Budgetunderlag för Finansinspektionen budgetåren 2003-2005

2002-02-20 Regeringen Dnr 02-888-199 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag för Finansinspektionen budgetåren 2003-2005 Finansinspektionen överlämnar härmed budgetunderlag med budgetförslag för perioden 2003 2005. Tabell 1: Budgetförslag (tkr) Ramanslag Anvisat 2002 Förslag 2003 2004 2005 2:2 Finansinspektionen 141 851 175 673 174 653 174 653 ÖCB-medel 1 000 2 000 3 000 - Hemställan Finansinspektionen hemställer: att anslaget för budgetåret 2003 varaktigt förstärks med 17 860 000 kr till följd av nya krav vid införandet av nya kapitaltäckningsregler. Detta belopp kan komma att justeras i samband med att FI lämnar svar på ett uppdrag den 2 april 2002. Vidare hemställs om varaktig förstärkning på 1 042 000 kr till följd av medlemskap i ny tillsynskommitté på värdepappersområdet. För utökad tillsyn på värdepappersmarknaden begärs förstärkning på 14 920 000 kr, varav 6 600 000 kr utgör en engångsvis förstärkning. För budgetåret 2003 hemställs dessutom om rätt att rekvirera medel från anslag som disponeras av ÖCB med 2 000 000 kr för skydd mot informationsoperationer.

att anslaget för budgetåret 2004 varaktigt tillförs 3 000 000 kr mot bakgrund av införandet av nya kapitaltäckningsregler Detta belopp kan komma att justeras i samband med att FI lämnar svar på ett uppdrag den 2 april 2002. För utökad tillsyn på värdepappersmarknaden begärs en varaktig förstärkning på 2 580 000 kr. Vidare hemställs om rätt att rekvirera medel från anslag som disponeras av ÖCB med 3 000 000 kr för skydd mot informationsoperationer. att anslaget för budgetåret 2005 fastställs till 174 653 000 kr. att Finansinspektionens planeringsram för budgetåren 2003 2005 beräknas till 524 979 000 kr. Beslut Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen för Finansinspektionen. Föredragande har varit avdelningschefen Rolf Molin. Claes Norgren Rolf Molin Sändlista: Finansdepartementet (5) Riksdagens utredningstjänst (9) Riksrevisionsverket (2) Ekonomistyrningsverket (3) Statskontoret (2) 2

Arbetsgivarverket (2) Försvarsdepartementet (1) Överstyrelsen för civil beredskap (1) 3

A. Finansinspektionens resursbehov för budgetåren 2003 2005 FI hemställer om utökade resurser inom nedanstående områden för den aktuella budgetperioden. En redovisning av resp. område och bakgrund till resursäskandet lämnas nedan. 1. Europeiska värdepapperstillsynskommitté (EVTK) EU har efter förslag i den s.k. Lamfalussy-rapporten beslutat införa en ny kommittéstruktur för att förenkla och påskynda beslut om nya EU-regler inom värdepappersområdet. EU-kommissionen har beslutat inrätta två nya kommittéer dels Europeiska värdepapperskommittén (EVK) med företrädare från medlemsstaternas Finansdepartement, dels Europeiska värdepapperstillsynskommittén (EVTK), som på engelska förkortas CESR. EVTK består av tillsynsmyndigheterna på värdepappersområdet inom EU. Uppgiften är att säkerställa en enhetlig och konsekvent tillämpning av beslutade regler. Kommittén ska också fungera som en oberoende rådgivare till EU-kommissionen vid utarbetande av tillämpningsbestämmelser. FI bedömer att samarbetet inom EVTK kommer att bli betydande, inte minst när det gäller att assistera Kommissionen med förslag på detaljregler när ny EU-reglering arbetas fram. I den processen skall kommittén konsultera marknadsaktörer och andra intressenter. Enligt de principer som redan är etablerade genomförs konsultationerna huvudsakligen i varje medlemsstat, vilket ombesörjs av resp. tillsynsmyndighet. Den obligatoriska medlemsavgiften i EVTK uppgår för 2002 till 65 935 euro (ca 600 000 kr). Arbetet i kommittén bedrivs på så sätt att permanenta arbetsgrupper och expertgrupper sammanträder i de olika medlemsländerna, vilket medför betydande kostnader för resor, uppehälle samt för arrangemang av arbetsgruppsmöten i Sverige. Omfattningen av arbetsgruppernas möten framgår av den agenda som finns för 2002. Totalt finns 31 möten inplanerade för innevarande budgetår, vilket har varit utgångspunkten för det resursäskande som lämnas nedan. Mot denna bakgrund hemställer FI om varaktig resursförstärkning fr.o.m. budgetåret 2003 med 600 000 kr vad gäller medlemsavgiften och med 700 000 kr för resor och uppehälle samt arrangemang i samband med arbetsgruppsmöten förlagda i Sverige. 4

