Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation (=avstötning, avskalning)... 3 Andra komponenter... 3 Hur höjer man penetration i huden?... 3 Generellt om Slemhinnan... 4 Mucosa (=slem)... 4 Slemtyper... 4 MUC2... 4 MUC1... 5 Andra celler... 5
Generellt om huden Huden ska behålla fukten men samtidigt kunna läcka lite så att S.corneum ständigt kan förnyas. Om man tar bort hudkostymen så torkar kroppen ut väldigt fort. Hornlagret = fettsäcken som sitter längst ut. Hudkostymen är kroppens största organ. Tar 4-10 veckor att byta ut hornlagret. Det är känsligt olika delar på kroppen. Fettsäcken är den viktiga delen av huden. Hudens lager Epidermis 0.8 1.4mm S.Basale à S.Spinosum à S. Granulosum à S.Corneum Dermis 0.6 3 mm Bindväv Subcutis Tjockleken är individuell (Läs om man är överviktig eller inte) Underhudsfett En diskussion om hornlagret/s.corneum Kom ihåg att detta hornlager består av celler som redan genomgått apoptos. I botten (s.basale) har man celler som delar sig till keratinocyter som i sin tur blir corneocyter. Man har ett förtjockat cellmembran bestående av mycket svavelbryggor. Det gör att corneocyterna är jättetåliga och stabila = cornified envelope. I cornified envelope finns proteiner Involucrin, Loricrin och Elafin. Keratinocyter har fosfolipider men i övergången från S.granulosum till S.corneum försvinner dessa i samband med att organeller tas ur funktion samt att cellkärnan börjar luckras upp. Fettsäcken Mellan corneocyterna finns fetter som bildar fettsäcken. Fetterna bildas som färdiga paket i tidigare lager och utsöndras i hornlagret. Skyddar oss från att torka ut. Fetterna består av: Ceramider (37%) Fettsyror (16%) Kolesterol (32%) Kolesterol- estrar (15%). Kom ihåg att i hornlagret/corneocyterna/s.corneum finns inga fosfolipider. Kom ihåg att fosfolipider har tre beståndsdelar: Phosphathuvudena, glycerol samt fettsyror. Fosfolipderna bryts ner för anaerob metabolism i den övre delen. Man tror att glycerolbiten används för att binda fukt/vatten i de levande keratonicyterna samt för att bilda ceramider. Fettsyrorna skapar en antimikrobiell miljö genom att sänka ph.
Ceramider Ceramiderna är fettgruppen kosmetika riktar sig in mot för att få en jämn och fin hy. Det finns 8 stycken ceramider Ceramid 1 8. De ligger rakt enligt bilden vilket gör att de kan få en tät,tät packetering. Gör att vatten har svårt att passera. Läkemedel som injiceras måste ta sig genom fettfasen. Därför har fettlösliga läkemedel lättare att ta sig igenom än vattelösliga. Kolesterol Kolesterolet gör att man kan bilda membran mellan cellerna à viktigt för att få den rätta packningen mellan fettlagrena. Om man äter kolestrolsänkande läkemedel får man en förstörd barriär. Deskvamation (=avstötning, avskalning) I hornlagret finns inte bara fett utan det finns också enzymsystem: lipaser och proteaser. Dessa lipaser och protaser bryter förbindningarna i de yttersta lagrena s.corneum så att de kan släppas från hudkostymen. Proteaserna bryter ned proteinbindningarna mellan cellerna Andra komponenter Utöver fettpackningen finns andra viktiga komponenter i epidermis. I keratonicyterna finns Fillagrin. Funktionen i det är att det håller ihop keratinfilamenten inuti cellerna. Fillagrin kan brytas ned till aminosyrorna histidin och glutamin genom de enzymsystem som finns. Från Histidin bildas UCA (cis- urokansyra) som har en funktion i at skydda celllerna mot UV ljus. Från glutamin bildas PCA (polycarboxyl acid). PCA binder vatten och behåller fukt i senare när hornlagret bildas. Hur höjer man penetration i huden? Molekyler tas igenom med ett bärarprotein men det finns andra adminstrationsvägar. Om man har ett plåster kan man lägga till molekyler som packar om fetterna. Man öppnar upp fettfaserna. Nackdelen är dock att de är irriterande. Det görs genom att man sätter på ett lokalt hydrokolloidalamembran på huden vilket förhindrar vattenavdunstning. Det leder till att man ökar vattenfasen i hornlagret. Vattenlösliga läkemedel kan därför ta sig igenom via en ökad vattenfasen hornlagret.
