjärde kvartalet 21, eftersom både PMI och Europeiska kommissionens enkätindikator för tjänstesektorn steg i november jämfört med oktober. ARBetsmarknaden Sysselsättningen i euroområdet visade motståndskraft under hela konjunkturnedgången. I samband med den pågående återhämtningen är sysselsättningstillväxten fortsatt dämpad, men indikatorer pekar på en klar stabilisering av arbetsmarknaderna. I många länder anpassades sysselsättningen under konjunkturnedgången till stor del genom minskningar av antalet arbetade timmar per sysselsatt i stället för genom stora personalnedskärningar. Därför tenderar också tecknen på förbättring på arbetsmarknaderna i första hand att synas i antalet arbetade timmar, där måttliga ökningar har kunnat observeras sedan början av året. Antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta ligger dock fortfarande långt under nivåerna i början av konjunkturnedgången. Fallet i sysselsättning från konjunkturtopp till konjunkturbotten var totalt sett störst inom industrin (exklusive byggsektorn) och inom byggsektorn, medan det var betydligt mindre inom tjänstesektorn. Läget på arbetsmarknaden har fortsatt att stabiliseras de senaste månaderna. Ingen ny sysselsättningsstatistik har blivit tillgänglig sedan den förra månadsrapporten, men den senaste statistiken visar att sysselsättningen var oförändrad på kvartalsbasis första och andra kvartalet 21. Denna utveckling där fortsatta, om än minskade, sysselsättningsförluster inom industrin och byggbranschen uppvägdes av en måttlig ökning av sysselsättningen inom tjänstesektorn markerar en påtaglig förbättring jämfört med de kraftiga nedgångarna kvartalen innan (se tabell 8). Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin (industrin exklusive byggbranschen) fortsatte att minska på kvartalsbasis för åttonde kvartalet i rad. Takten i minskningarna avtog dock efterhand från som högst nästan -2, procent andra kvartalet 29 jämfört med kvartalet innan. Sysselsättningen inom byggbranschen minskade även andra kvartalet 21, men i betydligt mindre utsträckning än första kvartalet, som påverkades starkt av de ovanligt stränga väderförhållandena. Bortsett från denna tillfälliga volatilitet har takten i sysselsättningsminskningen inom byggbranschen, som var som högst första kvartalet 29, efterhand sjunkit. Inom tjänstesektorn slutade sysselsättningen däremot att minska fjärde kvartalet 29 och steg första och andra kvartalet 21. Nya sysselsättningsminskningar inom handel och transport uppvägdes av fortsatta ökningar inom andra delsektorer, bland annat finans och företagstjänster, där sysselsättningen ökade ytterligare under andra kvartalet. 71
Tabell 8 Sysselsättningsökning (procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat) Årsuppgifter 28 29 29 2 kv 29 3 kv Kvartalsuppgifter Hela ekonomin,8-1,9 -,6 -,5 -,2,, varav: Jordbruk och fiske -1,8-2,5-1,1-1,,5,2 -,9 Industri -,7-5,7-1,8-1,6-1, -,9 -,4 Exklusive byggverksamhet, -5,3-1,9-1,7-1,1 -,8 -,5 Byggverksamhet -2,1-6,5-1,6-1,4 -,5-1,2 -,4 Tjänster 1,4 -,5 -,1 -,1,,3,2 Handel och transport 1,2-1,7 -,5 -,4 -,4, -,2 Finans- och företagstjänster 2,1-2,1 -,6 -,4,2,5,7 Offentlig förvaltning 1) 1,2 1,4,4,2,3,5,2 Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Inkluderar även utbildning, hälso- och sjukvård och andra tjänster. 29 4 kv 21 1 kv 21 2 kv Uppgifter om det totala antalet arbetade timmar visar att det skedde en stark minskning under 29, där den största nedgången inom alla sektorer inträffade första kvartalet 29. Antalet arbetade timmar sjönk på kvartalsbasis fem kvartal i rad för att därefter stabiliseras fjärde kvartalet 29 och stiga något under de första två kvartalen 21. Utvecklingen inom olika sektorer visar att minskningen var mer långvarig inom industrin än inom tjänstesektorn. Under andra kvartalet 21 ökade antalet arbetade timmar inom alla delsektorer utom jordbruk och fiske och de största ökningarna noterades inom industrin (exklusive byggbranschen) och inom finans och företagstjänster. Diagram 51 Arbetsproduktivitet Diagram 52 Arbetslöshet (årliga procentuella förändringar) Hela ekonomin (vänster skala) Industrin, exklusive byggsektorn (höger skala) Tjänster (vänster skala) (månadsuppgifter, säsongrensat) Månatlig förändring i tusental (vänster skala) Procent av arbetskraften (höger skala) 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 -12-14 24 25 26 27 28 29 21 6 5 4 3 2 1-1 -2 24 25 26 27 28 29 21 11, 1,5 1, 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, Källor: Eurostat och :s beräkningar. Källa: Eurostat. 72
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Diagram 53 Sysselsättningsökning och sysselsättningsförväntningar (årliga procentuella förändringar; nettotal, säsongrensat) Sysselsättningsökning, industri exklusive byggverksamhet (vänster skala) Sysselsättningsförväntningar, tillverkningsindustrin (höger skala) Sysselsättningsförväntningar, byggverksamheten Sysselsättningsförväntningar, detaljhandeln Sysselsättningsförväntningar, tjänstesektorn 2 2 2 2 1 1 15 15 1 1-1 -1 5 5-2 -2-3 -3-5 -5-4 -4-1 -1-5 -5-15 -15-6 -6-2 -2-7 24 25 26 27 28 29 21-7 -25 24 25 26 27 28 29 21-25 Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter. Anm. Nettotalen är medelvärdeskorrigerade. Från maj 21 och framåt avser kommissionens företagsuppgifter klassificering enligt Nace rev 2. Återhämtningen i euroområdets produktionstillväxt har i kombination med sysselsättningsminskningen bidragit till att produktiviteten ökat sedan andra kvartalet 29. En stark BNP-tillväxt andra kvartalet 21 ledde i kombination med en stabil sysselsättning till att produktiviteten ökade med 2,6 procent jämfört med samma period förra året, då den var låg (se diagram 51). Timproduktiviteten har haft en liknande utveckling. Framför allt noterade timproduktiviteten en uppgång på 1,8 procent andra kvartalet 21 jämfört med samma period ett år tidigare. Att timproduktiviteten har haft en långsammare utveckling än produktiviteten per sysselsatt beror på att antalet arbetade timmar per person har ökat på årsbasis. Efter att ha ökat kraftigt från 7,2 procent i mars 28 till 9,9 procent i november 29 har arbetslösheten i euroområdet därefter visat tecken på en stabilisering och legat kring 1, procent (1,1 procent i oktober). Den senaste arbetsmarknadsstatistiken signalerar också att euroområdets arbetsmarknad som helhet börjar stabiliseras, trots en fortsatt hög arbetslöshet (se diagram 52) och skillnader mellan euroländerna (se rutan Arbetslöshetens utveckling i euroområdet på senare tid ). Från att ha legat på låga nivåer i nästa alla branscher har sysselsättningsförväntningarna förbättrats, vilket tyder på att stabiliseringen kommer att fortsätta (se diagram 53). 73
Ruta 6 ARBetslÖshetens utveckling I euroområdet PÅ senare tid I den här rutan beskrivs hur arbetslösheten i euroområdet och enskilda euroländer har utvecklats sedan 28 på grundval av information från EU:s arbetskraftsundersökning (European Union Labour Force Survey, EU- LFS). Diagram A ger en ögonblicksbild av arbetslösheten i euroländerna andra kvartalet 21 (som är den senaste period för vilken det finns kvartalsdata från EU-LFS) och omedelbart innan den senaste recessionen inleddes. Från en nivå på 7,6 procent sista kvartalet 27 steg arbetslösheten i euroområdet till 1, procent andra kvartalet 21, vilket var den högsta nivån sedan tredje kvartalet 1998. Diagram A Arbetslöshet i euroområdet och i enskilda euroländer (i procent av arbetskraften) 25 2 15 1 4 kv 27 2 kv 21 25 2 15 1 När det gäller enskilda länder ökade arbetslösheten mest i Spanien och Irland, där den främst drevs på av korrigeringar inom byggbranschen. Dessa två länder tillhör de euroländer som har högst arbetslöshet (2 procent respektive 14 procent andra kvartalet 21), tillsammans med Slovakien (14,4 procent), Grekland (12 procent) och Portugal (11 procent). Inom denna grupp bidrog ett något högre arbetskraftsdeltagande till att arbetslösheten ökade i Spanien, Grekland och Slovakien, medan arbetskraftsutbudet sjönk kraftigt i Irland (till följd av det mycket kraftiga raset i produktionen) och, i något mindre grad, i Portugal. I flera euroländer steg arbetslösheten dock bara måttligt. Från sista kvartalet 27 till andra kvartalet 21 steg arbetslösheten med 2 procentenheter i Italien (till 8,5 procent) och med 1 procentenhet i Frankrike och Belgien (till 8,9 procent respektive 8,2 procent). Flera faktorer ligger bakom krisens mer dämpade inverkan på arbetslösheten i dessa länder, bland annat att arbetskraftsutbudet minskade vilket delvis berodde på en discouraged worker -effekt, dvs. att vissa personer i en konjunkturnedgång frivilligt väljer att dra sig ur arbetskraften och att deltidssysselsättningen ökade markant. Tyskland verkar omvänt vara ett exceptionellt fall, eftersom arbetslösheten där faktiskt har minskat under den granskade perioden. Arbetslöshetens mer gynnsamma utveckling i Tyskland inte bara jämfört med de övriga euroländerna, utan även jämfört med hur det har varit i samband med tidigare lågkonjunkturer berodde främst på att man minskade antalet arbetade timmar per sysselsatt när konjunkturen försämrades kraftigt i stället för att minska sysselsättningen som vid tidigare konjunkturnedgångar. Detta skedde i sin tur både genom statligt subventionerade arbetstidsförkortningar ( Kurzarbeit ) och mer flexibla arbetsvillkor (bland annat individuella arbetstidskonton). En relativt dämpad löneutveckling, samtidigt som lönsamheten förbättrades, 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 1 ES 2 SK 3 IE 4 GR 5 PT 6 FI 7 FR 8 IT 9 BE 1 SI 11 DE 12 MT 13 CY 14 AT 15 NL 5 16 LU 17 Euroområdet 18 EE Källa: Europeiska unionens arbetskraftsundersökning (EU-LFS). Anm. Länderna är rangordnade efter arbetslöshetsnivå andra kvartalet 21 (Estland visas för sig). 74
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Diagram B Ökning av arbetslösheten i euroområdet fördelat på kön (årliga förändringar i procent; procentenheter) Diagram C Ökning av arbetslösheten i euroområdet fördelat på åldersgrupper (årliga förändringar i procent; procentenheter) Tyskland Spanien Frankrike Italien Övriga euroländer Euroområdet Tyskland Spanien Frankrike Italien Övriga euroländer Euroområdet 25 25 2 2 2 2 15 15 15 15 1 1 1 1 5 5 5 5-5 -5-5 Män Kvinnor Män Kvinnor 28 9 2 kv 21 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Staplarna visar varje lands bidrag (i procentenheter). Data för 28 29 avser genomsnittlig årlig förändring i procent under denna tvåårsperiod. -5-1 -1 15 24 25 54 55 64 15 24 25 54 55 64 28 9 kv 21 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Staplarna visar varje lands bidrag (i procentenheter). Data för 28 29 avser genomsnittlig årlig förändring i procent under denna tvåårsperiod. gynnade dessutom en tillfällig hamstring av arbetskraft inom framför allt sektorer som tidigare hade upplevt en allvarlig arbetskraftsbrist. Dessutom har främst kvinnors inträde i arbetslivet lett till ett ökat arbetskraftsdeltagande i Tyskland. Recessionen 28 29 fick en relativt sett större inverkan på arbetslösheten inom vissa socioekonomiska grupper (se diagrammen B, C och D). 1 Medan arbetslösheten totalt sett ökade i en årstakt på i genomsnitt 14 procent ökade arbetslösheten bland män i euroområdet med mer än 19 procent, jämfört med 8 procent bland kvinnor. Under samma period drabbade det försämrade arbetsmarknadsläget dessutom i första hand unga människor (ungdomsarbetslösheten steg med 13 procent), samt åldersgruppen 25 54 år (15 procent). Sysselsättningsförlusterna var störst bland de mest lågutbildade arbetstagarna, där arbetslösheten ökade med 18 procent. Inom varje grupp var det främst utvecklingen i Spanien som bidrog till den allvarliga försämringen av arbetsmarknadsläget i euroområdet under perioden 28 29, även om övriga euroländer (utom Tyskland) också bidrog till ökningen av arbetslösheten, om än i mindre grad. De senaste uppgifterna från EU-LFS tyder på att det skedde en viss förbättring under 12-månadersperioden fram till andra kvartalet 21, med en långsammare ökning av arbetslösheten inom alla de nämnda grupperna. Diagram E visar att arbetslöshetens varaktighet steg markant i euroområdet: antalet arbetslösa som har varit utan arbete i ett år eller mer ökade med 3 procent under 12-månadersperioden fram till andra kvartalet 21, jämfört med en ökningstakt på i genomsnitt 4 procent under perioden 28 29. Ökningen av långtidsarbetslösheten är oroande och kräver effektiva politiska 1 För en utförlig diskussion om de viktigaste orsakerna till denna utveckling, se rutan En analys av den senaste tidens nedgång i sysselsättning i euroområdet, :s månadsrapport, september 29. 75
Diagram D Ökning av arbetslösheten i euroområdet fördelat på utbildningsnivå (årliga förändringar i procent; procentenheter) 25 2 15 1 5-5 Tyskland Spanien Frankrike Italien Övriga euroländer Euroområdet Låg Medel Hög Låg Medel Hög 28-9 2 kv 21-5 25 2 15 1 5 Diagram E Ökning av arbetslösheten i euroområdet fördelat på arbetslöshetens längd (årliga förändringar i procent; procentenheter) Tyskland Spanien Frankrike Italien Övriga euroländer Euroområdet 35 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 Mindre än 12 mån. 12 mån. och mer Mindre än 12 mån. 12 mån. och mer 28 9 2 kv 21 35 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Staplarna visar varje lands bidrag (i procentenheter). Data för 28 29 avser genomsnittlig årlig förändring i procent under denna tvåårsperiod. Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Staplarna visar varje lands bidrag (i procentenheter). Data för 28 29 avser genomsnittlig årlig förändring i procent under denna tvåårsperiod. insatser om man ska kunna undvika en bestående ökning av den strukturella arbetslösheten. En politik som främjar en måttlig löneutveckling och mindre trögrörliga löner kan i kombination med aktiva arbetsmarknadsåtgärder som underlättar omskolning av arbetskraft genom effektivare matchning, samt reformer som stärker de långtidsarbetslösas koppling till arbetsmarknaden minska den strukturella arbetslösheten och minska den risk för förslitning och förstörelse av humankapital som uppstår om människor är arbetslösa under lång tid. 4.3 utsikter FÖR den ekonomiska aktiviteten Ny statistik och enkätuppgifter bekräftar på det hela taget att den positiva takten i återhämtningen kvarstår. Den fortsatta återhämtningen i omvärlden och dess inverkan på efterfrågan på euroområdets exportvaror bör även framöver ge draghjälp åt euroområdets ekonomi. Den inhemska efterfrågan inom den privata sektorn bör i allt större grad bidra till tillväxten och främjas av den lätta penningpolitiken och de åtgärder som har vidtagits för att återställa det finansiella systemets funktion. Takten i återhämtningen förväntas dock dämpas av fortsatta balansräkningsjusteringar inom flera sektorer. Eurosystemets experter gör samma analys i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 21, där den årliga BNP-tillväxten förutspås ligga på mellan 1,6 procent och 1,8 procent under 21, mellan,7 procent och 2,1 procent under 211 och mellan,6 procent och 2,8 procent under 212. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som :s experter gjorde i september 21 har intervallet för 21 krympt och förskjutits till den övre delen 76
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad av septemberprognosen, medan intervallet för 211 är något snävare. Den fortsatt stora osäkerheten gör att riskerna för den ekonomiska prognosen ligger på nedåtsidan. Å ena sidan kan världshandeln fortsätta att ha en starkare utveckling än väntat och därmed stödja euroområdets export. Företagsförtroendet i euroområdet är dessutom fortfarande relativt starkt. Å andra sidan finns nedåtrisker som har att göra med oron inom vissa segment av finansmarknaderna och möjligheten att de fortplantar sig till den reala ekonomin. Andra nedåtrisker rör nya prishöjningar på olja och andra råvaror, protektionistiska strömningar och risken för en oordnad korrigering av globala obalanser. 77
5 DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTVECKLING Enligt Europeiska kommissionens höstprognos 21 stabiliseras euroområdets underskott i de offentliga finanserna på bred front i år, och förväntas minska 211 och 212. Samtidigt fortsätter de offentliga skuldkvoterna att öka. I vissa länder har budgetutvecklingen varit mer gynnsam än vad som tidigare förväntades, men för andra är osäkerheten rörande hållbarheten i finanserna och sårbarheten för negativa marknadsreaktioner fortfarande hög. I det rådande klimatet är det tydligt att alla länder måste bibehålla och stärka allmänhetens förtroende för regeringarnas åtagande om att återgå till sunda offentliga finanser, och därigenom minska riskpremien i räntorna och stödja en hållbar tillväxt på medellång sikt. Alla euroländer måste följa ambitiösa och trovärdiga konsolideringsstrategier som löper på flera år och implementera de planerade korrigerande åtgärderna fullt ut, med fokus på utgiftssidan. I budgetplanerna för 211 och åren därefter bör regeringarna specificera de nödvändiga budgetanpassningsåtgärderna i detalj, och vara beredda att korrigera eventuella avvikelser från de aviserade budgetmålen. DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTVECKLING 21 Utsikterna för euroområdets offentliga finanser tyder på en stabilisering av budgetbalanserna under 21, dock med vissa skillnader mellan länderna. Enligt Europeiska kommissionens ekonomiska höstprognos som publicerades den 29 november 21 förväntas det genomsnittliga underskottet i de offentliga finanserna i euroområdet 21 ligga på samma nivå som 29, dvs. på 6,3 procent av BNP, vilket markerar ett slut på den betydande försämring som kunde observeras 28 och 29 (se tabell 9). De förväntade underskotten är något lägre än vad som prognostiserades i Europeiska kommissionens vårprognos 21, både för euroområdet som helhet och för de flesta enskilda länderna. I synnerhet förväntas underskotten i Tyskland, Luxemburg, Cypern och Portugal revideras ned med mer än en procentenhet av BNP, dock från mycket höga nivåer i de två sistnämnda länderna, och i Portugals fall främst beroende på en betydande engångsåtgärd. Högre underskott än i vårprognosen förväntas i Irland (som en följd av exceptionella kapitalöverföringar), Grekland (främst som en följd av den statistiska upprevideringen av 29 års budget och lägre inkomster än förväntat) och Slovakien (på grund av lägre inkomster än förväntat). Ett euroland, Luxemburg, förväntas registrera ett underskott på under 3 procent av BNP i år. Enligt Europeiska kommissionens prognos förväntas den genomsnittliga offentliga skulden som andel av BNP i euroområdet öka från 79,1 procent 29 till 84,1 procent 21, främst beroende på höga underskott och till en viss del beroende på stödet till finanssektorn och Grekland. I tolv av sjutton euroländer ligger skuldkvoten över referensvärdet på 6 procent av BNP. I Grekland och Italien ligger skulden på över 1 procent av BNP. Tabell 9 De offentliga finansernas utveckling i euroområdet (procent av BNP) 28 29 21 211 212 a. Intäkter totalt 44,9 44,5 44,4 44,8 44,8 b. Utgifter totalt varav: 46,9 5,8 5,8 49,4 48,7 c. Ränteutgifter 3, 2,8 2,9 3, 3,2 d. Primära utgifter (b c) 43,9 47,9 47,9 46,4 45,5 Budgetbalans (a b) -2, -6,3-6,3-4,6-3,9 Primär budgetbalans (a d) 1, -3,4-3,5-1,6 -,8 Konjunkturrensad budgetbalans -2,6-4,4-4,9-3,5-3,2 Bruttoskuld 69,7 79,1 84,1 86,5 87,8 Memo: BNP (% förändring),4-4,1 1,7 1,5 1,8 Källor: Europeiska kommissionens höstprognos 21 och :s beräkningar. Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 78
den ekonomiska ch monetära utvecklingen De offentliga finansernas utveckling I Irland gav, trots omfattande budgetkonsolideringsansträngningar som antagits av regeringen för att motverka återverkningarna av finanskrisen och den ekonomiska krisen på de offentliga finanserna, de allvarliga strukturproblemen i banksektorn i kombination med en svag finansiell ställning upphov till en akut oro över skuldhållbarheten. Därför ansökte den irländska regeringen den 21 november 21 formellt om externt finansiellt stöd (se ruta 7). Den 28 november enades ministrarna i Eurogruppen och Ekofin om att finansiellt stöd var berättigat för att skydda den finansiella stabiliteten i euroområdet och EU som helhet. EU:s och IMF:s gemensamma anpassningsprogram bygger på starka åtgärder för att se över banksektorn och en fyraårig budgetanpassnings- och strukturreformplan som publicerades av de irländska myndigheterna den 24 november och innehöll detaljerade åtgärder för att återupprätta förtroendet för hållbarheten i Irlands offentliga finanser. Konsolideringsåtgärderna uppgår sammantaget till 15 miljarder euro för perioden 211 214, varav 6 miljarder kommer att användas 211, och består till två tredjedelar av utgiftsåtgärder och en tredjedel av inkomståtgärder. Tidsfristen för att få ned underskottet till under 3 procent av BNP förlängdes med ett år till 215. När det gäller den senaste utvecklingen i Grekland utfärdade kommissionen, och IMF den 23 november 21 ett gemensamt uttalande om det andra granskningsuppdraget. Den övergripande bedömningen var att anpassningsprogrammet i stort sett följer planen (en presentation av programmet finns i rutan The Greek economic and financial adjustment programme från :s månadsrapport från maj 21). Med tanke på ökat finansiellt tryck på grund av lägre skatteinkomster än förväntat och revideringarna 29 har nya åtgärder överenskommits för att bredda skattebaserna och komma till rätta med de alltför höga utgifterna, i synnerhet inom områdena hälsovård, statliga företag och skatteadministration. Genom de här ytterligare insatserna avser regeringen uppfylla underskottsmålet på 7,5 procent av BNP 211 och minska underskottet till under 3 procent av BNP 214. Den 28 november enades Eurogruppens ministrar om att snabbt undersöka behovet av att anpassa löptiderna för Greklands finansiering efter löptiderna i Irland, och på så sätt alltså förlänga löptiderna för de befintliga överenskommelserna. FAKTORER BAKOm BUDGETUTVECKLINGEN 21 Stabiliseringen av den genomsnittliga underskottskvoten i euroområdet 21 sammanfaller med den ekonomiska återhämtningen, vilket syns i diagram 54a. Enligt Europeiska kommissionen har för första gången sedan 27 förändringen i konjunkturkomponenten av underskottet bidragit till ett lägre underskott 21 (se diagram 54b). Detta motverkas av en förväntad försämring i det konjunktur rensade budgetsaldot, som dock snedvrids av den stora ökningen i det konjunkturrensade underskottet för Irland, som ett resultat av åtgärder för att rekapitalisera bankerna. Efter korrigeringar för dessa exceptionella åtgärder är nedgången i den strukturella balansen enligt kommissionens mätningar begränsad. Dessutom bör beräkningar av strukturella budgetbalanser tolkas med särskild försiktighet med tanke på den höga osäkerheten just nu, i synnerhet vad gäller bedömningen av produktionstillväxttrenden. Glappet mellan inkomsternas och utgifternas tillväxttakt i nominella termer, som redan hade minskat avsevärt under de första två kvartalen 21, kommer att ha försvunnit i slutet av 21 (se diagram 55a). På inkomstsidan speglar återhämtningen i nominell inkomsttillväxt 21 främst oväntade inkomster efter den kraftiga nedgången 29. På utgiftssidan förklaras avmattningen i de nominella utgifterna av utfasningen av de finanspolitiska stimulansåtgärder som implementerats sedan slutet av 28 och nya budgetkonsolideringsåtgärder som utjämnar den fortfarande relativt starka strukturella tillväxten i sociala överföringar, kapitalöverföringar och räntebetalningar. Utgiftsåtstramningen är särskilt uttalad i de offentliga investeringarna och ersättningen till offentliganställda, med nedskärningar av antalet anställda och frysta, eller till och med sänkta, löner i 79
flera länder. Både de offentliga inkomsterna och utgifterna som andel av BNP förväntas ligga kvar i stort sett oförändrade jämfört med 29, på 44,4 respektive 5,8 procent av BNP (se diagram 55b). FINANSPOLITISKA UTSIKTER 211 OCh 212 Enligt Europeiska kommissionen beräknas det genomsnittliga underskottet i euroområdet minska till 4,6 procent av BNP 211 och 3,9 procent av BNP 212, förutsatt att politiken är oförändrad. Detta är en stor förbättring jämfört med vårprognosen 21, och beror främst på aviserade utgiftskonsolideringsåtgärder, eller åtgärder som utarbetats mer detaljerat. Det gäller i synnerhet i budgetarna för 211. BNPtillväxten förväntas vara nära den potentiellt möjliga takten 211, effekterna av konjunkturcykeln bedöms vara gynnsamma men små, och därför betraktas större delen av minskningen av underskottet i euroområdet 211 som strukturellt (se diagram 54). 212 förväntas konjunkturcykeln och den konjunkturrensade balansen bidra ungefär i lika stora delar till det minskade underskottet. Euroområdets offentliga inkomster som andel av BNP förväntas öka något till 44,8 procent 211 och vara oförändrade 212, medan euroområdets offentliga utgifter som andel av BNP förväntas minska gradvis till 48,7 procent av BNP 212 (se diagram 55b). Detta speglar till en del ytterligare avvecklingar av finanspolitiska stimulansåtgärder, vilket främst påverkar de offentliga investeringarna, men det speglar i ännu högre grad konsolideringsåtgärder, i synnerhet åtstramning av de offentliga lönerna och minskat antal offentligt anställda. Följaktligen förväntas de offentliga inkomsterna öka snabbare än de offentliga utgifterna i euroområdet 211 och 212 (se diagram 55a). Diagram 54 Faktorer som bestämmer budgetutvecklingen i euroområdet (procent av BNP; procentuella förändringar) 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5 a) BNP-tillväxt och årlig förändring i budgetbalansen Förändring i budgetbalansen BNP-tillväxt Potentiell BNP-tillväxt 26 27 28 29 21 211 212 b) Årlig förändring i den konjunkturrensade balansen och konjunkturkomponenten i den faktiska balansen Förändring i konjunkturkomponenten i den faktiska balansen Förändring i den konjunkturrensade faktiska balansen 26 27 28 29 21 211 212 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -,5-1, -1,5-2, -2,5 Källor: Europeiska kommissionens ekonomiska prognos för hösten 21 och :s beräkningar. Anm. Siffrorna omfattar Estland för alla år. 2, 1,5 1,,5, Fem euroländer, nämligen Tyskland, Estland, Luxemburg, Malta och Finland, förväntas ha offentliga underskott som ligger på eller under referensvärdet på 3 procent av BNP 211. 212 förväntas detta också vara fallet i Nederländerna. Dock förväntas underskottet stiga till över 3 procent av BNP i Malta. Enligt Europeiska kommissionen kommer den offentliga skulden sannolikt fortsätta att öka i alla euroländer 211 och i nästan alla euroländer 212, med undantag för Tyskland och Italien. 212 8
den ekonomiska ch monetära utvecklingen De offentliga finansernas utveckling förväntas den genomsnittliga skuldkvoten i euroområdet uppgå till 87,8 procent av BNP, och i fyra euroländer, nämligen Belgien, Irland, Grekland och Italien, förväntas skuldkvoten överskrida 1 procent av BNP. Sammantaget verkar riskerna för kommissionens prognoser vara i stort sett balanserade. Gynnsamma risker inkluderar den möjliga implementeringen av ytterligare konsolideringsåtgärder i vissa länder för att få ned de höga underskotten, i synnerhet 212, samt en möjlig vändning av de betydande inkomstbortfallen som 28 och 29 sammantaget uppgick till mer än 1 procent av BNP. På den negativa sidan dominerar tre viktiga risker. För det första kan man inte att ta för givet att de redan aviserade konsolideringsåtgärderna kommer att kunna implementeras framgångsrikt, eftersom de kan stöta på motstånd. För det andra finns det en risk för att högre finansieringskostnader än förväntat kommer att pressa upp de offentliga räntebetalningarna. För det tredje står vissa länder inför risker i form av ansvarsförbindelser från stöd till finansinstitut och även risken för förluster till följd av tidigare finansiella räddningsoperationer. Diagram 55 Offentliga sektorns finanser och prognoser på kvartalsbasis för euorområdet Intäkter, totalt, kvartalsuppgifter Utgifter, totalt, kvartalsuppgifter Intäkter totalt, årsbasis (EU) Utgifter totalt, årsbasis (EU) a) årlig procentuell tillväxtgrad som fyra kvartals glidande summor 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 27 28 29 21 211 212 52 5 b) fyra kvartals glidande summor som procent av BNP 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 52 5 FINANSPOLITISKA ÖVERVÄGANDEN Det finanspolitiska läget är fortfarande svårt i många länder och därför bör budgetkonsolideringen fortsätta enligt plan, eller till och med påskyndas i de länder där de makroekonomiska utsikterna har förbättrats. 21 ser det ut som om underskotten i nästan alla de länder som omfattas av ett förfarande vid alltför stort underskott (EDP) ligger i stort sett i linje med eller ligger bättre till än de prognoser som ligger till grund för Ekofinrådets rekommendationer, åtminstone delvis som en följd av det mer gynnsamma makroekonomiska klimatet. För 211 och åren därefter är budgetkonsolideringarna i 211 års budget ett uppmuntrande första steg. Dock kräver de nuvarande finanspolitiska utmaningarna en ambitiös konsolideringsinsats som löper över flera år i de flesta länder. Inte minst med tanke på den kraftiga ökningen av utgifterna under krisen skulle en stark betoning av minskade strukturella utgifter, däribland en systematisk omvärdering av omfattningen av den offentliga sektorn och kvaliteten på de offentliga finanserna, vara berättigad i många länder. En trovärdig och omfattande reformstrategi hjälper också till att behålla marknadens förtroende, vilket skulle kunna vara särskilt viktigt i länder vars finansmarknad fortfarande är under granskning. 48 46 44 42 27 28 29 21 211 212 Källor: :s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter, Europeiska kommissionens höstprognos 21. Anm. I diagrammet visas utvecklingen för totala intäkter och totala utgifter som 4-kvartals glidande summor för perioden från första kvartalet 27 till andra kvartalet 21 samt prognoser för 21 och 211 baserat på 21 års höstprognos från Europeiska kommissionen. 48 46 44 42 81
De finanspolitiska bestämmelserna i fördraget och i stabilitets- och tillväxtpakten är nödvändiga för att vägleda politiker och underbygga allmänhetens och finansmarknadernas förtroende för finanspolitiken i EMU. Regeringarna måste hålla sig till de tidsfrister och mål som anges i Ekofinrådets rekommendationer, implementera alla de planerade åtgärderna och vara beredda att införa ytterligare åtgärder för att uppnå målen om så behövs. I det här avseende bör åtgärderna, som har aviserats men ännu inte specificerats tillräckligt, presenteras mer detaljerat. Dessutom bör länder där det makroekonomiska klimatet förbättrats ta tillfället i akt och korrigera alltför stora underskott innan tidsfristen för förfarandet vid alltför stora underskott löper ut. Framöver bör länderna sträva efter att snabbt nå sina medellånga budgetmål för att kunna klara budgetförsämringar när tiderna blir sämre igen. Utöver att återställa sunda finanser är det nödvändigt att stärka EU:s finanspolitiska ramverk för att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet. I sin slutrapport till Europeiska rådet la arbetsgruppen under ledning av Herman Van Rompuy fram förslag för att stärka det finanspolitiska ramverket på EU-nivå, vilket är ett steg i rätt riktning. Det är ett antal användbara förslag i syfte att stärka budgetdisciplinen, t.ex. ökat fokus på kriteriet för offentlig skuld, förstärkta ryktes-, politiska och finansiella sanktioner, omvända röstningsförfaranden, starkare inhemska finanspolitiska ramverk och en bättre statistikkvalitet. Dock saknas det som betraktar som nödvändigt för att säkerställa bästa möjliga funktion i euroområdet. Arbetsgruppens rekommendationer ska implementeras i nya förordningar och en ny uppförandekod. Det är viktigt att dessa rättsakter formuleras på ett sätt som ger klara regler och uppmuntrar till att de verkligen tillämpas. Sammantaget krävs ett starkt politiskt åtagande om budgetanpassningar och strukturella reformer som åtgärdar makroekonomiska obalanser och svagheter inom banksektorn och förbättrar de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, eftersom det förankrar förväntningarna. Mot bakgrund av de finansiella ingripandena i euroländer som hamnat i svårigheter (se ruta 7) måste alla länder återvinna och upprätta en stark finanspolitisk ställning för att undvika ytterligare risker mot finansieringsläget. Ruta 7 SENASTE UTVECKLINGEN I EU:s ÅTGÄRDER FÖR FINANSIELL STABILITET Finanskrisen har lett till en progressiv förstärkning av ramverket för tillhandahållande av finansiellt stöd till EU och euroländer som upplever ekonomiska och finansiella svårigheter. Den här rutan ger en översikt över EU:s arrangemang för finansiell stabilitet och en rapport över den senaste utvecklingen. EU-länder som inte är euroländer och som lider av betalningsbalansproblem kan få hjälp från EU enligt systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd (MTFA). I samband med finanskrisen ökade MTFA-systemets finansieringskapacitet från 12 miljarder euro till 25 miljarder euro i december 28 och till 5 miljarder euro i maj 29. Sammanlagt 14,6 miljarder euro har tilldelats Lettland, Ungern och Rumänien enligt MTFA sedan krisen inleddes. Före krisen fanns inget jämförbart system för euroländerna, trots att en monetär union ändrar finansieringsbegränsningarna för betalningsbalansen. 82
den ekonomiska ch monetära utvecklingen De offentliga finansernas utveckling I början av 21 gjorde en markant ökning av räntorna för grekiska statsobligationer det svårt för den grekiska regeringen att täcka sina kortfristiga finansieringsbehov på marknaden, vilket hotade att äventyra den finansiella stabiliteten i euroområdet. Som en reaktion enades euroländerna den 2 maj om att tillsammans med IMF aktivera ett treårigt finansiellt stödprogram för Grekland. 1 Programmet bestod av 8 miljarder euro i bilaterala lån från euroländerna och ett avtal om en lånegaranti från IMF på upp till 3 miljarder euro. Villkoret för utbetalningen av medlen var att de grekiska myndigheterna implementerade det ekonomiska och finansiella anpassningsprogram som förhandlats fram av Europeiska kommissionen och IMF, i samråd med. 2 Spänningen fortsatte dock att öka på euroländernas finansmarknader under första veckan i maj 21. Den 9 maj enades EU:s medlemsstater om att inrätta två arrangemang för finansiell stabilitet för att tillhandahålla finansiellt stöd till EU och euroländer som får ekonomiska eller finansiella svårigheter. Först antog Ekofinrådet förordning nr 47/21 om inrättande av en finansiell stabiliseringsmekanism i Europa (European Financial Stabilisation Mechanism, EFSM), som ger Europeiska kommissionen möjlighet att samla in 6 miljarder euro å EU:s vägnar för utlåning till medlemsstater som drabbats av exceptionella omständigheter utanför deras kontroll. Ingen höjning av EU:s budgettak krävdes för detta ändamål. Utfallet av EFSM ska granskas varje halvår. Därefter inrättade euroländerna den europeiska stabilitetsfonden (European Financial Stability Facility, EFSF) på mellanstatlig grund. EFSF har formen av ett aktiebolag med rätt att emittera skuldpapper som garanteras upp till sammanlagt 44 miljarder euro proportionellt av euroländerna för att finansiera lån till euroländer i finansiella svårigheter. Skuldpapper som emitteras av EFSF förväntas få högsta kreditbetyg (AAA) av alla tre av de största kreditvärderingsinstituten. EFSF är en temporär inrättning till och med juni 213. Lån från EFSM och EFSF är starkt villkorade och lämnas i samband med gemensamma program med IMF, som förväntas bidra med finansiering upp till 5 procent av EU:s/euroländernas bidrag till varje program. Som en reaktion på de nya störningarna på finansmarknaderna, som hotade den finansiella stabiliteten i EU och euroländerna i helhet, enades Eurogruppens och Ekofins ministrar enhälligt den 28 november 21 om att bevilja finansiellt stöd till Irland efter en begäran från de irländska myndigheterna den 21 november. Det finansiella paketet kommer att täcka finansiella behov på upp till 5 miljarder euro för budgeten och 35 miljarder euro för banksystemet. EFSM tillhandahåller 22,5 miljarder euro, EFSF 17,7 miljarder euro och IMF 22,5 miljarder euro. EU:s bidrag kommer också att inkludera bilaterala lån från Danmark, Sverige och Storbritannien på 4,8 miljarder euro. Finansieringskvoten mellan EU och IMF blir då 2:1. Hälften av bankstödåtgärderna (17,5 miljarder euro) kommer att finansieras av de irländska myndigheterna. Finansiellt stöd tillhandahålls på grundval av ett anpassningsprogram som förhandlats fram av Europeiska kommissionen och IMF, i samråd med, som syftar till att stärka och se över det irländska banksystemet, återupprätta de offentliga finansernas hållbarhet och införa tillväxtskapande strukturella reformer. 1 Slovakien har beslutat att inte delta i programmet. 2 Se ruta 6, The Greek economic and financial adjustment programme, i :s månadsrapport för maj 21. 83
84 Den 28 november 21 beslutade euroländerna också att införa en permanent stabiliseringsmekanism (European Stability Mechanism, ESM) för att skydda den finansiella stabiliteten i euroländerna när EFSF upphör i juni 213. Detta är en följd av överenskommelsen mellan EU:s statschefer eller regeringar den 28 29 oktober om behovet av att inrätta en sådan mekanism, som kommer att komplettera det nya ramverket för förstärkt ekonomisk styrning och avsevärt minska sannolikheten för att kriser ska uppstå i framtiden. ESM kommer att baseras på EFSF och kunna tillhandahålla starkt villkorade finansiella stödpaket till euroländer, med status som prioriterad borgenär (s.k. preferred creditor status) och underställd endast IMF. Reglerna kommer att anpassas så att kreditgivare från den privata sektorn kan delta på fallbasis, helt enligt IMF:s policy. Ministrarna i Eurogruppen kommer att fatta ett enhälligt beslut om att ge stöd på grundval av en strikt skuldhållbarhetsanalys som genomförs inledningsvis av Europeiska kommissionen och IMF, i samråd med. För länder som bedöms vara solventa uppmuntras den privata sektorn behålla exponering enligt internationella regler och helt i linje med IMF:s praxis. Skulle ett land visa sig vara insolvent måste landet i linje med IMF:s praxis förhandla fram en omfattande omstruktureringsplan med sina privata kreditgivare, i syfte att återupprätta skuldhållbarheten. Processen kommer att underlättas av införandet av standardiserade och identiska samarbetsklausuler (s.k. Collective Action Clauses, CAC) i de allmänna villkoren för alla nya statsobligationer i euroländerna från och med juni 213. Kommissionen kommer att i samråd med utvärdera effektiviteten i detta ramverk 216. Herman Van Rompuy, ordförande i Europeiska rådet, kommer att lägga fram ett förslag till en begränsad fördragsändring som speglar detta beslut till Europeiska rådet i december i år.
den ekonomiska ch monetära utvecklingen 6 makroekonomiska FramtidsBedÖmningar FÖR euroområdet av eurosystemets EXPerter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euro området baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga per den 19 november 21. 1 Ekonomin i euroområdet drog nytta av återhämtningen i världsekonomin och ökat stöd från inhemsk efterfrågan, således beräknas den genomsnittliga, årlig tillväxt i BNP i fasta priser ligga på mellan 1,6 procent och 1,8 procent 21, mellan,7 procent och 2,1 procent 211 och mellan,6 procent och 2,8 procent 212. Genomsnittlig årlig HIKP-inflation beräknas ligga kvar runt nuvarande nivåer på kort sikt, huvudsakligen p.g.a. råvarurelaterat externt tryck. Därefter väntas det inhemska pristrycket öka något, när importerad inflation avtar, vilket återspeglar den gradvisa förbättringen i ekonomisk aktivitet. Den totala HIKP-inflationen tros i genomsnitt ligga på mellan 1,5 procent och 1,7 procent 21 och mellan 1,3 procent och 2,3 procent 211 och mellan,7 procent och 2,3 procent 212. Ruta 8 Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik De tekniska antagandena om räntor samt antagandena om både växelkurser och råvarupriser b aseras på marknadsförväntningar med stoppdatum den 11 november 21. 1 Antagandet om kort a räntor är av rent teknisk art. De korta räntorna mäts i tremånaders Euribor, med marknadens förväntningar härledda från terminsräntor. Beräkningsmetoden innebär en total genomsnittsnivå på de korta räntorna på,8 procent under 21, 1,4 procent under 211 och 1,7 procent 212. Marknadens förväntningar om avkastningen på de nominella tioåriga statsobligationerna i euroområdet tyder på en genomsnittlig nivå på 3,5 procent 21 med en ökning till 4, procent 211 och på 4,3 procent 212. Grundscenariot tar även hänsyn till den senaste tidens fortsatta normalisering och utgår ifrån antagandet att spreaden på bankernas utlåningsräntor mot ovanstående räntor sammantaget kommer att vara stabila. På samma sätt antas villkoren för kreditgivning lätta gradvis under bedömningsperioden. Vad gäller råvaror, baserat på terminsmarknaderna under den tvåveckorsperiod som slutade på stoppdatumet, väntas årsgenomsnitt för oljepriserna hamna på 79,5 USD per fat 21, 88,6 USD 211 och 9,7 USD 212. Priserna på andra råvaror än energi i USD väntas öka med 4,6 procent 21, följt av ökningar på 19,2 procent 211 och 2,3 procent 212. De bilaterala växelkurserna förväntas vara oförändrade under bedömningsperioden på de genomsnittsnivåer som rådde under den period på tio arbetsdagar som slutade på stoppdatumet. Detta innebär en växelkurs EUR/USD på 1,34 21 och 1,39 211 och 212 och en effektiv växelkurs för euron som i genomsnitt deprecierar med 5,9 procent 21 innan den apprecierar något med,8 procent 211. Antagandena om finanspolitiken grundar sig på de enskilda euroländernas nationella budgetplaner som var tillgängliga den 19 november 21. De inkluderar alla politiska åtgärder som redan har godkänts av nationella parlament eller som specificerats i detalj av regeringarna och som sannolikt kommer att gå igenom lagberedningsprocessen. 1 Antaganden om olje- och livsmedelspriser baseras på terminspriser t.o.m. slutet av bedömningsperioden. För andra råvaror antas priserna följa terminspriserna till fjärde kvartalet 211 och därefter utvecklas i linje med den globala ekonomiska aktiviteten. 1 Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar görs gemensamt av experter från och de nationella centralbankerna i euroområdet. Sådana bedömningar görs två gånger om året och utgör underlag för -rådets bedömning av den ekonomiska utvecklingen och hoten mot prisstabiliteten. Mer information om de förfaranden och den teknik som använts ges i A Guide to Eurosystem staff macroeconomic projection exercises,, juni 21, och finns på :s webbplats. För att uttrycka den osäkerhet som omger bedömningarna används intervall vid presentationen av resultaten för varje variabel. Intervallen beräknas utifrån skillnaden mellan faktiska utfall och tidigare bedömningar som gjorts under ett antal år. Bredden på intervallen är två gånger genomsnittet av det absoluta värdet på dessa skillnader. Metoden som används, med korrektion för exceptionella händelser, beskrivs i New procedure for constructing staff projection ranges,, december 29, publicerad på :s webbplats. 85
OMVÄRLDEN Den globala återhämtningen fortsätter, men bromsar in temporärt när de tidigare stödjande bidragen från inventeringar och finanspolitiska stimulanspaketen löper ut. På sikt väntas global ekonomisk tillväxt stärkas gradvis under bedömningsperioden stödd av framstegen i reparationen av balansräkningarna och förbättrade finansieringsvillkor. Dynamiska tillväxtekonomier är fortfarande den huvudsakliga drivkraften i den globala ekonomiska tillväxten under bedömningsperioden. Samtidigt väntas arbetsmarknaden i större avancerade ekonomier vara fortsatt svag och hålla tillbaka tillväxten. Överlag väntas global tillväxt förbli relativt svag jämfört med återhämtningen efter de flesta tidigare recessioner. BNP i fasta priser utanför euroområdet väntas öka med 5,3 procent 21 och med 4,3 procent 211 och med 4,7 procent 212. Tillväxten i euroområdets exportmarknader väntas bli runt 11,3 procent 21, 7,2 procent 211 och 7,2 procent 212. BedÖmningarna FÖR BNP-tillväXT I Fasta Priser Efter en stark ökning andra kvartalet 21 ökade BNP i fasta priser med,4 procent tredje kvartalet. Tillgänglig information tyder på att nettoexporten bidrar till tillväxten medan inhemsk efterfrågan ökade, om än i lägre takt än tidigare kvartal. Det sista kvartalet 21 väntas tillväxten vara svagare än första halvåret när effekterna av de finanspolitiska stimulansåtgärderna, lagercykeln och återhämtningen i handeln avtar. I ett framåtblickande perspektiv väntas den ekonomiska aktiviteten fortsätta återhämtningen, ledd av export. Den inhemska efterfrågan väntas ta fart gradvis. Denna ombalansering av aktiviteten återspeglar effekterna av den ackommoderande penningpolitiken och de betydande ansträngningarna som gjorts för att återställa finanssystemets funktion. I linje med de mönster som har observerats efter tidigare bankkriser väntas återhämtningen bli dämpad. Behovet av att reparera balansräkningarna i olika sektorer dämpar tillväxtutsikterna i euroområdet. Genomsnittlig tillväxt i BNP i fasta priser, mätt på årsbasis, beräknas bli mellan 1,6 procent och 1,8 procent 21, mellan,7 procent och 2,1 procent 211 och mellan,6 procent och 2,8 procent 212. Bland de inhemska komponenterna av BNP väntas privatkonsumtion öka måttligt 21 och gradvis bli starkare under bedömningsperioden. Allteftersom situationen på arbetsmarknaden förbättras kommer inkomsterna att öka. Hushållens sparkvot väntas också minska när förtroendet ökar i linje med utvecklingen på arbetsmarknaden och lägre osäkerhet. Som en återspegling av den gradvisa förbättringen i ekonomisk aktivitet och förbättrad sysselsättning väntas arbetslösheten först stabiliseras innan den går ner 212. Tabell 1 Makroekonomiska bedömningar för euroområdet 1), 2) (genomsnittliga årliga procentuella förändringar) 29 21 211 212 HIKP,3 1,5 1,7 1,3 2,3,7 2,3 BNP -4,1 1,6 1,8,7 2,1,6 2,8 Privat konsumtion -1,1,6,8,4 1,4,5 2,3 Offentlig konsumtion 2,4,5 1,3 -,8,6 -,4 1, Fasta bruttoinvesteringar -11,3-1,4 -,6 -,5 3,1,1 5,3 Export (varor och tjänster) -13,1 9,9 11,7 3,7 8,7 2,5 8,7 Import (varor och tjänster) -11,8 8,2 9,8 2,6 7,6 2,3 8,1 1) Bedömningar för BNP och dess komponenter avser kalenderjusterade uppgifter. Bedömningarna för export och import inbegriper handel inom euroområdet. 2) Estland ingår i bedömningarna för euroområdet fr.o.m. 211. De årliga procentuella förändringarna för 211 baseras på en sammansättning av euroområdet i vilken Estland ingår redan 21. 86