2. Förbättrat skydd mot informationsoperationer Under budgetåren 2001 och 2002 har FI erhållit 1 mnkr för vardera år från ett anslag som disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). Bakgrunden till detta är den finansiella sektorns starka beroende av informationsteknik. Hot mot informationssamhället har fått ökad betydelse i takt med att samhällsviktig infrastruktur och viktiga funktioner blir alltmer beroende av informationsteknik. Det ställs därför stora krav på säkerheten i det finansiella systemet. De medel som hittills erhållits har använts för att höja de större finansiella institutens förmåga att motstå attacker och händelser som kan äventyra institutens möjligheter att uppfylla sina åtaganden och därmed äventyra det finansiella systemet. För 2003 och 2004 planerar FI att dels anordna scenarioövningar med ca 15 institut inom den finansiella sektorn, dels genomföra uppföljningar av de under 2001 och 2002 genomförda scenarioövningarna med de 13 systemviktiga instituten. Kostnaden för detta beräknas till 1 500 000 kr under 2003 och 2 500 000 under 2004. För de kommande två budgetåren planeras vidare seminarier med ca 60 större institut angående sårbarheten i den finansiella sektorn ur ett IT-perspektiv. Seminarierna beräknas kosta 400 000 kr. För vissa kompetenshöjande insatser beräknas 100 000 kr per budgetår. ÖCB föreslår i sitt budgetunderlag att FI för de närmaste budgetåren får disponera 2 000 000 kr resp. 3 000 000 för arbetet med att förbättra skyddet mot informationsoperationer i den finansiella sektorn. Mot bakgrund av ÖCB:s förslag hemställer FI om rätt att rekvirera 2 000 000 kr budgetåret 2003 och 3 000 000 kr budgetåret 2004 från anslaget 6:4 Funktionen civil ledning under utgiftsområde 6 Totalförsvar. 3. Nya kapitaltäckningsregler och implementering av den nya banklagstiftningen Finansinspektionen har i budgetunderlaget för 2002-2004 redogjort för det resursbehov som kan förutses inför införandet av nya kapitaltäckningsregler. I detta underlag har FI utgått ifrån att resurser kommer att tillskjutas under en treårsperiod med början 2002. FI har för innevarande år erhållit det belopp som äskats. 5

I regleringsbrevet för 2002 finns ett uppdrag att analysera och redogöra för hur arbetet att införa nya kapitaltäckningsregler påverkar resursbehovet. FI kommer senast den 2 april att lämna en särskild rapport över detta. I avvaktan på denna rapport bedömer FI redan nu att de resursbehov som tidigare redovisats för 2003 och 2004 kvarstår. En betydelsefull faktor som förändrats sedan föregående årets budgetunderlag är att tidplanen för införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna sannolikt blir något försenad. Det är dock oklart vad Baselkommitténs försening innebär för EU:s tidplan och därefter arbetet med den svenska lagstiftningen och i förlängningen inspektionens verksamhet. Mot denna osäkra bakgrund anser FI att de bedömningar av resursbehoven som tidigare aviserats kvarstår oförändrade. Vad gäller resursbehoven inför implementeringen och tillämpningen av den nya banklagstiftningen har FI ännu inte ett fullgott underlag för att göra en sådan bedömning. FI kommer så långt som möjligt att göra en resursbedömning i samband med svaret på Finansdepartementets remiss om ny banklagstiftning. I avvaktan på en mer genomarbetad bedömning kan allmänt sägas att de nya kapitaltäckningsreglerna och den nya banklagstiftningen i många delar ställer likartade krav på reglering och tillsyn. Förutsatt att FI erhåller de resurser som äskats för de nya kapitaltäckningsreglerna är den preliminära bedömningen följande. Den nya banklagstiftningen kommer initialt att innebära arbete vad gäller föreskrifter och allmänna råd, men själva tillämpningen av den nya lagstiftningen är i stora delar förenlig med de krav på tillsyn som de nya kapitaltäckningsreglerna kommer att ställa. Bedömningen är därför att den nya banklagstiftningen inte kommer att ställa krav på några stora resursbehov. 4. Den förstärkta marknadstillsynen I budgetunderlaget för 2002 aviserade FI att det var nödvändigt att resurserna för marknadstillsynen expanderar. Genom beslutet att påskynda reformarbetet som fattades under det svenska ordförandeskapet vid Stockholmsmötet i mars 2001 har angelägenheten ökat än mer. I en särskild bilaga till detta budgetunderlag beskriver FI närmare kraven på utvidgade resurser. FI har också i en särskild rapport, Agenda för en ny marknadstillsyn FI 2002:1, redovisat det reformarbete som pågår inom EU och konsekvenserna av detta för FI:s tillsynsansvar. FI:s beräknade kostnader under den period budgetunderlaget avser uppgår till 17,5 mnkr. Av detta belopp beräknas 14,9 mnkr för budgetåret 2003 och 2,6 mnkr för budgetåret 2004. 6