Generellt om Slemhinnan Tunntarmen absorberar mest vatten beror på näringsabsorptionen och därför följer näring med. Kolon reabsorberar 2L vatten: koncentrerar avföringen. Bakterier växer till. Mukosabarriären Består av flera ingående komponenter Slem Antimikrobiella ämnen Antikroppar à IgA Dendritiska celler som plockar mikrober Epitel Tight junctions som håller ihop cellerna. Mucosa (=slem) I magsäck, tunntarm och tjocktarm ser det olika ut. Slemmet (ej slemhinnan) består av yttre lager (= O) och ett inre lager (= S). I magsäcken har slemmet i huvudsaklig funktion att skydda mot magsyran som bildas inte så jättemycket mot mikrober. Tunntarmen har tunt slemskick så att vi kan absorbera näringsämnen där offrar vi skyddsbarriären lite. I tjocktarmen har man ett tjockt slemskikt för att skydda kroppen från bakterier då det är främst i tjocktarmen som bakterier bildas. Generellt kan man säga att det yttre slemskiktet står för transport. Slemskiktet från lungorna är ett typexempel för hur slemmet konstant transporteras vidare från lungor à epiglottis à tarmen. Allt som fastnar i lungorna först vidare till magtarmkanalen med hjälp av cilierna. Slemskiktet rör i tarmen sig pga de peristaltiska kontraktionerna. Blir man sängliggande får peristaltiken en sämre funktion vilket gör att slemskiktet inte slussas vidare vilket leder till att mikrober/patogener skapar husrum för sig själva. Slemtyper Det finns 17 olika Mucin(MUC)typer. Det yttre slemlagret utgörs av MUC2. Det inre lagret består av MUC1. MUC2 Packeteras i golgiapparaten. Är ett N- glykosylerat glykoprotein. Proteiner i kedjor med kolhydrater som sockerfjädrar. Crosslinking sker med hjälp av cystein. Det är lösligt. Utsöndras i granula och transporteras ut i lumen. Vid irritation är det enkelt att sätta igång produktion av MUC2 som ger en tjock slemhinna. Trefoil factor (=klöverfaktorn) leder till crosslinking och mukosareparering..
MUC1 Innehåller en proteindel som fungerar som ett fästorgan i basalmembranet. Sätter sig fast i membranet med en del och vajar fritt med en annan del. Om smittämne tar sig igenom MUC2 lagret blir det andra bullar. Det finns inget som flyttar mikroberna framåt i det inre lagret. Där finns de utskott från de dendritiska cellerna som kan snappa upp mikrober vilket leder till IL produktion à kommunikation med lymfocyterna. MUC1 kan också fungera som antigendetekterande. Om antigenet fäster till receptorer kan signaler skickas så att hela slemhinnecellen släpper den fasta protein så att cellen transporteras iväg. Slemsyntesen Styrs av två faktorer 1. Commensaler stimulerar slembildning. Med rätt sammansättning kommer de stimulera rätt slemhinnetillväxt. En ändrad tarmflora kommer således ge upphov till en ändrad slemsyntes. Beror på expositionen av miljön. Exemplet är om man flyttar till Turkiet. Kost och levnadsmiljö ändras à Ändrad tarmflora à Produktion av mer MUC2 vilket ger ett tjockare lager. 2. Beror också på biofysik. Om man har problem med tarmen av något slag stimulerar det faktorer som bildar crosslinking i slemhinna. Andra celler Skivepitel. Är motståndskraftigt och starkt mekaniskt. Finns i matstrupen Enterocyter = Cylinderepitel finns i tarmen. Bägarceller. Insprängda och producerar mukus. Panethceller. Finns I luberkunska kryptor i duodenum. Produceras defensiner (försvarsproteiner) som är toxiska mot bakterier. Producerar även lysozym, cathelidicin och histadin. Det stimuleras av vagus, IL och antigen. Enterochromafina celler. Har 90% av kroppens serotonindepåer en viktig transmittosrsubstans i CNS. Styr motilitet väldigt mycket. Påverkar gastin och histaminsekretionen. Är en komponent i illamående. M- cell. Finns en kraftig koncentration distal i jejunum. Är den enda passagen utan cellskada som presenteras för pathogener. Kroppen vill att mikrober ska ta sig till M- celler. Finns i Peyerska plack. Finns inget mukus vid M- cellerna. Fungerar som en brunn ungefär. Har massa makrofager som står redo att ingestera mikroberna. Aktiverar immunsystemet i form av GALT.