Att rösta eller inte rösta, det är frågan?

Uppsala Universitet Magisterkurs i demokratiutveckling. Institutionen för arkeologi och antikens kultur och historia. Examensarbete D 10p. Vårterminen 2007. Att rösta eller inte rösta, det är frågan? Analys av valdeltagandet i kommunfullmäktigevalen 1976-2002 i Helsingborg Författare: Marianne Fabricius Toreblad Handledare: Sven Oskarsson Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

2

3 Jag tillägnar mitt examensarbete demokratin i Sverige och då särskilt demokratin i Helsingborg. Jag vill samtidigt tacka min handledare Sven Oskarsson för all den hjälp och det stöd som jag fått under arbetets gång. Dessutom vill jag framföra ett särskilt tack till alla mina kollegor på Stadskansliet i Helsingborg som tålmodigt hjälpt mig genom att leta fram både aktuella och gamla data om Helsingborg. Kommunfullmäktige i Helsingborg 25 april 2007

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. DEMOKRATI, VAL OCH VALDELTAGANDE... 5 2. SYFTE.. 6 3. HELSINGBORG... 6 4. METOD OCH DATA..... 8 4.1 Metod.. 8 4.2 Data... 9 5. VAD PÅVERKAR RÖSTANDET?... 9 6. DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORER OCH VALDELTAGANDET I HELSINGBORG.. 11 6.1 Demografiska faktorer... 11 6.1.1 Olika valdeltagande bland kvinnor och män.. 11 6.1.2 Högst valdeltagande bland 50-åringar... 12 6.1.3 Vilken betydelse har födelseland för valdeltagande?... 13 6.2 Socioekonomiska faktorer. 14 6.2.1 Högre valdeltagande bland högskoleutbildade... 14 6.2.2 Valdeltagandet varierar mellan olika inkomstgrupper 15 6.2.3 Förvärvsarbetande röstar i högre grad än arbetslösa.. 16 6.3 Slutsatser om de demografiska och socioekonomiska faktorernas påverkan på valdeltagandets utveckling i Helsingborg 17 6.4 Utvecklingen av valdeltagandet i två valdistrikt i Helsingborg 18 7. POLITISKA RESURSER OCH ATTITYDER I HELSINGBORG.. 19 8. INSTITUTIONELLA FAKTORER.. 21 8.1 Möjligheter att rösta. 21 8.2 Politiska alternativ... 23 9. SLUTSATSER... 24 REFERENSLITTERATUR OCH ANDRA KÄLLOR.. 26 APPENDIX 1: Tabellbilaga.... 28 APPENDIX 2.. 30

5 1. DEMOKRATI, VAL OCH VALDELTAGANDE I en demokrati utgår all offentlig makt från folket. I en modern representativ demokrati, som Sverige, är en av hörnstenarna att det sker val regelbundet och på ett oberoende sätt, men även att medborgarna har möjlighet till insyn i representantskapet. Vid Figur 1. Förändring av valdeltagandet i kommunfullmäktigeval 1976-2002 valen utser de röstberättigade medborgarna sina representanter i de politiska församlingarna. Det betyder att det är vid valen som folket har all makt och genom rösträtten har en möjlighet att framföra sina åsikter om den förda politiken eller den som föreslås ( Manin 2002 s 191). Den internationella forskningen har visat att ett proportionellt valsystem, enkammarsystem, gemensamma valdagar och ett generöst poströstningssystem ger ett högt valdeltagande (Holmberg/Oscarsson 2004 s 30). I Sverige har vi numera allmänna val vart fjärde år (RF 3 kap 3). Vi utser inte bara riksdagsledamöter, utan även ledamöter till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige, då vi sedan 1970 har en gemensam valdag för dessa val. Valdeltagandet i Sverige, som jämfört med andra länder utan röstningsplikt, är mycket högt har emellertid under lång följd av år minskat i samtliga val och på sikt kan det bli ett demokratiproblem om stora befolkningsgrupper känner sig marginaliserade och slutar att rösta. Vid ett allt för lågt valdeltagande kanske inte heller valresultatet avspeglar befolkningens faktiska vilja, då vissa befolkningsgrupper kan bli underrepresenterade och därmed få ett för litet inflytande (Oscarsson 2001 s 76). Det är känt att vid ett lågt valdeltagande kan politikernas legitimitet ifrågasättas (Oscarsson 2001 s 76-

6 77), men personligen anser jag att även de offentligt anställdas legitimitet kan bli ifrågasatt, oavsett om de är politiskt tillsatta eller inte. Det politiska representantskap som finns närmast invånarna i Sverige är kommunfullmäktige. De beslutar och ansvarar för flera av välfärdstjänsterna, som t ex skola, vård och omsorg, men även den lokala infrastrukturen. Dessa beslut och utföranden påverkar invånarna i det dagliga livet (Lidström 2006 s 9). Vid kommunfullmäktigeval, får till skillnad från vid riksdagsval, även utländska medborgare, som uppfyllt vissa kriterier, rösta. ( KL 4 kap 2 ). Studier visar att den gemensamma valdagen för samtliga val i Sverige, framförallt ger positiva effekter för valdeltagandet vid kommunfullmäktige- och landstingsvalen p g a riksdagsvalet. (Oscarsson 2001 s 244). Kartan, på föregående sida, visar emellertid på ett kraftigt minskat valdeltagande i kommunfullmäktigevalen mellan 1976, då rösträttsåldern blev 18 år, och 2002 i flertalet av Sveriges kommuner. 2. SYFTE En av kommunerna som visar på en stor minskning av valdeltagandet är Helsingborg. Valdeltagandet har minskat från 90,2 % år 1976 till 74,6 % år 2002. Denna kraftiga minskning av valdeltagandet, innebar att vid 2002 års val var det bland de tio största kommunerna endast Malmö och Göteborg som hade ett lägre valdeltagande än Helsingborg (Statistisk Årsbok 2006 s 645). Genom att ta reda på vilka faktorer ( t ex inkomst) som på individnivå påverkar valdeltagandet och hur dessa grupper ( t ex olika inkomstgrupper) har utvecklats i Helsingborg, vill jag se om det går att hitta en förklaring till det kraftigt minskade valdeltagandet i Helsingborg mellan 1976 och 2002. Jag begränsar mig till perioden 1976-2002, då det ännu inte är möjligt att få fram demografiska och socioekonomiska data om Helsingborg för året 2006. 3. HELSINGBORG År 1976 ägde det andra allmänna valet rum i den nya kommunen Helsingborg, som hade bildats 1 jan 1971 av dåvarande Hälsingborgs stad och kommunerna Kattarp, Ödåkra, Mörarp och Vallåkra. Befolkningen i Helsingborgs kommun har ökat från 101 323 31/12 1976 till 119 406 31/12 2002. Det är en ökning med 17,8 %. Antalet 18 år och äldre