B. Finansiering 1. Investeringar Låneramen för 2002: 20 000 tkr. Kvarstående lån från 2001: 2 526 tkr. Tabell 3: Lån i Riksgäldskontoret samt räntor och amorteringar (tkr) Beräkningsposter 2002 2003 2004 2005 Beräknad nyupplåning 17 194 2 650 2 650 2 650 amortering -4 718-5 034-5 291-4 544 kvarstående lån 15 003 12 618 9 977 8 083 Beräknat anslagsbehov för räntor: Ramanslag 2:2 Finansinspektionen 750 631 499 404 Ränteantagande för beräkningarna 5 % 5 % 5 % 5 % Den betydande nyupplåning som görs under 2002 är föranledd av byte av arbetslokaler och de investeringar som följer därav. 2. Avskrivningsplan Tabell 4: Avskrivningsplan för investeringar som sträcker sig över mer än tre år (tkr) Avskrivningar 2002 2003 2004 2005 Lokalrelaterade 1 76969 1 769 1 769 1 769 investeringar Kontorsmaskiner 276 325 376 375 3. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Finansinspektionen har budgetåret 2002 tillgång till en kredit på räntekontot på 25 000 tkr. 7

4. Anslagskredit på ramanslag Finansinspektionen har budgetåret 2002 en anslagskredit på högst 4 256 tkr. 5. Avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5: Avgifter som myndigheten disponerar (tkr) Avgiftstyp Utfall Prognos Beräknade inkomster 2001 2002 2003 2004 2005 Avgifter enl. 4 avgifts- 7 939 4 000 4 000 4 000 4 000 förordningen (SFS 1992:191) Avgifter enl. 15 avgifts- 45 50 50 50 50 förordningen (SFS 1992:191) Avgifter enl. 20 326 50 50 50 50 avgiftsförordningen (SFS 1992:191) IOSCO konferensen år 13 010 - - - - 2001 Summa 21 320 4 100 4 100 4 100 4 100 Tabell 6: Avgifter som myndigheten ej disponerar (tkr) Avgiftstyp Utfall 2001 Prognos 2002 Beräknade inkomster 2003 2004 2005 Ansökningsavgifter 11 643 18 000 18 000 18 000 18 000 (SFS 1992:191) Tillsynsavgifter 123 452 123 853 157 931 156 911 156 911 (SFS 1995:1116) Särskild avgift enl. 1 791 2 000 2 000 2 000 2 000 insiderlagen (SFS 1996:1016) Summa 136 886 143 853 177 931 176 911 176 911 8

Bilaga Finansinspektionens organisation och behov av resurser med anledning av en förändrad marknadstillsyn 1. Sammanfattning En aktiemarknad för alla Utvecklingen på den svenska sparande- och värdepappersmarknaden har gjort att konsumentskyddet på senare år fått en ny och djupare innebörd och en växande betydelse för den finansiella tillsynen. Från att ha varit en angelägenhet för professionella aktörer och en liten krets välbärgade privatpersoner är utvecklingen på aktiemarknaden nu något som direkt berör en stor del av den svenska befolkningen. Vid halvårsskiftet 2001 var 41 procent av hushållens finansiella tillgångar placerade i aktier och fonder. För tio år sedan var denna siffra 25 procent. Parallellt med den dramatiska kursutvecklingen har den tekniska och strukturella utvecklingen av aktiemarknaden fortsatt med full kraft. Det handlar bl.a. om en ökande internationalisering och ett breddat aktieägande, som ytterligare förstärktes när det nya premiepensionsvalet sjösattes. En internationalisering av den svenska aktiemarknaden har skett dels genom att svenska investerare ökat sina innehav av utländska aktier, dels genom att utländska investerare blivit allt viktigare på den svenska marknaden. Som en följd av detta har den svenska börsen internationaliserats allt mer: av 71 medlemmar på Stockholmsbörsen är idag 42 s.k. fjärrmedlemmar, dvs. gränsöverskridande utan etablering i Sverige. Den dynamiska och alltmer internationaliserade svenska värdepappersmarknaden ställer ökade krav på tillsyn och reglering. Krav på förändringar Mot bakgrund av de nya förutsättningarna för aktiehandeln och behovet av att samverka över nationsgränserna har EU ställts inför nya krav inom tillsyn och reglering. Dessa krav har fått ökad tyngd eftersom en effektiv kapitalmarknad har en central funktion för kapitalbildning, investeringar och tillväxt. Till detta kommer att värdepappersmarknaderna i EU konkurrerar med andra marknader i USA, Japan och Asien. 9