den ekonomiska ch monetära utvecklingen Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Privata investeringar, utom investeringar i bostäder, väntas sakta återhämta sig allteftersom lediga resurser gradvis minskar, efterfrågeutsikterna blir bättre, begränsningar i finansiering avtar och osäkerheten minskar. Investeringar i bostäder väntas förbli dämpade även om de ökar något, p.g.a. pågående justeringar på bostadsmarknaden i några länder. I linje med de finanspolitiska konsolideringspaketen som tillkännagivits i flera euroländer väntas statliga investeringar i reala termer bli svaga över bedömningsperioden. Efter en stark återhämtning de första tre kvartalen 21 väntas exporten fortsätta att öka, om än i en något långsammare takt, främst driven av utländsk efterfrågan över hela bedömningsperioden och bättre konkurrenskraft i början av perioden. Importökningen väntas sakta ned något under perioden 211-212 från de höga nivåerna 21. Sammantaget väntas utrikeshandeln ge ett positivt, men minskande, bidrag till BNP-tillväxten. Till stor del beroende på krisens effekter förväntas den potentiella tillväxten återhämta sig något över bedömningsperioden om än till måttliga nivåer. Dessa svaga utsikter är resultatet av en ökning av den strukturella arbetslösheten, lägre sysselsättningsgrad och den låga investeringsverksamheten. Det är dock mycket osäkert hur stora dessa effekter blir och utsikterna för potentiell tillväxt, och följaktligen produktionsgapet, omges sålunda av ännu högre osäkerhet än vanligt. Inte desto mindre förväntas det uppskattade produktionsgapet minska under bedömningsperioden. Pris- och kostnadsutsikter Huvudsakligen p.g.a. olje- och livsmedelsprisökningar väntas total HIKP-inflation ligga kvar nära 2 procent fram till början av 211. Därefter väntas inhemskt pristryck öka något, när importerad inflation minskar, vilket återspeglar den gradvisa förbättringen i aktiviteten. Den totala HIKPinflationen väntas i genomsnitt ligga på mellan 1,5 procent och 1,7 procent 21 och mellan 1,3 procent och 2,3 procent 211 och mellan,7 procent och 2,3 procent 212. Ökningstakten i HIKP, utom livsmedel och energi, väntas öka gradvis över hela bedömningsperioden, vilket återspeglar den långsamma ökningen av enhetsarbetskostnaderna inom ramen för förbättrade arbetsmarknadsvillkor. Efter en stark ökning 21, som drevs av återhämtningen i råvaror och den tidigare deprecieringen av euron, väntas det utländska pristrycket minska över bedömningsperioden. Vad gäller inhemskt tryck väntas ökningen av timlönen i euroområdet vara svag 21. Därefter väntas större ökningar när arbetsmarknaden förbättras. Detta gäller både den offentliga och den privata sektorn, men dock i mindre grad i den offentliga sektorn, vilket återspeglar konsolideringsåtgärder och att löner i den offentliga sektorn tenderar att anpassas långsammare till den ekonomiska nedgången. Med hänsyn till den starka cykliska återhämtningen i arbetsproduktivitet tyder den beräknade bilden av lönerna på en betydande avsaktning av ökningen i enhetsarbetskostnaderna 21. När produktivitetsvinsterna har stabiliserats och lönerna ökar ytterligare väntas enhetsarbetskostnaderna öka måttligt. Vinstmarginalerna väntas fortsätta att öka över bedömningsperioden efter att ha fallit brant under recessionen. Baserat på redan tillkännagivna åtgärder väntas även indirekta skatter ge ett litet positivt bidrag till HIKP-inflationen över bedömningsperioden. JämFÖrelser med BedÖmningarna FRÅN september 21 Med hänsyn till ökningen i BNP i fasta priser har bedömningsintervallet för 21 minskat något och flyttats mot den övre delen av intervallet som publicerades i månadsrapporten i september 21. Intervallet för 211 är något smalare än det som publicerades i september. Intervallet för HIKP-inflationen är oförändrat för 21, men något högre för 211 än i den förra bedömningen. 87
Tabell 11 Jämförelse med framtidsbedömningarna från mars 21 (genomsnittlig årlig ändring i procent) 21 211 BNP september 21 1,4 1,8,5 2,3 BNP december 21 1,6 1,8,7 2,1 HIKP september 21 1,5 1,7 1,2 2,2 HIKP december 21 1,5 1,7 1,3 2,3 Ruta 9 Prognoser av andra institut Ett antal prognoser för euroområdet offentliggörs av både internationella organisationer och den privata sektorn. Dessa prognoser är dock inte helt jämförbara med varandra eller med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter eftersom de avslutades vid olika tidpunkter. Dessutom använder de olika (delvis ospecificerade) metoder för att beräkna antaganden om skattepolitiska, finansiella och externa variabler, inklusive oljepriser och priser på andra råvaror. Slutligen finns det skillnader mellan metoderna för beräkning av kalenderjusteringar för de olika prognoserna (se tabellen nedan). I tillgängliga prognoser från andra institutioner förväntas BNP i fasta priser för euroområdet växa i en takt på mellan 1,6 procent och 1,7 procent 21, mellan 1,4 procent och 1,7 procent 211 och mellan 1,6 procent och 2, procent 212. Alla dessa prognoser ligger inom intervallen i Eurosystemets framtidsbedömningar. Vad gäller inflationen förutspår prognoser från andra institut en genomsnittlig årlig HIKPinflation på mellan 1,5 procent och 1,6 procent 21 och mellan 1,3 procent och 1,8 procent 211 och mellan 1,2 procent och 1,7 procent 212. Dessa inflationsprognoser är också i linje med intervallen i Eurosystemets experters framtidsbedömningar. Jämförelse mellan prognoser för BNP-tillväxt och hikp-inflation i euroområdet (genomsnittlig årlig ändring i procent) Datum för offentliggörande BNP-tillväxt HIKP-inflation 21 211 212 21 211 212 IMF oktober 21 1,7 1,5 1,8 1,6 1,5 1,5 Survey of Professional Forecasters oktober 21 1,6 1,5 1,7 1,5 1,5 1,6 Consensus Economics Forecasts november 21 1,6 1,4 1,6 1,5 1,6 1,5 OECD november 21 1,7 1,7 2, 1,5 1,3 1,2 Europeiska kommissionen november 21 1,7 1,5 1,8 1,5 1,8 1,7 Eurosystemets framtidsbedömningar december 21 1,6 1,8,7 2,1,6 2,8 1,5 1,7 1,3 2,3,7 2,3 Källor: Europeiska kommissionens höstprognos 21; IMF World Economic Outlook update, november 28, för BNP och World Economic Outlook, oktober 21; OECD Economic Outlook november 21; Consensus Economics Forecasts; samt :s Survey of Professional Forecasters. Anm. Både framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter och prognoserna från OECD avser tillväxtsiffror på årsbasis som är kalenderjusterade medan Europeiska kommissionen och IMF rapporterar tillväxtsiffror på årsbasis som inte är kalenderjusterade. Andra prognoser anger inte om deras uppgifter är kalenderjusterade eller ej. 88
DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN 7 UTVECKLINGEN AV VÄXELKURSER OCH BETALNINGSBALANSEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 7.1 VÄXELKURSER Deprecieringen av eurons nominella effektiva växelkurs under första halvåret 21 vände i mitten av juni. Euron stärktes ytterligare under september och oktober, för att enbart förlora en del av uppgången i november. EURONS EFFEKTIVA VÄXELKURS Efter en appreciering under 29 och en deprecieringen av eurons nominella effektiva växelkurs under första halvåret 21, vände utvecklingen igen i mitten av juni. Under september och oktober apprecierades euron men i november försvagades en del av den här utvecklingen (se diagram 56). Den 1 december 21 var eurons nominella effektiva växelkurs mätt mot valutorna i 21 av euroområdets viktigaste handelspartner 1,3 procent högre än i slutet av augusti, men fortfarande 8,2 procent under genomsnittet för 29. Den generella apprecieringen av euron under de senaste tre månaderna noterades på bred front hos alla större valutor och drevs framför allt på av utvecklingen i växelkursen mellan US-dollarn och euron. Den implicita volatiliteten i de bilaterala växelkurserna för euron gentemot US-dollarn och den japanska yenen ökade under den aktuella perioden, på både kort och lång sikt. När det gäller indikatorerna på euroområdets internationella konkurrenskraft i pris- och kostnadshänseende, baserat på konsumentpriser, låg eurons reala effektiva växelkurs i oktober 21 omkring 5,7 procent under den genomsnittliga nivån för 29 (se diagram 57). I och med att den relativa prisutvecklingen under 29 och 21 har varit ganska dämpad, har utvecklingen av eurons reala effektiva växelkurs legat relativt nära den nominella effektiva växelkursen. Diagram 56 Eurons effektiva växelkurs (EER-21) och dess sammansättning 1) (dagliga uppgifter) 118 Index: 1 kv 1999 = 1 118 2,5 Bidrag till förändringar i eurons (EER-21) effektiva växelkurs 2) Från 31 augusti 21 till 1 december 21 (procentenheter) 2,5 115 115 2, 2, 112 112 1,5 1,5 19 16 19 16 1, 1, 13 13,5,5 1 1,, 97 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 29 21 97 -,5 USD JPY CHF OMS EER-21 GBP CNY SEK Övriga -,5 Källa:. 1) En uppgång i index motsvarar en appreciering av euron gentemot 21 av de viktigaste handelspartnerna i euroområdet och i övriga EU. 2) Bidrag till förändringar i EER-21 visas endast mot valutorna i euroområdets sex viktigaste handelspartner. Kategorin OMS (övriga medlemsländer) avser det aggregerade bidraget från valutorna för de medlemsländer som inte ingår i euroområdet (utom GBP och SEK). Kategorin Övriga avser det aggregerade bidraget från valutorna från de återstående sex handelspartnerna i euroområdet i EER-21-indexet. Förändringar beräknas utifrån motsvarande totala handelvikter i EER-21-indexet. 89
Diagram 57 Eurons nominella och reala effektiva växelkurser (EER-21) 1) (uppgifter per månad/kvartal; index: 1 kv 1999 = 1) Diagram 58 Växelkursutveckling och implicit volatilitet (dagliga uppgifter) Nominell Deflaterad med KPI Deflaterad med PPI Deflaterad med ULCM Växelkurser USD/EUR (vänster skala) JPY/EUR (höger skala) 12 11 1 9 12 11 1 9 1,55 1,5 1,45 1,4 1,35 1,3 1,25 1,2 1,15 dec mar jun sep 29 21 135 13 125 12 115 11 15 1 8 8 1999 21 23 25 27 29 Källa:. 1) En uppgång i EER-21-indexet betyder appreciering av euron. De senaste månadsuppgifterna avser november 21. När det gäller reala EER-21, deflaterad med enhetsarbetskostnader för tillverkningsindustrin, avser den senaste uppgiften andra kvartalet 21 och den grundar sig delvis på uppskattningar.,95,9 GBP/EUR (vänster skala) CHF/EUR (höger skala) 1,55 1,5 1,45 1,4 US-DOLLARN/EURON Efter en stark depreciering i början av 21 återhämtade sig eurons växelkurs betydligt mot US-dollarn från mitten av juni till början av november. Apprecieringen av euron gentemot US-dollarn berodde framför allt på marknadens förändrade förväntningar inför och efter beslutet av amerikanska Federal Open Market Committee (FOMC) om att införa ytterligare kvantitativa lättnader. Under de senaste veckorna har dock euron backat en del från den tidigare uppgången, på grund av investerarnas förnyade riskaversion i samband med att de finansiella spänningarna har ökat i vissa marknadssegment i euroområdet. Under tremånadersperioden fram till 1 december stärktes euron generellt sett mot US-dollarn med 3,4 procent jämfört med slutet av augusti (se diagram 58), och handlades till 1,31 USD den 1 december, men låg cirka 5,9 procent under genomsnittet 29. Under samma period ökade den implicita volatiliteten i växelkursen mellan US-dollarn och euron (se diagram 58). Den ökade volatiliteten visar sig inom alla tillgängliga optionskontrakt (upp till ett år), vilket tyder på att marknadsaktörerna förväntar sig att osäkerheten på marknaden kommer att intensifieras på medellång sikt. Den ökade implicita volatiliteten berodde sannolikt på både osäkerheten kring politiska 9,85,8 dec mar jun sep 29 21 Implicit växelkursvolatilitet (tre månader) USD/EUR GBP/EUR JPY/EUR 24 22 2 18 16 14 12 1 8 dec mar jun sep 29 21 Källor: Bloomberg och. 1,35 1,3 1,25 24 22 2 18 16 14 12 1 8
DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen beslut i USA och på marknadens oro för de offentliga finanserna i vissa länder i euro området. JAPANSKA YENEN/EURON Under de tre månaderna fram till 1 december apprecierades euron gentemot den japanska yenen, vilket innebar ett trendbrott för deprecieringen som pågått sedan början av 21. Eurons appreciering under den här perioden kan ha berott på förväntningar på kvantitativa lättnader. Den senaste tidens större spänningar på finansmarknaderna i euroområdet har ändå inneburit en tillbakagång för en del av uppgången. Den 1 december noterades euron till 11,4 japanska yen, 3,1 procent högre än i slutet av augusti, men fortfarande 15,3 procent under genomsnittet 29. Under samma period ökade den implicita volatiliteten i växelkursen mellan japanska yenen och euron något (se diagram 58). Diagram 59 Växelkursutveckling inom ERM2 (dagliga uppgifter; avvikelser från centralkursen i procentenheter) 15 12 9 6 3-3 -6-9 -12-15 EEK/EUR DKK/EUR LTL/EUR LVL/EUR 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 29 21 15 12 9 6 3-3 -6-9 -12-15 EU-MEDLEMSSTATERNAS VALUTOR Under de senaste tre månaderna har valutorna i ERM2 legat relativt stabilt gentemot euron och handlats till eller i ett smalt band kring sina respektive centralkurser (se diagram 59). Under samma period låg den lettiska latsen kvar på den n edre delen av ett ensidigt fluktuationsband på +/-1 procent. Vad beträffar valutorna i de EU-länder som inte deltar i ERM2 stärktes euron mot det brittiska pundet (med 1,8 procent) under de senaste tre månaderna, och handlades till,84 GBP den 1 december. Under samma period ökade den implicita volatiliteten i växelkursen mellan det brittiska pundet och euron något (se diagram 58). Under samma period försvagades euron mot ungerska forinten (2,5 procent), medan den stärktes mot tjeckiska kronan (,5 procent) och polska zlotyn (,2 procent). ANDRA VALUTOR Euron stärktes mot schweiziska francen och steg med cirka 1,9 procent under de senaste tre månaderna, och noterades till 1,32 CHF den 1 december. Under samma period apprecierades euron mot den kinesiska renminbin och Hongkongdollarn, och följde i stort växelkursen mellan US-dollarn och euron, och försvagades mot viktiga råvaruvalutor, mot den kanadensiska dollarn (med 1, procent) och kraftigare mot den australiska dollarn (med 4,8 procent). 7.2 BETALNINGSBALANS Källa:. Anm. En positiv (negativ) avvikelse från centralkursen betyder att valutan befinner sig på den undre (övre) delen av bandet. För den danska kronan är fluktuationsbandet ±2,25 %, för alla övriga valutor gäller det normala fluktuationsbandet på ±15 %. Varuhandeln med länder utanför euroområdet ökade måttligt under tredje kvartalet 21 jämfört med första halvåret. I september krympte underskottet i bytesbalansen mätt över tolv månader i euroområdet till 46,3 miljarder euro (cirka,5 procent av BNP i euroområdet), jämfört med ett underskott på 91, miljarder euro ett år tidigare. I den finansiella balansen ledde det lägre nettoinflödet i portföljinvesteringar till ett minskat nettoinflöde i kombinerade direkt- och portföljinvesteringar, som ackumulerat uppgick till 72,7 miljarder euro under tolvmånadersperioden fram till september. 91
HANDELS- OCH BYTESBALANSEN Varuhandeln med länder utanför euroområdet återhämtade sig starkt under första halvåret 21 och fortsatte att öka under tredje kvartalet, även om tillväxttakten var måttlig. Enligt siffror för betalningsbalansen uppgick värdeökningen för exporten av varor utanför euroområdet till 1,4 procent under tredje kvartalet, jämfört med 6,1 procent föregående kvartal (se diagram 6 och tabell 12). Exportprisökningen är fortfarande mer begränsad än importprisökningen, vilket kan ha gynnat exportföretagen i euroområdet. Den globala inbromsningen i den ekonomiska aktiviteten och utfasningen av temporära faktorer såsom finanspolitiska stimulanser och lagercykeln bidrog till att tillväxttakten för exporten tappade fart. Den geografiska fördelningen av varuhandeln med länder utanför euroområdet visar att den kvartalsvisa tillväxttakten för export till Asien och USA håller på att modereras, och att tillväxttakten för export till OPEC-länderna och Storbritannien ökar. Exporten till andra EU-länder var i stort sett stabil (se diagram 61). Det ökade värdet på exporten utanför euroområdet under tredje kvartalet berodde främst på de ökade exportvolymerna, samtidigt som exportpriserna ökade måttligt. En uppdelning av varuexporten till länder utanför euroområdet i utvalda produktkategorier, enligt statistik från Eurostat, visar att den kvartalsvisa tillväxttakten för exporten av kapitalvaror och konsumtionsvaror var lägre än föregående kvartal, medan tillväxttakten för export av insatsvaror stabiliserades. Diagram 6 Varuhandeln med länderna utanför euroområdet (Förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod; miljarder euro; 3-månaders glidande medelvärde; månadsuppgifter; arbets- och säsongsjusterat) Diagram 61 Exportvärde utanför euroområdet mot utvalda handelspartners (index: Kv3 28 = 1; säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Varubalans Varuexport Varuimport Totalt USA Storbritannien EU-länderna utanför euroområdet Asien OPEC-länder 2 2 12 12 15 1 15 1 11 11 5 5 1 1-5 -5 9 9-1 -15-1 -15 8 8-2 Källa:. 27 28 29 21-2 7 27 28 29 21 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Den senaste observationen gäller september 21 förutom för EU-länderna utanför euroområdet och Storbritannien (augusti 21). De sammanlagda EU-länderna utanför euroområdet omfattar inte Danmark, Sverige eller Storbritannien. 7 92
DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Tabell 12 Huvudkomponenterna i euroområdets betalningsbalansstatistik (säsongrensat, om inget annat anges) Uppgifter per månad Uppgifter per kvartal 12-månaders kumulativa siffror 21 21 29 21 29 21 aug sep 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 3 kv 3 kv Miljarder euro Bytesbalans -6,9-13,1-3,3 -,6-3,3-8,3-91, -46,3 Varor,2 1,8 2,5 5,1 2,2 1,3 15, 33,4 Export 131, 13,2 111,2 121,7 129,2 131, 1 32,5 1 479,1 Import 13,8 128,4 18,7 116,6 126,9 129,7 1 35,5 1 445,7 Tjänster 1,8 1,8 3,3 2,8 3,3 1,9 31,5 34,3 Export 41, 41,1 39,3 4,6 42,5 41,2 478,7 491, Import 39,2 39,2 36, 37,8 39,1 39,3 447,2 456,8 Faktorinkomster -1,3-5,5-2,1,8 -,4-2,5-4,4-12,6 Löpande transfereringar -7,6-11,3-7, -9,4-8,4-9, -97,1-11,3 Finansiell balans 1) 1,4 12,6-4, 7,4 15,5 9,3 64,6 84,5 Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar, netto,5 7, 14,1-7,9 21,4-3,4 27,1 72,7 Direktinvesteringar, netto -11,1-9,6 3,9-13,4-12,5-7,1-159,5-87,4 Portföljinvesteringar, netto 11,5 16,5 1,2 5,5 33,9 3,7 366,6 16,2 Aktier 25,5-1,6-1,1-12, 3,9 7,2 36,7-6,3 Räntebärande värdepapper -14, 27,2 11,4 17,6 3, -3,5 329,9 166,4 Obligationer -22,3 33,7-1,6 8, 31, -7,7 126,3 89,1 Penningmarknadsinstrument 8,3-6,6 13, 9,6-1, 4,2 23,6 77,4 Netto andra investeringar 7,6 7,7-21, 15,5-8,4 13,3-157,6-1,7 Procentuell förändring under föregående period. Varor och tjänster Export -,7 -,4 4,8 7,8 5,7,3-14,6 9,5 Import,4-1,4 5,6 6,7 7,6 1,8-15,2 8,5 Varor Export -,5 -,6 5,8 9,4 6,1 1,4-17,2 12, Import,7-1,8 7,3 7,2 8,9 2,2-18,4 1,7 Tjänster Export -1,4,1 2,2 3,3 4,5-2,9-6,6 2,6 Import -,4 -,1,7 4,9 3,5,4-4,4 2,1 Källa:. Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 1) Siffrorna avser balanser (nettoflöden). Ett positivt (negativt) tecken visar ett nettoinflöde (-utflöde). Ej säsongrensat. Även tillväxten för värdet på varuimport från länder utanför euroområdet modererades under tredje kvartalet 21 till 2,2 procent, jämfört med 8,9 procent föregående kvartal (se tabell 12). Euroområdets import stöddes i viss mån av den inhemsk efterfrågan och exportstyrd efterfrågan på importerade insatsvaror. Det högre värdet på importerade varor beror framför allt på importpriserna som fortsatte att öka, dock i saktare takt. Importpriserna påverkades i sin tur delvis av utvecklingen för råvarupriserna. Den avtagande tillväxttakten för importen från länder utanför euroområdet tycks spegla den minskade tillväxten för inhemsk efterfrågan i euroområdet. Under tredje kvartalet 21 noterades en minskning av tillväxttakten för euroområdets import från OPEC-länderna, Asien och EU-länderna utanför euroområdet, medan euroområdets efterfrågan på import från Storbritannien stabiliserades. I fråga om tjänstehandeln var den kvartalsvisa tillväxttakten negativ för värdet på exporten utanför euroområdet under tredje kvartalet 21. Exportvärdet av tjänster minskade med 2,9 procent jämfört med en ökning på 4,5 procent under andra kvartalet. Värdet av importen av tjänster ökade med,4 procent på kvartalsbasis och modererades med cirka 3 procentenheter jämfört med föregående kvartal (se tabell 12). 93
Eftersom importökningen var större än exportökningen, minskade handelsöverskottet av varor och tjänster på det hela taget under tredje kvartalet 21, jämfört med föregående kvartal. Mätt kumulativt över tolv månader ökade dock handelsöverskottet av varor och tjänster. Det ökade överskottet i handelsbalansen för varor och tjänster under de senaste tolv månaderna beror på den ökade efterfrågan från euroområdets viktigaste handelspartner under andra halvåret 29 och första halvåret 21. Förbättringen av det ackumulerade överskottet i handelsbalansen för varor och tjänster, i kombination med ett minskat underskott i balansen för faktorinkomster och en svag ökning av underskottet i löpande transfereringar, gjorde att underskottet i bytesbalansen blev mindre än för ett år sedan (se diagram 62). Under tolvmånadersperioden fram till september noterades en betydande nedgång för det ackumulerade underskottet i bytesbalansen som sjönk till 46,3 miljarder euro (cirka,5 procent av BNP), vilket är en nedgång från 91, miljarder euro för ett år sedan (se tabellen 12). Diagram 62 Huvudkomponenterna i bytesbalansen (miljarder euro; månadsuppgifter; 12-månaders kumulerade uppgifter) 15 1 5-5 -1-15 -2 Källa: Löpande transfereringar Faktorinkomster Tjänster Varor Bytesbalans 27 28 29 21 15 1 5-5 -1-15 -2 Den närmaste tiden väntas exporten av varor till områden utanför euroområdet fortsätta öka, vilket stöds av tillgängliga undersökningar och kortsiktiga indikatorer. Inköpschefsindex för ny exportorderingång inom euroområdets tillverkningssektor, med uppgifter för november 21, minskade något jämfört med oktober men låg fortsatt väl över 5-punktströskeln mellan expansion och kontraktion. I och med att den globala ekonomiska aktiviteten har tappat fart jämfört med första halvåret, kan återhämtningen av handeln komma att modereras ytterligare. FINANSIELL BALANS Den finansiella balansen var generellt sett relativt stabil under de tre första kvartalen 21. Flödena i kombinerade direkt- och portföljinvesteringar kompenserade i viss mån för flödena i övriga investeringar. Uppdelningen i investeringskategorier visar dock att investerarnas agerande förändrades något under perioden på grund av spänningar på finansmarknaden. Även om nettoutflödena i direktinvesteringar minskade gradvis, märktes investerarnas ändrade beteende framför allt genom den volatila utvecklingen av portföljinvesteringar och andra investeringsbalanser (se tabell 12). Utvecklingen med nettoutflöde av direktinvesteringar som inleddes första kvartalet 21 fortsatte under årets tredje kvartal och drevs framför allt på av större utflöde av direktinvesteringar. Takten dämpades emellertid något i och med att investeringarna i aktiekapital var fortsatt små. När den allmänna ekonomiska situationen successivt har stabiliserats har företagen i euroområdet minskat sitt låneflöde till utländska dotterbolag. Beträffande portföljinvesteringar har kvartalsutvecklingen varit mer volatil än utvecklingen för direktinvesteringar. Nettoinflödet i portföljinvesteringar minskade kraftigt under tredje kvartalet 21, medan de tvärtom uppvisade en kraftig ökning under andra kvartalet 21. En uppdelning 94
DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen per instrument visar att de starka rörelserna leddes av räntebärande värdepapper där nettoinflödet ökade markant under andra kvartalet följt av en övergång till nettoutflöde under tredje kvartalet (se diagram 63 och tabell 12). Till skillnad från detta var flödet av portföljinvesteringar i aktier fortsatt positivt under tredje kvartalet efter en övergång till nettoinflöden under andra kvartalet. Även flödena i andra investeringar har varit volatila med förändringar från kvartal till kvartal. En mer ingående analys av förändringarna visar att förändringen från nettoutflöden till nettoinflöden i aktieinvesteringar under andra kvartalet 21 berodde på likvidering av utländska aktier och hemtagning av kapital av hemmahörande i euroområdet. Utvecklingen bör ses mot bakgrund av de ökade spänningarna på finansmarknaden samt sjunkande och volatila kurser på aktiemarknaden under andra kvartalet, vilket kan ha ökat investerarnas intresse för hemmamarknaderna. I takt med att de finansiella spänningarna släppte under tredje kvartalet berodde ökningen av nettoinflödet av aktieinvesteringar på investeringar som gjordes av utländska aktörer, en utveckling som kan ha drivits på av mer gynnsamma resultatförväntningar på företag i euroområdet. Nettoinflödet i investeringar i räntebärande värdepapper i euroområdet framför allt nettoköp av obligationer och skuldebrev av personer hemmahörande utanför euroområdet ökade kraftigt under andra kvartalet, en utveckling som ligger i linje med en förnyad ökning av riskaversionen hos investerarna under perioden. Under tredje kvartalet, när de finansiella spänningarna började släppa, gick dock investeringarna i räntebärande papper i euroområdet över till ett nettoutflöde. Förändringen speglade en normalisering av investeringar i obligationer och skuldebrev i euroområdet av personer hemmahörande utanför euroområdet samt ökade investeringar i utländska obligationer och skuldebrev av personer hemmahörande i euroområdet. Sett i ett längre perspektiv minskade nettoinflödet i kombinerade direkt- och portföljinvesteringar markant till 72,7 miljarder euro under tolvmånadersperioden fram till september 21, jämfört med 27,1 miljarder euro samma period föregående år. Den främsta orsaken till minskningen var fort- Diagram 63 Huvudkomponenter i den finansiella balansen (miljarder euro; nettoflöden; 3-månaders glidande medelvärde; månadsuppgifter) (miljarder euro; nettoflöden; 12-månaders kumulerade nettouppgifter; månadsuppgifter) Aktier Penningmarknadsinstrument Obligationer och värdepapper Direktinvesteringar Sammantagna direkt- och portföljinvesteringar Aktier Penningmarknadsinstrument Obligationer och värdepapper Direktinvesteringar Sammantagna direkt- och portföljinvesteringar 12 12 6 6 1 1 8 8 4 4 6 4 6 4 2 2 2 2-2 -2-2 -2-4 -4-6 27 28 29 21-6 -4 27 28 29 21-4 Källa:. 95
farande det minskade nettoinflödet i portföljinvesteringar (se tabell 12). En uppdelning av portföljinvesteringar i instrument visar att minskningen framför allt berodde på en stor minskning av nettoinflöden i räntebärande värdepapper, vilket mer än kompenserade övergången från nettoutflöden till nettoinflöden i aktier (se diagram 63). På det hela taget fortsatte utvecklingen för finansiella transaktioner över gränserna under året fram till september 21 att påverkas kraftigt av normaliseringen av flöden i räntebärande värdepapper från de exceptionellt höga nivåer som noterades under finanskrisen, samt av en stark återhämtning för aktieplaceringar av hemmahörande och ickehemmahörande i euroområdet som inleddes under andra halvåret 29. 96
s tat i s t i k f ö R e u r o o m r å d e T December 25 S 1 S 1
S 2 December 25
i n n e h å l l 1 Ö v e r s i k t f ö r e u r o o m r å d e t Översikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet 1 P e n n i n g p o l i t i s k s tat i s t i k 1.1 Eurosystemets konsoliderade balansräkning 1.2 :s styrräntor 1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden 1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik 2 P e n n i n g m ä n g d, b a n k v e r k s a m h e t o c h i n v e s t e r i n g s f o n d e r 2.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI 2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI 2.3 Penningmängdsstatistik 2.4 MFI:s utlåning: fördelning 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn: fördelning 2.6 MFI:s innehav av värdepapper: fördelning 2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet 2.1 Värdepapper som innehas av investeringsfonder, fördelat på utgivare av värdepapper 3 R ä k e n s k a p e r f ö R e u R o o m R å d e t 3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor 3.2 Icke-finansiella räkenskaper för euroområdet 3.3 Hushåll 3.4 Icke-finansiella företag 3.5 Försäkringsföretag och pensionsinstitut 4 f i n a n s m a r k n a d e r 4.1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta 4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument 4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakt 4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 4.6 Penningmarknadsräntor 4.7 Avkastningskurvor i euroområdet 4.8 Aktieindex 5 P r i s e r, P R o d u k t i o n, e f t e r f r å g a n o c h a r b e t s m a r k n a d 5.1 HIKP, andra priser och kostnader 5.2 Produktion och efterfrågan 5.3 Arbetsmarknad S5 S6 S7 S8 S9 S1 S11 S12 S14 S17 S2 S21 S22 S24 S25 S26 S3 S32 S33 S34 S35 S36 S38 S4 S42 S44 S45 S46 S47 S5 S54 1 För mer information, kontakta oss på: statistics@ecb.europa.eu. Se :s Statistical Data Warehouse på :s webbplats (http://sdw.ecb.europa.eu) för längre tidsserier och utförligare uppgifter. December 25 S 3 S 3
6 o f f e n t l i g a s e k t o r n s f i n a n s e r 6.1 Inkomster, utgifter och underskott/överskott 6.2 Skuld 6.3 Skuldförändring 6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott på kvartal 6.5 Skuld och skuldförändring från kvartal till kvartal 7 e x t e r n a t r a n s a k t i o n e r o c h u t l a n d s s t ä l l n i n g 7.1 Översikt över betalningsbalansen 7.2 Bytesbalans och kapitalbalans 7.3 Finansiell balans 7.4 Monetär uppställning av betalningsbalansen 7.5 Varuhandel 8 v ä x e l k u r s e r 8.1 Effektiva växelkurser 8.2 Bilaterala växelkurser 9 u t v e c k l i n g u ta n f ö r e u r o o m r å d e t 9.1 Andra EU-länder 9.2 USA och Japan D i a g r a m f ö r t e c k n i n g T e k n i s k a a n m ä r k n i n g a r A l l m ä n n a a n m ä r k n i n g a r S56 S57 S58 S59 S59 S61 S62 S64 S7 S71 S73 S74 S75 S76 S77 S78 S84 Teckenförklaring - uppgift finns inte tillgänglig/är inte tillämplig. uppgift finns ännu inte tillgänglig värdet är noll eller försumbart miljard 1 9 (p) preliminär 4 December 25 S 4
December 25 S 5
Ö v e r s i k t f ö r e u r o o m r å d e t Översikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Penningmängdsutveckling och räntor 1) M1 2) M2 2) M3 2), 3) 2), 3) M3 tre månaders glidande medelvärde (centrerat) MFI-lån till hemmahörande i euroområdet utom MFI och offentlig sektor 3) Andra värdepapper än aktier emitterade i euro av icke-mfi 2) 3-månadersränta (Euribor, % per år, genomsnitt för perioden) 1-årig avistaränta (procent per år, vid periodens slut) 4) 1 2 3 4 5 6 7 8 2. Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad HIKP 1) Producentpriser inom industrin Arbetskostnader per timme Real BNP (säsongrensat) Industriproduktion exklusive byggverksamhet Kapacitetsutnyttande inom tillverkningsindustrin (procent) Sysselsättning (säsongrensat) Arbetslöshet (% av arbetskraften; säsongrensat) 1 2 3 4 5 6 7 8 3. Betalningsbalans, valutareserv och växelkurser (miljarder euro, om inget annat anges) Betalningsbalans (nettotransaktioner) Bytesbalans och kapitalbalans Varor Kombinerade direkt och portföljinvesteringar Valutareserv (ställning vid periodens slut) Nettoställning gentemot utlandet (procent av BNP) Utlandsskuld, brutto (procent av BNP) Eurons effektiva växelkurs: EER-21 5) (index: 1 kv 1999 = 1) Nominell Real (KPI) Växelkurs USD/EUR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Källor:, Europeiska kommissionen (Eurostat och GD Ekonomi och finans) och Reuters. Anm. För mer information om statistiken, se relevanta tabeller längre fram i detta avsnitt. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 2) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter avser de den årliga förändringen av genomsnittet för perioden. För närmare information, se Tekniska anmärkningar. 3) M3 och dess komponenter omfattar inte andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet. 4) På grundval av avkastningskurvor för AAA-värderade statsobligationer i euroområdet. För mer information, se tabell 4.7. 5) För en definition av grupper av handelspartner och annan information, se Allmänna anmärkningar. S 6 December 25 S 5
EURO AREA OVERVIEW Summary of economic indicators for the euro area (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Monetary developments and interest rates 1) M1 2) M2 2) M3 2), 3) M3 2), 3) MFI loans to Securities other 3-month 1-year 3-month euro area than shares issued interest rate spot rate moving average residents in euro by non-mfi (EURIBOR; (% per annum; (centred) excluding MFIs corporations 2) % per annum; end of and general period period) 4) government 2) averages) 1 2 3 4 5 6 7 8 28 2.4 9.6 9.7-9.5 19.4 4.64 3.69 29 9.5 4.8 3.3-1.6 23.4 1.22 3.76 29 Q4 12.3 2.2.3 - -.6 18.6.72 3.76 21 Q1 11.3 1.7 -.2 - -.4 8.4.66 3.46 Q2 1.3 1.4 -.1 -.2 4.4.69 3.3 Q3 7.9 1.8.7 -.9 2.3.87 2.67 21 June 9.2 1.4.2.1.4 2.3.73 3.3 July 8.2 1.5.2.5.7 1.9.85 3.1 Aug. 7.8 2.1 1.2.8 1.2 2.6.9 2.48 Sep. 6.2 2. 1.1 1.1 1.2 2.3.88 2.67 Oct. 4.9 2.1 1.. 1.4. 1. 2.86 Nov....... 1.4 3.11 2. Prices, output, demand and labour markets HICP 1) Industrial Hourly Real GDP Industrial Capacity Employment Unemployment producer labour (s.a.) production utilisation in (s.a.) (% of labour prices costs excluding manufacturing force; s.a.) construction (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 28 3.3 6.1 3.4.4-1.8 81.8.8 7.5 29.3-5.1 2.9-4.1-14.9 71.1-1.9 9.4 21 Q1 1.1 -.1 1.9.8 4.7 73.9-1.2 9.9 Q2 1.5 3. 1.6 2. 9. 76.3 -.7 1. Q3 1.7 4.. 1.9 6.9 77.4. 1. 21 June 1.4 3.1 - - 8.3 - - 1. July 1.7 4. - - 7.2 77.2-1. Aug. 1.6 3.6 - - 8.4 - - 1. Sep. 1.8 4.3 - - 5.5 - - 1. Oct. 1.9. - -. 77.6-1.1 Nov. 1.9. - -. - -. 3. External statistics (EUR billions, unless otherwise indicated) Balance of payments (net transactions) Reserve assets Net Gross Effective exchange rate of USD/EUR (end-of-period international external debt the euro: EER-21 5) exchange rate Current and Combined positions) investment (as a % of GDP) (index: 1999 Q1 = 1) capital Goods direct and position accounts portfolio (as a % of GDP) Nominal Real (CPI) investment 1 2 3 4 5 6 7 8 9 28-124.2-18.3 5.3 374.2-17.7 118.2 11.5 11.1 1.478 29-43.7 39.4 15.9 462.4-16.2 116.4 111.7 11.6 1.3948 29 Q4 12.7 19.9 14.1 462.4-16.2 116.4 113.8 112.2 1.4779 21 Q1-19.3 2.7-7.9 498.7-14.7 12.4 18.7 16.9 1.3829 Q2-21.3 3.9 21.4 583.3-12.4 123.7 13.1 11.8 1.278 Q3-15.1 6.7-3.4 552.2.. 12.3 1.9 1.291 21 June 1.1 3.9-18. 583.3.. 1.7 99.4 1.229 July 4.9 7.6-17.5 535.6.. 12.5 11.1 1.277 Aug. -1.3-4.3.5 573.2.. 12.1 1.7 1.2894 Sep. -9.7 3.4 7. 552.2.. 12.5 1.9 1.367 Oct.... 555.6.. 16.1 14.3 1.3898 Nov....... 14.8 13. 1.3661 Sources:, European Commission (Eurostat and Economic and Financial Affairs DG) and Reuters. Note: For more information on the data, see the relevant tables later in this section. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) Annual percentage changes for monthly data refer to the end of the month, whereas those for quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average. See the Technical Notes for details. 3) M3 and its components exclude holdings by non-euro area residents of money market fund shares/units and debt securities with a maturity of up to two years. 4) Based on AAA-rated euro area central government bond yield curves. For further information, see Section 4.7. 5) For a definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General Notes. Monthly Bulletin 25 S 75
1 P 1. Tillgångar e n n i n g p o l i t i s k s tat i s t i k 1. 1 e u r o s y s t e m e t s k o n s o l i d e r a d e b a l a n s r ä k n i n g (miljoner euro) Guld och guldfordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande repotransaktioner Strukturella repotransaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheter Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Värdepapper som innehas i penningpolitiskt syfte Andra värdepapper Fordringar i euro på den offentliga sektorn Övriga tillgångar 6 aug 21 13 aug 21 2 aug 21 27 aug 21 Summa tillgångar 2. Skulder 6 aug 21 13 aug 21 2 aug 21 27 aug 21 Utelöpande sedlar Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Löpande räkningar (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande repotransaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheter Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Emitterade skuldcertifikat Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF Övriga skulder Värderegleringskonton Eget kapital Summa skulder Källa:. 8 December 25 S 6
1 MONETARY POLICY STATISTICS 1.1 Consolidated financial statement of the Eurosystem (EUR millions) 1. Assets 5 November 21 12 November 21 19 November 21 26 November 21 Gold and gold receivables 334 412 334 49 334 412 334 411 Claims on non-euro area residents in foreign currency 22 253 219 63 22 299 22 4 Claims on euro area residents in foreign currency 23 79 23 825 23 418 24 254 Claims on non-euro area residents in euro 19 4 19 351 19 78 19 859 Lending to euro area credit institutions in euro 528 871 515 799 515 548 523 184 Main refinancing operations 178 35 175 35 186 33 177 13 Longer-term refinancing operations 35 386 326 98 326 98 345 226 Fine-tuning reverse operations 12 552 Structural reverse operations Marginal lending facility 131 2 112 3 415 852 Credits related to margin calls 4 2 2 3 Other claims on euro area credit institutions in euro 28 353 28 265 28 794 31 67 Securities of euro area residents in euro 438 665 44 691 444 25 446 511 Securities held for monetary policy purposes 125 28 126 11 126 773 128 121 Other securities 313 637 314 59 317 252 318 391 General government debt in euro 34 977 34 977 34 977 34 977 Other assets 258 73 262 59 267 27 281 153 Total assets 1 886 353 1 878 979 1 888 388 1 915 961 2. Liabilities 5 November 21 12 November 21 19 November 21 26 November 21 Banknotes in circulation 816 39 814 499 812 762 814 43 Liabilities to euro area credit institutions in euro 335 262 329 321 316 159 316 71 Current accounts (covering the minimum reserve system) 19 8 245 61 222 228 196 884 Deposit facility 81 733 2 29 28 9 53 776 Fixed-term deposits 63 5 64 65 66 Fine-tuning reverse operations Deposits related to margin calls 21 5 3 51 Other liabilities to euro area credit institutions in euro 3 1 3 911 4 23 5 2 Debt certificates issued Liabilities to other euro area residents in euro 87 85 84 532 17 963 118 727 Liabilities to non-euro area residents in euro 41 884 4 775 4 992 42 68 Liabilities to euro area residents in foreign currency 1 354 82 859 1 8 Liabilities to non-euro area residents in foreign currency 11 718 12 52 12 242 13 134 Counterpart of special drawing rights allocated by the IMF 53 665 53 665 53 665 53 665 Other liabilities 161 145 164 473 164 794 176 116 Revaluation accounts 296 74 296 74 296 74 296 74 Capital and reserves 78 191 78 191 78 189 78 189 Total liabilities 1 886 353 1 878 979 1 888 388 1 915 961 Source:. S 6 Monthly Bulletin December 25 S 9
statistik för euroområdet Penningpolitisk statistik 1.2 ecb:s styrräntor (nivåer i procent per år; förändringar i procentenheter) Träder i kraft fr.o.m. 1) Inlåningsfacilitet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet Anbudsförfaranden med fast ränta Fast ränta Anbudsförfaranden med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Nivå 1 Förändring 2 Nivå 3 Nivå 4 Förändring 5 Nivå 6 Förändring 7 Källa:. 1) Under perioden 1 januari 1999 9 mars 24 avser datumet inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten. När det gäller huvudsakliga refinansieringstransaktioner träder den nya räntan i kraft fr.o.m. den första transaktion som äger rum efter det angivna datumet. Ränteändringen den 18 september 21 trädde i kraft samma dag. Fr.o.m. den 1 mars 24 avser datumet både inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten samt de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (där ränteändringarna träder i kraft fr.o.m. den första huvudsakliga refinansieringstransaktion som äger rum efter -rådets beslut), om inget annat anges. 2) Den 22 december 1998 meddelade att det mellan den 4 och den 21 januari 1999 undantagsvis skulle införas en snävare räntekorridor på 5 punkter mellan räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten. Syftet var att underlätta marknadsdeltagarnas övergång till det nya systemet. 3) Den 8 juni 2 meddelade att Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner fr.o.m. den transaktion som avvecklades den 28 juni 2 skulle genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Den lägsta anbudsräntan är den minimiränta till vilken motparterna får lämna anbud. 4) Med verkan från och med den 9 oktober 28 minskade räntekorridoren för de stående faciliteterna från 2 punkter till 1 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Räntekorridoren för de stående faciliteterna breddades åter till 2 punkter från och med den 21 januari 29. 5) Den 8 oktober 28 tillkännagav att från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Denna ändring åsidosatte det tidigare beslutet (som fattades samma dag) att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som genomförs som anbudsförfaranden med rörlig ränta. 1 S December 25 S 7
EURO AREA STATISTICS Monetary policy statistics 1.2 Key interest rates (levels in percentages per annum; changes in percentage points) With effect from: 1) Deposit facility Main refinancing operations Marginal lending facility Fixed rate tenders Variable rate tenders Fixed rate Minimum bid rate Level Change Level Level Change Level Change 1 2 3 4 5 6 7 1999 1 Jan. 2. - 3. - - 4.5-4 2) 2.75.75 3. -... 3.25-1.25 22 2. -.75 3. -... 4.5 1.25 9 Apr. 1.5 -.5 2.5 - -.5 3.5-1. 5 Nov. 2..5 3. -.5 4..5 2 4 Feb. 2.25.25 3.25 -.25 4.25.25 17 Mar. 2.5.25 3.5 -.25 4.5.25 28 Apr. 2.75.25 3.75 -.25 4.75.25 9 June 3.25.5 4.25 -.5 5.25.5 28 3) 3.25... - 4.25... 5.25... 1 Sep. 3.5.25-4.5.25 5.5.25 6 Oct. 3.75.25-4.75.25 5.75.25 21 11 May 3.5 -.25-4.5 -.25 5.5 -.25 31 Aug. 3.25 -.25-4.25 -.25 5.25 -.25 18 Sep. 2.75 -.5-3.75 -.5 4.75 -.5 9 Nov. 2.25 -.5-3.25 -.5 4.25 -.5 22 6 Dec. 1.75 -.5-2.75 -.5 3.75 -.5 23 7 Mar. 1.5 -.25-2.5 -.25 3.5 -.25 6 June 1. -.5-2. -.5 3. -.5 25 6 Dec. 1.25.25-2.25.25 3.25.25 26 8 Mar. 1.5.25-2.5.25 3.5.25 15 June 1.75.25-2.75.25 3.75.25 9 Aug. 2..25-3..25 4..25 11 Oct. 2.25.25-3.25.25 4.25.25 13 Dec. 2.5.25-3.5.25 4.5.25 27 14 Mar. 2.75.25-3.75.25 4.75.25 13 June 3..25-4..25 5..25 28 9 July 3.25.25-4.25.25 5.25.25 8 Oct. 2.75 -.5 - - - 4.75 -.5 9 4) 3.25.5 - - - 4.25 -.5 15 5) 3.25... 3.75 - -.5 4.25... 12 Nov. 2.75 -.5 3.25 - -.5 3.75 -.5 1 Dec. 2. -.75 2.5 - -.75 3. -.75 29 21 Jan. 1. -1. 2. - -.5 3.... 11 Mar..5 -.5 1.5 - -.5 2.5 -.5 8 Apr..25 -.25 1.25 - -.25 2.25 -.25 13 May.25... 1. - -.25 1.75 -.5 Source:. 1) From 1 January 1999 to 9 March 24, the date refers to the deposit and marginal lending facilities. For main refinancing operations, changes in the rate are effective from the first operation following the date indicated. The change on 18 September 21 was effective on that same day. From 1 March 24 onwards, the date refers both to the deposit and marginal lending facilities and to the main refinancing operations (with changes effective from the first main refinancing operation following the Governing Council decision), unless otherwise indicated. 2) On 22 December 1998 the announced that, as an exceptional measure between 4 and 21 January 1999, a narrow corridor of 5 basis points would be applied between the interest rates for the marginal lending facility and the deposit facility, aimed at facilitating the transition to the new monetary regime by market participants. 3) On 8 June 2 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. 4) As of 9 October 28 the reduced the standing facilities corridor from 2 basis points to 1 basis points around the interest rate on the main refinancing operations. The standing facilities corridor was restored to 2 basis points as of 21 January 29. 5) On 8 October 28 the announced that, starting from the operation to be settled on 15 October, the weekly main refinancing operations would be carried out through a fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations. This change overrode the previous decision (made on the same day) to cut by 5 basis points the minimum bid rate on the main refinancing operations conducted as variable rate tenders. Monthly Bulletin 25S 11 7
1.3 eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden (miljoner euro; räntor i procent per år) 1), 2) 1. Huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner 3,4) Avvecklingsdag Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med fast ränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid (...) dagar Fast ränta Lägsta anbudsränta Marginalränta 5) Vägd genomsnittsränta 1 2 3 4 5 6 7 8 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner 2. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Avvecklingsdag Typ av transaktion Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med fast ränta Fast ränta Lägsta anbudsränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Högsta anbudsränta Marginalränta 4) Vägd genomsnittsränta Löptid (...) dagar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Repotransaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Källa:. 1) Beloppen kan avvika något från de som redovisas i tabell 1.1 på grund av transaktioner som har tilldelats men inte trätt i kraft. 2) Fr.o.m. april 22 klassificeras delade anbudsförfaranden (dvs. anbudsförfaranden med en veckas löptid som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden parallellt med en huvudsaklig refinansieringstransaktion) som huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För delade anbudsförfaranden genomförda före april 22, se tabell 1.3.2. 3) Den 8 juni 2 tillkännagav att fr.o.m. den transaktion som träder i kraft den 28 juni 2 skall Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Med lägsta anbudsränta avses den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud. Den 8 oktober 28 tillkännagav att, från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober, skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. 4) I likviditetstillförande (-indragande) operationer är marginalräntan den lägsta (högsta) ränta till vilken motparter får lämna anbud. 5) I den sista ettåriga långfristiga refinansieringstransaktion som genomfördes den 17 december 29, i de långfristiga refinansieringstransaktioner med sex månaders löptid som genomfördes den 1 april respektive den 13 maj 21, samt i den långfristiga refinansieringstransaktion med tre månaders löptid som genomfördes den 28 oktober 21, bands den ränta till vilken alla anbud tillgodosågs till den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinanseringstransaktionerna under transaktionens hela löptid. 12 December 25 S 8
1.3 Eurosystem monetary policy operations allotted through tender procedures (EUR millions; interest rates in percentages per annum) 1. Main and longer-term refinancing operations 3) Date of Bids Number of Allotment Fixed rate tender Variable rate tender Running for settlement (amount) participants (amount) procedures procedures (...) days 1 2 3 4 5 6 7 8 Main refinancing operations 21 18 Aug. 155 227 19 155 227 1. - - - 7 25 15 315 112 15 315 1. - - - 7 1 Sep. 153 6 111 153 6 1. - - - 7 8 153 655 111 153 655 1. - - - 7 15 151 574 15 151 574 1. - - - 7 22 153 771 19 153 771 1. - - - 7 29 166 361 129 166 361 1. - - - 7 6 Oct. 197 49 148 197 49 1. - - - 7 13 185 984 145 185 984 1. - - - 7 2 184 3 151 184 3 1. - - - 7 27 183 439 19 183 439 1. - - - 7 3 Nov. 178 35 144 178 35 1. - - - 7 1 175 35 146 175 35 1. - - - 7 17 186 33 177 186 33 1. - - - 7 24 177 13 165 177 13 1. - - - 7 1 Dec. 179 694 163 179 694 1. - - - 7 Longer-term refinancing operations 21 16 June 31 63 23 31 63 1. - - - 28 1 July 131 933 171 131 933 1. - - - 91 14 49 399 34 49 399 1. - - - 28 29 23 166 7 23 166 1. - - - 91 11 Aug. 39 148 36 39 148 1. - - - 28 26 19 83 49 19 83 1. - - - 91 8 Sep. 37 93 27 37 93 1. - - - 35 3 14 9 182 14 9 1. - - - 84 13 Oct. 52 236 34 52 236 1. - - - 28 28 5) 42 475 132 42 475. - - - 91 1 Nov. 63 618 44 63 618 1. - - - 28 25 5) 38 211 189 38 211. - - - 91 2. Other tender operations 1), 2) Fixed rate Minimum Marginal Weighted bid rate rate 4) average rate Date of settlement Type of Bids Number of Allotment Fixed rate tender Variable rate tender Running operation (amount) participants (amount) procedures procedures for (...) days Fixed rate Minimum Maximum Marginal Weighted bid rate bid rate rate 4) average rate 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 21 22 Sep. Collection of fixed-term deposits 9 47 59 61 5 - - 1..36.34 7 29 Collection of fixed-term deposits 71 213 44 61 5 - - 1..75.38 7 3 Reverse transaction 29 443 5 29 443 1. - - - - 6 6 Oct. Collection of fixed-term deposits 114 184 77 63 5 - - 1..5.42 7 12 Collection of fixed-term deposits 11 844 143 18 993 - - 1..8.76 1 13 Collection of fixed-term deposits 13 11 59 63 5 - - 1..75.6 7 2 Collection of fixed-term deposits 13 927 67 63 5 - - 1..75.66 7 27 Collection of fixed-term deposits 9 999 53 63 5 - - 1..74.67 7 3 Nov. Collection of fixed-term deposits 9 877 61 63 5 - - 1..62.57 7 9 Collection of fixed-term deposits 148 48 147 148 378 - - 1..8.78 1 1 Collection of fixed-term deposits 72 72 5 64 - - 1..8.68 7 11 Reverse transaction 12 552 23 12 552 1. - - - - 6 17 Collection of fixed-term deposits 8 76 61 65 - - 1..73.63 7 24 Collection of fixed-term deposits 91 432 6 66 - - 1..51.45 7 1 Dec. Collection of fixed-term deposits 77 7 52 67 - - 1..48.41 7 Source:. 1) The amounts shown may differ slightly from those in Section 1.1 owing to operations that have been allotted but not settled. 2) With effect from April 22, split tender operations (i.e. operations with a one-week maturity conducted as standard tender procedures in parallel with a main refinancing operation) are classified as main refinancing operations. For split tender operations conducted before this month, see Table 2 in Section 1.3. 3) On 8 June 2 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tender procedures. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. On 8 October 28 the announced that, starting from the operation to be settled on 15 October 28, the weekly main refinancing operations would be carried out through a fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations. On 4 March 21 the decided to return to variable rate tender procedures in the regular three-month longer-term refinancing operations, starting with the operation to be allotted on 28 April 21 and settled on 29 April 21. 4) In liquidity-providing (absorbing) operations, the marginal rate refers to the lowest (highest) rate at which bids were accepted. 5) In the final one-year longer-term refinancing operation, which was settled on 17 December 29, in the six-month longer-term refinancing operations settled on 1 April and 13 May 21, and in the three-month longer-term refinancing operations settled on 28 October and 25 November 21, the rate at which all bids were satisfied was indexed to the average minimum bid rate in the main refinancing operations over the life of the operation. S 8 Monthly Bulletin December 25 S 13