7 har under samma period ökat från 78 800 till 94 832, +20,3 %, vilket kan jämföras med de kommunalt röstberättigade som ökat från 78 168 vid valet 1976 till 93 869 vid valet 2002 (+ 20,1 %). Efter kommunsammanslagningen 1971 består Helsingborgs kommun, dels av Helsingborgs tätort (f d Hälsingborgs stad) samt ytterligare 13 mindre tätorter år 2000 (SCB). Helsingborgs tätort, där 75 % av kommunens befolkning bor, är en segregerad ort, där under perioden 1976-2002 segregeringen snarare har cementerats än mjukats upp (Helsingborgs stad, Stadskansliet). Helsingborg har under dessa 26 år utvecklats från en handels- och industriort till ett handels- och logistikcentrum men har samtidigt behållit sin betydelse som arbetsplats för nordvästra Skåne, vilket syns genom den stora inpendlingen till Helsingborg (Helsingborg stad, Stadskansliet). Helsingborg saknar i princip lokalisering av statliga verksamheter, och först 1994 etablerade Lunds tekniska högskola utbildning i Helsingborg. År 2000 startade Lunds universitet en mer samlad högskoleutbildning under namnet Campus Helsingborg med idag (2007) närmare 3000 studenter och omkring 100 anställda (www.ch.lu.se). Figur 2 Antal avgivna röster, röstberättigade och befolkning 1976-2002 Antal avgivna röster och röstberättigade vid kommunfullmäktigevalen i Helsingborg 1976-2002 samt befolkning 18 år och äldre 31/12 resp år Antal 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Valår Avg röster Röstber Befolk31/12 Tabell 1 Valdeltagande, %, vid kommunfullmäktigevalen i Helsingborg 1976-2002 1 Valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Valdeltagande i procent 90,1 88,5 88,8 86,5 82,1 82,1 81,8 75,4 74,6 1 Helsingborgs stad, Stadskansliet

8 4. METOD OCH DATA 4.1 Metod Mellan 1976 och 2002 har antalet röstande i Helsingborg varierat mellan som lägst 69 153 (1998) och som högst 72 753 (1994), samtidigt som antalet röstberättigade successivt ökat från 78 168 (1976) till 93 869 (2002). Hur skall denna nedgång i valdeltagandet förklaras? Genom forskning är det känt hur ett antal demografiska och socioekonomiska faktorer påverkar valdeltagandet och i avsnitt 5 gör jag en närmare beskrivning av dem. Svenska Valforskningsprogrammet vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet har sedan 1956 genomfört undersökningar vid de allmänna valen (Holmberg/Oscarsson 2004 s 11). För att hitta förklaringar till valdeltagandets utveckling i Helsingborg vore det därför kanske lämpligt att ta fram resultatet från Valforskningens valundersökningar för Helsingborg. Valundersökningarna är emellertid urvalsundersökningar, varför det inte är möjligt att bryta ner resultatet på mindre geografiska områden, t ex Helsingborg. Jag vill därför se om det är möjligt att förklara valdeltagandets utveckling i Helsingborg genom att utgå från internationell forskning kring valdeltagandet i olika befolkningsgrupper, dels resultat från valundersökningarna som visar på olika valdeltagande i olika demografiska och socioekonomiska grupper i Sverige, dels hur dessa grupper har utvecklats i Helsingborg. Vilka belägg behövs då för att kunna dra slutsatsen att en viss faktor kan förklara nedgången i valdeltagandet i Helsingborg? Jag tar som exempel faktorn utrikes födda. Det är genom forskningen känt att utrikes födda tenderar att rösta i mindre utsträckning än svenskfödda. Det innebär att en ökad andel utrikes födda bland de röstberättigade ger ett minskat valdeltagande. I Helsingborg har andelen utrikes födda ökat mellan 1976 och 2002. Slutsatsen blir då att faktorn utrikes födda kan vara en förklaring till nedgången i valdeltagande. En annan faktor som kan förklara valdeltagande är inkomst. Här är det känt att ökade inkomster medför ökat valdeltagande. Valundersökningen visar emellertid på ökade skillnader mellan de olika inkomstgrupperna, då särskilt de med mycket låga inkomster har minskat sitt valdeltagande betydligt (Bennulf/Hedberg 1999 s 94). Detta kan innebära att medan ökade inkomster ger ett ökat valdeltagande, kan förändringen mellan de olika inkomstgrupperna medföra ett minskat valdeltagande. Medelinkomsten i Helsingborg har ökat 1991-2002. Slutsatsen blir då, att det inte är faktorn inkomst utan snarare minskningen av

9 valdeltagandet i de olika inkomstgrupperna inom faktorn, som kan vara en förklaring till det minskade valdeltagandet. Vilka demografiska och socioekonomiska grupper som kommer att studeras beror främst på den statistik som är tillgänglig. Dessutom vill jag se hur de politiska partiernas medlemsantal har förändrats i Helsingborg och om det finns något samband med det minskade valdeltagandet. 4.2 Data För att kunna skatta den demografiska och socioekonomiska utvecklingen av de röstberättigade i Helsingborg kommer jag att använda mig av tillgänglig befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) per 31/12 för resp valår för åldergruppen 18 år och äldre. Skillnaden mellan antalet 18 år och äldre den 31/12 vid resp valår och antalet kommunalt röstberättigade vid resp valår har varierat mellan 632 (1976) och 963 (2002), bortsett från 1994 med 1433 personer (Se Figur 2 och Appendix 1:Tabellbilaga). Det är en skillnad på 0,5-1,0 % utom år 1994 då skillnaden var 1,6%, varför den får anses försumbar. 5. VAD PÅVERKAR RÖSTANDET? Forskning i olika länder visar bl a att valdeltagandet är olika mellan individer i olika sociala och demografiska grupper. Studierna visar att sociala faktorer som längre utbildning och arbeten med högre social status samt större inkomster sammanfaller med en större politisk aktivitet. Det betyder att högre utbildade röstar i större utsträckning än låg och medelutbildade, personer med hög inkomst röstar i högre grad än de med låg inkomst och förvärvsarbetande har ett betydligt högre valdeltagande än arbetslösa. Slutsatsen är att en ökad andel förvärvsarbetande, men även en ökad andel högutbildade ger ett ökat valdeltagande (Bennulf/Hedberg 1999 s 95-97). Demografiska bakgrundsfaktorer som kön, ålder och födelseland ser också ut att ha betydelse för det politiska deltagandet. När det gäller kön, så visar Bennulf & Hedberg (s 89) att skillnaden i valdeltagande inte är stor. Det betyder att en förändring av könsfördelningen inte påverkar valdeltagandet i högre grad. När det gäller åldern så visar analyser att andelen röstande ökar fram till 50-60 årsåldern för att sedan avta. En förändring av åldersstrukturen påverkar därmed valdeltagandet. (Holmberg/Oscarsson 2004 s 36). Valundersökningar visar att skillnaden i valdeltagande mellan svenskfödd och utrikes född är stort och att andelen utländska medborgare som röstar är mycket låg (SCB 2004 s 64 + 107).