EU:s inre marknad har bildats utifrån en samordning av regelverken och genom en ökad samverkan mellan unionens tillsynsmyndigheter. Trots denna samordning finns fortfarande betydande skillnader i regelverken, vilket försvårar kapitalflöden och skapar ineffektiviteter på den inre marknaden. Till detta kommer att det finns ett stort antal myndigheter med olika riktlinjer och praxis, vilket också hämmar den inre marknaden. Mot denna bakgrund tillsattes en expertgrupp i EU som skulle se över dessa förhållanden. Gruppen lämnade i februari 2001 en rapport om den framtida regleringen av värdepappersmarknaden i EU, den s.k. Lamfalussy-rapporten. Ett viktigt förslag är att en ny kommittéstruktur etableras, som skall göra det enklare och snabbare att besluta om nya regler. I rapporten behandlades även tillsynsstrukturen på den europeiska värdepappersmarknaden. Det konstaterades att det inom unionen finns ett 40-tal reglerande organisationer, far too many for an efficient system, som det uttrycktes i rapporten. I Lamfalussy-rapporten pekas på ett antal åtgärder som är prioriterade och som bör träda i kraft redan under 2003. En ny organisation med ett utökat tillsynsansvar kräver ökade resurser Den omorganisation som FI genomförde under hösten 2000 har lagt grunden för FI att möta de krav som kommer att ställas på tillsynsmyndigheterna. En ytterligare omorganisation i augusti 2001 har skapat en utgångspunkt för att möta de radikalt ändrade förhållanden som EU nu drar upp för medlemsstaternas tillsynsorgan inom området för marknadstillsyn. Den ökade fokusering på de systemviktiga företagen och den ökade fokuseringen på marknadsplatsernas betydelse ställer stora och nya krav på tillsynsmyndigheterna. FI bedömer därför att de egna arbetsmetoderna och organisationen måste radikalt fördjupas och utvecklas för att FI skall kunna fullfölja sitt tillsynsansvar på ett acceptabelt sätt. Bedömningen mynnar ut i ett ökat resursbehov på drygt 17,5 mnkr eller en förstärkning på drygt 12 % jämfört med budgeten för 2002. Vissa funktioner såsom marknadsövervakning och marknadstillsyn kommer i det närmaste att behöva fördubblas. Resursförstärkningen bör tillföras i etapper under 2003 och 2004. 2. Bakgrund Den finansiella utvecklingen har gått snabbt under de senaste 15 åren. Nationella marknader har integrerats med internationella marknader, finansiella institut har ökat sina gränsöverskridande aktiviteter och de finansiella grupperna har blivit gränsöverskridande. Samtidigt har marknaderna och 10

produkterna blivit mer komplexa än tidigare. En ytterligare faktor som påverkat utvecklingen är att finansiell verksamhet mer eller mindre helt vilar på IT-baserade lösningar. Detta innebär att produkter och tjänster kan tillhandahållas och genomföras på ett snabbare och effektivare sätt än tidigare. Denna utveckling har varit delvis föranledd av en omfattande avreglering av de finansiella marknaderna. Nya problem har uppstått och erfarenheterna av finansiell instabilitet i Norden och i ett antal andra länder under senare år har ställt den finansiella tillsynen inför nya utmaningar. Klart har varit att den finansiella tillsynen i en rad länder har utvecklats men inte i takt med de krav som borde ställas med anledning av de finansiella marknadernas struktur och innehåll. 3. En ny EU-agenda för värdepappersmarknaden FI har i en offentlig rapport, Agenda för en ny marknadstillsyn FI 2002:1, närmare beskrivit de dramatiska förändringar som står för dörren inom EU för att förverkliga den inre marknaden på värdepappersområdet. Ett gemensamt tema i arbetet med att revidera olika EU-direktiv är hanteringen, distributionen och kontrollen av information till aktörerna på finansmarknaden. De områden som främst berörs är följande. - Marknadsmissbruk - Prospekt - Redovisning - Regelbunden information från noterade bolag - Värdepappersrörelse (investeringstjänster) För FI betyder förändringarna en helt ny marknadstillsyn och ett helt nytt EUsamarbete. Dessa förändringar påverkar samtliga aktörer. Den svenska finansbranschen kommer också att behöva förändra sitt arbetssätt och samarbete för att kunna möta utvecklingen på det europeiska planet. De nya EG-direktiven handlar alla om information till värdepappersmarknaden i olika avseenden och om hur denna ska spridas. I de olika förslagen till direktiv sägs att det i varje land ska finnas en enda ansvarig myndighet. Skälet till detta är att man inte vill ha en fragmenterad myndighetsutövning inom EU. Denna myndighet ska få alla befogenheter som den behöver för att fullgöra sina uppgifter, t.ex. ska den ha möjlighet att stoppa ett erbjudande om man kan misstänka att bestämmelserna inte har följts. Myndigheten ska också kunna 11