statistik för euroområdet Penningpolitisk statistik 1.4 kassakravs- och likviditetsstatistik (miljarder euro; genomsnitt av dagliga behållningar för perioden, om inget annat anges; räntor i procent per år) 1. Kassakravsbas i kreditinstitut som omfattas av kassakrav Kassakravsbas per 1) : Totalt Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 2 % tillämpas Skulder på vilka en kassakravskoefficient på % tillämpas Dagslån och inlåning med överenskommen löptid eller uppsägningstid upp till 2 år Räntebärande värde papper med en löptid upp till 2 år Inlåning med överens kommen löptid eller uppsägningstid över 2 år Repor Räntebärande värdepapper med en löptid över 2 år 1 2 3 4 5 6 2. Kassakravsmedel Uppfyllandeperiod som slutar: Kassakrav Kreditinstitutens löpande räkningar Kassaöverskott Kassaunderskott Ränta på kassakravsmedel 1 2 3 4 5 3. Likviditet Uppfyllandeperiod som slutar: Euro syste mets netto tillgångar i guld och utländsk valuta Likviditetstillförande faktorer Eurosystemets penningpolitiska transaktioner Likviditetsindragande faktorer Kreditinstitutens löpande räkningar Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Lång fristiga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet Övriga likviditetstillförande trans aktioner 2) Inlåningsfacilitet Övriga likviditetsindragande trans - ak tioner 3) Utelöpande sedlar Statlig inlåning hos Eurosystemet Övriga faktorer (netto) Monetär bas 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Källa:. 1) Vid periodens slut. 2) Omfattar likviditet som tillförts inom ramen för Eurosystemets program för köp av säkerställda obligationer och Eurosystemets program för värdepappersmarknaderna. 3) Omfattar likviditet som dragits in till följd av Eurosystemets valutaswapptransaktioner. För mer information se http://www.ecb.europa.eu/mopo/liq/html/index.en.html. 14 S December 25 S 9
EURO AREA STATISTICS Monetary policy statistics 1.4 Minimum reserve and liquidity statistics (EUR billions; period averages of daily positions, unless otherwise indicated; interest rates as percentages per annum) 1. Reserve base of credit institutions subject to reserve requirements Reserve Total Liabilities to which a 2% reserve coefficient is applied Liabilities to which a % reserve coefficient is applied base as at: 1) Overnight deposits and Debt securities Deposits with an agreed Repos Debt securities deposits with an agreed maturity issued with a maturity maturity or notice period issued with a maturity or notice period of up to 2 years of up to 2 years of over 2 years of over 2 years 1 2 3 4 5 6 28 18 169.6 1 56.8 848.7 2 376.9 1 243.5 3 643.7 29 18 318.2 9 88.5 76.4 2 475.7 1 17.1 4 13.5 21 May 19 45.5 9 996.2 746.7 2 6.7 1 411.7 4 29. June 19 18.2 9 998.7 721.2 2 586.9 1 314.3 4 397.2 July 18 966.5 9 918.6 73. 2 594.9 1 344. 4 45.9 Aug. 19 138.1 1 19.3 77.4 2 618.7 1 366.2 4 426.5 Sep. 18 836.5 9 944.2 67. 2 566.5 1 37.2 4 348.6 2. Reserve maintenance Maintenance Required Credit institutions Excess Deficiencies Interest rate on period reserves current accounts reserves minimum reserves ending on: 1 2 3 4 5 28 217.2 218.7 1.5. 3.25 29 21.2 211.4 1.2. 1. 21 13 July 213. 214.4 1.4. 1. 1 Aug. 214.3 215.7 1.4. 1. 7 Sep. 213.9 215.3 1.4. 1. 12 Oct. 211.9 213.1 1.2. 1. 9 Nov. 214. 215.2 1.2. 1. 7 Dec. 211.8.... 3. Liquidity Maintenance Liquidity-providing factors Liquidity-absorbing factors Credit Base period institutions money ending on: Monetary policy operations of the Eurosystem current accounts Eurosystem s Main Longer-term Marginal Other Deposit Other Banknotes Central Other net assets refinancing refinancing lending liquidity- facility liquidity- in government factors in gold operations operations facility providing absorbing circulation deposits (net) and foreign operations 2) operations 3) with the currency Eurosystem 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 28 58.5 337.3 457.2 2.7. 2.9 4.9 731.1 17.8 114.3 218.7 1 15.7 29 47.6 55.8 593.4.7 24.6 65.7 9.9 775.2 15.1-13.2 211.4 1 52.3 21 15 June 462.4 11. 76.7.3 86.9 288.8 34.1 86.2 123.1-98.4 212.5 1 37.5 13 July 5.9 167.5 573.2.3 14.2 23.4 54.4 813. 126.5-56.5 214.4 1 257.8 1 Aug. 543.4 185.4 432.2.1 121.4 96.7 67.5 819.3 95.2-11.8 215.7 1 131.7 7 Sep. 543.2 153.1 435..6 121.8 83.7 66.9 816. 86.8-15. 215.3 1 115. 12 Oct. 531.3 164.5 392.6.7 128.3 68.8 64.8 814.1 96.4-39.8 213.1 1 96.1 9 Nov. 511.3 183. 34..8 124.5 41.9 68.8 813.5 92.1-72. 215.2 1 7.7 Source:. 1) End of period. 2) Includes liquidity provided under the Eurosystem s covered bond purchase programme and the Eurosystem s securities markets programme. 3) Includes liquidity absorbed as a result of the Eurosystem s foreign exchange swap operations. For more information, please see: http://www.ecb.europa.eu/mopo/liq/html/index.en.html Monthly Bulletin 25S 15 9
22.1 aggregerad balansräkning för euroområdets mfi1) P e n n i n g m ä n g d, b a n k v e R k s a m h e t o c h i n v e s t e r i n g s f o n d e r (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 2) Utländska tillgångar Innehav av aktier/ andelar emitterade av hemmahörande i euroområdet Anläggningstillgångar Övriga tillgångar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från hemmahörande i euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 3) Emitterade räntebärande värdepapper 4) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som emitterats av hemmahörande i euroområdet. Andelar som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska tillgångar. 3) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 4) Räntebärande värdepapper med en löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 16 S 1December 25 21
2 MONEY, 2.1 Aggregated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets BANKING AND INVESTMENT FUNDS Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than Money Holdings External Fixed Remaining shares issued by euro area residents market of shares/ assets assets assets fund other equity Total General Other MFIs Total General Other MFIs shares/ issued by government euro area government euro area units 2) euro area residents residents residents 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Eurosystem 28 2 982.9 1 83. 2.6.6 1 781.8 362.3 319.5 3.3 39.4-14.4 484.7 8.6 39.9 29 2 829.9 1 475.6 19.5.7 1 455.4 451.7 368.3 7.5 75.9-16.5 556.7 8.5 321. 21 Q2 3 39.3 1 822.1 18.8.9 1 82.4 535.8 425.7 9.7 1.4-15.8 67. 8.6 338.1 Q3 3 24.2 1 459. 18.5.9 1 439.6 55.3 439.5 9.6 11.2-16.7 645.7 8.7 343.8 21 July 3 14.2 1 569.6 18.7.9 1 55. 537.9 428.7 9.6 99.6-16.1 62.2 8.6 351.8 Aug. 3 11.4 1 529.1 18.7.9 1 59.5 544.8 434.2 9.7 1.9-16.6 664. 8.7 338.2 Sep. 3 24.2 1 459. 18.5.9 1 439.6 55.3 439.5 9.6 11.2-16.7 645.7 8.7 343.8 Oct. (p) 3 28.1 1 449.8 18.5.9 1 43.4 559.3 448.8 9.7 1.8-17. 643.6 8.7 349.7 MFIs excluding the Eurosystem 28 31 83.5 18 5.8 968.3 1 774.8 6 37.7 4 628.1 1 245.4 1 46.4 1 976.3 98.7 1 196.7 4 746.6 211.7 2 897.9 29 31 144.9 17 72.3 1 1.5 1 783.3 5 917.5 5 6.7 1 483.2 1 497.2 2 8.3 85.1 1 235.1 4 251.7 22.7 2 589.2 21 Q2 32 577.9 18 266. 1 68. 1 989.2 6 28.8 5 15.7 1 573.8 1 56.1 2 25.8 67.3 1 228.3 4 572.9 221.4 3 116.4 Q3 32 75.4 17 888.1 1 68.9 1 977.8 5 841.3 5 67.5 1 566.1 1 531.9 1 969.5 62.6 1 244.1 4 385.7 22. 3 27.3 21 July 32 77.3 18 51.6 1 56.8 1 973.5 6 21.3 5 9.1 1 572.4 1 526.3 1 991.3 64.7 1 229.6 4 428.6 219.6 2 993.1 Aug. 32 656.6 18 11.1 1 64.4 1 971.6 5 975.1 5 12.8 1 566.7 1 528.6 2 7.4 64.8 1 241.7 4 571.5 219.4 3 445.4 Sep. 32 75.4 17 888.1 1 68.9 1 977.8 5 841.3 5 67.5 1 566.1 1 531.9 1 969.5 62.6 1 244.1 4 385.7 22. 3 27.3 Oct. (p) 31 855.5 17 814.3 1 147.2 1 951.3 5 715.8 5 93.5 1 649.1 1 55.4 1 939. 61.4 1 251.1 4 332.7 22.5 3 81.9 2. Liabilities Total Currency Deposits of euro area residents Money Debt Capital External Remaining in market securities and liabilities liabilities circulation Total Central Other general MFIs fund issued 4) reserves government government/ shares/ other euro units 3) area residents 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Eurosystem 28 2 982.9 784.7 1 247.2 68.8 16.6 1 161.7 -.1 273.8 378.3 298.9 29 2 829.9 829.3 1 192.3 12.6 22.1 1 67.6 -.1 32.9 14. 347.4 21 Q2 3 39.3 835.4 1 631. 137.2 21.4 1 472.4 -.1 413.5 142.5 367.9 Q3 3 24.2 837. 1 293.8 89.2 1.6 1 194. -. 43.6 131.3 358.5 21 July 3 14.2 844.1 1 37.3 12.8 11.9 1 255.5 -.1 396.5 137.2 356. Aug. 3 11.4 837.5 1 344.7 97. 8.6 1 239.1 -.1 424.6 135.9 358.7 Sep. 3 24.2 837. 1 293.8 89.2 1.6 1 194. -. 43.6 131.3 358.5 Oct. (p) 3 28.1 838.7 1 294.5 1.6 12.6 1 181.3 -. 46.2 13.7 357.9 MFIs excluding the Eurosystem 28 31 83.5-16 742.2 19.8 9 699.5 6 852. 825. 4 838.9 1 767.6 4 41.5 3 255.4 29 31 144.9-16 47.9 144.1 1 44.8 6 282. 732.6 4 98.5 1 921.2 4 97.3 3 14.3 21 Q2 32 577.9-17 12.9 167.6 1 3.5 6 544.7 67.9 4 979.5 2 4.2 4 46.6 3 45. Q3 32 75.4-16 597.9 176.2 1 316.6 6 15. 651.8 4 9.4 2 16.4 4 34.4 3 64.4 21 July 32 77.3-16 763.2 179.5 1 28.5 6 33.2 659.5 4 927.8 2 8.9 4 35. 3 368. Aug. 32 656.6-16 728.1 165.2 1 34.5 6 258.5 674.8 4 955.8 2 18.6 4 495.2 3 784.1 Sep. 32 75.4-16 597.9 176.2 1 316.6 6 15. 651.8 4 9.4 2 16.4 4 34.4 3 64.4 Oct. (p) 31 855.5-16 544.7 243.1 1 323.2 5 978.5 636. 4 857.7 2 29.1 4 327.5 3 46.4 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) Amounts issued by euro area residents. Amounts issued by non-euro area residents are included in external assets. 3) Amounts held by euro area residents. 4) Amounts issued with a maturity of up to two years and held by non-euro area residents are included in external liabilities. S 1 Monthly Bulletin December 25 S 17
statistik för euroområdet Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.2 konsoliderad balansräkning för euroområdets mfi (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Tillgångar Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euro området Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euro området Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euro området Utländska tillgångar Innehav av aktier/andelar emitterade av övriga hemmahörande i euroområdet Anläggningstillgångar Övriga tillgångar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Utestående belopp Transaktioner 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från staten Inlåning från övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet Andelar i penningmarknadsfonder 2) Emitterade räntebärande värdepapper 3) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Överskjutande skulder mellan MFI i förhållande till tillgångar mellan MFI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Utestående belopp Transaktioner Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 3) Räntebärande värdepapper med en löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 18 S December 25 S 11
EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.2 Consolidated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Assets Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than shares Holdings External Fixed Remaining issued by euro area residents of shares/ assets assets assets other equity Total General Other Total General Other issued by government euro area government euro area other euro area residents residents residents 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Outstanding amounts 28 24 121.3 11 764.3 988.9 1 775.5 2 974.7 1 564.9 1 49.8 784.8 5 231.4 22.3 3 146. 29 23 861.6 11 84.9 1 2.9 1 784. 3 356.2 1 851.5 1 54.6 812.1 4 88.4 229.2 2 85.8 21 Q2 25 252.7 12 76.8 1 86.7 1 99.1 3 515.2 1 999.4 1 515.8 783.1 5 242.8 23. 3 44.6 Q3 25 172. 12 66.2 1 87.5 1 978.7 3 547.1 2 5.6 1 541.6 797.7 5 31.4 228.7 3 5.9 21 July 24 943.6 12 49.9 1 75.5 1 974.4 3 537. 2 1.1 1 535.9 785. 5 48.8 228.2 3 294.7 Aug. 25 588.5 12 55.6 1 83.1 1 972.5 3 539.3 2 1. 1 538.3 796. 5 235.5 228.1 3 734. Sep. 25 172. 12 66.2 1 87.5 1 978.7 3 547.1 2 5.6 1 541.6 797.7 5 31.4 228.7 3 5.9 Oct. (p) 25 122.3 12 118. 1 165.7 1 952.3 3 613. 2 97.9 1 515.1 84. 4 976.3 229.2 3 382. Transactions 28 1 694.1 598.2 12.8 585.4 499.5 9. 49.5-56.4-73.8-3. 73.8 29-645.1 2.1 34.2-14.1 365.1 269.8 95.3 12.6-465.4 7.8-586. 21 Q2 519.1 135.8 36.1 99.8 51.9 69.8-17.9-2. -55.8 2.7 386.4 Q3 179.1 45.1 1.3 43.8 21.6 -.2 21.8 1. 5.2-1.4 98.7 21 July -145.1-3. -11. 7.9 14.6-2.6 17.1-3.2-4.1-1.8-111.5 Aug. 534.9-1.1 7.3-8.4-5.4-7.6 2.1 12.7 91.9 -.3 437.2 Sep. -21.7 49.2 5. 44.3 12.5 9.9 2.6.5-46.6.7-227. Oct. (p) -23.8 59.2 78.2-18.9 68.9 95.3-26.4 4.1-35.4.5-121.1 2. Liabilities Total Currency in Deposits of Deposits of Money market Debt Capital External Remaining Excess of circulation central other general fund shares/ securities and liabilities liabilities inter-mfi government government/ units 2) issued 3) reserves liabilities other euro area over inter-mfi residents assets 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Outstanding amounts 28 24 121.3 722.7 259.6 9 716.1 726.3 2 823.3 1 615.1 4 779.8 3 554.2-75.8 29 23 861.6 769.9 246.7 1 66.9 647.5 2 752.4 1 82.6 4 237.3 3 361.7-23.3 21 Q2 25 252.7 785.4 34.8 1 321.9 63.6 2 853.5 1 956.7 4 63.1 3 817.9 5.8 Q3 25 172. 786.8 265.5 1 327.2 589.2 2 829.7 1 956.9 4 435.7 3 962.9 18.1 21 July 24 943.6 793.9 282.2 1 292.4 594.7 2 837. 1 944.7 4 487.2 3 724. -12.5 Aug. 25 588.5 787.9 262.1 1 313.1 61.1 2 847.6 1 98.9 4 631.1 4 142.8 13. Sep. 25 172. 786.8 265.5 1 327.2 589.2 2 829.7 1 956.9 4 435.7 3 962.9 18.1 Oct. (p) 25 122.3 789.1 343.7 1 335.8 574.6 2 817.9 1 971.1 4 458.2 3 818.4 13.6 Transactions 28 1 694.1 83.3 16. 7.9 29.8-32.7 138.5 91.7 595.4-18.7 29-645.1 45.8-4.4 289.4-12.5-56.5 143.2-591.3-52.9 44.1 21 Q2 519.1 16.9 37.3 139.7-28.8-33.5 45.6-45.6 357. 3.3 Q3 179.1 1.3-39.5 4.2-14.6 2. 19.9 25. 125.7 1. 21 July -145.1 8.4-22.6-16.2-8.9 1.8 16.9-9.6-1.8-23. Aug. 534.9-6. -2.2 18.7 15.3-4.6 5.7 87.6 41.4 28. Sep. -21.7-1.2 3.4 37.7-2.9 13.8-2.7-53. -183.9-4. Oct. (p) -23.8 2.2 78. 7.6-14.6-7.4 1.6 5.9-143.6-7.6 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) Amounts held by euro area residents. 3) Amounts issued with a maturity of up to two years and held by non-euro area residents are included in external liabilities. Monthly Bulletin 25 S 11 19
2.3 Penningmängdsstatistik 1) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Penningmängdsmått 2) och motposter M3 M3 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till offentlig sektor Kreditgivning till övriga hemma hörande i euroomådet M2 M3-M2 M1 M2-M1 Lån Memo: Lån justerade för försäljning och värdepapperisering Utländska nettotillgångar 3) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) M1 M3 D 2 m o t p o s t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till övriga hemmahörande i euroområdet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. Månatliga och andra kortfristiga ökningstakter för utvalda poster finns tillgängliga på http://www.ecb.europa.eu/stats/money/aggregates/aggr/html/index.en.html 2) MFI:s och statens (postväsendet, finansministeriet etc.) monetära skulder till icke-mfi hemmahörande i euroområdet exklusive staten (för definitioner av M1, M2 och M3, se Ordlista). 3) Värdena under Ökningstakter är summor av transaktionerna under de 12 månader som föregår den angivna perioden. 4) Justerat för borttagandet av lån från MFI:s balansräkning till följd av deras försäljning eller värdepapperisering. 2 S 12December 25 21
2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 1. Monetary aggregates 2) and counterparts M3 M3 Longer-term Credit to Credit to other euro area residents Net 3-month financial general external M2 M3-M2 moving liabilities government Loans Memo item: Loans assets 3) average adjusted M1 M2-M1 (centred) for sales and securitisation 4) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Outstanding amounts 28 3 98.6 4 4.7 8 21.4 1 371.5 9 392.9-6 281.8 2 575.5 12 969.6 1 779.9-431.9 29 4 492.3 3 696. 8 188.3 1 145.9 9 334.2-6 757.2 2 898.4 13 91. 1 782.2-551. 21 Q2 4 659.4 3 641.9 8 31.3 1 128.6 9 429.9-7 142.4 3 62.4 13 25.8 1 962.7-645.6 Q3 4 684.7 3 696.3 8 381. 1 119.9 9 5.9-7 146.1 3 1.5 13 327.4 1 967. - 6.8 21 July 4 689.5 3 642.2 8 331.7 1 13.5 9 435.2-7 113.1 3 68.3 13 28.5 1 951.6-564.8 Aug. 4 736. 3 672.4 8 48.4 1 115.1 9 523.4-7 183.7 3 95.4 13 364.7 11 7.4-68.3 Sep. 4 684.7 3 696.3 8 381. 1 119.9 9 5.9-7 146.1 3 1.5 13 327.4 1 967. - 6.8 Oct. (p) 4 69.8 3 714.8 8 45.6 1 68.9 9 474.6-7 16. 3 262.6 13 289.7 1 96. - 51.3 Transactions 28 13.6 484.8 615.4 47.8 663.2-252.4 13. 926.9 581.1 736.9-166.4 29 495.6-368.3 127.3-157.8-3.5-421.3 38.1 84.4-2.4 19.7 125.5 21 Q2 75.3-25.9 49.4 21.5 7.9-3.7 83. 27.2 67.4 73.3-16. Q3 35.4 66.8 12.1-13.9 88.2-84.5 32.3 123.1 59.5 84.1-2.6 21 July 35.3 4.6 39.9-27.4 12.5-32.6 2. 45.2 12.6 27.5-33.1 Aug. 44.6 31.3 75.9 11.1 87. - 24.2 19.3 79. 49.3 54.2 5. Sep. -44.5 3.9-13.7 2.3-11.3-27.7 11. -1.1-2.3 2.4 7.6 Oct. (p) 7.7 19.4 27.2-55.2-28.1-15.4 164.9-32.3.5 8.3-18.2 Growth rates 28 3.4 13.7 8.3 3.6 7.6 7.1 4.2 4.2 7.7 5.7 7.1-166.4 29 12.4-9.1 1.6-11.6 -.3 -.2 6.7 11.9.6 -.2.2 125.5 21 Q2 9.2-7. 1.4-7.7.2.1 3.9 8.6..4.3 39.2 Q3 6.2-2.8 2. -5.3 1.1 1.1 3.2 7.3.9 1.2 1.3-4.3 21 July 8.2-5.9 1.5-8.4.2.5 3.9 8..5.7.8 -.3 Aug. 7.8-4.4 2.1-5. 1.2.8 3.4 7.6 1. 1.2 1.3-25.5 Sep. 6.2-2.8 2. -5.3 1.1 1.1 3.2 7.3.9 1.2 1.3-4.3 Oct. (p) 4.9-1.2 2.1-7.4 1.. 3.4 12. 1. 1.4 1.6-1.9 C1 Monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) 2 M1 M3 2 C2 Counterparts 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) 2 longer-term financial liabilities credit to general government loans to other euro area residents 2 15 15 15 15 1 1 1 1 5 5 5 5-5 -5-5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-5 -1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-1 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly and other shorter-term growth rates for selected items are available at: http://www.ecb.europa.eu/stats/money/aggregates/aggr/html/index.en.html 2) Monetary liabilities of MFIs and central government (post office, treasury, etc.) vis-à-vis non-mfi euro area residents excluding central government. For definitions of M1, M2 and M3, see glossary. 3) Values in the section growth rates are sums of the transactions during the 12 months ending in the period indicated. 4) Adjustment for the derecognition of loans on the MFI balance sheet on account of their sale or securitisation. S 12 Monthly Bulletin December 25 S 21
statistik för euroområdet Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.3 Penningmängdsstatistik 1) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 2. Penningmängdsmått och långfristiga finansiella skulder, komponenter Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Repor Inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med över 3 månaders uppsägningstid Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 3 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid D 4 l å n g f r i s t i g a f i n a n s i e l l a s k u l d e r, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 22 S December 25 S 13
EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 2. Components of monetary aggregates and longer-term financial liabilities Currency Overnight Deposits Deposits Repos Money Debt Debt Deposits Deposits Capital in deposits with an agreed redeemable market securities with securities with redeemable with an agreed and circulation maturity of up at notice of fund a maturity of a maturity of at notice of maturity of reserves to 2 years up to 3 months shares/units up to 2 years over 2 years over 3 months over 2 years 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Outstanding amounts 28 71.4 3 27.2 2 472.2 1 568.6 35.2 755.2 266.1 2 569.3 121.6 1 987.1 1 63.8 29 755.1 3 737.2 1 89.6 1 85.4 34.2 673.8 131.9 2 632.9 131.9 2 23. 1 789.4 21 Q2 784.9 3 874.5 1 797.1 1 844.9 41.8 64. 122.7 2 716.5 128.1 2 34.4 1 957.4 Q3 791.2 3 893.5 1 84.8 1 891.5 397.6 594.3 128. 2 7.4 122.4 2 371.5 1 951.8 21 July 782.2 3 97.3 1 784.5 1 857.7 39.2 585.8 127.5 2 694.1 126.1 2 347.8 1 945. Aug. 791.7 3 944.3 1 795.5 1 876.9 387.8 6.4 126.9 2 71.5 125.2 2 364. 1 984. Sep. 791.2 3 893.5 1 84.8 1 891.5 397.6 594.3 128. 2 7.4 122.4 2 371.5 1 951.8 Oct. (p) 79.4 3 9.4 1 811. 1 93.8 382.4 579.8 16.7 2 78.4 119.7 2 363.4 1 968.5 Transactions 28 83.6 47. 464.3 2.5 47. 32.9-32.2.7.7 114.7 136.2 29 43.4 452.2-65.7 237.4-1.1-13.3-134.3 77.7 8.9 193.4 141.3 21 Q2 9.6 65.6-42.5 16.6 6. -25.5-13. -36.5-1.9-5.8 47.9 Q3 6.3 29.1 2. 46.8-3.9-9.9. 33. -2.4 39.9 14. 21 July -2.8 38.1-8.4 13. -11.5-18.2 2.4 7.2 -.9 9.8 16.5 Aug. 9.5 35.1 12.1 19.1-2.5 14.5 -.8 1.5.3 14.2 8.3 Sep. -.5-44.1 16.2 14.7 1.1-6.2-1.6 24.4-1.7 15.9-1.8 Oct. (p) -.9 8.6 7.1 12.4-19.3-14.5-21.4 12.5-1.5-8.6 13.1 Growth rates 28 13.3 1.5 23.3 1.3 15.3 4.7-1.7..5 6.1 9.3 29 6.1 13.8-24.3 15.1-2.8-1.9-5.2 3. 7.2 9.7 8.7 21 Q2 6.9 9.6-19.4 9.1 16.7-13.6-32. 1.5.6 4.3 7.3 Q3 6. 6.2-12.1 7.9 21.3-15.3-16.2 1.4-3.9 3.2 6.7 21 July 6.6 8.5-17.4 8.3 17.9-16.6-26. 1.2-1.2 4. 8.2 Aug. 6.7 8. -15. 8.2 24. -14.7-19.5.4-1.8 3.9 7.6 Sep. 6. 6.2-12.1 7.9 21.3-15.3-16.2 1.4-3.9 3.2 6.7 Oct. (p) 5.8 4.8-8.9 7.3 22.7-16.9-25.3 2. -5.9 2.8 7.1 C3 Components of monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) C4 Components of longer-term financial liabilities 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) 6 currency in circulation overnight deposits deposits redeemable at notice of up to 3 months 6 2 debt securities with a maturity of over 2 years deposits with an agreed maturity of over 2 years capital and reserves 2 4 4 15 15 2 2 1 1 5 5-2 -2-4 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-4 -5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-5 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly Bulletin 25 S 13 23
2.4 mfi:s utlåning: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Lån till finansinstitut, icke-finansiella företag och hushåll Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga Icke-finansiella företag Hushåll 4) finansinstitut 3) Totalt Totalt Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Total Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 5 l å n t i l l ö v r i g a f i n a n s i n s t i t u t o c h i c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Övriga finansinstitut Icke-finansiella företag D 6 l å n t i l l h u s h å l l 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive investeringsfonder. 4) Inklusive hushållens ideella organisationer. 24 S 14December 25 21
2.4 MFI loans: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 1. Loans to financial intermediaries, non-financial corporations and households Insurance Other corporations financial Non-financial corporations Households 4) and pension funds intermediaries 3) Total Total Total Up to Over 1 Over Total Consumer Loans Other 1 year and up to 5 years credit for house loans 5 years purchase 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Outstanding amounts 28 14.9 971.7 4 821.3 1 381.1 96.9 2 479.3 4 882. 632.4 3 483. 766.6 29 9. 1 58.5 4 684.9 1 185.4 936.8 2 562.8 4 948.7 631.4 3 543.3 774.1 21 Q2 86.2 1 96.5 4 691.8 1 138.7 921.7 2 631.4 5 88.2 644.4 3 631.9 811.9 Q3 92.5 1 65.7 4 7.2 1 136.1 924.6 2 639.5 5 18.5 639.3 3 653.2 816. 21 July 91.3 1 19.9 4 662.6 1 121.9 913.9 2 626.8 5 87.9 641.1 3 637. 89.8 Aug. 96. 1 121.1 4 683.4 1 129.1 915.9 2 638.4 5 16.8 642.7 3 65. 814.2 Sep. 92.5 1 65.7 4 7.2 1 136.1 924.6 2 639.5 5 18.5 639.3 3 653.2 816. Oct. (p) 93.8 1 59.2 4 681.5 1 13. 917.5 2 634. 5 125.5 638.1 3 671.2 816.3 Transactions 28-3.7 86.9 418.3 86.8 119.6 211.8 79.6 1.4 52.2 16.9 29-13.5 35.9-17.4-181.2-19. 92.8 64.7-1.2 51.3 14.6 21 Q2 -.4 34.1-2.6-28.3 2.2 23.6 36.3.4 31.9 3.9 Q3 6.5 11.4 18.6 5.2 2.7 1.8 22.9-2.6 2.9 4.6 21 July 5.2 18.9-15.7-11.7-5. 1.1 4.2-2.2 7.1 -.7 Aug. 4.6 15. 16.7 5.8 1.7 9.2 13. 1.4 7.8 3.8 Sep. -3.3-22.4 17.7 11.1 5.9.6 5.7-1.8 6. 1.5 Oct. (p) 1.3-2.4-13. -4.2-5.4-3.3 14.5 -.7 14.6.6 Growth rates 28-3.5 1. 9.5 6.8 13.9 9.4 1.7 1.7 1.5 2.3 29-13. 3.6-2.2-13.1-2. 3.7 1.3 -.2 1.5 1.9 21 Q2-12.7 -.3-1.7-9.9-4. 3.3 2.8 -.3 3.3 2.8 Q3. 2.1 -.6-6.4-2. 2.7 2.8 -.9 3.4 2.9 21 July -1.7 1.5-1.5-8.5-4. 2.8 2.8 -.6 3.4 2.8 Aug. 6.4 4. -1.2-8.2-3.3 2.9 2.9 -.5 3.4 3.1 Sep.. 2.1 -.6-6.4-2. 2.7 2.8 -.9 3.4 2.9 Oct. (p) 6. 2.8 -.6-5.6-2. 2.3 2.9 -.8 3.6 2.8 C5 Loans to other financial intermediaries and non-financial corporations 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) C6 Loans to households 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) 35 other financial intermediaries non-financial corporations 35 14 consumer credit loans for house purchase other loans 14 3 3 12 12 25 25 1 1 2 2 8 8 15 15 6 6 1 1 4 4 5 5 2 2-5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-5 -2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-2 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Including investment funds. 4) Including non-profit institutions serving households. S 14 Monthly Bulletin December 25 S 25
statistik för euroområdet Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.4 mfi:s utlåning: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 2. Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Icke-finansiella företag Totalt 1 Upp till 1 år 2 Över 1 och upp till 5 år 3 Över 5 år 4 Totalt Upp till Över 1 och 1 år upp till 5 år 5 6 7 Utestående belopp Över 5 år 8 Totalt 9 Upp till 1 år 1 Över 1 och upp till 5 år 11 Över 5 år 12 Transaktioner Ökningstakter 3. Lån till hushåll 4) Totalt Konsumentkrediter Bostadslån Övriga lån 1 Totalt 2 Upp till 1 år 3 Över 1 och upp till 5 år 4 Över 5 år 5 Totalt 6 Upp till 1 år 7 Över 1 och upp till 5 år 8 Över 5 år 9 Totalt 1 Upp till 1 år 11 Över 1 och upp till 5 år 12 Över 5 år 13 Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive investeringsfonder. 4) Inklusive hushållens ideella organisationer. 26 S December 25 S 15
EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.4 MFI loans: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; not seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 2. Loans to financial intermediaries and non-financial corporations Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Non-financial corporations Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Outstanding amounts 29 8.3 57.4 7. 15.9 1 51.6 592.9 185.8 272.9 4 691.3 1 181.3 937.2 2 572.8 21 Q2 9.4 68.9 5.7 15.8 1 17. 59.3 216.9 299.9 4 7.1 1 15.8 921.6 2 627.7 Q3 93.6 73.4 5.8 14.5 1 78.8 585.7 21.2 291.9 4 69. 1 133.4 922.4 2 634.2 21 Aug. 96.2 75.2 5. 16. 1 98.8 585.1 213. 3.7 4 671. 1 12.7 914.4 2 635.9 Sep. 93.6 73.4 5.8 14.5 1 78.8 585.7 21.2 291.9 4 69. 1 133.4 922.4 2 634.2 Oct. (p) 95. 74.3 5.8 15. 1 53.8 557.8 2.6 295.4 4 671.6 1 124.6 916.8 2 63.3 Transactions 29-11.9-11.8.9 -.9 39.3 24.5 7.5 7.4-16.8-181.1-18.8 93.1 21 Q2 4.3 4.6 -.2 -.1 37. 25.8 7.4 3.8 9.2-12.9.9 21.2 Q3 3.4 4.6.2-1.4 14. 5.6 2.4 6..3-9.6.6 9.3 21 Aug. 1.6 1.7 -.4.3-1. -3.2-1.9 4.1-13.8-15.6-2.2 3.9 Sep. -2.4-1.7.8-1.6 13. 1.3 4.9-2.2 19.9 16.8 5.3-2.2 Oct. (p) 1.4.9..6-2.8-24.5.3 3.4-12.7-7.1-4. -1.7 Growth rates 29-13. -17.1 14.2-4.7 4.1 4.3 4.4 3.1-2.2-13.2-2. 3.7 21 Q2-12.4-13.9-28.4 3.9 -.1-1.6-2.8 5.3-1.7-9.9-3.9 3.3 Q3.3 3.9-25.2-3.5 2. 1.6-1.1 4.9 -.6-6.4-2. 2.7 21 Aug. 6.4 11.2-35.6 6.5 4.1 5.6-3.3 5.6-1.2-8.1-3.3 2.9 Sep..3 3.9-25.2-3.5 2. 1.6-1.1 4.9 -.6-6.4-2. 2.7 Oct. (p) 6.1 12.5-27.6-3.7 2.7 1.9 -.1 5.8 -.6-5.6-2.1 2.3 3. Loans to households 4) Total Consumer credit Loans for house purchase Other loans Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Outstanding amounts 29 4 96.1 633.4 135.9 195.1 32.4 3 551.7 15. 6.8 3 475.9 775. 146.8 87.7 54.5 21 Q2 5 91.6 647.7 146.9 192.2 38.6 3 626.8 14.1 56.4 3 556.4 817.1 151.5 86.6 578.9 Q3 5 115.3 641.2 142.9 188.4 31. 3 657.4 14.7 58.8 3 583.9 816.7 146.4 87. 583.3 21 Aug. 5 15.6 643.2 144.5 191.1 37.7 3 649.8 14.7 57.3 3 577.7 812.6 144.7 86.5 581.4 Sep. 5 115.3 641.2 142.9 188.4 31. 3 657.4 14.7 58.8 3 583.9 816.7 146.4 87. 583.3 Oct. (p) 5 13.8 64.5 142.7 188. 39.8 3 675. 14.6 59. 3 61.4 815.3 143.6 86.4 585.2 Transactions 29 65.2-1.2-1.4-4.3 4.6 51.6-2.6-8.2 62.4 14.7-7.3 -.8 22.8 21 Q2 49.1 5.9 1.7 -.6 4.8 32.6 -.7-2.4 35.7 1.5-4.3-2.1 17. Q3 26.2-4. -3.4-3.4 2.7 3..2 2.4 27.4.2-4.9 -.4 5.5 21 Aug. 4.9-1.7.4-1.7 -.4 4.7.2.2 4.4 1.9 -.6 -.3 2.9 Sep. 13.7 -.4-1.4-2.3 3.3 1.3 -.1 1.5 8.9 3.8 1.7 -.2 2.3 Oct. (p) 13.1 -.2.1 -.4.2 14.3 -.1.3 14.1-1.1-2.6 -.4 1.9 Growth rates 29 1.3 -.2-1. -2.2 1.5 1.5-14.9-12. 1.8 1.9-4.7 -.9 4.4 21 Q2 2.8 -.3-2.2-2.1 1.7 3.3-11.2-11.6 3.7 2.8-7.5-2.6 6.7 Q3 2.8 -.9-2.7-3.7 1.8 3.4-7. -5.1 3.6 3. -7.4-2.9 6.8 21 Aug. 2.9 -.5-1.7-2.2 1.2 3.4-9. -1.3 3.8 3.1-6.4-2.6 6.6 Sep. 2.8 -.9-2.7-3.7 1.8 3.4-7. -5.1 3.6 3. -7.4-2.9 6.8 Oct. (p) 2.9 -.8-1.8-3.8 1.7 3.6-6.9-4.2 3.8 2.8-7.4-3.3 6.7 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Including investment funds. 4) Including non-profit institutions serving households. Monthly Bulletin 25S 15 27
2.4 mfi:s utlåning: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 4. Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialför säkring Totalt Offentlig sektor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Utestående belopp Övriga Transaktioner Ökningstakter D 7 l å n t i l l o f f e n t l i g s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Staten Övrig offentlig sektor Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet D 8 l å n t i l l h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Banker hemmahörande utanför euroområde Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 28 S 16December 25 21
2.4 MFI loans: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; not seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 4. Loans to government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Outstanding amounts 27 954.4 213.2 217.3 494.5 29.4 3 295.5 2 341.6 953.8 59.6 894.2 28 968.3 227. 29.8 59.3 22.2 3 242.4 2 278.8 963.6 57.5 96.1 29 Q4 1 1.5 229.1 29.8 528.8 33.8 2 821.7 1 914.9 96.8 46.1 86.7 21 Q1 1 32.4 242.1 29. 539. 42.2 2 949.9 1 985.1 964.8 46.8 918. Q2 1 68. 25.2 225. 547.9 44.8 3 74.8 2 74.6 1.2 5.3 949.8 Q3 (p) 1 68.9 257.1 223.2 544.2 44.5 2 95.9 1 995.9 955.1 51.8 93.2 Transactions 27-7.9-4.4-13. 5.9 3.6 54.1 381.3 158.9.3 158.7 28 13.7 12.5-8.1 16.5-7.2-59.8-86. 26.1.3 25.8 29 Q4 1.2-6.2.4 12.8 3.1-3.8 11.4-15.2-1.4-13.8 21 Q1 3.4 12.6 -.8 1.1 8.5 53.9 24.1 29.6 -.6 3.2 Q2 36.9 9.4 15.9 9. 2.6-21.1.6-22.7-1.3-21.4 Q3 (p) 1.5 7.7-1.9-3.8 -.3-1.6-13.2 2.5 4.3-1.8 Growth rates 27-1.2-4.2-5.6 1.3 13.8 18.6 18.5 18.8.5 2.2 28 1.4 5.8-3.7 3.3-24.4-1.5-3.6 2.8.5 3. 29 Q4 3.6.9.1 4.2 51.9-11.7-15.1-4.1-3. -4.2 21 Q1 6.6 4. 1.8 5.8 11.2-3.2-5.4 1.7-4.7 2.1 Q2 7.4 1. 9.1 7. 56.8-1.4-1.7-1.4-5.4-1.2 Q3 (p) 8. 1. 6.5 5.4 45.1.9 1.3 -.6 1.4 -.7 C7 Loans to government 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) C8 Loans to non-euro area residents 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) 15 central government other general government 15 4 non-resident banks non-resident non-banks 4 1 1 3 3 5 5 2 2 1 1-5 -5-1 -1-1 -1-15 -15-2 -2-2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-2 -3 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-3 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) The term banks is used in this table to indicate institutions similar to MFIs which are resident outside the euro area. S 16 Monthly Bulletin December 25 S 29
statistik för euroområdet Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.5 inlåning hos mfi-sektorn: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Inlåning från finansinstitut 2) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 månader Med uppsägningstid Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Över 3 månader Upp till 2 år Med uppsägningstid Över 2 år Upp till 3 månader Över 3 månader 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 9 to t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) D 1 total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) Övriga finansinstitut (totalt) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) Övriga finansinstitut (totalt) 4) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (som ingår i M3) 5) Övriga finansinstitut (som ingår i M3) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inkluderar investeringsfonder. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 1, 12 och 14. 3 S December 25 S 17
EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.5 Deposits held with MFIs: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 1. Deposits by financial intermediaries Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Total Overnight With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: Repos Total Overnight With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Outstanding amounts 28 761.4 84.3 114.2 537.2 1.1 1.5 23.1 1 82.4 319.9 42.4 852.9 12.3.1 197. 29 738.6 84.1 86.9 543.8 2.2 1.4 2.2 1 872.5 313.1 335.1 957.5 15.9. 25.9 21 Q2 74.7 95.5 84.6 536.2 2.3.3 21.8 2 74.1 367.8 297.7 1 59.7 9.1.2 339.6 Q3 734.3 89.4 89.3 532.7 2.6.3 2.1 2 76.9 373.5 3.8 1 53.3 8.6.7 339.9 21 July 739. 94.8 87.6 535.4 2.4.3 18.5 2 52.9 36.8 34.3 1 58. 9..3 32.6 Aug. 737.8 9.5 92. 533.6 2.4.3 19. 2 65.6 365. 34.9 1 64.1 8.6.8 322.3 Sep. 734.3 89.4 89.3 532.7 2.6.3 2.1 2 76.9 373.5 3.8 1 53.3 8.6.7 339.9 Oct. (p) 729.2 89.8 85.4 529.7 2.6.3 21.4 2 6.5 367.5 319.9 1 46. 8.9.7 317.5 Transactions 28 69.2 12.4 42.8 12.2 -.3.1 2.2 268.8 4.4 71.8 142.3 -.3 -.3 51. 29-26.9-1. -3.4 6.3 1.1 -.1-2.8 56.8 6.8-93.6 85.8 3.7. 54. 21 Q2.9 4.7 -.2-7.2 -.2 2.2 1.5 72.3 33.9-21.5 -.7-8..1 68.6 Q3-5.6-5.8 5. -6.7.3 3.3-1.7 25.9 9.5 1.4 5.4 -.5.5.6 21 July -1.1 -.4 3.2-1.8.1 1.1-3.2-14.7-5.4 8.2 1.6 -.1. -18.9 Aug. -1.8-4.5 4.1-2.9. 1.1.4 14.3 4. 3.3 5.3 -.4.5 1.6 Sep. -2.8 -.8-2.3-2..2 1.1 1.1 26.3 11. -1.1-1.5.1. 17.9 Oct. (p) -4.9.4-3.7-4.. 1.1 1.3-19.3-5.2 19.5-6.9 -.2. -26.6 Growth rates 28 1. 17.3 59.9 2.3-23.4-1.5 17.6 1.4 21. 2. -2.4-34.6 29-3.5-1.1-26.4 1.2 96.8 - -12.3 3.1 2. -22. 1. 3. - 27.4 21 Q2-1.7 7. -7.8-3.2 33.3-14.3 1.6 6.8-16.6-1.5-36.4-33. Q3-1.7 2.8 2.9-4.4 36.1-4.6 4. 17.4-13.3-1.3-41.2-34.1 21 July -1.7 5.7-4.1-3.5 3. - 9.6 3.3 14.6-15. -1.4-39.4-37.6 Aug. -2. -.6 4.2-4.1 3.4-1.3 5.1 2.2-15.2 -.5-41.9-42.8 Sep. -1.7 2.8 2.9-4.4 36.1-4.6 4. 17.4-13.3-1.3-41.2-34.1 Oct. (p) -2.7-3.4-1.5-4.6 32. - 16.7 4.2 14.2-8.3 -.9-47.8-33.9 C9 Total deposits by sector 2) (annual growth rates) 4 insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) 4 C1 Total deposits and deposits included in M3 by sector 2) (annual growth rates) 4 insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) insurance corporations and pension funds (included in M3) 4) 5) other financial intermediaries (included in M3) 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1-1 -1-1 2 22 24 26 28 21-1 -2 24 25 26 27 28 29 21-2 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Includes investment funds. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 1, 12 and 14. Monthly Bulletin 25 S 17 31
2.5 inlåning hos mfi-sektorn: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 2. Inlåning från icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Hushåll 3) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Med uppsägningstid Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Över 3 Upp till Över 2 år Upp till 3 månader månader 2 år månader Med uppsägningstid Över 2 år Upp till 3 Över 3 månader 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 1 1 to t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) D 1 2 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) icke-finansiella företag (som ingår i M3) 4) hushåll (som ingår i M3) 5) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 1, 12 och 14. 32 S 18December 25 21
2.5 Deposits held with MFIs: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 2. Deposits by non-financial corporations and households Non-financial corporations Households 3) TotalOvernight With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: Repos TotalOvernight With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Outstanding amounts 28 1 52.6 883.3 52. 64.4 27.9 1.3 23.7 5 379.2 1 814.5 1 358.2 519. 1 49.2 113.6 83.7 29 1 63.1 1 1.1 434.5 8.7 68.7 1.7 16.3 5 61.8 2 157. 996.5 67.1 1 68.2 123.7 37.3 21 Q2 1 58.3 1 1.9 41.4 82.1 71.2 2.1 12.5 5 66.4 2 229. 96.6 643.8 1 733.7 116.9 3.5 Q3 1 67.9 998.1 434.9 86.9 74.2 2.1 11.8 5 652.3 2 22.9 897.8 652.2 1 757.3 11.7 31.4 21 July 1 578.5 989.4 419.3 83.9 72.2 2.1 11.6 5 675.4 2 239. 9.3 646.9 1 742.9 114.7 31.6 Aug. 1 599. 995. 431.2 84.4 74.4 2.1 11.9 5 66.3 2 29.4 91.5 65.3 1 754.1 113. 31.9 Sep. 1 67.9 998.1 434.9 86.9 74.2 2.1 11.8 5 652.3 2 22.9 897.8 652.2 1 757.3 11.7 31.4 Oct. (p) 1 62.4 998.5 447.5 86.9 74.2 2. 11.3 5 673.7 2 218.2 898.8 655.9 1 76.6 19.4 3.9 Transactions 28 8. -5.1 13.5 3.2-3.4 -.3. 347.5 28.7 336.2-43.8 28.1 1.7-3.4 29 93. 114.3-7.1 15.1 4.8.4-7.4 187.8 32.6-371.5 85.9 19.5 8.6-46.3 21 Q2 3.7 19.1-17.1 -.5 2..3 -.1 49.1 62.9-3.3 11.9 16.3-6. -5.6 Q3 34.8.3 27.4 5. 2.9. -.7-4.9-24.7-7.1 8.4 23.7-6.2.9 21 July 1.8-1.4 1.3 1.9 1.. -1. 16.9 1.8-5.3 3.1 9.3-2.1 1.1 Aug. 18.8 4.7 11.3.4 2.2..3-16.2-3.1.7 3.4 11.1-1.7.4 Sep. 14.2 6. 5.8 2.7 -.3. -.1-5.5-5.5-2.5 1.9 3.3-2.3 -.5 Oct. (p) 12.3.7 12.6. -.6. -.5 23.5 16. 1.2 3.7 4.5-1.3 -.5 Growth rates 28.5 -.6 2.9 5.4-11. -16.2. 6.9 1.6 33. -7.8 1.9 1.5-3.9 29 6.2 12.9-13.9 23.1 146.6 28.3-31.2 3.5 17.5-27.1 16.5 12.8 7.5-55.4 21 Q2 4.1 9.2-11.2 14.5 5.5 42.9-36.2 2.5 1.4-24.5 2.1 8.3-2.2-4.1 Q3 4. 5.1-2.4 12. 33.7 38.8-32.3 2.5 7. -18.2 16.3 7.6-9.7-27.2 21 July 4.1 8.4-8.9 13.7 41.3 42.1-37.1 2.6 1. -22.9 18.8 8. -4.9-38. Aug. 4.5 7.1-5.1 11.2 39.7 43.1-28. 2.5 8.3-2.6 17.7 7.7-6.9-33.7 Sep. 4. 5.1-2.4 12. 33.7 38.8-32.3 2.5 7. -18.2 16.3 7.6-9.7-27.2 Oct. (p) 4.1 3.8.9 11. 28.9 34.7-25.3 2.7 6.1-14.6 14.3 7.1-12.6-22.5 C11 Total deposits by sector 2) (annual growth rates) 14 non-financial corporations (total) households (total) 14 C12 Total deposits and deposits included in M3 by sector 2) (annual growth rates) 2 non-financial corporations (total) households (total) non-financial corporations (included in M3) 4) 5) households (included in M3) 2 12 1 12 1 15 15 8 8 1 1 6 6 4 4 5 5 2 2-2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-2 -5 24 25 26 27 28 29 21-5 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Including non-profit institutions serving households. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 1, 12 and 14. S 18 Monthly Bulletin December 25 S 33
statistik för euroområdet Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.5 inlåning hos mfi-sektorn: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 3. Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Övriga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 3 i n l å n i n g f r å n o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 34 S December 25 S 19
EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.5 Deposits held with MFIs: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 3. Deposits by government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Outstanding amounts 27 373.5 126.8 58.8 17.7 8.2 3 859.6 2 951.8 97.7 143.1 764.6 28 444.7 19.8 52.1 116.1 85.8 3 713.2 2 816.1 897.1 65.6 831.5 29 Q4 372.9 144.1 43.4 114.3 71.1 3 368.2 2 532.3 836. 56.7 779.3 21 Q1 397.6 166.2 5.4 18.4 72.6 3 543.2 2 638.6 94.7 66.8 837.9 Q2 412.7 167.6 54.5 113.8 76.8 3 699.6 2 696.7 1 3. 46.7 956.2 Q3 (p) 421.5 176.2 58.7 112. 74.5 3 576.6 2 599.7 976.9 47.7 929.2 Transactions 28 72.7 63.4-6.5 8.7 7.1-183.3-165.8-17.5-36.8 19.3 29-64.8-38.1-8.7-2.5-15.5-331.5-275.6-55.8-4.5-51.3 29 Q4-3.1-12.8-7.7-8.8 -.9-8.1-55.9-24.2-2.7-21.5 21 Q1 24.6 22.1 7. -5.9 1.4 95.3 49.6 45.7 9.1 36.6 Q2 14.7 1.3 4. 5.1 4.2-9.9-26.9 17. -2.3 19.3 Q3 (p) 9.3 8.5 4.3-1.7-1.8 14.5 5.3 8.9 3. 5.9 Growth rates 27 9.5-2.4 29.9 1.6 16.9 17.9 21.3 7.7 15.8 6.3 28 19.4 49.9-11. 8.1 8.8-4.4-5.6-1.7-25.6 2.7 29 Q4-14.6-19.9-16.7-2.1-18. -8.8-9.8-6.2-7. -6.2 21 Q1-12. -17.2 -.1-5.4-13.3-3.5-5.3 2.4 12. 1.7 Q2-11. -2.6 11.5-4.7-6. -2. -4. 3.6 7. 3.3 Q3 (p) 4.6 12.3 14.9-9.2 4.1.7-1.1 5.4 14.2 4.9 C13 Deposits by government and non-euro area residents 2) (annual growth rates) 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 general government non-resident banks non-resident non-banks 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-2 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) The term banks is used in this table to indicate institutions similar to MFIs which are resident outside the euro area. Monthly Bulletin 25 S 19 35
2.6 mfi:s innehav av värdepapper : fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Hemmahörande Euro Annan Euro Annan Euro Annan utanför valuta valuta valuta euro området Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euro området 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 4 m f i : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r 2 ) (årliga ökningstakter) Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 36 S 2December 25 21
2.6 MFI holdings of securities: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Outstanding amounts 28 5 854.5 1 884. 92.3 1 226.1 19.3 1 355.3 51.2 1 226.5 1 472.8 421.8 775. 276.1 29 6 27.8 1 971.3 19.1 1 467.2 16. 1 457.8 39.4 1 147.1 1 515.3 434.6 8.5 28.2 21 Q2 6 35.3 1 98.5 117.2 1 555.3 18.5 1 477.6 28.5 1 199.7 1 523.4 456.1 772.2 295.1 Q3 6 28.5 1 864. 15.5 1 548.4 17.7 1 51.7 3.2 1 141. 1 534.7 458.3 785.8 29.6 21 July 6 253.9 1 886.6 14.8 1 555.5 16.9 1 498.6 27.7 1 163.8 1 518.1 455.8 773.7 288.6 Aug. 6 299.8 1 89.3 117.1 1 549.3 17.5 1 52. 26.6 1 197. 1 529.7 457.3 784.4 288. Sep. 6 28.5 1 864. 15.5 1 548.4 17.7 1 51.7 3.2 1 141. 1 534.7 458.3 785.8 29.6 Oct. (p) 6 188.4 1 83.8 18.2 1 634.2 14.9 1 477.8 27.6 1 94.9 1 545.5 459.3 791.8 294.4 Transactions 28 695.6 213.8 5.8 38.3 1.9 389.8 19. 26.9-85.2 22.4-56.9-5.8 29 354.5 83.6 16.6 23.6-3.2 13.3-12. -64.4 43.2 29.1 11.8 2.3 21 Q2-95.9-54.2-6.9 18.6 -.4-4.5-14.8-33.8 15.9 1.7-2. 7.2 Q3-35.9-46.4 -.6-13.4. 16.7 5.2 2.7 9.6 2.1 9.5-2. 21 July -14. -24.1-6.5-3.5 -.9 16.9.3 3.7-8.5-1.8-3.2-3.6 Aug. 17. 1.4 1.3-11.8 -.3 2.5 -.4 15.4 14.6 3.7 12.1-1.3 Sep. -38.9-23.7-4.4 1.9 1.2-2.7 5.2-16.5 3.6.2.6 2.8 Oct. (p) -6.4-3.7 4. 88. -2.6-24.3-2.1-38.7 4.6 1. 4.1 -.4 Growth rates 28 13.4 12.8 8. 3.2 9.9 39.9 57.3 2.2-5.3 5.3-6.8-15.4 29 6. 4.4 17.6 18.7-16. 7.6-23.2-5.3 2.9 7. 1.5.8 21 Q2-2. -4.8-2.6 6.8-23. -1. -49.7-6.8 3.2 8.1 -.8 7.2 Q3-2.9-6.9-2.5 3.5-15.5.5-39.5-6.6 3.3 6.3.4 7.1 21 July -2.4-6.8-8.8 6. -22..4-49.6-5.8 2.3 6. -.3 4. Aug. -2.3-6.6 1.2 5.2-18.5.6-49.6-5.8 3.1 6.3 1.2 3.3 Sep. -2.9-6.9-2.5 3.5-15.5.5-39.5-6.6 3.3 6.3.4 7.1 Oct. (p) -2.6-7.4 1.1 8.4-24.9-1. -39.2-8.9 3.2 6.1.6 6.4 C14 MFI holdings of securities 2) (annual growth rates) 3 25 2 15 1 5-5 -1 securities other than shares shares and other equity 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 3 25 2 15 1 5-5 -1 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. S 2 Monthly Bulletin December 25 S 37
statistik för euroområdet Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.7 omvärdering av vissa poster i mfi:s balansräkning 1)2) (miljarder euro) 1. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushåll 3) Totalt Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Upp till Över 5 år Totalt Upp till Över 5 år Totalt Upp till 1 år 1 år 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 1 och upp till 5 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 2. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till icke-finansiella företag och hemmahörande utanför euroområdet Icke-finansiella företag Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Upp till 1 år Över 1 år upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 år 1 2 3 4 5 6 7 3. Omvärdering av MFI:s innehav av värdepapper Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan Euro Annan Euro Annan valuta valuta valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 38 S December 25 S 21
EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.7 Revaluation of selected MFI balance sheet items (EUR billions) 1. Write-offs/write-downs of loans to households 3) 1), 2) Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 27-4.2-1.2-1.4-1.6-2.7 -.2 -.2-2.3-6.9 -.8-2.3-3.7 28-4.6-1.1-1.5-1.9-2.7. -.2-2.5-6.7-1.2-2.3-3.2 29-7.5-1.8-2.3-3.4-4. -.1 -.2-3.7-7.4-1.6-1.3-4.5 21 Q1-1.9-1.1 -.6 -.2-1.1.. -1.1-2.3 -.5 -.3-1.4 Q2-1.6 -.4 -.4 -.8-1.1.. -1. -1.9 -.3 -.4-1.3 Q3-1.9 -.5 -.5 -.9 -.7.. -.7-1.2 -.1 -.2 -.8 21 July -.4 -.1 -.1 -.2 -.2.. -.2 -.5 -.1 -.2 -.3 Aug. -.3 -.1 -.1 -.1 -.2.. -.2 -.4.. -.3 Sep. -1.2 -.3 -.4 -.6 -.3.. -.3 -.3. -.1 -.2 Oct. (p) -.4 -.2 -.1 -.1 -.7.. -.7 -.7 -.1 -.1 -.5 2. Write-offs/write-downs of loans to non-financial corporations and non-euro area residents Non-financial corporations Non-euro area residents Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 1 year and up to 5 years 1 year year 5 years 1 2 3 4 5 6 7 27-12.5-2.1-5.4-4.9-5.1-3.4-1.7 28-17.8-4.1-9.1-4.6-6.6-3.4-3.2 29-35.4-12.7-12.5-1.2-6.9-2.6-4.2 21 Q1-11.4-7.1-4. -.3-1. -.4 -.6 Q2-17.8-5.5-6.4-6. -.9 -.4 -.5 Q3-1.3-4. -2.8-3.6 -.4 -.3 -.2 21 July -3.5-2.1 -.4-1. -.2 -.3.1 Aug. -2.7 -.9 -.9-1.... Sep. -4.1-1.1-1.4-1.6 -.2.1 -.3 Oct. (p) -1.9 -.4 -.8 -.6 -.1. -.2 3. Revaluation of securities held by MFIs Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 27-14.2-3.3.1 -.3 -.2-3.2 -.6-6.7 27.6 3.8 11.7 12.1 28-6.4-12.. 4.5. -19. -2.2-31.7-63.6-9.2-46.2-8.2 29 4.4 8.2.2 -.8 -.1 -.8.8-3. 1. -5.9 3.4 3.5 21 Q1 14.3 3.2.3 4.5.1 2.4.1 3.7.5-1. -.2 1.7 Q2-12.4-2.4.4-8.9.5-4.3. 2.3-14.6-3.3-7.3-4. Q3 19.5 4. -.1 6.5.3 5.7-1.3 4.4 2..1 4.4-2.4 21 July 12.3 2.1.2 3.8. 4.1.1 2.1 3.3 1.6 4.7-3. Aug. 9.8 2.3 -.4 5.8.5 1.1-1.4 2. -2.7-2.2-1.2.7 Sep. -2.6 -.4.1-3. -.1.5..2 1.5.7.9 -.2 Oct. (p) -3.2-2.4. -2.1..4. 1. 1.1 -.4 2.2 -.7 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Including non-profit institutions serving households. Monthly Bulletin 25S 21 39
2.8 valutafördelning av vissa poster i mfi:s balansräkning 1),2) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 1. Inlåning MFI 2) Icke-MFI Alla Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor valutor (utestående USD JPY CHF GBP stående USD JPY CHF GBP Totalt (ute- Totalt belopp) belopp) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Från hemmahörande i euroområdet Från hemmahörande utanför euroområdet 2. Räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet Alla valutor (utestående belopp) Euro 3) Totalt Andra valutor USD JPY CHF GBP 1 2 3 4 5 6 7 Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar. 3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter 4 S 22December 25 21