10 En ökad andel utrikes födda och en ökad andel utländska medborgare medför alltså ett minskat valdeltagande. En av de sociala faktorer som visar starkast samband med valdeltagande är civilstånd. Gifta eller sammanboende röstar i större utsträckning än ensamboende (Bennulf/Hedberg 1999 s 95-97). Tyvärr går det inte att i dagens statistik att få fram tillförlitliga uppgifter om detta för t ex Helsingborg, varför denna faktor har fått utgå i denna studie. De politiska resurser och attityder som skapas i ett samhälle har också visat sig ha betydelse för valdeltagandet. Om synen på partier som institutioner försvagas, försvagas också deras möjligheter att påverka valdeltagandet (Norris 2002 s 107). Det beror på, att samtidigt som antalet medlemmar i politiska partier minskar, visar forskningen att röstberättigade som saknar partiidentitet röstar i mindre omfattning än människor med stark politisk identitet (Bennulf/Hedberg 1999 s 105). Forskningen har skapat en social grundmodell för valdeltagande, där socioekonomiska och demografiska faktorer skapar politiska attityder och resurser som ger en förklaring till politiskt beteende (Oskarsson 2003 s 19-20). Jag har använt mig av denna modell över valdeltagandet i denna studie, dock har jag utvecklat den för detta tillfälle och lagt till en sidofaktor, nämligen institutionella faktorer. Till institutionella faktorer räknar jag möjligheten att rösta och politiska alternativ. Det är viktigt att det inte är några problem för de röstande att nå vallokaler och att tillgången till förtidsröstningsmöjligheter är god för att inte valdeltagandet skall påverkas negativt (Brothén 2003 s 39-40). Det är även viktigt att de röstande har olika politiska alternativ att välja mellan för annars kanske de avstår från att rösta (Bennulf/Hedberg 1999 s 112). Figur 3 Min modell över valdeltagande 1 Institutionella faktorer Demografiska och socioekonomiska faktorer Politiska resurser och attityder Valdeltagande 1 Grundmodellen från Oskarsson 2003 s 20.

11 Vilka demografiska och socioekonomiska faktorer som jag bestämt mig för att studera, beror främst på den statistik som går att få fram för Helsingborg. Det innebär att jag kommer att studera följande faktorers utveckling i Helsingborg med hjälp av statistik: Demografiska faktorer: kön, åldersgrupper och utrikes född/utländska medborgare Socioekonomiska faktorer: utbildningsnivå, inkomst, förvärvsarbetande och arbetslösa Dessutom kommer jag att studera följande faktorers utveckling dels genom kontakter med politiska partier i Helsingborg, dels genom att studera kommunala handlingar och beslut: Politiska resurser och attityder: antal medlemmar i politiska partier i Helsingborg Institutionella faktorer: Möjligheter att rösta: antal vallokaler och antal poströster och Politiska alternativ: valresultat 6. DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORER OCH VALDELTAGANDET I HELSINGBORG 6.1 Demografiska faktorer 6.1.1 Olika valdeltagande bland kvinnor och män Forskningen visar att valdeltagandet är något högre bland kvinnor än bland män, vilket innebär att en ökad andel kvinnor ger ett ökat valdeltagande. Tabellen 2.a visar emellertid att skillnaden i valdeltagandet mellan könen inte är så stor och att det minskade valdeltagandet under perioden är ungefär lika stort för både kvinnor och män (Bennulf/Hedberg 1999 s 89). Min slutsats är därför att det krävs stor ökning av andelen kvinnor för att det skall synas i ett ökat valdeltagande 1976-2002, då det samtidigt skett ett minskat valdeltagande bland både kvinnor och män. Hur ser då könsfördelningen ut i Helsingborg och har den förändrats under perioden? I Helsingborg är andelen kvinnor högre än männen, ca 53 %. Någon ökning av andelen kvinnor har inte skett mellan 1976 och 2002 i Helsingborg. Det har således inte skett någon förändring av fördelningen mellan könen som kan förklara det minskade valdeltagandet i Helsingborg.

12 Tabell 2 Valdeltagande efter kön Tab 2.a Valdeltagande bland kvinnor och män i Sverige 1976-1998 (procent) 1 valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 kvinnor 91,4 90,4 92,2 90,4 88,4 88,2 87,8 82,7 män 92,3 91,1 90,1 89,3 83,5 85,3 85,9 80,1 1 Hämtat från SOU 1999:132: Valdeltagande i förändring, tab 2.4 s 89 Tab 2.b Befolkning i Helsingborg 18 år och äldre efter kön den 31 dec resp år 2 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 kvinnor 52,9 53,1 53,1 53,0 53,0 52,9 52,7 52,5 52,3 män 47,1 46,9 46,9 47,0 47,0 47,1 47,3 47,5 47,7 2 Hämtat från SCB:s Statistikdatabas Det betyder att könens utveckling inte ger någon förklaring till det minskade valdeltagandet i Helsingborg. 6.1.2 Högst valdeltagande bland 50-åringar Tabell 3.a visar valdeltagandet i olika åldersgrupper. Den visar, precis som annan valforskning vilken omnämndes i avsnitt 5, att valdeltagandet är högst omkring 50 års ålder. Vid 1998 års val var det emellertid högst valdeltagande bland 61-70-åringarna. Det är möjligt att det är ett tecken på den variation i valdeltagande mellan olika generationer som Holmberg- Oscarsson talar om i sin bok: Svenskt väljarbeteende under 50 år. (Holmberg/Oscarsson 2004 s 36). Tabell 3 Valdeltagande efter ålder Tab 3.a Valdeltagande bland olika åldersgrupper i Sverige 1976-1998 (procent) 1 valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 18-22år 87,2 83,8 86,3 83,0 77,3 75,7 83,7 71,8 23-30 år 89,1 88,7 87,7 84,8 77,6 82,6 83,5 74,9 31-40 år 92,1 92,4 94,1 92,1 87,4 85,3 85,8 80,4 41-50 år 97,0 91,6 93,8 92,9 88,6 90,1 90,2 80,0 51-60 år 92,8 93,9 93,3 92,6 90,1 92,3 89,2 86,6 61-70 år 93,1 92,6 92,6 92,0 90,0 89,7 89,7 90,6 71-80 år 87,6 85,3 87,2 86,8 86,4 85,7 84,6 83,0 1 Hämtat från SOU 1999:132: Valdeltagande i förändring, tab 2.4 s 89 Tab 3.b Andel av befolkningen i Helsingborg 18-80 år efter åldersgrupper den 31 dec resp år 2 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 18-22år 8,9 8,5 8,9 9,5 8,9 8,3 8,0 7,2 7,3 23-30 år 15,5 14,7 14,5 14,2 15,0 15,8 15,9 14,8 14,1 31-40 år 17,1 18,4 19,1 18,7 18,0 17,4 18,0 19,3 19,7 41-50 år 15,2 14,7 14,5 15,8 17,6 18,8 18,6 17,9 17,6 51-60 år 17,5 17,1 15,6 14,5 13,7 13,7 14,6 17,1 18,3 61-70 år 15,9 15,7 15,9 15,5 15,2 14,3 13,2 12,3 12,5 71-80 år 9,9 10,9 11,4 11,7 11,7 11,7 11,7 11,5 10,5 2 Hämtat från SCB:s Statistikdatabas

