SCAC 2 Swedish Clean Air and Climate Research Programme Phase 2 Hemispheric transport of air pollutants, impacts and abatement strategies

Relevanta dokument
Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Miljömålen i ett nytt klimat

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Arbetstillfällen

Hur fungerar växthuseffekten?

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

The Arctic boundary layer

SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet


Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Forskning för renare luft

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden

Forest regeneration in Sweden

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Klimatanpassning bland stora företag

Vad händer med jordens klimat?

Klimat och hydrologi

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Regional Carbon Budgets

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Extremhändelser och klimat

Masterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Varför modellering av luftkvalitet?

1

Grafisk teknik IMCDP. Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter. John M unthe

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Översynen av EU:s luftpolicy

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Bioenergi Sveriges största energislag!

Verkliga utsläpp från fartyg

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

Transkript:

SCAC 2 Swedish Clean Air and Climate Research Programme Phase 2 Hemispheric transport of air pollutants, impacts and abatement strategies 2017 2020 John Munthe, IVL; Annica Ekman SU MISU; Joakim Langner, SMHI; Bertil Forsberg UmU; Olena Gruzieva KI; Camilla Andersson, SMHI; Per Erik Karlsson, IVL; Håkan Pleijel, GU; Filip Moldan, IVL; Stefan Åström, IVL, HC Hansson, SU ACES

Vad är SCAC Ett forskningsprogram om luftföroreningar, klimatförändring och hur de två områdena hänger ihop orsaker, effekter och åtgärder. Fyra delar: Hemisfärisk transport av luftföroreningar hur påverkas klimatet? Luftföroreningar och hälsa Ekosystemeffekter av ozon och kväve Åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimat PRESENTATIONSTITEL

Hemisfärisk transport av luftföroreningar hur påverkas klimatet? Sulfatpartiklar i atmosfären har en kylande effekt, sot-partiklar har en uppvärmande effekt. Minskade utsläpp av svaveldioxid orsakar temperaturökning i Arktis SO 2 omvandlas till sulfatpartiklar som har en kylande effekt. Mindre mängd sulfatpartiklar, mindre kylning = uppvärmning. BC partiklar har en värmande effekt. Minskade utsläpp av BC (black carbon, sot) ger minskad uppvärmning Studeras med hjälp av modeller där man kan koppla samman utsläpp, omvandling och transport av luftföroreningar med effekter på klimat. NorESM Norwegian Earth System Model Annica Ekman, MISU, Joakim Langner, SMHI, HC Hansson, ACES PRESENTATIONSTITEL

Norwegian Earth System Model (NorESM) CAM4-Oslo Atm. Chemistry and Physics 1.9 X 2.5 26 levels in vertical CPL 7 Coupler CLM4-CN snicar: snow albedo CICE4 sea-ice albedo MICOM ~ 1 along the equator gx1v6 Bentsen et al., 2013; Iversen et al., 2013; Kirkevåg et al., 2013 Aerosol module: Five aerosol compounds: sea salt, black carbon (BC), organic matter (OM), sulfate and mineral dust Aerosols can be both internally and externally mixed. Chemical and physical processing (i.e. the size distribution) of the aerosol population is described using 44 size bins. Aerosols are simulated online, i.e. they interact with radiation, meteorology etc. Both direct and indirect (cloud albedo and lifetime) aerosol effects are simulated. 4

[ o C / TgS year -1 ] [ o C / TgBC year -1 ] Largest cooling in the Arctic Temperature change per unit emission (simulations using NorESM) Effect of SO 2 Europe emissions North America emissions Largest warming in the Arctic Europe emissions Effect of BC North America emissions East Asia emissions South Asia emissions East Asia emissions South Asia emissions Lewinschal et al. (2019) Sand et al., in prep.

[ o C / TgS year -1 ] [ o C / TgBC year -1 ] Largest cooling in the Arctic Temperature change per unit emission (simulations using NorESM) Detta betyder: Largest warming in the Arctic Effect of SO För att klimatkompensera 2 Effect of BC North America emissions en uppvärmning i Arktis : Europe emissions Europe emissions North America emissions Ett ton minskad SO 2 -utsläpp i Europa eller Kina (uppvärmning) motsvarar Ca 250 kg minskade BC-utsläpp för Europa eller Kina East Asia emissions South Asia emissions (avkylning). East Asia emissions South Asia emissions D.v.s. det finns en möjlighet att göra klimatneutrala emissionsminskningar av luftföroreningar. Lewinschal et al. (2019) Sand et al., in prep.

Luftföroreningar och hälsa Luftföroreningar orsakar hälsoeffekter i form av sjukdomar och ökad dödlighet. Epidemiologiska studier används för att studera vilka och hur stora effekterna är Följa hälsotillstånd hos väl undersökta befolkningsgrupper under längre tid i relation till deras exponering för luftföroreningar statistiska beräkningar för att särskilja från andra faktorer och identifiera samband. Beräkna effekterna av exponering för partiklar och kväveoxider på människor Särskilja effekter av partiklar med olika ursprung och sammansättning Olena Gruzieva, KI och Bertil Forsberg, UmU PRESENTATIONSTITEL

Swedish health impact assessment state that effects on mortality have been underestimated

European health impact assessment state that effects on mortality have been underestimated DN 13/3 2019

Swedish cohort studies in SCAC confirm that PM increases mortality more than previously assumed