genomföra inspektioner hos emittenter. Dessa myndigheter ska vara oavhängiga i förhållande till marknaden och således inte kunna hamna i intressekonflikter. Självreglering Den nya marknadstillsynen förutsätter att den självreglering som Sverige har i dag förändras för att bättre stämma överens med internationell standard. FI:s ansvarsområde utvidgas väsentligt även om det faktiska arbetet kan fördelas mellan FI och de självreglerande organen. Tillsyn av information från noterade och finansiella företag Genom nya EG-direktiv kommer nya regler för hur noterade bolag ska löpande informera marknaden om viktigare händelser och vid bestämda tidpunkter upprätta delårsrapporter och årsredovisningar. För bolag som missköter denna informationsgivning ska det beslutas om sanktion. Tillsynsmyndigheterna inom EU har ett organiserat samarbete och kan när som helst, både muntligt och skriftligt, informera varandra om händelser i enskilda bolag etc. Tillsyn av prospekt Genom EU:s nya prospektdirektiv ska det skapas ett s.k. EU-pass för emittenter. Ett bolag ska med ett godkännande av hemlandsmyndigheten kunna söka notering på vilken börs som helst inom EU. FI kommer att få ett huvudansvar för all granskning av prospekt, inkl. prospekt som ska upprättas inför en börsnotering. Tillsyn av marknadsplatser och clearingorganisationer Marknadsplatser och clearingorganisationer får en central roll på den integrerade europeiska värdepappersmarknaden. FI:s tillsyn över dessa behöver därför förstärkas avsevärt. Särskilt bör regelverket för clearing skärpas så att internationellt godtagbar standard uppfylls. Tillsyn av uppförande på marknaden EU:s nya reglering av marknadsmissbruk handlar främst om insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan, men förslaget innehåller också förbud att försöka påverka kursen genom att sprida information genom massmedia och Internet. Det nya direktivet syftar också till att täppa till luckor i EU-lagstiftningen som kan användas för felaktigt uppförande. 4. Vilka krav ställs på den framtida tillsynen? 4.1 Den nya tillsynen Finansinspektionen införde en ny organisation och ett nytt arbetssätt den 1 september 2000. Den nya organisationen, som benämns den nya tillsynen, präglas av processinriktning och ökad riskfokusering. Tillsynen strävar efter att särskilt övervaka de s.k. stabilitetsviktiga instituten. Av Finansinspektionens 12

2 500 tillsynsobjekt har 13 klassats som stabilitetsviktiga, varav tre inom området för marknadstillsyn, nämligen Stockholmsbörsen, VPC och Bankgirocentralen. Antalet systemviktiga institut kan behöva löpande utvärderas och kan bedömas vara beroende av den finansiella stabiliteten på den svenska finansmarknaden. Ett annat inslag i den nya tillsynen är att riskfokuseringen ytterligare skärps. Tillsynen av de stabilitetsviktiga instituten fokuserar på de huvudsakliga riskområdena kredit-, marknads-, operativa- och försäkringsrisker. Inom dessa riskområden skall riskanalysen utvecklas såväl på enskild nivå som för marknaden som helhet. Vidare skall metodik utvecklas för platsundersökningar inom dessa riskområden. I den nya tillsynen har ett antal väsentliga produkter definierats. En av de viktiga nya produkterna som FI skall producera är den för samtliga stabilitetsviktiga institut årliga samlade riskbedömningen. Andra viktiga produkter som definierats är tillsynsrapporter, regler och tillstånd. Processtyrningen är en arbetsmetod som syftar till att säkerställa en effektiv framställning av väsentliga och kvalitetsbeskrivna produkter. I beskrivningen av inspektionens huvudprocesser har dokumenterats formerna för styrning av planering, genomförande, uppföljning och löpande kvalitetsutvärdering av verksamheten. 4.2 En ny avdelning för Marknadsplatser Det pågående arbetet inom EU har accentuerat behovet av att ytterligare stärka tillsynen av marknaderna för handel i finansiella instrument. Mot denna bakgrund genomförde FI ytterligare en omorganisation under augusti 2001 inom tillsynsområdet för värdepapper genom att tillskapa en ny avdelning för Marknadsplatser. Den förändring som genomfördes hade följande målsättningar: - Att bättre anpassa FI:s marknadstillsyn till marknadsplatsernas strukturella och tekniska förutsättningar. Detta inkluderar en teknisk satsning på starkare IT-stöd och att skapa en ny plattform inom FI för att ta hand om Lamfalussyarbetets resultat. - Att öka processkapaciteten och snabba upp utredningsverksamheten inom marknadstillsynen. Ökad tydlighet i verksamheten och en kraftsamling på centrala frågor är här viktiga. - Att öka fokuseringen i verksamheten genom att renodla den finansiella riskbaserade tillsynen av institut (prudential supervision) respektive uppföranderegler (market conduct). 13