2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 1. Deposits MFIs 3) 1), 2) Non-MFIs All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 By euro area residents 27 6 83.9 92. 8. 4.8.4 1.2 1. 9 63.4 95.8 4.2 2.2.4.1.5 28 6 852. 89.7 1.3 7.3.4 1.3.8 9 89.2 96.9 3.1 1.9.5.1.4 29 Q4 6 282. 92.9 7.1 4.4.3 1.2.7 1 188.9 97. 3. 1.9.2.1.4 21 Q1 6 222.1 93. 7. 4.1.3 1.2.8 1 21.5 97. 3. 2..2.1.4 Q2 6 544.7 92.4 7.6 4.5.3 1.2.9 1 468.1 97. 3. 2..2.1.4 Q3 (p) 6 15. 92.5 7.5 4.5.3 1.2.8 1 492.9 97.1 2.9 1.9.2.1.4 By non-euro area residents 27 2 951.8 47. 53. 33.5 2.9 2.4 11. 97.7 5.1 49.9 32.9 1.6 1.8 9.9 28 2 816.1 48.3 51.7 33.4 2.8 2.6 1.2 897.1 54.9 45.1 28.7 1.4 1.9 9.4 29 Q4 2 532.3 49.2 5.8 34.2 1.8 2.2 9.6 836. 53.5 46.5 31.4 1.1 1.7 7.5 21 Q1 2 638.6 5.1 49.9 32.9 2.2 2.2 9.4 94.7 54.9 45.1 31.9 1.1 1.3 6.1 Q2 2 696.7 52.9 47.1 3.8 2.1 1.6 9.5 1 3. 55.2 44.8 31.7 1.1 1.4 6.5 Q3 (p) 2 599.7 51.4 48.6 32.4 2.3 1.6 9.2 976.9 57. 43. 3.5 1.2 1.3 5.8 2. Debt securities issued by euro area MFIs All Euro 4) Non-euro currencies currencies (outstanding Total amount) USD JPY CHF GBP 1 2 3 4 5 6 7 27 4 925. 81.5 18.5 9.2 1.7 1.8 3.4 28 5 11.8 83.3 16.7 8.4 2. 1.9 2.5 29 Q4 5 168.3 83.3 16.7 8.8 1.6 1.9 2.5 21 Q1 5 284.2 82.5 17.5 9.5 1.6 1.8 2.5 Q2 5 244.3 81.6 18.4 1. 1.8 2. 2.5 Q3 (p) 5 143.1 82.3 17.7 9.4 1.7 2. 2.4 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions similar to euro area MFIs. 4) Including items expressed in the national denominations of the euro. S 22 Monthly Bulletin December 25 S 41
statistik för euroområdet Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.8 valutafördelning av vissa poster i mfi:s balansräkning 3. Lån 1), 2) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP belopp) USD JPY CHF GBP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Till hemmahörande i euroområdet Till hemmahörande utanför euroområdet 4. Innehav av andra värdepapper än aktier Alla valutor (utestående belopp) Utgivna av MFI 2) Utgivna av icke-mfi Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP belopp) USD JPY CHF GBP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Utgivna av hemmahörande i euroområdet Utgivna av hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar. 3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. 42 S December 25 S 23
EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items 3. Loans (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) MFIs 3) 1), 2) Non-MFIs All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 To euro area residents 27 5 792.5 - - - - - - 11 12.4 96.2 3.8 1.8.2 1..6 28 6 37.7 - - - - - - 11 743.1 95.9 4.1 2.1.3 1.1.4 29 Q4 5 917.5 - - - - - - 11 784.8 96.2 3.8 1.9.2 1..4 21 Q1 5 916.7 - - - - - - 11 832.4 96.1 3.9 2..2 1..4 Q2 6 28.8 - - - - - - 12 57.2 95.8 4.2 2.2.3 1..4 Q3 (p) 5 841.3 - - - - - - 12 46.8 96. 4. 2..2 1.1.4 To non-euro area residents 27 2 341.6 48.2 51.8 28.8 2.3 2.4 12.7 953.8 4.8 59.2 41.3 1.2 3.7 8.3 28 2 278.8 45.8 54.2 31.8 3. 2.6 11.3 963.6 4.4 59.6 42. 1.4 4.3 7.5 29 Q4 1 914.9 45.8 54.2 29.4 2.7 2.9 12.6 96.8 4. 6. 42.1 1.2 3.7 8. 21 Q1 1 985.1 46.6 53.4 29.8 2.6 3. 11.2 964.8 4.2 59.8 42.5 1.3 3.4 7.5 Q2 2 74.6 46.5 53.5 29.8 2.8 3. 12. 1.2 39.2 6.8 43.3 1.4 3.4 7.7 Q3 (p) 1 995.9 45.9 54.1 29.6 3.3 3. 12. 955.1 4.5 59.5 41.7 1.4 3.6 7.3 4. Holdings of securities other than shares Issued by MFIs 3) Issued by non-mfis All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Issued by euro area residents 27 1 739.8 95.2 4.8 2.4.3.3 1.5 2 29.3 97.7 2.3 1.4.2.1.5 28 1 976.3 95.3 4.7 2.6.4.2 1.2 2 651.8 97.3 2.7 1.7.3.1.4 29 Q4 2 8.3 94.8 5.2 3.1.2.3 1.4 2 98.4 98.1 1.9 1.2.2.1.3 21 Q1 2 92.8 94.6 5.4 3.2.2.3 1.4 3 33.9 98.1 1.9 1.2.2.1.3 Q2 2 25.8 94.2 5.8 3.5.2.3 1.5 3 79.9 98.5 1.5.8.2.1.4 Q3 (p) 1 969.5 94.6 5.4 3..2.3 1.6 3 98. 98.5 1.5.9.2.1.4 Issued by non-euro area residents 27 582. 53.9 46.1 27.3.7.4 14.4 651.6 35.8 64.2 39.3 4.5.8 12.6 28 58.3 54.1 45.9 28.6.9.5 13.3 646.2 39. 61. 37.1 6.4.8 11.1 29 Q4 546.6 55.8 44.2 26.3.4.5 14.8 6.5 34.9 65.1 38.5 4.2.9 15.2 21 Q1 561.8 55.3 44.7 28..4.5 14.8 611.4 32.9 67.1 39.9 4.2.9 14.9 Q2 558.9 53.4 46.6 27.4.5.9 15.2 64.7 28.8 71.2 43.7 4.6.6 15.1 Q3 (p) 535.2 52.3 47.7 27.7.4.9 16.1 65.8 29.8 7.2 42.5 4.6.6 15. Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions similar to euro area MFIs. 4) Including items expressed in the national denominations of the euro. Monthly Bulletin 25 S 23 43
2.9 aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet 1) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Tillgångar Totalt Inlåning och lånefordringar Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar (exkl. andelar i investeringsfonder/ penningmarknadsfonder) Andelar i investeringsfonder/ penningmarknadsfonder Icke-finansiella tillgångar Andra tillgångar (inkl. finansiella derivat) 1 2 3 4 5 6 7 Utestående belopp Transaktioner 2. Skulder Totalt Lån och mottagen inlåning 1 2 3 4 Utestående belopp Utfärdade andelar i investeringsfonder Totalt Innehas av hemmahörande i euroområdet Innehas av hemmahörande utanför euroområdet Andra skulder (inkl. finansiella derivat) Investeringsfonder 5 6 7 Transaktioner 3. Andelar i investeringsfonder fördelade på investeringspolicy och typ av fond Total Fonder fördelade på investeringspolicy Fonder fördelade på typ av fond Obligationsfonder Aktiefonder Blandfonder Fastighetsfonder Hedgefonder Övriga fonder Öppna fonder Stängda fonder Memo: Penningmarknadsfonder 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Utestående belopp Transaktioner Källa:. 1) Exklusive penningmarknadsfonder (som visas som memo i kolumn 1 i tabell 3 i denna avdelning). För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 44 S 24December 25 21
2.9 Aggregated balance sheet of euro area investment funds 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Assets Total Deposits and Securities other Shares and other Investment fund/ Non-financial Other assets loan claims than shares equity (excl. money market fund assets (incl. financial investment fund/ shares derivatives) money market fund shares) 1 2 3 4 5 6 7 Outstanding amounts 21 Mar. 5 833.7 35.5 2 215.7 1 818.5 779.2 237. 432.9 Apr. 5 91.4 367.1 2 235.3 1 823.8 793.4 238.8 442.9 May 5 863.2 378.7 2 265. 1 751.4 785.5 24. 442.7 June 5 844.3 384.9 2 271. 1 718.8 791.3 242.4 435.9 July 5 94.2 381.3 2 287.8 1 757.7 796.4 243.4 437.6 Aug. 5 978.1 382.5 2 357.3 1 744.9 84. 245.7 443.8 Sep. (p) 6 61. 373. 2 329.7 1 79.2 819. 241.9 57.1 Transactions 21 Q1 19.6-3.7 69.2 34.9 31.1 21.1 38.1 Q2 8.4 26.6 5.4-26.3 8..2-5.5 Q3 (p) 129.4-12.4 55.1 15.5 15.7. 55.6 2. Liabilities Total Loans and Investment fund shares issued Other deposits liabilities received Total Held by euro area residents Held by (incl. financial non-euro area derivatives) Investment residents funds 1 2 3 4 5 6 7 Outstanding amounts 21 Mar. 5 833.7 114.3 5 331.7 4 242.8 59.1 1 88.9 387.8 Apr. 5 91.4 124. 5 389.1 4 269.3 597.2 1 119.8 388.2 May 5 863.2 125.5 5 33.8 4 29.3 584. 1 121.4 46.9 June 5 844.3 125.9 5 319. 4 181. 584.9 1 138. 399.5 July 5 94.2 124.9 5 387.7 4 247. 595.3 1 14.7 391.6 Aug. 5 978.1 124. 5 455.4 4 286.9 61.5 1 168.5 398.7 Sep. (p) 6 61. 122.3 5 488.3 4 319.6 623.6 1 168.7 45.3 Transactions 21 Q1 19.6 5.2 141.6 92.7 26. 48.9 43.9 Q2 8.4 1.2 28. 5.2.3 22.8-29.8 Q3 (p) 129.4-5.4 7.1 48.6 21.1 21.5 64.7 3. Investment fund shares issued broken down by investment policy and type of fund Total Funds by investment policy Funds by type Memo item: Money market Bond Equity Mixed Real estate Hedge Other Open-end Closed-end funds funds funds funds funds funds funds funds funds 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Outstanding amounts 21 Feb. 5 99.8 1 639.1 1 451.6 1 252.2 249.7 96.2 41.9 5 25.4 74.4 1 22.3 Mar. 5 331.7 1 7.2 1 565.9 1 281.2 257.6 1.4 426.5 5 251.9 79.8 1 175.1 Apr. 5 389.1 1 725. 1 58.1 1 293.8 257.3 12.5 43.4 5 39.1 8. 1 182.8 May 5 33.8 1 74.9 1 51.5 1 289.3 255.9 17.5 426.7 5 248.7 82.1 1 19.4 June 5 319. 1 749.9 1 487. 1 291.4 252.3 17.4 431. 5 236.1 82.9 1 167. July 5 387.7 1 766.5 1 52.6 1 35.5 255.8 14.3 435. 5 35.3 82.4 1 142.7 Aug. 5 455.4 1 82.8 1 59.3 1 329.6 256.3 14.8 434.6 5 372.9 82.4 1 179.8 Sep. (p) 5 488.3 1 86.4 1 551.2 1 337.9 255.7 99.7 437.5 5 44.2 84.2 1 136.9 Transactions 21 Mar. 55. 4.8 3.8-4.8 2.7 3.7 8.8 52. 3. -3.1 Apr. 31.5 14.2 2.5 11. 1.5. 2.3 31.2.2-2.3 May -12.2-1.1-16.3 2.6-1.7 1.6 2.8-13.9 1.7-16.5 June 8.7 1.2-4.9 4.1 1..2 7. 8.1.6-29.7 July 2.5 12. 3.2 5.8.6 -.5 -.5 2.3.2-5.6 Aug. 3.4 17.4 3.7 1. -.1-1.3.7 3.7 -.3 27.9 Sep. (p) 19.2 12.2 -.1 7.5 1.1-1.2 -.2 18. 1.3-17.8 Source:. 1) Other than money market funds (which are shown as a memo item in column 1 in Table 3 of this section). For further details, see the General Notes. S 24 Monthly Bulletin December 25 S 45
statistik för euroområdet Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.1 Räntebärande värdepapper som innehas av investeringsfonder 1) fördelat på utgivare av värdepapper (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Andra värdepapper än aktier Totalt Totalt MFI Offentlig sektor Euroområdet Övriga finans institut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Ickefinansiella företag Resten av världen EU-medlemsstater utanför USA euroområdet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Utestående belopp Japan Transaktioner 2. Aktier och andra ägarandelar (exklusive andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder) Totalt Euroområdet Totalt MFI Offentlig sektor Övriga finans institut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Ickefinansiella företag Resten av världen EU-medlemsstater utanför USA euroområdet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Utestående belopp Japan Transaktioner 3. Andelar i investeringsfonder/penningmarknadsfonder Totalt Euroområdet Totalt MFI Offentlig sektor Övriga finans institut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Ickefinansiella företag Resten av världen EU-medlemsstater utanför USA euroområdet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Utestående belopp Japan Transaktioner Källa:. 1) Exklusive penningmarknadsfonder. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar i investeringsfonder (exklusive andelar i penningmarknadsfonder) utfärdas av övriga finansinstitut. Andelar i penningmarknadsfonder utfärdas av MFI. 46 S December 25 S 25
EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.1 Securities held by investment funds 1) broken down by issuer of securities (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Securities other than shares Total Euro area Rest of the world Total MFIs General Other Insurance Non-financial EU United Japan government financial corporations corporations Member States States intermediaries and pension outside the funds euro area 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Outstanding amounts 29 Q4 2 84.4 1 41. 385.7 684.4 187.7 5.6 146.6 674.4 199.6 259.4 16.2 21 Q1 2 215.7 1 461. 392.9 76.2 199.5 5.9 156.4 754.7 217.8 292.1 15.6 Q2 2 271. 1 446.8 382.9 713.6 193. 6. 151.3 824.2 23.2 325.2 16.6 Q3 (p) 2 329.7 1 476.5 385.1 727.5 21.2 6.5 147.2 853.2 242. 328.1 16.8 Transactions 21 Q1 69.2 25.5.6 9.5 8.9 -.1 6.5 43.7 11. 17.6-1.5 Q2 5.4-26.5-11.8-5.4-3.2.6-6.7 32. 7. 13.4-1.4 Q3 (p) 55.1 13.9 3. 3.7 2.6. 4.6 41.2 8. 18.4.3 2. Shares and other equity (other than investment fund and money market fund shares) Total Euro area Rest of the world Total MFIs General Other Insurance Non-financial EU United Japan government financial corporations corporations Member States States intermediaries and pension outside the funds euro area 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Outstanding amounts 29 Q4 1 681.3 728.1 97.8-35.6 23.7 57.9 953.2 138.2 291.4 65.6 21 Q1 1 818.5 75.8 95.1-36.3 28.3 59.9 1 67.7 148.6 329.9 75.8 Q2 1 718.8 672.1 74.3-34.6 24. 539.1 1 46.7 141.6 315.1 79. Q3 (p) 1 79.2 712.8 79.7-127.9 24.3 48.8 1 77.4 153.6 312.9 67.1 Transactions 21 Q1 34.9 11.1.1 -. 1.8 9.2 23.8.5 4.9.9 Q2-26.3-2.8-7.9 - -.3-1.2-11.4-5.5-1.5-4.8 3.9 Q3 (p) 15.5 1.3 -.7-11.5.4 -.9 5.2 1.9.5-7.5 3. Investment fund/money market fund shares Total Euro area Rest of the world Total MFIs 2) General Other Insurance Non-financial EU United Japan government financial corporations corporations Member States States intermediaries 2) and pension outside the funds euro area 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Outstanding amounts 29 Q4 715.4 612.8 74.4-538.4 - - 12.6 15.9 23.3.3 21 Q1 779.2 66.9 7.8-59.1 - - 118.3 18.4 34.8.6 Q2 791.3 662.3 77.4-584.9 - - 129. 19. 36.4.4 Q3 (p) 819. 699.9 76.3-623.6 - - 119.1 2.3 33.7.3 Transactions 21 Q1 31.1 21.3-4.7-26. - - 9.8 1.3 9.9.2 Q2 8. 5.7 5.5 -.3 - - 2.3.9 -.9 -.2 Q3 (p) 15.7 2.9 -.1-21.1 - - -5.3.9 -.9. Source:. 1) Other than money market funds. For further details, see the General Notes. 2) Investment fund shares (other than money market fund shares) are issued by other financial intermediaries. Money market fund shares are issued by MFIs. Monthly Bulletin 25 S 25 47
r ä k e n s k a p e r f ö r e u r o o m r å d e t 33.1 integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (miljarder euro) Användning Hushåll 2) Euroområdet Icke-finansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Utlandet 1 kv 21 Utlandskonto Export av varor och tjänster Handelsbalans 1) Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1) Konto för allokering av primära inkomster Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto 1) Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst 1) Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande löpande utlandskonto 1) Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1) Statistisk avvikelse Källor: och Eurostat. 1) För information om beräkningen av saldoposter, se Tekniska anmärkningar 48 S 26December 25 21
3 EURO AREA ACCOUNTS 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (EUR billions) Uses Euro Households Non-financial Financial General Rest of area corporations corporations government the world 21 Q2 External account Exports of goods and services 512 Trade balance 1) -13 Generation of income account Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 1 131 114 715 55 247 Other taxes less subsidies on production 25 5 14 3 4 Consumption of fixed capital 352 96 197 12 47 Net operating surplus and mixed income 1) 56 285 239 36 Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income Compensation of employees 5 Taxes less subsidies on production Property income 94 34 462 339 69 17 Interest 358 31 58 2 69 49 Other property income 545 2 44 139 58 Net national income 1) 1 929 1 674-5 44 215 Secondary distribution of income account Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 261 214 38 9 4 Social contributions 421 421 1 Social benefits other than social transfers in kind 452 2 17 33 41 1 Other current transfers 192 73 26 48 45 7 Net non-life insurance premiums 46 33 11 1 1 1 Non-life insurance claims 46 46 1 Other 1 4 16 1 44 5 Net disposable income 1) 1 96 1 58-57 5 46 Use of income account Net disposable income Final consumption expenditure 1 832 1 327 55 Individual consumption expenditure 1 636 1 327 39 Collective consumption expenditure 196 196 Adjustment for the change in the net equity of households in pension fund reserves 16 1 15 Net saving/current external account 1) 74 196-58 35-99 25 Capital account Net saving/current external account Gross capital formation 451 144 239 11 57 Gross fixed capital formation 459 142 249 11 57 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables -8 2-1 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets -2 6-4 Capital transfers 4 9 2 4 26 5 Capital taxes 7 5 1 Other capital transfers 33 4 1 2 26 5 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) -23 151-89 36-12 23 Statistical discrepancy -44 44 Sources: and Eurostat. 1) For details of the calculation of the balancing items, see the Technical Notes. S 26 Monthly Bulletin December 25 S 49
statistik för euroområdet Räkenskaper för euroområdet 3.1 integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (for ts.) (miljarder euro) Tillgång Hushåll 2) Euroområdet Icke-finansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Utlandet 1 kv 21 Utlandskonto Import av varor och tjänster Handelsbalans Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris 1) Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Konto för allokering av primära inkomster Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande/löpande utlandskonto Kapitalkonto Nettosparande/löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) Statistisk avvikelse Källor: och Eurostat. 2) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter netto (dvs. skatter minus subventioner) på produkter. 5 S December 25 S 27
EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Resources Euro Households Non-financial Financial General Rest of area corporations corporations government the world External account 21 Q2 Imports of goods and services 499 Trade balance Generation of income account Gross value added (basic prices) 2 68 5 1 165 16 298 Taxes less subsidies on products 228 Gross domestic product (market prices) 2) 2 296 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income 56 285 239 36 Compensation of employees 1 133 1 133 3 Taxes less subsidies on production 254 254-1 Property income 886 29 218 347 3 125 Interest 343 53 33 249 8 64 Other property income 543 237 185 98 22 6 Net national income Secondary distribution of income account Net national income 1 929 1 674-5 44 215 Current taxes on income, wealth, etc. 264 264 1 Social contributions 421 1 18 49 353 1 Social benefits other than social transfers in kind 45 45 3 Other current transfers 168 92 11 47 19 3 Net non-life insurance premiums 46 46 1 Non-life insurance claims 45 36 8 1 1 Other 78 56 3 18 28 Net disposable income Use of income account Net disposable income 1 96 1 58-57 5 46 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in the net equity of households in pension fund reserves 16 16 Net saving/current external account Capital account Net saving/current external account 74 196-58 35-99 25 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 352 96 197 12 47 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 42 1 18 4 11 3 Capital taxes 7 7 Other capital transfers 36 1 18 4 4 3 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) Statistical discrepancy Sources: and Eurostat. 2) Gross domestic product is equal to the gross value added of all domestic sectors plus net taxes (i.e. taxes less subsidies) on products. Monthly Bulletin 25S 27 51
3.1 integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (for ts.) (miljarder euro) Tillgångar Ingående balansräkning, finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet 1 kv 21 Hushåll Euroområdet Ickefinansiella företag MFI Andra monetära finansinstitut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Offentlig sektor Utlandet Konto för transaktioner i finansiella tillgångar Transaktioner i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Förändringar i nettoförmögenhet Konto för andra förändringar i finansiella tillgångar Andra förändringar i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Andra förändringar i nettoförmögenhet Utgående balansräkning, finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet Källa: 52 S 28December 25 21
3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Assets Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest of area corporations financial corporations govern- the world inter- and pension ment 21 Q2 mediaries funds Opening balance sheet, financial assets Total financial assets 18 4 16 871 32 611 13 683 6 73 3 41 15 939 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 34 Currency and deposits 6 436 1 812 9 493 1 943 854 661 3 86 Short-term debt securities 44 167 631 293 391 27 835 Long-term debt securities 1 366 211 6 376 2 267 2 138 351 3 367 Loans 72 3 177 12 759 3 542 455 452 1 88 of which: Long-term 55 1 767 9 863 2 65 328 364. Shares and other equity 4 351 7 568 2 67 5 49 2 399 1 33 5 488 Quoted shares 777 1 373 497 1 884 435 286. Unquoted shares and other equity 2 129 5 81 1 243 2 759 475 862. Mutual fund shares 1 445 385 327 766 1 489 154. Insurance technical reserves 5 639 146 2 211 3 184 Other accounts receivable and financial derivatives 491 3 791 943 229 254 615 451 Net financial worth Financial account, transactions in financial assets Total transactions in financial assets 151 9 736 121 49 119 15 Monetary gold and SDRs Currency and deposits 69 14 615 73 4 6-1 Short-term debt securities -3-1 -9 2 4-1 -15 Long-term debt securities 3 6-4 -45 33 9 83 Loans -1 5 17 7 3 44 23 of which: Long-term -1 6 98 2 1 3. Shares and other equity 8 2-24 15 6 1 18 Quoted shares 3 1-7 -3-1 1. Unquoted shares and other equity 2 36-3 7 3. Mutual fund shares -15-17 -13 11 7 5. Insurance technical reserves 59-1 1-1 Other accounts receivable and financial derivatives 16 11 87 6-1 -3 6 Changes in net financial worth due to transactions Other changes account, financial assets Total other changes in financial assets -223-13 41 124-32 -24 218 Monetary gold and SDRs 68 Currency and deposits 8 4 122 185 3 175 Short-term debt securities 2 15 8 2 3-6 Long-term debt securities -31 13 12 61 16-5 87 Loans 14 2-59 -4 of which: Long-term 3 137-55 1. Shares and other equity -184-235 -86-92 -59-25 -46 Quoted shares -7-69 -5-98 -25-3. Unquoted shares and other equity -85-169 -47 2-9 9. Mutual fund shares -28 3 1 4-25 -4. Insurance technical reserves -19 4 4 Other accounts receivable and financial derivatives 1 86-14 9 2 5 8 Other changes in net financial worth Closing balance sheet, financial assets Total financial assets 18 327 16 858 33 747 13 928 6 72 3 55 16 263 Monetary gold and SDRs 48 Currency and deposits 6 512 1 83 1 23 2 21 861 721 3 971 Short-term debt securities 43 171 63 315 398 26 814 Long-term debt securities 1 339 23 6 438 2 282 2 187 354 3 537 Loans 71 3 24 13 66 3 553 459 496 1 828 of which: Long-term 55 1 776 1 98 2 552 329 394. Shares and other equity 4 175 7 353 1 956 5 332 2 345 1 288 5 46 Quoted shares 79 1 36 44 1 784 49 257. Unquoted shares and other equity 2 64 5 677 1 193 2 768 466 875. Mutual fund shares 1 42 37 323 781 1 47 156. Insurance technical reserves 5 678 146 2 216 3 188 Other accounts receivable and financial derivatives 59 3 888 1 16 244 255 617 465 Net financial worth Source:. S 28 Monthly Bulletin December 25 S 53
statistik för euroområdet Räkenskaper för euroområdet 3.1 integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (for ts.) (miljarder euro) Skulder Hushåll Euroområdet Ickefinansiella företag MFI Andra monetära finansinstitut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Offentlig sektor Utlandet 1 kv 21 Ingående balansräkning, skulder Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Nettoförmögenhet 1 ) Konto för transaktioner i skulder Transaktioner i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Förändringar i nettoförmögenhet 1 Konto för andra förändringar i skulder Andra förändringar i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Andra förändringar i nettoförmögenhet 1 Utgående balansräkning, skulder Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Nettoförmögenhet 1 Källa: 54 S December 25 S 29
EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Liabilities Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest of area corporations financial corporations govern- the world inter- and pension ment 21 Q2 mediaries funds Opening balance sheet, liabilities Total liabilities 6 636 25 689 31 75 13 598 6 764 8 44 14 4 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 29 22 169 23 225 2 559 Short-term debt securities 317 724 7 11 993 273 Long-term debt securities 548 4 631 2 59 45 5 388 2 873 Loans 5 912 8 435 3 116 244 1 399 3 157 of which: Long-term 5 558 5 891 1 79 83 1 198. Shares and other equity 12 498 2 887 7 582 515 6 5 91 Quoted shares 3 59 544 22 179. Unquoted shares and other equity 7 8 97 1 168 2 253 335 6. Mutual fund shares 1 175 5 127. Insurance technical reserves 34 336 64 1 5 75 1 Other accounts payable and financial derivatives 683 3 526 1 274 215 199 428 448 Net financial worth 1) -1 199 11 764-8 818 861 85-61 -5 3 Financial account, transactions in liabilities Total transactions in liabilities 44 135 681 128 61 24 82 Monetary gold and SDRs Currency and deposits 79 3 8 24 Short-term debt securities 1-26 -1 1-7 Long-term debt securities 6-81 -24 1 131 14 Loans 47 36 16 4 73 31 of which: Long-term 48 32 22 1 47. Shares and other equity 39-45 43 1 14 Quoted shares 11. Unquoted shares and other equity 28 4 1 1. Mutual fund shares -48 33. Insurance technical reserves 1 58 Other accounts payable and financial derivatives -3 51 44 1-4 28 6 Changes in net financial worth due to transactions 1) -23 17-45 54-6 -13-12 23 Other changes account, liabilities Total other changes in liabilities 15-583 376 111-44 -19 437 Monetary gold and SDRs Currency and deposits 382 114 Short-term debt securities 6 17 5 13 Long-term debt securities -6 35 133-1 -42 123 Loans 12-7 7-1 3 75 of which: Long-term 1 1 48 3. Shares and other equity -598-92 -97-36 95 Quoted shares -285-98 -23-28. Unquoted shares and other equity -313-34 -14-7. Mutual fund shares 4-6. Insurance technical reserves -11 Other accounts payable and financial derivatives 3 22 34-1 4 2 17 Other changes in net financial worth 1) 287-238 48 24 14 12-5 -219 Closing balance sheet, liabilities Total liabilities 6 694 25 241 32 87 13 836 6 782 8 661 14 92 Monetary gold and SDRs Currency and deposits 3 23 341 26 232 2 697 Short-term debt securities 324 715 74 12 994 279 Long-term debt securities 548 4 585 2 7 45 5 477 3 1 Loans 5 971 8 464 3 292 248 1 476 3 264 of which: Long-term 5 67 5 924 1 779 84 1 248. Shares and other equity 11 939 2 75 7 528 48 6 5 2 Quoted shares 3 316 446 179 15. Unquoted shares and other equity 7 8 623 1 137 2 249 329 6. Mutual fund shares 1 167 5 1. Insurance technical reserves 34 337 64 1 5 797 1 Other accounts payable and financial derivatives 683 3 599 1 352 215 2 475 471 Net financial worth 1) -934 11 633-8 382 94 92-62 -5 155 Source:. Monthly Bulletin 25S 29 55
3.2 icke-finansiella räkenskaper för euroområdet (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal) Användning Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1) 26 27 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 2 kv 29 1 kv 21 Konto för allokering av primära inkomster Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto 1) Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst 1) Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande 1) Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoupplåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1) Källor: och Eurostat. 1) För information om beräkningen av saldoposter, se Tekniska anmärkningar. 56 S 3December 25 21
3.2 Euro area non-financial accounts (EUR billions; four-quarter cumulated flows) Uses 28 Q3-28 Q4-29 Q1-29 Q2-29 Q3-26 27 28 29 Q2 29 Q3 29 Q4 21 Q1 21 Q2 Generation of income account Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 4 74 4 259 4 436 4 44 4 431 4 424 4 426 4 442 Other taxes less subsidies on production 128 136 133 124 118 113 18 11 Consumption of fixed capital 1 253 1 319 1 383 1 396 1 397 1 398 1 396 1 398 Net operating surplus and mixed income 1) 2 192 2 345 2 331 2 186 2 144 2 13 2 156 2 2 Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income Compensation of employees Taxes less subsidies on production Property income 3 31 3 627 3 887 3 488 3 21 2 966 2 835 2 758 Interest 1 653 2 79 2 32 2 43 1 821 1 622 1 59 1 446 Other property income 1 378 1 548 1 567 1 444 1 389 1 343 1 326 1 312 Net national income 1) 7 328 7 727 7 797 7 6 7 54 7 518 7 552 7 633 Secondary distribution of income account Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 1 29 1 113 1 123 1 68 1 38 1 13 1 12 1 19 Social contributions 1 541 1 598 1 667 1 673 1 675 1 676 1 681 1 688 Social benefits other than social transfers in kind 1 555 1 62 1 67 1 726 1 757 1 786 1 86 1 816 Other current transfers 723 753 787 785 782 783 789 792 Net non-life insurance premiums 18 184 188 186 184 182 182 182 Non-life insurance claims 18 184 189 187 184 182 182 182 Other 363 385 49 412 414 419 424 428 Net disposable income 1) 7 236 7 634 7 692 7 494 7 431 7 49 7 439 7 519 Use of income account Net disposable income Final consumption expenditure 6 645 6 911 7 168 7 169 7 163 7 179 7 29 7 252 Individual consumption expenditure 5 957 6 198 6 42 6 399 6 385 6 394 6 426 6 467 Collective consumption expenditure 688 712 748 769 778 784 784 785 Adjustment for the change in the net equity of households in pension fund reserves 64 65 71 68 67 66 65 64 Net saving 1) 592 723 524 325 268 231 229 267 Capital account Net saving Gross capital formation 1 88 2 27 2 38 1 867 1 786 1 714 1 696 1 728 Gross fixed capital formation 1 858 1 992 2 19 1 892 1 829 1 782 1 758 1 761 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables 22 36 19-25 -42-68 -62-34 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets -1-1 -1 1 2 1 Capital transfers 17 151 15 167 175 184 191 184 Capital taxes 23 24 24 29 29 34 34 3 Other capital transfers 148 126 126 139 145 15 157 154 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) -2 31-121 -137-111 -78-63 -55 Sources: and Eurostat. 1) For details of the calculation of the balancing items, see the Technical Notes. S 3 Monthly Bulletin December 25 S 57
statistik för euroområdet Räkenskaper för euroområdet 3.2 icke-finansiella räkenskaper för euroområdet (for ts.) (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal) Tillgångar 26 27 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 2 kv 29 1 kv 21 Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris 2) Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Konto för allokering av primära inkomster Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) Källor: och Eurostat. 2) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter netto (dvs. skatter minus subventioner) på produkter. 58 S December 25 S 31
EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.2 Euro area non-financial accounts (cont'd) (EUR billions; four-quarter cumulated flows) Resources 28 Q3-28 Q4-29 Q1-29 Q2-29 Q3-26 27 28 29 Q2 29 Q3 29 Q4 21 Q1 21 Q2 Generation of income account Gross value added (basic prices) 7 647 8 6 8 283 8 145 8 91 8 65 8 87 8 141 Taxes less subsidies on products 915 96 946 911 9 893 893 95 Gross domestic product (market prices) 2) 8 562 9 2 9 228 9 56 8 991 8 958 8 98 9 46 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income 2 192 2 345 2 331 2 186 2 144 2 13 2 156 2 2 Compensation of employees 4 82 4 267 4 443 4 446 4 438 4 43 4 432 4 449 Taxes less subsidies on production 1 55 1 14 1 85 1 42 1 28 1 23 1 19 1 22 Property income 3 31 3 638 3 825 3 414 3 14 2 91 2 781 2 721 Interest 1 624 2 4 2 263 1 978 1 754 1 553 1 443 1 391 Other property income 1 47 1 598 1 562 1 436 1 386 1 348 1 338 1 329 Net national income Secondary distribution of income account Net national income 7 328 7 727 7 797 7 6 7 54 7 518 7 552 7 633 Current taxes on income, wealth, etc. 1 33 1 12 1 13 1 74 1 43 1 19 1 17 1 24 Social contributions 1 54 1 598 1 667 1 672 1 674 1 675 1 68 1 688 Social benefits other than social transfers in kind 1 547 1 593 1 662 1 718 1 75 1 778 1 799 1 88 Other current transfers 635 662 682 68 677 676 678 681 Net non-life insurance premiums 18 184 189 187 184 182 182 182 Non-life insurance claims 177 182 185 183 181 179 179 179 Other 278 296 38 311 312 316 316 32 Net disposable income Use of income account Net disposable income 7 236 7 634 7 692 7 494 7 431 7 49 7 439 7 519 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in the net equity of households in pension fund reserves 64 65 71 68 67 66 65 64 Net saving Capital account Net saving 592 723 524 325 268 231 229 267 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 1 253 1 319 1 383 1 396 1 397 1 398 1 396 1 398 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 185 166 16 176 183 192 2 193 Capital taxes 23 24 24 29 29 34 34 3 Other capital transfers 162 141 136 147 154 158 166 163 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) Sources: and Eurostat. 2) Gross domestic product is equal to the gross value added of all domestic sectors plus net taxes (i.e. taxes less subsidies) on products. Monthly Bulletin 25 S 31 59
3.3 hushåll (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal; utestående belopp vid periodens slut) 26 27 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 Inkomster, sparande och förändringar i nettoförmögenhet Löner och kollektiva avgifter (+) Driftsöverskott, brutto, och sammansatt förvärvsinkomst, brutto (+) Upplupen ränta (+) Ränta som skall betalas (-) Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Övrig kapitalinkomst, utflöde (-) Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, netto (-) Sociala förmåner (+) Mottagna löpande transfereringar, netto (+) = disponibel inkomst, brutto Konsumtionsutgifter (-) Förändringar av nettoförmögenhet i pensionsreserver (+) = Bruttosparande Kapitalförslitning (-) Mottagna kapitaltransfereringar, netto (+) Andra förändringar i nettoförmögenhet 1) (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1) Investeringar, finansiering och förändringar i nettoförmögenhet Nettoanskaffning av icke-finansiella tillgångar (+) Kapitalförslitning (-) Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 2) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade och onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Huvudposter under finansiering (-) Lån varav: Från euroområdets MFI Andra förändringar i tillgångarna (+) Icke-finansiella tillgångar Finansiella tillgångar Aktier och andra ägarandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Resterande nettoflöden (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1) Balansräkning Icke-finansiella tillgångar (+) Finansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1 ) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade och onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Resterande nettotillgångar Skulder (-) Lån varav: Från MFI i euroområdet = Nettoförmögenhet Källor: och Eurostat. 1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och värdepapper utgivna av andra sektorer med en löptid upp till 1 år. 1 kv 29 4 kv 29 2 kv 29 1 kv 21 6 S 32December 25 21
3.3 Households (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end of period) 28 Q3-28 Q4-29 Q1-29 Q2-29 Q3-26 27 28 29 Q2 29 Q3 29 Q4 21 Q1 21 Q2 Income, saving and changes in net worth Compensation of employees (+) 4 82 4 267 4 443 4 446 4 438 4 43 4 432 4 449 Gross operating surplus and mixed income (+) 1 42 1 493 1 539 1 514 1 498 1 489 1 491 1 498 Interest receivable (+) 264 31 347 35 273 245 228 219 Interest payable (-) 166 216 243 24 174 148 138 131 Other property income receivable (+) 749 88 82 776 754 74 731 723 Other property income payable (-) 1 1 1 1 1 1 1 1 Current taxes on income and wealth (-) 794 852 891 877 871 86 857 857 Net social contributions (-) 1 537 1 594 1 663 1 668 1 67 1 671 1 676 1 683 Net social benefits (+) 1 541 1 587 1 656 1 712 1 743 1 772 1 792 1 82 Net current transfers receivable (+) 67 71 71 74 77 8 81 82 = Gross disposable income 5 617 5 865 6 69 6 69 6 59 6 66 6 75 6 9 Final consumption expenditure (-) 4 91 5 15 5 272 5 225 5 196 5 195 5 22 5 251 Changes in net worth in pension funds (+) 64 64 71 68 66 65 65 63 = Gross saving 771 825 869 912 929 937 92 93 Consumption of fixed capital (-) 346 368 385 388 388 388 386 386 Net capital transfers receivable (+) 19 12 1 9 14 12 1 9 Other changes in net worth (+) 2 615 1 49-2 11-2 173-1 634-253 99 97 = Changes in net worth 3 59 1 959-1 625-1 64-1 8 38 1 453 1 496 Investment, financing and changes in net worth Net acquisition of non-financial assets (+) 69 645 639 596 573 556 546 546 Consumption of fixed capital (-) 346 368 385 388 388 388 386 386 Main items of financial investment (+) Short-term assets 321 428 453 261 145-36 -13-89 Currency and deposits 285 35 439 323 245 16 64 63 Money market fund shares 1 39-1 -19-22 -5-86 -86 Debt securities 1) 35 38 24-43 -78-92 -81-67 Long-term assets 298 133 42 28 362 531 585 555 Deposits 2-35 -34 26 66 16 12 115 Debt securities 33 24 47 26 22 14-23 -18 Shares and other equity -27-75 -18-16 81 17 217 195 Quoted and unquoted shares and other equity -5-3 24 49 89 95 13 96 Mutual fund shares -22-72 -132-65 -8 75 114 99 Life insurance and pension fund reserves 29 219 138 171 192 241 27 263 Main items of financing (-) Loans 412 372 215 13 13 111 131 136 of which: From euro area MFIs 35 283 82 1-16 63 74 12 Other changes in assets (+) Non-financial assets 2 61 1 424-626 -1 518-1 638-725 4 624 Financial assets 558 82-1 55-658 2 473 868 37 Shares and other equity 467 82-1 275-57 -129 251 54 126 Life insurance and pension fund reserves 6 9-261 -114 53 18 271 177 Remaining net flows (+) -3-12 -29-11 -32 8 33 12 = Changes in net worth 3 59 1 959-1 625-1 64-1 8 38 1 453 1 496 Balance sheet Non-financial assets (+) 25 641 27 342 26 97 26 34 26 411 26 413 26 995 26 817 Financial assets (+) Short-term assets 4 814 5 269 5 86 5 863 5 799 5 762 5 717 5 76 Currency and deposits 4 463 4 852 5 323 5 426 5 394 5 462 5 434 5 498 Money market fund shares 255 293 324 315 313 244 233 214 Debt securities 1) 96 125 158 121 92 56 5 49 Long-term assets 11 871 12 58 1 5 1 689 11 241 11 51 11 768 11 634 Deposits 1 2 952 888 896 928 973 1 2 1 15 Debt securities 1 226 1 245 1 3 1 283 1 341 1 352 1 36 1 333 Shares and other equity 4 998 5 6 3 581 3 624 3 923 4 33 4 119 3 961 Quoted and unquoted shares and other equity 3 565 3 627 2 596 2 593 2 83 2 861 2 96 2 773 Mutual fund shares 1 433 1 379 986 1 31 1 93 1 172 1 212 1 188 Life insurance and pension fund reserves 4 627 4 855 4 732 4 885 5 5 5 152 5 287 5 325 Remaining net assets (+) 246 226 24 211 194 25 191 21 Liabilities (-) Loans 5 231 5 595 5 86 5 841 5 862 5 96 5 912 5 971 of which: From euro area MFIs 4 56 4 831 4 96 4 94 4 921 4 961 4 947 5 15 = Net worth 37 341 39 3 37 675 36 954 37 784 37 983 38 759 38 45 Sources: and Eurostat. 1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and securities issued by other sectors with a maturity of less than one year. S 32 Monthly Bulletin December 25 S 61
statistik för euroområdet Räkenskaper för euroområdet 3.4 icke-finansiella företag (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal; utestående belopp vid periodens slut) 26 27 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 2 kv 29 1 kv 21 Inkomster och sparande Förädlingsvärde, brutto (baspriser) (+) Löner och kollektiva avgifter (-) Övriga skatter minus subventioner på produktion (-) = Driftsöverskott, brutto (+) Kapitalförslitning (-) = Driftsöverskott, netto (+) Kapitalinkomst, inflöde (+) Upplupen ränta Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Ränta och hyra som skall betalas (-) = Företagarinkomser, netto (+) Inkomst från bolag Inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, mottagna (+) Sociala förmåner som skall betalas (-) Andra löpande transfereringar, netto, som skall betalas (-) Förändringar av hushållens nettoförmögenhet i pensionsreserver (-) = nettosparande Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgågnar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga (främst koncerninterna lån) Resterande nettotillgångar (+) Huvudposter under finansiering (-) Skuld varav: Lån från MFI i euroområdet varav: Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Mottagna kapitaltransfereringar, netto (-) = Nettosparande Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga (främst koncerninterna lån) Resterande nettotillgångar Skulder Skuld varav: Lån från MFI i euroområdet varav: Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Källor: och Eurostat. 1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och värdepapper utgivna av andra sektorer med en löptid upp till 1 år. 62 S December 25 S 33
EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.4 Non-financial corporations (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end of period) Income and saving 28 Q3-28 Q4-29 Q1-29 Q2-29 Q3-26 27 28 29 Q2 29 Q3 29 Q4 21 Q1 21 Q2 Gross value added (basic prices) (+) 4 376 4 645 4 76 4 613 4 555 4 524 4 535 4 574 Compensation of employees (-) 2 588 2 716 2 836 2 82 2 83 2 788 2 785 2 794 Other taxes less subsidies on production (-) 74 8 77 7 65 62 57 5 = Gross operating surplus (+) 1 714 1 849 1 847 1 723 1 687 1 674 1 693 1 73 Consumption of fixed capital (-) 73 738 774 781 781 782 781 781 = Net operating surplus (+) 1 12 1 111 1 74 942 96 892 912 95 Property income receivable (+) 54 597 595 526 53 476 47 468 Interest receivable 172 24 216 186 166 15 139 134 Other property income receivable 332 393 378 341 337 326 331 334 Interest and rents payable (-) 287 354 44 359 323 291 269 257 = Net entrepreneurial income (+) 1 229 1 354 1 264 1 11 1 86 1 78 1 113 1 16 Distributed income (-) 927 988 1 24 975 934 912 898 892 Taxes on income and wealth payable (-) 19 212 197 161 139 125 125 132 Social contributions receivable (+) 75 64 66 68 68 69 7 7 Social benefits payable (-) 61 62 65 66 66 67 67 67 Other net transfers (-) 66 56 59 59 61 62 63 63 = Net saving 6 1-14 -84-45 -18 29 75 Investment, financing and saving Net acquisition of non-financial assets (+) 311 373 336 191 131 79 76 117 Gross fixed capital formation (+) 989 1 75 1 92 1 1 959 931 92 93 Consumption of fixed capital (-) 73 738 774 781 781 782 781 781 Net acquisition of other non-financial assets (+) 24 36 17-29 -46-7 -63-33 Main items of financial investment (+) Short-term assets 157 168 65 34 81 18 16 44 Currency and deposits 146 154 15 8 36 87 98 58 Money market fund shares 2-19 3 35 41 4 5-21 Debt securities 1) 1 33 21-1 4-19 3 6 Long-term assets 54 782 731 65 438 236 233 33 Deposits 33-4 35 62 39 23 5 14 Debt securities -8-27 -6-2 -3-16 -17 29 Shares and other equity 283 439 361 328 266 98 75 73 Other (mainly intercompany loans) 197 374 396 218 163 132 17 213 Remaining net assets (+) 76 126-15 -117-59 -45 49-3 Main items of financing (-) Debt 685 9 748 45 263 127 173 164 of which: Loans from euro area MFIs 444 539 396 133-111 -1-86 of which: Debt securities 38 38 56 78 9 82 11 78 Shares and other equity 231 382 36 31 291 189 183 168 Quoted shares 32 54 8 58 73 67 66 46 Unquoted shares and other equity 198 328 299 252 217 122 118 122 Net capital transfers receivable (-) 72 68 74 77 78 79 77 78 = Net saving 6 1-14 -84-45 -18 29 75 Financial balance sheet Financial assets Short-term assets 1 674 1 826 1 95 1 921 1 97 2 1 1 988 1 982 Currency and deposits 1 367 1 57 1 537 1 549 1 577 1 631 1 61 1 611 Money market fund shares 183 159 185 215 222 26 198 181 Debt securities 1) 124 161 183 158 171 172 189 191 Long-term assets 1 119 11 117 9 522 9 67 1 343 1 583 1 945 1 842 Deposits 143 171 23 214 215 21 21 219 Debt securities 281 252 198 16 148 179 188 21 Shares and other equity 7 498 8 141 6 17 6 295 6 946 7 123 7 37 7 173 Other (mainly intercompany loans) 2 198 2 553 2 951 3 1 3 33 3 72 3 177 3 24 Remaining net assets 314 358 422 44 418 422 44 465 Liabilities Debt 7 895 8 692 9 457 9 523 9 521 9 532 9 636 9 673 of which: Loans from euro area MFIs 3 957 4 478 4 87 4 831 4 766 4 71 4 712 4 728 of which: Debt securities 675 68 738 772 816 816 865 872 Shares and other equity 13 173 14 367 1 775 1 853 11 926 12 253 12 498 11 939 Quoted shares 4 541 5 38 2 92 2 917 3 362 3 58 3 59 3 316 Unquoted shares and other equity 8 632 9 33 7 855 7 936 8 564 8 745 8 97 8 623 Sources: and Eurostat. 1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and securities issued by other sectors with a maturity of less than one year. Monthly Bulletin 25 S 33 63
3.5 försäkringsföretag och pensionsinstitut (miljarder euro; ackumulerat för fyra kvartal; utestående belopp) Konto för finansiella transaktioner Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Resterande nettotillgångar (+) Huvudposter under finansiering (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner Konto för andra förändringar Andra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Resterande nettotillgångar Andra förändringar i skulder (-) Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Andra förändringar i nettoförmögenhet Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Resterande nettotillgångar (+) Skulder (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Nettoförmögenhet 26 27 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 2 kv 29 1 kv 21 Källor: 1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och värdepapper utgivna av andra sektorer med en löptid upp till 1 år. 64 S 34December 25 21
3.5 Insurance corporations and pension funds (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end of period) 28 Q3-28 Q4-29 Q1-29 Q2-29 Q3-26 27 28 29 Q2 29 Q3 29 Q4 21 Q1 21 Q2 Financial account, financial transactions Main items of financial investment (+) Short-term assets 63 66 113 54 47 31 17 29 Currency and deposits 11 6 57 12-1 -33-21 1 Money market fund shares 3 2 2 1 6 1 1 12 Debt securities 1) 49 57 36 31 42 55 37 16 Long-term assets 38 165 73 13 137 26 272 273 Deposits 62 47-3 15 29 18 1-5 Debt securities 116 48 6-8 -9 51 85 157 Loans 1-15 39 3 27 15 13 13 Quoted shares 2-1 2-28 -99-88 -83-84 Unquoted shares and other equity 32 21 28 15 5-5 1 5 Mutual fund shares 95 65 1 79 185 215 255 186 Remaining net assets (+) 15-3 27 13 9 5 26 12 Main items of financing (-) Debt securities 6 3 12 1 1 1 5 Loans 47-5 29 2 12-25 -17-12 Shares and other equity 11 2 9 6 5 3 3 4 Insurance technical reserves 318 243 139 168 21 272 318 299 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 31 227 117 16 194 259 34 29 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 17 15 22 7 6 13 14 9 = Changes in net financial worth due to transactions 5-14 24-35 -35-8 11 18 Other changes account Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 171-2 -6-274 -3 232 368 187 Other net assets -5-27 46 4 77 52 1 122 Other changes in liabilities (-) Shares and other equity 41-32 -195-123 -48 2 96 34 Insurance technical reserves 54 12-26 -13 55 174 259 176 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 53 13-257 -1 6 176 263 174 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 1-1 -3-3 -5-2 -4 2 = Other changes in net financial worth 25-9 -99-8 41 9 114 1 Financial balance sheet Financial assets (+) Short-term assets 51 564 68 71 693 72 727 743 Currency and deposits 157 163 224 196 19 195 196 25 Money market fund shares 8 8 98 12 12 99 13 18 Debt securities 1) 264 32 358 43 41 426 428 43 Long-term assets 5 171 5 311 4 797 4 945 5 167 5 297 5 511 5 57 Deposits 598 646 641 661 663 659 658 656 Debt securities 1 863 1 886 1 94 1 92 1 976 2 8 2 12 2 154 Loans 41 394 434 445 446 448 455 459 Quoted shares 742 718 417 436 412 42 435 49 Unquoted shares and other equity 475 513 435 428 459 466 475 466 Mutual fund shares 1 83 1 154 968 1 73 1 21 1 295 1 386 1 362 Remaining net assets (+) 24 189 252 245 251 244 266 271 Liabilities (-) Debt securities 36 29 47 45 49 53 56 58 Loans 237 229 26 261 251 233 244 248 Shares and other equity 688 658 471 443 497 495 515 48 Insurance technical reserves 5 16 5 27 5 15 5 321 5 492 5 595 5 75 5 797 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 4 31 4 55 4 411 4 571 4 741 4 845 4 992 5 35 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 76 72 739 751 751 75 758 762 = Net financial wealth -11-123 -198-179 -179-116 -61-62 Source:. 1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and securities issued by other sectors with a maturity of less than one year. S 34 Monthly Bulletin December 25 S 65
f i n a n s m a r k n a D e r 4 4.1 andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta (miljarder euro; om inget annat anges, flöden som transaktioner under månaden och utestående belopp ultimo perioden; nominella värden) Utestående belopp Totalt i euro 1) Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp Av hemmahörande i euroområdet I euro Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp Bruttoemissioner Nettoemissioner I alla valutor Säsongrensat 2) Årliga ökningstakter Nettoemissioner 6-månadersförändring 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Totalt Långfristiga D 15 totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier emitterade av hemma hörande i euroområdet (miljarder euro) Totala bruttoemissioner (höger skala) Totala utestående belopp (vänster skala) Utestående belopp i euro (vänster skala) Källor: och BIS (för emissioner av hemmahörande utanför euroområdet). 1) Andra värdepapper än aktier, denominerade i euro, utgivna av hemmahörande i och utanför euroområdet, totalt. 2) För information om beräkningen av ökningstakterna, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringarna är uppräknade till årstakt. 66 S December 25 S 35
