Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym, så det krävs fler än man oftast tror innan vattnet rinner över i glaset. Försök 2 Flytande stenkulor Svar: Kulorna är ju tyngre än sockerkornen. Därför är det svårare att stoppa kulorna när de väl fått fart. Då burken skakas uppåt vill kulorna fortsätta uppåt en stund. Ett litet hålrum bildas under kulorna. Hålrummen hinner delvis fyllas igen av sockerkornen, tack vare att de är mindre tröga, innan kulorna kommer ner igen. När man slutar den neråtgående rörelsen för att börja med en uppåtgående, vill kulorna fortfarande ner, men det finns ingen plats eftersom ytan är full med socker. Alltså arbetar sig kulorna upp genom sockret. Försök 3 Svävande potatisen Svar: Potatis är tyngre än sötvatten och sjunker till botten, men potatisen är lättare än saltvattnet. Saltvatten har en högre densitet (täthet) och sött och salt vatten blandar sig inte så lätt. Försök 4 Vattenfall Svar: Kall vätska är tyngre än varm och därför sjunker biten till botten. Försök 5 Tung osynlig gas Svar: När man blandar bakpulver och vatten bildas koldioxid. Det är en tung lukt- och färglös gas. Eftersom den är tyngre än luft kommer den att stanna kvar i tillbringaren tills man häller ner den i burken med ljuset. När burken är full slocknar ljuset då koldioxiden har trängt undan luften ur burken. För att kunna brinna måste lågan ha syre och det finns i luft. Försök 6 Korkat trick A Svar: Mellan de blöta korkarna finns en fuktig yta. Den blir som ett slags klister mellan korkarna p.g.a. vattnets stora vidhäftningsförmåga (fastnar utmed kanterna). Korkarna kan därför stå. Försök 7 Motor Svar: Vattnets ytspänning sänks av diskmedlet. Med ytspänning menas hur bra ytan håller ihop i en vätska, liksom ett skinn. När diskmedlet tillsätts spricker vattnet och tändstickan, respektive båten får fart. Sidan 41 av 46
Försök 8 Nål gör hål i metall Svar: Nålen kan inte röra sig i sidled i korken och därmed gå av när du slår med hammaren. Därför går den lätt igenom metallburken. Kraften per ytenhet blir så stor att burken inte kan stoppa nålen. Försök 9 Blåsning A Svar: När en människa sitter fördelar sig tyngden så den inte blir särskilt stor per cm2. Vikten blir endast människans vikt/400 (om snittytan är t ex 20 X 20 cm), vilket gör på en 80-kilosperson, 80 delat med 400, vilket blir 0,2 kilo/cm2. Alltså lätt att lyfta med sin andedräkt. Försök 10 Stark tidning Svar: Pinnen går av och tidningen är starkare. Det beror på att tidningens yta är stor, och hela tidningen utsätts för trycket. En stor kraft krävs då luftmotståndet blir stort och det klarar inte den lilla pinnen. Försök 11 Ägg i flaska Svar: Ägget börjar röra sig eftersom luften i flaskan värms upp. Kall luft har ju större volym och en viss mängd pyser ut förbi ägget, och ett undertryck skapas. Men då ägget ligger som ett lock kan det sugas in i flaskan och utjämna tryckskillnaden. Försök 12 Korkat trick B Svar: Då man blåser hårt in i flaskan ökar lufttrycket därinne. Tryckökningen gör att luften i flaskan försöker jämna ut tryckskillnaden. Luften som då går ut, tar med sig korken ut. Blåser man dock närmre korken hinner inte luftrycket öka, utan korken åker in. Försök 13 Dykning Svar: Du får tändstickan att sjunka och flyta beroende på hur hårt du trycker. Trä är ett poröst material, som innehåller luft och därför flyter lätt. En sticka som är avbruten med plån flyter inte så lätt. Om man med tummarnas hjälp ökar trycket, trycks luften ihop och flytförmågan blir sämre. Genom att reglera trycket kan du få stickan att stanna var du vill i flaskan. Försök 14 Fisen Svar: Flaskan innehåller kall luft när den kommer ur frysen. När luften värms ökar dess volym. Locket, myntet, gör att luften inte kan pysa ut, och ett övertryck skapas. När trycket blir tillräckligt stort bildas ett övertryck och myntet lyfts och en fis hörs. Värmer man mer kommer myntet hoppa igen. Sidan 42 av 46