13 Valdeltagandet har samtidigt gått ner i alla åldersgrupper och då särskilt i de under 50 år. Åldersgruppen 41-50 år visar upp den största minskningen med 17 %-enheter samtidigt som åldersgruppen 61-70 år har minskat med 2,5 %-enheter. Hur kan en förändring av åldersfördelningen påverka valdeltagandet i Helsingborg? Helsingborg har tidigare haft en något äldre befolkning med en medelålder över riksgenomsnittet, men är nu på riksnivå (SCB). Tabell 3.b visar att de yngre under 30 år och de äldre över 60 år har minskat sina andelar av befolkningen 18-80 år mellan 1976 och 2002. Det är åldrarna 31-60 år som ökat sin andel av befolkningen, men samtidigt uppvisar de åldrarna de största minskningarna i valdeltagande. En beräkning visar att om åldersgrupperna i Helsingborg hade röstat i lika stor utsträckning som i Sverige 1976 resp 1998, så hade antalet röstande ökat från 69 800 till 70 850. En ökning med 1 050 röstande. Det faktiska röstandet minskade emellertid från 70 467 år 1976 till 69 153 år 1998 (-1 314). Det innebär att den förändrade åldersstrukturen i Helsingborg inte kan förklara det minskade valdeltagandet. 6.1.3 Vilken betydelse har födelseland för valdeltagande? Tabell 4.a visar hur valdeltagandet i Sverige beror på den röstberättigades födelseland. Skillnaden i valdeltagande mellan svenskfödda och utrikesfödda är stor och uppgick till 13 %-enheter 1998. 2002 hade skillnaden ökat till 16 %-enheter beroende på ett minskat valdeltagande bland utrikesfödda. Tabellen visar också hur andelen utländska medborgare som röstar i de kommunala valen har i det närmaste halverats sedan 1976, som var första året för utländska medborgare att delta i kommunvalen i Sverige (SCB 2004 s 107). Tabell 3.a, och som jag tidigare nämnt i avsnitt 5 även forskningen, visar att en ökad andel utrikesfödda medför ett minskat valdeltagande. Vad har då hänt i Helsingborg med andelen utrikesfödda? Mellan 1976 och 2002 ökade befolkningen (18 år och äldre) i Helsingborg med 16 032 personer. Av dessa utgjorde utrikesfödda 58 %. Tabell 4.b visar att andelen utrikesfödda därför har i det närmaste fördubblats mellan 1976 och 2002 i Helsingborg. Andelen utländska medborgare har samtidigt ökat med ca 35 %.

14 Tabell 4 Valdeltagande efter födelseland och medborgarskap Tab 4.a Valdeltagande bland svenskfödda, utrikesfödda och utländska medborgare i Sverige 1976-1998 (procent) 1 valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 sv födda.............. 83 83 utrikesf.............. 70 67 utl medb 2 60 53 52 48 43 41 40 35 35 1 Hämtat från SCB: Allmänna valen 2002, del 4 s 64 + s 107 Tab 4.b Andel(%) av befolkningen i Helsingborg 18 år och äldre utrikesfödda 3 o utl medborgare den 31 dec resp år 2 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 utrikesf 9,5 9,8 10,3 10,8 11,6 12,9.. 16,4 17,7 utl medb 5,4 4,9 5,0 5,2 5,5 6,3 6,6 6,7 6,2 2 Hämtat från SCB:s Statistikdatabas 3 Helsingborgs stad, Stadskansliet Ökningen av andelen utrikesfödda i Helsingborg i kombination med det minskade valdeltagandet i denna befolkningsgrupp, kan därför ge en förklaring till det minskade totala valdeltagande i Helsingborg. 6.2 Socioekonomiska faktorer 6.2.1 Högre valdeltagande bland högskoleutbildade Tabell 5.a visar hur valdeltagandet har förändrats beroende på utbildningsnivå. Samtliga utbildningsnivåer har minskat under perioden, varför skillnaderna mellan låg- och högutbildade är ungefär lika stora 1982 som 1998. Det mest anmärkningsvärda som skett under perioden, är den kraftiga minskningen av valdeltagandet bland de gymnasieutbildade (medelnivå) som kan utläsas. Från att ha befunnit sig på en deltagandenivå mitt i mellan lågoch högutbildade år 1982 har den sjunkit till samma nivå som lågutbildade år 1998. Som jag tidigare nämnt i avsnitt 5 så visar forskningen att en ökad andel högutbildade ger ett ökat valdeltagande, vilket även tabell 5.a visar. Vad kan utbildningsnivån säga om valdeltagandet i Helsingborg? Det är känt att befolkningen i Helsingborg har en något lägre utbildningsnivå än Sverige som helhet (Helsingborgs stad). Tabell 5.b visar hur andelen personer med hög utbildning har ökat i Helsingborg. Förändringen beror både på en faktisk utveckling, men även på förändring i redovisningen i utbildningsregistret 1990 resp 2000. (Se fotnot 5 i tabellen). Utvecklingen under 1990-talet är emellertid jämförbar och visar på en ökning av andelen högutbildade med över 4 %-enheter.

15 Tabell 5 Valdeltagande efter utbildningsnivå Tab 5.a Valdeltagande bland väljare med olika utbildningsnivå i Sverige 1976-1998 (procent) 1 utbildning valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 låg 2.... 89,1 87,1 85,6 84,6 84,2 79,9 medel 3.... 93,4 90,1 84,2 87,2 86,6 79,9 hög 4.... 96,1 96,3 91,5 91,9 92,4 88,4 1 Hämtat från SOU 1999:132: Valdeltagande i förändring, tab 2.4 s 94 2 Grundskola 9 år el kortare och 2-årig gymnaiseutbild el motsv 3 Gymnasieutbildning (3 år) 4 Universitet- o högskoleutb inkl forskarutb Tab 5.b Andelen (%) personer 18-74 i Helsingborg med hög utbildning den 31/12 resp år enl Utbildningsregistret 5 Utbildning Valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 hög 6...... 13,4 14,9 18,5 20,8 22,9 27,2 5 Tidsseriebrott 1990 och 2000. För förändringar av Utbildninsregistret under perioden 1985-2003 samt en utförlig beskrivning av registret, se SCB:s webbplats; http://www.scb.se/statistik/uf/uf0506/_dokument/uf0506_bs_2005.doc 6 Universitet- o högskoleutb inkl forskarutb Ökningen av andelen högutbildade borde ha gett ett ökat valdeltagande och kan därmed inte förklara det minskade valdeltagandet i Helsingborg. 6.2.2 Valdeltagandet varierar mellan olika inkomstgrupper Tabell 6.a som är hämtad ur SOU 1999:132 (s 96) visar att valdeltagandet är högre bland höginkomsttagare än bland låginkomsttagare 1976-1998. Där går det också att utläsa, att skillnaderna mellan grupperna har ökat, då särskilt de med mycket låg inkomst har minskat sitt valdeltagande betydligt. Det bekräftar att ju högre inkomst man har desto mer benägen att rösta är man. Tabell 6.b visar på medelinkomstens utveckling i Helsingborg mellan 1991 och 2002, vilken har varit större än konsumentprisindexets utveckling (SCB). Denna ökning av medelinkomsten borde ha gett ett ökat valdeltagande, men påverkar det minskade valdeltagandet bland de med lägre inkomster det totala valdeltagandet? Om uppgifterna och utvecklingen i tabell 6.a gäller för Helsingborg, hur skulle då antalet röstande och därmed valdeltagandet ha förändrat sig mellan 1991 och 1998? Om man applicerar det skattade valdeltagandet på befolkningssiffrorna i tabell 6.c, så skulle det beräknade antalet röstande (ca 74 200 resp ca 73 200) ha varit något högre än i verkligheten både år 1991 och år 1998. Inkomstutvecklingen skulle emellertid ge en minskning av det skattade antalet röstande i storleksordning 1 000 under 1990-talet. Den faktiska minskningen var över 2 000.