FINANCIAL MARKETS 4 4.1 Securities other than shares by original maturity, residency of the issuer and currency (EUR billions and period growth rates; seasonally adjusted; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) Total in euro 1) By euro area residents In euro In all currencies Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Annual Seasonally adjusted 2) amounts amounts amounts growth rates 6-month Net issues growth rates 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Total 29 Sep. 15 324.9 961.6 15.1 13 4.8 878.4 78.1 14 415.9 961.7 83.4 11.7 119.7 8.5 Oct. 15 324.8 949.4.1 13 69.5 899.8 28.8 14 449.2 969.9 36.1 1.7 14. 7.5 Nov. 15 375.3 886.3 49.7 13 122.2 844. 51.9 14 57.7 99.1 63.6 9.4 39.2 6.2 Dec. 15 899.8 938.3-63.2 13 648.5 884.8-61.4 15 278.3 969.4-61.7 7.8 13.4 4.9 21 Jan. 15 942.9 1 9.9 42.6 13 694.4 1 28.2 45.3 15 37.3 1 14.5 66.6 7.1 61.9 4.3 Feb. 15 98.5 86. 37.8 13 733.6 811.1 39.5 15 418.1 9.3 33.5 5.9-13.4 3.1 Mar. 16 125.4 1 27.7 143.9 13 836.6 923.5 11.9 15 532.7 1 31.2 18.6 5.5 93.7 2.6 Apr. 16 169.3 1 3.8 46.4 13 888.8 947.8 54.2 15 615.9 1 54.3 75.7 5.2 48.7 3.1 May 16 173.5 867.5 5.7 13 922.4 839.5 35.2 15 72.8 944. 46.3 4.2-18.5 2.3 June 16 163. 1 49.4 12.6 13 92.6 983.9 3.4 15 74. 1 81.3-11.9 3.6 8.3 2.4 July 16 183.6 1 5.9 21.5 13 949.2 967.2 47.6 15 682. 1 68.6 22.9 3.3 55.4 2.3 Aug. 16 25.1 844.8 66.8 14 13. 84.6 64.2 15 79.2 911.6 8.7 3.6 142.1 4.3 Sep. 16 264.7 978.4 14.9 14 28. 93.3 15.2 15 74.1 1 7. 1.3 3.1 44.5 3.6 Long-term 29 Sep. 13 694.6 224.4 71.8 11 556.9 197.9 74.1 12 759.8 223.4 75.3 11.2 1. 9.6 Oct. 13 759.7 245.2 63.1 11 618. 216.7 59. 12 821.1 236.1 64.8 11.5 63.6 9.6 Nov. 13 843.4 2.8 81.7 11 697.5 18.1 77.5 12 898. 195.3 81.9 1.7 53.8 8.3 Dec. 14 352.2 169.6-35.4 12 216.2 154. -25.5 13 64.4 166.1-34.2 8.9-15.1 6. 21 Jan. 14 393.3 39.5 42.1 12 251.1 278. 35.7 13 717.5 315.9 55. 8.6 16.3 6.3 Feb. 14 449.6 212.1 56.8 12 314.1 193.6 63.4 13 79.8 211.6 59.6 7.5 1.9 4.8 Mar. 14 583.3 31.3 132.8 12 422.8 25.1 17.8 13 98.2 281.4 113.1 7.2 18.1 4.8 Apr. 14 63. 246.7 47.8 12 47.3 223.3 48.2 13 984.3 255.2 67.6 7.1 53.7 4.6 May 14 638.2 154.4 8.7 12 5.4 148.4 3.5 14 88.5 181.6 48.5 5.9-15.8 3.5 June 14 646.7 272.6 33.2 12 59.7 245.4 34. 14 16.3 265.3 26. 5. 8.1 4. July 14 679.6 26.3 34. 12 544.4 24.9 35.9 14 83.7 268.3 18.3 4.8 61.2 3.3 Aug. 14 712.9 14.4 34.1 12 577.7 127. 34. 14 151.4 152.3 42.1 4.7 13.2 4.7 Sep. 14 714.7 265.7 2.1 12 59.8 227. 13.4 14 16.5 256.4 3.2 4.1 35.8 3.6 C15 Total outstanding amounts and gross issues of securities other than shares issued by euro area residents (EUR billions) 18 total gross issues (right-hand scale) total outstanding amounts (left-hand scale) outstanding amounts in euro (left-hand scale) 16 16 14 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Sources: and BIS (for issues by non-euro area residents). 1) Total euro-denominated securities other than shares issued by euro area residents and non-euro area residents. 2) For details of the calculation of the growth rates, see the Technical Notes. The six-month growth rates have been annualised. Monthly Bulletin 25S 35 67
4.2 andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument (miljarder euro; transaktioner under månaden och utestående belopp vid periodens slut; nominella värden) 1. Utestående belopp och bruttoemissioner Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Utestående belopp Bruttoemissioner 1) Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Icke-MFI Offentlig sektor Euro- Andra Ickefinansiella offentlig finansiella finansiella offentlig Staten Övrig systemet) Andra Icke- Staten Övrig finansiella företag än företag sektor företag än företag sektor MFI MFI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Totalt Kortfristiga Långfristiga 2) varav: Långfristiga med fast ränta varav: Långfristiga med rörlig ränta Källa:. 1) Månadsuppgifter för bruttoemissioner avser transaktioner under månaden. Kvartals- och årsuppgifter avser respektive månadsgenomsnitt. 2) Kvarvarande skillnad mellan långfristiga räntebärande värdepapper, totalt, och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta beror på nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. 68 S 36December 25 21
4.2 Securities other than shares issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type (EUR billions ; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) 1. Outstanding amounts and gross issues Outstanding amounts Gross issues 1) Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Total 28 13 444 5 269 2 195 71 4 939 34 1 192 817 83 16 163 24 29 15 278 5 376 3 215 85 5 58 374 1 126 734 62 86 221 22 29 Q4 15 278 5 376 3 215 85 5 58 374 949 62 54 73 182 2 21 Q1 15 533 5 468 3 177 843 5 654 389 1 24 642 61 74 227 2 Q2 15 74 5 456 3 212 848 5 77 418 1 27 661 61 8 198 26 Q3 15 74 5 423 3 212 847 5 821 437 996 631 74 67 198 27 21 June 15 74 5 456 3 212 848 5 77 418 1 81 718 62 79 185 37 July 15 682 5 427 3 21 846 5 773 426 1 69 655 98 69 217 29 Aug. 15 79 5 461 3 246 848 5 87 429 912 61 66 61 154 21 Sep. 15 74 5 423 3 212 847 5 821 437 1 7 626 58 7 222 3 Short-term 28 1 627 822 92 122 567 25 975 722 35 97 12 19 29 1 638 733 88 72 724 21 876 635 19 69 137 15 29 Q4 1 638 733 88 72 724 21 75 542 19 6 116 13 21 Q1 1 625 747 78 76 76 17 754 536 27 61 12 1 Q2 1 598 734 89 73 681 21 793 57 31 67 11 16 Q3 1 634 74 93 72 692 37 77 546 28 58 118 2 21 June 1 598 734 89 73 681 21 816 68 27 64 12 14 July 1 598 731 86 78 674 3 8 566 3 63 119 23 Aug. 1 639 757 94 75 681 31 759 548 32 57 17 16 Sep. 1 634 74 93 72 692 37 751 524 21 55 128 22 Long-term 2) 28 11 816 4 448 2 13 579 4 371 315 217 95 48 8 61 4 29 13 64 4 643 3 127 733 4 784 353 251 99 44 17 84 7 29 Q4 13 64 4 643 3 127 733 4 784 353 199 79 35 13 66 7 21 Q1 13 98 4 722 3 99 767 4 948 372 27 16 33 13 17 1 Q2 14 16 4 721 3 123 775 5 89 398 234 91 3 13 89 1 Q3 14 17 4 683 3 119 775 5 13 4 226 85 46 9 8 6 21 June 14 16 4 721 3 123 775 5 89 398 265 111 34 15 83 22 July 14 84 4 696 3 125 769 5 98 396 268 89 68 6 98 6 Aug. 14 151 4 74 3 152 773 5 126 398 152 63 34 4 47 5 Sep. 14 17 4 683 3 119 775 5 13 4 256 12 37 16 94 8 of which: Long-term fixed rate 28 7 71 2 35 76 44 3 955 25 12 49 9 7 53 3 29 8 83 2 587 1 34 6 4 338 271 173 6 18 16 74 4 29 Q4 8 83 2 587 1 34 6 4 338 271 132 46 1 12 59 5 21 Q1 9 93 2 658 1 48 627 4 482 278 186 61 1 12 95 7 Q2 9 38 2 663 1 8 655 4 625 286 156 47 12 11 81 5 Q3 9 33 2 649 1 66 658 4 67 286 141 48 12 8 7 4 21 June 9 38 2 663 1 8 655 4 625 286 172 58 16 13 76 9 July 9 272 2 64 1 74 651 4 624 283 153 45 14 6 85 3 Aug. 9 324 2 651 1 88 656 4 645 285 92 36 9 4 4 3 Sep. 9 33 2 649 1 66 658 4 67 286 177 62 13 13 84 5 of which: Long-term variable rate 28 3 594 1 743 1 295 129 363 64 81 36 38 1 5 1 29 4 372 1 769 2 25 123 374 81 62 28 25 1 6 2 29 Q4 4 372 1 769 2 25 123 374 81 58 26 24 1 5 2 21 Q1 4 361 1 775 1 981 13 382 93 7 38 2 1 7 3 Q2 4 341 1 77 1 968 11 383 11 65 37 16 1 5 6 Q3 4 344 1 755 1 983 18 386 112 72 29 33 1 6 3 21 June 4 341 1 77 1 968 11 383 11 81 46 17 1 4 13 July 4 364 1 772 1 981 18 391 111 14 37 54 1 3 Aug. 4 379 1 771 1 995 18 394 111 48 2 23 3 2 Sep. 4 344 1 755 1 983 18 386 112 66 31 23 3 6 3 Source:. 1) Monthly data on gross issues refer to transactions during the month. For the purposes of comparison, quarterly and annual data refer to the respective monthly averages. 2) The residual difference between total long-term debt securities and fixed and variable rate long-term debt securities consists of zero coupon bonds and revaluation effects. S 36 Monthly Bulletin December 25 S 69
statistik för euroområdet Finansmarknader 4.2 andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument (miljarder euro; transaktioner under månaden och utestående belopp vid periodens slut; nominella värden) 2. Nettoemissioner Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ej säsongrensat 1) Säsongrensat 1) Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Icke-MFI Euro- Andra Ickefinansiella offentlig finansiella finansiella Staten Övrig systemet) Andra Icke- finansiella företag än företag sektor företag än företag MFI MFI Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Totalt Långfristiga D 1 6 n e t t o e m i s s i o n e r a v a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r, s ä s o n g r e n s a t o c h e j s ä s o n g r e n s a t (miljarder euro, transaktioner under månaden, nominella värden) Nettoemissioner Nettoemissioner, säsongrensat Källa: 1) Månadsuppgifter för nettoemissioner avser transaktioner under månaden. Kvartals- och årsuppgifter avser respektive månadsgenomsnitt. 7 S December 25 S 37
EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.2 Securities other than shares issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type (EUR billions unless otherwise indicated; transactions during the period; nominal values) 2. Net issues Non-seasonally adjusted 1) Seasonally adjusted 1) Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Total 28 95.8 22.9 35.8 4.4 31.7 1.1 96.3 23.1 35.3 4.5 32.5.9 29 87.2 1.3 19.3 8.6 46.2 2.8 86.9 1.2 18.9 8.3 46.7 2.9 29 Q4 12.7-21.6 13.1 4.1 11.9 5.2 22.2-1.5-13.7 6.9 36.8 2.7 21 Q1 69.6 25.6-16.8 11.3 46.4 3.1 47.4 7.4.9 1.1 24.6 4.5 Q2 36.7-12.2 3.4 4.9 34.9 5.6 12.9-14.6-1.9.7 23. 5.7 Q3 35..9 4.7 2.5 2.5 6.4 8.7 1.2 28.3 4.9 29.5 7.7 21 June -11.9-31. -11.9-5.8 23. 13.8 8.3-3. -14.4-7.9 2. 13.7 July 22.9-7.3 9.9 3.5 8.6 8.2 55.4-14.4 24.4 2.9 33.4 9.1 Aug. 8.7 21.8 27.9-1.8 3.6 2.2 142.1 31.2 55.7 4.7 46.7 3.9 Sep. 1.3-11.8-23.8 5.9 22.3 8.7 44.5 13.9 4.9 7.2 8.3 1.2 Long-term 28 65.3 15.9 32.7 2.8 13.4.5 64.8 16.1 32.1 2.8 13.3.5 29 87.9 15.1 22.4 12.7 34.5 3.2 87.8 15.2 22.1 12.8 34.6 3.1 29 Q4 37.5-13.9 11.9 7.8 27.3 4.4 34.1-1.9-14.6 9. 38.1 3.5 21 Q1 75.9 22.3-13.3 9.8 52.8 4.3 75.1 12.5 4.9 1.5 43. 4.2 Q2 47.4-7.1. 6. 43.9 4.6 15.3-17. -4.9 2. 3.8 4.4 Q3 21.2-2.1 3.1 2.9 16.3.9 66.7 5.6 25.3 4.8 28.6 2.3 21 June 26. -1.2-12. 3.7 3. 14.5 8.1-11.1-15.4-1. 21.6 14.1 July 18.3-6.4 13. -1. 14.1-1.3 61.2-11. 26.8 -.3 45.9 -.2 Aug. 42.1-3.4 19.1.4 24.5 1.5 13.2 5.3 46.9 6. 42.7 2.2 Sep. 3.2 3.6-22.7 9.4 1.5 2.3 35.8 22.6 2.3 8.7-2.7 5. C16 Net issues of securities other than shares: seasonally adjusted and non-seasonally adjusted (EUR billions; transactions during the month; nominal values) 25 net issues seasonally adjusted net issues 25 2 2 15 15 1 1 5 5-5 -5-1 23 24 25 26 27 28 29 21-1 Source:. 1) Monthly data on net issues refer to transactions during the month. For the purposes of comparison, quarterly and annual data refer to the respective monthly averages. Monthly Bulletin 25S 37 71
4.3 andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakter 1) (procentuella förändringar) Totalt Årliga ökningstakter (ej säsongrensat) 6-månaders förändringar (säsongrensat) Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Icke-MFI Offentlig sektor Euro- Ickemonetärfinansiella offentlig monetära finansiella Icke- Staten Övrig systemet) Icke- Icke- Staten finansiella företag sektor finansiella företag företag företag MFI (inklusive Eurosystemet) Övrig offentlig sekto 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Totalt Långfristiga D 1 7 L å n g f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För information om beräkningen av ökningstakterna, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 72 S 38December 25 21
4.3 Growth rates of securities other than shares issued by euro area residents 1) (percentage changes) Annual growth rates (non-seasonally adjusted) 6-month seasonally adjusted growth rates Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Total 29 Sep. 11.7 4.1 24. 16.1 14.9 1.7 8.5 3.4 13.1 19.2 1.2 11.2 Oct. 1.7 3. 23.4 17.4 13.5 1.5 7.5.6 1.8 19.3 11.6 9.4 Nov. 9.4 2.5 18.7 16.8 12.1 1.8 6.2 -.5 8. 18. 1.6 9.5 Dec. 7.8 2.3 1.4 14.7 11.2 1. 4.9 -.1 2.8 16.8 9.3 1.9 21 Jan. 7.1 2.4 9.3 14. 1.1 9.4 4.3.6.6 12.4 8.8 8.6 Feb. 5.9.7 6.2 15. 9.7 11. 3.1-1.3-2. 15.5 8.1 11.5 Mar. 5.5 1.5 4.5 16.2 8.5 11.8 2.6 -.3-3.4 13.2 6.9 12.3 Apr. 5.2 1.3 3.5 16.1 8.4 11.2 3.1 2.2-3.2 13.3 5.3 12.9 May 4.2 -.2 2.4 14.9 8. 1.4 2.3. -3. 12.1 5.4 11.3 June 3.6 -.4 1.3 12.3 7.2 13.7 2.4 -.8 -.2 8.1 5.2 16.7 July 3.3 -.9.3 1.2 7.4 15.2 2.3-2.4. 8.1 6. 22.4 Aug. 3.6 -.3 1.4 1.2 7.2 15.5 4.3.6 4.9 5.3 6.4 19.9 Sep. 3.1 -.4.7 8.6 6.2 16.6 3.6 -.5 5. 4. 5.6 21.1 Long-term 29 Sep. 11.2 5.1 27.6 24.8 9.6 9.4 9.6 6.3 14.9 28.5 7.8 11.8 Oct. 11.5 4.9 26.7 27.5 1.4 1.6 9.6 4.8 11.9 27.5 11.1 9.3 Nov. 1.7 5. 21.5 28.4 9.6 11. 8.3 4. 8.8 25.1 1.3 7.9 Dec. 8.9 4. 12.6 26.3 9.5 12. 6. 2.4 3.5 21.8 8.9 11.2 21 Jan. 8.6 4.8 1.2 23.3 9.5 11.6 6.3 3.6.9 16.9 1.4 11.1 Feb. 7.5 3.3 7.1 22.6 9.7 12.4 4.8.3-1.6 19.6 1.7 11.8 Mar. 7.2 3.8 5.5 22.8 9.2 12.8 4.8 1.4-3. 17.3 1.6 13.8 Apr. 7.1 3.2 4.4 21.7 1.4 11. 4.6 1.7-2.7 16. 9.7 12.7 May 5.9 1.6 2.9 18.6 1.1 8.9 3.5 -.8-2.7 12.4 9.9 9.9 June 5..9 1.7 16. 9.1 12.9 4. -.6. 1.5 9.4 14.7 July 4.8.2.5 12.9 1.2 12.1 3.3-3.1.2 9. 1.1 13.1 Aug. 4.7 -.3 1.2 13.1 1.2 11.8 4.7-1. 4.1 6.9 9.7 11.8 Sep. 4.1 -.1.4 11.2 8.9 12.3 3.6-1.4 4. 5.5 7.3 1.8 C17 Annual growth rates of long-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined (annual percentage changes) 35 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations 35 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5-5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-5 Source:. 1) For details of the calculation of the growth rates, see the Technical Notes. The six-month growth rates have been annualised. S 38 Monthly Bulletin December 25 S 73
statistik för euroområdet Finansmarknader 4.3 andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakter 1) (for ts.) (procentuella förändringar) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Lång fast ränta Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Euro- Ickefinansiella offentlig Staten Övrig systemet) företag sektor Andra finansiella företag än MFI Lång rörlig ränta Icke-MFI Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 I alla valutor sammanlagt I euro D 1 8 Ko r t f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter avser de den årliga förändringen av genomsnittet för perioden. För närmare information, se Tekniska anmärkningar. 74 S December 25 S 39
EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.3 Growth rates of securities other than shares issued by euro area residents 1) (cont'd) (percentage changes) Long-term fixed rate Long-term variable rate Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 In all currencies combined 28 3.1 4.9 6.1 4.8 1.5 1.4 12.7 5.4 33.2 7. 7.6 3.2 29 9.5 7.1 18.1 25.1 8.1 4.3 12. 1.8 35.7-1.9.1 2.7 29 Q4 12.2 9.1 2.8 35.4 1.3 6.8 7.4-1.7 23.9-4. 2. 26.4 21 Q1 11.2 9.8 13.5 29.1 9.6 8.3 1.2-3.8 5.9-2.2 4.6 26.9 Q2 9.7 7.3 7.3 23.3 1.2 7.5-1. -4.2.4 -.4 5.5 23.4 Q3 7.6 3.1 3.4 16.3 1.1 7.2-1.2-3.6-1.1-1.9 4.8 28.5 21 Apr. 1.7 8.9 8.1 25.8 1.7 8. -.7-4.4 1. -.4 7.6 22.2 May 9.3 6.1 6.7 21.3 1.5 5.9-1.4-4.4 -.4 -.3 6.1 2.2 June 8. 4.3 4.7 19.2 9.5 7.6-1.5-3.6-1.1-1.3 2. 3.9 July 7.7 3.1 3.2 16. 1.5 6.7-1.4-3.5-1.7-2. 5.4 3. Aug. 7.5 2.6 3.6 16.5 1.3 7.1-1.1-3.9 -.8-2.1 6.6 27. Sep. 7. 2.8 2.2 13.9 9.7 7.8-1. -3.2 -.7-1.7 3.3 26.3 In euro 28 3. 4.8 6.7 3.2 1.7 1.3 14.2 6.5 34.9 7.2 8. 2. 29 1.1 9. 21.5 23.3 8.2 3.7 14.3 3.9 38.3-2.4 -.4 21.8 29 Q4 12.8 11.4 23.1 34.6 1.4 6.3 9. -.2 25.5-4.8.7 27. 21 Q1 11.4 1.8 15. 29.6 9.7 8. 1.7-3.4 6.5-2.4 3.2 26.9 Q2 9.9 7.4 8.3 23.8 1.2 7.2-1. -3.9 -.1 -.6 4.1 23.4 Q3 7.9 2.7 4.5 16.8 1.3 7.2-1. -2.9-1.5-2.5 4.1 28.6 21 Apr. 1.9 9.1 8.8 26.6 1.7 7.8 -.5-3.9.8 -.3 6.2 22.1 May 9.4 6. 7.5 21.7 1.5 5.4-1.7-4.5-1.3 -.3 4.7 2. June 8.3 4.5 5.9 19.2 9.6 7.3-1.8-3. -2.3-2.6.7 31.2 July 8.1 2.7 4.1 16.6 1.7 6.8-1.1-2.8-1.8-2.6 4.4 3.3 Aug. 7.9 2.1 4.7 16.8 1.5 7.3 -.8-3.1-1.1-2.7 6.2 27.1 Sep. 7.4 2. 3.5 14.7 9.9 7.9 -.6-2.4 -.6-1.8 2.9 26.1 C18 Annual growth rates of short-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined (annual percentage changes) 8 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations 8 6 6 4 4 2 2-2 -2-4 -4-6 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-6 Source:. 1) Annual percentage changes for monthly data refer to the end of the month, whereas those for quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average. See the Technical Notes for details. Monthly Bulletin 25S 39 75
4.4 noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 1) (miljarder euro; om inget annat anges; marknadsvärden) 1. Utestående belopp och årliga ökningstakter (utestående belopp vid periodens slut) Totalt Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Index: 1 dec 21= 1 Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 D 1 9 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årlig procentuell förändring) MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Källa:. 1) För information om beräkningen av index och ökningstakter, se Tekniska anmärkningar. 76 S 4December 25 21
4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions, unless otherwise indicated; market values) 1. Outstanding amounts and annual growth rates (outstanding amounts as at end of period) Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Total Index: Annual Total Annual Total Annual Total Annual Dec. 21 = 1 growth growth growth growth rates (%) rates (%) rates (%) rates (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 28 Sep. 4 448.1 14.7.7 613.3 3.6 382.3 2.6 3 452.5. Oct. 3 76. 15..7 452.9 4.2 28.5 2.8 3 26.6 -.1 Nov. 3 54.9 15.2.9 395.6 5.9 265.4 2.3 2 843.9 -.1 Dec. 3 512.7 15.4 1. 378.1 5.8 282.5 2.7 2 852.1 -.1 29 Jan. 3 315.7 15.6 1.1 343.7 7.4 259. 2.8 2 712.9 -.1 Feb. 2 943.5 15.6 1.1 275.9 7.3 26.3 2.8 2 461.3 -.1 Mar. 3 27.4 16.1 1.5 315.5 7.9 223.9 2.9 2 488..4 Apr. 3 461. 16.2 1.6 413.7 8.2 274.6 3. 2 772.7.5 May 3 69.3 16.5 1.9 454.1 8.9 283.3 2.9 2 871.9.8 June 3 56.2 17.3 2.7 449.5 9.8 279.4 3.9 2 831.4 1.5 July 3 846.1 17.5 2.7 51.4 9.5 31.1 3.6 3 34.6 1.6 Aug. 4 44.3 17.5 2.7 573.3 9.4 321.7 4. 3 149.3 1.6 Sep. 4 213.9 17.6 2.8 594. 8.4 352.2 4.1 3 267.7 1.8 Oct. 4 68.7 17.8 2.7 569. 8.9 326.7 1.3 3 173. 1.9 Nov. 4 82.3 18.1 2.7 568.5 8.8 318.4 2.2 3 195.3 1.9 Dec. 4 414.2 18.5 3. 57.9 9.1 349.4 5.3 3 493.9 1.8 21 Jan. 4 246.4 18.7 2.9 521.3 8.2 339.2 5.3 3 385.9 1.9 Feb. 4 164.6 18.7 3. 53.5 8.2 337.8 5.4 3 323.3 2. Mar. 4 477.9 19. 2.8 548.1 7.4 363.8 5.4 3 566. 1.8 Apr. 4 412.2 19. 2.7 512.5 7. 344.2 5.4 3 555.5 1.7 May 4 96.1 19.1 2.4 449.4 6.2 321.3 5.3 3 325.3 1.5 June 4 58.1 19.3 1.9 449.8 5.6 314.3 4.4 3 294. 1. July 4 259.7 19.4 1.7 523.9 5.1 336.8 4.5 3 399..9 Aug. 4 124.3 19.4 1.7 483.2 5.1 313.1 4.1 3 327.9 1. Sep. 4 349.1 19.4 1.7 491.8 5.2 325.3 4. 3 532..9 C19 Annual growth rates for quoted shares issued by euro area residents (annual percentage changes) 12. MFIs financial corporations other than MFIs non-financial corporations 12. 1. 1. 8. 8. 6. 6. 4. 4. 2. 2... -2. -2. -4. 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-4. Source:. 1) For details of the calculation of the index and the growth rates, see the Technical Notes. S 4 Monthly Bulletin December 25 S 77
statistik för euroområdet Finansmarknader 4.4 noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet (miljarder euro; om inget annat anges; marknadsvärden) 2. Transaktioner under månaden Bruttoemissioner Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Inlösta Nettoemissioneemissioneemissioneemissioneemissioneemissioner Brutto- Inlösta Netto- Brutto- Inlösta Netto- Brutto- Inlösta Nettoemissioner 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 D 2 b r u t t o e m i s s i o n e r a v n o t e r a d e a k t i e r, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r (miljarder euro, transaktioner under månaden; marknadsvärden) MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Källa:. 78 S December 25 S 41
EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.4 Quoted shares issued by euro area residents (EUR billions; market values) 2. Transactions during the month Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 28 Sep. 7.8 2.9 5. 7.. 7...1 -.1.8 2.8-2. Oct. 12.9.6 12.2 1.4. 1.4 1.7. 1.7.8.6.1 Nov. 1.6 2.9 7.7 8.4.5 8..5 2.1-1.6 1.7.3 1.4 Dec. 8.5 2.6 6.....5..4 8. 2.5 5.5 29 Jan. 6.3.5 5.8 5.7. 5.7.1...5.4.1 Feb..2.9 -.7.....1 -.1.2.8 -.6 Mar. 13.7.2 13.4 3.6. 3.6.2..1 9.9.2 9.7 Apr. 3.7.3 3.4 1.2. 1.2.1.. 2.4.3 2.1 May 11.4.3 11.1 4.4. 4.4.2..1 6.8.3 6.5 June 27.8 2. 25.8 4.8. 4.8 3.3.3 3. 19.7 1.8 18. July 7.2.2 7. 3.. 3.... 4.1.2 4. Aug. 4. 3.3.7... 1.3. 1.3 2.7 3.3 -.6 Sep. 5..3 4.7.6..6.2..2 4.2.2 3.9 Oct. 7.7.3 7.4 4.5. 4.5.1..1 3.1.2 2.8 Nov. 11.6.2 11.4 9.. 9. 1.. 1. 1.6.2 1.4 Dec. 16.2.2 16.1 1.9. 1.9 1.4.1 1.3 4..1 3.9 21 Jan. 6.4. 6.4 4.1. 4.1.1..1 2.3. 2.3 Feb. 2.2.3 1.9....2..2 2..3 1.7 Mar. 9.6.2 9.4 2.6. 2.6.1..1 6.9.2 6.7 Apr. 1.8.4 1.5.1..... 1.8.3 1.5 May 3.2.8 2.4 1.9. 1.9.1..1 1.3.8.4 June 8.4.4 8. 2.2. 2.2.4..4 5.8.4 5.4 July 3.6.8 2.7.7..7.5..4 2.4.8 1.6 Aug. 1.7 1.2.6...... 1.7 1.2.6 Sep. 2.2.2 2..8..8... 1.4.2 1.2 C2 Gross issues of quoted shares by sector of the issuer (EUR billions; transactions during the month; market values) 4 MFIs financial corporations other than MFIs non-financial corporations 4 35 35 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Source:. Monthly Bulletin 25 S 41 79
4.5 mfi-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 1) (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som genomsnitt för perioden, om inget annat anges) 1. Räntor på inlåning (nya avtal) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Upp till 3 månader Över 3 månader Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Repor 2. Räntor på lån till hushåll (nya avtal) Revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit) 2) Konsumentkredit Bostadslån Övrig utlåning fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod ränta Rörlig och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år Över 5 år Effektiv ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Mellan 5 och 1 år Över 1 år Effektiv ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Över 5 år 3. Räntor på lån till icke-finansiella företag (nya avtal) Revolverande lån och check - räknings krediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och kom fortkredit) 2) Övriga lån upp till 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Rörlig ränta och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år Över 5 år Rörlig ränta och upp till 1 år Övriga lån över 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Över 5 år 1 2 3 4 5 6 7 Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut. Uppgifter fr.o.m. juni 21 kanske inte är helt jämförbara med uppgifter före det datumet på grund av metodändringar som uppstått till följd av genomförandet av förordningarna /28/32 och /29/7 (ändring av förordning /21/18). 3) För denna instrumentkategori har hushåll och icke-finansiella företag slagits samman och tillskrivits hushållssektorn eftersom de utestående beloppen för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med de för hushållssektorn i alla medlemsstater sammanta get. 4) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består både av en räntekomponent och en avgiftskomponent som omfattar andra (relaterade) avgifter, t.ex. kostnader för inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument och garantier. 8 S 42December 25 21
4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits from and loans to euro area residents 1) (percentages per annum; outstanding amounts as at end of period, new business as period average, unless otherwise indicated) 1. Interest rates on deposits (new business) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 2) With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: 2), 3) Overnight 2) With an agreed maturity of: Up to 1 year Over 1 and Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 1 year Over 1 and Over 2 years up to 2 years up to 2 years 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 29 Nov..46 1.67 2.23 2.56 1.52 2.76.48.7 2.11 2.92.58 Dec..45 1.67 2.31 2.4 1.53 2.45.47.77 2. 2.54.64 21 Jan..43 1.74 2.33 2.52 1.47 2.23.45.72 1.95 2.46.53 Feb..42 1.75 2.24 2.36 1.45 2.11.44.73 2.11 2.39.53 Mar..42 1.9 2.38 2.24 1.45 2.5.44.79 2.73 2.35.5 Apr..41 2.2 2.64 2.14 1.42 2.1.43.78 2.78 2.3.58 May.4 2.4 2.73 2.24 1.4 1.98.43.77 2.78 2.26.52 June.43 2.16 2.25 2.47 1.41 1.96.43.89 1.85 2.29.66 July.43 2.31 2.59 2.36 1.4 1.93.45 1.6 2.11 2.22.74 Aug..43 2.21 2.54 2.35 1.5 1.91.45 1.1 2.1 2.22.7 Sep..43 2.25 2.76 2.28 1.55 1.85.46 1.11 2.18 2.81.71 Oct..44 2.35 2.75 2.79 1.54 1.82.5 1.18 2.4 2.65.98 2. Interest rates on loans to households (new business) Revolving Consumer credit Lending for house purchase Other lending loans and by initial rate fixation overdrafts, By initial rate fixation Annual By initial rate fixation Annual convenience percentage percentage and extended Floating rate Over 1 Over rate of Floating rate Over 1 Over 5 Over rate of Floating rate Over 1 Over credit card and up to and up to 5 years charge 4) and up to and up to and up to 1 years charge 4) and up to and up to 5 years debt 2) 1 year 5 years 1 year 5 years 1 years 1 year 5 years 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 29 Nov. 9.7 7.3 6.29 7.87 7.76 2.71 3.97 4.46 4.32 3.78 3.16 4.57 4.66 Dec. 8.99 6.43 6.26 7.56 7.43 2.71 3.96 4.42 4.26 3.81 3.8 4.4 4.35 21 Jan. 8.94 6.83 6.42 8.4 7.86 2.71 3.94 4.38 4.26 3.79 3.12 4.45 4.46 Feb. 9.1 6.72 6.25 7.98 7.78 2.68 3.83 4.32 4.18 3.74 3.16 4.48 4.74 Mar. 8.82 6.35 6.21 7.94 7.59 2.63 3.72 4.21 4.15 3.66 3.5 4.61 4.55 Apr. 8.77 6.78 6.12 7.92 7.67 2.62 3.71 4.18 4.12 3.68 3.6 4.32 4.53 May 8.77 6.69 6.14 7.84 7.62 2.58 3.64 4.14 4.1 3.58 3.9 4.45 4.5 June 8.8 5.18 6.13 7.73 7.11 2.56 3.59 4.6 3.9 3.54 3. 4.22 4.27 July 8.74 5.48 6.22 7.77 7.32 2.66 3.6 3.94 3.84 3.64 3.15 4.27 4.27 Aug. 8.72 5.38 6.25 7.85 7.35 2.84 3.63 3.95 3.8 3.76 3.34 4.52 4.14 Sep. 8.74 5.52 6.18 7.87 7.31 2.75 3.57 3.84 3.74 3.62 3.32 4.35 4.7 Oct. 8.67 5.31 6.1 7.72 7.14 2.76 3.58 3.78 3.68 3.61 3.36 4.42 4.18 3. Interest rates on loans to non-financial corporations (new business) Revolving Other loans of up to EUR 1 million Other loans of over EUR 1 million loans and by initial rate fixation by initial rate fixation overdrafts, convenience Floating rate and Over 1 and Over 5 years Floating rate and Over 1 and Over 5 years and extended up to 1 year up to 5 years up to 1 year up to 5 years credit card debt 2) 1 2 3 4 5 6 7 29 Nov. 4.11 3.34 4.49 4.1 2.22 2.74 3.8 Dec. 4.6 3.28 4.22 3.96 2.19 3.15 3.58 21 Jan. 4.5 3.25 4.2 3.99 2.2 2.88 3.65 Feb. 4.3 3.25 4.22 4.5 1.94 2.9 3.61 Mar. 3.98 3.24 4.21 4. 1.99 2.54 3.44 Apr. 3.98 3.19 4.17 3.9 2. 2.72 3.45 May 3.97 3.25 4.12 3.86 1.96 2.84 3.41 June 3.7 3.25 4.11 3.8 2.17 2.87 3.37 July 3.69 3.27 4.27 3.95 2.26 2.85 3.19 Aug. 3.75 3.38 4.19 3.84 2.28 2.92 3.65 Sep. 3.8 3.34 4.13 3.78 2.26 2.72 3.51 Oct. 3.82 3.44 4.19 3.8 2.34 2.98 3.45 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) For this instrument category, new business and outstanding amounts coincide. End of period. Data as of June 21 may not be fully comparable with those prior to that date owing to methodological changes arising from the implementation of Regulations /28/32 and /29/7 (amending Regulation /21/18). 3) For this instrument category, households and non-financial corporations are merged and allocated to the household sector, since the outstanding amounts of non-financial corporations are negligible compared with those of the household sector when all participating Member States are combined. 4) The annual percentage rate of charge covers the total cost of a loan. The total cost comprises both an interest rate component and a component incorporating other (related) charges, such as the cost of inquiries, administration, preparation of documents and guarantees. S 42 Monthly Bulletin December 25 S 81
statistik för euroområdet Finansmarknader 4.5 mfi-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 1) (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som genomsnitt för perioden, om inget annat anges) 4. Räntor på inlåning (utestående belopp) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 mån Över 3 månader Upp till 2 år Över 2 år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 5. Räntor på lån (utestående belopp) Lån till hushåll Lån till icke-finansiella företag Bostadslån, med löptid Konsumentkrediter och övriga lån, med löptid Med löptid Upp till 1 år 1 Mellan Över 5 år 1 och 5 år 2 3 Upp till 1 år 4 Mellan Över 5 år 1 och 5 år 5 6 Upp till 1 år 7 Mellan Över 5 år 1 och 5 år 8 9 D 2 1 n y i n l å n i n g m e d ö v e r e n s k o m m e n l ö p t i d (procent per år exklusive avgifter; genomsnitt för perioden) Från hushåll, upp till 1 år Från icke-finansiella företag, upp till 1 år Från hushåll, över 2 år Från icke-finansiella företag, över 2 år D22 nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebind nings period på upp till 1 år (procent per år exklusive avgifter; genomsnitt för perioden) Konsumentkrediter till hushåll Bostadslån till hushåll Till icke-finansiella företag, upp till 1 miljon euro Till icke-finansiella företag, över 1 miljon euro Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut. Uppgifter fr.o.m. juni 21 kanske inte är helt jämförbara med uppgifter före det datumet på grund av metodändringar som uppstått till följd av genomförandet av förordningarna /28/32 och /29/7 (ändring av förordning /21/18). 3) För denna instrumentkategori har hushåll och icke-finansiella företag slagits samman och tillskrivits hushållssektorn eftersom de utestående beloppen för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med de för hushållssektorn i alla medlemsstater sammanta get. 4) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består både av en räntekomponent och en avgiftskomponent som omfattar andra (relaterade) avgifter, t.ex. kostnader för inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument och garantier. 82 S December 25 S 43
EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits from and loans to euro area residents 1), * (percentages per annum; outstanding amounts as at end of period, new business as period average, unless otherwise indicated) 4. Interest rates on deposits (outstanding amounts) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 2) With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: 2),3) Overnight 2) With an agreed maturity of: Up to 2 years Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 2 years Over 2 years 1 2 3 4 5 6 7 8 9 29 Nov..46 2.5 2.95 1.52 2.76.48 1.62 3.37 1.28 Dec..45 2.36 2.91 1.53 2.45.47 1.56 3.3 1.21 21 Jan..43 2.19 2.8 1.47 2.23.45 1.45 3.23 1.2 Feb..42 2.14 2.84 1.45 2.11.44 1.42 3.31 1.2 Mar..42 2.12 2.74 1.45 2.5.44 1.38 3.26 1.16 Apr..41 2.12 2.74 1.42 2.1.43 1.37 3.24 1.16 May.4 2.12 2.71 1.4 1.98.43 1.42 3.22 1.14 June.43 2.13 2.72 1.41 1.96.43 1.46 3.12 1.24 July.43 2.15 2.72 1.4 1.93.45 1.54 3.15 1.24 Aug..43 2.17 2.72 1.5 1.91.45 1.57 3.12 1.25 Sep..43 2.2 2.74 1.55 1.85.46 1.62 3.7 1.26 Oct..44 2.22 2.73 1.54 1.82.5 1.68 3.5 1.3 5. Interest rates on loans (outstanding amounts) Loans to households Loans to non-financial corporations Lending for house purchase Consumer credit and other loans With a maturity of: with a maturity of: with a maturity of: Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years up to 5 years up to 5 years up to 5 years 1 2 3 4 5 6 7 8 9 29 Nov. 4.1 4.15 4.12 7.56 6.65 5.51 3.53 3.35 3.57 Dec. 4.7 4.11 4.7 7.55 6.57 5.42 3.46 3.35 3.5 21 Jan. 3.99 4.5 3.99 7.51 6.52 5.37 3.47 3.31 3.45 Feb. 4.3 4.11 4.3 7.49 6.61 5.43 3.45 3.33 3.43 Mar. 3.98 4.4 3.98 7.43 6.51 5.35 3.43 3.26 3.37 Apr. 3.89 4.1 3.92 7.38 6.5 5.29 3.42 3.21 3.33 May 3.87 3.97 3.89 7.4 6.45 5.29 3.4 3.2 3.31 June 3.79 3.96 3.84 7.61 6.48 5.21 3.29 3.22 3.3 July 3.73 3.93 3.82 7.7 6.5 5.19 3.34 3.25 3.33 Aug. 3.79 3.89 3.81 7.74 6.45 5.2 3.37 3.28 3.34 Sep. 3.83 3.88 3.83 7.83 6.46 5.21 3.42 3.29 3.38 Oct. 3.8 3.85 3.82 7.79 6.43 5.21 3.47 3.34 3.38 C21 New deposits with an agreed maturity (percentages per annum excluding charges; period averages) C22 New loans with a floating rate and up to 1 year's initial rate fixation (percentages per annum excluding charges; period averages) 5. by households, up to 1 year by non-financial corporations, up to 1 year by households, over 2 years by non-financial corporations, over 2 years 5. 9. to households for consumption to households for house purchase to non-financial corporations, up to EUR 1 million to non-financial corporations, over EUR 1 million 9. 4.5 4.5 8. 8. 4. 4. 7. 7. 3.5 3. 2.5 2. 3.5 3. 2.5 2. 6. 5. 4. 6. 5. 4. 1.5 1.5 3. 3. 1. 1. 2. 2..5 23 24 25 26 27 28 29 21.5 1. 23 24 25 26 27 28 29 21 1. Source:. * For the source of the data in the table and the related footnotes, please see page S42. Monthly Bulletin 25 S 43 83
4.6 Penningmarknadsräntor (procent per år; genomsnitt för perioden) Dagslån (Eonia) 1-månads inlåning (Euribor) Euroområdet 1)2) USA Japan 3-månaders inlåning (Euribor) 6-månaders inlåning (Euribor) 12-månaders inlåning (Euribor) 3-månaders inlåning (Libor) 3-månaders inlåning (Libor) 1 2 3 4 5 6 7 D 2 3 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t 1 ), 2 ) (månadsgenomsnitt; procent per år) 1-månadsränta 3-månadersränta 12-månadersränta D 2 4 3 - m å n a d e r s p e n n i n g s m a r k n a d s r ä n t o r (månadsgenomsnitt; procent per år) Euroområdet Japan USA 1), 2) Källa:. 1) För tiden före januari 1999 har artificiella räntor beräknats för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 84 S 44December 25 21
4.6 Money market interest rates (percentages per annum; period averages) Euro area 1), 2) United States Japan Overnight 1-month 3-month 6-month 12-month 3-month 3-month deposits deposits deposits deposits deposits deposits deposits (EONIA) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (LIBOR) (LIBOR) 1 2 3 4 5 6 7 27 3.87 4.8 4.28 4.35 4.45 5.3.79 28 3.87 4.28 4.64 4.73 4.83 2.93.93 29.71.89 1.22 1.43 1.61.69.47 29 Q3.36.53.87 1.13 1.34.41.4 Q4.36.45.72 1. 1.24.27.31 21 Q1.34.42.66.96 1.22.26.25 Q2.35.43.69.98 1.25.44.24 Q3.45.61.87 1.13 1.4.39.24 29 Nov..36.44.72.99 1.23.27.31 Dec..35.48.71 1. 1.24.25.28 21 Jan..34.44.68.98 1.23.25.26 Feb..34.42.66.96 1.23.25.25 Mar..35.41.64.95 1.22.27.25 Apr..35.4.64.96 1.23.31.24 May.34.42.69.98 1.25.46.24 June.35.45.73 1.1 1.28.54.24 July.48.58.85 1.1 1.37.51.24 Aug..43.64.9 1.15 1.42.36.24 Sep..45.62.88 1.14 1.42.29.22 Oct..7.78 1. 1.22 1.5.29.2 Nov..59.83 1.4 1.27 1.54.29.19 C23 Euro area money market rates (monthly averages; percentages per annum) 1), 2) C24 3-month money market rates (monthly averages; percentages per annum) 9. 1-month rate 3-month rate 12-month rate 9. 9. 1), 2) euro area Japan United States 9. 8. 8. 8. 8. 7. 7. 7. 7. 6. 6. 6. 6. 5. 5. 5. 5. 4. 4. 4. 4. 3. 3. 3. 3. 2. 2. 2. 2. 1. 1. 1. 1.. 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21.. 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21. Source:. 1) Before January 1999 synthetic euro area rates were calculated on the basis of national rates weighted by GDP. For further information, see the General Notes. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. S 44 Monthly Bulletin December 25 S 85
statistik för euroområdet Finansmarknader 4.7 Avkastningskur vor i euroområdet 1) (AAA-värderade statsobligationer i euroområdet; vid periodens slut; procent per år, skillnader i procentenheter) Avistaräntor Terminsräntor för dagslån 3 månader 1 år 2 år 5 år 7 år 1 år 1 månader 1 år 1 år 2 år 5 år 1 år 3 månader (ränte skillnad) 2 år (ränteskillnad) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 D25 Avistaräntekur vor i euroområdet (procent per år; vid periodens slut) November 29 21 Oktober 2921 September 29 21 D 2 6 Avistaräntor och ränteskillnader i euroområdet (dagliga uppgifter; procent per år; ränteskillnader i procentenheter) 1-årsränta (vänster skala) 1-årsränta (vänster skala) Ränteskillnad mellan 1-årsränta och 3-månadersränta (höger skala) Ränteskillnad mellan 1-årsränta och 2-månadersränta (höger skala) Källa: :s beräkningar på grundval av underliggande uppgifter från EuroMTS och kreditbetyg från Fitch Ratings. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 86 S December 25 S 45
EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.7 Euro area yield curves 1) (AAA-rated euro area central government bonds; end of period; rates in percentages per annum; spreads in percentage points) Spot rates Instantaneous forward rates 3 months 1 year 2 years 5 years 7 years 1 years 1 years 1 years 1 year 2 years 5 years 1 years - 3 months - 2 years (spread) (spread) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 27 3.85 4. 4.1 4.11 4.23 4.38.52.36 4.6 4.2 4.4 4.78 28 1.75 1.85 2.14 2.95 3.32 3.69 1.94 1.55 2.9 2.76 4.4 4.6 29.38.81 1.38 2.64 3.2 3.76 3.38 2.38 1.41 2.44 4.27 5.2 29 Q3.41.7 1.33 2.59 3.12 3.64 3.23 2.31 1.34 2.47 4.14 4.96 Q4.38.81 1.38 2.64 3.2 3.76 3.38 2.38 1.41 2.44 4.27 5.2 21 Q1.33.6 1.5 2.28 2.86 3.46 3.13 2.41 1.2 1.98 3.96 5.2 Q2.34.42.69 1.79 2.41 3.3 2.68 2.33.62 1.35 3.54 4.52 Q3.57.68.9 1.71 2.18 2.67 2.1 1.77.86 1.41 3.1 3.91 29 Nov..44.8 1.34 2.49 3.1 3.57 3.13 2.23 1.38 2.32 4. 5.4 Dec..38.81 1.38 2.64 3.2 3.76 3.38 2.38 1.41 2.44 4.27 5.2 21 Jan..28.71 1.25 2.48 3.6 3.66 3.38 2.42 1.28 2.25 4.15 5.23 Feb..3.54 1.2 2.29 2.88 3.49 3.19 2.46.98 2.1 3.99 5.8 Mar..33.6 1.5 2.28 2.86 3.46 3.13 2.41 1.2 1.98 3.96 5.2 Apr..32.6 1.1 2.18 2.78 3.4 3.7 2.39 1. 1.85 3.89 4.94 May.21.28.57 1.75 2.39 3. 2.78 2.43.47 1.28 3.58 4.46 June.34.42.69 1.79 2.41 3.3 2.68 2.33.62 1.35 3.54 4.52 July.45.59.87 1.88 2.44 3.1 2.56 2.14.82 1.51 3.45 4.43 Aug..43.45.62 1.47 1.97 2.48 2.5 1.85.55 1.9 2.87 3.7 Sep..57.68.9 1.71 2.18 2.67 2.1 1.77.86 1.41 3.1 3.91 Oct..75.84 1.6 1.89 2.36 2.86 2.11 1.8 1.2 1.57 3.21 4.9 Nov..63.72.99 2.2 2.58 3.11 2.48 2.12.92 1.62 3.62 4.35 C25 Euro area spot yield curves (percentages per annum; end of period) C26 Euro area spot rates and spreads (daily data; rates in percentages per annum; spreads in percentage points) 5. November 21 October 21 September 21 5. 1-year rate (left-hand scale) 1-year rate (left-hand scale) spread between 1-year and 3-month rates (right-hand scale) spread between 1-year and 2-year rates (right-hand scale) 5. 4.5 4.5 4.5 4. 4. 4. 3.5 3.5 3.5 3. 3. 3. 2.5 2.5 2.5 2. 2. 2. 1.5 1.5 1.5 1. 1. 1..5.5.5... -.5 5yrs 1yrs 15yrs 2yrs 25yrs 3yrs -.5 -.5 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 28 29 21 Sources: calculations based on underlying data provided by EuroMTS and ratings provided by Fitch Ratings. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly Bulletin 25 S 45 87
4.8 aktieindex (indexnivåer i punkter, genomsnitt för perioden) Benchmark Breda index 5 Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Dow Jones EURO STOXX index 1) USA Japan Olja och gas Branschindex Finans och fasighet Teknik Industri varor och industritjänster Kraftförsörjning Telekommunikation Hälsovård Standard & Poor s 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Nikkei 225 D 2 7 d o w J o n e s e u R O s t ox x b r e d a i n d e x, S t a n d a r d & Po o r s 5 o c h N i k k e i 2 2 5 (januari 1994 = 1; månadsgenomsnitt) Dow Jones Euro STOXX Broad 1) Standard & Poor s 5 Nikkei 225 Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 88 S 46December 25 21
4.8 Stock market indices (index levels in points; period averages) Dow Jones EURO STOXX indices 1) United Japan States Benchmark Main industry indices Broad 5 Basic Consumer Consumer Oil and Financials Industrials Technology Utilities Telecoms Health care Standard Nikkei index materials services goods gas & Poor s 225 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 27 416.4 4 315.8 543.8 235.4 366.5 449.6 48.3 488.4 383.4 561.4 492.7 519.2 1 476.5 16 984.4 28 313.7 3 319.5 48.4 169.3 29.7 38.9 265. 35.9 282.5 52. 431.5 411.5 1 22.7 12 151.6 29 234.2 2 521. 353.2 14.5 244.5 293.5 172.1 269.7 2.7 353.7 38.4 363.5 946.2 9 321.6 29 Q3 247.2 2 66.6 369. 142. 257.1 296.8 192.7 286. 211.3 361.1 386. 365.1 994.2 1 117.3 Q4 268.1 2 872.7 422.1 151.5 282.8 316.9 29.7 317.7 214.1 375.3 416.5 399.3 1 88.7 9 969.2 21 Q1 268. 2 849. 445. 159.3 294.9 32. 195.5 326.7 229.9 372.4 398.8 426.3 1 123.6 1 511.2 Q2 261.1 2 735.7 446.3 163.7 312.9 35. 178.8 334.3 229.1 349.6 372.2 412. 1 134.6 1 345.9 Q3 259.5 2 715.9 445.8 165.2 323. 294.5 181.6 327. 21.7 325.9 387.6 391.4 1 96.2 9 356. 29 Nov. 265.4 2 843.8 415.4 149.5 28. 315.3 28.7 313.6 29.9 369.8 414.5 391.5 1 88.1 9 641. Dec. 27.1 2 97.6 447. 155. 29.9 321.1 24.3 321. 211. 38.5 419.8 412.4 1 11.4 1 169. 21 Jan. 273.5 2 922.7 449.4 158.9 295.7 329.8 24.6 331.6 223.1 384.1 47.4 425.5 1 123.6 1 661.6 Feb. 257. 2 727.5 427.9 154.3 285.3 39.8 183.9 312.3 222.7 36.9 386.8 415. 1 89.2 1 175.1 Mar. 272.6 2 89.5 456. 164. 32.4 32.3 197.7 335. 242.2 372.2 41.9 436.8 1 152. 1 671.5 Apr. 278.6 2 937.3 47.9 171.7 313.8 328.6 199.7 349. 248.8 378.9 396.7 43. 1 197.3 11 139.8 May 252.7 2 642.1 431.4 159.6 35.2 295.4 17.8 324.8 221.9 341.7 36. 41. 1 125.1 1 14. June 253.2 2 641.7 438.1 16.4 319.5 292.7 167.5 33. 218.3 33.5 361.6 46.1 1 83.4 9 786.1 July 255.1 2 669.5 435. 16.8 32.8 289.3 178. 324.2 212.3 32.3 369.7 389.2 1 79.8 9 456.8 Aug. 258.9 2 712.2 441.5 163.2 315.6 296. 183.7 324.9 26.8 328.5 392.2 383.1 1 87.3 9 268.2 Sep. 264.6 2 766.1 46.9 171.6 332.4 298.4 183. 331.9 212.9 329. 4.9 41.8 1 122.1 9 346.7 Oct. 271.3 2 817.7 489.1 175.1 346.1 34.9 183.2 346. 223.7 331.4 41.5 45.4 1 171.6 9 455.1 Nov. 272.2 2 89.6 59.9 176.3 359.9 37.4 174.4 358.5 222.9 335. 43. 45. 1 198.9 9 797.2 C27 Dow Jones EURO STOXX broad index, Standard & Poor's 5 and Nikkei 225 (January 1994 = 1; monthly averages) 35 Dow Jones EURO STOXX broad index Standard & Poor s 5 Nikkei 225 1) 35 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. S 46 Monthly Bulletin December 25 S 89
p r i s E r, p r o d u k t i o n, e f t e r f r å g a n o c h a r b e t s m a r k n a D 5 5.1 hikp, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Harmoniserat konsumentprisindex 1) Index: 25 = 1 Varor Tjänster Livsmedel (inklusive alkohol och tobak) Industrivaror Boende Transport Kommunikation Totalt Förädlade Oförädlade Totalt Industrivaror Energi Hyror livsmedel livsmedel exklusive energi Totalt Totalt (säsongsrensat; procentuella förändringar jämfört med föregående period) Totalt Varor Tjänster Totalt Förädlade Oförädlade Industrivaror Energi Tjänster livsmedel livsmedel (ej säsong- exklusive rensat) energi Totalt exkl. oförädlade livsmedel och energi Memo: Administrativt fastställda priser 2) HIKP, totalt, Admiexklusive nistrativt administ rativt fastställda fast ställda priser priser % av total 3) 1, 1, 83,1 58, 42, 1, 11,9 7,3 29,3 9,6 42, 88,9 11,1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Fritid Diverse % av total 3) 19,2 11,9 7,3 38,9 29,3 9,6 1,2 6, 6,6 3,3 14,9 7,1 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Denna experimentella statistik kan bara ge ett ungefärligt mått på administrativt fastställda priser, eftersom dessa priser inte helt kan isoleras från påverkan av andra faktorer. Den metod som har använts för att sammanställa denna indikator beskrivs närmare på Eurostats webbplats http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/hicp/introduction). 3) Viktning används under 21. 4) Uppskattningen är baserad på preliminär nationell statistik, som normalt omfattar omkring 95 % av euroområdet, samt på tidiga uppgifter om energipriser. 47 S December 25 S 47
statistik för euroområdet 5 PRICES, OUTPUT, DEMAND AND LABOUR MARKETS 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Harmonised Index of Consumer Prices 1) Total Total (s.a.; percentage change vis-à-vis previous period) Memo item: Administered prices 2) Index: Total Goods Services Total Processed Unprocessed Non-energy Energy Services 25 = 1 food food industrial (n.s.a.) Total HICP Administered Total excl. goods excluding prices unprocessed administered food and energy prices % of total 3) 1. 1. 83.1 58. 42. 1. 11.9 7.3 29.3 9.6 42. 89. 11. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 26 12.2 2.2 1.5 2.3 2. - - - - - - 2.1 2.5 27 14.4 2.1 2. 1.9 2.5 - - - - - - 2.1 2.3 28 17.8 3.3 2.4 3.8 2.6 - - - - - - 3.4 2.7 29 18.1.3 1.3 -.9 2. - - - - - -.1 1.7 29 Q3 18. -.4 1.2-1.9 1.8.2.3 -.9..8.4 -.6 1.2 Q4 18.6.4 1. -.4 1.7.2.1.1..3.4.4.8 21 Q1 18.6 1.1.9.9 1.5.5..8.1 3..3 1.2.4 Q2 11. 1.5.8 1.7 1.2.6.3.7.2 3.9.3 1.5 1.4 Q3 19.9 1.7 1. 1.9 1.4.4.5.7.2..5 1.7 2.1 21 June 11. 1.4.9 1.5 1.3.1.2.2.1 -.4.1 1.4 1.4 July 19.7 1.7 1. 2. 1.4.2.1.5.1..2 1.7 2. Aug. 19.9 1.6 1. 1.7 1.4.1.2.3. -.1.2 1.5 2.1 Sep. 11.1 1.8 1. 2.1 1.4.1..2.1.3.1 1.7 2.1 Oct. 11.5 1.9 1.1 2.3 1.3.2.2 -.1.1.6.1 1.9 2.4 Nov. 4). 1.9........... Goods Services Food (incl. alcoholic beverages and tobacco) Industrial goods Housing Transport Communication Recreation Miscellaneous and Total Processed Unprocessed Total Non-energy Energy Rents personal food food industrial goods % of total 3) 19.2 11.9 7.3 38.9 29.3 9.6 1.2 6. 6.6 3.3 14.9 7.1 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 2.4 2.1 2.8 2.3.6 7.7 2.5 2.1 2.5-3.3 2.3 2.3 27 2.8 2.8 3. 1.4 1. 2.6 2.7 2. 2.6-1.9 2.9 3.2 28 5.1 6.1 3.5 3.1.8 1.3 2.3 1.9 3.9-2.2 3.2 2.5 29.7 1.1.2-1.7.6-8.1 2. 1.8 2.9-1. 2.1 2.1 29 Q3 -.1.6-1.2-2.8.5-11.9 2. 1.8 2.5 -.6 1.8 2.1 Q4 -.2.5-1.5 -.5.3-3.2 1.9 1.7 2.5 -.6 1.4 2.2 21 Q1..6 -.8 1.3.1 4.8 1.9 1.6 2.5 -.5 1.1 1.6 Q2.7.8.7 2.2.3 8.1 1.8 1.5 2.3 -.9.8 1.5 Q3 1.5.9 2.3 2.2.5 7.3 1.7 1.3 2.5 -.8 1.1 1.5 21 May.7.9.4 2.5.3 9.2 1.8 1.5 2.2-1.1.9 1.5 June.9.9.9 1.8.4 6.2 1.8 1.5 2.3-1.1 1. 1.5 July 1.3.9 1.9 2.4.5 8.1 1.7 1.3 2.7 -.9 1. 1.5 Aug. 1.5 1. 2.4 1.8.4 6.1 1.7 1.3 2.5 -.5 1.1 1.6 Sep. 1.6 1. 2.5 2.3.6 7.7 1.7 1.3 2.4 -.9 1.1 1.5 Oct. 1.7 1.2 2.4 2.6.7 8.5 1.6 1.3 1.9-1.1 1.3 1.5 Sources: Eurostat and calculations. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) These experimental statistics can only provide an approximate measure of price administration, since changes in administered prices cannot be fully isolated from other influences. Please refer to Eurostat s website (http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/hicp/introduction) for a note explaining the methodology used in the compilation of this indicator. 3) Weighting used in 21. 4) Estimate based on provisional national releases, which usually cover around 95% of the euro area, as well as on early information on energy prices. Monthly Bulletin 25S 47 48
5.1 hikp, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 2. Priser inom industri- och byggsektor samt bostadpriser Totalt (index: 25 = 1) Producentpriser inom industrin exklusive byggverksamhet Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi Totalt Tillverkningsindustri Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Totalt Var aktiga Ickevaraktiga Byggverksamhet 1) Priser på bostadsfastigheter 2) % av total 3) 1, 1, 83, 75,8 3,1 21,9 23,7 2,7 21, 24,2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 3. Råvarupriser och BNP-deflatorer Oljepris Råvarupriser exklusive energi BNP-deflatorer Importvägt 6) Användningsvägt 7) Totalt Totalt Livsmedel Totalt Icke livsmedel Livsmedelt Icke livsmedel % av total 5) 1, 35, 65, 1, 45, 55, (säsongrensat; index: 2=1) Totalt Inhemsk efterfrågan Export 8) Import 8) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Totalt Källor: Eurostat, :s beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat (kolumn 7 i tabell 5.1.2 och kolumnerna 8 15 i tabell 5.1.3), :s beräkningar baserade på uppgifter från Thomson Financial Datastream (kolumn 1 i tabell 5.1.3) och :s beräkningar (kolumn 12 i tabell 5.1.12 och kolumnerna 2 7 i tabell 5.1.3). 1) Inputpriser för bostadsbyggnader. 2) Experimentella data på grundval av icke-harmoniserade uppgifter (se http://www.ecb.europa.eu/stats/intro/html för närmare uppgifter). 3) År 25. 4) Kvartalsuppgifter för andra och fjärde kvartalet avser halvårsgenomsnitt för första respektive andra halvåret. Eftersom vissa nationella uppgifter endast finns tillgängliga på årsbasis härleds halvårsuppskattningen delvis ur årsresultat. Detta innebär att tillförlitligheten är lägre för halvårsuppgifter än för årsuppgifter. 5) Brent Blend (en månads termin). 6) Avser priser uttryckta i euro. Vägda på grundval av strukturen på euroområdets import under perioden 24 26. 7) Avser priser uttryckta i euro. Vägda på grundval av den inhemska efterfrågan i euroområdet (inhemsk produktion plus import minus export) under perioden 24 26. Experimentella data (se http://www.ecb.europa.eu/stats/intro/html för närmare uppgifter). 8) Export- och importdeflatorer avser varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel i euroområdet. 49 S 48December 25 21