Försök 15 Lufttrick Svar: Stearinet i ljuset innehåller grundämnena kol och väte. När dessa kolväten brinner binds luftens syre till kolet och bildar s.k. koldioxid, som är en gas. Koldioxiden minskar inte gasvolymen i glaset. Kolvätena binds också till vätet, som bildar vattenånga. Ångan kondenserar (blir vätska) när den kyls ner av luften i glaset. Gasvolymen minskar och ett undertryck uppstår. Vattnet sugs in för att jämna ut trycket och luften försvinner. Försök 16 Blåsning B Svar: Luften rör sig snabbare där man blåser och lufttrycket minskar. Då luften runt omkring sugs mot lågtrycket för att utjämna trycket igen, tar det med sig rullarna. Försök 17 Blåsning C Svar: Luften rör sig snabbare där man blåser och luftens tryck minskar. Luften omkring sugs mot lågtrycket för att jämna ut trycket och då tar den med sig remsan upp. Försök 18 Släcka ljus Svar: Luften har svårt att passera kartongen då det bildas virvlar bakom och man kan inte rikta luftströmmen. Därför kan man inte blåsa ut ljuset. Med den runda flaskan är det skillnad. Luften passerar lätt den rundade flaskan som, pg a formen, har litet luftmotstånd, och ljuset släcks. Försök 19 Magisk kam Svar: När du kammar dig lossnar elektroner (elektriska laddningar) från håret och hamnar på kammen. Kammen blir elektriskt laddad. Vattnet attraheras av den laddade kammen och böjer sig mot den. Vattnets molekyl har en positiv och en negativ sida (det är polärt, säger man) och lika laddningar dras ju från varandra, och olika dras till varandra. Jämför med en magnet. Försök 20 Kam tänder lysrör Svar: Lysrören har fluorescerande färgskit på insidan av glaset. När detta färgskikt utsätts för elektricitet avger det ljus. När kammen blir elektrisk, som den blir när du kammar dig, kan den få lysröret att lysa en kort stund. Sidan 43 av 46
Försök 21 Såga i frigolit Svar: Kanthaltstråden, som är mycket tunn, har ett högt elektriskt motstånd och en låg glödpunkt. Därför blir tråden snabbt varm när ström leds genom den. Värmen räcker för att såga i frigolit. Försök 22 Dammexplosion Svar: Pulvret flammar upp, därför att det mesta omkring oss kan brinna om det är tillräckligt finfördelat (delat i små, små delar). Det går lättast om ämnet är finfördelat eftersom ett ämne måste förgasas innan det fattar eld. Försök 23 Busvissla Svar: Luftströmmen gör att pappret vibrerar (skakar) så ljud uppkommer. Försök 24 Pinntrick Svar: Tyngden av pinnen ökar på den sida där handen förs in mot pinnen och minskar lika mycket på andra handen. Minskningen av tyngden, och således också minskningen av friktionen vid den stillastående handen, för med sig att pinnen börjar glida där. Så här fortsätter det tills händerna möts. När de möts befinner de sig under pinnens tyngdpunkt. Försök 25 - Elektromagnet Svar: Spikarna dras till spiken. När elektrisk ström leds genom metalltråd uppstår ett magnetiskt fält. Effekten förstärks genom att metalltråd lindas runt järnkärnan (i det här fallet spiken). Försök 26 Brännmärkt Svar: Det blev inga brännmärken på näsduken. Bomull börjar inte brinna förrän vid flera hundra grader. Då näsduken är blöt går det åt så mycket värme för att vattnet ska avdunsta att man inte når upp till flampunkten (antal grader då den börjar brinna). Vattnet kyler och det enda som brinner är T-spriten. Försök 27 Vattentermometer Svar: Vattnet stiger i röret och fungerar som en termometer. Vatten ändrar sin volym beroende på temperaturen. När det värms upp utvidgar det sig och tar större plats och därför stiger det i röret. Sidan 44 av 46