- Att understödja det processorienterade arbetssättet genom att överföra resurser/uppgifter från avdelningen för värdepapperstillsyn till avdelningarna Bank & Värdepapper resp. Försäkringar & Fonder. I FI:s budgetunderlag för 2002, 2003 och 2004, som lämnades till regeringen den 1 mars 2001, flaggade FI för att det på längre sikt var nödvändigt att resurserna för marknadstillsyn expanderade. Beslutet vid Stockholmsmötet i mars 2001under det svenska ordförandeskapet i EU att väsentligt påskynda förändringarna inom värdepappersmarknaden påverkar naturligtvis också FI:s tidsplan när det gäller behovet av förstärkningar. 4.3 Krav på FI:s verksamhet I Lamfalussy-rapporten pekas på ett antal åtgärder som är prioriterade och som bör träda i kraft redan under 2003. Dessa åtgärder är: - Ett nytt prospektdirektiv med krav på ett registreringssystem. Detta innebär förenklingar för bolag att sprida ett prospekt i andra EU-länder. Prospekt ska godkännas av tillsynsmyndigheten i bolagets hemland och publiceras på myndighetens hemsida. - Modernisering av noteringskraven och införande av en tydlig skillnad mellan upptagande till notering av värdepapper och upptagande till handel. - Införa en hemlandsprincip och ömsesidigt godkännande av professionella marknader och en tydlig definition av professionella investerare. - Modernisering av placeringsregler för värdepappersfonder och pensionsfonder. - Godkännande av internationella redovisningsstandarder (IAS). - Hemlandsauktorisation och etableringsfrihet för godkända aktiemarknader. Detta innebär att börser och marknadsplatser, med tillstånd från hemlandet, ska kunna bedriva börsverksamhen inom hela EU, även gränsöverskridande. Kommissionen beslutade i enlighet med förslaget, och inrättade två nya kommittéer på värdepappersområdet, allt enligt en ny regleringsstruktur på fyra nivåer. Resultatet av översynen inom EU är det att f.n. finns ett stort antal EG-direktiv på gång i EU:s lagstiftningsprocess. Ett antal av dessa väntas beslut om i mars 2002. Direktiven grundar sig på den gjorda översynen och den genomgripande reformeringen av såväl regelverk som samarbetsformer inom reglering och tillsyn. För FI, och andra tillsynsmyndigheter inom EU, betyder kommande förändringar ett helt nytt sätt att samarbeta. Exempelvis kommer tyngdpunkten i regelutvecklingen att förskjutas mot det europeiska planet, med betydligt fler initiativ från kommissionen och parlamentet. 14

Konsekvenserna för FI innebär följande: - En ny reglerings- och tillsynsstruktur inrättas där EG-direktiven anger förutsättningarna för FI och andra tillsynsmyndigheter att verka på värdepappersmarknaden. - Inom ramen för denna nya struktur medverkar FI inom EVTK. - Kraven ökar på samordning av regelverken och på behovet av att samverka i det praktiska arbetet. FI kommer här att svara för remissförfarandet inom Sverige när det gäller frågor som behandlas inom ramen för EVTK. - Det internationella samarbetet ökar kraftigt på värdepappersområdet där EVTK kommer att sätta ihop ett antal arbetsgrupper och underkommittéer. - FI blir för Sveriges del den behöriga myndighet som pekas ut i EGdirektiven. - Självreglering på den svenska marknaden förutsätter att den lever upp till internationell standard, varvid de principer och minimikrav som formulerats av IOSCO i dokumentet Principles for an Effective Selfregulation kan tjäna som riktlinje. - FI kan lägga ut ett antal arbetsuppgifter till självregleringsorgan. - En förenkling av regelverket på värdepappersmarknaden bör uppnås genom att den komplexa regelstrukturen ses över. - Marknadsövervakningen vid Stockholmsbörsen och de auktoriserade marknadsplatserna bör finnas kvar inom de nya ramar som kommande EGdirektiv ställer. - Föreningen för utvecklande av god redovisningssed, vars verksamhet blir alltmer inriktad på uppföljning av redovisning än att utfärda egna regler, fortsätter att verka inom de ramar som fastställs i IOSCO-reglerna. - När det gäller sanktioner blir FI den myndighet som utdömer sanktioner enligt de nya EG-direktiven. Möjligheten att delegera sanktioner ska närmare undersökas. Att införa EG-direktiven på värdepappersområdet i Sverige kräver inte bara en anpassning av lagstiftningen. Det krävs också ett ställningstagande till hur det institutionella samspelet ska organiserat. 15