statistik för euroområdet 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 2. Industry, construction and residential property prices Industrial producer prices excluding construction Construct- Residential ion 1) property Total Total Industry excluding construction and energy Energy prices 2) (index: 25 = 1) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 3) 1. 1. 82.8 75.6 3. 22. 23.7 2.7 21. 24.4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 26 15.1 5.1 3.5 2.7 4.6 1.6 1.4 1.4 1.4 13.5 4.7 6.6 27 17.9 2.7 3. 3.2 4.6 2.2 2.2 2.4 2.1 1.2 4.2 4.6 28 114.4 6.1 4.8 3.4 3.9 2.1 3.9 2.8 4.1 14.2 3.9 1.3 29 18.6-5.1-5.4-2.9-5.3.4-2.1 1.2-2.5-11.8.1-2.9 29 Q3 18. -7.9-7.4-4.2-7.5 -.1-2.7 1. -3.2-18.3-1.7-3.9 Q4 18.4-4.7-3. -3.1-5. -.6-2.5.4-2.8-9.5 -.3-1.5 21 Q1 19.6 -.1 1.7 -.5 -.4 -.5 -.5.3 -.7.3.2.3 Q2 111.4 3. 3.8 1.6 3.6.2..6 -.1 7.2 2.4 1.8 Q3 112.2 4. 3.7 2.3 4.8.6.6 1.1.5 8.8.. 21 Apr. 111.1 2.8 3.7 1. 2.7. -.3.4 -.4 7.9 - - May 111.4 3.1 4.1 1.7 3.9.3..7 -.2 7.4 - - June 111.8 3.1 3.6 1.9 4.3.4.2.8.1 6.2 - - July 112.1 4. 3.8 2.1 4.5.6.4 1..3 9.6 - - Aug. 112.2 3.6 3.3 2.3 4.7.7.5 1.1.5 7.4 - - Sep. 112.5 4.3 4. 2.6 5.1.7.8 1.2.7 9.4 - - 3. Commodity prices and gross domestic product deflators 1) Oil prices 4) Non-energy commodity prices GDP deflators (EUR per barrel) Import-weighted 5) Use-weighted 6) Total Total Domestic demand Exports 7) Imports 7) (s.a.; index: Total Food Non-food Total Food Non-food 2 = 1) Total Private Government Gross consump- consump- fixed tion tion capital formation % of total 1. 35. 65. 1. 45. 55. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 26 52.9 27.7 5.8 37.9 24.5 6. 38.3 113.7 1.9 2.4 2.2 2. 2.9 2.6 3.8 27 52.8 7.8 14.3 5.5 5.3 9.3 2.9 116.4 2.4 2.3 2.3 1.7 2.7 1.6 1.3 28 65.9 2. 18.4-4.4-1.7 9.7-8.6 118.8 2. 2.6 2.7 2.5 2.3 2.5 3.8 29 44.6-18.5-8.9-23.1-18. -11.4-22.8 119.9.9. -.2 2.1 -.7-3.2-5.8 29 Q2 43.8-24.5-11.1-3.9-22.5-1. -31.4 119.8 1. -.2 -.4 1.7 -.8-3.9-7.1 Q3 48.1-18.5-12.5-21.4-18.7-15.1-21.3 12..8 -.7 -.8 2.6-1.6-4.3-8.1 Q4 51.2 3.1 5.7 1.8 2.4-1. 5. 12.1.3..2 1.5 -.8-2.3-3.4 21 Q1 56. 29. 7.4 42.6 27.4 7.5 46.5 12.3.4.1 1.3 1.4.1 2.6 1.7 Q2 62.6 51.7 12.5 76. 43.9 14. 71.6 12.7.8.9 2. 1.6 1.4 5. 5.6 21 June 62.2 51.1 17.7 71.6 44.2 21. 65. - - - - - - - - July 58.9 56.8 26. 74.2 5.1 32. 65.1 - - - - - - - - Aug. 59.9 51.5 26.7 64.5 48.7 39.5 55.5 - - - - - - - - Sep. 59.8 58.7 36.8 69.7 57.4 52.2 61.1 - - - - - - - - Oct. 6.2 5.9 34.9 58.9 52.6 52.6 52.6 - - - - - - - - Nov. 63.1 51.5 34.6 6.3 49.7 45. 53.1 - - - - - - - - Sources: Eurostat, calculations based on Eurostat data (column 7 in Table 2 in Section 5.1 and columns 8-15 in Table 3 in Section 5.1), calculations based on Thomson Financial Datastream data (column 1 in Table 3 in Section 5.1) and calculations (column 12 in Table 2 in Section 5.1 and columns 2-7 in Table 3 in Section 5.1). 1) Input prices for residential buildings. 2) Experimental data based on non-harmonised national sources (see http://www.ecb.europa.eu/stats/intro/html/experiment.en.html for further details). 3) In 25. 4) Brent Blend (for one-month forward delivery). 5) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to the structure of euro area imports in the period 24-6. 6) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to euro area domestic demand (domestic production plus imports minus exports) in the period 24-6. Experimental data (see http://www.ecb.europa.eu/stats/intro/html/experiment.en.html for details). 7) Deflators for exports and imports refer to goods and services and include cross-border trade within the euro area. S 48 Monthly Bulletin December 25 S 5
statistik för euroområdet Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5.1 hikp, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 4. Enhetsarbetskostnader, ersättning för arbetsinsats och arbetsproduktivitet (säsongrensat) Totalt (index: 2 = 1) Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, Bygg verksamhet tillverkning och energi Efter ekonomisk aktivitet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, tran sport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster 1 2 3 4 5 6 7 8 Enhetsarbetskostnad 1) Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Arbetsproduktivitet per anställd 2) Ersättning per arbetad timme Arbetsproduktivitet per timme 2) 5. Arbetskostnadsindex 3) Totalt; (säsongrensat index: 28 = 1) Totalt Fördelat på komponent För utvalda ekonomiska aktiviteter Memo: indikator på avtalslöner 5 ) Egentlig lön Arbetsgivarens kollektiva avgifter Utvinning, tillverkning och energi Byggverksamhet Tjänster % av total 6) 1, 1, 75,2 24,8 32,4 9, 58,6 1 2 3 4 5 6 7 8 Källor: Eurostat, :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (tabell 5.1.4) och :s beräkningar (kolumn 8 i tabell 5.1.5). 1) Löner inklusive kollektiva avgifter (i löpande priser) per anställd dividerat med förädlingsvärde (volymer) per anställd. 2) Förädlingsvärde (volymer) per arbetsinsats (antal anställda och arbetade timmar). 3) Arbetskostnader per timme för hela ekonomin exklusive jordbruk, offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och tjänster som inte har tagits upp någon annanstans. På grund av skillnader i täckning kan summan av komponenterna avvika från totalsumman. 4) Experimentella data (se http://www.ecb.int/stats/intro/html/experiment.en.html för närmare uppgifter). 5) Under 28. 51 S December 25 S 49
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 4. Unit labour costs, compensation per labour input and labour productivity (seasonally adjusted) Total Total By economic activity (index: 2 = 1) Agriculture, hunting, Mining, Construction Trade, repairs, hotels and Financial, real estate, Public administration, forestry and fishing manufacturing restaurants, transport and renting and business education, health and energy communication services and other services 1 2 3 4 5 6 7 8 Unit labour costs 1) 28 115.5 3.5.8 5.3 4.2 2.5 3.2 2.6 29 12.1 3.9-1.6 9.5 1.6 5.2.9 2.8 29 Q3 12. 3.5-2.5 8.1 1. 4..3 3.6 Q4 119.9 1.4-1.1.9 2.2 2.6.7 2. 21 Q1 119.8 -.5 -.5-6.7 2.5 -.1 1.1 1.3 Q2 119.5 -.6.4-7.6 2.1 -.5 1.5 1.9 Compensation per employee 28 121.5 3.2 3.6 3. 5.1 2.6 2.7 3.3 29 123.4 1.6 3..4 2.3 1.7 1.5 2.5 29 Q3 123.8 1.6 2.7.6 2.3.7 1.5 3.2 Q4 124.2 1.4 2.8.4 2. 1.5 1.8 2.1 21 Q1 124.6 1.5 1.7 2.4.2 1.6 2.2 1.1 Q2 125.5 2. 2.2 3.1 1.1 1.8 1.9 1.7 Labour productivity per person employed 2) 28 15.2 -.3 2.7-2.1.9.1 -.5.7 29 12.8-2.3 4.7-8.4.7-3.4.6 -.2 29 Q3 13.2-1.8 5.4-6.9 1.3-3.2 1.2 -.4 Q4 13.6. 3.9 -.5 -.2-1.1 1.1.1 21 Q1 13.9 2.1 2.2 9.7-2.2 1.7 1.1 -.2 Q2 15. 2.7 1.8 11.5 -.9 2.4.4 -.2 Compensation per hour worked 28 123.8 3.1 2.4 3.6 4.5 2.7 2.4 3. 29 127.8 3.2 3.8 4.6 4.4 2.7 2.7 3. 29 Q3 128.1 3.3 3.6 4.8 4.3 1.9 2.8 3.5 Q4 128.3 2.3 3.4 1.7 4.3 2. 2.6 2.4 21 Q1 128.3.9 2..1.3.9 1.8.7 Q2 129.1 1.1 3.3 -.7.9 1.2 1.6 1.5 Hourly labour productivity 2) 28 18. -.2 2.9-1.6.5.4 -.8.4 29 17.1 -.8 4.9-4.8 2.3-2.4 1.9.1 29 Q3 17.4 -.4 5.6-3.3 2.8-2.3 2.7 -.2 Q4 17.6.7 4.3.6 1.1 -.9 2..2 21 Q1 17.8 1.4 4. 7.3-2.9.9.8 -.7 Q2 18.6 1.8 3.2 7.6-1.9 1.4.3 -.5 5. Labour cost indices 3) Total Total By component For selected economic activities Memo item: (s.a.; index: Indicator 28 = 1) Wages and Employers social Mining, Construction Services of salaries contributions manufacturing negotiated and energy wages 4) % of total 5) 1. 1. 75.2 24.8 32.4 9. 58.6 1 2 3 4 5 6 7 8 28 1. 3.4 3.6 2.8 3.5 4.7 3.1 3.3 29 12.9 2.9 2.7 3.4 3.3 3.5 2.6 2.7 29 Q4 13.5 2. 1.8 2.6 1.1 3.3 2.4 2.2 21 Q1 14. 1.9 1.8 2.2 1.6 2.5 2. 1.8 Q2 14.4 1.6 1.5 2. 1.1 1.7 1.9 1.9 Q3....... 1.4 Sources: Eurostat, calculations based on Eurostat data (Table 4 in Section 5.1) and calculations (column 8 in Table 5 in Section 5.1). 1) Compensation (at current prices) per employee divided by value added (volumes) per person employed. 2) Value added (volumes) per labour input (persons employed and hours worked). 3) Hourly labour cost indices for the whole economy, excluding agriculture, public administration, education, health and services not classified elsewhere. Owing to differences in coverage, the estimates for the components may not be consistent with the total. 4) Experimental data (see http://www.ecb.europa.eu/stats/intro/html/experiment.en.html for further details). 5) In 28. Monthly Bulletin 25 S 49 52
5.2 Produktion och efterfrågan 1. BNP och utgiftskomponenter BNP Totalt Inhemsk efterfrågan Extern balans 1) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lagerförändringar Totalt Export 1) Import 1) 2) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Löpande priser (miljarder euro; säsongrensat) procent av BNP Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 3) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar i BNP från kvartal till kvartal; procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar i BNP; procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Export och import omfattar varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet. Uppgifterna överensstämmer inte helt med tabellerna 3.1, 7.1.1, 7.2.3, 7.5.1 eller 7.5.3. 2) Inklusive anskaffning minus avyttring av värdeföremål. 3) Årsuppgifterna är inte korrigerade för effekten av olika antal arbetsdagar. 53 S 5December 25 21
statistik för euroområdet 5.2 Output and demand 1. GDP and expenditure components Total Domestic demand External balance 1) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Current prices (EUR billions; seasonally adjusted) 26 8 564.8 8 467.4 4 876.1 1 733.4 1 832.8 25.1 97.5 3 454.3 3 356.8 27 9 21.8 8 887.8 5 74.9 1 83.2 1 969.5 4.2 134. 3 734.2 3 6.2 28 9 239. 9 139.5 5 231.4 1 891.8 1 996. 2.3 99.4 3 86.1 3 76.7 29 8 952. 8 833.9 5 166.4 1 978.7 1 757.9-69.1 118.2 3 249.7 3 131.6 29 Q3 2 241.3 2 26.6 1 289.5 499.1 434.6-16.6 34.7 813.6 778.9 Q4 2 247.6 2 26.1 1 299.2 497.1 43.4-2.6 41.4 837.5 796.1 21 Q1 2 261.2 2 233.6 1 31.5 52.3 43.9-1.2 27.6 875. 847.4 Q2 2 292.3 2 268.9 1 323.8 55.2 442.9-3. 23.4 926.6 93.2 Q3 2 36.4 2 276.2 1 332.7 54.9 444.3-5.6 3.2 952. 921.9 percentage of GDP 29 1. 98.7 57.7 22.1 19.6 -.8 1.3 - - Chain-linked volumes (prices for the previous year; seasonally adjusted 3) ) quarter-on-quarter percentage changes 29 Q3.4.3 -.2.5-1.1 - - 2.3 2.1 Q4.2 -.1.3 -.1-1.2 - - 2. 1.3 21 Q1.4.9.3.1 -.3 - - 2.6 4.3 Q2 1..9.2.1 1.7 - - 4.3 4.2 Q3.4.3.3.4. - - 1.9 1.7 annual percentage changes 26 3. 2.9 2.1 2.1 5.4 - - 8.6 8.5 27 2.8 2.6 1.7 2.3 4.7 - - 6.3 5.8 28.4.3.4 2.3 -.7 - - 1..7 29-4.1-3.4-1.1 2.3-11.3 - - -13.2-11.9 29 Q3-4. -3.3-1.2 2.5-12. - - -13.6-12.3 Q4-2. -2.8 -.4 1.6-9.6 - - -5.2-7.1 21 Q1.8.4.4 1.1-4.9 - - 5.8 4.9 Q2 2. 2..6.6 -.9 - - 11.8 12.3 Q3 1.9 2. 1..5.3 - - 11.3 11.9 contributions to quarter-on-quarter percentage changes in GDP; percentage points 29 Q3.4.3 -.1.1 -.2.5.1 - - Q4.2 -.1.2. -.2..3 - - 21 Q1.4.9.1...8 -.5 - - Q2 1..9.1..3.4.1 - - Q3.4.3.1.1...1 - - contributions to annual percentage changes in GDP; percentage points 26 3. 2.9 1.2.4 1.1.2.2 - - 27 2.8 2.6 1..5 1..2.3 - - 28.4.3.2.5 -.1 -.2.1 - - 29-4.1-3.4 -.6.5-2.4 -.8 -.7 - - 29 Q3-4. -3.3 -.7.5-2.6 -.6 -.7 - - Q4-2. -2.8 -.2.3-2. -.8.7 - - 21 Q1.8.4.2.2-1. 1..4 - - Q2 2. 2..3.1 -.2 1.7. - - Q3 1.9 2..6.1.1 1.2. - - Sources: Eurostat and calculations. GDP Total Private Government Gross fixed Changes in Total Exports 1) Imports 1) consumption consumption capital inventories 2) formation 1) Exports and imports cover goods and services and include cross-border intra-euro area trade. They are not fully consistent with: Section 3.1; Table 1 of Section 7.1; Table 3 of Section 7.2; or Tables 1 or 3 of Section 7.5. 2) Including acquisitions less disposals of valuables. 3) Annual data are not working day-adjusted. S 5 Monthly Bulletin December 25 S 54
statistik för euroområdet Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5.2 Produktion och efterfrågan 2. Förädlingsvärde fördelat på ekonomisk aktivitet Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Förädlingsvärde brutto (baspriser) Byggnads industri Utvinning, tillverkning och energi Handel, reparationer, hotell- och restau rang verksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrnings- och företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Skatter minus produktsubventioner 1 2 3 4 5 6 7 8 Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av förädlingsvärde Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 1) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar i förädlingsvärde från kvartal till kvartal; procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar i förädlingsvärde; procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Årsuppgifterna är inte korrigerade för effekten av olika antal arbetsdagar. 55 S December 25 S 51
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.2 Output and demand 2. Value added by economic activity Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on Total Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public products hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, and fishing transport and activities health and activities communication other services 1 2 3 4 5 6 7 8 Current prices (EUR billions; seasonally adjusted) 26 7 65.4 14.2 1 562. 479.2 1 599.6 2 138.7 1 73.8 914.4 27 8 63. 152.2 1 651. 511.5 1 673.9 2 273.2 1 81.1 958.8 28 8 294. 147.1 1 649.3 528.4 1 73.8 2 355.4 1 883. 945. 29 8 59.9 132. 1 436.2 57.4 1 666. 2 361.5 1 956.9 892.2 29 Q3 2 18.7 32.2 361.7 125.9 416.7 591. 491.2 222.6 Q4 2 22.2 32.7 363.6 124.2 416.5 593.1 492.2 225.3 21 Q1 2 36.3 34.2 369.3 122.1 419.1 594.5 497. 224.9 Q2 2 58.9 34.7 377. 123.9 424.4 598.3 5.6 233.4 Q3 2 66.5 35. 378.9 123.8 426.6 63.7 498.4 239.8 percentage of value added 29 1. 1.6 17.8 6.3 2.7 29.3 24.3 - Chain-linked volumes (prices for the previous year; seasonally adjusted 1) ) quarter-on-quarter percentage changes 29 Q3.4.2 2. -1.8.2.1.2.6 Q4.1 -.6.7-1.7..1.3 1. 21 Q1.6 1.7 2.2-1.7.2.5.4-1.8 Q2.8 -.6 2..8.8.7.2 2.5 Q3.3 -.3.1 -.6.6.6.3.6 annual percentage changes 26 3. -.2 3.7 2.8 2.9 4.1 1.5 3.2 27 3.1 1.4 3.2 2.4 3.6 4. 1.7.8 28.7.9-2.2-1.2 1.3 1.7 1.9-1.3 29-4.2 2.1-13.3-5.9-5. -1.6 1.1-2.9 29 Q3-4.1 2.3-12.9-6. -5. -1.5 1. -2.8 Q4-2.3 1.6-6.8-5.8-3.2 -.8 1.2 -.1 21 Q1.9.8 3.8-6.7.3.9 1.3.1 Q2 1.9.6 7.1-4.3 1.3 1.4 1.1 2.3 Q3 1.9.1 5.1-3.2 1.7 1.9 1.1 2.3 contributions to quarter-on-quarter percentage changes in value added; percentage points 29 Q3.4..4 -.1... - Q4.1..1 -.1...1-21 Q1.6..4 -.1..1.1 - Q2.8..4..2.2.1 - Q3.3....1.2.1 - contributions to annual percentage changes in value added; percentage points 26 3...7.2.6 1.1.3-27 3.1..7.2.7 1.1.4-28.7. -.4 -.1.3.5.4-29 -4.2. -2.6 -.4-1.1 -.4.2-29 Q3-4.1. -2.6 -.4-1. -.4.2 - Q4-2.3. -1.3 -.4 -.7 -.2.3-21 Q1.9..7 -.4.1.3.3 - Q2 1.9. 1.2 -.3.3.4.3 - Q3 1.9..9 -.2.3.6.3 - Sources: Eurostat and calculations. 1) Annual data are not working day-adjusted. Monthly Bulletin 25S 51 56
5.2 produktion och efterfrågan (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 3. Industriproduktion Totalt Industri exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Totalt Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi (säsongrensat; index: Tillverkningsfabrikavaror Totalt Halv- Kapital- Konsumtionsvaror 25 = 1) industri Totalt Varaktiga Ickevaraktiga % av total 1) 1, 78. 78, 69,4 68,8 28,2 22,1 18,5 2,6 15,9 9,1 22, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) 4. Industrins orderingång och omsättning, detaljhandel och nyregistrering av personbilar Industrins orderingång Industrins omsättning Detaljhandel utom drivmedel Nyregistrering av personbilar Tillverkningsindustri 2) (löpande priser) Tillverkningsindustri (löpande priser) Löpande priser Fasta priser Totalt (säsong rensat; index: 25 = 1) Totalt Totalt (säsong rensat; index: 2 = 1) Totalt Totalt Totalt (säsong rensat; index: 25 = 1) Totalt Livsmedel, drycker och tobak Icke-livsmedel Textil, kläder och skodon Hemutrustning % av total 1) 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 42,9 57,1 9,9 13,9 Totalt (säsongrensat; tusental) 3) Totalt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) Källor: Eurostat, utom kolumnerna 12 och 13 i tabell 5.2.4 (som omfattar :s beräkningar på grundval av uppgifter från de europeiska biltillverkarnas organisation ACEA). 1) År 25. 2) Inklusive tillverkningsindustrier som huvudsakligen arbetar mot order, som stod för 61,2 % av hela tillverkningsindustrin 25. 3) Års- och kvartalsuppgifter är genomsnitt av månadsuppgifterna för den berörda perioden. 57 S 52December 25 21
statistik för euroområdet 5.2 Output and demand (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 3. Industrial production Total Industry excluding construction Construction Total Total Industry excluding construction and energy Energy (s.a.; index: 25 = 1) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 1) 1. 77.8 77.8 69.2 68.7 28.1 22.3 18.3 2.6 15.7 9.1 22.2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 27 3.2 18.2 3.7 4.2 4.3 3.8 6.6 2.4 1.3 2.6 -.9 1.3 28-2.5 16.3-1.8-1.9-2. -3.5 -.2-2.1-5.7-1.5.3-5.3 29-13.8 9.5-14.9-15.9-16. -19.2-2.8-5. -17.4-3. -5.3-8.3 29 Q4-7.4 92.2-7.4-8. -8.1-6.7-13.8-2.7-1.1-1.5-3.6-6.2 21 Q1 1.8 94.4 4.7 4.9 4.9 8. 2.6 3.2. 3.6 3.1-9.9 Q2 6.2 96.5 9. 9.2 9.4 13.9 9. 3.8 5. 3.6 5.4-3.7 Q3 3.7 97.4 6.9 7.4 7.6 9.2 9.5 3.3 3.7 3.2 1.9-7.8 21 Apr. 5.5 95.8 9.1 9.3 9.5 15.5 8.9 2.7.6 3. 5.2-6.6 May 6. 97. 9.8 9.7 9.8 14.5 9.2 4.2 6.7 3.8 7.5-6.8 June 7. 96.8 8.3 8.8 8.8 11.9 8.9 4.3 7.8 3.8 3.3 2.2 July 4. 96.9 7.2 7.6 7.9 9.6 9.2 4. 5.1 3.7 2.3-7.6 Aug. 4.9 98. 8.4 9.3 9.4 11.3 12.1 4.5 7.1 4.2 1.1-8.2 Sep. 2.6 97.3 5.5 5.9 5.9 7.3 7.9 1.7.4 1.8 2.3-7.7 month-on-month percentage changes (s.a.) 21 Apr.. -.6.3.6 1.9 1.5-1.3 -.4-1.3-1. -.1 May.8-1.2.7.4.7 1.6.9 2.8.7 2.3-1. June.9 - -.1 -.2. -.5.4.2 -.6.3-1.7 2. July -1.4 -.1 -.4.1 -.1.1.1 -.6.2.3-3.6 Aug..8-1.1 1.1 1. 1.5 3.1. 1.6 -.1 -.2 -.4 Sep. -.6 - -.7-1.2 -.6-1. -1. -.8-2.7 -.4 -.4-1.8 4. Industrial new orders and turnover, retail sales and new passenger car registrations Industrial new orders Industrial turnover Retail sales (excluding automotive fuel) New passenger car registrations Manufacturing 2) Manufacturing Current prices Constant prices (current prices) (current prices) Total Total Total Total Total Total Total Food, Non-food Total (s.a.; Total (s.a.; index: (s.a.; index: (s.a.; index: beverages, thousands) 3) 25 = 1) 25 = 1) 25 = 1) tobacco Textiles, Household clothing, equipment footwear % of total 1) 1. 1. 1. 1. 1. 1. 1. 43. 57. 1.1 14.3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 27 119.8 8.6 114.9 6.5 2.6 14.3 1.8. 3.1 4.1 3.1 968 -.6 28 113. -5.4 116.7 1.8 1.7 13.4 -.8-1.9 -.1-1.8-1.9 896-7. 29 87.5-22.7 95.4-18.5-2.7 11.5-1.8-1.7-2. -1.2-3.9 926 3.2 29 Q4 92. -2.7 97.5-9.2-1.5 11.8 -.6 -.5 -.7.5-1. 966 2.7 21 Q1 95.1 13.9 11. 6.3.8 12.4.9 1.5.8 3.4.6 892 7.5 Q2 12.5 22.6 14.2 12.3 1.2 12.5.9.2 1.5 -.3 2.8 822-1.6 Q3 15.7 15.8 15.7 1.1 2.1 13. 1.7.4 2.8.. 82-16.6 21 May 13. 23. 15.7 13. 1.5 12.6 1.2.8 1.6-1.4 4. 784-13.2 June 15.4 22.5 15.8 13.8 2. 12.9 1.6.8 2.5.7 3.5 844-8.8 July 13.7 12.2 14.8 7.5 2.1 12.9 1.6 2.2 1.5 4.6.8 78-24.2 Aug. 19. 24.6 17.3 14.8 2.1 13.2 1.9-1.1 4.5 7.6 3. 827-1.6 Sep. 14.5 13.2 15.1 9. 1.9 12.9 1.5.2 2.6.. 852-12. Oct............ 791-22.2 month-on-month percentage changes (s.a.) 21 June - 2.3 -.1.2 -.2 -.4.6 1.3.1-7.7 July - -1.7 - -1..1 -.1.5 -.2 2.2-1.1 - -7.5 Aug. - 5.1-2.4.2 -.2 -.9 1.1.5 1.2-5.9 Sep. - -4.1 - -2.1 -.3 - -.3. -.6.. - 3.1 Oct. -. -.. -..... - -7.2 Sources: Eurostat, except columns 12 and 13 in Table 4 in Section 5.2 (which comprise calculations based on data from the European Automobile Manufacturers Association). 1) In 25. 2) Includes manufacturing industries working mainly on the basis of orders, which represented 61.2% of total manufacturing in 25. 3) Annual and quarterly figures are averages of monthly figures in the period concerned. S 52 Monthly Bulletin December 25 S 58
statistik för euroområdet Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5.2 produktion och efterfrågan (nettotal, 1) om inget annat anges, säsongrensat) 5. Företags- 2) och hushållsenkäter Indikator för ekonomiskt stämningsläge 3) (långsiktigt genomsnitt = 1) Tillverkningsindustri Industrins konfidensindikator Kapacitet s- utnyttjande 4) (procent) Totalt 5) Orderstock Färdigvarulager Produktionsförväntningar Totalt 5) Hushållens konfidensindikator Finansiell situation de närmaste 12 mån. Ekonomisk situation de närmaste 12 mån. Arbetslöshet de närmaste 12 mån. Sparande de närmaste 12 mån. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Byggsektorns konfidensindikator Detaljhandelns konfidensindikator Tjänstesektorns konfidensindikator Totalt 5) Totalt 5) Orderstock Sysselsättningsförväntningar Nuvarande affärssituation Lager volym Totalt 5) Förväntad affärssituation Företagsklimat Efterfrågan de senaste månaderna Efterfrågan de närmaste månaderna 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 Källa: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans). 1) Skillnad i procent mellan respondenter som lämnade positiva respektive negativa svar. 2) Fr.o.m. maj 21 avser uppgifterna den nya versionen av EU:s näringsgrensindelning ( Nace Rev. 2 ). 3) Indikatorn för ekonomiskt stämningsläge består av konfidensindikatorerna för industrin, tjänstesektorn, hushållen, byggsektorn och detaljhandeln. Industrins konfidensindikator svarar för 4 %, tjänstesektorns konfidensindikator för 3 %, hushållens konfidensindikator för 2 % och de två andra indikatorerna för 5 % vardera. Om indikatorn för det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) 1 betyder det att det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) genomsnittet beräknat för perioden 199 28. 4) Uppgifter om kapacitetsutnyttjande insamlas i januari, april, juli och oktober varje år. Kvartalsuppgifter är genomsnitt av två på varandra följande enkäter. Årsuppgifter är härledda från kvartalsgenomsnitt. 5) Konfidensindikatorerna beräknas som enkla genomsnitt av de visade komponenterna. Bedömningen av lager (kolumnerna 4 och 17) och arbetslöshet (kolumn 1) används med omvända tecken för beräkning av konfidensindikatorer. 59 S December 25 S 53
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.2 Output and demand (percentage balances, 1) unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 5. Business 2) and Consumer Surveys Economic Manufacturing industry Consumer confidence indicator sentiment indicator 3) Industrial confidence indicator Capacity Total 5) Financial Economic Unemployment Savings (long-term utilisation 4) situation situation situation over next average Total 5) Order Stocks of Production (%) over next over next over next 12 months = 1) books finished expectations 12 months 12 months 12 months products 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 26 17.3 2 6 13 83.2-9 -3-9 15-9 27 19.2 5 5 5 13 84.2-5 -2-4 5-8 28 93.5-9 -15 11-2 81.8-18 -1-25 24-14 29 8.8-28 -56 14-15 71.1-25 -7-26 56-1 29 Q3 84.1-26 -58 12-9 7.3-21 -5-2 51-9 Q4 91.9-19 -5 7 1 71.7-17 -3-11 48-7 21 Q1 96.6-12 -41 2 7 73.9-17 -4-11 46-7 Q2 99.4-6 -28 9 76.3-17 -6-18 34-9 Q3 12.2-3 -19 1 77.4-12 -6-11 23-8 21 June 99. -6-26 1 9 - -17-7 -2 32-9 July 11.1-4 -21 9 77.2-14 -7-14 27-9 Aug. 12.3-3 -18 1 - -11-5 -9 23-8 Sep. 13.3-2 -16 12 - -11-5 -11 2-8 Oct. 13.8-13 1 14 77.6-11 -6-1 22-6 Nov. 15.3 1-13 15 - -9-5 -7 2-6 Construction confidence indicator Retail trade confidence indicator Services confidence indicator Total 5) Order Employment Total 5) Present Volume of Expected Total 5) Business Demand in Demand in books expectations business stocks business climate recent the months situation situation months ahead 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 26 1-4 6 1 3 14 13 18 13 18 24 27-7 7 1 5 15 13 2 16 19 24 28-13 -2-6 -7-6 17 2 2-5 4 7 29-31 -4-22 -15-21 11-15 -16-22 -16-9 29 Q3-31 -41-22 -14-19 1-13 -12-18 -13-5 Q4-28 -4-16 -12-19 1-7 -4-8 -8 3 21 Q1-27 -37-17 -7-9 8-2 -4-2 7 Q2-28 -4-16 -4-5 8 4 1 4 8 Q3-28 -4-16 -3-4 7 3 7 5 8 8 21 June -3-43 -17-6 -7 7-3 4 2 4 5 July -29-42 -16-4 -6 7 1 7 5 9 6 Aug. -29-38 -19-3 -5 7 1 7 6 8 8 Sep. -26-39 -13-1 -3 6 6 8 5 8 1 Oct. -25-35 -15-1 1 7 8 7 7 11 Nov. -26-37 -16-2 -5 8 8 1 9 11 1 Source: European Commission (Economic and Financial Affairs DG). 1) Difference between the percentages of respondents giving positive and negative replies. 2) From May 21 onwards, data refer to the new version of the classification of economic activitites in the European Union ("NACE Revision 2"). 3) The economic sentiment indicator is composed of the industrial, services, consumer, construction and retail trade confidence indicators; the industrial confidence indicator has a weight of 4%, the services confidence indicator a weight of 3%, the consumer confidence indicator a weight of 2% and the two other indicators a weight of 5% each. Values for the economic sentiment indicator of above (below) 1 indicate above-average (below-average) economic sentiment, calculated for the period 199 to 28. 4) Data are collected in January, April, July and October each year. The quarterly figures shown are averages of two successive surveys. Annual data are derived from quarterly averages. 5) The confidence indicators are calculated as simple averages of the components shown; the assessments of stocks (columns 4 and 17) and unemployment (column 1) are used with inverted signs for the calculation of confidence indicators. Monthly Bulletin 25 S 6 53
% av total 2) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % av total 2) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 5.3 arbetsmarknad 1) (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges; säsongrensat) 1. Sysselsättning: antal anställda Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet Totalt (miljoner) Totalt Anställda Egenföretagare Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Byggverksamhet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster förändringar från kvartal till kvartal 2. Sysselsättning: antalet arbetade timmar Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet Totalt (miljoner) Totalt Anställda Egenföretagare Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Byggverksamhet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster förändringar från kvartal till kvartal 3. Arbetade timmar per sysselsatt Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet Totalt (tusental) Totalt Anställda Egenföretagare Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Byggverksamhet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Källor: :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat. 1) Sysselsättningsuppgifter grundas på ENS 95. 2) Under 29. 61 S 54December 25 21
statistik för euroområdet 5.3 Labour markets 1) (annual percentage changes, unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 1. Employment in terms of persons employed Whole economy By employment status By economic activity Total Total Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public (millions) employed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, health and fishing transport and services and other services communication % of total 2) 1. 1. 85.4 14.6 3.8 17.1 7.5 25.5 16.1 3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 27 146.831 1.8 2..6-1.7.3 3.6 1.9 4.3 1.3 28 147.963.8 1. -.4-1.8. -2.1 1.2 2.1 1.2 29 145.29-1.9-1.8-2.2-2.5-5.3-6.5-1.7-2.1 1.4 29 Q3 144.713-2.2-2.2-2.4-2.9-6.4-7.2-1.9-2.7 1.4 Q4 144.437-2.1-2.1-2. -2.2-6.3-5.6-2.1-1.9 1.1 21 Q1 144.464-1.2-1.3 -.5-1.4-5.4-4.6-1.3 -.2 1.5 Q2 144.454 -.7 -.7 -.8-1.1-4. -3.4-1. 1. 1.2 quarter-on-quarter percentage changes 29 Q3 -.723 -.5 -.5 -.5-1. -1.7-1.4 -.4 -.4.2 Q4 -.277 -.2 -.2..5-1.1 -.5 -.4.2.3 21 Q1.27. -.1.5.2 -.8-1.2..5.5 Q2 -.1..1 -.8 -.9 -.5 -.4 -.2.7.2 2. Employment in terms of hours worked Whole economy By employment status By economic activity Total Total Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public (millions) employed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, health and fishing transport and services and other services communication % of total 2) 1. 1. 8.5 19.5 5. 17.1 8.5 26.9 15.7 26.9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 27 237 119.5 1.7 2..6-2.5.6 3.6 1.9 4.4 1. 28 238 675.1.7 1. -.7-1.9 -.5-1.8.9 2.5 1.4 29 23 88. -3.3-3.4-2.9-2.6-8.9-8. -2.7-3.4 1.1 29 Q3 57 542.1-3.6-3.8-2.9-3.1-9.9-8.6-2.7-4.1 1.2 Q4 57 555.3-2.7-2.9-2. -2.6-7.3-6.9-2.4-2.7.9 21 Q1 57 685.1 -.6 -.7. -3.1-3.2-3.9 -.5.1 2. Q2 57 794.6.2.2 -.1-2.5 -.5-2.5 -.1 1.1 1.5 quarter-on-quarter percentage changes 29 Q3-161.4 -.3 -.2 -.6-1.2 -.6-1.3 -.4 -.2.4 Q4 13.2...2 -.1 -.4 -.8..5.3 21 Q1 129.9.2.2.4-1.1. -.6.1.5.8 Q2 19.5.2.3 -.1 -.1.5.1.1.4.1 3. Hours worked per person employed Whole economy By employment status By economic activity Total Total Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public (thousands) employed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, health and fishing transport and services and other services communication 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 27 1.615 -.1.. -.8.3...1 -.2 28 1.613 -.1. -.3 -.2 -.5.4 -.3.3.2 29 1.589-1.5-1.6 -.7 -.2-3.8-1.6-1. -1.3 -.3 29 Q3.398-1.4-1.6 -.5 -.2-3.7-1.4 -.9-1.4 -.2 Q4.398 -.6 -.8.1 -.3-1.1-1.4 -.2 -.8 -.1 21 Q1.399.7.7.5-1.7 2.3.7.8.3.5 Q2.4.8.9.7-1.4 3.6 1..9.1.3 Source: calculations based on Eurostat data. 1) Data for employment are based on the ESA 95. 2) In 29. S 54 Monthly Bulletin December 25 S 62
statistik för euroområdet Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5.3 arbetsmarknad (säsongrensat, om inget annat anges) 4. Arbetslöshet och vakanser 1) Miljoner Arbetslöshet Vakansgrad 2) Totalt Efter ålder 3) Efter kön 4) % av arbetskraften Vuxna Ungdomar Män Kvinnor % av anställda Miljoner % av Miljoner % av Miljoner % av Miljoner % av totalt arbetskraften arbetskraften arbetskraften arbetskraften % av total 5) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 D28 Sysselsättning antalet anställda och antalet arbetade timmar (årliga procentuella förändringar) D29 arbetslöshetsgrad och vakansgrad 2) Sysselsättning antalet anställda Sysselsättning antalet arbetade timmar 6. 6. Arbetslöshetsgrad (vänster skala) Vakansgrad (höger skala) 6. 6. Källa: Eurostat. 1) Sysselsättningsuppgifter avser personer och följer ILO:s rekommendationer. Arbetslöshetsuppgifter avser personer och följer ILO:s rekommendationer. 2) Tillverkningsindustrin, byggsektorn och tjänstesektorn (exkl. förvärvsarbete i hushåll samt organisationer, utländska ambassader o.d.); icke-säsongrensat. 3) Vuxna = 25 år och över; ungdomar = under 25 år; uttryckt i procent av arbetskraften för den relevanta åldersgruppen. 4) Uttryckt i procent av arbetskraften för det relevanta könet. 5) Under 29. 63 S December 25 S 55
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.3 Labour markets (seasonally adjusted, unless otherwise indicated) 4. Unemployment and job vacancies 1) Unemployment Total By age 3) By gender 4) Job vacancy rate 2) Millions % of labour Adult Youth Male Female force Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour % of total force force force force posts % of total 5) 1. 78.3 21.7 53.8 46.2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 26 12.92 8.4 1.71 7.4 2.831 16.5 6.399 7.5 6.53 9.5 2. 27 11.71 7.5 9.146 6.6 2.564 15.1 5.755 6.7 5.955 8.6 2.2 28 11.95 7.6 9.269 6.6 2.636 15.5 6.1 6.9 5.94 8.4 1.9 29 14.96 9.4 11.672 8.3 3.234 19.5 8.27 9.3 6.879 9.6 1.5 29 Q3 15.35 9.7 11.99 8.5 3.316 2.1 8.278 9.6 7.28 9.8 1.4 Q4 15.583 9.9 12.33 8.7 3.28 2.1 8.473 9.8 7.11 1. 1.5 21 Q1 15.659 9.9 12.399 8.8 3.26 2.2 8.483 9.8 7.176 1. 1.6 Q2 15.85 1. 12.55 8.8 3.255 2.3 8.515 9.9 7.291 1.2 1.7 Q3 15.84 1. 12.671 8.9 3.169 2. 8.482 9.8 7.358 1.2. 21 May 15.837 1. 12.565 8.8 3.272 2.3 8.519 9.9 7.318 1.2 - June 15.86 1. 12.595 8.9 3.211 2.1 8.55 9.9 7.31 1.2 - July 15.827 1. 12.653 8.9 3.174 2. 8.464 9.8 7.363 1.3 - Aug. 15.825 1. 12.672 8.9 3.154 2. 8.52 9.9 7.324 1.2 - Sep. 15.867 1. 12.687 8.9 3.18 2.1 8.48 9.8 7.387 1.3 - Oct. 15.947 1.1 12.722 9. 3.225 2.1 8.557 9.9 7.39 1.3 - C28 Employment - persons employed and hours worked (annual percentage changes) C29 Unemployment and job vacancy 2) rates 3. employment in terms of persons employed employment in terms of hours worked 3. 1.5 unemployment rate (left-hand scale) job vacancy rate (right-hand scale) 3.5 2. 2. 1. 3. 1. 1. 9.5 2.5.. 9. 2. -1. -1. 8.5 1.5-2. -2. 8. 1. -3. -3. 7.5.5-4. 22 23 24 25 26 27 28 29-4. 7. 26 27 28 29 21. Source: Eurostat. 1) Data for unemployment refer to persons and follow ILO recommendations. 2) Industry, construction and services (excluding households as employers and extra-territorial organisations and bodies); non-seasonally adjusted. 3) Adult: 25 years of age and over; youth: below 25 years of age; rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant age group. 4) Rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant gender. 5) In 29. Monthly Bulletin December 25 21S 64 S 55
66.1 inkomster, utgifter och underskott/överskott 1) o f f e n t l i g a s e k t o r n s f i n a n s e r (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster 2. Euroområdet utgifter Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Memo: Totalt primära Ränta utgifter 3) Löner och kollektiva avgifter Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: skattebörda Direkta Indirekta Sociala Försäljninskatter Kapital- 2) skatter Hushåll Företag skatter Till EUinsti tutioner avgifter Arbetsgivare Anställda 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Insatsförbrukning Sociala utbetalningar Subventioner Betalt av EUinstitutioner Löpande transfereringar Investeringar Kapitaltransfereringar Betalt av EU-institutioner 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 3. Euroområdet underskott/överskott, primärt underskott/överskott och offentlig konsumtion Totalt Staten Delstater Underskott (-)/överskott (+) Kommuner Socialförsäkring Primärt underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och kollektiva avgifter Offentlig konsumtion 4) Kollektiv konsumtion Insatsförbrukning Transfereringar in natura via marknadsproducenter Kapitalförslitning Försäljning (minus) Individuell konsumtion 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 4. Euroländerna underskott (-)/överskott (+) 5) BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas underskott/överskott. 1) Uppgifterna avser Euro 16. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner som omfattar EU:s budget är inkluderade och konsoliderade. Transaktioner mellan medlemsstaterna är inte konsoliderade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och sociala avgifter. 3) Omfattar totala utgifter exklusive ränteutgifter. 4) Motsvarar den offentliga sektorns konsumtionsutgifter (P.3) enligt ENS 95. 5) Inkluderar intäkter från UMTS-licenser och betalningar som grundar sig på svappavtal och FRA-kontrakt. 6) Europeiska kommissionen (Eurostat) offentliggjorde inte uppgifter om Greklands offentliga finanser i sitt senaste pressmeddelande 157/21 av den 22 oktober 21. Uppgifterna för Grekland kommer att offentliggöras av Europeiska kommissionen (Eurostat) i mitten av november 21. 65 S 56December 25 21
6 GOVERNMENT 6.1 Revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ revenue FINANCE statistik för euroområdet Total Current revenue Capital revenue Memo item: Direct Indirect Social Sales Capital Fiscal taxes Households Corporations taxes Received by EU contributions Employers Employees taxes burden 2) institutions 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 21 45.7 45.4 12.2 9.4 2.8 13.5.5 15.6 8.1 4.7 2.1.2.3 41.6 22 45.1 44.8 11.8 9.2 2.5 13.5.4 15.6 8.1 4.6 2.1.3.3 41.1 23 45. 44.3 11.4 9. 2.3 13.5.4 15.7 8.2 4.6 2.1.6.5 41.1 24 44.5 44. 11.3 8.7 2.5 13.5.3 15.5 8.1 4.5 2.1.5.4 4.7 25 44.8 44.3 11.5 8.7 2.7 13.7.3 15.4 8.1 4.5 2.2.5.3 4.9 26 45.3 45. 12.1 8.9 3. 13.8.3 15.3 8. 4.5 2.1.3.3 41.4 27 45.4 45.1 12.4 9.1 3.2 13.8.3 15.1 8. 4.4 2.1.3.3 41.5 28 45. 44.8 12.2 9.3 2.8 13.3.3 15.3 8. 4.5 2.1.2.3 41.1 29 44.6 44.2 11.4 9.3 1.9 13.1.3 15.7 8.2 4.5 2.3.3.4 4.5 2. Euro area _ expenditure Total Current expenditure Capital expenditure Memo item: Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital Primary of consumption transfers Social Subsidies transfers Paid by EU expenditure 3) employees payments Paid by EU institutions institutions 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 21 47.5 43.6 1.3 4.8 3.8 24.7 21.7 1.9.5 3.9 2.5 1.4. 43.7 22 47.7 43.9 1.4 4.9 3.5 25.1 22.2 1.9.5 3.8 2.4 1.4.1 44.2 23 48.1 44.1 1.5 5. 3.3 25.4 22.5 1.9.5 3.9 2.5 1.4.1 44.8 24 47.5 43.5 1.4 5. 3.1 25.1 22.3 1.7.5 3.9 2.5 1.5.1 44.4 25 47.3 43.4 1.4 5.1 3. 25. 22.3 1.7.5 3.9 2.5 1.4. 44.3 26 46.7 42.9 1.2 5. 2.9 24.8 22. 1.7.5 3.8 2.5 1.4. 43.8 27 46. 42.2 1. 5. 3. 24.3 21.6 1.6.4 3.8 2.6 1.2. 43.1 28 47. 43.2 1.1 5.1 3. 24.9 22. 1.6.4 3.8 2.6 1.3. 44. 29 5.8 46.6 1.8 5.6 2.8 27.3 24.3 1.8.5 4.2 2.8 1.4. 48. 3. Euro area _ deficit/surplus, primary deficit/surplus and government consumption Deficit (-)/surplus (+) Primary Government consumption 4) deficit (-)/ Total Central State Local Social surplus (+) Total Collective Individual gov. gov. gov. security Compensation Intermediate Transfers Consumption Sales consumption consumption funds of employees consumption in kind of fixed (minus) via market capital producers 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 21-1.9-1.7 -.4 -.1.3 1.9 19.8 1.3 4.8 4.9 1.8 2.1 8.2 11.7 22-2.6-2.1 -.5 -.2.2.9 2.2 1.4 4.9 5.1 1.8 2.1 8.3 12. 23-3.1-2.4 -.5 -.2..2 2.5 1.5 5. 5.2 1.9 2.1 8.3 12.2 24-3. -2.5 -.4 -.3.1.1 2.4 1.4 5. 5.1 1.9 2.1 8.3 12.1 25-2.6-2.2 -.3 -.2.2.4 2.4 1.4 5.1 5.1 1.9 2.2 8.2 12.3 26-1.4-1.5 -.1 -.2.4 1.5 2.3 1.2 5. 5.2 1.9 2.1 8.1 12.2 27 -.7-1.2. -.1.5 2.3 2. 1. 5. 5.2 1.9 2.1 7.9 12.1 28-2. -2.1 -.2 -.2.4 1. 2.5 1.1 5.1 5.3 1.9 2.1 8.1 12.4 29-6.3-5.1 -.5 -.3 -.4-3.4 22.2 1.8 5.6 5.8 2. 2.3 8.8 13.4 4. Euro area countries _ deficit (-)/surplus (+) 5) BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 26.2-1.6 2.9-5.7 2. -2.3-3.4-1.2 1.4-2.7.5-1.5-4.1-1.3-3.2 4. 27 -.3.3. -6.4 1.9-2.7-1.5 3.4 3.7-2.3.2 -.4-2.8. -1.8 5.2 28-1.3.1-7.3-9.4-4.2-3.3-2.7.9 3. -4.8.6 -.5-2.9-1.8-2.1 4.2 29-6. -3. -14.4-15.4-11.1-7.5-5.3-6. -.7-3.8-5.4-3.5-9.3-5.8-7.9-2.5 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries deficit/surplus. 1) Data refer to the Euro 16. The concepts "revenue", "expenditure" and "deficit/surplus" are based on the ESA 95. Transactions involving the EU budget are included and consolidated. Transactions among Member States governments are not consolidated. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. 3) Comprises total expenditure minus interest expenditure. 4) Corresponds to final consumption expenditure (P.3) of general government in the ESA 95. 5) Includes proceeds from the sale of UMTS licences and settlements under swaps and forward rate agreements. S 56 Monthly Bulletin December 25 S 66
statistik för euroområdet Offentliga sektorns finanser 6.2 skuld 1) (procent av BNP) 1. Euroområdet offentliga sektorns skuld fördelat på finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Finansiella instrument Innehavare Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 2) Totalt MFI Andra finansiella företag Andra sektorer Andra långivare 3) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2. Euroområdet fördelat på emittent, löptid och valuta Totalt Emitterade av 4) Ursprunglig löptid Återstående löptid Valutor Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Upp till 1 år Över 1 år Rörlig ränta Upp till 1 år Över 1 år och upp till 5 år Över 5 år Euro eller deltagande valutor Andra valutor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 3. Euroområdets länder BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas skuld. 1) Uppgifter avser Euro 16. Den offentliga sektorns bruttoskuld i nominellt värde och konsoliderat med delsektorerna. Innehav av stater utanför euroområdet har inte konsoliderats. Uppgifterna är delvis uppskattningar. 2) Innehavare som är hemmahörande i det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 3) Innefattar hemmahörande i andra euroländer än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 4) Omfattar inte skuldinstrument som innehas av den offentliga sektorn i det land vars offentliga sektor har emitterat skulden. 5) Europeiska kommissionen (Eurostat) offentliggjorde inte uppgifter om Greklands offentliga finanser i sitt senaste pressmeddelande 157/21 av den 22 oktober 21. Uppgifterna för Grekland kommer att offentliggöras av Europeiska kommissionen (Eurostat) i mitten av november 21. 67 S December 25 S 57
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS Government finance 6.2 Debt 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by financial instrument and sector of the holder Total Financial instruments Holders Currency Loans Short-term Long-term Domestic creditors 2) Other and securities securities creditors 3) deposits Total MFIs Other Other financial sectors corporations 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 69.2 2.7 13.2 3.7 49.6 43.9 22.1 12.3 9.5 25.3 21 68.2 2.8 12.4 4. 48.9 42.1 2.7 11. 1.4 26.1 22 67.9 2.7 11.8 4.6 48.9 4.6 19.5 1.5 1.6 27.3 23 69.1 2.1 12.4 5. 49.6 39.8 19.7 11. 9.1 29.2 24 69.5 2.2 12. 5. 5.3 38.4 18.6 1.7 9. 31.1 25 7.3 2.4 12.1 4.7 51.1 36.5 17.4 11.1 8. 33.8 26 68.4 2.4 11.7 4.1 5.2 34.6 17.5 9.3 7.8 33.8 27 66.1 2.2 11.1 4.2 48.7 32.7 16.9 8.6 7.3 33.4 28 69.8 2.3 11.3 6.7 49.5 32.7 17.4 7.8 7.5 37.1 29 79.2 2.4 12.3 8.6 55.9 36.8 2.2 8.9 7.7 42.4 2. Euro area _ by issuer, maturity and currency denomination Total Issued by: 4) Original maturity Residual maturity Currencies Central State Local Social Up to Over Up to Over 1 and Over Euro or Other gov. gov. gov. security 1 year 1 year Variable 1 year up to 5 years 5 years participating currencies funds interest rate currencies 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 2 69.2 58.1 5.8 4.8.4 6.5 62.7 6.2 13.4 27.8 28. 67.4 1.8 21 68.2 57. 6. 4.7.4 7. 61.1 5.3 13.7 26.6 27.9 66.6 1.5 22 67.9 56.6 6.2 4.7.4 7.6 6.3 5.2 15.5 25.3 27.2 66.7 1.3 23 69.1 56.9 6.5 5.1.6 7.8 61.3 5. 14.9 26. 28.2 68.1.9 24 69.5 57.3 6.6 5.1.4 7.8 61.6 4.6 14.8 26.2 28.5 68.6.9 25 7.3 57.8 6.7 5.2.5 7.9 62.4 4.6 14.9 25.6 29.8 69.3 1. 26 68.4 56.1 6.5 5.3.5 7.4 61. 4.4 14.4 24.1 29.9 67.9.6 27 66.1 54.1 6.2 5.2.5 7.4 58.7 4.4 14.6 23.5 28. 65.6.5 28 69.8 57.5 6.6 5.2.4 1.2 59.6 4.5 17.8 23.3 28.6 68.9.9 29 79.2 65.3 7.6 5.7.6 12.2 66.9 4.6 19.6 27.1 32.4 78. 1.2 3. Euro area countries BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 26 88.1 67.6 24.8 16.1 39.6 63.7 16.6 64.6 6.7 63.4 47.4 62.1 63.9 26.7 3.5 39.7 27 84.2 64.9 25. 15. 36.1 63.8 13.6 58.3 6.7 61.7 45.3 59.3 62.7 23.4 29.6 35.2 28 89.6 66.3 44.3 11.3 39.8 67.5 16.3 48.3 13.6 63.1 58.2 62.5 65.3 22.5 27.8 34.1 29 96.2 73.4 65.5 126.8 53.2 78.1 116. 58. 14.5 68.6 6.8 67.5 76.1 35.4 35.4 43.8 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries debt. 1) Data refer to the Euro 16. Gross general government debt at nominal value and consolidated between sub-sectors of government. Holdings by non-resident governments are not consolidated. Data are partially estimated. 2) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 3) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 4) Excludes debt held by general government in the country whose government has issued it. Monthly Bulletin 25 S 57 68
6.3 skuldförändring 1) (procent av BNP) 1. Euroområdet förändring av den offentliga sektorns skuld fördelat på orsak, finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Orsak till förändring Finansiellt instrument Innehavare Lånebehov 2) effekter 3) volymför- mynt och värde papper värde papper lån givare 5) MFI Andra Värderings- Andra Sedlar, Lån Kortfristiga Långfristiga Inhemska ändringar 4) inlåning finansiella företag Andra lån givare 6) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 2. Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuld - förändring Underskott (-)/ överskott (+) 7) Underskotts-/skuldanpassning 8) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Totalt Sedlar, Lån Vär- Aktier mynt och depap- per 1) ägarandelar ringar eget och andra Privatise- Tillskott av inlåning kapital Växelkurseffekter Andra volymförändringar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Annat 9) Källa:. 1) Uppgifter avser Euro 16 och är delvis uppskattade. Årlig förändring i nominell konsoliderad bruttoskuld är uttryckt som procentuell andel av BNP, dvs. [skuld(t) - skuld(t-1)] / BNP(t). 2) Lånebehovet är per definition lika med skuldtransaktionerna. 3) Omfattar, förutom effekterna av växelkursrörelser, effekter som följer av mätning till nominellt värde (t.ex. överkurs eller underkurs på de emitterade värdepapperen). 4) Omfattar i synnerhet effekter av omklassificeringar av enheter och vissa former av skuldövertaganden. 5) Innehavare hemmahörande i det land som emitterat skuldinstrumenten. 6) Innefattar hemmahörande i andra länder i euroområdet än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 7) Inbegripet intäkter från försäljningen av UMTS-licenser. 8) Skillnaden mellan den årliga förändringen av den nominella konsoliderade bruttoskulden och underskottet i procent av BNP. 9) Omfattar huvudsakligen transaktioner i andra tillgångar och skulder (handelskrediter, fordringar/skulder och finansiella derivat). 1) Exklusive finansiella derivat. 69 S 58December 25 21
statistik för euroområdet 6.3 Change in debt 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by source, financial instrument and sector of the holder Total Source of change Financial instruments Holders Borrowing Valuation Other Currency Loans Short-term Long-term Domestic Other requirement 2) effects 3) changes and securities securities creditors 5) MFIs Other creditors 6) in deposits financial volume 4) corporations 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 21 1.9 1.9 -.1.1.2 -.2.5 1.5. -.5 -.8 1.9 22 2.1 2.7 -.5 -.1. -.2.7 1.6. -.5 -.1 2.1 23 3.1 3.3 -.2. -.6.9.6 2.1.4.8.8 2.7 24 3.1 3.2 -.1..2.1.1 2.7.1 -.3.1 3. 25 3.3 3..2..3.5 -.1 2.6 -.5 -.6.8 3.8 26 1.6 1.5.1..2.2 -.4 1.5 -.1 1. -1.2 1.7 27 1.1 1.1.. -.1..3 1. -.2.2 -.3 1.3 28 5.2 5.1.1..1.4 2.6 2..7.9 -.5 4.5 29 7.1 7.3 -.2..1.6 1.6 4.8 3. 2.2.8 4.1 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-) / Deficit-debt adjustment 8) debt surplus (+) 7) Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation Other Other 9) effects Exchange changes in Total Currency Loans Securities 1) Shares and rate volume and other Privatisations Equity effects deposits equity injections 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 21 1.9-1.9. -.5 -.6.1.1 -.1 -.3.1 -.1..1.6 22 2.1-2.6 -.5.1.1.. -.1 -.4.1 -.5 -.1 -.1. 23 3.1-3.1..1.1...1 -.2.1 -.2 -.1..1 24 3.1-3..2.2.2..1. -.5.2 -.1...1 25 3.3-2.6.7.6.3.1.1.1 -.3.2.2.. -.1 26 1.6-1.4.2.3.3 -.1.3 -.2 -.4.1.1.. -.2 27 1.1 -.7.5.6.2..3.1 -.2.2... -.2 28 5.2-2. 3.2 3..8.7.7.8 -.1.5.1...1 29 7.1-6.3.9 1..3..3.4 -.3.5 -.2... Source:. 1) Data refer to the Euro 16 and are partially estimated. Annual change in gross nominal consolidated debt is expressed as a percentage of GDP, i.e. [debt(t) - debt(t-1)] GDP(t). 2) The borrowing requirement is by definition equal to transactions in debt. 3) Includes, in addition to the impact of foreign exchange movements, effects arising from measurement at nominal value (e.g. premia or discounts on securities issued). 4) Includes, in particular, the impact of the reclassification of units and certain types of debt assumption. 5) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 6) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 7) Including proceeds from sales of UMTS licences. 8) The difference between the annual change in gross nominal consolidated debt and the deficit as a percentage of GDP. 9) Mainly composed of transactions in other assets and liabilities (trade credits, other receivables/payables and financial derivatives). 1) Excluding financial derivatives. S 58 Monthly Bulletin December 25 S 7