16 Tabell 6 Valdeltagande i olika inkomstgrupper Tab 6.a Valdeltagande bland väljare i olika inkomstgrupper i Sverige 1976-1998 (procent) 1 Inkomstnivå 2 valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 mycket låg.... 90,8 84,5 76,8 80,0 82,2 68,9 ganska låg.... 87,9 87,0 83,0 81,0 81,5 77,4 varken hög eller låg.... 91,0 89,6 86,8 86,9 86,2 81,5 ganska hög.... 94,5 92,8 89,4 93,6 92,8 86,3 mycket hög.... 94,8 96,0 91,0 90,8 92,9 92,1 1 Hämtat från SOU 1999:132: Valdeltagande i förändring, tab 2.4 s 94 2 Inkomstvaiabeln har vid varje mättillfälle konstruerats så att fördelningen är 10, 20, 40, 20, 10 procent från de med mycket låg till de med mycket hög inkomst. Tab 6.b Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst tkr för 20 år och äldre boende i Helsingborg 31/12 resp år 3 valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Medelinkomst, tkr 132,4 144,8 163,9 195,1 3 Hämtat från SCB:s Statistikdatabas Tab 6.c Antal personer (20+ år) med sammanräknad förvärvsinkomst 4 boende i Helsingborg 31/12 resp år 5 Inkomstnivå 6 valår 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 mycket låg 8 548 8 784 8 990 9 227 ganska låg 17 097 17 568 17 980 18 454 varken hög eller låg 34 194 35 135 35 960 36 908 ganska hög 17 097 17 568 17 980 18 454 mycket hög 8 548 8 784 8 990 9 227 Totalt 20+ år 85 485 87 838 89 899 92 269 4 inkl 0-inkomsttagare 5 Hämtat från SCB:s Statistikdatabas 6 Nivåerna beräknade på samma sätt som i tabell 6a, fotnot 2. Den ökade medelinkomsten kan inte förklara det minskade totala valdeltagandet, utan det kan snarare förändringen av valdeltagandet i de olika inkomstgrupperna göra. 6.2.3 Förvärvsarbetande röstar i högre grad än arbetslösa Tabell 7.a med resultat från valundersökningen, visar att det är stor skillnad mellan valdeltagandet bland förvärvsarbetande och arbetslösa. Valdeltagandet har minskat med närmare 6 %-enheter mellan 1985 och 1998 bland de förvärvsarbetande, medan minskningen bland de arbetslösa (inkl i åtgärd) har minskat med närmare 18 %-enheter (Bennulf/Hedberg 1999 s 94-95). Som tidigare nämnts i avsnitt 5, så medför en ökad andel förvärvsarbetande ett ökat valdeltagande medan en ökad andel arbetslösa innebär ett minskat valdeltagande.

17 Tab 7 Valdeltagande bland förvärvsarbetande och arbetslösa Tab 7.a Valdeltagande bland väljare som förvärvsarbetar eller är arbetslösa/i åtgärd i Sverige 1976-1998 (procent) 1 Socio- valår ekonomisk grupp 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 förvärvsarbetar...... 90,1 86,5 88,2 87,7 84,2 arbetslös/i åtgärd...... 77,8 58,0 69,2 78,9 60,3 1 Hämtat från SOU 1999:132: Valdeltagande i förändring, tab 2.4 s 94 Tab 7.b Andelen (%) förvärvsarbetande 2 och arbetslösa/i åtgärd 4 i åldern 20-64 år i Helsingborg 1985 1988 1991 1994 3 1998 2001 förvärvsarbetande...... 79,2 82,0 78,3 68,1 67,6 71,0 arbetslös/i åtgärd...... 5,3.. 8,4 13,7 11,2 8,3 2 Regional arbetsmarknadsstatistik från SCB 3 Från och med 1993 års undersökning har sättet att avgränsa förvärvsarbetande modifierats jämfört med tidigare årgångar. Detta påverkar jämförelser bakåt i tiden. För mer information om den nya avgränsningen och dess konsekvenser, se produktbeskrivning på SCBs hemsida www.scb.se/arbetsmarknad/syssels/rams/rams.asp 4 SCB:s arbetslöshetsstatistik/helsingborgs stad Vad har då hänt i Helsingborg? Tabell 7.b visar att andelen förvärvsarbetande i Helsingborg har gått ner sedan 1985. Även om siffrorna före 1994 inte är direkt jämförbara med 1994 och framåt, så syns ändå förändringarna bland de förvärvsarbetande. Efter 1992 sjönk andelen förvärvsarbetande betydligt samtidigt som andelen arbetslösa ökade kraftigt, vilket framgår av siffrorna för 1994. Ökningen av de arbetslösa efter 1992 innebär att andelen arbetslösa ligger på en betydligt högre nivå än 1985. Minskningen av andelen förvärvsarbetande och ökningen av andelen arbetslösa kan vara en bidragande orsak till det minskade valdeltagandet. 6.3 Slutsatser om de demografiska och socioekonomiska faktorernas påverkan på valdeltagandets utveckling i Helsingborg Utvecklingen i Helsingborg av de demografiska faktorerna kön och ålder samt den socioekonomiska faktorn utbildning ger ingen förklaring till det minskade valdeltagandet där. Utvecklingen av dessa faktorer skulle snarare ha medfört ett ökat valdeltagande. Den socioekonomiska faktorn inkomst har inga klara utvecklingstendenser i Helsingborg, varför den möjligen kan förklara en del av nedgången i valdeltagandet. Inkomstutvecklingen i Helsingborg borde ha gett ett ökat valdeltagande, men då samtidigt forskningen även här visar att valdeltagandet minskat betydligt i alla inkomstgrupper, utom i den högsta klassen, kan det ge ett totalt minskat valdeltagande om inte inkomstutvecklingen varit tillräckligt stor för att uppväga nedgången i de lägre inkomstgrupperna. Den faktor som synes ha störst förklaringssamband med det minskade valdeltagandet i Helsingborg, är den demografiska faktorn födelseland. Andelen utrikesfödda i Helsingborg har i det närmaste fördubblats mellan 1976 och 2002, samtidigt som