Närmare om de nya EU-reglerna Prospekt Bolag som riktar olika erbjudanden till allmänheten om t.ex. emissioner och börsintroduktioner ska upprätta prospekt. Den grundläggande förändring som nu föreslås är att alla bolag får möjlighet att med ett enda prospekt ge ut aktier i alla EU-länder. Detta kommer att ställa nya och högre krav på att utforma information så att den tillgodoser en större krets av investerare. Inte minst den nya informationstekniken, med bl.a. Internet, skapar helt nya förutsättningar för global spridning av erbjudanden. Internationell redovisningsstandard Det är viktigt att uppnå en global standard för redovisning internationellt verksamma bolag och att därigenom skapa en bättre insyn, större öppenhet och bättre konkurrensförhållanden på finansmarknaden. EU deltar därför aktivt i syfte att skapa sådana internationella redovisningsstandarder (IAS). Dessa ska göra det möjligt att jämföra olika börsbolags redovisningar oberoende var i världen bolagen är noterade. De gemensamma reglerna kommer att omfatta alla större finansmarknader världen över. EU kommer att införliva IAS-standarderna med stöd av en förordning. Det betyder att IAS-reglerna får direkt effekt i alla medlemsstater utan att någon nationell lagstiftning ägt rum. Den nya förordningen kommer att beröra ca 7 000 företag inom EU. Kommissionen pekar på vikten av att den finansiella tillsynen ska verka för att skydda investerarna. Tillsynsmyndigheterna inom värdepappersområdet har därför en viktig roll att försäkra att de listade företagen uppfyller uppställda redovisningskrav. Kommissionen ser framför sig att tillsynsmyndigheterna inom EU, genom samarbetskommittén EVTK, kan utveckla och införa en gemensam syn på hur kontrollen ska utföras. Regelbunden rapportering Ett viktigt inslag i informationsgivningen till marknaden är de delårsrapporter m.m. som noterade bolag lämnar till marknaden. Kommissionen har under sommaren 2001 remitterat ett utkast till direktivförslag innehållande ett antal förslag till åtgärder inom detta område. Till de viktigaste förslagen hör följande. - Att öka kraven på periodisk rapportering i nuvarande EG-direktiv så att dessa regler svarar upp mot den högsta standard som finns internationellt. 16

- Att undvika marknadsstörningar, genom att öka kraven på att emittenter löpande ska offentliggöra information om ad hoc-händelser som kan vara kurspåverkande. - Att informationen ska finnas tillgänglig på Internet. - Att endast en myndighet ska ansvara för tillsynen av emittenternas informationsgivning. Myndigheten ska se till att emittenterna sköter informationsgivningen korrekt och ska ha möjlighet att besluta om sanktioner. Detta tillsynsansvar ligger i dag på marknadsplatserna genom de noteringsavtal som tillämpas. Det verksamhetsområde som beskrivs innebär att delar av den tillsyn som Patent- och Registeringsverket (PRV) har i dag överförs till FI. Marknadsmissbruk I förslaget till direktiv om marknadsmissbruk sägs att FI ska ha ansvar för tillsynen av emittenternas informationsplikt i de delar som har koppling till insiderbrottet. FI utövar idag inte någon egen tillsyn över bolag och andra emittenter som ger ut finansiella instrument som handlas på värdepappersmarknaden. Denna tillsyn ska i stället utföras av marknadsplatserna och de som organiserar handeln. I förslaget till det nya direktivet anges att medlemsstaterna ska kräva att emittenter av finansiella instrument så snabbt som möjligt ska offentliggöra insiderinformation. Information som emittenten, eller person som handlar för dess räkning, överlämnar till en utomstående i samband med utförande av anställning, yrke eller andra uppgifter ska fullständigt och effektivt offentliggöras. Medlemsstaterna ska kräva att emittenter och institut som företräder dem ska upprätta förteckningar över personer som arbetar för dem och har tillgång till insiderinformation. Det nya direktivet om marknadsmissbruk syftar också till att täppa till luckor i EG-lagstiftningen som kan utnyttjas för felaktigt uppträdande. Här finns en direkt koppling till de nya bestämmelserna om regelbunden rapportering som föreskriver när och hur noterade bolag ska offentliggöra kurspåverkande händelser m.m. Investeringstjänster I direktivförslaget om investeringstjänster sägs att ansvarig myndighet i ett värdepappersbolags hemland ska begära att alla värdepappersföretag rapporterar uppgifter till myndigheten om alla de transaktioner som de deltagit i. Detta gäller oavsett på vilken reglerad marknad inom EU affären ägt rum i. Rapporteringen ska göras så snabbt som möjligt och inte senare än följande arbetsdag. Detta innebär en avsevärd ambitionsnivåhöjning. 17