statistik för euroområdet Offentliga sektorns finanser 6.4 inkomster, utgifter och underskott/överskott per kvar tal 1) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster per kvartal Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: skattetryck 2) Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter Försäljning Inkomst av fastigheter Kapitalskatter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2. Euroområdet utgifter och underskott/överskott per kvartal Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Underskott (-)/ Primärt överskott (+) underskott (-)/ Totalt Löner och Insatsförbrukning trans- Sociala Subventioner ringar transfe- Ränta Löpande Investe- Kapital- överskott (+) kollektiva avgifter fereringar utbetalningar reringar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Källor: :s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter. 1) Uppgifterna för euroområdet avser Euro 16. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner mellan EU:s budget och enheter utanför den offentliga sektorn ingår inte. I övrigt och bortsett från skillnader i tidsfrister för dataöverföring är de kvartalsvisa uppgifterna i överensstämmelse med årsuppgifterna. Uppgifterna är inte säsongrensade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och social avgifter. 71 S December 25 S 59
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS Government finance 6.4 Quarterly revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ quarterly revenue Total Current revenue Capital revenue Memo item: Direct taxes Indirect taxes Social Sales Property Capital Fiscal contributions income taxes burden 2) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 24 Q2 44.7 43.9 11.9 12.9 15.3 2. 1.1.8.6 4.7 Q3 42.8 42.3 1.7 12.8 15.3 1.9.7.5.3 39.1 Q4 48.9 48. 12.9 14.2 16.1 2.9.7 1..4 43.7 25 Q1 42. 41.5 1. 13. 15.2 1.7.6.5.3 38.5 Q2 44.3 43.7 11.5 13.2 15.1 2. 1.1.6.3 4.1 Q3 43.5 42.8 11.1 13. 15.2 1.9.7.7.3 39.6 Q4 49. 48.2 13.3 14.2 16.1 2.9.8.7.3 43.9 26 Q1 42.4 42. 1.3 13.3 15.1 1.7.8.4.3 38.9 Q2 45.3 44.9 12.2 13.5 15.1 1.9 1.3.5.3 41. Q3 43.8 43.3 11.6 13. 15.1 2..8.5.3 4. Q4 49.3 48.7 14. 14.2 15.8 2.9.9.6.3 44.3 27 Q1 42.1 41.8 1.2 13.5 14.7 1.7.9.4.3 38.7 Q2 45.5 45.1 12.7 13.5 15. 1.8 1.4.4.3 41.4 Q3 43.6 43.2 12.2 12.8 14.8 1.9.8.5.3 4. Q4 49.6 49.1 14.4 14.1 15.7 3..9.6.3 44.5 28 Q1 42.3 42. 1.7 12.9 14.8 1.7 1.1.3.2 38.6 Q2 44.9 44.6 12.6 12.8 15. 1.9 1.5.4.3 4.7 Q3 43.3 42.9 11.9 12.5 15. 1.9.8.3.3 39.7 Q4 49. 48.5 13.6 13.6 16.3 3. 1.1.5.3 43.8 29 Q1 42. 41.9 1.2 12.5 15.4 1.8 1.1.2.2 38.4 Q2 44.4 43.8 11.5 12.6 15.5 2. 1.4.6.5 4.1 Q3 42.7 42.3 11. 12.3 15.5 2..7.3.3 39.1 Q4 48.7 48. 12.7 13.7 16.4 3.2.9.7.5 43.3 21 Q1 41.6 41.4 1. 12.3 15.4 1.8.9.2.2 38. Q2 43.8 43.3 11.5 12.4 15.4 1.9 1.3.5.3 39.5 2. Euro area _ quarterly expenditure and deficit/surplus Total Current expenditure Capital expenditure Deficit (-)/ Primary surplus (+) deficit (-)/ Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital surplus (+) of consumption transfers Social Subsidies transfers employees benefits 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 24 Q2 46.6 43.2 1.3 4.8 3.3 24.7 21.4 1.3 3.4 2.3 1.1-1.9 1.4 Q3 46. 42.6 9.9 4.7 3.1 24.8 21.4 1.3 3.4 2.4 1. -3.2 -.1 Q4 5.8 45.6 1.9 5.7 2.9 26. 22.6 1.4 5.2 3.1 2.1-1.9 1. 25 Q1 46.8 43. 1.2 4.6 3.1 25.1 21.4 1.2 3.7 1.9 1.8-4.8-1.7 Q2 46.1 42.8 1.2 4.9 3.2 24.5 21.3 1.1 3.4 2.3 1.1-1.9 1.3 Q3 45.7 42.3 9.9 4.8 3. 24.6 21.3 1.2 3.4 2.5 1. -2.2.8 Q4 5.5 45.7 11.1 5.8 2.7 26. 22.5 1.3 4.8 3.1 1.7-1.5 1.2 26 Q1 45.3 42.1 1. 4.6 3. 24.6 21.1 1.2 3.1 1.9 1.2-2.9. Q2 45.5 42.2 1.2 4.9 3.1 24. 21. 1.1 3.2 2.3.9 -.1 2.9 Q3 45.3 41.9 9.8 4.7 2.9 24.5 21.1 1.2 3.4 2.4 1. -1.5 1.4 Q4 5.3 45. 1.7 5.8 2.7 25.8 22.2 1.4 5.3 3.2 2.2-1.1 1.6 27 Q1 44.2 41.1 9.8 4.5 2.9 23.9 2.4 1.2 3.2 2. 1.2-2.1.8 Q2 44.6 41.4 9.9 4.8 3.2 23.5 2.5 1.1 3.2 2.3.8.9 4.1 Q3 44.5 41.1 9.5 4.7 3. 23.9 2.6 1.2 3.4 2.5.9 -.9 2.1 Q4 5.3 45.2 1.6 5.8 2.8 26. 22.2 1.5 5.1 3.4 1.7 -.7 2.1 28 Q1 44.6 41.5 9.7 4.6 3. 24.1 2.5 1.2 3.2 2. 1.2-2.4.6 Q2 45.3 42. 1.1 5. 3.2 23.7 2.6 1.1 3.3 2.3 1. -.4 2.8 Q3 45.6 42. 9.7 4.8 3.1 24.4 21.2 1.2 3.5 2.5 1. -2.3.8 Q4 52. 46.9 11. 6.1 2.8 27. 23.1 1.4 5.1 3.4 1.6-3. -.3 29 Q1 48.5 45. 1.6 5.3 2.9 26.3 22.4 1.3 3.4 2.2 1.2-6.4-3.6 Q2 5.1 46.1 1.9 5.5 3.2 26.6 23.1 1.3 4. 2.7 1.2-5.8-2.6 Q3 49.4 45.5 1.4 5.3 2.8 27.1 23.4 1.4 3.9 2.7 1.1-6.7-3.9 Q4 54.9 49.6 11.5 6.4 2.5 29.2 24.9 1.5 5.4 3.5 1.9-6.3-3.7 21 Q1 49.6 46. 1.5 5.1 2.8 27.5 23.3 1.4 3.6 2.1 1.5-8.1-5.2 Q2 49. 45.5 1.7 5.4 3. 26.4 22.9 1.3 3.4 2.5 1.1-5.2-2.2 Sources: calculations based on Eurostat and national data. 1) The concepts "revenue", "expenditure" and "deficit/surplus" are based on the ESA 95. Transactions between the EU budget and entities outside the government sector are not included. Otherwise, except for different data transmission deadlines, the quarterly data are consistent with the annual data. The data are not seasonally adjusted. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. Monthly Bulletin 25 S 72 S 59
6.5 skuld och skuldförändring per kvar tal (procent av BNP) 1. Euroområdet Maastrichtskuld fördelat på finansiella instrument 1) Totalt Finansiella instrument Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper 1 2 3 4 5 2. Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuld - Underskott (-)/ Underskotts-/skuldanpassning Memo: förändring överskott (+) ) lånebehov Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Annat och andra volymförändringar Totalt Sedlar, mynt Lån Värde papper Aktier och and ra och inlåning ägarandelar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 D 3 u n d e r s k o t t, l å n e b e h ov o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g (glidande summor över fyra kvartal, procent av BNP) Underskott Skuldförändring Lånebehov D 3 1 m a a s t r i c h t s k u l d (årliga förändringar av skuldkvot och underliggande faktorer) Underskotts-/skuldanpassning Primärt underskott/överskott Ökning/räntedifferential Förändring av skuldkvot Källor: :s beräkningar på grundval av Eurostats och nationella uppgifter. 1) Stockuppgifter för kvartal t anges som procentuell andel av summan av BNP under kvartal t och föregående tre kvartal. 73 S 6December 25 21
statistik för euroområdet 6.5 Quarterly debt and change in debt (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ Maastricht debt by financial instrument 1) Total Financial instruments Currency and deposits Loans Short-term securities Long-term securities 1 2 3 4 5 27 Q3 67.8 2.1 11.3 5.1 49.3 Q4 66.1 2.2 11.1 4.2 48.7 28 Q1 67.1 2.1 11.4 5. 48.6 Q2 67.5 2.1 11.5 4.9 49. Q3 67.7 2.1 11.4 5.5 48.7 Q4 69.8 2.3 11.3 6.7 49.5 29 Q1 73.2 2.3 11.6 7.9 51.5 Q2 76.5 2.4 11.9 8.4 53.8 Q3 78.3 2.3 12.1 9.2 54.7 Q4 79.2 2.4 12.3 8.6 55.9 21 Q1 81. 2.4 12.5 8.4 57.6 Q2 82.4 2.4 13.2 8. 58.8 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-)/ Deficit-debt adjustment Memo debt surplus (+) item: Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation effects Other Borrowing and other changes requirement Total Currency Loans Securities Shares and in volume and deposits other equity 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 27 Q3 -.6 -.9-1.5-1.4-2..1.4.2.1 -.2 -.6 Q4-3.3 -.7-4. -2.8-2.1. -.6 -.2. -1.1-3.3 28 Q1 6.4-2.4 4. 3.1 1.9 -.1.9.3..9 6.4 Q2 4. -.4 3.6 3.9 1.9.3 1.3.5.1 -.3 3.9 Q3 2.3-2.3. -.8-1.6..3.5.4.4 1.8 Q4 8.2-3. 5.1 5.8.8 2.5.5 1.9. -.7 8.2 29 Q1 11.9-6.4 5.4 6.7 5.2 -.1.9.7-1.3. 13.1 Q2 9.9-5.8 4.1 3.1 2.3 -.6.2 1.2.6.5 9.3 Q3 4.8-6.7-1.9-2.9-3.2.7. -.4.2.8 4.6 Q4 2.3-6.3-4. -2.5-2.7 -.1.1.2 -.3-1.2 2.5 21 Q1 8.3-8.1.2.8.8 -.1 -.3.3 -.3 -.3 8.6 Q2 8.3-5.2 3.1 4.4 2.3 1.9 -.2.4. -1.3 8.3 C3 Deficit, borrowing requirement and change in debt (four-quarter moving sum as a percentage of GDP) C31 Maastricht debt (annual change in the debt-to-gdp ratio and underlying factors) 9. deficit change in debt borrowing requirement 9. 12. deficit-debt adjustment primary deficit/surplus growth/interest rate differential change in debt-to-gdp ratio 12. 8. 8. 1. 1. 7. 7. 8. 8. 6. 5. 4. 3. 6. 5. 4. 3. 6. 4. 2. 6. 4. 2. 2. 2... 1. 1. -2. -2.. 21 22 23 24 25 26 27 28 29. -4. 21 22 23 24 25 26 27 28 29-4. Sources: calculations based on Eurostat and national data. 1) The stock data in quarter t are expressed as a percentage of the sum of GDP in t and the previous three quarters. S 6 Monthly Bulletin December 25 S 74
E x t e r n a t r a n s a k t i o n e r o c h u t l a n d s s t ä l l n i n g 7 7.1 översikt över betalningsbalansen 1) (miljarder euro; nettotransaktioner) Bytesbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkoms ter Kapitalbalans Finansiellt sparande gentemot utlandet (kolumnerna 1+6) Totalt Finansiell balans Löpande transfereringar Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Andra investeringar Valutareserv Rest post 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 12-månaders ackumulerade transaktioner 12-månaders ackumulerade transaktioner i procent av BNP D 3 2 E u r o o m r å d e t s b e t a l n i n g s b a l a n s ; by t e s b a l a n s (säsongrensat; 12-månaders ackumulerade transaktioner i procent av BNP) D 3 3 E u r o o m r å d e t s b e t a l n i n g s b a l a n s : d i r e k t - o c h p o r t f ö l j i n v e s t e r i n g a r Bytesbalans 1. 1. Direkta investeringar, netto Portföljinvesteringar, netto 6. 6. Källa:. 1) Teckenkonventionen förklaras i Allmänna anmärkningar. 75 S December 25 S 61
EXTERNAL TRANSACTIONS AND POSITIONS statistik för euroområdet 7 7.1 Summary balance of payments 1) (EUR billions; net transactions) Current account Net Financial account Capital lending/ Errors and Total Goods Services Income Current account borrowing Total Direct Portfolio Financial Other Reserve omissions transfers to/from investment investment derivatives investment assets rest of the world (columns 1+6) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 27 1.7 45.6 46.9 6.3-88.2 4.6 15.3-2.6-9.1 127.1-66.9 32.3-5.1-12.6 28-133.9-18.3 42.1-58.3-99.4 9.8-124.2 116.8-24.3 33.8-75. 131.7-3.4 7.3 29-49.8 39.4 32.2-28.7-92.6 6.1-43.7 31. -74.5 264.8 51.5-215.4 4.6 12.6 29 Q3 -.4 13.9 11.9-3.4-22.7 1.2.8-22.2-25.7 57.3 2. -56.1.3 21.4 Q4 11.7 19.9 9.1 2.3-19.6 1. 12.7-12. 11.6 3.7 8.6-62.9. -.7 21 Q1-21.8 2.7 3.7 7.1-35.3 2.5-19.3 22.1-4.3 16.6 3.9 46.5-4.6-2.8 Q2-23.1 3.9 11.9-18.1-2.8 1.9-21.3 46.5-37.6 11.7 6.5-25.1 1. -25.2 Q3-16.4 6.7 9.8-5.1-27.8 1.3-15.1 27.9-21.2 11.1 3. 39.8-4.9-12.8 29 Sep. -4.1 1.7 3.7-2. -7.5 -.1-4.2 3.7-34. 53.6 3.2-22.4 3.3.5 Oct..5 8.4 3.1 2.1-13.1 -.3.3 4.4 7.3 6.7 1.7-1.7 -.7-4.6 Nov. -.6 5.3 1.1 -.9-6.1.9.3 6. -4.8 -.9.8 9.3 1.5-6.3 Dec. 11.8 6.2 5. 1.2 -.5.4 12.2-22.3 9.1 24.9 6.1-61.6 -.8 1.2 21 Jan. -13.6-7.6.7 2. -8.6 1.5-12.1 22.2-5. 26.9 3.9-5.2 1.5-1.1 Feb. -7.2 4.3 1.2 3.6-16.3.8-6.4 -.5-3.3-6.6.3 12.8-3.6 6.9 Mar. -1. 6. 1.8 1.5-1.4.2 -.8.4-32. -3.6 -.3 38.9-2.5.4 Apr. -6.4 1.1 2.9-2.3-8.2 -.4-6.8 16.5-14.5 45.7.3-15. -.1-9.7 May -17.3-1.2 3.9-13.9-6.1 1.8-15.5 24.9-12.1 63. -.4-25.5 -.1-9.3 June.6 3.9 5. -1.9-6.5.4 1.1 5.1-11. -7. 6.5 15.4 1.1-6.2 July 3.4 7.6 4. -.7-7.5 1.6 4.9 4.8 -.6-17. 1. 24.5-3.1-9.8 Aug. -1.6-4.3 2.7.3-9.4.3-1.3 1.4-11.1 11.5 3.9 7.6-1.6 -.1 Sep. -9.2 3.4 3.1-4.8-11. -.5-9.7 12.6-9.6 16.5-1.9 7.7 -.2-2.9 12-month cumulated transactions 21 Sep. -49.7 33.1 34.5-13.7-13.6 6.7-43. 84.5-87.4 16.2 22. -1.7-8.5-41.5 12-month cumulated transactions as a percentage of GDP 21 Sep. -.5.4.4 -.2-1.1.1 -.5.9-1. 1.8.2. -.1 -.5 C32 Euro area b.o.p.: current account (seasonally adjusted; 12-month cumulated transactions as a percentage of GDP) C33 Euro area b.o.p.: direct and portfolio investment (12-month cumulated transactions as a percentage of GDP) current account balance net direct investment net portfolio investment 1. 1. 5. 5..5..5. 4. 3. 2. 4. 3. 2. -.5 -.5 1. 1. -1. -1.5-1. -1.5. -1. -2.. -1. -2. -2. 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-2. -3. 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-3. Source:. 1) The sign convention is explained in the General Notes. Monthly Bulletin 25 S 76 S 61
7.2 bytesbalans och kapitalbalans (miljarder euro; transaktioner) 1. Översikt över bytesbalansen och kapitalbalansen Bytesbalans Kapitalbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar Kredit Debet Netto Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Remitteringar 11 12 Remitteringar 13 14 15 Säsongrensat D 3 4 E u r o o m r å d e t s b e t a l n i n g s b a l a n s ; v a r o r (säsongrensat; 12-månaders ackumulerade transaktioner i procent av BNP) Export (kredit) Import (debet) D 3 5 E u r o o m r å d e t s b e t a l n i n g s b a l a n s ; t j ä n s t e r (säsongrensat; 12-månaders ackumulerade transaktioner i procent av BNP) Export (kredit) Import (debet) Källa:. 77 S 62December 25 21
statistik för euroområdet 7.2 Current and capital accounts (EUR billions; transactions) 1. Summary current and capital accounts Current account Capital account Total Goods Services Income Current transfers Credit Debit Net Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Workers Workers remit- remittances tances 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 27 2 77.8 2 697.2 1.7 1 518.8 1 473.2 494.2 447.2 64. 597.7 9.9 6.4 179. 2.7 25.6 21. 28 2 728.6 2 862.5-133.9 1 58.9 1 599.2 513. 47.9 546. 64.3 88.6 6.8 188.1 21.6 24.4 14.7 29 2 259.1 2 38.9-49.8 1 291.3 1 251.9 469. 436.8 45.8 434.6 93. 6. 185.6 22.4 19.6 13.5 29 Q3 555.2 555.6 -.4 322.6 38.8 124.3 112.4 93.3 96.7 15. 1.6 37.7 5.7 3.8 2.7 Q4 599.2 587.5 11.7 348.6 328.7 12.8 111.7 97.8 95.5 32. 1.5 51.6 5.8 6. 5. 21 Q1 58. 61.8-21.8 348.6 345.9 111. 17.3 99.2 92. 21.3 1.4 56.6 5.2 5.3 2.8 Q2 637.8 66.9-23.1 386.4 382.5 127.2 115.3 16.8 124.8 17.4 1.6 38.3 5.3 5.1 3.2 Q3 645.6 662. -16.4 42. 395.4 133.1 123.3 96.1 11.2 14.3. 42.1. 4.4 3.1 21 July 223.2 219.8 3.4 14. 132.4 45.7 41.7 32.7 33.4 4.8. 12.3. 2.4.9 Aug. 21.7 212.3-1.6 122.6 126.8 43.8 41.1 3.6 3.3 4.8. 14.1. 1.1.9 Sep. 22.7 23. -9.2 139.5 136.1 43.6 4.5 32.9 37.6 4.7. 15.7..8 1.3 Seasonally adjusted 21 Q1 68.1 61.1-1.9 365. 349.7 121.9 113.4 12.5 1.2 18.7. 46.8... Q2 636.8 646.6-9.8 387.5 38.8 127.4 117.4 12. 13.1 2.. 45.3... Q3 638.7 663.5-24.8 392.9 389.1 123.7 117.9 1.4 17.9 21.7. 48.7... 21 July 214.7 219.5-4.8 131.6 129.9 41.6 39.4 34.2 35. 7.2. 15.2... Aug. 212.9 219.8-6.9 131. 13.8 41. 39.2 33.2 34.5 7.7. 15.3... Sep. 211.1 224.2-13.1 13.2 128.4 41.1 39.2 32.9 38.4 6.9. 18.2... 12-month cumulated transactions 21 Sep. 2 456. 2 52.3-46.3 1 479.1 1 445.7 491. 456.8 4. 412.6 85.8. 187.2... 12-month cumulated transactions as a percentage of GDP 21 Sep. 27. 27.5 -.5 16.2 15.9 5.4 5. 4.4 4.5.9. 2.1... C34 Euro area b.o.p.: goods (seasonally adjusted; 12-month cumulated transactions as a percentage of GDP) C35 Euro area b.o.p.: services (seasonally adjusted; 12-month cumulated transactions as a percentage of GDP) 18. exports (credit) imports (debit) 18. 6. exports (credit) imports (debit) 6. 17. 16. 17. 16. 5.5 5.5 15. 15. 5. 5. 14. 13. 12. 14. 13. 12. 4.5 4. 4.5 4. 11. 11. 3.5 3.5 1. 9. 1. 9. 3. 3. 8. 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 8. 2.5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 2.5 Source:. S 62 Monthly Bulletin December 25 S 78
statistik för euroområdet Externa transaktioner och utlandsställning 7.2 bytesbalans och kapitalbalans (miljarder euro) 2. Faktorinkomster (transaktioner) Löner och kollektiva avgifter Avkastning på kapital Kredit Debet Totalt Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Kredit Debet Aktier Skuldinstrument Aktier Skuldinstrument Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet 1 2 3 4 5 Återinvesteradvesterade Återin- vinstmedel vinstmedel 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 3. Geografisk fördelning (transaktioner) 2 kv 29 till 1 kv 21 Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Källa:. Totalt EU-medlemsstater utanför euroområdet Brasilien Kanada Kina Indien Japan Ryssland Schweiz USA Övriga Totalt Sverige Danmark Storbritannien Andra EU länder EU institutioner 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Kredit Debet Netto 79 S December 25 S 63
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS External transactions and positions 7.2 Current and capital accounts (EUR billions) 2. Income account (transactions) Compensation of employees Investment income Credit Debit Total Direct investment Portfolio investment Other investment Credit Debit Equity Debt Equity Debt Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Reinv. Reinv. earnings earnings 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 27 18.8 11.2 585.2 586.4 212.4 71.3 137.2 42.8 28.6 26.8 45.3 113.8 118.7 11.6 18.3 197.9 28 19.1 11.8 526.9 592.5 155.5 12.6 127.1 27. 3.7 25.9 43.2 12.5 125. 123.7 172.5 195.2 29 19.2 12.9 386.7 421.7 133.9 8.5 1.5 17.4 2.3 22.3 27.3 76.7 12.3 129. 12.9 93.2 29 Q2 4.7 2.9 12.7 133.4 36.1-2.3 29.7.8 5.5 7.4 8.5 37.1 25.2 33.1 27.5 26.1 Q3 4.7 3.8 88.6 92.9 3.1 6.2 24.2 5.7 4.4 4.6 6.4 13.3 25.7 32.1 21.9 18.7 Q4 5.1 3.9 92.8 91.7 35.4. 24.5.6 5.3 5.1 6. 13.9 24.5 3. 21.6 18.2 21 Q1 4.9 2.2 94.3 89.8 39. -1.4 25. 3.4 4.5 4.3 6. 12. 25. 32.3 19.8 16.2 Q2 4.8 2.7 12. 122.1 41.6-5.7 28.6-3.3 4.7 5. 9.8 38.5 26.1 33.3 19.7 16.6 3. Geographical breakdown (cumulated transactions) Total EU Member States outside the euro area Brazil Canada China India Japan Russia Switzer- United Other land States Total Den- Sweden United Other EU EU mark Kingdom countries insti- 29 Q3 to tutions 21 Q2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Credits Current account 2 372.2 814.3 45.8 72. 393.2 245.2 58.2 41.4 31.1 11.1 33.1 49. 76.3 176.2 317.6 732.1 Goods 1 46.2 458.6 28.2 46.1 193.6 19.5.2 23.2 16.7 82.9 24.6 31.4 54.9 88.9 164.2 46.7 Services 483.3 16.5 1.8 12.9 14.1 26.9 5.7 7.3 7. 13.2 6.7 1.8 14.2 51.1 72.1 14.5 Income 397.1 133.7 6.1 11.8 83.9 24.4 7.6 1.4 6.6 4.8 1.7 6.5 6.8 28.8 76.4 121.3 Investment income 377.6 127. 6. 11.6 82.2 23.7 3.4 1.4 6.6 4.7 1.7 6.4 6.7 21.2 74.5 118.3 Current transfers 85.6 61.5.6 1.2 11.6 3.3 44.8.4.9.3.1.3.4 7.3 4.9 9.6 Capital account 2.3 17....9.3 15.7.......4.4 2.3 Debits Current account 2 45.8 762.3 4.3 67.3 334.2 222.8 97.7-25.6 - - 85.8-16.3 314.6 - Goods 1 365.9 389.3 26.3 4.4 147. 175.6. 22.1 1.8 17. 2.1 44.9 94.4 75.9 119.4 418.9 Services 446.8 133.2 7.3 1.2 83. 32.4.2 5.5 5.8 1.8 4.7 8.1 8.4 42.6 93.3 134.4 Income 49. 128.5 6. 15.6 91.2 1.5 5.3-7.2 - - 32.4-35.2 95.6 - Investment income 396.5 12.7 5.9 15.5 89.3 4.7 5.3-7.1 - - 32.3-34.6 94.5 - Current transfers 184.2 111.3.7 1.1 13. 4.3 92.1 1.5 1.8 2.8.7.4.6 6.6 6.3 52.2 Capital account 13.7 2.4.1.1.9.2 1..2.1.1.1.1.1.5 1.2 9. Net Current account -33.6 52.1 5.5 4.7 59. 22.4-39.4-5.5 - - -36.8-15.9 2.9 - Goods 4.3 69.3 1.9 5.7 46.6 15..2 1.1 5.8-87.2 4.5-13.5-39.4 13. 44.8 41.8 Services 36.5 27.2 3.5 2.7 21.1-5.5 5.5 1.8 1.2 2.3 2.1 2.7 5.8 8.5-21.2 6.1 Income -12. 5.2.2-3.8-7.3 14. 2.2 - -.6 - - -25.9 - -6.4-19.2 - Investment income -18.8 6.3.2-3.9-7.1 18.9-1.9 - -.5 - - -25.8 - -13.3-2. - Current transfers -98.5-49.7 -.1.1-1.4-1. -47.3-1.1 -.9-2.6 -.7 -.1 -.2.7-1.5-42.6 Capital account 6.6 14.6 -.1 -.1..1 14.7 -.1 -.1 -.1 -.1 -.1. -.1 -.8-6.7 Source:. Monthly Bulletin December 25 21 S 8 S 63
7.3 finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 1. Översikt över den finansiella balansen Finansiella derivat, netto Andra investeringar Totalt 1) Totalt i % av BNP Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Valutareserv Skulder Netto Skulder Netto Skulder Skulder Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Skulder 1 2 3 4 5 6 7 8 Utestående belopp (utlandsställning) 9 1 11 12 13 14 Förändringar i utestående belopp Transaktioner Andra förändringar Andra förändringar till följd av växelkursförändringar Andra förändringar till följd av prisförändringar Andra förändringar till följd av andra korrigeringar Ökningstakt för utestående belopp Källa:. 1) Finansiella derivat, netto, ingår i tillgångar. 81 S 64December 25 21
statistik för euroområdet 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions and other changes during period) 1. Summary financial account Total 1) Total Direct Portfolio Net Other Reserve as a % of GDP investment investment financial investment assets derivatives Assets Liabilities Net Assets Liabilities Net Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Outstanding amounts (international investment position) 26 12 384.3 13 399.8-1 15.5 144.7 156.5-11.9 3 153.4 2 729.4 4 372.1 5 95. -2.8 4 553.8 4 72.4 325.8 27 13 994.5 15 268.8-1 274.3 155.2 169.3-14.1 3 725.2 3 215.5 4 63.1 6 541.2-28.9 5 321. 5 512.2 347.2 28 13 344.9 14 985.6-1 64.7 144.3 162.1-17.7 3 888. 3 313.4 3 727.4 5 941.5-29.8 5 385.1 5 73.6 374.2 29 13 76.1 15 28. -1 447.8 153.6 169.8-16.2 4 261. 3 472.5 4 225.8 6 741.2-45.4 4 856.4 4 994.2 462.4 21 Q1 14 413.1 15 737.6-1 324.6 16.4 175.2-14.7 4 375.9 3 486.5 4 493.4 7 48.2-39. 5 84.1 5 22.9 498.7 Q2 14 932.8 16 55.1-1 122.3 164.9 177.3-12.4 4 525.2 3 52.8 4 614. 7 138.5-49.8 5 26.1 5 395.8 583.3 Changes to outstanding amounts 26 1 545.8 1 845.7-299.9 18.1 21.6-3.5 362.6 285.1 484.6 892.2.6 692.3 668.4 5.7 27 1 61.2 1 869. -258.8 17.9 2.7-2.9 571.8 486.1 258. 591.2-8.2 767.2 791.8 21.4 28-649.6-283.2-366.4-7. -3.1-4. 162.9 98. -92.7-599.6 -.9 64.1 218.5 27. 29 415.2 222.3 192.9 4.6 2.5 2.2 372.9 159.1 498.4 799.6-15.6-528.7-736.4 88.2 21 Q1 653. 529.7 123.3 29.5 23.9 5.6 114.9 14. 267.6 37. 6.4 227.8 28.7 36.3 Q2 519.7 317.5 22.2 22.6 13.8 8.8 149.4 34.3 12.6 9.3-1.8 176. 192.9 84.7 Transactions 26 1 728.6 1 719.1 9.4 2.2 2.1.1 417.6 257.4 519.8 78.5.6 789.3 753.2 1.3 27 1 942.6 1 94. 2.6 21.5 21.5. 511.5 421.4 438.9 566.1 66.9 92.2 952.6 5.1 28 47.8 524.7-116.8 4.4 5.7-1.3 333.7 93.4-15. 288.9 75. 1.8 142.4 3.4 29-213.4-182.3-31. -2.4-2. -.3 288.3 213.8 78.6 343.4-51.5-524.2-739.6-4.6 21 Q1 182.8 24.9-22.1 8.3 9.3-1. 38.8-1.5 61. 77.6-3.9 82.3 128.8 4.6 Q2 67.3 113.8-46.5 2.9 4.9-2. 6.2 22.7-16.3 85.4-6.5 3.9 5.8-1. Q3 93.9 121.8-27.9 4.1 5.3-1.2 28.2 7. 59.2 7.3-3. 4.8 44.5 4.9 21 May 16.1 131. -24.9... 27.4 15.3-19.2 43.8.4 97.5 71.9.1 June -154.9-149.8-5.1... 14.5 3.5-5.9-13. -6.5-155.8-14.3-1.1 July -13.5-8.6-4.8... 8.4 7.9 21.3 4.4-1. -45.3-2.9 3.1 Aug. 115.3 125.7-1.4... 15.9 4.8 22.7 34.3-3.9 79.1 86.6 1.6 Sep. -7.9 4.8-12.6... 3.9-5.7 15.1 31.7 1.9-29. -21.3.2 Other changes 26-182.7 126.6-39.3-2.1 1.5-3.6-55. 27.7-35.2 183.7. -97. -84.8 4.4 27-332.4-71. -261.4-3.7 -.8-2.9 6.3 64.7-18.9 25.1-75.1-153. -16.8 16.3 28-1 57.4-87.8-249.6-11.4-8.7-2.7-17.8 4.6-887.8-888.5-75.8 53.3 76. 23.7 29 628.6 44.7 223.9 7. 4.5 2.5 84.7-54.7 419.8 456.2 35.9-4.5 3.2 92.7 Other changes due to exchange rate changes 26-343.3-228.5-114.8-4. -2.7-1.3-72.1-4.2-151.6-11.1. -15.7-123.2-13.9 27-521.9-339.5-182.4-5.8-3.8-2. -14.1-17.1-217.4-146.9. -186.7-175.5-13.7 28-39.4 55.1-94.5 -.4.6-1. -2.1-9.6 6.8 47.4. -35.4 17.3 9.2 29-45.8-49.7 3.9 -.5 -.6. -4.8 1.7-28.4-27.5. -1.1-23.9-2.5 Other changes due to price changes 26 288.6 298.4-9.8 3.4 3.5 -.1 45.4 33.5 226. 264.9... 17.1 27 78.7 113.4-34.7.9 1.3 -.4 45.2 5.8 77.3 17.6-75.1.. 31.3 28-1 21.5-1 18.4-3.1-11. -11.. -154.5-94.8-812.8-923.6-75.8.. 21.5 29 622.1 494. 128.1 6.9 5.5 1.4 137.9 44.5 42.2 449.5 35.9.. 46.1 Other changes due to other adjustments 26-128.1 56.7-184.7-1.5.7-2.2-28.3-1.6-19.6 19.8. 8.7 38.4 1.2 27 11.8 155.1-44.3 1.2 1.7 -.5 119.2 76. -4.8 64.4. 33.7 14.7-1.3 28 3.5 155.5-152.. 1.7-1.6 3.8 19. -81.8-12.3. 88.7 58.8-7.1 29 52.3-39.6 91.9.6 -.4 1. -48.5-1.9 46. 34.3. 5.6 27. 49.2 Growth rates of outstanding amounts 26 16.1 14.8 -... 15. 1.5 13.6 13.7. 2.5 18.7.3 27 15.6 14.3 -... 15.8 15.1 1. 9.4. 2.3 2.2 1.6 28 2.9 3.4 -... 9.1 2.9 -.6 4.6..2 2.7 1. 29-1.6-1.2 -... 7.4 6.6 2. 5.8. -9.7-12.8-1.2 21 Q1 1.1 1.1 -... 5.7 5.5 4.6 6.2. -4.2-7. 1.3 Q2 2.2 2.2 -... 5.2 3.6 3.4 5.3. -.5-2.3.7 Q3 2.8 3.1.... 4.1 2.6 3.2 4.4. 1.7 1.6 1.6 Source:. 1) Net financial derivatives are included in assets. S 64 Monthly Bulletin December 25 S 82
statistik för euroområdet Externa transaktioner och utlandsställning 7.3 finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 2. Direktinvesteringar Av inhemska enheter utomlands Av utländska enheter i euroområdet Totalt Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) Totalt Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) Totalt MFI Icke-MFI Totalt MFI Icke-MFI Totalt I MFI I icke- MFI Totalt Till MFI Till icke- MFI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt D 3 6 e u r o o m r å d e t s u t l a n d s s t ä l l n i n g (utestående belopp i slutet av perioden; i procent av BNP) D 3 7 e u r o o m r å d e t s d i r e k t - o c h p o r t f ö l j i n v e s t e r i n g a r (utestående belopp i slutet av perioden; i procent av BNP) Utlandsställning, netto -4. -4. Direktinvesteringar, netto Portföljinvesteringar, netto 2. 2. Källa:. 83 S December 25 S 65
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Direct investment By resident units abroad By non-resident units in the euro area Total Equity capital Other capital Total Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total Into MFIs Into Total To MFIs To MFIs MFIs non-mfis non-mfis 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Oustanding amounts (international investment position) 28 3 888. 3 15.7 213.1 2 82.6 872.3 13. 859.4 3 313.4 2 354.7 64.5 2 29.1 958.8 18.3 94.4 29 4 261. 3 29.8 227.5 3 63.3 97.2 14.4 955.8 3 472.5 2 526. 76.3 2 449.7 946.6 17.8 928.8 21 Q1 4 375.9 3 38.3 243.3 3 137. 995.6 15.1 98.5 3 486.5 2 611.7 8.4 2 531.2 874.8 17.8 857.1 Q2 4 525.2 3 477.8 255.2 3 222.6 1 47.5 16.5 1 31. 3 52.8 2 629.5 8.3 2 549.2 891.3 16.1 875.2 Transactions 27 511.5 388.8 18.9 369.8 122.8 -.1 122.9 421.4 314.6 5.3 39.3 16.8 1.4 15.4 28 333.7 214.3 2.4 193.9 119.4 -.3 119.7 93.4 7. -1.2 71.2 23.4 1.6 21.8 29 288.3 215.7 15.4 2.3 72.6 3.4 69.2 213.8 214.9 7.4 27.5-1.1 -.6 -.5 21 Q1 38.8 8.8 6.1 2.7 3..2 29.7-1.5 6.7 1.5 59.2-62.2 -.2-62. Q2 6.2 17.4 -.7 18. 42.9.5 42.4 22.7 11.7 2.2 9.5 11. -2.4 13.4 Q3 28.2 26.8 1.2 25.7 1.4.3 1.1 7. -1.8 1.5-3.3 8.8 -.3 9.1 21 May 27.4 11.8-1.5 13.4 15.5.2 15.3 15.3 3.4.8 2.6 11.9-1.6 13.5 June 14.5-1.9.1-2. 16.4. 16.5 3.5 2.4.9 1.5 1.1-2.2 3.3 July 8.4 7.8.3 7.5.6.2.4 7.9 6.8 1. 5.7 1.1 -.8 1.9 Aug. 15.9 2.7.5 2.2-4.8 -.1-4.8 4.8 4.6.1 4.5.2.8 -.6 Sep. 3.9-1.7.4-2. 5.6.1 5.5-5.7-13.2.4-13.6 7.6 -.3 7.9 Growth rates 28 9.1 7.3 9.1 7.2 15.9-1. 16.2 2.9 2.9-1.7 3.1 2.9 9.2 2.8 29 7.4 7.1 7.3 7.1 8.3 26.3 8.1 6.6 9.3 11.3 9.2 -.1-3.2 -.1 21 Q1 5.7 5.9 5.3 6. 5.1 2.1 4.8 5.5 1.3 11.7 1.3-6.7-4.9-6.8 Q2 5.2 3.9 1.9 4.1 9.3 19. 9.1 3.6 7.3 12.6 7.2-5.9-19.3-5.6 Q3 4.1 3.3 2.8 3.3 6.9 18.9 6.7 2.6 5.7 1.9 5.6-5.5-16.1-5.3 C36 Euro area international investment position (outstanding amounts at end of period; as a percentage of GDP) C37 Euro area direct and portfolio investment position (outstanding amounts at end of period; as a percentage of GDP) net international investment position net direct investment net portfolio investment -4. -4. 15. 15. -6. -6. 1. 1. -8. -8. 5. 5. -1. -12. -14. -16. -1. -12. -14. -16.. -5. -1. -15. -2.. -5. -1. -15. -2. -18. -18. -25. -25. -2. 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-2. -3. 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-3. Source:. Monthly Bulletin December 25 21 S 84 S 65
7.3 finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 3. Portföljinvesteringstillgångar Totalt Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Offent lig sektor Offent lig sektor Eurosystemet Eurosystemet Eurosystemet Offentlig sektor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt 4. Portföljinvesteringsskulder Totalt Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Offentlig sektor Offentlig sektor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt Källa:. 85 S 66December 25 21
statistik för euroområdet 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 3. Portfolio investment assets Total Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Euro- General Euro- General Euro- General system government system government system government 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Outstanding amounts (international investment position) 28 3 727.4 1 128.6 68.4 3. 1 6.1 27.1 2 164.2 965. 2. 1 199.2 18.4 434.6 358. 61.6 76.6 1.3 29 4 225.8 1 488.5 76.2 3.4 1 412.3 34.4 2 339.3 917.5 17. 1 421.8 36.4 398. 327.2 44.9 7.8 2. 21 Q1 4 493.4 1 641.9 9.7 3.6 1 551.2 39.1 2 439.3 934.8 17.3 1 54.5 36.4 412.3 342. 41. 7.3.6 Q2 4 614. 1 648.2 8.4 3.5 1 567.8 43.6 2 538.5 931.2 16.9 1 67.3 45.9 427.3 336.4 43.6 9.9.3 Transactions 27 438.9 62.5 26.7. 35.7 8.2 293.2 148. 4.9 145.2 3.3 83.3 63.4 26.3 19.8.8 28-15. -16.5-36..6-7.5 -.2 81.2 4.9 3.2 4.3 2.6 1.3 35.1 15.1-24.8.4 29 78.6 45.5-3.6 -.2 49.1 1.5 24.7-99.9-3.4 124.7 17.6 8.4 11.7-12.7-3.3 1. 21 Q1 61. 36.4 9.5. 26.8 1. 46.5 3.2.2 43.3-1.6-21.9-19.1-6.1-2.8-1.5 Q2-16.3-7.9-5.9 -.2-2. 2.7-2.5-36.4 -.7 33.8.6-5.9-17.1-2.6 11.2 -.3 Q3 59.2 9.1 -.9. 1.. 4. -36.9 1.2 4.9. 46.1 47.1 6.2-1.. 21 May -19.2-13.1-2.. -11.1. -6.9-23.3 1.2 16.4..8-5.2 2.8 6.. June -5.9 3. -2.6. 5.6.. -9.4-2.7 9.4. -9. -7.8-6.1-1.2. July 21.3-1.7-4.. 2.3. -2.7-14.1 -.4 11.4. 25.8 13.8-3.6 12.. Aug. 22.7 -.1-2.2. 2.1. 13.8-1.5.8 15.3. 9. 24.2 4.9-15.2. Sep. 15.1 1.9 5.3. 5.6. -7.1-21.4.7 14.3. 11.3 9.1 4.9 2.3. Growth rates 28 -.6-6.4-27.8 24.6-4.8 -.4 3.6 4.2 2.3 3.1 15.7 2.8 12. 41.9-27.7 71.1 29 2. 3.3-5.6-7.2 3.8 5.4 1. -1.2-17.1 1.2 95.3 1.4 2.6-22. -4.5 73.1 21 Q1 4.6 9.2 19.1-7. 8.7 7. 4.4-5.5-5.1 12. -1.5-9.3-9.1-32.1-1.5-67. Q2 3.4 8.3 11.3-1.9 8.1 12.3 4.3-6.1-1. 11.5-8.6-14.8-17.5-34.3-2.2-81.5 Q3 3.2 5.1 3.8-12.1 5.2. 2.9-9.2.4 11.. -1.8-3.7-4.6 8.3. 4. Portfolio investment liabilities Total Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs General government General government 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Outstanding amounts (international investment position) 28 5 941.5 2 186. 616.9 1 569.1 3 373.3 1 198.2 2 175.1 1 428.2 382.3 62. 32.3 271.7 29 6 741.2 2 752.2 686.6 2 65.6 3 461.6 1 132.1 2 329.5 1 478. 527.3 67.8 459.5 425. 21 Q1 7 48.2 2 829.3 665.4 2 163.9 3 683.2 1 16.2 2 522.9 1 617.8 535.8 99. 436.8 395.8 Q2 7 138.5 2 781.1 682.3 2 98.8 3 857.3 1 176.8 2 68.6 1 748.3 5.1 79.7 42.4 38.8 Transactions 27 566.1 164.4 34. 13.4 341.1 154.4 186.7 126.5 6.5 52.1 8.4 2.8 28 288.9-11.1 84.4-185.6 29.2 7.3 22. 185.6 18.7-33.4 214.1 191.4 29 343.4 82.7 3.6 79. 141.8 6. 135.8 98. 119. -14.9 133.8 157.5 21 Q1 77.6.3-16.7 17. 7.4 14.7 55.7 82. 6.9 37. -3.1-21.3 Q2 85.4 3.8 2. 1.7 9.4-7. 97.4 13.6-8.8-9.4.6-6.8 Q3 7.3 3.6 16.9 13.8-19.1 9.3-28.4. 58.7 19.7 39.. 21 May 43.8-1.8-9.6-1.2 4.2-8.7 48.9. 14.3.7 13.7. June -13. 22.5 13.9 8.5 -.7-11.6 1.8. -34.7-14.8-19.9. July 4.4 4.9 5.3 -.3-37.2-7.8-29.5. 36.7 13.9 22.8. Aug. 34.3 25.4 17. 8.5-8.5 13. -21.5. 17.3-4.6 21.9. Sep. 31.7.3-5.4 5.6 26.7 4.1 22.6. 4.7 1.5-5.7. Growth rates 28 4.6-4.2 14.9-8.6 7..7 11. 16.8 75.6-24.9 27.5 255.5 29 5.8 3.6.6 4.7 4.2.5 6.2 6.9 31.2-32. 41.6 58.2 21 Q1 6.2 6.1-2.3 9.4 4.2 2.9 4.8 9.9 25.5 75.5 15.2 23.3 Q2 5.3 4.5-2.1 7. 5.1 1.9 6.5 12.4 13.5 73. 4.6 9.1 Q3 Source:. 4.4 2.5 -.8 3.6 4.4 1.8 5.7. 15.5 145.5 2.7. S 66 Monthly Bulletin December 25 S 86
statistik för euroområdet Externa transaktioner och utlandsställning 7.3 finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 5. Övriga investeringstillgångar Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer Totalt Lån/sedlar, mynt och inlåning Totalt Övriga tillgångar Lån/sedlar, mynt och inlåning Lån/sedlar, mynt och inlåning Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån/sedlar, mynt och inlåning Sedlar, mynt och inlåning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt 6. Övriga investeringsskulder Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer Totalt Övriga skulder Totalt Lån/sedlar, mynt och inlåning Lån/sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Totalt Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Handelskrediter Lån Övriga skulder 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt Källa:. 87 S December 25 S 67
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 5. Other investment assets Total Eurosystem MFIs General Other sectors (excluding Eurosystem) government Total Loans/ Other Total Loans/ Other Trade Loans/currency Trade Loans/currency currency assets currency assets credits and deposits credits and deposits and and deposits deposits Currency Currency and and deposits deposits 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Outstanding amounts (international investment position) 28 5 385.1 28.8 27.7 1. 3 273.5 3 214.3 59.2 9.7 12.3 42.6 8.8 1 992.1 188.5 1 61.1 432.1 29 4 856.4 29.7 29.4.3 2 837.3 2 86.8 3.5 19. 8.4 63.6 11.3 1 88.4 192. 1 54.1 398.5 21 Q1 5 84.1 24.1 23.8.3 2 971.9 2 938.2 33.7 16.6 8.4 59.6 7.8 1 981.4 196.5 1 576.6 413.2 Q2 5 26.1 24.3 24..3 3 79.5 3 45.1 34.3 114.4 8.6 65.7 13. 2 41.9 29.3 1 622.9 439.8 Transactions 27 92.2 22. 22.. 538.1 53.9 7.2-7.8-1.4-7.4-5.5 367.9 14. 34.8 64.7 28 1.8-9.3-9.3. -42.1-58.7 16.6-5.7-1.1-6. -4.8 67.9.2 62.1-61.7 29-524.2 -.3 -.3. -421.6-41.2-2.5 1.9 -.4 9.5 1.3-113.2-1.4-115.6-55.7 21 Q1 82.3-7. -7.. 55.7 52.6 3.2-6.9 -.1-7.7-3.7 4.5 1.7 26.5 1.3 Q2 3.9-3.4-3.4. 2.4-5. 7.4 5.7. 5.5 5.2 26.1 9.4 18.8 6.6 Q3 4.8 1.6.. -17... 5... -2. 15.1.. 12.8 21 May 97.5-3.9.. 72.7...2... 28.5.. 6.5 June -155.8 -.6.. -14.3...4...2-15.3.. -13.5 July -45.3 2... -51... 6.3.. -1.5-2.7.. -.4 Aug. 79.1 -.9.. 71.6...6.. 1. 7.9.. 16.3 Sep. -29..5.. -37.6.. -1.8.. -1.5 9.9.. -3. Growth rates 28.2-26. -26.7 5. -1.3-1.8 23.5-6.1-8.9-12.3-35.2 3.7.1 4.2-14. 29-9.7-1.8-2.7.2-12.8-12.4-36.9 11.4-3.4 19.5 12.9-5.7 -.8-7.3-13.3 21 Q1-4.2-2.5-2.5 1.6-4. -3.6-27.8-2.6-3.8-7.8-62.2-4.6 1.9-6.9-14.7 Q2 -.5-36.7-37. -2.5-1. -1.2 17.7 6.5-3.9 1.4-13.6.5 5.5 -.6-8.2 Q3 1.7-13.2.. 1.2.. 9.6.. 5.1 2.4.. -3. 6. Other investment liabilities Total Eurosystem MFIs General Other sectors (excluding Eurosystem) government Total Loans/ Other Total Loans/ Other Total Trade Loans Other Total Trade Loans Other currency liabilities currency liabilities credits liabilities credits liabilities and and deposits deposits 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Outstanding amounts (international investment position) 28 5 73.6 497.5 497.2.3 3 756.8 3 72.9 53.9 62.. 58. 4. 1 414.3 177.8 1 58. 178.5 29 4 994.2 267.2 266.8.3 3 392.6 3 354.1 38.5 71.1. 67.1 4. 1 263.3 175. 99.9 178.5 21 Q1 5 22.9 267.1 266.4.8 3 578.2 3 534.8 43.4 77.5. 72.9 4.6 1 28.1 177.4 911.3 191.4 Q2 5 395.8 275.6 274.9.7 3 718.2 3 669.2 49. 86.3. 81.1 5.1 1 315.7 186.8 946.9 182. Transactions 27 952.6 9.4 9.4. 621.3 616.6 4.6 -.9. -2. 1.1 241.8 1. 232.9-1. 28 142.4 282.3 282.2.1-174.9-186.1 11.2 9.4. 1.8-1.4 25.6 9.5 16.1 -.1 29-739.6-232.5-232.6.2-353.5-342.1-11.3 11.4. 11.6 -.1-165.1-2.3-147.9-14.9 21 Q1 128.8-5.3-5.7.4 14.1 99.2 4.9 4.5. 4.9 -.4 25.5 -.4 17. 8.9 Q2 5.8 -.3 -.3. -12.8-14.1 1.3 8.8. 7.8 1. 1. 8. 2.9 -.9 Q3 44.5-2.6.. 2.6.. 5.1... 39.4... 21 May 71.9 9.7.. 4.1.. 6.9... 15.3... June -14.3-12.1.. -14.8...2... 12.3... July -2.9-1.1.. -32.7.. 1.... 11.9... Aug. 86.6-2.3.. 73....7... 15.2... Sep. -21.3.8.. -37.7.. 3.4... 12.3... Growth rates 28 2.7 132.9 133. 2.8-4.4-4.7 17.9 18.1-17.8 23. -24.7 1.9 5.6 1.6 -.7 29-12.8-46.5-46.6 42.3-9.4-9.2-2.3 18.3-148.2 19.7-3.9-11.5-1.3-13.8-7.9 21 Q1-7. -37. -37.1 81. -3.7-3.6-8.2-3.7-141.7-4.4 11.8-7.1.1-9.2-2. Q2-2.3-19.5-19.6 16.2-1.9-2.1 2.1 11.8-143.4 11.5 13.6.1 4.1 -.1-2.8 Q3 1.6-7.6...3.. 17.7... 6.5... Source:. Monthly Bulletin 25S 67 88
7.3 finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 7. Valutareserv Valutareserv Memo Totalt Monetärt guld Innehav Reservposition av särskilda i IMF i miljarder troy drag- i fine euro ounces nings- rätter (miljoner) Totalt Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Valutor Värdepapper Totalt Aktier Obligationer Penningmarknadsinstrument Finansiella derivat Övriga fordringar Övrig a tillgångar i utländsk valuta Förut bestämda kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Utestående belopp (utlandsställning) Tilldelningar av särskilda dragningsrätter Transaktioner Ökningstakt 8. Utlandsskuld, brutto Totalt Fördelat på instrument Fördelat på sektor (exkl. direktinvestering) Lån/sedlar, mynt och inlåning Obligationer Övriga skulder Penningmarknadsinstrument Handelskrediter Direktinvestering: företagsinterna lån Offentlig sektor Eurosystemet MFI (exkl. Eurosystemet) Övriga sektorer 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Utestående belopp (utlandsställning) Utestående belopp i procent av BNP Källa: 89 S 68December 25 21
statistik för euroområdet 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 7. Reserve assets Reserve assets Memo items Total Monetary gold SDR Reserve Foreign exchange Other Other Pre- SDR holdings position claims foreign determined allo- In In fine in the Total Currency and Securities Financial currency short-term cations EUR troy IMF deposits derivatives assets net billions ounces drains (millions) With With Total Equity Bonds Money on monetary banks and market foreign authorities notes instruments currency and the BIS 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Outstanding amounts (international investment position) 27 347.2 21. 353.688 4.6 3.6 138. 7.2 22. 18.5.4 87.8 2.3.3. 44.3-38.5 5.3 28 374.2 217. 349.27 4.7 7.3 145.1 7.6 8.1 129.5.6 111.3 17.6.. 262.8-245.7 5.5 29 462.4 266.1 347.18 5.8 1.5 134.9 11.7 8.1 115.2.5 92. 22.7 -.1. 32.1-24.2 51.2 21 Q1 498.7 287.3 347.176 52.7 12.4 146.3 9.9 1.6 126.1.6 99.6 26. -.3. 28.8-23. 53. Q2 583.3 351.9 347.156 56.3 16.3 158.8 9.2 13. 136.8.6 11.8 25.5 -.2. 32.7-24.2 56.7 21 Sep. 552.2 332.3 346.994 53.3 15.3 151.3 7.9 15.7 127.2 - - -.4. 26.2-22.6 53.7 Oct. 555.6 337.2 346.994 53. 15.1 15.3 5.9 19. 125. - - -.3. 25.9-23.7 53.4 Transactions 27 5.1-3.2 -.3 -.9 8.8 1. 1.6 6.2. 14.5-8.3.. - - - 28 3.4-2.7 - -.1 3.8 2.4 5. -15.7 11.8.1 15.8-4.1 1.3. - - - 29-4.6-2. -.5 3.4-6.4 3.1-1.2-9.5. -14.1 4.6 1.2. - - - 21 Q1 4.6. - -.2 1.8 3.1-2.5 2. 3.6. 1.9 1.7 -.1. - - - Q2-1.. -.1 3. -4. -2. 1.3-3.2.. -3.1 -.1. - - - Q3 4.9 - - - - - - - - - - - - - - - - Growth rates 26.3-2.4-11.6-49. 7.7-48.4 12.7 13.4. 29.2-15.3 - - - - - 27 1.6-1.7-7.3-18.3 6.3 14.9 6.4 5.7 1.1 18.6-27.6 - - - - - 28 1. -1.3 - -2.5 15.4 1.7 67.7-68.9 1.8 28. 17.9-2.6 - - - - - 21 Q1 1.3 -.5 - -3.8 51.8 1.8-14. 148.1-1.6 1. -5.3 15.7 - - - - - Q2.7 -.1-8.1 34.9 -.7-28. 56.1-1.7-6.1-3.6 8.2 - - - - - Q3 1.6 - - - - - - - - - - - - - - - - 8. Gross external debt Total By instrument By sector (excluding direct investment) Loans, Money Bonds Trade Other debt Direct investment: General Eurosystem MFIs Other currency market and notes credits liabilities inter-company government (excluding sectors and instruments lending Eurosystem) deposits 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Outstanding amounts (international investment position) 26 8 683.9 4 425.5 217.5 2 697.9 144.1 15.8 1 48. 1 115.2 116.3 4 586.8 1 817.5 27 9 997.1 5 15.5 242. 2 997.1 172.3 189.4 1 245.8 1 238.2 215.4 5 222.1 2 75.7 28 1 924.1 5 316.1 382.3 3 373.3 177.8 236.7 1 437.9 1 762. 497.5 5 17. 2 29.7 29 Q4 1 422.5 4 597.9 527.3 3 461.6 175. 221.3 1 439.3 1 974.1 267.2 4 592.6 2 149.3 21 Q1 1 88.7 4 785.3 535.8 3 683.2 177.4 24.2 1 386.9 2 91.1 267.1 4 837.4 2 226.2 Q2 11 181.2 4 972.1 5.1 3 857.3 186.8 236.9 1 427.9 2 215.3 275.6 4 974.7 2 287.7 Outstanding amounts as a percentage of GDP 26 11.4 51.7 2.5 31.5 1.7 1.8 12.2 13. 1.4 53.6 21.2 27 11.8 57.1 2.7 33.2 1.9 2.1 13.8 13.7 2.4 57.9 23. 28 118.2 57.5 4.1 36.5 1.9 2.6 15.6 19.1 5.4 54.3 23.9 29 Q4 116.4 51.4 5.9 38.7 2. 2.5 16.1 22.1 3. 51.3 24. 21 Q1 12.4 53.3 6. 41. 2. 2.7 15.4 23.3 3. 53.9 24.8 Q2 123.7 55. 5.5 42.7 2.1 2.6 15.8 24.5 3. 55. 25.3 Source:. S 68 Monthly Bulletin December 25 S 9
statistik för euroområdet Externa transaktioner och utlandsställning 7.3 finansiell balans (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 9. Geografisk fördelning Totalt EU-medlemsstater utanför euroområdet Kanada Kina Japan Schweiz USA Finansiella Internationella Totalt Danmark Sverige Storbritannien EU-läninstitumarknasationer Övriga EU- offshore- organidetionernder 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 28 Utestående belopp (utlandsställning) Direktinvesteringar Utomlands Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital I euroområdet Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer 2 kv 29 1 kv 21 Ackumulerade transaktioner Direktinvesteringar Utomlands Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital I euroområdet Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Övriga länder Källa:. 91 S December 25 S 69
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 9. Geographical breakdown Total EU Member States outside the euro area Canada China Japan Switzer- United Offshore Interna- Other land States financial tional countries Total Denmark Sweden United Other EU EU centres organisa- Kingdom countries institutions tions 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 29 Outstanding amounts (international investment position) Direct investment 788.4 12.6 2.5-13. -125.4 256.8 -.3 45.7 44.2-28.9 129.8-42. 77.7 -.3 441.6 Abroad 4 261. 1 427.8 34.5 123.7 988.9 28.7. 119.6 48.3 77.7 423.5 784.3 54.9. 838.9 Equity/reinvested earnings 3 29.8 1 73.9 29.1 79.8 735.3 229.7. 95.2 39.1 58.9 349.5 559.7 484.7. 629.9 Other capital 97.2 353.9 5.3 43.9 253.6 51.. 24.4 9.1 18.8 74.1 224.6 56.2. 29.1 In the euro area 3 472.5 1 37.2 32. 136.7 1 114.3 23.9.3 73.9 4.1 16.6 293.7 826.3 463.2.4 397.3 Equity/reinvested earnings 2 526. 1 73.2 22.6 12.9 922.4 7.1.3 6.9 1.1 85.5 2.9 613.2 245.2.2 245.8 Other capital 946.6 234. 9.4 15.8 191.9 16.8.1 13. 3. 21.1 92.8 213.1 218..2 151.4 Portfolio investment assets 4 225.8 1 424.6 79. 156.4 1.8 89.3 99.2 95.4 47.5 181.9 17. 1 349.1 434.1 29.3 556.8 Equity 1 488.5 296.9 8.8 28.8 245.2 13.4.6 28.6 45.3 85.7 92.4 468.9 193.3 1.5 275.8 Debt instruments 2 737.3 1 127.7 7.2 127.6 755.5 75.9 98.5 66.8 2.2 96.2 14.6 88.1 24.8 27.8 281.1 Bonds and notes 2 339.3 979. 62.9 18. 635.5 74.2 98.4 63.3 1.5 38.1 1.6 739.5 225.5 27.2 254.7 Money market instruments 398. 148.7 7.3 19.6 12. 1.7.1 3.5.7 58.1 4. 14.7 15.4.6 26.3 Other investment -137.9-14.4 5. 11.4-96.8 89.8-159..2-8.7 17. -118.6-16.5-3.8 14.1 172.8 Assets 4 856.4 2 247.1 18.6 84.7 1 847. 19.5 16.3 26.8 31.5 95. 238.7 687.1 599.3 61.3 869.6 General government 19. 23.1.1 5.4 6.8.2 1.4. 3.1.2.2 3.5 1.9 27.3 49.7 MFIs 2 867. 1 54.4 9.9 5.5 1 24.1 156.3 2.6 15.2 9.3 64.4 125.5 352.9 329.8 2.4 49.3 Other sectors 1 88.4 683.6 17.5 28.8 6.1 34. 3.3 11.5 19.1 3.4 113.1 33.8 267.6 13.6 41.6 Liabilities 4 994.2 2 351.5 58.6 73.3 1 943.8 1.7 175.2 26.5 4.3 78. 357.2 793.6 63.1 47.1 696.8 General government 71.1 28.8.1.4 4.4.1 23.9.1.1.5.2 22.1.3 16.9 2.2 MFIs 3 659.8 1 746.1 47.2 39.7 1 486.2 76.5 96.6 19.4 19.1 45.6 27.3 5.1 498.5 27.6 533.1 Other sectors 1 263.3 576.5 11.2 33.2 453.2 24.1 54.8 7.1 21.2 32. 86.7 271.3 14.3 2.6 161.6 29 Q3 to 21 Q2 Cumulated transactions Direct investment 92. 3..4-2. -9.5 14.1. 3.3 4.6 -.1 15.8 44.5 7.7 -.2 13.4 Abroad 213. 48.6 2.5 5.2 25.6 15.3. 9.3 4. -1.4 29.9 54.5 14.3. 53.9 Equity/reinvested earnings 125.4 28.1 1.5 3.7 1. 12.9. 9.4.4-1.4 8.6 44.8 2.5. 32.9 Other capital 87.6 2.4 1. 1.5 15.5 2.4. -.1 3.5 -.1 21.2 9.7 11.8. 21. In the euro area 121.1 45.5 2.1 7.2 35.1 1.2. 6.1 -.6-1.3 14.1 1. 6.6.2 4.5 Equity/reinvested earnings 176.8 34.7 1.4 11.9 25.2-3.7. 5.9.2 2.6 13.3 42.7 54.8.2 22.4 Other capital -55.7 1.8.7-4.7 1. 4.9..1 -.8-3.9.7-32.6-48.2. 18.1 Portfolio investment assets 135.4 49. 8.7 15.5-4.4 13.5 15.7-4.3 6.4-2.2 5. 5.6-7.2-3.5 14.6 Equity 15.2 2.9 1.6 3.2 15..8.2 1.6 6.3 7.1 5.3 21.9 6.6.1 35.5 Debt instruments 3.2 28.1 7.2 12.3-19.4 12.6 15.5-5.9. -27.3 -.3-16.3-13.8-3.6 69.1 Bonds and notes 95.8 6.4 5.6 15.6 11.8 11.8 15.6-2.9 -.1-11.7.8-5.8-4.3-3.1 62.5 Money market instruments -65.6-32.3 1.5-3.3-31.2.8 -.1-2.9.2-15.6-1.1-1.5-9.5 -.5 6.6 Other investment 97.6-46.9-11.3-9.2-4.4-17.4-4.5 3.4 14.7-11.5 44. 9.9 55.6-11.3-41.3 Assets -23.2-7.5-5.2 2.3.9-7. 1.6-1.5 6. -8.9-3.6-12.8 36.6-3.2-1.3 General government 6.8 5.6 -.2 5.3.5... -.1. -.1 -.1..7.8 MFIs -41.5 2.6-7.2-6. 2.8-5.8.7 -.5 3.1-1.8-7.3-14.7 2.8-3.9-12.7 Other sectors 11.5-15.7 2.2 3. -2.5-1.3.8-1. 3. 2. -23.3 2.1 33.8. 1.6 Liabilities -12.8 39.4 6.1 11.4 5.3 1.4 6.1-4.9-8.7 2.7-74.7-13.6-19. 8.1 4. General government 9.1 5.8.1. 3.9. 1.9.1. -.1.1-2.2. 5.4 -.1 MFIs -131. 51.4 6.5 8.9 29.6 7.8-1.4 -.9-1.2 1.7-79.1-18.4-21.8 2.5 33.9 Other sectors 1.1-17.9 -.5 2.6-28.2 2.6 5.7-4.1 1.6 1.1 4.3 7. 2.9.1 6.1 Source:. Monthly Bulletin 25 S 92 S 69
7.4 Monetär uppställning av betalningsbalansen 1) (miljarder euro; transaktioner) Poster i betalningsbalansen som speglar nettotransaktioner genomförda av MFI Totalt Bytesbalans och kapitalbalans Transaktioner genomförda av icke-mfi Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Av inhemska Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder enheter utomlands Aktier Aktier Av utländs ka enheter i euroområdet Skuldinstrument Skuldinstrument Finansiella derivat Restpost 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 12-månaders ackumulerade transaktioner 7 D. 31 8 bv ie kt ta ilgn a i npg os sb ta el r a ni s bi e ts a lm nmi nag ns db ra al ag n s e n s o m s p e g l a r u t v e c k l i n g e n i m f i : s u t l ä n d s k a n e t t o t r a n s a k t i o n e r 1 ) (miljarder (miljarder euro; 12-månaders euro; nettoflöden) ackumulerade transaktioner) spegling av MFI:s utländska nettotransaktioner, totalt bytesbalans och kapitalbalans icke-mfi:s direkt- och portföljinvesteringar i aktier utomlands icke-mfi:s portföljinvesteringsskulder i form av skuldinstrument Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 93 S 7December 25 21
statistik för euroområdet 7.4 Monetary presentation of the balance of payments 1) (EUR billions; transactions) B.o.p. items mirroring net transactions by MFIs Total Current Transactions by non-mfis Financial Errors and derivatives and capital Direct investment Portfolio investment Other investment omissions account balance By By non- Assets Liabilities Assets Liabilities resident resident units units in Equity Debt Equity Debt abroad euro area instruments instruments 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 27-13.1 22.3-494.4 413.7-36.6-165.1 131.1 197.5-36.3 24.8-67.2-11.9 28-148.2-117.1-314.1 92.7 7.4-15. -185.8 416.7-62.9 35.5-74.9 6.3 29 84.8-43.7-269.5 27. -49.1-121.4 79. 269.6 12.3-153.6 51.5 12.6 29 Q3 6.8.8-66.7 39. -38. -3.5 62.2 38.4 19.1-4.7 2. 21.4 Q4 42.1 12.7-46.7 56.9-34.9-35.6 38.8 13. 28.1 2. 8.6 -.7 21 Q1-81.8-19.3-32.5-2.8-26.8-4.5 17. 25.6-33.6 3. 3.9-2.8 Q2-33.8-21.3-6.4 22.9 2. -45. 1.7 98. -31.8 18.9 6.5-25.2 Q3-47. -15.1-26.7 5.8-1. -39.9 13.8 1.6-2.1 44.5 3. -12.8 29 Sep. -6.1-4.2-4.7 1.9-6.3 1.9 14.2 44.. -2.5 3.2.5 Oct. 13.7.3-15.3 23.5-13.3-6.8-22.3 44.3-26.6 32.9 1.7-4.6 Nov. -1.6.3-14.9 12.3-7.6-15..9 1. 4.5 4.3.8-6.3 Dec. 39. 12.2-16.4 21.1-14.1-13.8 6.2-41.3 5.1-35.2 6.1 1.2 21 Jan. -28.3-12.1-6.4 3.4-11.5-11.1-3. 29.7-9.1-2. 3.9-1.1 Feb. -11.9-6.4 3.7-7.3-1.3-5.2 17.9-11.1-13.9 4.5.3 6.9 Mar. -41.6 -.8-29.8 1.2-14. -24.2 2.2 6.9-1.7 27.5 -.3.4 Apr. -44.4-6.8-17.3 1.9-3.5-14.4-5.6 44.5-18. -15.8.3-9.7 May 5.7-15.5-28.7 16.1 11.1-22.4-1.2 62.6-28.7 22.1 -.4-9.3 June 5. 1.1-14.4 4.9-5.6-8.2 8.5-9.1 14.9 12.5 6.5-6.2 July -27.4 4.9-7.9 7.6-2.3-23.3 -.3-6.7-3.6 13. 1. -9.8 Aug. -3.8-1.3-15.4 3.9-2.1. 8.5.4-8.4 15.9 3.9 -.1 Sep. -15.8-9.7-3.4-5.7-5.6-16.6 5.6 16.8-8.1 15.6-1.9-2.9 12-month cumulated transactions 21 Sep. -12.5-43. -166.3 82.8-69.8-161.1 71.3 147.1-57.5 95.4 22. -41.5 C38 Main b.o.p. items mirroring developments in MFI net external transactions 1) (EUR billions; 12-month cumulated transactions) 6 total mirroring net external transactions by MFIs current and capital account balance direct and portfolio equity investment abroad by non-mfis portfolio investment liabilities of non-mfis in the form of debt instruments 6 4 4 2 2-2 -2-4 -4-6 27 28 29 21-6 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. S 7 Monthly Bulletin December 25 S 94