18 valdeltagandet i denna grupp antas har minskat vilket då kan vara en förklaring till den kraftiga totala minskningen av valdeltagandet i Helsingborg. Även andelen förvärvsarbetande i Helsingborg har minskat samtidigt som andelen arbetslösa ökat, varför även dessa två faktorer kan vara förklaring till det minskade valdeltagandet. Min slutsats är att utvecklingen av de utrikesfödda är huvudorsaken till minskningen av valdeltagande. Även utvecklingen av andelen förvärvsarbetande och andelen arbetslösa kan ha betydelse för det minskade valdeltagandet. 6.4 Exempel på utvecklingen av valdeltagandet i olika valdistrikt i Helsingborg Förutom att titta på utvecklingen av valdeltagandet i Helsingborg som helhet, kan det vara av intresse att titta på hur utvecklingen varit i de olika valdistrikten. Då antalet valdistrikt har ökat från 62 till 71, finns det inte så många valdistrikt som är identiska hela den undersökta perioden. Det finns dock två valdistrikt där det inte skett någon förändring mellan 1976 och 2002. Dessa valdistrikt representerar samtidigt helt olika socioekonomiska områden med helt olika utveckling av valdeltagandet. GA 3 har det lägsta valdeltagandet och Raus 2 är ett av valdistrikten med det hösta valdeltagandet år 2002 (Helsingborgs stad, Valnämnden). GA 3 beskrivs som ett socialt svagt valdistrikt samtidigt som Raus 2 beskrivs som ett socialt starkt valdistrikt. Tab 8 Utvecklingen av valdeltagandet i valdistrikten GA 3 och Raus 2 1976-2002 (Helsingborgs stad, Stadskansliet) Valdistrikt valdeltagande 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 GA 3 (-Högaborg V) 78,7 75,2 76,7 73,2 69,2 62,6 63,3 48,7 49,2 Raus 2 (-Råå N) 92,2 92,5 92,0 91,1 88,5 75,8 88,8 82,4 85,7 Finns det någon av de undersökta faktorerna som skulle kunna förklara dessa två valdistrikts olika utveckling av valdeltagandet? Den faktor som visat sig ha störst förklaringssamband med det minskade valdeltagandet i Helsingborg är faktorn utrikesfödda. Kan utvecklingen av denna faktor även ge förklaring till valdeltagandets utveckling i dessa två valdistrikt?

19 Den statistik som går att få fram för både 1982 (tidigaste år för denna statistik) och 2002, utgörs av uppgifter om personer med utländsk bakgrund. Till dessa räknas i detta sammanhang utländska medborgare och utrikesfödda svenska medborgare. GA 3 ligger i bostadsområdet Högaborg och där har andelen invånare med utländsk bakgrund ökat från 21 % år 1982 till 38 % år 2002 (Helsingborgs stad, Stadskansliet). Det är i det närmaste en fördubbling av andelen med utländsk bakgrund samtidigt som valdeltagandet minskat med 35 % i valdistriktet. På Råå, där Raus 2 finns, har andelen med utländsk bakgrund ökat från 5 % till 7 % (Helsingborgs stad, Stadskansliet). I Raus 2 har samtidigt valdeltagandet minskat med 9 %. En annan av de undersökta faktorerna som ser ut att kunna ge en förklaring till det minskade valdeltagandet i Helsingborg är faktorn arbetslösa. Hur har då arbetslösheten utvecklats i dessa valdistrikt? Precis som när det gäller personer med utländsk bakgrund får man titta på bostadsområdena Högaborgs och Råås utveckling. Den öppna arbetslösheten har i det närmaste tredubblats på både Högaborg och Råå mellan 1989 och 2002. På Högaborg var den öppna arbetslösheten emellertid betydligt högre med sina 9 % år 2002 jämfört med Råås 3 % (Helsingborgs stad, Stadskansliet). Även i dessa två valdistrikt har således främst faktorn utrikes födda betydelse för utvecklingen av valdeltagandet, men även utvecklingen av arbetslösheten. 7. POLITISKA RESURSER OCH ATTITYDER I HELSINGBORG Även politiska resurser och attityder har betydelse för valdeltagandet, då det är känt att människor med hög politisk kunskap röstar i större omfattning än människor med låg politisk kunskap. Personer som identifierar sig med ett parti röstar också i högre utsträckning än andra (Bennulf/Hedberg 1999 s 105). Jag drar därför slutsatsen att eftersom man får politisk kunskap och identifikation genom medlemskap i ett politiskt parti, kan en minskning av antalet medlemmar i de politiska partierna även innebära ett minskat valdeltagande. Hur ser då utvecklingen ut av antalet medlemmar i de politiska partierna i Helsingborg? Det är vanligt att rikare länder har få medlemmar i de politiska partierna (Norris 2002 s 122) och Sverige är inget undantag. Där ha nämligen antalet medlemmar i de politiska partierna minskat med ca 40 % mellan 1991 och 2002 (Petersson 2005 s 11). Den enkät (Appendix 2) som skickades ut till de sex riksdagspartiernas lokalavdelningar samt Sveriges Pensionärers Intresseparti (SPI) i Helsingborg, besvarades endast av ett av de större partierna

20 och dess medlemsantal i Helsingborg visar på samma utveckling (-40 %) som redovisas för detta parti i De politiska partiernas medlemsutveckling (Peterson 2005). Med största sannolikhet följer övriga partier i Helsingborg en liknande trend. Det innebär att det totala antalet medlemmar i de politiska partierna i Helsingborg har minskat betydligt mellan 1991 och 2002. Min slutsats blir därför, att det ser ut som om den kraftiga minskningen av medlemsantalet i de politiska partierna även kan ha ett samband med minskningen i valdeltagandet. I Sverige som är en representativ demokrati och där medborgarna bl a utövar sitt inflytande genom de politiska partierna, kan det minskande antalet partimedlemmar på sikt bli ett demokratiproblem (Petersson 2005 s 1). Det blir ett problem när medborgarna förlorar sin politiska identitet och slutar tro på den representativa demokratins förmåga att lösa samhällsproblem (SOU 2000:1 s 164). Vilken betydelse kan det minskade medlemsantalet ha för de politiska partierna i Sverige och särskilt i Helsingborg? Pippa Norris beskriver politiska partiers funktioner i ett representativt demokratiskt samhälle: Parties serve multiple functions: simplifying and structuring electoral choices; organizing and mobilizing campaigns; articulating and aggregating disparate interests; channelling communication, and debate; training, recruiting, and selecting candidates; structuring parliamentary divisions; acting as policy think tanks; and organizing government. (Norris 2002 s 103) Norris tar upp de politiska partiernas centrala roll, då de bland annat rekryterar och föreslår kandidater till fullmäktige på olika nivåer. Om medlemsantalet i de politiska partierna därför blir för lågt försvagas den representativa demokratin (Norris 2002 s 107). När medlemsantalet minskar kan därför partierna få problem med att rekrytera kandidater till olika förtroendeuppdrag och det kan ibland innebära att ett politiskt parti inte kan få fram tillräckligt med förtroendevalda till de platser som de vunnit i ett val (Petersson 2005 s 10). Något sådant har inte inträffat i Helsingborg, men vid 2002 års val fanns det t ex 304 personer nominerade till platserna i kommunfullmäktige i Helsingborg (SCB). Bland dessa skulle de röstande i Helsingborg utse 65 ledamöter och ca 35 ersättare genom ett partival med möjlighet till personval. Totalt har 350-400 personer någon form av politiskt förtroendeuppdrag i Helsingborg. Många av dessa personer har flera uppdrag. (Helsingborgs stad, Stadskansliet). Med ett allt färre antal medlemmar i de politiska partierna är det risk för att de politiskt förtroendevalda på sikt kommer att vara de enda partimedlemmarna, då vanliga samhällsintresserade medborgare kommer att minska i medlemsantal (Petersson 2005 s 9). När sedan uppdraget som förtroendevald ofta är en professionell heltidssyssla, blir avståndet mellan politikerna och de vanliga medborgarna stort (SOU 2000:1 s 53). Som jag ser det så