Ekosystemeffekter av ozon och kväve Ozon bromsar tillväxten träd och annan vegetation växer långsammare om de utsätts för ozon. Storleken på effekten beror på växternas upptag av ozon som styrs av koncentration i luften och i vilken mån växternas klyvöppningar är öppna. Lägre tillväxt ger lägre koldioxidupptag och lägre kolinbindning I SCAC utvärderas och kvantifieras risk för tillväxthämmande effekter i boreal skog och för känsliga ekosystem. Kväve är ett viktigt näringsämne men spridning via luft orsakar övergödning, påverkan på biologisk mångfald och försurning. I kvävets kretslopp ingår såväl naturliga processer som utsläpp från förbränningsprocesser (NOx) och jordbruk (NH3) samt användning inom jordbruket. I SCAC utvecklas delar av en nationell kvävebudget och långsiktiga effekter på biologisk mångfald utvärderas. Per Erik Karlsson, IVL, Camilla Andersson, SMHI, Håkan Pleijel, GU, Filip Moldan, IVL PRESENTATIONSTITEL

Day of year AOTX peak compared to yearly total (%) Latitude dependence of ozone N of the Alps 270 240 210 180 The yearly ozone maximum occurs earlier at higher latitudes 100 90 80 70 60 50 AOT60 AOT40 AOT30 AOT0 150 120 Max of daytime mean 90 Max of 90-percentile Max of 8h-mean 60 45 50 55 60 65 70 Latitude At high latitudes a larger fraction of the yearly exposure is associated with the ozone spring peak 40 30 20 10 0 45 50 55 60 65 70 Latitude An earlier start of the growing season may lead to higher ozone exposure of vegetation at high latitudes. This question deserves further study. Klingberg et al. submitted

Increased ozone sensitivity mean tree BAI (cm2/yr) Impacts of ozone and nitrogen deposition on forest growth in southern Sweden Basal Area New method Old method The yearly ozone sensitivity periods, Norway spruce 30 20 Annual BA increment, Norway spruce, regions yearday The yearly stem diameter growth of Norway spruce in southern Sweden determined from tree ring analysis 10 SW W SE E C N 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 year Improved method to estimate yearly ozone sensitivity periods for coniferous forests in Sweden. Trying to correlate the yearly stem diameter growth in southern Sweden with ozone, nitrogen deposition and other explanatory variables, with statistical methods used in epidemiology. Karlssonet al. ongoing work

Changes to the northern latitude European vegetation exposure to ground-level ozone The ground-level ozone is increasing in winter and decreasing during summer causing a shift in the seasonal max to earlier in the spring over 1990-2013 Contributing factors to the shift in spring peak are decrease in anthropogenic precursor emissions in Europe and variations in climate with an increased deposition to vegetation in May and decreased deposition during Jan-March over the period 1990-2013. Andersson et al., 2017 Andersson et al. ongoing work

Nitrogen budget Mapping of nitrogen deposition to different ecosystems over Sweden, the Baltic Sea and surrounding areas using measurement and model fusion for 1983-2013 Andersson et al., 2018 The eight major parts of NNB to capture all major Nr flows and pools in a country

Methods and models for identifying costeffective abatement strategies (WP4) Integrerade åtgärdsmodeller används för att ta fram beslutsunderlag för åtgärder mot luftföroreingar inom EU och CLRTAP Modellerna (GAINS) beräknar åtgärdskostnader och besparingar avseende minskade effekter på hälsa (och i viss mån ekosystem) I SCAC utvärderars och utvecklas befintliga modeller med ny kunskap om luftföroreningar, klimat och åtgärder. Fokus ligger på att utvärdera kombinerade åtgärdsstrategier för luftföroreingar och klimat. Stefan Åström, IVL och HC Hansson, ACES PRESENTATIONSTITEL

Rank # of relative cost effectiveness Exempel på robusta IAM & CBA-resultat Modellerna fokuserar på utsläppsrenande åtgärder 120 100 Utsläppsrening En dekompositionsanalys visar att detta fokus var rimligt för svenska utsläppsminskningar av SO 2 1990-2012 Då Sverige ligger före andra länder bör detta fokus vara rimligt för stora delar av Europa ktonne SO 2 80 60 40 20 0 Emission factor changes in energy Emission factor changes in industry Reported emissions from Energy Reported emissions from Industry year Klimatpåverkan från utsläpp av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar indikeras ofta med hjälp av indikatorer (tex GWP med 100 års tidshorisont) En känslighetsanalys av hur åtgärders kostnadseffektivitet påverkas av den indikator som används visar låg variation i kostnadsranking mellan åtgärder Val av indikator har alltså låg påverkan på åtgärdsförslag 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Mod. boiler Man. ferm. Pellets 4S S-mob. Sl. cover 4S&El NRMM Option Sl. acid. W. solv. Mod. NRMM PRESENTATIONSTITEL

Exempel på känsliga IAM & CBA-resultat Modellerna har vanligtvis ett fast perspektiv på investeringskostnader. Antagande om 4% investeringsränta och att teknisk livslängd = ekonomisk livslängd är standard En känslighetsanalys med andra antaganden (10% ränta och < 10 år ekonomisk livslängd) visar hur modellens teknikval kan påverkas Påverkan är oregelbunden men kan vara betydande Modellerna antar att bara åtgärder på land kan genomföras. Men även internationell sjöfart är en sektor som kan minska sina utsläpp av luftföroreningar En kostnadsnyttoanalys av NOx-åtgärder i den internationella sjöfarten i Östersjön och Nordsjön visar att dessa åtgärder skulle vara samhällsekonomiskt gynnsamma När dessa jämförs med landbaserade åtgärder syns att de är bättre än landbaserade även vid relativt låg ambition PRESENTATIONSTITEL

Mer information på www.scac.se john.munthe@ivl.se