Konsekvenser för FI:s marknadstillsyn Inriktningen på marknadstillsynen kommer att i hög grad vara på informationsfrågor. Konsekvenser för FI:s arbete är betydande och kan sammanfattas på följande sätt. - FI behöver utveckla sina riktlinjer när det gäller synen på informationsgivning. Dessa har uttryckts i en serie rapporter, tal och policyuttalanden som FI har gjort under de senaste två åren. Detta policyarbete behöver fullföljas och fördjupas. - FI:s normgivning när det gäller informationsfrågor måste utvecklas. Ett naturligt första steg kommer här att tas när de kommande EG-direktiven ska införas i Sverige. - Den nya tillsynen och regleringen av information på finansmarknaden kräver en utveckling av tillsynsverktygen för FI. För närvarande har FI inte något tekniskt system för rapportering av transaktioner som gör att FI kan leva upp till de krav som ställs bland annat på grund av kommande direktiv om investeringstjänster. Ett transaktionsanalyssystem behöver därför utvecklas. För det andra bör en förstudie göras för att undersöka om ett ITbaserat informationssökningsverktyg kan utvecklas för att söka information kring transaktioner från olika externa databaser. Syftet skulle vara att söka information från emittenter och mäklare för att se vilken information som är allmänt tillgänglig när olika affärer har genomförts. - När det gäller tillsyn av informationsgivning kan, vad avser medierna, konflikter uppstå kring tryckfrihetslagstiftningen. Eftersom TF är grundlag råder det ingen tvekan om vilka spelregler som gäller. 5. Bemanning Analysen av konsekvenserna av de nya reglerna ger klara indikationer på att resursförstärkningar behöver göras inom FI. Mot denna bakgrund har en inventering av nuvarande resurser gjorts. Därutöver har behovet av ytterligare förstärkning gjorts i syfte att leva upp till de kvalitetskrav de nya reglerna implicerar. Ny organisation och bemanning Den nya marknadstillsynen bör integreras i FI:s verksamhet så att nuvarande kompetens och verksamhet tas tillvara och vidareutvecklas. Detta innebär att den nuvarande avdelningen Marknadsplatser byggs ut och förstärks. Utgångspunkten här är de verksamhetsområden som identifierats. Dessa är följande. - Reglering och tillsyn över marknadsplatserna. - Reglering och tillsyn av VPC. - Reglering och tillsyn av prospekt. - Reglering och tillsyn av uppförande på marknaderna (här ingår övervakning av marknadsmissbruk som en viktig del). - Reglering och tillsyn av noterade och finansiella företags redovisning. 18

Mot bakgrund av den analys som har gjorts i denna rapport kan en uppskattning av resursbehovet göras. Det totala antalet anställda bedöms öka med 12 årsarbetskrafter. Till detta kommer behov av konsulter och förstärkt ITstöd. Fördelningen framgår av underbilagan, tabell 1. Granskningen av prospekt kan indelas i två delar: godkännande av prospekt och tillsyn av regelefterlevnad. Dagens redovisningsenhet bör därför utökats med 3 årsarbetskrafter för att kunna svara för granskning av rapporter och granskning av Redovisningsrådets verksamhet. Konsulter Den nya marknadstillsynen behöver också resurser i form av konsultstöd, främst för granskning av självregleringsverksamheten. Behovet av konsulter kan uppskattas till drygt 2 mnkr per år. Om FI därutöver får ett faktiskt, utökat ansvar för prospektgrankning kommer detta att kräva ytterligare medel. Hur denna finansiering kommer att ordnas är i dagsläget osäkert men någon form av avgift torde behöva införas. Vidare tillkommer konsultkostnader för att följa upp emittenternas efterlevnad av den nya redovisningsstandarden som baseras på IAS. Med hänsyn till den oklarhet som f.n. råder inom dessa områden, har FI avstått från att framställa något krav på ytterligare resurser. IT-kostnader Den förstärkta tillsynen över marknaden kräver satsningar i ny och utvecklad IT-teknik. Övervakningen ställer krav på tre informationssystem: Informationsanalys-, Transaktionsrapporterings- och Marknadsövervakningssystem. Utvecklings- och årlig driftkostnaderna för de tre systemen redovisas nedan: System Utvecklingskostnad Driftkostnad (årlig) * Informationsanalys 1 100 000 350 000 * Transaktionsrapportering 4 500 000 250 000 * Marknadsövervakning 1 000 000 300 000 Summa 6 600 000 900 000 De totala kostnaderna för förstärkt IT-stöd i marknadsövervakningen uppskattas således till 7,5 mnkr. Beloppet är baserat på en uppskattning i en nyligen genomförd förstudie. Totalkostnader Totalkostnaderna framgår av underbilagan, tabell 2. 19

Sammanställning över personella resursbehov som FI bedömer kommer att krävas för den nya marknadstillsynen. Tabell 1 Nuvarande Ytterligare År för Område bemanning behov tillskott Front office 2 +2 1/2003 1/2004 Marknadsövervakning 6 +4 2/2003 2/2004 Prospekt/redovisning 4 +3 2/2003 1/2004 Koncernansvar 3 +1 1/2003 Normgivning 6 +2 2/2003 (juristhandläggare) Summa tjänster 21 12 8/2003 4/2004 Underbilaga Tabell 2 Sammanställning av samtliga kostnader för den nya marknadstillsynen Totala kostnader (tkr) Ändamål Antal/styckkostnad Belopp Löner 12 åak (30 000 kr/mån ) 6 600 Lokalkostnad 80 000 kr/anställd 960 Övriga förvalt- 15 000 kr/anställd 180 ningskostnader Konsulter 1 konsultår 2 260 Förstärkt IT- 7 500 stöd Summa 17 500 Anm: åak = årsarbetskraft 20

Tabell 3 Tillskottet fördelat per budgetår (tkr) Ändamål 2003 2004 Löner 4 400 2 200 Lokalkostnad 640 320 Övriga förvalt- 120 60 ningskostnader Konsulter 2 260 - Förstärkt IT-stöd 7 500 - Summa 14 920 2 580 21