21 leder ett minskat medlemsantal i de politiska partierna till en negativ medlemsspiral, genom att det blir allt färre vanliga medlemmar samtidigt som de förtroendevalda framstår som en elit, vilket i sin tur leder till ännu färre vanliga medlemmar osv. Detta i sin tur kan leda till ett politikerförakt, som medför ett minskat valdeltagande. Vad har då politiska resurser och attityder för betydelse för valdeltagandet i Helsingborg? När antalet medlemmar i de politiska partierna minskar, är det stor risk att klyftan mellan politiker och vanliga medborgare vidgas. Partiernas möjligheter att då vara en länk mellan de folkvalda och medborgarna minskar. Det är samtidigt stor risk att andelen medborgare med låg politisk kunskap och avsaknad av partiidentitet ökar. Allt detta kan leda till ett minskat valdeltagande. Trots att det inte har gått att få fram hur den faktiska totala medlemsutvecklingen i Helsingborg har varit, utan antaganden bygger på utvecklingen i Sverige, ser det ändå ut som det finns ett samband mellan det minskade medlemsantalet i de politiska partierna och det minskade valdeltagandet, då människor med låg politisk kunskap och avsaknad av partiidentitet röstar i mindre omfattning. 8. INSTITUTIONELLA FAKTORER 8.1 Möjligheter att rösta Om det är krångligt att rösta, svårt att ta sig till vallokalen eller svårt att poströsta, så kan det leda till att medborgare inte utnyttjar sin rösträtt. Det är därför av vikt att ha en väl fungerande valadministration i kommunen med ett lämpligt antal vallokaler och lokaler för poströstning tillgängliga vid valen (Brothén 2003 s 39-40). Enligt vallagens 3 kap 3 skall det finnas en valnämnd i varje kommun som ansvarar för frågor om val i kommunen och det står också att det skall finnas en vallokal i varje valdistrikt. Enligt vallagens 5 kap 4 är man röstberättigad i det valdistrikt där man var folkbokförd 30 dagar före valdagen och på röstkortet står det var valdistriktets vallokal är belägen. Som röstberättigad har man således möjlighet att rösta i valdistriktets vallokal på valdagen eller att poströsta tidigast 18 dagar före valdagen (Vallagen 10 kap 2 ). I Helsingborg har antalet valdistrikt/vallokaler ökat från 62 vid valet 1976 till 71 vid 2002 års val (Helsingborgs stad, Valnämnden). Enligt vallagen (4 kap 16 ) skall valdistrikten ha 1 000-2 000 röstberättigade och en översyn av valdistrikten sker därför regelbundet i kommunerna. Som tidigare nämnts skall det finnas en vallokal i varje valdistrikt som är öppen på valdagen och det är av vikt att dessa är tillgängliga för alla. Det finns ett

22 valdistrikt på landsbygden i Helsingborg i dess sydöstra del där vallokalen inte uppfyller tillgänglighetskraven. Det finns ingen annan lokal att använda som vallokal, varför den ickehandikappanpassade lokalen har fortsatt att användas. Om denna lokal inte kan användas finns inget annat alternativ än att dra in vallokalen och därmed ge de röstande längre väg till vallokalen (Hbgs valnämnd 2002-05-07 14). Sedan 1942 har det också funnits möjlighet att poströsta vid val i Sverige. Fram till 1970 var det emellertid begränsat till personer som av särskilda skäl inte kunde rösta i sin vallokal på valdagen. Fr o m 1970 års val har det i princip varit upp till de röstberättigade själva att avgöra om de vill rösta i vallokal eller på postkontor. Dessutom anordnas särskild röstmottagning (poströstning), s k institutionsröstning, på bl a vårdboende för äldre, lasarett och kriminalvårdsanstalter tidigast en vecka före valdagen (Brothén 2003 s 23-24). I Sverige var andelen poströstare i riksdagsvalen som högst år 1985 med 37,0 % för att därefter minska till 29,8 % år 2002 (Brothén 2003 s 27). Varför andelen poströstare minskar så kraftigt, finns ingen riktig förklaring till. Flera faktorer lyfts fram av Brothén i Svenska poströstare (s 28-30), som t ex att minskningen av antalet dagar som väljaren kan poströsta och minskningen av antalet poströstningslokaler sammanfaller med nedgången av andelen poströstare. Fram till och med valet 1994 kunde man poströsta tidigast 24 dagar före valdagen, medan man fr o m valet 1998 kan börja poströsta tidigast 18 dagar före valdagen. Samtidigt har antalet poströstningslokaler i Sverige minskat med 35 % mellan 1985 och 2002. Antalet poströster som distribuerades ut till vallokalerna i Helsingborg på valdagen var 21 994 vid valet 1979, 28 281 vid valet 1988 och 20 406 vid valet 2002. Ytterligare ett par hundra poströster tillkom vid respektive onsdagsräkning. Poströsterna motsvarar 31,5 %, 40,2 % resp 29,1 % av de avgivna rösterna vid valen i Helsingborg. Även i Helsingborg har antalet poströstningslokaler minskat och uppgick till 15 år 2002. Erfarenheten från valet 2006 är att merparten av Helsingborgs poströster är avgivna i Helsingborg (Helsingborgs stad, Valnämnden). Om antalet poströstningslokaler har betydelse för antalet poströster, är det då möjligt att öka valdeltagandet i väljargrupper som har ett lågt valdeltagande genom fler poströstningslokaler? Vem är det som poströstar? Finns det några demografiska och socioekonomiska faktorer som skiljer dem som poströstar från dem som röstar i vallokal? Studier om svenska poströstare visar att det är väljare från väljargrupper med högt valdeltagande som poströstar i första hand. Tabell 9 visar exempel på detta (Brothén 2003 s 60-61).