Försök 28 In i dimman Svar. Dimma bildas. För du åter ner handen försvinner dimman. Detta går att göra några gånger. Det beror på att vattnet som finns i burken finns både som vätska och som vattenånga (gas). När vattenmolekylerna är i form av ånga så rör sig varje molekyl fritt utan att klumpa ihop sig med andra. När handsken rör sig mot öppningen minskar lufttrycket och luften expanderar (utvidgas). Då förlorar molekylerna energi och rör sig långsammare. De har då mycket lättare att kondensera och bilda vattendroppar. Rökens partiklar (smådelar) påskyndar denna process, då de fungerar som kondensationskärnor som ångan kan fastna på. Försök 29 Lyssna i stereo Svar: Normalt måste ljudet färdas olika långt för att nå vänster och höger öra. Därför uppfattar man ljudet vid olika tidpunkter. Tidsskillnaden gör att vi hinner uppfatta varifrån ljudet kommer. När pennan slås mitt på slangen når ljudet båda öronen samtidigt. Försök 30 Gaffel med klang Svar: Det låter som klockklang. Vibrationerna (skakningarna) när gaffeln slår i stolen fortplantas (förökar sig) i tråden. Håller man hårt i tråden förs vibrationerna till fingrarna. När fingrarna sluter tätt mot öronen avskärmas andra ljud och vibrationerna hörs bra. Försök 31 Propeller Svar: Propellern snurrar eftersom det blir vibrationer (skakningar) när man drar över jacken. Dessa förs över till nålen som kommer i svängning och får propellern att snurra. Försök 32 Tonöverföring Svar. Stickan börjar vibrera (skaka) eftersom ljudvågorna från ena glaset överförs till det andra via luften. Ljudvågorna får stickan att skaka så den t o m kan trilla ner. Försök 33 Pendlare Svar: Snart börjar också den andra påsen pendla och sedan stannar den första. Efter en stund stannar den andra och den första pendlar igen. Rörelsen överförs via snöret mellan påsarna. Det är små ryck som förstärks. Så småningom har hela rörelsen gått över i den nya påsen och sedan fortsätter det på samma sätt. Sidan 45 av 46
Försök 34 Ballong Svar: Ballongen blåses upp eftersom den kalla luften som värms får en större volym. Volymökningen gör att påsen blir uppblåst. Försök 35 Urvattnad flaska Svar: Flaskan krymper ihop. När luft värms ökar volymen och en del luft lämnar flaskan när du spolar den varm. Du stänger inne den varma luften när du skruvar på korken. När du sedan spolar flaskan kall minskar luften volym och ett undertryck bildas och flaskan krymper. Försök 36 Temperaturklur Svar. Cellerna i kroppen som känner kyla och värme reagerar på förändringar. Först upplevs det varma vattnet som varmt, men sedan försvinner känslan. Det ljumma vattnet känns därför kallt för den varma handen, men varmt för den kalla. Försök 37 Koka i papper Svar: Efter en stund börjar vattnet koka. Papper börjar brinna vid +300 grader C. Om man har vatten på pappret leder vattnet bort värmen, så temperaturen kommer ej upp i + 300, och därför börjar inte pappret brinna. Försök 38 - Isglass Svar: Saften har blivit isglass. När man blandar salt och is löser en del salt sig i vattenskiktet ovanpå isbitarna. Denna lösningsprocess (sk. spontan endoterm process) stjäl värme för att lösa upp saltet i vattnet. Värmen tas från saftblandningen och då fryser saften till is, även i rumstemperatur. Sidan 46 av 46