statistik för euroområdet Externa transaktioner och utlandsställning 7.5 Varuhandel 1. Värden, volymer och enhetsvärden per varugrupp 1) (säsongrensat, om inget annat anges) Totalt Export (f.o.b.) (ej säsongrensat) Import (c.i.f.) Totalt Memo: Totalt Memo: Export Import Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Tillverkning Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Tillverkning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Värden (miljarder euro; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Olja Volymindex (2 = 1; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) 2. Priser 2) (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) Exportpriser inom industriproduktionen (f.o.b.) 3) Importpriser inom industrin (c.i.f.) Totalt (index: 25 = 1) Totalt Energi Memo: Tillverkning Totalt (index: 25 = 1) Totalt Memo: Tillverkning Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Energi % av total 1, 1, 32,2 46,3 17,7 3,8 99,4 1, 1, 28,4 27,9 22,1 21,6 81,1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Källa: Eurostat. 1) Produktgrupper enligt klassificeringen i Broad Economic Categories. Till skillnad från produktgrupperna i tabell 7.5.2 inkluderar grupperna halvfabrikat och konsumtionsvaror jordbruksoch energiprodukter. 2) Produktgrupper enligt klassificeringen i industriella huvudgrupper. Till skillnad från produktgrupperna i tabell 7.5.1 inkluderar halvfabrikat och konsumtionsvaror inte energiprodukter, och jordbruksprodukter omfattas inte. Tillverkning har en annan sammansättning jämfört med de uppgifter som visas i kolumnerna 7 och 12 i tabell 7.5.1. De uppgifter som visas är prisindex som följer rena prisändringar för en korg av produkter och är inte enkla förhållanden mellan värde och volym som i tabell 7.5.1, som påverkas av ändringar i sammansättningen och kvaliteten på handelsvaror. Dessa index skiljer sig från BNP-deflatorerna för import och export (visas i tabell 5.1.3) främst på grund av att dessa deflatorer inkluderar alla varor och tjänster och täcker gränsöverskridande handel inom euroområdet. 3) Exportpriserna inom industriproduktionen hänvisar till direkta transaktioner mellan inhemska producenter och icke-inhemska kunder. Till skillnad från uppgifterna för värden och volymer i tabell 7.5.1, omfattas inte export från grossister eller återexport. 95 S December 25 S 71
statistik EURO AREA för euroområdet STATISTICS External transactions and positions 7.5 Trade in goods 1. Values and volumes by product group 1) (seasonally adjusted, unless otherwise indicated) Total (n.s.a.) Exports (f.o.b.) Imports (c.i.f.) Total Memo item: Total Memo items: Exports Imports Intermediate Capital Consumption Manufacturing Intermediate Capital Consumption Manufacturing Oil 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Values (EUR billions; annual percentage changes for columns 1 and 2) 28 3.9 8.2 1 561.6 771.1 337.9 413.9 1 33.8 1 61.3 1 19.2 232.9 333.9 1 21.7 293.6 29-18.1-22.1 1 276.8 627.1 264.1 354.9 1 62.5 1 259.6 727.7 193.6 315.4 838.3 175.1 29 Q4-9.3-14.4 328.4 163.6 66.8 91.8 273.6 321.6 189.8 48.3 78.5 212.3 49.3 21 Q1 12.9 9.5 354.7 176.2 68.9 98.7 292.6 35.8 29.7 52.3 81.8 232.5 53.1 Q2 22.3 27.2 377.6 188.4 75.7 13.6 315.7 381.7 231.9 56. 84.9 251.6 59.3 Q3 22.6 26.1 394.4... 328.1 393.7... 26.7. 21 Apr. 17.1 19.9 122.1 61.3 23.6 33.6 1.9 122. 74. 17.5 27.3 79.8 19.2 May 22.9 29.7 124.3 61.5 25.1 34.2 14.1 127.1 77.1 18.2 28.5 83.3 2.3 June 26.6 32. 131.2 65.6 27. 35.8 11.7 132.6 8.9 2.3 29.1 88.5 19.8 July 17.3 25.6 13.7 65. 26.1 35.7 19.1 13.8 79.3 2.1 28.9 86.8 2.3 Aug. 29.8 32.8 131.5 65.8 26.3 35.6 19.3 133.1 81.2 2. 29.6 88.2 2.5 Sep. 22.2 21. 132.2... 19.7 129.8... 85.6. Volume indices (2 = 1; annual percentage changes for columns 1 and 2) 28 1.4.1 143.4 136.8 154.2 147. 142.3 126.9 119.2 14.4 144.5 133.3 18.1 29-16.6-14.5 119.4 115. 119.2 127.5 115.9 18.9 99.8 114.9 136. 11.5 97.8 29 Q3-16.6-15.8 119.8 115.7 117.5 128.7 116.9 17. 96.7 115.2 135.7 19.6 95.4 Q4-6.7-7.7 123.2 12.1 121.3 132.5 12.2 111.1 12.4 117.3 138.7 114.6 95.7 21 Q1 11.5 4.6 13.2 126.3 124.3 138.7 126.4 116.1 17.2 123. 14.5 121.8 94.9 Q2 16.2 14. 134.8 13.9 134.9 141.4 133.4 119.3 11.4 127.4 14.5 126.4 94.8 21 Mar. 2.2 13.5 137.8 131.9 138.8 146.3 136.6 122.9 111.6 133.3 147.5 13.1 11.8 Apr. 12.2 8.2 132.3 129.4 127.2 139.9 129.5 116.3 17.8 121.2 137.1 122. 92.6 May 17.1 16. 133.4 128.3 134.2 14.1 132. 119.6 11. 125.4 143.4 126.6 96.8 June 19.2 17.9 138.9 135.1 143.3 144.2 138.7 122. 113.6 135.6 141. 13.7 94.9 July 1.5 1.4 137.8 133.5 139.7 141.5 135.6 119.2 11.4 132.2 138.6 127. 97.3 Aug. 22.8 19.4 139.6 134.9 14.8 145.2 137.2 121.8 112.9 134.2 142.5 13.5 98.6 2. Prices 2) (annual percentage changes, unless otherwise indicated) Industrial producer export prices (f.o.b.) 3) Industrial import prices (c.i.f.) Total Total Memo Total Total Memo (index: item: (index: item: 25 = 1) Intermediate Capital Consumer Energy Manufac- 25 = 1) Intermediate Capital Consumer Energy Manufacgoods goods goods turing goods goods goods turing % of total 1. 1. 33.1 44.5 17.9 4.5 99.2 1. 1. 28.4 27.9 22.1 21.6 81.1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 28 14.1 1.9 1.7 -.4 2.3 23.8 1.7 11.8 5.5 -.4-4.6 2.3 28.6 -.2 29 11.5-2.6-3.8.6.5-23.7-2.5 99.2-1.4-5.7-1.3.3-28.3-4. 21 Q1 13.3 1.6 -.1 -.2.7 35.6 1.7 14.3 5.3 2.1-2.4 -.8 27.2.4 Q2 15.9 4.3 5.2.9 2.4 3.9 4.3 19.7 11.2 1.8. 2.7 33.1 5.6 Q3 16.1 4.6 6.4 1.6 2.9 19.6 4.5 11.2 11.1 12.2 2. 4.7 25.9 6.7 21 May 15.9 4.5 5.5.9 2.6 3.3 4.4 19.6 11.6 11.3.2 3. 33.2 6. June 16.5 4.6 6.4 1.5 3.1 2.9 4.5 11.7 11.1 12.8 1.6 4.4 25.5 7. July 16.1 4.6 6.4 1.4 2.9 23.2 4.5 11.1 11.8 12.4 2. 4.1 29.2 6.7 Aug. 16.1 4.2 6.2 1.6 2.7 14.3 4.1 11.3 1.1 11.6 1.8 4.7 21.5 6.2 Sep. 16.2 4.9 6.6 1.9 2.9 21.7 4.8 11.2 11.5 12.6 2.1 5.3 27.1 7.1 Oct.............. 6. Source: Eurostat. 1) Product groups as classified in the Broad Economic Categories. Unlike the product groups shown in Table 2, intermediate and consumption product groups include agricultural and energy products. 2) Product groups as classified in the Main Industrial Groupings. Unlike the product groups shown in Table 1, intermediate and consumer goods do not include energy products, and agricultural goods are not covered. Manufacturing has a different composition compared with the data shown in columns 7 and 12 of Table 1. Data shown are price indices which follow the pure price change for a basket of products and are not simple ratios of the value and volume data shown in Table 1, which are affected by changes in the composition and quality of traded goods. These indices differ from the GDP deflators for imports and exports (shown in Table 3 in Section 5.1), mainly because those deflators include all goods and services and cover cross-border trade within the euro area. 3) Industrial producer export prices refer to direct transactions between domestic producers and non-domestic customers. Contrary to the data shown for values and volumes in Table 1, exports from wholesalers and re-exports are not covered. Monthly Bulletin 25 S 96 S 71
7.5 Varuhandel (miljarder euro, om inget annat anges, säsongrensat) 3. Geografisk fördelning Totalt EU-medlemsstater utanför euroområdet Ryssland Schweiz Turkiet USA Asien Afrika Latinamerika Danmark Sverige Storbritannien Andra Kina Japan EU-länder Övriga länder 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Export (f.o.b.) andel, % av total export Import (c.i.f.) andel, % av total import Saldo Källa: Eurostat.. 97 S 72December 25 21
statistik för euroområdet 7.5 Trade in goods (EUR billions, unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 3. Geographical breakdown Total EU Member States outside the euro area Russia Switzer- Turkey United Asia Africa Latin Other land States America countries Denmark Sweden United Other EU China Japan Kingdom countries 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 Exports (f.o.b.) 28 1 561.6 35.1 53.9 22.4 233.7 78.5 86.7 42.7 186.5 39.5 65.7 33.7 1.1 68.2 146.2 29 1 276.8 27.1 4.8 175.2 176.3 49.4 78.7 34.7 152.7 283.6 68.8 28.8 91.8 54.2 112.2 29 Q2 311.2 6.6 9.8 42.9 42.4 12.3 19.1 8.4 38.5 7.2 17. 7.1 22.8 12.5 25.9 Q3 32.5 6.7 1.4 44.4 44.5 12. 19.6 9.3 36.9 71.7 17.8 7.2 22.7 14.4 27.9 Q4 328.4 6.6 1.7 44.9 45.9 12.4 19.8 9.3 38. 74.7 18.8 7.3 23. 14.3 28.8 21 Q1 354.7 7. 11.7 46.6 48.3 13.5 21.4 1.7 41.1 81.7 22.3 8.1 24.9 16.8 31.1 Q2 377.6 7.4 12.9 47.9 51.7 15.7 22.9 11.4 45.3 87.9 23.4 8.7 25.6 18.6 3.5 Q3 394.4.... 17.2 23.7 12. 47.9 91.3 23.6 8.9 26.7 18.8. 21 Apr. 122.1 2.4 4.1 15.7 16.5 5.1 7.4 3.8 14.8 28. 7.5 2.8 8.6 5.7 9.9 May 124.3 2.5 4.2 15.7 17.2 5.1 7.5 3.5 15. 28.9 7.8 2.9 8.4 6.3 9.9 June 131.2 2.5 4.6 16.4 18. 5.4 7.9 4.1 15.5 3.9 8.1 3. 8.6 6.6 1.7 July 13.7 2.5 4.4 16.4 17.7 5.6 7.9 4. 15.9 3.6 7.9 3. 8.7 6.2 1.7 Aug. 131.5 2.5 4.3 16.8 18.3 5.9 7.9 3.8 16. 29.9 7.7 3. 9. 6.3 1.8 Sep. 132.2.... 5.8 7.9 4.2 16.1 3.8 8. 3. 9. 6.3. Percentage share of total exports 29 1. 2.1 3.2 13.7 13.8 3.9 6.2 2.7 12. 22.2 5.4 2.3 7.2 4.2 8.8 Imports (c.i.f.) 28 1 61.3 3.7 52.1 164.8 184.8 122. 7.2 32.4 136. 479.8 184.7 57.4 141.2 81.7 114.7 29 1 259.6 26.9 37.5 126.9 161.7 81.6 65.2 26.2 115.5 376.7 157.9 43.8 93.9 59.4 87.9 29 Q2 34.4 6.5 8.9 31. 39. 18.1 16.2 6.3 3.1 92.3 38.2 1.5 22.9 14.3 19.1 Q3 312.2 6.8 9.6 31.7 41.1 21.9 16.1 6.6 25.7 92.6 38.9 1.9 22.7 14.8 22.7 Q4 321.6 6.7 9.6 32.5 42.7 23.7 16.1 6.8 28. 94.2 39.5 1.8 24.3 15.5 21.4 21 Q1 35.8 6.6 1.3 35.1 45.1 24.5 17.1 7.4 29.3 19.7 45.9 11.7 26.8 16.5 22.5 Q2 381.7 6.8 11.7 36.5 48.8 27.2 19.5 7.5 32.6 123.8 51.9 12.8 29.4 18.1 19.7 Q3 393.7.... 26.5 19.1 7.5 31.2 128. 56.7 13. 29.1 19.6. 21 Apr. 122. 2.1 3.6 11.7 15.5 8.7 5.9 2.5 1.1 39.4 16. 4.2 1. 5.8 6.6 May 127.1 2.3 3.8 12.2 16.5 9.7 6.9 2.5 1.1 4.8 17. 4.2 9.6 6. 6.7 June 132.6 2.4 4.2 12.5 16.8 8.8 6.7 2.6 12.4 43.7 18.9 4.5 9.8 6.3 6.5 July 13.8 2.3 4.1 12.6 16.5 9.1 6.5 2.4 1.3 42.6 18.6 4.4 9.5 6.5 8.4 Aug. 133.1 2.3 4.1 13. 16.9 8.9 6.4 2.5 1.3 43.4 19.2 4.3 1.1 6.6 8.6 Sep. 129.8.... 8.5 6.2 2.5 1.6 42.1 18.9 4.3 9.5 6.6. Percentage share of total imports 29 1. 2.1 3. 1.1 12.8 6.5 5.2 2.1 9.2 29.9 12.5 3.5 7.5 4.7 7. Balance 28-48.8 4.4 1.8 55.7 49. -43.6 16.5 1.4 5.6-17.3-119.1-23.7-41. -13.6 31.4 29 17.2.2 3.3 48.2 14.6-32.2 13.6 8.4 37.2-93.1-89.1-15. -2.2-5.2 24.3 29 Q2 6.7.1.9 11.9 3.4-5.9 3. 2.1 8.4-22.2-21.3-3.5. -1.8 6.8 Q3 8.3 -.1.8 12.7 3.4-9.8 3.5 2.7 11.2-2.9-21.1-3.7. -.4 5.2 Q4 6.9 -.1 1.1 12.4 3.2-11.3 3.6 2.5 1. -19.4-2.7-3.4-1.4-1.2 7.5 21 Q1 3.9.4 1.3 11.5 3.3-11. 4.3 3.4 11.8-28. -23.6-3.6-1.9.3 8.5 Q2-4.1.6 1.2 11.4 2.9-11.5 3.4 3.9 12.7-35.9-28.6-4.1-3.8.5 1.8 Q3.6.... -9.3 4.6 4.5 16.7-36.8-33.1-4. -2.4 -.8. 21 Apr..1.3.5 4..9-3.6 1.6 1.3 4.6-11.3-8.5-1.3-1.4 -.1 3.3 May -2.8.2.3 3.5.7-4.5.6 1.1 4.9-11.9-9.2-1.3-1.2.3 3.2 June -1.4.1.4 3.9 1.3-3.4 1.2 1.5 3.2-12.7-1.8-1.5-1.2.3 4.2 July -.1.3.3 3.8 1.2-3.5 1.4 1.6 5.6-12. -1.7-1.4 -.8 -.2 2.3 Aug. -1.7.2.2 3.9 1.4-3.1 1.5 1.3 5.6-13.5-11.5-1.3-1.1 -.3 2.2 Sep. 2.4.... -2.7 1.6 1.6 5.5-11.3-1.9-1.3 -.5 -.3. Source: Eurostat. S 72 Monthly Bulletin December 25 S 98
v ä x e l k u r s e r 8 8.1 effektiva växelkurser 1) (genomsnitt för perioden; index: 1 kv 1999 = 1) EER-21 EER-41 Nominell Realt KPI Realt PPI Real BNPdeflator Real ULCM Real ULCT Nominell Realt KPI 1 2 3 4 5 6 7 8 förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år D 3 9 e f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 1) Nominell EER-21 Real KPI-deflaterad EER-21 D 4 b i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 1) USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Källa:. 1) För en definition av grupper av handelspartner och övrig information, se Allmänna anmärkningar. 99 S December 25 S 73
EXCHANGE RATES statistik för euroområdet 8 8.1 Effective exchange rates 1) (period averages; index: 1999 Q1=1) EER-21 EER-41 Nominal Real Real Real Real Real Nominal Real CPI PPI GDP ULCM ULCT CPI deflator 1 2 3 4 5 6 7 8 27 16.3 16.8 13.8 12.9 15.8 1.6 113. 14.3 28 11.5 11.1 15.8 15.5 112.5 14.3 118. 17.2 29 111.7 11.6 14.2 16.4 118.2 16.4 12.6 18. 29 Q3 112.1 11.9 14.4 16.7 118.4 16.3 121. 18.2 Q4 113.8 112.2 15.6 18. 119.3 19. 122.5 19. 21 Q1 18.7 16.9 1.7 12.8 113.8 13.5 116.9 13.4 Q2 13.1 11.8 95.8 97.7 18.2 97.9 11.4 97.8 Q3 12.3 1.9 95.2... 19.8 97.2 29 Nov. 114. 112.5 15.8 - - - 122.9 19.3 Dec. 113. 111.2 14.5 - - - 121.7 18. 21 Jan. 11.8 18.9 12.4 - - - 119.1 15.5 Feb. 18. 16.1 1. - - - 116.2 12.7 Mar. 17.4 15.7 99.5 - - - 115.2 12. Apr. 16.1 14.5 98.5 - - - 113.5 1.5 May 12.8 11.4 95.5 - - - 19.9 97.4 June 1.7 99.4 93.6 - - - 17.7 95.5 July 12.5 11.1 95.1 - - - 19.9 97.5 Aug. 12.1 1.7 94.8 - - - 19.5 97. Sep. 12.5 1.9 95.5 - - - 11. 97.2 Oct. 16.1 14.3 99. - - - 113.8 1.4 Nov. 14.8 13. 97.8 - - - 112.4 99.1 Percentage change versus previous month 21 Nov. -1.2-1.3-1.2 - - - -1.2-1.3 Percentage change versus previous year 21 Nov. -8.1-8.4-7.6 - - - -8.5-9.3 C39 Effective exchange rates (monthly averages; index: 1999 Q1=1) C4 Bilateral exchange rates (monthly averages; index: 1999 Q1=1) 15 nominal EER-21 real CPI-deflated EER-21 15 15 USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR 15 14 14 14 14 13 13 13 13 12 12 12 12 11 11 11 11 1 1 1 1 9 9 9 9 8 8 8 8 7 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 7 7 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 7 Source:. 1) For a definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General Notes. Monthly Bulletin December 25 21 S 1 73
8.2 bilaterala växelkurser (genomsnitt för perioden; nationella valutaenheter per euro) Danska kronor Svenska kronor Pund sterling Japanska yen Schweiziska Sydkoreans ka franc won USdollar Hongkongdollar Singaporianska dollar Kanadensiska dollar Norska kronor Australiska dollar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Tjeckiska koruny Estniska kronor Lettiska lats Litauiska litas Ungerska forint Polska zloty Bulgariska lev Nya rumänska leu Kroatiska kuna Nya turkiska lire 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Brasiliansk real 1) Kinesiska yuan renminbi Isländska kronor Indiska rupier 3) Indonesiska rupier Malaysiska ringgit Nyzeeländska dollar Mexikanska peso 1) Filippinska peso Ryska rubel Sydafrikans ka rand Thailänds ka baht 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Källa:. 1) För dessa valutor beräknar och offentliggör fr.o.m. den 1 april 25 referensväxelkurser gentemot euron. Tidigare uppgifter är ungefärliga. 2) Den senaste kursen för den isländska kronan är från den 3 december 28. 3) För denna valuta beräknar och offentliggör fr.o.m. den 1 januari 29 referensväxelkurser gentemot euron. Tídigare uppgifter är ungefärliga. 11 S 74December 25 21
statistik för euroområdet 8.2 Bilateral exchange rates (period averages; units of national currency per euro) Danish Swedish Pound US Japanese Swiss South Korean Hong Kong Singapore Canadian Norwegian Australian krone krona sterling dollar yen franc won dollar dollar dollar krone dollar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 27 7.456 9.251.68434 1.375 161.25 1.6427 1 272.99 1.6912 2.636 1.4678 8.165 1.6348 28 7.456 9.6152.79628 1.478 152.45 1.5874 1 66.9 11.4541 2.762 1.5594 8.2237 1.7416 29 7.4462 1.6191.8994 1.3948 13.34 1.51 1 772.9 1.8114 2.241 1.585 8.7278 1.7727 21 Q1 7.4426 9.9464.8876 1.3829 125.48 1.4632 1 581.41 1.7364 1.9395 1.4383 8.12 1.5293 Q2 7.4416 9.6313.85239 1.278 117.15 1.486 1 481.1 9.8857 1.7674 1.354 7.993 1.443 Q3 7.4498 9.384.8335 1.291 11.68 1.3321 1 526.12 1.324 1.753 1.3416 7.9561 1.4289 21 May 7.4413 9.6641.85714 1.2565 115.83 1.4181 1 465.81 9.7843 1.753 1.36 7.897 1.4436 June 7.449 9.5723.82771 1.229 11.99 1.3767 1 483.22 9.591 1.781 1.2674 7.962 1.4315 July 7.4522 9.4954.83566 1.277 111.73 1.346 1 538.85 9.938 1.7588 1.3322 8.21 1.4586 Aug. 7.4495 9.4216.82363 1.2894 11.4 1.3413 1 522.39 1.193 1.7482 1.3411 7.9325 1.4337 Sep. 7.4476 9.2241.83987 1.367 11.26 1.389 1 517.1 1.147 1.7439 1.3515 7.9156 1.3943 Oct. 7.4567 9.2794.87638 1.3898 113.67 1.3452 1 56.3 1.7835 1.8116 1.4152 8.111 1.4164 Nov. 7.4547 9.3166.8551 1.3661 112.69 1.3442 1 544.16 1.5941 1.7739 1.3831 8.1463 1.3813 Percentage change versus previous month 21 Nov...4-2.4-1.7 -.9 -.1-1. -1.8-2.1-2.3.4-2.5 Percentage change versus previous year 21 Nov..2-9.8-4.9-8.4-15.3-11. -11. -8.3-14.3-12.5-3.2-14.9 Czech Estonian Latvian Lithuanian Hungarian Polish Bulgarian New Roma- Croatian New Turkish koruna kroon lats litas forint zloty lev nian leu kuna lira 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 27 27.766 15.6466.71 3.4528 251.35 3.7837 1.9558 3.3353 7.3376 1.7865 28 24.946 15.6466.727 3.4528 251.51 3.5121 1.9558 3.6826 7.2239 1.964 29 26.435 15.6466.757 3.4528 28.33 4.3276 1.9558 4.2399 7.34 2.1631 21 Q1 25.868 15.6466.787 3.4528 268.52 3.9869 1.9558 4.1135 7.2849 2.866 Q2 25.591 15.6466.778 3.4528 274.85 4.171 1.9558 4.1854 7.2477 1.956 Q3 24.928 15.6466.789 3.4528 282.44 4.87 1.9558 4.2553 7.2532 1.956 21 May 25.663 15.6466.775 3.4528 276.78 4.567 1.9558 4.1767 7.263 1.9459 June 25.78 15.6466.782 3.4528 281.49 4.155 1.9558 4.2434 7.2225 1.9274 July 25.328 15.6466.79 3.4528 283.75 4.814 1.9558 4.268 7.2198 1.9669 Aug. 24.86 15.6466.785 3.4528 281.45 3.9899 1.9558 4.2396 7.2525 1.9484 Sep. 24.651 15.6466.791 3.4528 282.1 3.9548 1.9558 4.2655 7.2874 1.9528 Oct. 24.531 15.6466.794 3.4528 274.1 3.9496 1.9558 4.2787 7.3277 1.98 Nov. 24.633 15.6466.794 3.4528 275.51 3.952 1.9558 4.294 7.383 1.9717 Percentage change versus previous month 21 Nov..4....5.1..4.8 -.4 Percentage change versus previous year 21 Nov. -4.6..1. 1.7-5.1..1 1.2-11.4 Brazilian Chinese Icelandic Indian Indonesian Malaysian Mexican New Zealand Philippine Russian South African Thai real 1) yuan renminbi krona 2) rupee 3) rupiah ringgit peso 1) dollar peso rouble rand baht 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 27 2.6633 1.4178 87.63 56.4186 12 528.33 4.776 14.9743 1.8627 63.26 35.183 9.6596 44.214 28 2.6737 1.2236 143.83 63.6143 14 165.16 4.8893 16.2911 2.77 65.172 36.427 12.59 48.475 29 2.7674 9.5277-67.3611 14 443.74 4.979 18.7989 2.2121 66.338 44.1376 11.6737 47.84 21 Q1 2.4917 9.4417-63.4796 12 89.32 4.659 17.6555 1.951 63.593 41.2697 1.3852 45.472 Q2 2.2762 8.6717-57.9879 11 581.24 4.1172 15.9583 1.8145 57.848 38.527 9.5974 41.152 Q3 2.2589 8.7388-59.9818 11 612.7 4.716 16.521 1.7979 58.363 39.526 9.4593 4.825 21 May 2.275 8.5794-57.6166 11 517.1 4.874 15.9856 1.81 57.315 38.277 9.6117 4.714 June 2.257 8.3245-56.8582 11 169.39 3.9853 15.5346 1.7667 56.594 38.157 9.3398 39.635 July 2.26 8.6538-59.81 11 546.78 4.924 16.3699 1.7925 59.72 39.1317 9.6351 41.273 Aug. 2.2691 8.752-6.584 11 573.26 4.654 16.4571 1.859 58.245 39.1898 9.4192 4.937 Sep. 2.2476 8.814-6.771 11 716.16 4.57 16.7361 1.7955 57.772 4.2564 9.3236 4.264 Oct. 2.3378 9.2665-61.7399 12 47.16 4.392 17.2845 1.8498 6.285 42.1471 9.6165 41.636 Nov. 2.3391 9.895-61.4539 12 224. 4.2588 16.8386 1.773 59.485 42.336 9.532 4.826 Percentage change versus previous month 21 Nov..1-1.9 - -.5-1.5-1.2-2.6-4.3-1.3.4 -.9-1.9 Percentage change versus previous year 21 Nov. -9.3-1.7 - -11.5-13.4-15.8-13.9-13.4-15.2-2. -15. -17.7 Source:. 1) For these currencies the computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 January 28. Previous data are indicative. 2) The most recent rate for the Icelandic krona refers to 3 December 28. 3) For this currency the computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 January 29. Previous data are indicative. S 74 Monthly Bulletin December 25 S12
u t v e c k l i n g u ta n f ö r e u r o o m r å d e t 9 9.1 Ekonomisk och finansiell utveckling i andra eu-länder (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) Bulgarien Tjeckien Danmark Estland Lettland Litauen Ungern Polen Rumänien Sverige Storbritannien 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 HIKP Offentliga sektorns underskott(-)/överskott(+), % av BNP Offentlig bruttoskuld, % av BNP Lång statsobligationsränta, % per år; genomsnitt för perioden 3-månadersränta, % per år; genomsnitt för perioden Real BNP Bytes- och kapitalbalans i % av BNP Utlandsskuld, brutto, i % av BNP Enhetsarbetskostnader Standardiserad arbetslöshet, % av arbetskraft, (säsongrensat) Källor: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans samt Eurostat); nationella uppgifter, Reuters och :s beräkningar. 13 S December 25 S 75
DEVELOPMENTS OUTSIDE THE EURO AREA statistik för euroområdet 9 9.1 Economic and financial developments in other EU Member States (annual percentage changes, unless otherwise indicated) Bulgaria Czech Denmark Estonia Latvia Lithuania Hungary Poland Romania Sweden United Republic Kingdom 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 HICP 28 12. 6.3 3.6 1.6 15.3 11.1 6. 4.2 7.9 3.3 3.6 29 2.5.6 1.1.2 3.3 4.2 4. 4. 5.6 1.9 2.2 21 Q2 2.9.9 2. 2.9-2.3.5 5.2 2.5 4.3 1.8 3.4 Q3 3.3 1.6 2.3 3.1 -.3 1.8 3.6 2.1 7.5 1.3 3.1 21 Aug. 3.2 1.5 2.3 2.8 -.4 1.8 3.6 1.9 7.6 1.1 3.1 Sep. 3.6 1.8 2.5 3.8.3 1.8 3.7 2.5 7.7 1.5 3. Oct. 3.6 1.8 2.4 4.5.9 2.6 4.3 2.6 7.9 1.6 3.1 General government deficit (-)/surplus (+) as a percentage of GDP 27 1.1 -.7 4.8 2.5 -.3-1. -5. -1.9-2.6 3.6-2.7 28 1.7-2.7 3.4-2.8-4.2-3.3-3.7-3.7-5.7 2.2-5. 29-4.7-5.8-2.7-1.7-1.2-9.2-4.4-7.2-8.6 -.9-11.4 General government gross debt as a percentage of GDP 27 17.2 29. 27.4 3.7 9. 16.9 66.1 45. 12.6 4. 44.5 28 13.7 3. 34.2 4.6 19.7 15.6 72.3 47.1 13.4 38.2 52.1 29 14.7 35.3 41.4 7.2 36.7 29.5 78.4 5.9 23.9 41.9 68.2 Long-term government bond yield as a percentage per annum; period average 21 May 6.13 4.1 2.93-1.13 5.15 7.7 5.72 7.27 2.73 3.6 June 6.21 4.26 2.7-1.12 5.15 7.6 5.87 7.1 2.61 3.14 July 6.5 3.97 2.72-1. 5.15 7.39 5.84 7.18 2.7 2.97 Aug. 5.99 3.56 2.45-1. 5.15 7.7 5.62 7.15 2.45 2.68 Sep. 5.9 3.34 2.4-9.97 5.15 7.4 5.49 7.14 2.53 2.84 Oct. 5.82 3.43 2.46-9.24 5.15 6.87 5.53 7.2 2.64 2.8 3-month interest rate as a percentage per annum; period average 21 May 4.19 1.27 1.25 1.67 2.26 1.47 6.23 3.85 6.38.6.7 June 4.18 1.24 1.15 1.47 2.9 1.64 5.43 3.86 6.6.7.73 July 4.9 1.23 1.13 1.4 1.74 1.7 6.17 3.84 6.92.87.74 Aug. 4.4 1.24 1.14 1.29 1.28 1.7 5.82 3.82 6.46.99.73 Sep. 3.94 1.22 1.15 1.16 1.19 1.65 6.41 3.82 6.48 1.16.73 Oct. 3.99 1.2 1.19 1.8 1.22 1.61 5.9 3.83 6.44 1.37.74 Real GDP 28 6.2 2.5-1.1-5.1-4.2 2.9.8 5.1 7.3 -.6 -.1 29-4.9-4.1-5.2-13.9-18. -14.7-6.7 1.7-7.1-5.3-5. 21 Q1-4. 1. -.9-2.6-5.1 -.6-1.1 3.1-2.6 2.8 -.3 Q2.5 2.4 3. 3.1-2.9 -.3.5 3.8 -.5 4.5 1.7 Q3.. 3.1...8 2.1 4.7-2.5 6.8 2.8 Current and capital account balance as a percentage of GDP 28-22.3.2 2.7-8.7-11.6-11.3-6.1-3.7-11.1 8.6-1.3 29-8.6.1 3.5 7.3 11. 7.6.7 -.5-3.7 7.4-1. 21 Q1-6.7 2.4 2.8 5.6 12. 3.9 5..2-6.7 7.8-3.3 Q2-4.2-2.1 5.1 4.5 7.3 7.8 3.9 -.5-7.8 6. -1.6 Q3.. 6.2.. -1.1. -3.3-1. 5.7. Gross external debt as a percentage of GDP 27 94.3 44.5 17.2 19.6 127.6 71.9 12.2 48.4 5.9 176.2 398.5 28 14.7 5. 177.8 118.2 129.2 71.3 157.9 57. 56. 24.4 441.4 29 Q4 17.9 5.8 189.8 125.5 156.3 87.2 17.9 59.6 69.1 25. 414.1 21 Q1 16.2 49. 21.5 123.6 162.4 91.1 176. 57.8 71.7 26.2 432. Q2 16.5 52.4 22. 123.9 164.9 89.7 189.8 6.6 77. 29.3 419.9 Unit labour costs 28 12.5 5.1 6.7 16.3 22. 1.4 4.3 7.5 22.9 3.1 2.3 29 12.8 3.6 4.7 1.1-7. -2.8 1.3 4.2 7.2 4.8 5.7 21 Q1 7.7-2.5.4-1.3-18.8-1.8 1.1 4.9 - -.6 4.1 Q2.4 -.8-2.3-9.3-15.2-1. -.8 3.2 - -1.8.4 Q3.. -3.6..... - -2.8. Standardised unemployment rate as a percentage of labour force (s.a.) 28 5.6 4.4 3.3 5.6 7.5 5.9 7.8 7.2 5.8 6.2 5.7 29 6.9 6.7 6. 13.8 17.1 13.7 1. 8.2 6.9 8.3 7.6 21 Q2 1. 7.3 7.4 18.5 19.4 18.2 11.3 9.6 7.1 8.6 7.8 Q3 1. 7. 7.2 16.2. 18.4 1.9 9.5. 8.3. 21 Aug. 1. 6.9 7.1 -. 18.4 1.9 9.5. 8.2 7.7 Sep. 1. 6.9 7.3 -. 18.4 1.8 9.6. 8.2. Oct. 9.9 6.9. -.. 1.9 9.7. 8.1. Sources: European Commission (Economic and Financial Affairs DG and Eurostat), national data, Reuters and calculations. Monthly Bulletin December 25 21 S 14 75
9.2 Ekonomisk och finansiell utveckling i usa och Japan (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges Konsumentprisindex Arbetskostnader per enhet 1) Real BNP Industriproduktionsindex (tillverkningsindustri) Arbetslöshet, % av arbetskraft (säsongrensat) Brett penningmängdsmått 2) 3-mån. ränta på interbankinlåning 3) Nollkupongränta på 1-åriga statsobligatio ner 3) ; vid periodens slut Växelkurs 4), nationell valuta per euro Offentligt underskott (-)/ överskott (+), % av BNP Offentlig bruttoskuld 5), % av BNP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 USA Japan D 4 1 r e a l b r u t t o n a t i o n a l p r o d u k t (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Euroområdet USA Japan D 4 2 k o n s u m e n t p r i s i n d e x (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) Euroområdet 6) USA Japan Källor: Nationella uppgifter (kolumnerna 1, 2 (USA), 3, 4, 5 (USA), 6, 9 och 1); OECD (kolumn 2 (Japan)); Eurostat (kolumn 5 (Japan), diagrammet för euroområdet); Reuters (kolumnerna 7 och 8); :s beräkningar (kolumn 11). 1) Säsongrensade. Uppgifterna för USA avser den privata sektorn exklusive jordbruk. 2) Genomsnitt för perioden; M2 för USA; M2 + bankcertifikat för Japan. 3) Procent per år. För mer information om 3-månadersränta på interbankinlåning, se avsnitt 4.6. 4) För mer information, se avsnitt 8.2. 5) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (vid periodens slut). 6) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 15 S 76December 25 21
statistik för euroområdet 9.2 Economic and financial developments in the United States and Japan (annual percentage changes, unless otherwise indicated) Consumer Unit labour Real GDP Industrial Unemployment Broad 3-month 1-year Exchange Fiscal Gross price index costs 1) production rate money 2) interbank zero coupon rate 4) deficit (-)/ public index as a % of deposit government as national surplus (+) debt 5) (manufacturing) labour force rate 3) bond yield; 3) currency as a % of as a % of (s.a.) end of per euro GDP GDP period 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 United States 26 3.2 2.9 2.7 2.7 4.6 5.3 5.2 5.26 1.2556-2.2 47.8 27 2.9 2.4 1.9 3.2 4.6 6.3 5.3 4.81 1.375-2.9 48.4 28 3.8 2.2. -4.4 5.8 7.1 2.93 2.7 1.478-6.3 56.7 29 -.4-1.6-2.6-1.9 9.3 7.9.69 4.17 1.3948-11.3 68.6 29 Q3-1.6-2.1-2.7-1. 9.6 7.8.41 3.61 1.433-11.6 66.6 Q4 1.4-3.4.2-3.7 1. 5.1.27 4.17 1.4779-11.1 68.6 21 Q1 2.4-2.9 2.4 3.9 9.7 1.9.26 4.1 1.3829-1.7 71.7 Q2 1.8-2.7 3. 8.8 9.7 1.6.44 3.13 1.278-11.2 73.3 Q3 1.2-2. 3.2 7.1 9.6 2.5.39 2.69 1.291.. 21 July 1.2 - - 8.2 9.5 1.9.51 3.3 1.277 - - Aug. 1.1 - - 6.8 9.6 2.7.36 2.58 1.2894 - - Sep. 1.1 - - 6.3 9.6 3..29 2.69 1.367 - - Oct. 1.2 - - 6.7 9.6 3.2.29 2.82 1.3898 - - Nov.. - -....29 3.12 1.3661 - - Japan 26.2 -.5 2. 4.5 4.1 1..3 1.85 146.2-1.6 159.9 27.1-2.3 2.3 2.8 3.8 1.6.79 1.7 161.25-2.4 156.3 28 1.4 1.7-1.2-3.4 4. 2.1.93 1.21 152.45-2.1 162.2 29-1.4.4-5.3-21.9 5.1 2.7.47 1.42 13.34.. 29 Q3-2.2.8-4.9-19.4 5.4 2.8.4 1.45 133.82.. Q4-2. -3.6-1.3-4.2 5.2 3.3.31 1.42 132.69.. 21 Q1-1.2-3.7 4.7 27.6 4.9 2.8.25 1.48 125.48.. Q2 -.9-1.2 2.7 21. 5.2 3..24 1.18 117.15.. Q3 -.8. 4.1 13.6 5.1 2.8.24 1.3 11.68.. 21 July -.9 - - 14.3 5.2 2.7.24 1.13 111.73 - - Aug. -.9 - - 15.1 5.1 2.8.24 1.6 11.4 - - Sep. -.6 - - 11.6 5. 2.8.22 1.3 11.26 - - Oct..2 - - 4.5. 2.7.2 1.1 113.67 - - Nov.. - -....19 1.27 112.69 - - C41 Real gross domestic product (annual percentage changes; quarterly data) 6 euro area United States Japan 6 C42 Consumer price indices (annual percentage changes; monthly data) 6 euro area 6) United States Japan 6 4 2 4 2 4 4 2 2-2 -2-4 -4-6 -8-6 -8-2 -2-1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-1 -4 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-4 Sources: National data (columns 1, 2 (United States), 3, 4, 5 (United States), 6, 9 and 1); OECD (column 2 (Japan)); Eurostat (column 5 (Japan), euro area chart data); Reuters (columns 7 and 8); calculations (column 11). 1) Seasonally adjusted. The data for the United States refer to the private non-agricultural business sector. 2) Period averages; M2 for the United States, M2+CDs for Japan. 3) Percentages per annum. For further information on the three-month interbank deposit rate, see Section 4.6. 4) For more information, see Section 8.2. 5) Gross consolidated general government debt (end of period). 6) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. S 76 Monthly Bulletin December 25 S16
96 S December 25
d i a g r a m f ö r t e c k n i n g D1 Penningmängdsmått D2 Motposter D3 Penningmängdsmått, komponenter D4 Långfristiga finansiella skulder, komponenter D5 Lån till övriga finansinstitut och icke-finansiella företag D6 Lån till hushåll D7 Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D8 Lån till hemmahörande utanför euroområdet D9 Total inlåning fördelat på sektorer D1 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (finansinstitut) D11 Total inlåning fördelat på sektor (icke-finansiella företag och hushåll) D12 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (icke-finansiella företag och hushåll) D13 Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D14 MFI:s innehav av värdepapper D15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet D16 Nettoemissioner av andra värdepapper än aktier, säsongrensat och ej säsongrensat D17 Långfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D18 Kortfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D19 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, årliga ökningstakter D2 Bruttoemissioner av noterade aktier, fördelat på emitterande sektor D21 Ny inlåning med överenskommen löptid D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år D23 Penningmarknadsräntor i euroområdet D24 3-månaders penningmarknadsräntor D25 Avistaräntekurvor i euroområdet D26 Avistaräntor och ränteskillnader i euroområdet D27 Dow Jones EURO STOXX breda index, Standard & Poor s 5 och Nikkei 225 D28 Sysselsättning antalet anställda ocn antalet arbetade timmar D29 Arbetslöshetsgrad och vakansgrad D3 Underskott, lånebehov och skuldförändring D31 Maastrichtskuld D32 Euroområdets betalningsbalans; bytesbalans D33 Euroområdets betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar D34 Euroområdets betalningsbalans; varor D35 Euroområdets betalningsbalans; tjänster D36 Euroområdets utlandsställning D37 Euroområdets direkt- och portföljinvesteringar D38 Viktiga poster i betalningsbalansen som speglar utvecklingen i MFI:s utländska nettotransaktioner D39 Effektiva växelkurser D4 Bilaterala växelkurser D41 Real bruttonationalprodukt D42 Konsumentprisindex S12 S12 S13 S13 S14 S14 S16 S16 S17 S17 S18 S18 S19 S2 S35 S37 S38 S39 S4 S41 S43 S43 S44 S44 S45 S45 S46 s55 s55 S6 S6 S61 S61 S62 S64 S65 S65 S7 S73 S73 S76 s76 17 S December 25 S 77
96 S December 25
t e k n i s k a a n m ä r k n i n g a r Ö V e r s i k t F Ö R E U R O O m r Å D e t B e r ä k n i n g AV Ö k n i n g s ta k t e r F Ö R M O n e t ä r U T V E C K L i n g Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: a) där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t (se även nedan). Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t beräknas på samma sätt: b) av s n i t t 2. 1 t i L L 2. 6 B e r ä k n i n g AV t r a n s a k t i O n e r Månatliga transaktioner beräknas utifrån månatliga skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, andra omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Om L t är det utestående beloppet i slutet av månaden t, C t M omklassificeringen månaden t, E t M växelkursjusteringen ochv t M andra omvärderingar, definieras transaktionerna F t M under månaden t på följande sätt: c) På motsvarande sätt definieras de kvartalsvisa transaktionerna F t Q för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: d) 2,5I t + I t i +,5I t 3 i=1 2,5I t 12 + I t i 12 +,5I t 15 i=1 11,5I t + I t i +,5I t 12 i=1 11,5I t 12 + I t i 12 +,5I t 24 i=1 F M t = (L t L t 1 ) CM t EM t V M t FQ t = (L t L t 3 ) CQ t EQ t VQ t 1 1 1 1 där L t-3 är det utestående beloppet i slutet av månaden t-3 (slutet av närmast föregående kvartal) och t.ex. C t Q är omklassificeringen det kvartal som slutar med månaden t. För de kvartalsserier för vilka månadsobservationer nu finns tillgängliga (se nedan) kan de kvartalsvisa transaktionerna även beräknas som summan av transaktionerna under de tre månaderna i kvartalet. B e r ä k n i n g AV Ö k n i n g s ta k t F Ö R M Å n at L i g a s e r i e r Ökningstakter kan beräknas utifrån transaktioner eller index för rensade utestående belopp. Om F t M och L t definieras enligt ovan, definieras indexet I t för rensade utestående belopp månaden t på följande sätt: e) Basen för indexet (för de ej säsongrensade serierna) är för närvarande december 26 = 1. Tidsserier för indexet för rensade utestående belopp finns på :s webbplats (www.ecb.europa.eu) under Statistics / Money, banking and financial markets. Den årliga ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med hjälp av någon av följande två formler: f) I t = I t 1 1+ F M t L t 1 g) a t = 1 1 I t 12 Om inget annat anges avser den årliga ökningstakten ultimo för angiven period. Den årliga procentuella förändringen för 22 beräknas t.ex. i g) genom att indexet för december 22 divideras med indexet för december 21. 11 F M a t = t i 1 + L 1 i= t 1 i 1 I t S 79
Ökningstakten för perioder under året kan beräknas med hjälp av formel g). Ökningen från månad till månad a t M kan t.ex. beräknas på följande sätt: h) I M a t t = 1 1 I t 1 Ett 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) för den årliga ökningen i M3 beräknas slutligen som (a t+1 + a t + a t-1 )/3, där a t definieras som i f) eller g) ovan. B e r ä k n i n g AV Ö k n i n g s ta k t F Ö R K Va r ta L s s e r i e r Om F t Q och L t-3 definieras som ovan, definieras index I t för rensade utestående belopp för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: i) I t = I t 3 1+ F Q t L t 3 Den årliga ökningstakten under de fyra kvartal som slutar med månaden t (dvs. a t, ) kan beräknas med hjälp av formeln g). S Ä S O n g r e n s n i n g AV D e n M O n e t ä r a s tat i s t i k e n 1 F Ö R E U R O O m r Å D e t Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering med användning av X-12-ARI- MA. 2 Säsong rensningen kan omfatta en veckodagsjustering och görs indirekt för vissa serier genom en linjär kombination av komponenter. Detta är fallet för M3, som beräknas genom aggregering av de säsongrensade serierna för M1, M2 minus M1 och M3 minus M2. Först säsongrensas indexet för rensade utestående belopp. 3 De estimat av säsongfaktorer som blir resultatet tillämpas därefter på nivåerna och på de justeringar som är en följd av omklassificeringar och omvärderingar för att få fram säsongrensade transaktioner. Säsongfaktorer (och kalenderfaktorer) revideras årligen eller vid behov. AV s n i t t 3. 1 t i L L 3. 5 Ö V e r e n s s t ä m m e L s e m e L L a n a n V ä n D n i n g O C H t i L L G Å n g I tabell 3.1 är uppgifterna uppställda enligt en grundläggande räkenskapsekvation. För icke-finansiella transaktioner är de totala användningarna lika med de totala tillgångarna för varje transaktionskategori. Denna räkenskapsekvation gäller även kontot för finansiella transaktioner, vilket innebär att för varje kategori finansiellt instrument är de totala transaktionerna i finansiella tillgångar lika med de totala transaktionerna i skulder. I kontot för övriga förändringar i tillgångar och i de finansiella balansräkningarna är de totala finansiella tillgångarna lika med de totala skulderna för varje kategori finansiellt instrument, med undantag för monetärt guld och särskilda dragningsrätter som definitionsmässigt inte utgör en skuld för någon sektor. B e r ä k n i n g AV s a L D O P O s t e r Saldoposterna i slutet av varje konto i tabellerna 3.1, 3.2 och 3.3 beräknas på följande sätt: Handelsbalansen är lika med euroområdets import minus export gentemot utlandet av varor och tjänster. Driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, definieras endast för hemmahörande sektorer och beräknas som bruttoförädlingsvärdet (bruttonationalprodukt till marknadspris för euroområdet) minus löner och kollektiva avgifter 1 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2) och :s webbplats (www.ecb.europa.eu) under Statistics / Monetary and financial statistics. 2 För närmare information se Findley, D., Monsell, B., Bell, W., Otto, M. och Chen, B. C. (1998), New Capabilities and Methods of the X-12-Arima Seasonal Adjustment Program, Journal of Business and Economic Statistics, 16, 2, s. 127-152 eller X-12-ARIMA Referen ce Manual, Time Series Staff, Bureau of the Census, Washington, D.C. Internt används också det modellbaserade programmet TRAMO- SEATS. För närmare information om TRAMO-SEATS, se Gomez, V. och Maravall, A. (1996), Programs TRAMO and SEATS: Instruction s for the User, Banco de España, Working Paper No. 9628, Madrid. 3 För de säsongrensade serierna är indexnivån för basperioden (dvs. december 21) därför ofta en annan än 1, vilket beror på de starka säsongfaktorerna denna månad. 8 S
statistik FÖr euroområdet Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar (användning) minus andra skatter minus subventioner på produktion (användning) minus kapitalförslitning (användning). Nationalinkomst, netto, definieras endast för hem mahörande sektorer och beräknas som driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, plus löner och kollektiva avgifter (tillgång) plus skatter minus subventioner på produktion (tillgång) plus kapitalinkomst, netto (tillgång minus användning). Disponibel inkomst, netto, definieras också bara för hemmahörande sektorer och är lika med nationalinkomst, netto, plus löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., netto (tillgång minus användning) plus sociala avgifter, netto (tillgång minus användning) plus andra sociala förmåner än in natura, netto (tillgång minus användning) plus övriga löpande transfereringar, netto (tillgång minus användning). Nettosparande definieras för hemmahörande sektorer och beräknas som diponibel inkomst, netto, plus nettojustering för värdeförändring i hushållens nettofordran i pensionsfonder (tillgång minus användning) minus konsumtionsutgifter (användning). För utlandet sammanställs det löpande utlandskontot som handelsbalansen plus alla nettoinkomster (tillgång minus användning). Nettoutlåning/nettoupplåning beräknas utifrån kapi talkontot som nettosparande plus nettokapitaltransfereringar (tillgång minus användning) minus bruttokapitalförslitning (användning) minus anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar (användning) plus kapitalförslitning (tillgång). Det kan också beräknas i kontot för finansiella transaktioner som de totala transaktionerna i finansiella tillgångar minus totala transaktioner i skulder (även kallat förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner ). För hushåll och icke-finansiella företag finns det en statistisk avvikelse mellan de saldoposter som beräknas utifrån kapitalkontot och kontot för finansiella transaktioner. Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner beräknas som summan av transaktioner i finansiella tillgångar minus summan av transaktioner i skulder, medan andra förändringar i nettoförmögenhet beräknas som (summan av) andra förändringar i finansiella tillgångar minus (summan av) andra förändringar i skulder. Nettoförmögenhet beräknas som summan av finansiella tillgångar minus summan av finansiella skulder, där förändringar i nettoförmögenhet motsvarar summan av förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner (utlåning/nettoupplåning från kontot för finansiella transaktioner) och andra förändringar i nettoförmögenhet. Förändringar i nettoförmögenhet beräknas som förändringar i nettoförmögenhet till följd av sparande och kapitaltransfereringar plus andra förändringar i nettoförmögenhet och andra förändringar i icke-finansiella tillgångar. Hushållens nettoförmögenhet beräknas som summan av hushållens icke-finansiella tillgångar och finansiella nettoförmögenhet. AV s e r av s n i t t 4. 3 O C H 4. 4 B e r ä k n i n g AV Ö k n i n g s ta k t F Ö R r ä n t e B ä r a n D E V ä r D E PA P P e r O C H N O t e r a D E a k t i e r Ökningstakter beräknas utifrån finansiella transaktioner och utesluter därför omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. De kan beräknas från transaktioner eller från indexet för teoretiska stockar. Om N M representerar transaktionerna (nettoemissionerna) under månaden t t och L t det utestående beloppet ultimo månad t, definieras indexet I t för teoretiska stockar månaden t på följande sätt: j) I t = I t 1 1+ N t L t 1 Basen för indexet är december 21 = 1. Ökningstak ten a t för månad t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månad t kan beräknas med någon av följande två formler: S 81
k) 11 N M a t = t i 1 + L 1 i= t 1 i 1 MA. Säsongrens ningen av värdepappersemissionerna totalt utförs indirekt genom en linjär kombination av sektors- och löptidskomponenter. l) Den metod som används för att beräkna ökningstakter för andra värdepapper än aktier är densamma som den som används för penningmängdsmåtten, förutom att ett N används i stället för ett F. Detta är för att visa att den metod som används för att beräkna nettoemissioner för värdepappersstatistik skiljer sig från den som används för att beräkna motsvarande transaktioner för penningmängdsmåtten. Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: m) i=1 där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t. Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t, beräknas på följande sätt: n) a t = I t I t 12 1 1 2,5I t + I t i +,5I t 3 i=1 2,5I t 12 + I t i 12 +,5I t 15 1 1 1 1 i=1 Den beräkningsformel som används i avsnitt 4.3 används även i avsnitt 4.4 och bygger även den på den formel som används för beräkning av penningmängdsmåtten. Avsnitt 4.4 baseras på marknadsvärden och beräkningarna baseras på finansiella transaktioner, vilket inte omfattar omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Växelkursförändringar ingår inte eftersom alla noterade aktier som omfattas är denominerade i euro. 11,5I t + I t i +,5I t 12 i=1 11,5I t 12 + I t i 12 +,5I t 24 Indexet för teoretiska stockar säsongrensas. De estimat av säsongfaktorer som blir resultatet tillämpas därefter på utestående belopp för att få fram säsongrensade nettoemissioner. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. På liknande sätt som i formel k) och l) kan ökningstakten a t för månaden t som motsvarar förändringen under de sex månader som slutar med månaden t beräknas med hjälp av någon av följande två formler: o) p) 5 N M a t = t i 1 + L 1 i= t 1 i 1 a t = TA B E L L 5. 1. 1 I t I t 6 1 1 s ä s O n g r e n s n i n g AV H i k P 4 Den metod som används baseras på multiplikativ dekomponering med användning av X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S78). Säsongrensningen av totala HIKP för euroområdet görs indirekt genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för förädlade livsmedel, oförädlade livsmedel, industrivaror exklusive energi samt tjänster. Energi läggs till orensat eftersom det inte finns några statistiska bevis för något säsongmönster. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. S Ä S O n g r e n s n i n g AV V ä r D E PA P P e r s s tat i s t i k 4 Den metod som används baseras på multiplikativ dekomponering med användning av X-12-ARI- 4 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2) och :s webbplats (www.ecb.europa.eu) under Statistics / Monetary and financial statistics. 82 S
statistik FÖr euroområdet Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar ta B E L L 7. 1. 2 s ä s O n g r e n s n i n g AV B Y t e s B A L a n s e n Den metod som används baseras på multiplikativ dekomponering med användning av X-12-ARI- MA (se fotnot 2 på S78). Rådata för varor och tjänster och faktorinkomster förhandsjusteras för att ta hänsyn till effekten av olika antal arbetsdagar. Arbetsdagsjusteringen när det gäller varor och tjänster korrigeras för nationella helgdagar. Säsongrensningen av dessa poster görs med hjälp av de förhandsjusterade uppgiftsserierna. Ingen förhandsjustering görs beträffande debetsidan för löpande transfereringar. Säsongrensningen av den totala bytesbalansen görs genom aggregering av de säsongsrensade serierna för euroområdet för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Säsongfaktorer (och handelsfaktorer) revideras varje halvår eller vid behov. AV s n i t t 7. 3 B e r ä k n i n g AV Ö k n i n g s ta k t F Ö R K Va r ta L S - O C H Å r s s e r i e r n a Den årliga ökningstakten för kvartal t beräknas på grundval av kvartalstransaktioner (Ft) och positioner (Lt) på följande sätt: a t t = 1 + F i 1 1 i=t-3 L i-l Ökningstakten för årsserien är lika med ökningstakten under årets sista kvartal. S 83
84 S
a L L m ä n n a a n m ä r k n i n g a r Avsnittet Statistik för euroområdet i månadsrapporten innehåller i första hand statistik för euroområdet som helhet. Mer detaljerade uppgifter och längre dataserier, samt förklarande anmärkningar, finns under Statistics på :s webbplats (www. ecb.europa.eu). Härifrån kan statistik enkelt hämtas via :s Statistical Data Warehouse (http:// sdw.ecb.europa.eu), som har sök- och nedladdningsfunktioner. Under rubriken Data services är det dessutom möjligt att prenumerera på olika databaser och direkt ladda ned komprimerade CSVfiler med kommaavgränsade värden. För mer information, kontakta oss på e-postadressen statistics@ ecb.europa.eu. Stoppdatum för den statistik som ingår i månadsrapporten är normalt dagen innan -rådet håller månadens första möte. För denna månadsrapport var stoppdatum den 5 maj 21. Om inget annat anges inkluderar alla uppgiftsserier observationer från och med 29 som rör Euro-16 (dvs. euro området inklusive Slovakien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) avser statistikserierna euroområdet i dess olika sammansättningar (se nedan för närmare information). Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för Greklands (21), Sloveniens (27), Cyperns (28), Maltas (28) och Slovakiens (29) respektive år för inträde i euroområdet, beräknade från baserna som täcker året före året för inträde, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av dessa länders inträde i euroområdet. Statistikserierna utgår från euroområdets sammansättning vid den tidpunkt som statistiken avser. Uppgifter före 21 avser således Euro-11, dvs. följande 11 medlemsstater: Belgien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Uppgifter från 21 till och med 26 avser Euro- 12, dvs. Euro-11 plus Grekland. Uppgifter för 27 avser Euro-13, dvs. Euro-12 plus Slovenien. Uppgifter från 28 avser Euro-15, dvs. Euro-13 plus Cypern och Malta, och uppgifter för 29 avser Euro-16, dvs. Euro-15 plus Slovakien. Eftersom den europeiska valutaenhetens (ecu) sammansättning inte sammanfaller med euroländernas gamla nationella valutor påverkas belopp som avser tiden före 1999, som till gällande växelkurs räknats om från de deltagande valutorna till ecu, av utvecklingen för valu torna i de EU-länder som inte har infört euron. För att undvika denna effekt i den monetära statistiken är uppgifter som avser tiden före 1999 1 uttryckta i enheter som räknats om från nationella valutor till de oåterkalleligen låsta växelkurser som fastställdes den 31 december 1998. Om inget annat anges baseras pris- och kostnadsstatistik före 1999 på uppgifter uttryckta i nationella valutor. Aggregering och/eller konsolidering (inklusive konsolidering mellan länder) har tillämpats i lämpliga fall. Nyare uppgifter är ofta preliminära och kan komma att revideras. Skillnader mellan slutsummor och deras komponenter kan uppkomma till följd av avrundning. Gruppen Andra EU-medlemsländer omfattar Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Sverige och Storbritannien. Den terminologi som används i tabellerna följer i flertalet fall internationella standarder, bl.a. Euro peiska nationalräkenskapssystemet 1995 och IMF:s betalningsbalanshandbok. Med transaktioner avses frivilliga utväxlingar (som mäts direkt eller beräknas), medan flöden även omfattar förändringar i utestående belopp som beror på pris- och växelkursförändringar, avskrivningar och and ra förändringar. I tabellerna betyder upp till (x) år upp till och med (x) år. 1 Data om monetär statistik i tabellerna 2.1 2.8 finns tillgängliga för perioder före januari 1999 på :s webbplats (http://www.ecb.europa. eu/stats/services/downloads/html/index.en.html) och på SDW (http:// sdw.ecb.europa.eu/browse.do?node=218811). S 85