23 Tabell 9 Väljargrupper med lågt valdeltagande respektive hög andel poströstare 1 Valdeltagande Poströstning (låg andel) (hög andel) Jämförelse Kön Män Kvinnor Inte samma Ålder Yngst/äldst Äldst Delvis samma Bostadsort Inga skillnader Storstad Inte samma Civilstånd Ensamstående Ensamstående Samma Kyrkogång Icke-besökare Kyrkobesökare Inte samma Utbildning Lågutbildade Ingen specifik grupp Inte samma Yrke Arbetare Tjänstemän, små- Inte samma företagare, studerande Klass Arbetarklass Övre medelklass Inte samma Hel-/deltid Heltid Ingen specifik grupp Inte samma Sektor Privat Offentlig Inte samma Fack LO SACO Inte samma Bostad Hyr Hyr Samma Bostadstyp Lägenhet Lägenhet Samma 1 Tabell hämtad ur Brothén 2003 s 61 Möjligheterna till att rösta i Helsingborg kan inte förklara det minskade valdeltagandet. Tillgången till vallokaler i Helsingborg har varit god, men de minskade möjligheterna till poströstning kan möjligen vara en bidragande orsak till det minskade valdeltagandet. 8.2 Politiska alternativ Det är också viktigt att väljarna kan urskilja politiska alternativ för att de skall kunna rösta. Uppfattar väljarna inte några skillnader mellan partierna blir valet betydelselöst och det blir lätt att avstå från att rösta (Bennulf/Hedberg 1999 s 112). Vilka politiska alternativ har funnits eller finns i Helsingborg? I Helsingborg har den styrande majoriteten skiftat efter varje val, utom vid ett tillfälle, sedan 1976. Denna skiftande majoritet kan tyda på att de röstande uppfattar de politiska alternativen som otydliga. I tabell 10 visas andelen röster för de två största partierna i Helsingborg, nämligen Moderaterna (M) respektive Socialdemokraterna (S) i kommunfullmäktigevalen 1976-2002. Ingen av dessa två partier har haft egen majoritet efter valen utan har varit hänvisad till koalition med ett eller flera partier och ibland dessutom stöd från ytterligare partier. I tabellen visas också hur styret i Helsingborg sett ut under mandatperioden efter respektive val (Helsingborgs stad, Stadskansliet).

24 Tabell 10 Andel giltiga röster för Moderaterna och Socialdemokraterna i kommunfullmäktigevalen i Helsingborg 1 Valår M S Styre efter val 1976 20,6 44,3 borgerlig koalition 1979 27,3 44,6 borgerlig koalition 1982 29,4 47,8 s-koalition 1985 27,8 42,8 borgerlig koalition 1988 22,4 43,8 s-koalition 1991 27,8 34,3 borgerlig koalition 1994 27,1 44,2 s-koalition 1998 28,3 32,7 borgerlig koalition 2002 23,1 37,8 s-koalition 1 Helsingborgs stad, Stadskansliet Vad är det då som gör att allt färre röstar i Helsingborg, när valresultatet visar att det borde varit tvärtom? Svaret på den frågan går här inte att få, men forskningen visar att när mycket står på spel, krävs det så lite för att få ett annat resultat enligt jämnt lopphypotesen (close race hypothesis). Hypotesen visar att ju ovissare en valutgång är desto högre bli valdeltagandet (Holmberg/Oscarsson 2004 s 27). Otydliga politiska alternativ, där det är oklart vad som står på spel, kan emellertid ha motsatt effekt på valdeltagandet. Min slutsats blir därför att det inte enbart med hjälp av tillgängliga data om valresultat går att dra några slutsatser om de politiska alternativens samband med valdeltagandet i Helsingborg. Det går inte att dra någon slutsats om huruvida de politiska alternativen har haft någon inverkan på det minskade valdeltagandet i Helsingborg. 9. SLUTSATSER Vilka förklaringar finns det till det minskade valdeltagandet i Helsingborg mellan 1976 och 2002 på över 15 %-enheter? För att försöka hitta en förklaring till detta har jag använt mig av ett antal demografiska och socioekonomiska faktorer som forskningen visat har samband med valdeltagandet. Jag har studerat hur dessa faktorer har utvecklats i Helsingborg mellan 1976 och 2002. Det är faktorerna utrikesfödda, förvärvsarbetande/arbetslösa som visar på ett samband med valdeltagandeutvecklingen i Helsingborg. Utrikesfödda röstar i betydligt mindre grad än sverigefödda och då andelen utrikesfödda ökat kraftigt i Helsingborg mellan 1976 och 2002 samtidigt som valdeltagandet minskat ger det en förklaring till förändringen i

25 valdeltagandet. Denna faktor visar på störst samband med valdeltagandets utveckling i Helsingborg. Under perioden har även andelen förvärvsarbetande minskat samtidigt som andelen arbetslösa ökat. Som tidigare redovisats, är det vanligare att förvärvsarbetande röstar än arbetslösa. Det innebär att en ökning av andelen arbetslösa samtidigt som andelen förvärvsarbetande minskar påverkar valdeltagandet negativt. Utvecklingen av dessa två faktorer i Helsingborg kan därför också förklara det minskade valdeltagandet. Inkomst är en faktor där utvecklingen borde ha givit ett ökat valdeltagande. Det har emellertid skett förändringar i de olika inkomstgruppernas valdeltagande under perioden, vilket kan leda till ett minskat valdeltagande. Utvecklingen av de övriga faktorerna, kön, ålder och utbildning borde ha givit ett ökat valdeltagande i stället för det minskade. För att medborgarna skall kunna rösta, så måste det finnas möjligheter till det genom att vallokaler och förtidslokaler finns lätt tillgängliga. Antalet vallokaler har ökat från 62 till 71, men möjligheter till poströstning har minskat både genom färre lokaler och kortare period för poströstning. De förändrade förutsättningarna för poströstningen kan ha bidragit till det minskade valdeltagandet, vilket emellertid inte är unikt för Helsingborg. Jag har också försökt att titta på politiska resurser och attityder i Helsingborg och hur det kan ha påverkat valdeltagandet. Då antalet medlemmar i politiska partier i Sverige, och därmed troligtvis även i Helsingborg, har minskat kraftigt sedan början på 1990-talet och det får till följd att andelen personer med låg politisk kunskap och personer som saknar partiidentitet ökar, kan det innebära att intresset för val minskar. Det är också viktigt att det finns tydliga politiska alternativ för medborgarna vid röstningstillfället. Om de politiska alternativen har bidragit till det minskade valdeltagandet har emellertid inte gått att få svar på. Min slutsats blir därför att det är framför allt den ökade andelen utrike födda, men även den minskade andelen förvärvsarbetande och ökade andelen arbetslösa som har bidragit till det minskade valdeltagandet i Helsingborg mellan 1976 och 2002. Då medlemmarna i de politiska partierna i Helsingborg troligen har minskat i antal, kan det också ha påverkat utvecklingen av valdeltagandet.